Verksamhetsberättelse för Skärgårdshavets biosfärområde år 2011

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Skärgårdshavets biosfärområde år 2011 Skärgårdshavets biosfärområde är en levande modell för hållbar utveckling i kust- och skärgårdsområden Sammanställd för Skärgårdshavets biosfärområde av styrgruppen för biosfärområdet och koordinator Katja Bonnevier

2 Innehåll 1. BAKGRUND 3 2. ORGANISATION FÖR BIOSFÄROMRÅDETS VERKSAMHET Nationell organisation Lokal organisation Egentliga Finlands ELY-central Biosfärområdeskontoret Intentionsavtal om verksamheten för Skärgårdshavets biosfärområde Skärgårdshavets biosfärområdets Vinterträff ett forum för deltagande och kommunikation Skärgårdshavets biosfärområdes styrgrupp Arbetsgrupper och enheten för forskning och utbildning Finansieringen av biosfärområdets verksamhet Ekonomi VERKSAMHET ÅR Verksamhet inom temaområden Vård av naturen - kulturlandskap och betesdjur Med gemensamma krafter för ett renare Skärgårdshav Natur- och kulturturism En levande skärgård anpassad till förändringar Skärgårdshavets biosfärområde som ett brand för skärgården Allmänt Upplysning och information Representation, arbetsgrupper Internationellt och nationellt samarbete Verksamhet inom enhet för forskning och utbildning Rapportering och utvärdering av verksamheten SAMMANFATTNING 33 2

3 1. Bakgrund Skärgårdshavets biosfärområde, som grundades 1994, är en del av Unesco:s forskningsoch utvecklingsprogram Man and the Biosphere (MaB). Målsättningen med MaBprogrammet är att forska i och att skapa modeller för hållbar utveckling. Inom MaBprogrammet är biosfärområdena modell- och försöksområden och de representerar samtidigt viktiga natur- och kulturvärden i ett större globalt nätverk. Ett nytt avtal om samarbete kring förvaltningen av Skärgårdshavets biosfärområde gjordes för 2011 mellan Egentliga Finlands ELY-central, Väståbolands stad och Kimitoöns kommun. Väståbolands stad handhade fortsättningsvis koordineringen av biosfärområdets verksamhet. Egentliga Finlands ELY-central betalar åt Väståbolands stad för handhavandet av denna uppgift, medan alla tre samarbetsparter bidrar med personresurser till verksamheten. Under biosfärområdets program kan flera organisationer, företag eller privat personer förverkliga verksamhet som stöder de gemensamma målsättningarna. 2. Organisation för biosfärområdets verksamhet 2.1. Nationell organisation Miljöministeriet (MM) har huvudansvaret för biosfärområdena i Finland. Undervisningsministeriet (UM) ansvarar för UNESCO:s program i Finland, samt de internationella kontakterna. Man utvecklar en ny modell för Människan och biosfärområdet (MaB) -programmets nationella koordinering. Planeringen sker vid UM och MM. Ansvaret för programmet är placerat vid Finlands miljöcentral. Jarmo Heikkilä vid Finlands miljöcentral, placerad i Norra-Karelen, fungerar som nationell koordinator för MAB-programmet. Koordinatorn har haft regelbunden kontakt med miljöministeriet, kontaktperson Jukka-Pekka Flander. Samtliga nationella partners har involverats i planeringen av NordMAB-träffen i Åbo Ingen nationell Mab-kommitté har utnämnts under år 2011 och nationella UNESCO kommission fungerar som det nationella organet som handhar frågor gällande MAB i Finland. 3

4 2.2. Lokal organisation Egentliga Finlands ELY-central Har huvudansvaret för Skärgårdshavets biosfärområde Som ordförande fungerade Osmo Purhonen till 31.3 då han gick i pension och efterträddes av Samu Numminen. Det finns kontaktpersoner vid olika avdelningar vars verksamhet tangerar biosfärområdet program; vattenvård, naturskydd och markplanering Biosfärområdets koordinator har givits möjlighet att arbeta i ELY-centralens utrymmen. Koordinatorn har arbetat där ca.1ggr/veckan Biosfärområdeskontoret Kontoret är fysiskt placerat vid Väståbolands utvecklingscentral i Korpo Kontorets förvaltning: Har skötts i samarbete mellan ELY, Väståboland och Kimitoön. Kontaktpersoner: Osmo Purhonen till och sedan Samu Numminen (ELY), Tomas Eklund (VÅ) och Gunilla Granberg (KÖ). Ett internt möte för biosfärområdets kontor hölls den 7.11 vid ELY-centralen om förvaltning och verksamhet. Deltagare: Risto Timonen, ELY-centralen (Y), Samu Numminen, ELY-centralen (Y), Folke Öhman och Tomas Eklund, Väståbolands stad, Tom Simola och Gunilla Granberg, Kimitoöns kommun och Katja Bonnevier, koordinator för biosfärområdet. Ärenden: Nytt förvaltningsavtal. Ett nytt avtal om samarbete kring förvaltningen av Skärgårdshavets biosfärområde gjordes för år Personal: Katja Bonnevier var anställd på heltid som koordinator vid Väståbolands stads näringslivstjänster. Sonja Tobiasson, projektledare för Knowsheep Praktikant: Dan Solander/ Yrkeshögskolan Novia Intentionsavtal om verksamheten för Skärgårdshavets biosfärområde Avtalet trädde ikraft den och varar till Egentliga Finlands ELY-central, Väståbolands stad, Kimitoöns kommun, Forststyrelsen, Åbo akademi, Turun yliopisto, Egentliga Finlands förbund och TEcentralen 4

5 Skärgårdshavets biosfärområdets Vinterträff ett forum för deltagande och kommunikation Man har pröva på att skapa en modell för deltagande i biosfärområdets verksamhet genom ett årligt forum kallade vinterträffar. Intresseföreningar, andra organisationer, företag och invånare kan aktivt involveras via vinterträffen och möjligen även via andra metoder. Evenemanget är öppet för allmänheten och huvudprogrammet är ett seminarium. Vinterträffen 2011, som bar namnet Närproducerat och ekologiskt som trumf för skärgårdens företag, ordnades i Kasnäs hotell. Skärgårdshavets biosfärområde ordnade en vinterträff för allmänheten den i Kasnäs hotell, Kimitoöns kommun. (program bifogat). Som medarrangörer fungerade Lounafood/ Brahea vid Åbo Universitet och MASVA-projktet vid Kimitoöns kommun. I tillställningen deltog 47 personer och från medierna var Annonsbladet på plats. Åbo underrättelser gav synlighet åt vinterträffen före den ägde rum. Koordinatorn för biosfärområdet presenterade biosfärområdets verksamhet och delade ut frågeformulär med vilka deltagarna hade möjlighet att kommentera och komma med idéer för verksamheten. Vinterträffen är ett nytt koncept sedan förra året, som planerats just för att främja deltagandet i biosfärområdets verksamhet och fungerar nu som en slags referensgrupp för verksamheten. Deltagarna representerade främst företagare och kommunen. Under seminariet som och behandlade Närproducerat och ekologiskt som trumf för skärgården diskuterades olika synvinklar för hur man kunde utveckla möjligheter till närproduktion och ekologiskt för småföretagare i skärgårdsförhållande. Man behandlade bland annat nya trender inom marknadsföring lämpat för små företag, ett intressant svenskt koncept för mathantverk, varför ekologisk produktion inte verkar intressera och vilka ramar sätter myndigheternas krav på produktutveckling. Vinterträffen erbjöd ett forum för diskussion och utbyte av kunskap och information, samt skapade många nya kontakter Evenemanget upplevdes som mycket lyckat och man var mycket mån om att uppföljning görs och flera tillställningar kring temat arrangeras Skärgårdshavets biosfärområdes styrgrupp Styrgruppen sammanträdde: 3.3 Väståbolands stadshus i Pargas Deltagare: Pirjo Hoffström, Kimitoöns kommun, Trygve Löfroth, Forststyrelsen, Osmo Purhonen ordf., ELY-centralen, suppl. Samu Numminen, ELY-centralen, Katja Bonnevier, koordinator för Skärgårdshavets biosfärområde, sekr., Tomas Eklund, Väståbolands stad och Gunilla Granberg. Ärenden: Verksamhetsplanen och diskussioner om finansiering av verksamheten 5

6 6.5 Snäckan, Iniö. Besök till Berghagens B&B. Deltagare: Samu Numminen, ELYcentralen ordf.,laura Lehtonen, Forststyrelsen, Katja Bonnevier sekr. och Tomas Eklund Väståbolands stads kontaktperson. Övriga inbjudna:christjan Brander, Väståbolands stad, Kaj Mattsson, Green Islands, Aronia, Janne Gröning, Iniö, Kajsa Mellbrand, Green Islands, Aronia. Ärenden: Finansiering, förnyandet av intentionsavtal och verkstad om branding Åbo Akademi, Datacity Deltagare: Laura Lehtonen Forststyrelsen, Jan-Erik Karlsson, Väståbolands satd, Christoffer Boström, Åbo Akademi, suppl. Antti Karlin, Åbo universitet, Samu Numminen ordf., ELY-centralen/miljö, Suppl.Leena Lehtomaa, ELY-centralen, Katja Bonnevier, koordinator för Skärgårdshavets biosfärområde, sekr. och Tomy Wass Kimitoöns kontaktperson och bland övriga kallade Sonja Tobiasson, projektledare vid biosfärområdet. Ärenden: Knowsheep-projektet, ekonomi och finansiering, Vinterträff 2012 och strategiuppdatering Nagu områdeskontor. Deltagare: Samu Numminen, ordf., ELY-centralen, Trygve Löfroth, Forststyrelsen, Jan-Erik Karlsson, Väståbolands stad, Christoffer Boström, Åbo Akademi, Katja Bonnevier, koordinator för Skärgårdshavets biosfärområde, sekr. och Tomas Eklund, Väståbolands stads kontaktperson. Ärenden: Vinterträff 2012 och branding av biosfärområdet: logo och slogan Arbetsgrupper och enheten för forskning och utbildning Tillsätts av styrgruppen eller utnyttjas för samma ändamål redan skapade nätverk. Planerar verksamhet mera konkret. Skärgårdshavets samarbetsgrupp, en arbetsgrupp för Panparks och hållbar turism inom biosfärområdet har tillsatts av Forststyrelsen. Medlemmar: Niclas Gestranius (ordf.) Väståbolands stad, Gunilla Granberg Kimitoöns kommun, Pia Relanto, Korpoström Skärgårdscentrum, Tapio Penttilä, Egentliga Finlands förbund, Liisa Lemmetyinen, Turku Touring, Sirpa Vanhala, ELY-centralen Sjöfart, Katja Bonnevier, biosfärområdet, Antti Karlin, Åbo universitet och sekreterare Laura Lehtonen, Forststyrelsen. Uppgifter och arrangemang: Möten ca.2ggr/år, ordförande skiftar mellan kommunerna vartannat år. Gruppen sammanträder för att först och främst gå igenom LBP ( Local Business partner)ansökningar och godkänna dessa. Gruppen skall även ta initiativ för att verkställa konkreta målsättningar som föreslås i strategin för naturturism. Gruppen har även en viktig roll som förmedlare av information om nationalparken och de möjligheter som PAN Parks nätverk innebär, inom de organisationer eller myndighet som gruppmedlemmen representerar. Samarbetsgruppen kommer även att fungera som en arbetsgrupp för utvecklingen av natur- och kulturturismen inom Skärgårdshavets biosfärområde (ett av biosfärområdets 5 temaområden). 6

7 Möten: 12.4 Villa Apollo, Pargas. Verifierat företag: Hotell Nestor. Diskussion om hållbar fisketurism. Skärgårdshavet arbetsgruppen under Pro Skärgårdshavets program fungerar som arbetsgrupp för temaområdet ett renare Skärgårdshav med gemensamma krafter. Arbetsgruppen är ett forum för deltagande enligt principerna för integrerad kustområdesförvaltning. Arbetsgruppen har omkring 50 medlemmar, som representerar olika intressenter inom vattenvård och användning i vattenområdet för Skärgårdshavet mellan Nådendal och Kimitoön. Ordförande: Tapio Penttilä. Koordinatorn fungerar som sekreterare. Föredragande är ofta från ELY-centralens enhet för vattenvård. Omkring 20 personer deltar på mötena. Möten: 17.3, i Nådendals stadshus. Nådendals miljöavdelning presenterar sig, Velho projektets verksamhet, Nyttjande av vass och arbetsgruppens verksamhet och prioriteringar. 3.5, i ELY-centralen. Aktualiteter inom vattenvård, finansieringsmöjligheter för lokala åtgärder uppdatering av utvecklingsprogram och lokala projekt för arbetsgruppen i Åbo hamn. Åbo hamns miljöfrågor, Aktuellt inom vattenvård och arbetsgruppens utvecklingsprograms uppdatering Finansieringen av biosfärområdets verksamhet Väståboland ansvarar för finansieringen av koordineringen av biosfärområdets verksamhet. ELY-centralen betalar åt Väståbolands stad euro/år för koordineringen av verksamheten, motsvarande den summa miljöministeriet har beslutat år 2004 att bevilja årligen ELY-centralen för biosfärområdesverksamhet. ELY-centralen bidrar ytterligare med personresurser. Väståboland och Kimitoön bidrar till biosfärområdets verksamhet främst med personresurser inom utvecklingsverksamheten, men även med finansiering bl.a. genom bidrag till projektverksamhet. Om kostnaderna för koordinatorns medverkan i den internationella MaB-verksamheten överenskoms från fall till fall med undervisningsministeriet eller med den enhet åt vilken handhavandet av Finlands internationella MaB-verksamhet har delegerats. Under 2011 beviljades inga resebidrag trots att koordinatorn deltog i EuroMAB konferensen och bidrog till programmet under konferensen. Verksamheten kan finansieras av någon av huvudaktörerna eller med externa medel, som någon av huvudaktörerna ansökt om. 7

8 Ekonomi 2011 De direkta kostnaderna för biosfärområdets koordinering under verksamhetsåret 2011 är Denna summa inkluderar förutom lönekostnader, även kostnaderna för både inrikes och utrikes resor, hyra, telefonkostnader och andra kontorskostnader, samt köptjänster i samband med informationsverksamheten. Förutom de löpande kostnaderna innehåller den också kostnader i samband med vinterträffen och ett studiebesök med företagare till Eldrimner i Sverige. Inkomsterna under 2011 var För koordineringen av verksamheten erhöll man som grundfinansiering av Egentliga Finlands ELY-central. För övrigt fick man bidrag av Svenska kulturfonden och Åbolands Skärgårdsstiftelse, samt intäkter från arbetsinsatser i EU-finansierad projektverksamhet. 3. Verksamhet år 2011 En strategi för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet (3årig) har fastställts i november 2008 och de årliga verksamhetsplanerna följer riktlinjerna i strategin. Verksamheten kan verkställas av de samarbetsparter som ingått ett intentionsavtal om att delta i verksamheten eller av övriga intresserade parter Verksamhet inom temaområden Tyngdpunkterna i biosfärområdets verksamhet ligger inom 5 olika temaområden. Verksamheten har delats in i temaområden för att ge den en klarare struktur och för att lättare kunna samordna huvudaktörernas verksamhet. Denna strukturering utesluter dock inte initiativ som ligger utanför dessa teman och inte heller andra aktörers deltagande i verksamheten. Nedan beskrivs verksamhet som drivs i samband med biosfärområdets program eller sådan verksamhet som biosfärområdets organisation vill lyfta fram som viktiga initiativ för att uppnå biosfärområdets målsättningar. 8

9 Vård av naturen - kulturlandskap och betesdjur Ansvarig för temaområdet är Forststyrelsen Genom biosfärområdets verksamhet kan man skapa ett samordnat arbete inom naturvård. De finns flera aktörer i regionen som genom sin verksamhet bidrar till att bevara värdefulla naturängar och andra betesmarker i skärgården. Samarbetet mellan dessa aktörer och med betesdjursproducenterna kan förbättras betydligt. Huvudaktörerna inom biosfärområdets verksamhet samordnar sin egen verksamhet som berör kulturlandskap. Biosfärområdet bistår med både teoretisk och praktisk hjälp, för att upprätthålla ett fungerande nätverk inom kulturlandskapsvård. Skärgårdshavets biosfärområde kan fungera som ett modellområde, både nationellt och internationellt, för ett samordnat arbete kring bevarandet av värdefulla kulturlandskap och för naturvård genom skötsel. Andra biosfärområden kring Östersjön kan fungera som modeller för bl.a. hur man kan bygga upp en ekonomi kring naturvårdsprodukter såsom naturbeteskött. Man kan inleda arbetet inom temaområdet med att definiera behoven av utvecklingsåtgärder och sammanställa projektplaner. Det finns ett stort behov av flera betesdjur i skärgården och en ökad lönsamhet för betesdjursproducenterna. Både inom regionen och nationellt behövs mer upplysning om vården av kulturlandskap och naturbetesprodukters kvalitativa fördelar. Biosfärområdets nätverk utnyttjas också för bekämpning av främmande arter som vars spridning orsakar problem. Under biosfärområdets verksamhet samarbetar kommunerna, ELY-centralen, universiteten och Forststyrelsen med vården av kulturlandskap. Forststyrelsen som förvaltar nationalparkens markområden ansvarar för skötseln av parkens kulturlandskap. Inom nationalparken finns redan många långvarigt skötta gamla betesmarker och uppföljningar har gjorts på en del av dem. Inom biosfärområdet finns också många privata markägare som önskar upprätthålla ett öppet betat landskap och har gjort en skötselplan för sina marker. Genom kommunernas projektverksamhet inom biosfärområdet, som kan förverkligas direkt under kommunerna eller under Region Åbolands verksamhet, kan man fortsätta bygga upp en hållbar struktur för landskapsvård inom biosfärområdet, genom att aktivt samarbeta med djurproducenter, markägare och andra centrala aktörer inom djurhållning och landskapsvård. Kommunerna har en viktig roll i rådgivning av företagare. Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2011 Verksamhetsplan Utveckla småskalig fårnäring i skärgården, som stöd för kulturlandskapsvården. -Produktutveckling, resursnätverk, utbildning och Förverkligad verksamhet -Kurs i skinnhantering och skinnprodukter arrangerades. -resursnätverk för fårnäringen skapades -Skärgårdens fårklubb Ansvarig part, samt medel för förverkligande Väståboland stad, ÅU/Brahea mm.: Projektet Knowsheep finansiär: Central Baltic. Projektledare: Sonja Tobiasson/Väståboland/Korpo. (sonja.tobiasson@pargas.fi) 9

10 upplysning. Bekämpning av främmande arter: jättefloka, jättebalsamin och vresros. -Bekämpning av och upplysning om invasiva främmande växter, speciellt vresros i skärgården. Främja kulturlandskapsvården. -Utveckla modeller för att göra naturvården också ekonomiskt lönsam. Utnyttja historiska dokument för skötselplaneringen. Främja kulturmarksvården. -Rådgivning och information om planering och finansiering av kulturmarksvård i biosfärområdet. grundades pånytt -projektet har haft mycket mediasynlighet och deltagit i många evenemang och marknader -en broschyr för företagare att bifoga sina fårprodukter som lyfter fram mervärdet i produkten har skapats och tryckts -Kurs i nödslakt har arrangerats -projektet har gett ut broschyrer om bekämpning av jätteloka, vresros och jättebalsamin -Forststyrelsen fortsatte bekämpningen av bestånd, bl.a. vresrosen på Örö -Turun lintutieteellinen yhdistys blev fadder för bekämpningen av vresros på Jurmo och närliggande öar. -man har kartlagt bete under historien på Berghamn och Nötö. -På Jungfruskär har man provat med avbarkning, som en skötselåtgärd för kulturlandskapen -man har arrangerat rådgivningstillfällen i Pargas -information om miljöspecialstöd -rådgivningslots för föreningarna, bl.a. ELY/miljö m.m: Projektet Främmande arter under kontroll -projektet finansiär: ELY/näring Projektledare: Natalia Räikkönen/ ELY/miljö (natalia.raikkonen@elykeskus.fi) ELY/miljö, Forststyrelsen mm.: Projektet Natureship finansiär: Central Baltic Projektledare: Annastina Sarlin, kontaktperson: Iiro Ikonen/ ELY/miljö (iiro.ikonen@ely-keskus.fi) Finska hushållningssällskapet: Projektet Balans i naturen finansiär: ELY/näring -EU Projektledare: Riitta-Liisa Pettersson/ Hushållningssällskapet (riittaliisa.pettersson@fhs.fi) 10

11 Planering av naturvård; skötselplaner för NATURA-områden. -Ett NATURA-område i Pargas planeras inom projektet. Övriga åtgärder som främjar kulturmarksvård och den småskaliga djurhushållningen. Brunskärs Byalag rf (Korpo) och hjälpt till med att arrangera bete och stöd -intresset för skötsel av vårdbiotoper har varit större än för våtmarker, 16 planer för specialmiljöstöd för 417 ha, har gjorts av FHS. -I Väståboland kartlades ca.53 platser som skulle vara i behov av en våtmark och ca.200 som skulle behöva skyddszon eller liknande åtgärd. Av dess var majoriteten i Pargas området. Projektet har startat men hade inte ännu verksamhet i samband med Mustfinn träsket i Pargas. Forststyrelsen, ELY-centralen: Projektet Velho finansiär: ELY/näring EU projektledare: Ritva Kemppainen (ritva.kemppainen@ely-keskus.fi). Forststyrelsen, ELY/miljö och koordinatorn, Skärgårdens fårklubb 11

12 Med gemensamma krafter för ett renare Skärgårdshav Ansvarig för temaområdet är ELY-centralen Under Egentliga Finlands ELY-centrals Pro Skärgårdshavet -program finns redan ett regionalt nätverk för samarbete inom vattenvård. Nätverket arbetar med regionala strategier och åtgärdsprogram för skötseln av vattenområdena. Inom programmet finns en arbetsgrupp för Skärgårdshavet som fokuserar sig på Sydvästra Finlands skärgård. Med hjälp av det här nätverket kan man stöda kommunikation och samarbete inom vattenvård i biosfärområdet och initiera projektverksamhet för att förbättra Skärgårdshavets tillstånd. Under biosfärområdets verksamhet kan modeller för samarbete utvecklas, för att effektivera nätverkets arbete. Nätverket kan också användas för samarbete inom förvaltning och skötsel av kustområdet (Integrated Coastal Zone Management). ELY-centralen koordinerar sin verksamhet inom vattenvård som sker inom biosfärområdets gränser, med programmet för biosfärområdet. Den person vid ELY-centralen som ansvarar för Pro Skärgårdshavet programmet deltar i verksamheten för biosfärområdet. Biosfärområdet kan användas som kontaktlänk för internationellt samarbete. Via den samordnade verksamheten under biosfärområdet, kan man delta i Nordiska ministerrådets Skärgårdssamarbete mellan de tre skärgårdarna, ett nytt initiativ till samarbete i miljöfrågor mellan Stockholms skärgård, Åland och Åbolands skärgård. Under biosfärområdets verksamhet kan små konkreta projekt startas för att åtgärda lokala utsläppskällor och bidra till innovativa modellösningar inom vattenvård, eller för att stöda miljöfostran på området. Biosfärområdet kan också ha en roll i att förmedla information mellan högskolor o. statliga myndigheter till kommunerna för att stöda de kommunala tjänstemännen i sitt arbete. De pågående undervattenskarteringarna (VELMU) i Skärgårdshavet är viktig verksamhet för biosfärområdet. ELY-centralens, Forststyrelsens, Åbo Akademis och Åbo Universitets roller inom arbetet med undervattenskarteringar är betydande. En kommunikationskanal kan byggas upp för förmedling av information om undervattensmiljön till de lokala myndigheterna. Åbo Universitet med Skärgårdshavets forskningscentral har en viktig roll i fråga om biologisk information om Östersjön och dess tillstånd. Åbo Akademis verksamhet i Skärgårdscentret i Korpoström bidrar till biosfärområdets kunskapsbank om Östersjön. Via biosfärområdet kan forskningsresultat populariseras för allmänheten. Egentliga Finlands förbund har utvecklat en för allmänheten tillgänglig databas på nätet med kartor som presenterar uppgifter om regionen med ett brett tvärvetenskapligt perspektiv. Den här databasen kan vara ett bra verktyg för att förmedla information. 12

13 Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2011: Verksamhetsplan Vattenvård lokalt. Verksamhet i samband med Skärgårdshavet - arbetsgruppen inom Pro Skärgårdshavets program. Lokala planeringsåtgärder, upplysning om vattenvård och upprätthållande av samarbetsnätverk. Förbättrad avloppsvattenrening. -Stödja förverkligandet av förbättrad avloppsvattenhantering på glesbygden utanför kommunala nätverket. Finansiering av planer för privata hushåll inom biosfärområdet. Förverkligad verksamhet -arbetsgruppsmötena (se ovan) främjar nätverkandet och upplysning -uppdatering av utvecklingsprogram -upplysning i samband med informationsspridning om KIRSTU (6.6 Radio Vega) -3 nya avloppsplaner till biosfärområdet -informationstillfälle om avloppsvattensystem riktat till planerare, installerare och byggare den 11.8 i Airisto arrangerades av VÅ Ansvarig part, samt medel för förverkligande ELY/miljö: Pro Skärgårdshavet programmet, kontaktperson Samu Numminen (samu.numminen@ely-keskus.fi) Skärgårdshavet-arbetsgruppen, sekreterare: Katja Bonnevier (katja.bonnevier@vastaboland.fi) Projektet Velho finansiär: ELY/näring EU projektledare: Sanna Tikander (sanna.tikander@elykeskus.fi). ELY, kommunerna, Valonia: Finansieringsprojektet Kirstu finansiärer: ELY/miljö, kommunerna, Åbolands Skärgårdsstiftelse, Skärgårdshavets skyddsfond och Sydvästra Finlands vattenskyddsförening. Kontaktperson: Hanna Sarkki/Valonia (hanna.sarkki@valonia.fi) Förbättrad avloppsvattenrening. -Upplysning och rådgivning om lösningar för avloppsvattenhantering på glesbygden utanför kommunala nätverket. -Gemensamma lösningar och kretsloppsanpassade lösningar. -projektverksamheten avslutades -rapport om lämpliga lösningar för avloppsvattensystem i skärgården publicerades, se forvaltning/pdf /Avlopp_i_kretslopp_ 2011_webb1.pdf -rådgivning åt privata fastigheter i Kimitoön Kommunerna och ELY Projektet Avlopp i kretslopp /2011 finansiär: ELY/näring -EU Projektledare: Kaj Mattson/ Kimitoöns kommun. Natur och miljö rf och Valonia. Rådgivningsprojekt på pilotområden, av vilka Kimitoön är ett. 13

14 Ökad kunskap om undervattensmiljön. -Undervattenskarteringar och verktyg för att utnyttja informationen från dem i bl.a. kommunal planering Hållbara lösningar för avfall, avlopp och energi på öar. -Näringsämnenas kretslopp, olika alternativ för energikällor och förbättrad avfallshanteringen. En plan för hållbara gröna lösningar för öar. Även små investeringar kan göras för att prova ny innovativ teknik. Pilotområden Iniö och Vänö. Vattenvård och ökad mångfald i naturen med hjälp av våtmarker. -Rådgivning om och konstruering av våtmarksområden inom biosfärområdet -seminarium om hur undervattensmiljön skall tas i beaktande vid planering den 31.3 i Helsingfors -inventeringar i Skärgårdshavet Se kartor nedan. -projektet startades upp -informationstillfälle för energilösningar på Högsåra och Iniö -Balans i Naturen har arrangerat informationstillfällen, men intresset för våtmarker verkar inte ha inte varit så stort NOVIA/Raseborg, ELY, Forststyrelsen (Trygve Löfroth i styrgruppen) och kommunerna Projektet Nannut Nature and Nurture in the Baltic Sea Region /2012 finansiärer: Central Baltic, kommuner. Projektledare: Sonja Jaari/Novia (sonja.jaari@novia.fi) Aronia/ Raseborg, kommunerna, FÖSS, Skärgårdssamarbete, koordinatorn. Projektet Green Islands finansiär: Central Baltic mfl. Projektledare: Kaj Mattson Lokal kontaktperson: Janne Gröning (janne@archipelagophoto.com) ELY/miljö, WWF, Finska hushållningssällskapet/ Balans i naturen, kommunerna och invånare 14

15 Nannut projektets inventeringar under 2011 Dyktransekter för inventering av undervattensmiljöer Inventeringar av viktiga miljöer för fiskfortplantning. 15

16 Natur- och kulturturism Ansvarig för temaområdet är Forststyrelsen Skärgårdshavets biosfärområde, som en plattform för kommunikation, fungerar som ett verktyg vid utvecklingen av natur- och kulturturismen. Biosfärområdets uppgift är att speciellt stöda kommunikationen mellan kommunerna och Forststyrelsen i fråga om naturturism, både i nationalparken och i dess omslutande område. Forststyrelsens roll är mycket central inom utvecklandet av naturturismen i skärgården. I samband med utvecklandet av Panpark -programmets koncept i nationalparken och dess förankring i regionen kan även biosfärområdets roll definieras i fråga om turismen. Företagarnas deltagande i parkens arbete inom turismutveckling är också av stor betydelse för biosfärområdet. Genom samarbete mellan programmen kan man hitta gemensamma nämnare som stöder båda programmens målsättningar. De geografiska gränserna för programmens verksamhet vore lämpligt att låta justeras till att befatta samma område. Man kan också sammankoppla koncepten inom marknadsföring. Skapa en modell för produkter och marknadsföring för turism med koppling till biosfärområdet. Speciellt viktigt är att lyfta fram områdets egen kulturella identitet och erbjuda åt besökare på området både naturen och kulturen som en upplevelse och som en möjlighet till avkoppling. Genom arbetet med en lokalt förankrad arbetsgrupp förverkligas även biosfärområdets koncept och bidrar till en modell för hållbar utveckling av turismen. Den lokala arbetsgruppen som eventuellt tillsätts för arbetet med Panparks, skulle också kunna fungera som arbetsgrupp för temaområdet för naturoch kulturturism inom biosfärområdet. Samarbete med kommunernas utvecklingsverksamhet, företagarna och invånarna på området är av stor betydelse för verksamheten. Under biosfärområdets verksamhet strävar man till att utveckla modeller för uppföljning av både ekologiska och sociala faktorer kopplat till en ökad turism. Gällande lokala gränsvärden för turismens tillväxt har Själö, var Åbo Universitets (TY) Skärgårdsforskningscentral är verksam, en central roll och kan fungera som pilotområde. Man sammankopplar målsättningarna för naturoch kulturturism med de regionala målsättningarna för turismutvecklingen. Inom marknadsföringen av regionen kan konceptet för Skärgårdshavets biosfärområde användas för att höja profilen och locka en ny målgrupp av turister. 16

17 Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2011 Verksamhetsplan Förverkliga åtgärder för att utveckla en hållbar naturturism inom biosfärområdet. Se strategi för hållbar naturturism i Skärgårdshavet. Utveckla nätverket av Panparksföretagare. Nya företagare certifieras och utbildning arrangeras. Förverkligad verksamhet -Ett nytt verifierat företag: Hotell Nestor. -möten för företagen har arrangerats Ansvarig part, samt medel för förverkligande Samarbetsgrupp för Skärgårdshavet (ordf. Niclas Gestranius/Väståboland), Forststyrelsen, kommunerna, koordinatorn. PanParks-nätverket Kontaktperson: Laura Lehtonen/ Forststyrelsen (laura.lehtonen@metsa.fi) Pan Parks - Forststyrelsen Skärgårdshavets nationalpark är medlem i det internationella nätverket Pan Parks. En PAN Park representerar det bästa av europeisk natur och nätverkets vision är att garantera naturskydd på en hög nivå för europeiska vildmarksområden. PAN Parks Foundation utvecklar möjligheterna för besökare att uppleva Europas vildmarksområden genom att bevara naturskyddsområden i Europas vildmarker, utveckla turistpaket av hög kvalitet och gynna hållbar turism. PAN Parks målsättningar är att befrämja ledningen av vildmarksområden och besökare i europeiska nationalparker, övervaka ledningens effektivitet, öka europeiska nationalparkernas medvetenhet och stolthet, öka det allmänna och politiska stödet för europeiska nationalparker, underlätta hållbar utveckling genom fonder och finansiering samt utveckla och marknadsföra naturbaserade produkter av hög kvalitet. Genom att utveckla hållbar naturturism vill man kombinera naturskydd och turism. 17

18 En levande skärgård anpassad till förändringar Ansvarig för temaområdet är Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi Det här temaområdet är de mest mångformiga av alla biosfärområdets temaområden. Man prioriterar här länken mellan högskolor och allmänheten. Högskolorna och forskningsinstituten kan inom en enhet för forskning och utbildning inom biosfärområdet speciellt verka inom detta temaområde. Man satsar man på en tvärvetenskaplig överblick av temat, där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter beaktas. Under biosfärområdets verksamhet är ett tvärvetenskapligt perspektiv nödvändigt och man strävar till att utveckla kommunikationen mellan de olika vetenskapliga inriktningarna för att hitta de relevanta frågeställningarna för en hållbar utveckling. Under det här temaområdet kan man starta mellan de regionala högskolorna ett långsiktigt forskningssamarbete i frågor med anknytning till skärgården. Man samordnar nuvarande, och planerar nya undersökningar och forskningsprojekt som behandlar ekologiska, sociala och ekonomiska förändringar i skärgården. Man kan behandla frågor som berör till exempel ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara modeller för anpassning till förändringar i naturen. Man strävar till samarbete med högskolor som representerar andra biosfärområden i det globala nätverket av biosfärområden. Enligt de internationella riktlinjerna uppmanas man att lyfta fram anpassning klimatförändringarna under kommande verksamhetsperiod. Inom detta temaområde är det speciellt viktigt med seminarier och workshops för att hålla invånarna ajour med viktiga och ofta alltför lite eller ensidigt behandlade frågor gällande förändringar i vår omgivning. Biosfärområdets nätverk erbjuder ett brett spektrum av sakkunskap i fråga om skärgården. Här är det speciellt viktigt med kommunikationen mellan högskolor och kommunernas beslutsfattare, samt framför allt med invånarna. Det behövs en plattform för diskussion och förmedling av information från forskarvärlden till allmänheten. Denna helhet kräver dessutom en samordning av viktiga teman för bosättning och sysselsättning i skärgården. I fråga om företagande i skärgården arbetar man för hållbar utveckling av näringslivet, där både traditionella och nya näringar beaktas. Man strävar till att definiera vad hållbarhet är i fråga om företagandet. De digitala kommunikationsmedlen ger oss flera möjligheter att utveckla företagandet på glesbygden. 18

19 Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2011: Verksamhetsplan Förverkligad verksamhet Ansvarig part, samt medel för förverkligande Arbetsgrupp Möte med enheten om ÅA, ÅU och koordinatorn tillsätts med möjlig verksamhet anknytning till enheten för forskning och utbildning Samordnade av Forum för Skärgårdsforskning: SIÅA, kontaktperson: Nina Söderlund forskare med Deltids- och fritidsboendets och anknytning till betydelse för koordinatorn. skärgården. Presentera aktuell skärgårdssamhället den18.5 i Korpoström. skärgårdsrelaterad forskning för allmänheten. -Forum för skärgårdsforskning 2ggr/år. Utveckla metoder -forumen, se ovan, betjänar SIÅA kontaktperson: Nina Söderlund för deltagande och delvis detta syfte (nina.soderlund@abo.fi) och förverkligande av koordinatorn lokala initiativ. -En kunskapsbank för hållbara lösningar i samband med en biosfärakademi. Ta även vara på pensionerade deltidsboende akademikers kunskap. Projektet Korpo 2040 har tagit initiativ som borde förverkligas. Konst som metod för upplysning och diskussion kring för skärgården viktiga teman. CAA (Contemporary Archipelago Art) seminarium, konstverk och diskussionsforum. -Save the Seagrass, Elin Wikström, contemporaryartarchipelago.fi/ exhibition/artwork/10 -Mat med vyer projektet (Arja Lehtimäki) har engagerat 8 företagare att skapa menyer baserat på lokala produkter som producerats med hänsyn Åbo kulturhuvudstadsår, Väståboland, ÅA, ÅU och koordinatorn: Projektet Contemporary Art Archipelago CAA finansiär: Kulturhuvudstadsåret Kontaktperson: Taru Elfing (taru.elfing@vastaboland.fi) eller Lotta 19

20 Synlighet i samband med Åbo kulturhuvudstadsår. Enskilda föreläsningar för att stödja bevarandet av naturens mångfald och hållbara lösningar för nyttjande av naturresurser inom biosfärområdet. Upplysning, deltagande och diskussion kring viktiga teman för biosfärområdet. Seminarium i samband med vinterträffen. Närproducerat och ekologiskt ett trumf för skärgårdens företagare. Planering av Främja åretom boende och näringsverksamhet i yttre skärgården. Utveckla verksamhet i samband med skärgårdshemman, Brännskär som pilot. till miljön. -Fårostkurs i samband med konstverket Uto-Pia av Nomeda och Gediminas Urbonas -flera andra konstverk har belyst skärgårdsfrågor. -Vernissage Deltog i presentation av Uto-Pia -Archipelago Logics i Korpoström. -presentation på Nordiska konferensen för hållbar utveckling, Solutions i Åbo föredrag om bete på naturängar på seminarium om specialmiljöstöd för föreningar arrangerat av Landsbygdsnätverket och ELYcentralen i Halikko den Vinterträff i Kasnäs den personer deltog. -Utveckling av Brännskär som modell för hur man kan främja boenden och näring på hållbart sätt i skärgården. Planering av avloppssystem, utedass, torrdass i bostadshus, besökshamn mm. Avtal med arrendator gjort för 5 år. -Ansökan om finansiering för Petronella (lotta.petronella@vastaboland.fi) Koordinator, ÅA, ÅU Biosfärområdeskontoret, Lounafood/Brahea, Masva/Kimitoön, Kulturfonden och Åbolands Skärgårdstiftelse. Åbolands Skärgårdsstiftelse, biosfärområdeskontoret Projektet: Skärgårdshemman inför nya utmaningar finansiär: Leader Projektledare: Krister Mattson (projekt@abolandsskargardsstiftelse.fi) 20

21 Planering av uppföljningsplan av biosfärområdets verksamhet (t.ex. Uppdatering av Kestävän kehityksen suunnitelma Saaristoemren biosfäärialueelle ÅU och Framtidsscenarier för Åboland ÅA/ÅUFC) Planering av praktik och Pro gradu ämnen i samband med biosfärområdet, t.ex. samlar information om tidigare forskningsprojekt med anknytning till biosfärområdet. Ungdomars koppling till egen närmiljö och förståelse för natur- och kulturvärden förstärks och biosfärområdet presenteras i skolan. -Biosfärområdet i besökshamn på Brännskär av Leader. -Ansökan om filmprojekt för att dokumentera kulturav i yttreskärgården av Leader. -Möte om åretomboende och näringsidkande i yttre skärgården, 1.4, Kirjais -Besök till Stockholms Skärgårdsstiftelse Ingen verksamhet förutom årlig rapportering i verksamhetsberättelsen Ingen verksamhet Biosfärområdet i skolan 2011: 28.4 Skärgårdshavets skola, 4.5 Dalsbruks skola. 23.5, 24.5 Yxskär och Boskär. Skolvernissage 1.6 och 3.6 Blå Musslan och Korpoström. ÅA och ÅU ÅA och ÅU Forststyrelsen, kommunerna: Skärgårdshavets grundskola/peter Rönnberg (peter.ronnberg@vastaboland.fi) och Dalsbruks skola/solveig Nordgren (solveig.nordgren@kimitoon.fi), Skärgårdshavets naturskola och koordinatorn. 21

22 skolan 2011 i samarbete med YoBana. Undervisningsprogram och besök till Yxskär. CAA Contemporary Art Archipelago (Beskrivning lånad från hemsidan) Contemporary Art Archipelago (CAA) utställningen bestodr av 20 nya platsspecifika verk eller evenemang av både internationella konstnärer och konstnärer bosatta i skärgården Konstnärlig ledare: Taru Elfing och kurator Lotta Petronella Utställningen för samtidskonst Contemporary Art Archipelago (CAA) bjöd in till Åbolands skärgård sommaren Temat för utställningen var skärgården och dess framtid som en unik livsmiljö och ett unikt levnadssätt i förändring. Åbolands skärgård och Östersjöområdet återspeglades också i globala frågor. Utanför de traditionella utställningslokalerna knöts konsten ihop med den unika skärgårdsmiljön. Utställningen kunde upplevas på olika håll i skärgården, både från stora kryssningsfartyg och småbåtar, på landsvägen och virtuellt, ute på havet och på radiovågor. Verken tog form till exempel genom berättelser om ett föränderligt klimat, science fiction scener på film ur framtidsscenarier för skärgården, växtskötsel under vattenytan eller en naturäng av splittrat glas. Mer än en utställning: Konstnärsresidens och olika evenemang gav skjuts åt utställningen. Allmänheten kunde bekanta sig med verken och upphovsmännen under guidade turer och konstnärspresentationer samt delta i workshopar riktade till olika målgrupper. En vetenskaplig diskussion om skärgårdens framtid väcktes under symposiet Archipelago Logic: Towards a Sustainable Future (Åbo Akademi). Olika publikgrupper blev delaktiga i projektets samtliga faser samtidigt som en stabil grund lades för en fortsatt dialog och ett fortsatt konstnärligt arbete. Några exempel på konstprojekt som samarbetade med biosfärområdet: Elin Wikström, Sverige 22

23 Rädda sjögräset? Vem avgör? Du? Forskarna? Politikerna? Marknaden? Miljökonstprojekt & installation Den svenska konstnären Elin Wikströms konstverk når både över och under havets yta. Det undersöker en rad betydelser som förknippas med naturen såväl för individen som inom en kollektiv ram. Å ena sidan fokuserar Wikström på sjögräs, en utrotningshotad art som spelar en viktig roll för balansen i det marina ekosystemet. Å andra sidan knyter Wikströms arbete samman hem runtom i Skärgårdshavet genom ett växtsamlingsprojekt där människor inbjudits att skicka sticklingar från sina inomhusväxter till CAA. Utställningen på Skärgårdscentret i Korpoström presenterar projektet i hela dess komplexitet, där hemmiljöer vävs samman med den offentliga miljön och dessa båda med de lokala och globala aspekterna av våra investeringar i naturen. För varje ny hushållsplanta kommer ett stycke sjögräs att planteras på en ny plats i samarbete med Christoffer Boström och andra marinbiologer vid Åbo Akademi. Konstnären och forskarna dokumenterar utvecklingen för varje ny planta under sommaren 2011 och även tre år framåt. En rad offentliga evenemang kommer att arrangeras i Korpoström i samband med projektet. Arja Lehtimäki, Finland Mat med vyer Miljökonstprojekt Den Helsingforsbaserade miljökonstnären och arkitekten Arja Lehtimäki undersöker i sitt nya arbete sammanflätningen av ekologi, ekonomi och estetik i skärgården. Hur påverkar vår dagliga föda och våra dagliga val landskapet? Lehtimäkis konstverk fokuseras på den lokalt producerade maten. Inspirationen kommer från den ökande oron för och förvirringen kring fiskeindustrin och det lokala fiskebeståndet. Konstnären frågar varför det traditionella fiskbeståndet försvinner och andra ökar explosionsartat. Varför äter vi inte den fisk som det finns mycket av, utan förvärrar situationen genom att äta odlad fisk? Och varför är biodynamisk odling fortfarande så sällsynt fast de använda metoderna är skulden till mycket av den övergödning som orsakar problem både under och över ytan? Medan havet blir grönt av alger är mycket av det traditionella odlade landskapet på öarna i desperat behov av djur på bete. Industrialiserad köttproduktion är inte endast ett hot för vår hälsa men hotar även landskapet, biodiversiteten och skärgårdens kulturella arv. Lehtimäki samarbetar med en rad restauranger ute på öarna. Denna sommar kan den samtida konsten dyka upp till och med på din tallrik. Nomeda & Gediminas Urbonas, Lettland Uto-Pia Miljökonstprojekt Nomeda & Gediminas Urbonas fördjupar i sitt verk i Åbolands skärgård intresset för mötet mellan traditionella och nya teknologier. Deras nya arbete fokuseras på de får som under sommaren betar på öarna i yttre skärgården, som bokstavligen utesluter en modern livsstil 23

24 då det oftast är fråga om landområden som faller utanför mobilnätverken och andra trådlösa nätverk. Mer får skulle behövas ute i skärgården för att ta hand om landskapet. Vad finns det för potential i dessa djur som föder sig på naturliga ängar bortom räckhåll för dagens nätverk? Kan de vara svaret för dem som söker en väg ut ur det ändlösa flödet av data i den urbana vardagen? Följ projektet på Uto-Pia bloggen: Skärgårdshavets biosfärområde som ett brand för skärgården Ansvariga för temaområdet är kommunerna Man skapar tillsammans en profil för biosfärområdet. Biosfärområdets profil byggs upp av allas insatser och är därför också en del av alla de involverade aktörernas egen profil. Under kommunernas ledning kan man utveckla och marknadsföra biosfärområdet som ett brand. Både verksamhetens huvudaktörer och andra aktörer i regionen är viktiga för att bygga upp biosfärområdet som en modell för hållbarhet. Varje invånare och företagare inom biosfärområdet kan bidra till ett hållbart samhälle. Det här är vad som ger biosfärområdet en positiv image och som syftar på en hög kvalitet. Då man bygger upp ett brand under biosfärområdet, så är det denna helhetsuppfattning som säljer. Man samarbetar med invånare och företagare i att skapa den rätta profilen, som baserar sig på biosfärområdets målsättningar. A och O i att utveckla ett brand är naturligtvis själva innehållet som det representerar. Skärgårdshavet med sin natur och kultur har redan ett värde i sig själv. Det är viktigt att satsa mycket på att i ett enkelt format presentera biosfärområdets budskap. Man måste söka efter enkla definitioner och klara exempel, som ändå inte lämnar bort det väsentliga. Att grundligt klargöra för begreppet hållbarhet i olika sammanhang, så att beaktandet av hållbarhet blir en grundläggande del av regionens verksamhet. Här är informationsverksamheten mycket betydande för att både sprida information om verksamheten och för att förtydliga vad biosfärområdet är för något. En stor utmaning och samtidigt en viktig målsättning är att invånarna kan uppleva biosfärområdet som sitt. 24

25 Verksamhet med anknytning till biosfärområdet under år 2011 Verksamhetsplan Branding av Åbolands skärgård och biosfärområde. -Planering av innehåll och finansiering i samband med KOKO-strategin. Logoplanering, enligt nationella riktlinjer. Främja småskaligt företagande i biosfärområdet som beaktar ekologiska och kulturella värden. - Producenter i biosfärområdet. Hur kan företagen dra nytta av statusen och hur kan biosfärområdet inverka på en livsmedelsproduktion byggd på ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara värden. Förverkligad verksamhet Man har diskuterat grunder för gemensam marknadsföring mellan kommunerna och beslutat använda Skärgården som gemensamt namn. -en logotävling för biosfärområdets skolor pågick Styrgruppen valde 1 vinnare/åldersklass från 4 åldersklasser. Bidrag kom från Skärgårdshavets skola i Korpo, Kyrkbackens skola i Nagu och Malms skola i Pargas. -Mathantverksverkstad i Westers 6.6. Från kökslandet till kunden. Deltagare: 22st. Ansvarig part, samt medel för förverkligande Kommuner, KOKO och koordinator Koordinatorn och Norra Karelens koordinator och nationella representanter Biosfärområdeskontoret, MASVA, Åbolands Skärgårdsstiftelse. Kommunerna, koordinatorn. Leader-finansiering? företagare, 25

26 Vinnande bidragen i Skärgårdshavets biosfärområdes logotävling: Adam Strömborg, Filip Sjöberg och Isac Leandersson, Åk 5, Malms skola Alexander Bohman Åk 3, Skärgårdshavets skola Sara Hämäläinen, Åk 6 Kyrkbackens skola Oscar Nymalm, Åk 9, Kyrkbackens skola 3.2. Allmänt Den allmänna verksamheten för biosfärområdet befattar informationsverksamhet och upplysning om programmet för biosfärområdet och Skärgårdshavets biosfärområde, samarbete och kommunikation nationellt och internationellt, samt övrig verksamhet som främjar biosfärområdets verksamhets utveckling och stöder biosfärområdets uppgift att fungera som modellområde för hållbar utveckling. Skärgårdshavets biosfärområde strävar efter att vara representerad vid för området viktiga regionala forum för hållbar utveckling och även i mån av möjlighet vid nationella och internationella forum. 26