SWOT-analys avseende Havs- och fiskerifonden för Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SWOT-analys avseende Havs- och fiskerifonden för Stockholms län 2013-06-17"

Transkript

1 SWOT-analys avseende Havs- och fiskerifonden för Stockholms län

2 Illustration omslag: Nyréns Arkitektkontor

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Havs- och fiskerifonden Främjande av ett hållbart och resurseffektivt fiske och vattenbruk, inklusive relaterad beredning, Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske och vattenbruk, inklusive relaterad beredning Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken Ökning av sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen Främjande av genomförandet av den integrerade havspolitiken Partnerskap... 7 Erfarenheter från tidigare EU-medelsperioder... 8 Kollektiva åtgärder för det småskaliga kust- och insjöfisket, Fiskefrämjandet Stockholms skärgård, Övergripande frågor och styrdokument Miljömål Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Stockholms- och skärgårdsstrategin SWOT-analys avseende fiskeinsatser i Stockholms län för perioden Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Underlag för SWOT-analys Efterfrågan Stockholmarna Turism Mälaren Insjöar Vattendrag Stockholms skärgård Gråsäl och skarv Vattenbruk Licensierat yrkesfiske Stockholms skärgård Mälaren Fiskhandeln i Stockholm Stockholms Fiskmarknad

4 Fallstudier av fiskerinäringen Fisketuristiska företag Fritidsfiske Sportfiske några exempel Referenser

5 Sammanfattning Länsstyrelserna har av regeringen uppdragits att genomföra SWOT-analyser avseende de politikområden som berättigar till stöd från Havs- och fiskerifonden. Länsstyrelsen eftersträvar ett brett partnerskap i genomförandet. Länsstyrelsen bedömer att det finns ett stort behov att samordna internationella, nationella och regionala mål för ett ändamålsenligt genomförande av Havs- och fiskerifonden. Det är särskilt viktigt att beakta detta för den nationella medfinansieringen av genomförandet. Fiskevård- och förvaltningsåtgärder för hållbara fiskbestånd prioriteras högt för den kommande perioden. Hållbara fiskbestånd är en grundläggande förutsättning för utveckling av näringar baserade på fisk. Det finns även ett stort behov att förbättra förvaltningen av de kommersiella fiskarterna i länet och därigenom skapa underlag för livskraftiga näringar baserade på fisk samt rekreation för länets invånare. I Stockholmsregionen finns ett stort underlag för utvecklande av varor och tjänster i fiskesektorn. Runt Stockholms finns en vacker och lättillgänglig natur och i Stockholm finns en köpstark marknad som efterfrågar varor och tjänster från hela den regionala fiskesektorn. Det finns stor potential att utveckla fisketuristisk verksamhet. Inom ramen för Havs- och fiskerifonden bör det genomföras åtgärder som syftar till att tillgängliggöra dessa varor och tjänster i Stockholm. Stockholm kan därmed bli en viktig drivkraft för lönsamma näringar på den omgivande landsbygden och i Stockholms skärgård. Det är eftersträvansvärt med ett genomförande i samarbete mellan regionala myndigheter, fiskets organisationer och forskningsinstitut, förslagsvis Stockholms universitet, Södertörns högskola samt Sötvattenslaboratoriet respektive Kustlaboratoriet vid SLU. Fiskefrämjandet Stockholms skärgård har stora möjligheter att uppnå flera delar av målen för Havs- och fiskerifonden. En rationell förberedelse för nästa period är därför att uppdra åt fiskeområdet att förbereda nästa programperiod under

6 Inledning Länsstyrelserna har av regeringen uppdragits att genomföra SWOT-analyser avseende de politikområden som berättigar till stöd från Havs- och fiskerifonden. Analysen ska i ett senare skede kunna användas som utgångspunkt för utformning av regionala strategier för landsbygdsprogrammet och fiskeriprogrammet. Länsstyrelserna ska vidare sörja för att det skapas ett partnerskap för det regionala genomförandet av de båda fonderna. Detta ska även beaktas i utarbetandet av SWOT-analyserna. Landsbygds- och fiskeprogrammet ska även samordnas med det regionala tillväxtarbetet och regional- och socialfonden. Länsstyrelsen i Stockholm har länge efterlyst en högre grad av samordning för genomförandet av fiskeriprogrammet i länet. Tidigare EU-medelsperioder har inneburit en snäv definition av fiskerinäringen vilken enbart omfattat vattenbruk och det licensierade yrkesfisket. Frågor kopplade till sportfiske och fisketurism har istället varit en del av tidigare landsbygdsprogram. En ökad samordning av programmen borgar för ett effektivare genomförande för den kommande perioden. Stockholmsstrategin och till den kopplade Skärgårdsstrategin skapar även förutsättningar för ett genomförande inom ramen för det regionala tillväxtarbetet. Målsättningen i strategierna är att besöksnäringen ska öka med 50 procent fram till Livskraftiga fiskbestånd är en förutsättning för utveckling av näringar baserade på fisk. Fiskevårdsbehovet är stort i Stockholms län. Problemen med fiskbestånden täcker hela skalan från gäddans kraftiga beståndsnedgångar med kopplingar till storskaliga miljöproblem i Östersjön till utdikade sjöar och våtmarker i inlandet. Påverkan på länets vattendrag är omfattande. Det finns även ett stort behov att förbättra förvaltningen av de kommersiella fiskarterna i länet och därigenom skapa underlag för livskraftiga näringar baserade på fisk samt rekreation för länets invånare. Länsstyrelserna kommer att ges uppdrag att utforma regionala handlingsprogram för genomförandet av fonderna. Föreliggande rapport och SWOTanalys kan ses som en förberedelse för det arbetet. Delar av rapporten utgör en uppdatering av Länsstyrelsens rapport Fisketurism och landsbygdsutveckling i Stockholms län (Andersson 2008). Havs- och fiskerifonden Havs- och fiskerifonden ska bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla och till genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken. Fonden ska driva fem prioriterade områden för unionen när det gäller fiske och vattenbruk, vilka bygger på de tematiska målen i den gemensamma strategiska ramen (GSR). I dagsläget är det inte fastställt hur 5

7 målen ska implementeras i det nationella genomförandet. Länsstyrelser uppfattar emellertid att det finns goda möjligheter att få ett regionalt genomslag. Inom dessa områden bedömer Länsstyrelsen att vissa insatser bör prioriteras i det regionala genomförandet: 1. Främjande av ett hållbart och resurseffektivt fiske och vattenbruk, inklusive relaterad beredning, 1.1 Skydd och återställande av den biologiska mångfalden i vattenmiljöer och de akvatiska ekosystemen. 1.2 Främjande av ett vattenbruk med höga nivåer av miljöskydd, djurs hälsa och välbefinnande samt folkhälsan och allmän säkerhet. SWOT-analysen och andra underlag visar att fiskbestånden är svaga i vissa delar av skärgården och förvaltningsåtgärder för hållbara fiskbestånd är högt prioriterat. Hållbara fiskbestånd är en grundläggande förutsättning för utveckling av näringar baserade på fisk. Det är eftersträvansvärt med ett genomförande i samarbete mellan regionala myndigheter, fiskets organisationer och forskningsinstitut. Förslagsvis Stockholms universitet, Södertörns högskola samt Sötvattenslaboratoriet respektive Kustlaboratoriet vid SLU. Enligt SWOT-analysen finns god tillgång på spillvärme för utveckling av fiskproduktion baserat på vattenbruk. 2. Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske och vattenbruk, inklusive relaterad beredning 2.1 Stöd till stärkt teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring. 2.2 Bättre konkurrenskraft och lönsamhet för fiske- och vattenbruksföretag, inklusive inom fisket det småskaliga kustfisket och bättre säkerhets- och arbetsförhållanden och inom vattenbruket särskilt små och medelstora företag. Varumärket Stockholms Fiskmarknad är en viktig styrka i länet. Det finns stora möjligheter att fortsätta arbetet med föreningen Stockholms Fiskmarknad för att genomföra marknadsåtgärder i syfte att bevara det småskaliga kustfisket längs ostkusten, öka lönsamheten i insjöfisket samt öka Stockholmsregionens attraktionskraft genom att tillgängliggöra varor och tjänster från regionala fiskerier. Enligt SWOT-analysen finns också en stor efterfrågan på råvaror från lokalt vattenbruk samtidigt som det finns flera metoder att skapa incitament för utveckling i småskaligt fiske och vattenbruk genom ett ökat engagemang hos konsumenterna. 3. Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken 3.1 Tillgång till vetenskapliga rön och datainsamling. 3.2 Stöd till kontroll och tillsyn, förbättrad institutionell kapacitet och en effektiv offentlig förvaltning. 6

8 Fisket bör i högre utsträckning integreras i datainsamling. Statistiken från yrkesfisket måste förbättras. Behovet av att öka kunskapen om fritidsfiskets omfattning och möjligheter till ytterligare utveckling är stort. Journalföring och fiskmärkning har testats i Stockholms län och det finns goda möjligheter att utveckla verksamheten. Data från yrkes- och fritidsfisket kan även användas som effektuppföljning av fiskevårdsåtgärder. Det finns även ett stort behov av samordning av miljö- och resursövervakning avseende fisk i Mälaren, skärgården och i kustmynnande vattendrag. Länsstyrelsens uppdrag avseende fisketillsyn bör utvecklas och förtydligas. Verksamheten bör rymmas inom ramen för Havs- och fiskefonden. 4. Ökning av sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen 4.1 Främjande av ekonomisk tillväxt, social delaktighet, nya arbetstillfällen och arbetskraftsrörlighet i de kust- och inlandssamhällen som är beroende av fiske och vattenbruk. 4.2 Diversifiering av verksamheten inom fisket och till andra sektorer av den marina ekonomin. Erfarenheterna från arbetet inom ramen för Fiskefrämjandet Stockholms skärgård visar att det finns stora möjligheter att uppnå flera delar av målen för Havs- och fiskerifonden. En rationell förberedelse för nästa period är därför att uppdra fiskeområdet att förbereda nästa programperiod under Främjande av genomförandet av den integrerade havspolitiken. I SWOT-analysen identifierades hot som berör exploatering i skärgården och försämrad förvaltning i Mälaren. Länsstyrelsen har under flera år arbetat med att ta fram kunskapsunderlag som planeringsverktyg i Stockholms skärgård. Underlagen krävs för bedömningar av kommunala planer, enskilda exploateringsärenden, skydd av marina områden m.m. De är därför viktiga för genomförandet av den integrerade havspolitiken. Partnerskap I regeringsuppdraget ingår att Länsstyrelsen ska sörja för att det skapas ett partnerskap för det regionala genomförandet av landsbygdsprogrammet och havs- och fiskerifonden. Den 17 maj 2013 höll Länsstyrelsen en hearing om social- och regionalfonden respektive landsbygdsprogrammet och havs- och fiskerifonden. Länsstyrelsen hade en bred representation och bland externa aktörer kan nämnas företrädare för kommuner, LAG-grupper, LRF, Stockholm läns fiskareförbund och Fiskefrämjandet Stockholms skärgård. Vid hearingen insamlades synpunkter som legat till underlag för Länsstyrelsens SWOT-analys. Ett utkast till analys har sänts på remiss till Stockholm läns fiskareförbund, Stockholms stad, Skärgårdsstiftelsen, Östra Svealands Fiskevattenägarförbund, Mälarens Fiskarförbund, Sportfiskarna Region Mälardalen, Sveriges Organiserade Fiskeguider, Fiskefrämjandet 7

9 Stockholms skärgård samt för kännedom till Sveriges Fiskares Riksförbund, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund samt Sveriges Fiskevattenägarförbund. Länsstyrelsen har tagit hänsyn till de synpunkter som inkommit. Länsstyrelsen avser att fortsättningsvis förankra underlagen för Havs- och fiskefonden i samband med partnerskapsöverenskommelsen för övriga fonder. Fiskefrämjandet Stockholms skärgård är en viktig part med bred representation från fisket regionala ordinationer. Fisket i Mälaren och vattenbruket måste hanteras särskilt. Här har föreningen Stockholms Fiskmarknad en viktig funktion. Erfarenheter från tidigare EU-medelsperioder Länsstyrelsen har sedan 2000 erfarenhet av samverkan med fiskets organisationer kring regionalt anpassade planer för EU-medel. Kollektiva åtgärder för det småskaliga kust- och insjöfisket, Inom ramen för EU:s strukturfondsmedel till fiskerinäringen fanns insatsområdet kollektiva åtgärder för det småskaliga kust- och insjöfisket. I början av perioden formulerade varje region en utvecklingsplan med en redogörelse för problem och förslag till lösningar. Länsstyrelsen i Stockholm agerade för att Stockholms skärgård skulle omfattats av en sådan region vilket även blev fallet. Inom ramen för området presenterade Stockholms läns fiskareförbund en utvecklingsplan för länets kustvatten under Planen innehåll 7 prioriterade insatsområden. 1. Säkerställa fiskbestånd och upprätta en fiskevårdsplan för skärgårdsområdet 2. Utvinna ökade fiskearealer 3. Redskapsutveckling 4. Höjd produktkvalitet 5. Effektivare försäljning och distribution 6. Periodisk utbildning och information 7. Marknadsföring Mycket av verksamheten kom att präglas av insatsområdet Säkerställa fiskbestånd och upprätta en fiskevårdsplan för skärgårdsområdet. Fiskareförbundet var huvudman för flera större fiskevårdsprojekt exempelvis i Älgkilen i Möjaarkipelagen, Sundbymaren på södra Ornö och vid Byviken mellan Ålö och Rånö. I den senare har det genomförts muddringar i syfte att underlätta fiskvandring samt försök med strandbeten. Inom ramen för insatsområdet Periodisk utbildning och information hölls en årlig fiskekonferens på Möja med deltagande från fisket, nationella myndigheter och organisationer. Konferenserna ledde till ett ökat 8

10 informationsutbyte och mer samarbete mellan fiskets olika intressen. Som ett direkt resultat har det avsatts fredningsområden för fisk i Stockholms skärgård och Sedan 2005 finns 25 sådana fredningsområden. Med undantag för det årliga arrangemanget Dags för fisk på Skansen gjordes få projekt med inriktning på att utveckla yrkesfisket och marknadsföra fångsten. Fiskefrämjandet Stockholms skärgård, De erfarenheter som inhämtats inom ramen för kollektiva åtgärder för det småskaliga kust- och insjöfisket var av stor betydelse inför perioden Frågan om att bilda ett fiskeområde väcktes av Länsstyrelsen vid Möjakonferensen 2007 och 2008 hölls ett konstituerande möte och fiskeområdet gavs namnet Fiskefrämjandet Stockholms skärgård. Under 2009 fattade Fiskeriverket det formella beslutet om att bilda fiskeområdet. Fiskefrämjandet Stockholms skärgårds styrelse består av Stockholms stad (ordförande), Stockholm läns fiskareförbund, Sportfiskarna Region öst, Östra Svealands Fiskevattenägarförbund, Sveriges Organiserade Fiskeguider, Skärgårdsstiftelsen och Östhammars kommun. Samtliga intressen i fisket finns därmed representerade. Fiskefrämjandet presenterade en utvecklingsstrategi under 2009 som hade stort fokus på att restaurera fiskbestånden. De åtgärder som prioriterades i strategin var: 1. Styrning, projektledning och fiskevård Fiskevårdsåtgärder Förvaltningsåtgårder Ökad kunskap om fiskebestånden 2. Ökad lönsamhet i näringen och tillgänglighet Ökad grad av förädling av fiske och fiskprodukter Ökad tillgänglighet till resursen, med fokus på rekreation, jämställdhet och integration Distribution av fisk till närmarknaden Livsmedelshantering Fisketuristisk verksamhet Ökat samarbete kring resursen med fokus på upplevelse, mat och logi De projekt som genomförts har haft stort fokus på fiskevårdande åtgärder och framförallt att restaurera lekplatser för gädda och havsöring i kustnära våtmarker och vattendrag. Länsstyrelsen bedömer att verksamheten inom ramen för Fiskefrämjandet Stockholms skärgård har varit framgångsrikt och lett till en avsevärt ökad dialog mellan fiskets olika intressen. Flera projekt har varit mycket framgångsrika och området har även uppmärksammats av EU:s nätverk FARNET som valde att förlägga 2013 års konferens till Stockholm. 9

11 Det mest rationella är att Fiskefrämjandet kan fortsätta arbetet med ungefär samma organisation och inriktning under perioden En närmare koppling till forskning har efterfrågats och ett samarbete med SLU, Kustlaboratoriet i Öregrund har diskuterats. Det vore önskvärt med ett mera aktivt arbete med marint områdesskydd och fredningsområden för fisk. Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att ta fram underlag men det brister i genomförandet av skyddet av särskilt känsliga områden. Länsstyrelsen bör arbeta tillsammans med fiskerinäringen och forskningsinstitutioner i syfte att stärka fiskbestånden. En sådan samverkan kan öka inslaget av adaption och därmed stärka fiskförvaltningen i Stockholms skärgård. Det skulle även kunna bidra till en bättre uppföljning av projekt om forskningen kan vara med från början och designa förstudier och uppföljning. Det är även önskbart att det bildas ett fiskeområde för Mälaren. Mycket av de erfarenheter som inhämtats i Stockholms skärgård kan appliceras på Mälaren. Viktiga aktörer är utöver länsstyrelserna och fiskets organisationer även Mälarens vattenvårdsförbund och Sötvattenslaboratoriet vid SLU. Övergripande frågor och styrdokument Inom EU regleras fisket av gemensam fiskeripolitik som kallas GFP (den gemensamma fiskeripolitiken) vilken är gemenskapens instrument för fiskeriförvaltning. GFP är en fullt utvecklad gemenskapspolitik vilket innebär att alla EU-länder omfattas av samma bestämmelser. GFP reglerar alla aspekter av fisket, från havet till konsumenten. EU-länderna fattar t.ex. gemensamma beslut för fiskekvoterna i svenska och övriga EU-länders vatten. EU-arbetet och internationella fiskerifrågor är därför grundläggande utgångspunkter för den nationella fiskeripolitiken samt hur bestånden kan nyttjas regionalt och lokalt. Den gemensamma fiskeripolitiken ska garantera att levande vattenresurser utnyttjas på ett sätt som skapar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Några av EU:s uttalade mål är att stegvis införa en ekosystembaserad fiskeförvaltning, bidra till ett ändamålsenligt fiske inom en konkurrenskraftig och lönsam industri, se till att de som är beroende av fisket får en skälig levnadsstandard och ta hänsyn till konsumenternas intressen. Det pågår en revidering av GFP och nyligen kom parlamentet, kommissionen och ministerrådet överrens om inriktningen för nästa period. Överenskommelsen borgar för ett större hänsynstagande för fiskresurserna. Utöver den gemensamma fiskeripolitiken och förordningarna som styr medelsfördelningen för Havs- och fiskerifonden finns även andra viktiga styrdokument på både internationell, nationell och regional nivå. Medel ur Havs- och fiskerifonden bör även användas för att uppfylla dessa mål och 10

12 direktiv. Särskilt viktigt är det att beakta detta vid fördelning av nationell medfinansiering. Detta gäller inte minst för samordningen mellan departement och berörda nationella myndigheter. På den nationella nivån är fiskeripolitiken organiserad under Landsbygdsdepartementet medan miljöpolitiken ligger under Miljödepartementet. Fiskresurserna hanteras av Havs- och vattenmyndigheten medan Jordbruksverket ansvarar för främjandefrågorna för fiskturism, vattenbruk och yrkesfiske. För ett ändamålsenligt genomförande av nästa programperiod är det viktigt med ett utökat samarbete och kunskapsöverföring mellan berörda departement och nationella myndigheter. Länsstyrelserna ansvarar för samtliga politikområden på den regionala nivån och är därför lämpade att ha ett ökat ansvar för genomförandet av programmet. Den nationella målsättningen för fiskeripolitiken är att yrkesfisket, fritidsfisket och fiskeribranschen ska bidra till att skapa arbete, välfärd och levande kust- och insjösamhällen. Förutsättningen för att det ska lyckas är att allt fiske bedrivs resurseffektivt och miljömässigt hållbart, med effektiva fiskeregler och selektiva fångstredskap. Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten (2013) har nyligen presenterat en vision för fritidsfisket och fisketurismens utveckling fram till 2020: År 2020 har vi ett fritidsfiske av minst samma omfattning som i dag med mycket god tillgänglighet i såväl stadsnära miljöer som på landsbygden. Fisketurismen har minst fördubblats och är en viktig del av svensk besöksnäring som skapar arbetstillfällen och betydande samhällsekonomiska värden. Hav, sjöar och vattendrag producerar ekosystemtjänster som tillgodoser fritidsfiskets och fisketurismens behov. Fritidsfisket och fisketurismen bedrivs långsiktigt hållbart med hänsyn till miljön och ekosystemen. Kopplat till visionen finns ett strategidokument med åtgärder för uppfyllande av visionen. Länsstyrelsen menar att Havs- och fiskerifonden är ett viktigt redskap för att nå målen. Vidare är det av stor betydelse att arbetet ges en regional förankring och att länsstyrelserna får en central del i arbetet. Många insatser ryms även inom landsbygdsprogrammet och för Stockholms vidkommande tangerar målen de inom Stockholmsstrategin och Skärgårdsstrategin. Miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutveckl- 11

13 ingen ska vara ekologiskt hållbar. Flera av de nationella miljömålen har bäring på fisket och en ändamålsenlig fiskevård och förvaltning av fiskbestånden är en förutsättning för att målen kan nås. För fiskevården är genomförandet av miljömålet Levande sjöar och vattendrag det mest uppenbara. Inom ramen för målet ska exempelvis myndigheter ha tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. I miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård utgör antalet yrkesfiskare en indikator för måluppfyllelse. Det finns även mål om att minst 50 procent av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 procent av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden ska ha ett långsiktigt skydd. I Stockholms län är vattenmiljöerna kraftigt påverkade genom sjösänkningar, utdikning m.m. En väsentlig del av fiskevården i vattendragen är därför att restaurera vattenförekomster i landskapet vilket är en förutsättning för att återskapa en god vattenförsörjning i vattendragen och därmed återskapa fiskens levnadsutrymme. Därför är genomförandet av miljömålet Myllrande våtmarker många gånger av stor betydelse för att uppnå både EG:s ramdirektiv för vatten samt övriga miljömål med bäring på fisk. Utöver dessa miljömål berörs fisken även av många av de andra målen, t.ex. Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö. Genomförandet av dessa mål är även av stor vikt för fiskbestånden men kopplingen till konkreta fiskevårdsåtgärder är inte lika uppenbar här. Vattendirektivet Sedan år 2000 finns ramdirektivet för vatten eller vattendirektivet, som lägger "golvet" för vad EU-länderna inte får underskrida vad gäller kvalitet och tillgång på vatten. Direktivet är tänkt att leda till att EU-ländernas resurser samordnas bättre inom och mellan länderna för att komma tillrätta med brister i vattenmiljön. Målet är att uppnå en god vattenstatus. Det innebär att både tillgången och kvaliteten på vatten ska vara god. Siktet är därför inställt på att så långt som möjligt vidta åtgärder som förbättrar vattenkvaliteten. I definitionen av god vattenstatus är fisk en av indikatorerna. Havsmiljödirektivet EU har slagit fast att den marina miljön i Europa är ett värdefullt arv som måste skyddas och bevaras. Havsmiljödirektivet ger en gemensam plattform att arbeta efter och samma regler gäller för alla EU-länder. Målet är att alla EU:s havsområden ska ha nått så kallad god miljöstatus senast

14 Det finns miljökvalitetsnormer för fisk vilka baseras på såväl storleken på fiskbestånd som deras ålders- och storleksstruktur, men även på fiskens roll i havens ekosystem. I den inledande bedömningen av Sveriges havsområden, som gjorts enligt krav i havsmiljöförordningen, har man identifierat belastning från fiske som en viktig faktor för möjligheten att uppnå målet om god miljöstatus. De nya normerna har tagits fram för att möta den belastningen och riktar in sig dels på den ålders- och storleksstruktur samt storlek på bestånd som ska uppnås för olika fiskbestånd, men även på fiskens roll i hela den marina näringsväven. En viktig del i genomförandet av havsmiljödirektivet är arbetet med havsplaneringen som initierats av Havs- och vattenmyndigheten och där länsstyrelserna har en viktig roll. Stockholms- och skärgårdsstrategin Stockholms stad lanserade nyligen Stockholmsstrategin 2020 som ska göra Stockholm till Europas ledande och mest hållbara besöksdestination år Strategin har bred förankring i både näringslivet, landstinget och på Länsstyrelsen. Stockholm är idag bland de tio största besöksmålen i Europa och Skandinaviens ledande tillväxtregion. Nytänkande, samsyn och en långsiktig samverkan i länet är viktigt. En kraftsamling måste till för att befästa besöksnäringen som den snabbast växande basnäringen i Stockholm. Stockholmsstrategins målsättning är att öka antalet gästnätter, öka det turistekonomiska inflödet och därmed öka antalet anställda i branschen. En växande besöksnäring förutsätter att vår region är attraktiv och tilltalande, inte bara för besökare utan även för våra invånare. Besöksnäringen skapar arbetstillfällen och är en motor för ekonomisk tillväxt även inom andra branscher och bidrar därmed till regionens internationella konkurrenskraft. Regeringen utsåg nyligen Stockholms skärgård till ett av fem områden i en nationell satsning på destinationsutveckling mot internationella marknader. För att genomföra detta har Stockholmsstrategin kompletterats med Skärgårdsstrategin. Uppdraget är att verka för att Stockholms skärgård utvecklas, och att besöksnäringen kan bli en grundbult för en livskraftig skärgård året om för besökare och bofasta. Skärgårdsstrategin har en bred förankring och i arbetet deltar Stockholm Visiters Board (Stockholms stad), Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Läns Landsting, ett antal kommuner, Skärgårdsstiftelsen m.fl. Besöksnäringen är en av Sveriges framtidsbranscher. Den har idag god tillväxt och stor potential att skapa ytterligare exportintäkter. Stockholm ska bli Europas ledande, hållbara tillväxtregion till Därför är besöksnäringen i Stockholmsregionen prioriterad. Ett av de områden som gör Stockholm unikt som besöksmål är skärgården. Men turismen i skärgården är i huvudsak begränsad till sommaren vilket gör det svårt för företagare att driva lönsam verksamhet i skärgården. För att 13

15 hitta vägar framåt har vi i ett samverkansarbete, Skärgårdsstrategin, studerat förutsättningarna för en stärkt turism i skärgården året om. Arbetet har omfattat samtal med intressenter från privat, offentlig och ideell sektor, som visar en stor vilja att samverka. Den turismrelaterade näringen i Stockholms skärgård, avgränsad till kust och öar i åtta kommuner, omsätter drygt fyra miljarder och sysselsätter människor på årsbasis. Havs- och fiskerifonden liksom landsbygdsprogrammet har stor potential att öka detta inom ramen för utveckling av näringar baserade på fisk. 14

16 SWOT-analys avseende fiskeinsatser i Stockholms län för perioden Styrkor Vacker och lättillgänglig natur Köpstark marknad med stor efterfrågan på varor och tjänster från hela den regionala fiskesektorn Hög betalningsvilja för bra produkter God tillgång på fiskevatten Varumärket Stockholms Fiskmarknad Konstruktiv dialog mellan olika aktörer inom fisket (yrkesfiske, sportfiske, fiskeguider och fiskevattenägare) Hållbart och lönsamt fiske i Mälaren Goda fiskbestånd i delar av skärgården, Mälaren och i många insjöar Hög kompetensnivå i fisket Hög regional kompetensnivå inom fiskevård- och förvaltning Utvecklat samarbete med forskning (f.f.a. SLU-aqua) Stor efterfrågan på råvaror från lokalt vattenbruk God tillgång på spillvärme för utveckling av vattenbruk Svagheter Svag nyrekrytering av fiskare i skärgården Svaga fiskbestånd i vissa delar av skärgården Högt fisketryck på vissa arter i vissa områden 15

17 Svag IT-infrastruktur hos yrkesfiskarena Svag förvaltning i Stockholms skärgård Avsaknad av producentorganisation för kustfisket längs ostkusten Dåligt anpassade regler för småskaligt kustfiske längs ostkusten Röriga fiskerättsägarförhållanden i Stockholms skärgård Det saknas förutsättningar för att utveckla kassodling i skärgården och Mälaren Dyra anläggningskostnader för vattenbruk, förädling m.m. Inget befintligt fiskeområde i Mälaren Möjligheter Fortsatt arbete inom ramen för fiskeområde (Fiskefrämjandet Stockholms skärgård) eller liknande Bildande av fiskeområde i Mälaren Utvecklad handel mellan landsbygden och Stockholm Konsumentdrivet fiske och vattenbruk Ökad regional förvaltning Ökad delaktighet från det regionala fisket i förvaltningen Ökat samarbete mellan fisket, regionala myndigheter och forskningen (särskilt SLU-aqua) Ökade fiskevårdsinsatser med inriktning på kustfiskbestånden Samordnat arbete med delaktighet från näringen i uppfyllande av miljömål och EU-direktiv Ökad samordning av medel, både EU- och nationell medfinansiering Ökad mobilisering kring Stockholms Fiskmarknad Adaptiv förvaltning av gråsäl och skarv 16

18 Hot Försämrad förvaltning i Mälaren Ökad exploatering i skärgården Försämrad status i kustmynnande vattendrag Ökad fiskpredation från gråsäl och skarv Vikande fiskbestånd Ökade konflikter mellan olika fiskandekategorier Fiskeförvaltning som driver mot storskalighet tillsammans med producentorganisationer och införande av individuella kvoter Administrativa pålagor och regler Försämrad fiskeförvaltning i Östersjön Minskat intresse hos näringen att medverka till Stockholms Fiskmarknad Brist på nationell medfinansiering 17

19 Underlag för SWOT-analys Vattnen i Stockholms län utgörs av Mälaren, Stockholms skärgård, drygt 800 insjöar och ett 50-tal rinnande vatten. Länets viktigaste fiskevatten finns i Stockholms skärgård samt i en liten del av östra Mälaren. Detta ger underlag för 38, årsskiftet 2012/2013, yrkesfiskare, ett omfattande sportoch fritidsfiske samt ett 50-tal företag med inriktning på fisketurism. Det finns 55 fiskevårdsområden i länet varav 31 i Stockholms skärgård. Stora delar av länets kustvatten är enskilda och omfattar totalt hektar fiskevatten. Efterfrågan I Stockholmsregionen finns ett mycket stort underlag för utvecklande av varor och tjänster i fiskesektorn. Fiskkonsumtionen uppgår till ca ton per år, turismen är omfattande liksom stockholmarnas intresse för fritidsfiske. Stockholmarna Stockholmsregionen har en mycket snabb tillväxt och är en av Europas ekonomiskt mest framgångsrika regioner. Befolkningen passerade 2 miljoner häromåret och ökar med ca personer per år. Fram till år 2020 beräknas länets invånarantal stiga till ca 2,2 miljoner varav ca i Stockholms stad. Det ger underlag för varor och tjänster som produceras i landsbygdsföretag. Samtidigt innebär en ökad exploatering ett hot mot fiskbestånden. Detta består exempelvis i en ökad eutrofiering och att viktiga reproduktionsområden för fisk i Stockholms skärgård försämras genom anläggande av marinor och strandnära bebyggelse. För länets attraktionskraft är det av stor vikt att det görs avvägningar mellan utveckling och bevarande. Turism Drygt en fjärdedel av Sveriges totala omsättning från besöksnäringen genereras i Stockholms län och besöksnäringen har stor betydelse för Stockholms ekonomi och sysselsättning. Antalet sysselsatta inom besöksnäringen beräknades under 2008 till personer varav i Stockholms stad. Under 2008 gjordes närmare 9,6 miljoner kommersiella övernattningar i länet. Utöver detta gjordes drygt 5,2 miljoner dagsresor, minst 10 mil, till länet. De inresande besökarna genererade en omsättning på närmare 22 miljarder kronor under Stockholms skärgård är ett viktigt turistmål och totalt hade Waxholmsbolaget och Strömma Kanalbolaget drygt 3,1 miljoner passagerare på skärgårdsbåtarna. 18

20 Under perioden maj till september under 2008 övernattade besökare på de fritidsbåtar som ankrat upp i skärgårdens mest populära naturhamnar. Till det ska läggas ett okänt antal besök över dagen. Potentialen att utveckla näringar baserade på fisk är därmed stor. Det finns även stor potential att utveckla landsbygdsbaserad näringsverksamhet i fiskesektorn. Mälaren Mälaren är landets tredje största sjö och delas av fyra län; Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län. Frågor gällande fiske och Mälaren regleras av ett samarbetsavtal mellan länsstyrelserna. Stora delar av sjön är enskilda vatten men i de centrala delarna av Björkfjärden finns enskilda frivatten. Mälaren är en artrik sjö och utgör riksintresse för yrkesfisket. I Stockholms läns del av sjön finns fyra licensierade yrkesfiskare. I Mälaren finns totalt ca 40 yrkesfiskare varav merparten är verksamma i Västmanlands län. Kommersiellt intressanta arter är bland annat gös, ål och abborre. Tidigare var siklöjan en viktig art men bestånden kollapsade i slutet av 1980-talet. I sjön bedrivs även ett omfattande sport- och fritidsfiske. Utöver de enskilda frivattnen så finns upplåtelser för trolling, dragrodd och angelfiske (TDAfiskekortet). Viktiga arter för sport- och fritidsfisket är gös, abborre och gädda. Sedan 1980-talet har det gjorts omfattande utsättningar av signalkräfta med den huvudsakliga målsättningen att skapa ett kräftfiske upplåtet till allmänheten. Under början av 1990-talet så fanns det på vissa platser talrika bestånd vilket även gav underlag för kommersiellt fiske. Kräftbeståndet har under de senaste åren minskat drastiskt och fisket har därmed försämrats. I Mälaren finns ett livskraftigt bestånd av asp som leker i tillrinnande vattendrag. I många av de tillrinnande vattendragen finns ett attraktivt fiske efter olika karpfiskarter, bl.a. förekommer stora exemplar av faren. Länsstyrelsen bedömer att det finns goda förutsättningar att utveckla fiskebaserad näringsverksamhet av fiskresurserna i Mälaren. För yrkesfisket finns den stora potentialen i en utvecklad marknad i Stockholm. För fisketuristisk verksamhet är fjärdarna närmast Stockholm rika på fisk, bland annat abborre, gös och gädda. Att fiska i och nära staden är exotiskt, framförallt för utländska turister. 19

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Fiskefrämjandet Stockholms skärgård, ideell förening STRATEGI 2009-2013. Version 2009-04-28

Fiskefrämjandet Stockholms skärgård, ideell förening STRATEGI 2009-2013. Version 2009-04-28 Fiskefrämjandet Stockholms skärgård, ideell förening STRATEGI 2009-2013 Version 2009-04-28 STRATEGIDOKUMENT Fiskefrämjandet Stockholms Skärgård Bakgrund Under perioden september 1993 till januari 1996

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

3. Strategins framtagning. 4.1 Områdesbeskrivning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter.

3. Strategins framtagning. 4.1 Områdesbeskrivning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter. LLU Öresund/Skåne NV 3. Strategins framtagning. (600/1000 tecken) För fiskets del vilar strategin på en SWOT-analys (bilaga 1) framtagen av fiskeridirektör Johan Wagnström vid Länsstyrelsen Skåne i samråd

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer Skärgårdsstrategin Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer En populärversion av förstudien till Skärgårdstrategin Utveckling av besöksnäringen i Stockholms

Läs mer

Mall för genomgång av urvalskriterier

Mall för genomgång av urvalskriterier Mall för genomgång av urvalskriterier Generella urvalskriterier som gäller för hela strategin och samtliga fonder. Strategiskt område L 1 Strategiskt användning av fond/fonder Generella urvalskriterier

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:1

Policy Brief Nummer 2010:1 Policy Brief Nummer 2010:1 Fritidsfiskebaserade företag hur kan de utvecklas? Fritidsfiskebaserade företag upplever i olika grad hinder för sin utveckling beroende på företagets inriktning, storlek och

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 2015-05- 22 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 Bästa vänner, För det första vill jag tacka för inbjudan att delta på er årsstämma.

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

SWOTANALYS Fiske Öresund

SWOTANALYS Fiske Öresund 1(8) SWOTANALYS Fiske Öresund Analysen har fokuserat på de faktorer där havs- och fiskeriprogrammet är viktigt för att målsättningarna för fiskerinäringen ska uppfyllas. Den målbild 2020 som uppges för

Läs mer

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Hydrotekniska Sällskapet 25 januari 2011 Björn Risinger Särskild utredare En myndighet för havs- och vattenmiljö - utgångspunkter SOU 2010:8 Helhetssyn

Läs mer

Fördelningsmall för bygdemedel

Fördelningsmall för bygdemedel Fördelningsmall för bygdemedel Bakgrund Tidigare, då det kommunala fiskevårdsbidraget fanns, lämnade föreningarna in statistik över antal fiskedygn per år, redovisning av de åtgärder som utförts samt uppgifter

Läs mer

Yttrande över SOU 2014:50 Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, M2014/1595/Nm

Yttrande över SOU 2014:50 Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, M2014/1595/Nm Yttrande 1(9) m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se Yttrande över SOU 2014:50 Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, M2014/1595/Nm Fiskevattenägarna

Läs mer

Delredovisning avseende fiskeriprogrammet i regeringsuppdraget att utarbeta regionala SWOT-analyser för kommande landsbygdsprogram och fiskeriprogram

Delredovisning avseende fiskeriprogrammet i regeringsuppdraget att utarbeta regionala SWOT-analyser för kommande landsbygdsprogram och fiskeriprogram DELREDOVISNING 1 (15) Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Delredovisning avseende fiskeriprogrammet i regeringsuppdraget att utarbeta regionala SWOT-analyser för kommande landsbygdsprogram och fiskeriprogram

Läs mer

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN Historik En del äldre uppgifter från bildandet av Furusjön, Kiasjön och Badebodaåns gemensamhetsfiske från början av 1940-talet visar att ett visst sportfiske förekom redan

Läs mer

Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor. Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU

Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor. Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU Finansierat av FORMAS, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsutveckling

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån Fiske i 2014/15 Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån Sportfiske i Oskarshamn Oskarshamns kommun är omgärdat av spännande fiskevatten.

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Fisketurism Nedre Dalälven

Fisketurism Nedre Dalälven Fisketurism Nedre Dalälven Projektet har arbetat målmedvetet för bättre hållbarhet och kvalitet i fisket. Projektägare: Leader Nedre Dalälven Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 72 Jnr:

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.3.2012 2011/2292(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37 Barbara Matera (PE483.748v01-00) Småskaligt och icke-industriellt

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Fisketurismkonferens. Sammanfattning av konferensen 29/4-2010 på Paradis Gård.

Fisketurismkonferens. Sammanfattning av konferensen 29/4-2010 på Paradis Gård. Fisketurismkonferens Sammanfattning av konferensen 29/4-2010 på Paradis Gård. Program 12.00 13.00 LUNCH Inledning Anton Halldén, länsfiskekonsulent och Lennart Swärdh, Paradis Gård Fisketurism i ett nationellt

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Flik 5. Regleringar av fiske. Fiskelagen. 20 Uppdaterad: 2015-10-29

Flik 5. Regleringar av fiske. Fiskelagen. 20 Uppdaterad: 2015-10-29 Flik 5 Regleringar av fiske Som fisketillsynsman har man många regler att hålla reda på och som ska tillsynas. I Sverige finns det tre olika nivåer av statliga regler. I grunden finns det lagar vilka stiftas

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Att vända motgångar till möjligheter

Att vända motgångar till möjligheter Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Leader Polaris Fisketurism

Leader Polaris Fisketurism Leader Polaris Fisketurism Maj 2010 December 2012 Kalle Bergdahl - projektledare Spänningar inom fisketurism Entreprenörer Fisketurism i Leader Polaris Analys av nuläget Gällivare 18 mars 2010 Styrkor

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31

Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31 Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket.

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket. EUs strukturfonder - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014 Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten EUs strukturfonder 2014-2020 Europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF Europeiska jordbruksfonden

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplanen för utgår från samverkansplanen för biosfärområde Blekinge Arkipelag och beskriver vilka aktiviteter som ska prioriteras. BAKGRUND Biosfärområde Blekinge Arkipelag bildades officiellt

Läs mer

Fokus på lokala intressen! Karl- Erik Olsson, kommunalråd i Simrishamn.

Fokus på lokala intressen! Karl- Erik Olsson, kommunalråd i Simrishamn. FISKEKOMMUNERNA Mötesrapport från Konferens: Lokalt förankrat fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling Arr: Länsbygderådet Hela Sverige ska leva i samarbete med Länsstyrelsen i Blekinge Den

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Fiskevårdsplan. Kultsjöåns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Kultsjöåns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Kultsjöåns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Gaskalite/Voullelite FVO bildades den 4 juni 2002 och ombildades till Kultsjöåns FVO den 23/9-2004 i och med att fastigheterna Kultsjöluspen

Läs mer

SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM

SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM UPPLEV FISKELYCKAN I STORSTADSMILJÖ Välkommen till det fria handredsk Ett 30-tal fiskarter gör Strömmen till det artrikaste fiskevattnet i stockholmsregionen. Mest omtalat

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE

Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE REFORMERA DET EUROPEISKA FISKET FÖR ATT GYNNA FISKAR, FISKARE OCH FISKEINDUSTRIN En av dagens stora utmaningar när en hållbar Europeisk

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 Kommunstyrelsens arbetsutskott Östersjöinitiativet Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott ställer

Läs mer

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Handlingsplan för svenskt vattenbruk Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Program 10.00 Välkomna och kort bakgrund, Niclas Purfürst, avdelningschef Landsbygdsavdelningen, Jordbruksverket 10.15 Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Bergsjöns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Området ligger efter Sagavägen (Ö-vik -Norge) cirka 2mil väster om Dikanäs, samt 12 mil norr Vilhelmina tätort. Fisket omfattar sjöarna Saksensjön,

Läs mer

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1 Fult fiske Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden Greenpeace Fult Fiske 1 www.greenpeace.se 2 Greenpeace Fult Fiske Dykexpedition. Greenpeace fartyg Rainbow Warrior II dokumenterar

Läs mer

BEVILJADE ANSÖKNINGAR FISKEOMRÅDE VÄTTERN

BEVILJADE ANSÖKNINGAR FISKEOMRÅDE VÄTTERN BEVILJADE ANSÖKNINGAR FISKEOMRÅDE VÄTTERN Uppdaterad 2011-12-14 Sökande/huvudman Projektnamn Totalt Beviljat Start Slut belopp belopp Hästholmens Hamn och Magasin AB Hästholmen - Vätterns pärla 104 000

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt

Läs mer

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling!

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling! Välkommen till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling! Kursledare: Ola Svensson, Therese Karlsson, Tobias Kreuzpointner och Carin Alfredsson Stockholm den 17 och 18 juni 2014 Klicka på kartan

Läs mer

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling Projekt Övergripande syfte: att främja tillväxt och skapa fler arbetstillfällen på landsbygden genom att synliggöra fiskets betydels för lokal utveckling. Genomföra 2-dagars konferens under våren 2015

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Protokoll vid Vätterns FOG-möte 2011-11-24 på Bygdegården, Hästholmen

Protokoll vid Vätterns FOG-möte 2011-11-24 på Bygdegården, Hästholmen Sida 1/8 2011-11-29 Linda Englund Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 linda.englund@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätterns FOG-möte 2011-11-24 på Bygdegården, Hästholmen 33. Mötets öppnande Ordförande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen; SFS 2000:1467 Utkom från trycket den 4 januari 2001 utfärdad den 21 december 2000.

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer