Vanligt tillstånd som påverkar hela kroppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vanligt tillstånd som påverkar hela kroppen"

Transkript

1 »Vägen till att eliminera rökningen bör diskuteras«lt DEBATT Nytt lagförslag i EU hot mot medicinsk forskning NYHETER Ännu inte visat att östradiol och»naturligt«progesteron är säkert KOMMENTAR Läkartidningen.se nr 11/2015 organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr mars 2015 vol tema järnbrist: Vanligt tillstånd som påverkar hela kroppen

2 Their world awaits Järnbrist är en vanlig och allvarlig komorbiditet vid kronisk hjärtsvikt. 1 Flera studier visar att järnbristen leder till en försämrad livskvalitet och en försämrad fysisk funktionsförmåga oberoende av förekomst av anemi. 2-6 Med Ferinject (järnkarboxymaltos) kan du snabbt fylla på järndepåerna. Fyller snabbt på järndepåerna Referenser: 1. Klip et al. Am Heart J Apr;165(4): Ponikowski P, et al. 2014a. Eur Heart J 2014 Aug 31. pii: ehu Comín-Colet et al. Eur J Heart Fail. 2013;15: Jankowska et al. J Cardiac Fail 2011;17: Okonko DO et al. J Am Coll Cardiol 2011;58: Anker et al. NEJM 2009;361: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Övervaka patienter noga med avseende på tecken och symtom på överkänslighetsreaktioner under minst 30 minuter efter varje administration av Ferinject. ferinject (järn karboxymaltos) (B03AC järn, parenterala preparat) Rx (F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Diagnosen måste vara baserad på labo ra torieprov. Beredningsform: injektions-/infusionsvätska 50 mg Fe/ml. Produktresumén uppdaterad TLV: Ferinject ingår i läkemedelsförmånerna med begränsningen, ej för patienter i hemodialys. För ytterligare information, förpackningar och priser, se SE/FER/14/0049 Vifor Pharma Nordiska AB

3 innehåll nr 11 mars 2015 reflexion E-hälsan förbättras»e-läkekonst är inte bara något för oss läkare, utan i högsta grad ett hjälpmedel även för våra patienter.«om man tittar i Wikipedia finner man denna beskrivning:»e-hälsa är en relativt ny term för vårdutövande som tar hjälp av elektroniska processer och kommunikation.«begreppet omfattar en rad tjänster inom sjukvård och informationsteknik som är till stor nytta för både vårdgivare och patienter. Ett exempel blev jag varse när ett elektroniskt nyhetsbrev från 1177 Vårdguiden nyligen kom till min e-postlåda. Rubriken var»tio tips inför ditt läkarbesök«. Syftet var att informera patienter om saker man bör tänka igenom före sitt läkarbesök för att bli mer delaktig i sin egen vård. Jag tycker detta är utmärkt. En delaktig och informerad patient innebär bättre möjlighet till framgång vid konsultationen. E-läkekonst är inte bara något för oss läkare, utan i högsta grad ett hjälpmedel även för våra patienter. Vidare surfande till Vårdguidens hemsida visade att denna var mycket tydligt uppbyggd och innehöll bra information om bland annat vanliga sjukdomar och hur man hittar vård. Nya rön om epiduralbedövning vid förlossningssmärta och fetma kirurgi före graviditet. nya rön Sidan 516 reflexion 499 E-hälsan förbättras Jan Östergren signerat 503 Nationella läkemedels strategins arbete fortsätter Karin Båtelson lt debatt 504 Rökfri målsättning odiskutabel men vägen dit bör diskuteras Magnus Stenbeck 505 Apropå! Återlämnande av kvarlevor»spöken«på Karolinska? Pouya Ghelichkhan Apropå! Patientens rätt till rätt information Nej, hjärtsjukdom kommer inte att utrotas Gunnar Nyberg 512 Utredare: Kommuner och landsting måste samarbeta om utskrivningsklara patienter Socialförsäkringsutredningen vill ge sjukvården tyngre roll klinik och vetenskap kommentar 514 Ännu inte visat att östradiol och»naturligt«progesteron är säkert. Evidens saknas för bröst- och endometrieskydd Marie Bixo, Angelica Lindén Hirschberg nya rön 516 Epidural var bäst vid förlossningssmärta Gabor Hont Foto: Fotolia/IBL Bildbyrå Ur ett läkarperspektiv har journalsystem ofta kritiserats för bristande funktionalitet och driftsäkerhet. Jag tycker att brister och olägenheter som finns uppvägs av de fördelar systemen erbjuder. Utvecklingen har varit kostsam och ibland långsam, men går ändå framåt. Vi befinner oss ännu i början av utvecklingen. Jag tror inte att det i dag går att förutse alla tilllämpningar och tjänster som både professionen och patienterna kommer att ha nytta av i framtiden. För dem som vill hålla sig uppdaterade om utvecklingen kan jag rekommendera det symposium om e-läkekonst som Läkartidningen arrangerar i Stockholm den 15:e april. Jan Östergren medicinsk huvudredaktör nyheter 506 EU:s lagförslag hot mot medicinsk registerforskning 510 Listning i primärvården kan bli ett överspelat begrepp 511 Ökning av antalet indragna legitimationer i vården men färre läkarleg återkallades Utredning vill underlätta för patient att klaga på vård Fetmakirurgi påverkade risker vid graviditet Kari Johansson, Olof Stephansson 517 Lägre risk för hjärtrelaterad död bland regelbundna bastubadare Hans Hägglund Medelpenisen definierad i metastudie Gabor Hont Kortare vårdtid efter höftfraktur kopplad till ökad dödlighet Gabor Hont Järn är ett essentiellt mineral. Utan tillräckligt med järn fungerar inte kroppens enzymsystem, t ex energiomsättning och syrgastransport. Järnbrist måste därför utredas och behandlas. Tema Järnbrist, sidorna Foto: Fotolia/IBL Bildbyrå läkartidningen nr volym

4 innehåll nr 11 mars 2015 Foto: Colourbox artiklar Tema Järnbrist Vanligt tillstånd som inte får negligeras Stefan Lindgren 520 Järnbrist och järnbristanemi är globala hälsoproblem Jens F Dahlerup, Björn Moum, Stefan Lindgren 524 Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott Jan Wesström 528 Inflammatorisk tarmsjukdom ger ofta anemi och järnbrist Jonas Halfvarson 530 Anemi är ett vanligt problem vid reumatisk sjukdom Carl Turesson 534 Järntillskott rekommenderas vid renal anemi Bergur V Stefansson 537 Behandling av järnbrist minskar symtom vid kronisk hjärtsvikt Karl Swedberg 540 Handlägga järnbrist en viktig uppgift för primärvården Björn Eriksson debatt och brev 542 BB-ronden kan med små medel stärka mammor som vill amma Kristin Svensson, Sofia Zwedberg, Kerstin Lindahl, Gunilla Holland, Anna-Karin Edstedt Bonamy 543 Uppmaning till Läkarförbundet: Ge stöd till den som åtalas för fel i arbetet Magnus Westgren Replik: Förbundet är aktivt, men kan inte vara ombud Heidi Stensmyren 544 In med uppdaterad medicinsk mest läst på läkartidningen.se Mest lästa artiklar på Läkartidningen.se den senaste veckan: 1. Medelpenisen definierad i metastudie 2. En ateist inför döden 3. Frågor kring en sjuk gammal man 4. God långtidsöverlevnad efter ECMO-behandling 5. Storsjukhus i Skåne utreds på nytt Väcker intresse. kultur Aldous Huxley, här med hustrun Laura Archera, prövade hallucinogener för att rikta blicken mot en annan värld. Sidan 545 kunskap när ADHD handläggs Magnus Landgren, Elisabeth Fernell, Svenny Kopp, Mats Johnson, Mats Eriksson, Katarina Lindström, Maria Råstam, Peik Gustafsson, Gudrun Nygren, Ida Lindblad, Leif Svensson, Trygve Lövoll Mer debatt på Läkartidningen.se kultur 545 Nyfikenhet utan gränser. Aldous Huxley prövade hallucinogener för att rikta blicken mot en annan värld Lars Sjöstrand 547 Nättidskrift förenar kultur med medicin Einar Perman 548 lediga tjänster 550 platsannonser 561 meddelanden 562 information från läkarförbundet Tipsa Läkartidningen Har du ett nyhetstips ta kontakt med redaktionen! Mejla till: Tala om ifall du vill vara anonym! Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer (www.icmje.org). Foto: Topham Picturepoint/TT Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: Fax: Webb: Läkartidningen.se E-post: Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Gunnarsson Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist Medicinsk redaktionschef Michael Wilczek Nyhetschef Elisabet Ohlin Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson Medicinska redaktörer Anne Brynolf, vik underläkare Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, professor (klinisk farmakologi) Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Carl Johan Östgren, professor (allmänmedicin) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm Produktion Mats Kardell (IT) Bo Svensson (IT) Grafik: Typoform (där inget annat anges) Korrektur: Lennart Werner Redaktion Miki Agerberg (reporter) Björn Enström (webbredaktör) Sara Holfve (AD, medicinsk redigering) Gabor Hont (reporter, kultur) Carin Jacobsson (meddelanden) Ewa Knutsson (debatt) Michael Lövtrup (reporter) Marie Ström (reporter) Madeleine Ramberg Sundström (redigering) Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) Marknads- och annonsavdelning Hélène Engström (marknadskoordinator) Irene Balsam (annonsservice) Håkan Holmén (säljare) Eva Larsson (säljare) Göran Sterner (säljare) Prenumerationsavdelningen Hélène Engström Läkartidningen Förlag AB Pär Gunnarsson (tf vd) TS-kontrollerad upplaga: ex ISSN: (pappersutgåva) (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB organ för sveriges läkarförbund grundad läkartidningen nr volym 112

5 Liposomialt järn NYHET Nya generationens Järn utvecklat med omtanke om magen Liposomialt järn minskar risken för magbesvär SiderAL Forte tillverkas med en patenterad teknik och innehåller järnpyrofosfat som är täckt med liposomer. Det unika höljet gör att järnet inte kommer i kontakt med tarmslemhinnan. På så sätt kan eventuella magbesvär undvikas. Höljet av liposomer ger samtidigt en hög biotillgänglighet. SiderAL Forte är ett innovativt kosttillskott innehållande Liposomialt Järn (Sideral r.m ) och C-vitamin framtaget för att användas vid ökat behov av järn som komplement till en varierad kost. Under perioder i livet kan järntillskott behövas t ex vid graviditet, kraftig menstruation och intensiv träning. Innehåll per kapsel (% av dagligt referensintag): Järnpyrofosfat 30 mg (214,3%) C-vitamin 70 mg (87,5%) Vill du veta mer? Kontakta Renapharma på Renapharma AB Kungsängsvägen 21 B, Uppsala Post: Box 938, Uppsala Telefon

6 Arrangörer 9 maj, kl 8:00 15:30 Karriärmässa Rival, Mariatorget, Stockholm Välkommen till årets Karriärmässa i Stockholm! Nu är det dags igen att boka in årets viktigaste mötesplats när det gäller din framtida karriär. På Karriärmässan har du en unik möjlighet att träffa kollegor och lyssna på intressanta föredragshållare som berättar hur deras yrkesval har påverkat deras karriärer. Varvat med de personliga berättelserna får du praktiska råd och tips. Preliminärt program 08:00 09:00 Registrering, kaffe och smörgås 09:00 09:15 Inledning, Heidi Stensmyren 09:15 10:00 Ett roligt och hållbart läkarliv, Fredrik Settergren 10:00 10:30 Om att kombinera olika uppdrag; forskning, klinisk verksamhet och författarskap, Ullakarin Nyberg 10:30 11:00 Kaffe och träffa utställare 11: Chef och ledarskap, Mikael Köhler och Petra Vogt 12:15 13:15 Lunch och träffa utställare 13: Arbeta utomlands. Andreas Wladis och Margareta Wargelius 14:20 14:40 Fruktstund 14:40 15:30 Starta eget, Ulf Zackrisson. Ytterligare föreläsare meddelas inom kort Programansvarig: Sveriges läkarförbund Anmäl dig på Förra året hade Karriärmässan över 300 besökare, så boka din plats redan nu! Karriärmässan är exklusivt för medlemmar i Läkarförbundet och deltagandet är kostnadsfritt. Anmäl dig redan nu till denna inspirerande kväll. Karriärmässans utställare Skandinavisk Hälsovård ab

7 signerat Nationella läkemedelsstrategins arbete fortsätter Kostnaden för felaktiga läkemedelsbehandlingar är höga. Här finns det stora förbättringspotentialer med rätt kunskap och i att göra rätt från början. Därför är det glädjande att den nya regeringen fortsätter arbetet med Nationella läkemedelsstrategin. Strategin har kritiserats för att vara för spretig med för många aktiviteter och för svår att förstå och dessutom för okänd. Regeringen vill nu omformulera de fem målen i strategin och hur arbetet läggs upp. Nationella läkemedelsstrategin initierades av den förra regeringen. Arbetet utförs i en beslutande högnivågrupp, en expertgrupp och ett råd (Läkarförbundet har representation i alla tre) samt ett flertal projektgrupper (där Läkarförbundet ingår i några) kopplade till de olika aktiviteterna som ska utföras. Det finns också indikatorgrupper som ska hitta lämpliga mått för hur man ska utvärdera resultaten av strategin. Läkarförbundet har varit pådrivande i många projekt inom läkemedelsstrategin. Vi förespråkar jämlik vård oavsett patientens bostadsort och att läkare får rätt utbildning, kunskapsstöd och tid för reflektion och eftertanke. Vi behöver utveckla de digitala verktygen, journalsystemen, den gemensamma läkemedelslistan och kvalitetsuppföljningen. Vi önskar därför bättre samordning med e hälsostrategin. Vi efterlyser generisk förskrivning och har belyst frågan om bristläkemedel. Ett annat område inom strategin är ordnat införande av nya läkemedel, där vi betonat behovet av att involvera och tillvarata läkarnas kompetens. Ytterligare ett är att man kan makulera e-recept (vilket trots det ännu inte är infört överallt), utvärdering av strukturerade läkemedelssamtal på apotek och att ta bort pappersrecept för särskilda läkemedel. Vår grundtanke är att hellre lägga resurser på att göra rätt från början än att korrigera i efterhand. Att ta bort pappersrecept för särskilda läkemedel kan enligt vår åsikt ske först när det finns driftsäkra telefoneller webbaserade tjänster som är gratis. Ett lyckat projekt inom ramen för strategin är eped, ett nationellt besluts- och kunskapsstöd för ordination av läkemedel till barn, där Läkarförbundets Synnöve Lindemalm, tillsammans med apotekare, är en av de drivande. Den 5 maj ges ett seminarium i samarbete med Läkarförbundet, Sveriges Kommuner och landsting (SKL), Inera, Läkemedelsverket och CBL ( det samordnande kansliet för Nationella läkemedelsstrategin) med fokus på eped-arbetet och hur man ska åstadkomma säkrare läkemedelsanvändning för barn. Ett annat exempel från läkemedelsstrategin, som Socialstyrelsen stått för, är webb utbildningar om läkemedel. Detta är bara några exempel ur den digra flora av aktiviteter från olika delar av vården som är avslutade eller pågår. I den tidigare strategin ingår också målet att få bukt med antibiotikaresistensen. Här har regeringen bjudit in till ett blocköverskridande samarbete med förhoppningen om ett mer stabilt och långsiktigt arbete i denna viktiga fråga. Man vill också att strategin framöver tydligare ska innefatta de områden som kräver samarbete mellan flera myndigheter eller organisationer för att lösas. När det gäller indikatorerna har Läkarförbundet fört fram att man verkligen ska mäta resultat och verksamhetsförändring och inte bara lamt»checka av«för trubbiga processmarkörer. Utmaningarna för Nationella läkemedelsstrategin är nu att koncentrera strategin till färre områden med ökat fokus på resultat och genomförande. Det gäller alltså att ha kraft bakom ett beslut. I klartext: var ska pengarna komma ifrån? När ett beslut är taget måste det tydligt framgå vem som har ansvaret för finansiering och en genomtänkt projektplan. SKL skriver i sin årliga omvärldsanalys att»landstingen inte tar på sig ett ansvar för att finansiera/genomföra de aktiviteter eller på egen hand lösa de problem vi lyfter«. Mycket utveckling läggs i dag på Inera, som har en begränsad budget och vi ser att pengarna inte räcker. Landstingen har nu börjat formera sig och samarbeta mer. Det är oundvikligt. Det borde också departementen göra. Om Socialdepartementet beslutat något så bör det förankras hos övriga departement, framför allt Finans departementet. Både landsting och stat måste nog vara beredda på att skjuta till pengar till strategin. Det är alltså mycket positivt att Nationella läkemedelsstrategin fortsätter. Samordningen mellan alla aktörer skapar nätverk och kunskap om de olika organisationernas möjliga utvecklingsområden. Det ger perspektiv och eftertanke. Vi vill alla ha en säkrare och bättre läkemedelsanvändning det gäller bara att hitta bästa vägen framåt.»utmaningarna för Nationella läkemedelsstrategin är nu att koncentrera strategin till färre områden med ökat fokus på resultat och genomförande.«karin Båtelson vice ordförande, Läkarförbundet Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr volym

8 lt debatt Redaktör: Ewa Knutsson Rökfritt mål odiskutabelt men vägen dit bör diskuteras Få vill nog invända mot regeringens mål sättning att eliminera rökningen fram till år 2025, men vägen dit kan diskuteras, anser Magnus Stenbeck. Finns det anledning att återvända till den tid då tobaksförsäljningen skedde i specialbutiker särskilt avsedda för ändamålet? I Sverige säljs alkohol i särskilda specialbutiker. Detta motiveras av alkoholens skadeverkningar. Rökningens skadeverkningar är minst lika stora och mindre omdiskuterade. Finns det anledning att återvända till den tid då tobaksförsäljningen skedde i specialbutiker särskilt avsedda för ändamålet? Det skulle begränsa tillgängligheten samt göra det lättare att på ett systematiskt sätt informera om rökningens risker och kontrollera spridningen av rökning i yngre åldrar. I Socialstyrelsens hälsodataregister [1] återfinns minst cirka dödsfall och nyinsjuknanden årligen som kunde härledas till rökning. Det innefattade enbart skador hos rökare själva och inte indirekta effekter på omgivningen. De stora sjukdomarna lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärtinfarkt och stroke stod för två tredjedelar av de rökrelaterade dödsfallen och omkring 40 procent av sjukligheten. Åtminstone för den vanligaste rökskadan KOL [2] var sjukligheten underskattad beroende på den fördröjning som sker innan dessa patienter kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. MAGNUS STENBECK forskare, Karolinska institutet Det tar upp till 30 år innan rökning - en ger allvarliga skador [3]. Omkring 1980 rökte en tredjedel av den svenska befolkningen. I dag närmar vi oss en tiondel (11 procent hos män och 12 hos kvinnor) [4, 5]. Stora minskningar har också setts i i andra delar av Västeuropa, USA, Australien och Kanada [6-9]. Eftersom rökningen har minskat kraftigt kommer vi att se en framtida minskning av antalet drabbade. Men utvecklingen har stannat av under de senaste åren, och en viss oro för ökad rökning i den yngsta generationen är motiverad [1]. Regeringen har nyligen lanserat en utredning med målsättningen att eliminera rökningen fram till år 2025 [10]. Få vill invända mot ett sådant politiskt mål, men man kan alltid diskutera vägen dit. Regeringen vill utreda tre åtgärder för att nå målet: exponeringsförbud för tobak i butiker, så kallade neutrala cigarettpaket och förbud mot rökning på vissa platser utomhus. Man kan diskutera evidensen för dessa eller alternativa reformer. Hur inverkar de på rökningen i allmänhet? Leder rökförbud, exponeringsförbud och förpackningsrestriktioner till en minskning av rökning som gynnar rökares egen hälsa och hämmar nyrekryteringen? Året är 1960 och bilden är tagen i Hanna Göranssons välsorterade tobaksaffär på Hornsgatan 172 i Stockholm. Det är svårt att utvärdera policyåtgärder, men historiskt genomförda informationsinsatser, restriktioner och prispolitik verkar ha lett till minskad konsumtion och färre rökare [11]. Införandet av neutrala cigarettpaket är för nytt för att långtidsuppföljningar av dess effekter ska ha kunnat göras, men inledande studier indikerar attitydförändringar hos både unga och vuxna med minskad benägenhet för rökstart [12, 13]. Finns det evidens för indirekta hälsoeffekter på omgivningen? Är även exponering utomhus för så kallad environmental tobacco smoke skadlig? De studier som finns visar att utomhusluften på platser som påminner om inomhusmiljöer, till exempel busskurer med väggar och tak, eller i folksamlingar med många samtidiga rökare, blir sämre i samband med rökningen, men detta avtar relativt snabbt [14]. Några studier har påvisat förhöjningar av nikotinnivåer hos personer som stått nära rökare utomhus [15]. Men knappast några studier kan på ett invändningsfritt sätt belägga att detta medför långsiktiga skadeverkningar för icke-rökarna. Utöver evidens om effekter finns också frågor av allmän politisk och etisk karaktär. Har rökare rätt att besvära sin omgivning? Har icke-rökare rätt att diktera (miss)bruket hos andra även utomhus? Ska särskild hänsyn tas till exempelvis allergiker, barn och andra som besväras särskilt mycket av en rökig omgivning? Kommer regleringar som riktar sig mot rökare att efterlevas? Hur ska överträdelser bevakas och ska de beläggas med straffrättsliga påföljder? Åtgärder som inriktas mot producenter och distributörer kan vara lättare att motivera än dem som riktas mot brukarna. Kan distributörerna föregå med gott exempel? Kanske kan ICA-kedjan eller kooperationen inte bara dölja cigaretterna utan sluta marknadsföra dem helt och hållet? Med tanke på att endast en av tio röker så kanske den goodwill-vinst man uppnår hos allmänheten uppväger Foto: Lennart af Petersens ( ) 504 läkartidningen nr volym 112

9 lt debatt det extra besvär som rökare skulle åsamkas. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. REFERENSER 1. Registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar. Stockholm: Socialstyrelsen; Artikelnr The health consequences of smoking: a report of the surgeon general. Atlanta, GA: U.S. Department of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and Health; Health at a Glance: Europe 2014 ( joint publication of the OECD and the European Commission). 3 dec health-systems/health-at-a-glance-europe CHARTSET.pdf 14. Xisca S, Fernández E, López MJ, et al. Secondhand tobacco smoke exposure in open and semiopen settings: a systematic review. Environ Health Perspect Jul;121(7): Hall JC, Bernert JT, Hall DB, et al. Assessment of exposure to secondhand smoke at outdoor bars and family restaurants in Athens, Georgia, using salivary cotinine. J Occup Environ Hyg. 2009;6: läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se apropå! Återlämnande av kvarlevor»spöken«på Karolinska? För snart sju år sedan skrev jag som student vid Karolinska institutet en text om att KI inte har gjort upp med sin historia gällande rasbiologisk pseudovetenskap [1]. Frågan gällde KI:s missvisande presentation av skallmätarna och frenologerna Anders och Gustaf Retzius, vars namn flera av institutets mest frekventerade delar uppbär. KI:s kulturutskott anordnade ett kvällsseminarium där idéhistorikern Olof Ljungström fördjupade frågorna. Från officiellt håll var det lika tyst då som det är i dag. Med anledning av att regeringen nyligen beslutat att delar av Retzius-kollektionens stulna kranier ska återbördas till Nya Zeeland [2] vill jag uppmärksamma läsarna på att tusentals studenter årligen forfarande får en selektiv och ofullständig bild av dessa KI-pionjärer. De var, enligt min uppfattning, rasister enligt alla definitioner. De besatt även avsevärda talanger i gravplundring och pseudovetenskap. Dessa aspekter bör studeras av kommande generationer vårdut övare. Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson överlåter åt universiteten att granska sin rasforskning. Med tanke på hur Sveriges främsta medicinska universitet har skött det hittills finns fog för skepsis. Är ansvariga på KI rädda för spöken? Pouya Ghelichkhan leg läkare REFERENSER 1. Far och son Retzius företrädare för en missbrukad vetenskap. Läkartidningen. 2008;105: af Kleen B. Beslut i dag: Kvarlevorna på KI ska lämnas tillbaka. Dagens Nyheter. 26 feb Foto: Colourbox apropå! Patientens rätt till rätt information Nej, hjärtsjukdom kommer inte att utrotas I januari 2015 hölls ett nationellt symposium om kardiovaskulär sjukdom. Där framkom bland annat att en kommission ska tillsättas med syfte att utjämna hälsoklyftor mellan olika socialoch sjukdomsgrupper. Inriktningar för att säkerställa att vård ges efter individuella behov beskrevs, men betoningen låg snarast på rättvisa mellan grupper. Här finns en motsättning: patientens integritet, självbestämmande och delaktighet ska säkerställas med generella (epidemiologiska) metoder. Speciellt tydligt blev det i en diskussion om lipidbehandling. I dag anses att kardiovaskulär risk (oftast beräknad med HEART SCOREalgoritmen som tar hänsyn till ålder, kön, rökning, blodtryck och kolesterol) ska vara vägledande för behandling. LDL-kolesterol ska ner så långt som möjligt, även hos friska symtomlösa individer med normalt blodtryck, om SCORE-risken är 5 procent eller högre. Här brister läkarkåren i att ge patienten rätt information, dels vad gäller vinsten med behandlingen, dels vad gäller biverkningar. Som konsekvens kan patienten inte bli delaktig i behandlingen på rätt sätt. Rätt information till patienterna om hjärt kärlsjukdom förordas. Foto: Colourbox Rätt information om lipidbehandling handlar inte om att tala om risk att dö under 10 år framåt, utan att om chans att överleva. Det är missledande för patienten att säga att behandlingen ger en 40-procentig riskminskning (från 5 till 3 procents risk), men betydligt rimligare att säga att behandlingen ändrar chansen att överleva i 10 år från 95 till 97 procent. Patienten får då bättre möjlighet att värdera om denna obetydligt ökade chans att överleva är värd besväret, pengarna och risken för biverkningar. Hur ofta diskuteras egentligen risken för biverkningar i kvantitativa termer vid patientmötet? Det är inte alltid lätt att värdera risk och chans. Den nya patientlagen stöder patientens rätt att få ett allsidigt underlag för att kunna göra det, både vad avser effekt och biverkningar. Kolesterolhalten är inte en sjukdom, utan en potentiell fara. Lipidbehandling kan sägas vara en form av försäkring: premien är tablettbehandlingen. Många patienter uppfattar nog behandlingen som en garanti för att hjärt kärlsjukdom inte kommer att uppträda, vilket naturligtvis inte är sant. Det borde vara självklart att vi läkare inte sprider propaganda om att hjärt kärlsjukdom kommer att utrotas. Människor behöver ett så bra underlag som möjligt för att bedöma chansen till fortsatt gott liv. Inom hjärtområdet anses blodtryck och kolesterol vara de viktigaste faktorerna. Många förstår inte vad det innebär och varför värdena måste sänkas. Att begripa att kroppens vävnader åldras och»nöts ut» är däremot lätt. Så sker även med blodkärlen. Det finns i dag enkla noninvasiva metoder för bestämning av artärsystemets elasticitet och funktion, och sedan år tillbaka omfattande forskning på hur dessa egenskaper påverkar kardiovaskulär risk. Med dessa metoder kan man förbättra risk-/chansbedömningen på primärläkarnivå, vilket kan ha stor praktisk betydelse. Gunnar Nyberg docent, specialist i invärtes medicin, Mölndal läkartidningen nr volym

10 nyheter forskning I det vällovliga syftet att stärka EU-medborgarnas integritet och rätt till självbestämmande över personliga uppgifter i den nya digitala världen riskerar EU:s lagstiftare att omöjliggöra medicinsk registerbaserad epidemiologisk forskning. text: fredrik hedlund EU:s lagförslag hot mot medicinsk registerforskning Medicinsk epidemiologisk forskning hotas av EU:s förslag till ny integritetslagstiftning. Med den rådande skrivningen från Europaparlamentet skulle mycket av den registerforskning som i dag bedrivs i praktiken bli omöjlig att genomföra. Det menar en stor mängd forskare både i Sverige och i andra EU-länder. Som det är skrivet nu kan vi tvingas begära samtycke»som det är skrivet nu kan vi tvingas begära samtycke från varje individ i ett register för att få använda data vid en ny studie. Det är naturligtvis omöjligt att göra vid nationella uppföljningar.«jan Nilsson, ordförande i Hjärt- Lungfondens forskningsråd från varje individ i ett register för att få använda data vid en ny studie. Det är naturligtvis omöjligt att göra vid nationella uppföljningar, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd. Han har, tillsammans med kollegor från både Hjärt- Lungfonden och Cancerfonden, skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet där de pekar på problemen. Även brittiska Wellcome Trust, världens näst största fristående forskningsfond, har samlat ett stort antal europeiska forskare i ett upprop i The Time s. De är mycket oroade över de förslag som nu ligger. Den del av Jan Nilsson forskningen som av någon anledning behöver en identifierbar nivå skulle utan specifikt samtycke bli olaglig om Europaparlamentets skrivning står sig, säger Beth Thompson, politisk rådgivare på Wellcome Trust i London. 506 läkartidningen nr volym 112

11 nyheter forskning Detta är hoten mot forskningen De regler som hittills har omgärdat registerbaserad epidemiologisk forskning inskränks i de förslag till ny integritetslagstiftning som föreligger. Det är främst tre punkter som oroar forskarna. I Europaparlamentets förslag är det inte tydligt att det är tillåtet att använda allmänna register för forskningsändamål. I dagens lagstiftning har forskning en särställning som är borttagen i det nya förslaget. I Europaparlamentets förslag krävs ett nytt informerat samtycke från varje individ så fort syftet med en studie avviker ifrån ursprungssyftet med att samla in uppgiften. Foto: Mopic/Fotolia/IBL Foto: Colourbox I Europaparlamentets förslag finns ett krav att alla data ska pseudonymiseras, något som också diskuteras i Ministerrådet. Källa: Magnus Stenbeck Magnus Stenbeck, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, har tidigare ansvarat för analysverksamhet och folkhälsorapportering vid Socialstyrelsens Epidemiologiska centrum som ansvarade för många av de nationella registren. Han har engagerat sig i frågan och bland annat publicerat flera artiklar i vetenskapliga tidskrifter om lagförslaget och dess potentiella konsekvenser för forskningen. Vi måste uppmärksamma alla på vikten av att man»det saknas en tydlig deklaration om att forskning är ett legitimt skäl att samla data och att man får använda allmänna register för forskningsändamål.«magnus Stenbeck, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet Magnus Stenbeck inte bara räddar folks privatliv utan att man också räddar liv, säger han. Magnus Stenbeck menar att det i huvudsak finns tre problem med den föreslagna dataskyddsförordningen. Det saknas en tydlig deklaration om att forskning är ett legitimt skäl att samla data och att man får använda allmänna register för forskningsändamål, vi måste fråga alla i registren varje gång vi ska hämta data och det finns ett krav på att data ska vara pseudonymiserade, säger han. Det sista är ett starkt krav från Tyskland och innebär att uppgifter som gör att man kan härleda en persons identitet måste tas bort. Det kan handla om uppgifter som namn, födelseplats, födelsedatum och kön. Dessa ska förvaras separat, och vill man återidentifiera data kan man hämta in dem, men patient- läkartidningen nr volym

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Blekingesjukhuset Ögonkliniken 1 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Blekingesjukhuset Ögonkliniken 2 Bakgrund Huvudproblemet har definierats som att patienter som behöver fortsatt

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Ny patientlag Johan Assarsson

Ny patientlag Johan Assarsson Ny patientlag Johan Assarsson Socialdepartementet S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning 21 maj 2014 Förslag till ny dataskyddsförordning (allmän uppgiftsskyddsförordning) Europaparlamentets och Rådets

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Rökfria utomhus miljöer

Rökfria utomhus miljöer Rökfria utomhus miljöer RU om - passiv rökning på allmänna platser Karin Molander Gregory 2012-11-27 Sid 1 Lagstiftningsprocess rökfria miljöer 1993: Rökfri barn & skolomsorg, hälso- och sjukvård, gemensamma

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Onsdag den 9 april, 2014, kl 13.00 15.00 Var: Inera AB, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Ej närvarande: Martin Andréasson (M), Västra

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet Bättre resursutnyttjande Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Effektivare resursutnyttjande Vad är effektivitet? Kvalitet Kostnader Nytta 10% fler besök till 2% högre kostnader är inte nödvändigtvis

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 PROTOKOLL Nummer 36 5.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Avdelningschef

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541

HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541 HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541 Yttrande över departementspromemorian (Ds 2001:62) Etikprövning av forskning som avser människor (2 bilagor) ÄRENDET Stockholms läns

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Beslut vid regeringssammanträde den 19 februari 2015 Utvidgning av och förlängd

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Sydsvensk regionbildning ideell förening

Sydsvensk regionbildning ideell förening Sydsvensk regionbildning ideell förening Anteckningar från styrelsemöte fredagen den 21 februari 2014 Mötet ägde rum i Konsthallen, Borgmästaregatan 17 i Karlskrona klockan 10-14.30. Närvarande: Landstinget

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström Ordförandekonferens 111124 Ann Söderström Uppdrag i och med de nya vårdöverenskommelserna (1) Samverkan med kommunerna Gränssnitt och vårdnivåer inom vår egen organisation nivåstrukturering Minska inflödet

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 19 december 2002 PE 319.380/1-25 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande (PE 319.380) Catherine Stihler Gemensamma och

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster E-hälsotjänster för invånarna Sofie Zetterström, område invånartjänster Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg.

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 8 2014 2014-12-16

Svenska Läkaresällskapet Nr 8 2014 2014-12-16 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 16 december 2014. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (vice ordförande), Mats Holmström (MHm)

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Nytt namn Nytt uppdrag Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Svar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) (RS/80/2015)

Svar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) (RS/80/2015) Förslag till beslut Regionstyrelsen 1(2) Samordningskansliet 2015-01-16 Tfn: 063-14 76 36 E-post: helge.jonsson@regionjh.se Svar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45)

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer