Vanligt tillstånd som påverkar hela kroppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vanligt tillstånd som påverkar hela kroppen"

Transkript

1 »Vägen till att eliminera rökningen bör diskuteras«lt DEBATT Nytt lagförslag i EU hot mot medicinsk forskning NYHETER Ännu inte visat att östradiol och»naturligt«progesteron är säkert KOMMENTAR Läkartidningen.se nr 11/2015 organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr mars 2015 vol tema järnbrist: Vanligt tillstånd som påverkar hela kroppen

2 Their world awaits Järnbrist är en vanlig och allvarlig komorbiditet vid kronisk hjärtsvikt. 1 Flera studier visar att järnbristen leder till en försämrad livskvalitet och en försämrad fysisk funktionsförmåga oberoende av förekomst av anemi. 2-6 Med Ferinject (järnkarboxymaltos) kan du snabbt fylla på järndepåerna. Fyller snabbt på järndepåerna Referenser: 1. Klip et al. Am Heart J Apr;165(4): Ponikowski P, et al. 2014a. Eur Heart J 2014 Aug 31. pii: ehu Comín-Colet et al. Eur J Heart Fail. 2013;15: Jankowska et al. J Cardiac Fail 2011;17: Okonko DO et al. J Am Coll Cardiol 2011;58: Anker et al. NEJM 2009;361: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Övervaka patienter noga med avseende på tecken och symtom på överkänslighetsreaktioner under minst 30 minuter efter varje administration av Ferinject. ferinject (järn karboxymaltos) (B03AC järn, parenterala preparat) Rx (F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Diagnosen måste vara baserad på labo ra torieprov. Beredningsform: injektions-/infusionsvätska 50 mg Fe/ml. Produktresumén uppdaterad TLV: Ferinject ingår i läkemedelsförmånerna med begränsningen, ej för patienter i hemodialys. För ytterligare information, förpackningar och priser, se SE/FER/14/0049 Vifor Pharma Nordiska AB

3 innehåll nr 11 mars 2015 reflexion E-hälsan förbättras»e-läkekonst är inte bara något för oss läkare, utan i högsta grad ett hjälpmedel även för våra patienter.«om man tittar i Wikipedia finner man denna beskrivning:»e-hälsa är en relativt ny term för vårdutövande som tar hjälp av elektroniska processer och kommunikation.«begreppet omfattar en rad tjänster inom sjukvård och informationsteknik som är till stor nytta för både vårdgivare och patienter. Ett exempel blev jag varse när ett elektroniskt nyhetsbrev från 1177 Vårdguiden nyligen kom till min e-postlåda. Rubriken var»tio tips inför ditt läkarbesök«. Syftet var att informera patienter om saker man bör tänka igenom före sitt läkarbesök för att bli mer delaktig i sin egen vård. Jag tycker detta är utmärkt. En delaktig och informerad patient innebär bättre möjlighet till framgång vid konsultationen. E-läkekonst är inte bara något för oss läkare, utan i högsta grad ett hjälpmedel även för våra patienter. Vidare surfande till Vårdguidens hemsida visade att denna var mycket tydligt uppbyggd och innehöll bra information om bland annat vanliga sjukdomar och hur man hittar vård. Nya rön om epiduralbedövning vid förlossningssmärta och fetma kirurgi före graviditet. nya rön Sidan 516 reflexion 499 E-hälsan förbättras Jan Östergren signerat 503 Nationella läkemedels strategins arbete fortsätter Karin Båtelson lt debatt 504 Rökfri målsättning odiskutabel men vägen dit bör diskuteras Magnus Stenbeck 505 Apropå! Återlämnande av kvarlevor»spöken«på Karolinska? Pouya Ghelichkhan Apropå! Patientens rätt till rätt information Nej, hjärtsjukdom kommer inte att utrotas Gunnar Nyberg 512 Utredare: Kommuner och landsting måste samarbeta om utskrivningsklara patienter Socialförsäkringsutredningen vill ge sjukvården tyngre roll klinik och vetenskap kommentar 514 Ännu inte visat att östradiol och»naturligt«progesteron är säkert. Evidens saknas för bröst- och endometrieskydd Marie Bixo, Angelica Lindén Hirschberg nya rön 516 Epidural var bäst vid förlossningssmärta Gabor Hont Foto: Fotolia/IBL Bildbyrå Ur ett läkarperspektiv har journalsystem ofta kritiserats för bristande funktionalitet och driftsäkerhet. Jag tycker att brister och olägenheter som finns uppvägs av de fördelar systemen erbjuder. Utvecklingen har varit kostsam och ibland långsam, men går ändå framåt. Vi befinner oss ännu i början av utvecklingen. Jag tror inte att det i dag går att förutse alla tilllämpningar och tjänster som både professionen och patienterna kommer att ha nytta av i framtiden. För dem som vill hålla sig uppdaterade om utvecklingen kan jag rekommendera det symposium om e-läkekonst som Läkartidningen arrangerar i Stockholm den 15:e april. Jan Östergren medicinsk huvudredaktör nyheter 506 EU:s lagförslag hot mot medicinsk registerforskning 510 Listning i primärvården kan bli ett överspelat begrepp 511 Ökning av antalet indragna legitimationer i vården men färre läkarleg återkallades Utredning vill underlätta för patient att klaga på vård Fetmakirurgi påverkade risker vid graviditet Kari Johansson, Olof Stephansson 517 Lägre risk för hjärtrelaterad död bland regelbundna bastubadare Hans Hägglund Medelpenisen definierad i metastudie Gabor Hont Kortare vårdtid efter höftfraktur kopplad till ökad dödlighet Gabor Hont Järn är ett essentiellt mineral. Utan tillräckligt med järn fungerar inte kroppens enzymsystem, t ex energiomsättning och syrgastransport. Järnbrist måste därför utredas och behandlas. Tema Järnbrist, sidorna Foto: Fotolia/IBL Bildbyrå läkartidningen nr volym

4 innehåll nr 11 mars 2015 Foto: Colourbox artiklar Tema Järnbrist Vanligt tillstånd som inte får negligeras Stefan Lindgren 520 Järnbrist och järnbristanemi är globala hälsoproblem Jens F Dahlerup, Björn Moum, Stefan Lindgren 524 Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott Jan Wesström 528 Inflammatorisk tarmsjukdom ger ofta anemi och järnbrist Jonas Halfvarson 530 Anemi är ett vanligt problem vid reumatisk sjukdom Carl Turesson 534 Järntillskott rekommenderas vid renal anemi Bergur V Stefansson 537 Behandling av järnbrist minskar symtom vid kronisk hjärtsvikt Karl Swedberg 540 Handlägga järnbrist en viktig uppgift för primärvården Björn Eriksson debatt och brev 542 BB-ronden kan med små medel stärka mammor som vill amma Kristin Svensson, Sofia Zwedberg, Kerstin Lindahl, Gunilla Holland, Anna-Karin Edstedt Bonamy 543 Uppmaning till Läkarförbundet: Ge stöd till den som åtalas för fel i arbetet Magnus Westgren Replik: Förbundet är aktivt, men kan inte vara ombud Heidi Stensmyren 544 In med uppdaterad medicinsk mest läst på läkartidningen.se Mest lästa artiklar på Läkartidningen.se den senaste veckan: 1. Medelpenisen definierad i metastudie 2. En ateist inför döden 3. Frågor kring en sjuk gammal man 4. God långtidsöverlevnad efter ECMO-behandling 5. Storsjukhus i Skåne utreds på nytt Väcker intresse. kultur Aldous Huxley, här med hustrun Laura Archera, prövade hallucinogener för att rikta blicken mot en annan värld. Sidan 545 kunskap när ADHD handläggs Magnus Landgren, Elisabeth Fernell, Svenny Kopp, Mats Johnson, Mats Eriksson, Katarina Lindström, Maria Råstam, Peik Gustafsson, Gudrun Nygren, Ida Lindblad, Leif Svensson, Trygve Lövoll Mer debatt på Läkartidningen.se kultur 545 Nyfikenhet utan gränser. Aldous Huxley prövade hallucinogener för att rikta blicken mot en annan värld Lars Sjöstrand 547 Nättidskrift förenar kultur med medicin Einar Perman 548 lediga tjänster 550 platsannonser 561 meddelanden 562 information från läkarförbundet Tipsa Läkartidningen Har du ett nyhetstips ta kontakt med redaktionen! Mejla till: Tala om ifall du vill vara anonym! Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer (www.icmje.org). Foto: Topham Picturepoint/TT Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: Fax: Webb: Läkartidningen.se E-post: Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Gunnarsson Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist Medicinsk redaktionschef Michael Wilczek Nyhetschef Elisabet Ohlin Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson Medicinska redaktörer Anne Brynolf, vik underläkare Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, professor (klinisk farmakologi) Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Carl Johan Östgren, professor (allmänmedicin) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm Produktion Mats Kardell (IT) Bo Svensson (IT) Grafik: Typoform (där inget annat anges) Korrektur: Lennart Werner Redaktion Miki Agerberg (reporter) Björn Enström (webbredaktör) Sara Holfve (AD, medicinsk redigering) Gabor Hont (reporter, kultur) Carin Jacobsson (meddelanden) Ewa Knutsson (debatt) Michael Lövtrup (reporter) Marie Ström (reporter) Madeleine Ramberg Sundström (redigering) Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) Marknads- och annonsavdelning Hélène Engström (marknadskoordinator) Irene Balsam (annonsservice) Håkan Holmén (säljare) Eva Larsson (säljare) Göran Sterner (säljare) Prenumerationsavdelningen Hélène Engström Läkartidningen Förlag AB Pär Gunnarsson (tf vd) TS-kontrollerad upplaga: ex ISSN: (pappersutgåva) (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB organ för sveriges läkarförbund grundad läkartidningen nr volym 112

5 Liposomialt järn NYHET Nya generationens Järn utvecklat med omtanke om magen Liposomialt järn minskar risken för magbesvär SiderAL Forte tillverkas med en patenterad teknik och innehåller järnpyrofosfat som är täckt med liposomer. Det unika höljet gör att järnet inte kommer i kontakt med tarmslemhinnan. På så sätt kan eventuella magbesvär undvikas. Höljet av liposomer ger samtidigt en hög biotillgänglighet. SiderAL Forte är ett innovativt kosttillskott innehållande Liposomialt Järn (Sideral r.m ) och C-vitamin framtaget för att användas vid ökat behov av järn som komplement till en varierad kost. Under perioder i livet kan järntillskott behövas t ex vid graviditet, kraftig menstruation och intensiv träning. Innehåll per kapsel (% av dagligt referensintag): Järnpyrofosfat 30 mg (214,3%) C-vitamin 70 mg (87,5%) Vill du veta mer? Kontakta Renapharma på Renapharma AB Kungsängsvägen 21 B, Uppsala Post: Box 938, Uppsala Telefon

6 Arrangörer 9 maj, kl 8:00 15:30 Karriärmässa Rival, Mariatorget, Stockholm Välkommen till årets Karriärmässa i Stockholm! Nu är det dags igen att boka in årets viktigaste mötesplats när det gäller din framtida karriär. På Karriärmässan har du en unik möjlighet att träffa kollegor och lyssna på intressanta föredragshållare som berättar hur deras yrkesval har påverkat deras karriärer. Varvat med de personliga berättelserna får du praktiska råd och tips. Preliminärt program 08:00 09:00 Registrering, kaffe och smörgås 09:00 09:15 Inledning, Heidi Stensmyren 09:15 10:00 Ett roligt och hållbart läkarliv, Fredrik Settergren 10:00 10:30 Om att kombinera olika uppdrag; forskning, klinisk verksamhet och författarskap, Ullakarin Nyberg 10:30 11:00 Kaffe och träffa utställare 11: Chef och ledarskap, Mikael Köhler och Petra Vogt 12:15 13:15 Lunch och träffa utställare 13: Arbeta utomlands. Andreas Wladis och Margareta Wargelius 14:20 14:40 Fruktstund 14:40 15:30 Starta eget, Ulf Zackrisson. Ytterligare föreläsare meddelas inom kort Programansvarig: Sveriges läkarförbund Anmäl dig på Förra året hade Karriärmässan över 300 besökare, så boka din plats redan nu! Karriärmässan är exklusivt för medlemmar i Läkarförbundet och deltagandet är kostnadsfritt. Anmäl dig redan nu till denna inspirerande kväll. Karriärmässans utställare Skandinavisk Hälsovård ab

7 signerat Nationella läkemedelsstrategins arbete fortsätter Kostnaden för felaktiga läkemedelsbehandlingar är höga. Här finns det stora förbättringspotentialer med rätt kunskap och i att göra rätt från början. Därför är det glädjande att den nya regeringen fortsätter arbetet med Nationella läkemedelsstrategin. Strategin har kritiserats för att vara för spretig med för många aktiviteter och för svår att förstå och dessutom för okänd. Regeringen vill nu omformulera de fem målen i strategin och hur arbetet läggs upp. Nationella läkemedelsstrategin initierades av den förra regeringen. Arbetet utförs i en beslutande högnivågrupp, en expertgrupp och ett råd (Läkarförbundet har representation i alla tre) samt ett flertal projektgrupper (där Läkarförbundet ingår i några) kopplade till de olika aktiviteterna som ska utföras. Det finns också indikatorgrupper som ska hitta lämpliga mått för hur man ska utvärdera resultaten av strategin. Läkarförbundet har varit pådrivande i många projekt inom läkemedelsstrategin. Vi förespråkar jämlik vård oavsett patientens bostadsort och att läkare får rätt utbildning, kunskapsstöd och tid för reflektion och eftertanke. Vi behöver utveckla de digitala verktygen, journalsystemen, den gemensamma läkemedelslistan och kvalitetsuppföljningen. Vi önskar därför bättre samordning med e hälsostrategin. Vi efterlyser generisk förskrivning och har belyst frågan om bristläkemedel. Ett annat område inom strategin är ordnat införande av nya läkemedel, där vi betonat behovet av att involvera och tillvarata läkarnas kompetens. Ytterligare ett är att man kan makulera e-recept (vilket trots det ännu inte är infört överallt), utvärdering av strukturerade läkemedelssamtal på apotek och att ta bort pappersrecept för särskilda läkemedel. Vår grundtanke är att hellre lägga resurser på att göra rätt från början än att korrigera i efterhand. Att ta bort pappersrecept för särskilda läkemedel kan enligt vår åsikt ske först när det finns driftsäkra telefoneller webbaserade tjänster som är gratis. Ett lyckat projekt inom ramen för strategin är eped, ett nationellt besluts- och kunskapsstöd för ordination av läkemedel till barn, där Läkarförbundets Synnöve Lindemalm, tillsammans med apotekare, är en av de drivande. Den 5 maj ges ett seminarium i samarbete med Läkarförbundet, Sveriges Kommuner och landsting (SKL), Inera, Läkemedelsverket och CBL ( det samordnande kansliet för Nationella läkemedelsstrategin) med fokus på eped-arbetet och hur man ska åstadkomma säkrare läkemedelsanvändning för barn. Ett annat exempel från läkemedelsstrategin, som Socialstyrelsen stått för, är webb utbildningar om läkemedel. Detta är bara några exempel ur den digra flora av aktiviteter från olika delar av vården som är avslutade eller pågår. I den tidigare strategin ingår också målet att få bukt med antibiotikaresistensen. Här har regeringen bjudit in till ett blocköverskridande samarbete med förhoppningen om ett mer stabilt och långsiktigt arbete i denna viktiga fråga. Man vill också att strategin framöver tydligare ska innefatta de områden som kräver samarbete mellan flera myndigheter eller organisationer för att lösas. När det gäller indikatorerna har Läkarförbundet fört fram att man verkligen ska mäta resultat och verksamhetsförändring och inte bara lamt»checka av«för trubbiga processmarkörer. Utmaningarna för Nationella läkemedelsstrategin är nu att koncentrera strategin till färre områden med ökat fokus på resultat och genomförande. Det gäller alltså att ha kraft bakom ett beslut. I klartext: var ska pengarna komma ifrån? När ett beslut är taget måste det tydligt framgå vem som har ansvaret för finansiering och en genomtänkt projektplan. SKL skriver i sin årliga omvärldsanalys att»landstingen inte tar på sig ett ansvar för att finansiera/genomföra de aktiviteter eller på egen hand lösa de problem vi lyfter«. Mycket utveckling läggs i dag på Inera, som har en begränsad budget och vi ser att pengarna inte räcker. Landstingen har nu börjat formera sig och samarbeta mer. Det är oundvikligt. Det borde också departementen göra. Om Socialdepartementet beslutat något så bör det förankras hos övriga departement, framför allt Finans departementet. Både landsting och stat måste nog vara beredda på att skjuta till pengar till strategin. Det är alltså mycket positivt att Nationella läkemedelsstrategin fortsätter. Samordningen mellan alla aktörer skapar nätverk och kunskap om de olika organisationernas möjliga utvecklingsområden. Det ger perspektiv och eftertanke. Vi vill alla ha en säkrare och bättre läkemedelsanvändning det gäller bara att hitta bästa vägen framåt.»utmaningarna för Nationella läkemedelsstrategin är nu att koncentrera strategin till färre områden med ökat fokus på resultat och genomförande.«karin Båtelson vice ordförande, Läkarförbundet Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr volym

8 lt debatt Redaktör: Ewa Knutsson Rökfritt mål odiskutabelt men vägen dit bör diskuteras Få vill nog invända mot regeringens mål sättning att eliminera rökningen fram till år 2025, men vägen dit kan diskuteras, anser Magnus Stenbeck. Finns det anledning att återvända till den tid då tobaksförsäljningen skedde i specialbutiker särskilt avsedda för ändamålet? I Sverige säljs alkohol i särskilda specialbutiker. Detta motiveras av alkoholens skadeverkningar. Rökningens skadeverkningar är minst lika stora och mindre omdiskuterade. Finns det anledning att återvända till den tid då tobaksförsäljningen skedde i specialbutiker särskilt avsedda för ändamålet? Det skulle begränsa tillgängligheten samt göra det lättare att på ett systematiskt sätt informera om rökningens risker och kontrollera spridningen av rökning i yngre åldrar. I Socialstyrelsens hälsodataregister [1] återfinns minst cirka dödsfall och nyinsjuknanden årligen som kunde härledas till rökning. Det innefattade enbart skador hos rökare själva och inte indirekta effekter på omgivningen. De stora sjukdomarna lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärtinfarkt och stroke stod för två tredjedelar av de rökrelaterade dödsfallen och omkring 40 procent av sjukligheten. Åtminstone för den vanligaste rökskadan KOL [2] var sjukligheten underskattad beroende på den fördröjning som sker innan dessa patienter kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. MAGNUS STENBECK forskare, Karolinska institutet Det tar upp till 30 år innan rökning - en ger allvarliga skador [3]. Omkring 1980 rökte en tredjedel av den svenska befolkningen. I dag närmar vi oss en tiondel (11 procent hos män och 12 hos kvinnor) [4, 5]. Stora minskningar har också setts i i andra delar av Västeuropa, USA, Australien och Kanada [6-9]. Eftersom rökningen har minskat kraftigt kommer vi att se en framtida minskning av antalet drabbade. Men utvecklingen har stannat av under de senaste åren, och en viss oro för ökad rökning i den yngsta generationen är motiverad [1]. Regeringen har nyligen lanserat en utredning med målsättningen att eliminera rökningen fram till år 2025 [10]. Få vill invända mot ett sådant politiskt mål, men man kan alltid diskutera vägen dit. Regeringen vill utreda tre åtgärder för att nå målet: exponeringsförbud för tobak i butiker, så kallade neutrala cigarettpaket och förbud mot rökning på vissa platser utomhus. Man kan diskutera evidensen för dessa eller alternativa reformer. Hur inverkar de på rökningen i allmänhet? Leder rökförbud, exponeringsförbud och förpackningsrestriktioner till en minskning av rökning som gynnar rökares egen hälsa och hämmar nyrekryteringen? Året är 1960 och bilden är tagen i Hanna Göranssons välsorterade tobaksaffär på Hornsgatan 172 i Stockholm. Det är svårt att utvärdera policyåtgärder, men historiskt genomförda informationsinsatser, restriktioner och prispolitik verkar ha lett till minskad konsumtion och färre rökare [11]. Införandet av neutrala cigarettpaket är för nytt för att långtidsuppföljningar av dess effekter ska ha kunnat göras, men inledande studier indikerar attitydförändringar hos både unga och vuxna med minskad benägenhet för rökstart [12, 13]. Finns det evidens för indirekta hälsoeffekter på omgivningen? Är även exponering utomhus för så kallad environmental tobacco smoke skadlig? De studier som finns visar att utomhusluften på platser som påminner om inomhusmiljöer, till exempel busskurer med väggar och tak, eller i folksamlingar med många samtidiga rökare, blir sämre i samband med rökningen, men detta avtar relativt snabbt [14]. Några studier har påvisat förhöjningar av nikotinnivåer hos personer som stått nära rökare utomhus [15]. Men knappast några studier kan på ett invändningsfritt sätt belägga att detta medför långsiktiga skadeverkningar för icke-rökarna. Utöver evidens om effekter finns också frågor av allmän politisk och etisk karaktär. Har rökare rätt att besvära sin omgivning? Har icke-rökare rätt att diktera (miss)bruket hos andra även utomhus? Ska särskild hänsyn tas till exempelvis allergiker, barn och andra som besväras särskilt mycket av en rökig omgivning? Kommer regleringar som riktar sig mot rökare att efterlevas? Hur ska överträdelser bevakas och ska de beläggas med straffrättsliga påföljder? Åtgärder som inriktas mot producenter och distributörer kan vara lättare att motivera än dem som riktas mot brukarna. Kan distributörerna föregå med gott exempel? Kanske kan ICA-kedjan eller kooperationen inte bara dölja cigaretterna utan sluta marknadsföra dem helt och hållet? Med tanke på att endast en av tio röker så kanske den goodwill-vinst man uppnår hos allmänheten uppväger Foto: Lennart af Petersens ( ) 504 läkartidningen nr volym 112

9 lt debatt det extra besvär som rökare skulle åsamkas. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. REFERENSER 1. Registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar. Stockholm: Socialstyrelsen; Artikelnr The health consequences of smoking: a report of the surgeon general. Atlanta, GA: U.S. Department of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and Health; Health at a Glance: Europe 2014 ( joint publication of the OECD and the European Commission). 3 dec health-systems/health-at-a-glance-europe CHARTSET.pdf 14. Xisca S, Fernández E, López MJ, et al. Secondhand tobacco smoke exposure in open and semiopen settings: a systematic review. Environ Health Perspect Jul;121(7): Hall JC, Bernert JT, Hall DB, et al. Assessment of exposure to secondhand smoke at outdoor bars and family restaurants in Athens, Georgia, using salivary cotinine. J Occup Environ Hyg. 2009;6: läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se apropå! Återlämnande av kvarlevor»spöken«på Karolinska? För snart sju år sedan skrev jag som student vid Karolinska institutet en text om att KI inte har gjort upp med sin historia gällande rasbiologisk pseudovetenskap [1]. Frågan gällde KI:s missvisande presentation av skallmätarna och frenologerna Anders och Gustaf Retzius, vars namn flera av institutets mest frekventerade delar uppbär. KI:s kulturutskott anordnade ett kvällsseminarium där idéhistorikern Olof Ljungström fördjupade frågorna. Från officiellt håll var det lika tyst då som det är i dag. Med anledning av att regeringen nyligen beslutat att delar av Retzius-kollektionens stulna kranier ska återbördas till Nya Zeeland [2] vill jag uppmärksamma läsarna på att tusentals studenter årligen forfarande får en selektiv och ofullständig bild av dessa KI-pionjärer. De var, enligt min uppfattning, rasister enligt alla definitioner. De besatt även avsevärda talanger i gravplundring och pseudovetenskap. Dessa aspekter bör studeras av kommande generationer vårdut övare. Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson överlåter åt universiteten att granska sin rasforskning. Med tanke på hur Sveriges främsta medicinska universitet har skött det hittills finns fog för skepsis. Är ansvariga på KI rädda för spöken? Pouya Ghelichkhan leg läkare REFERENSER 1. Far och son Retzius företrädare för en missbrukad vetenskap. Läkartidningen. 2008;105: af Kleen B. Beslut i dag: Kvarlevorna på KI ska lämnas tillbaka. Dagens Nyheter. 26 feb Foto: Colourbox apropå! Patientens rätt till rätt information Nej, hjärtsjukdom kommer inte att utrotas I januari 2015 hölls ett nationellt symposium om kardiovaskulär sjukdom. Där framkom bland annat att en kommission ska tillsättas med syfte att utjämna hälsoklyftor mellan olika socialoch sjukdomsgrupper. Inriktningar för att säkerställa att vård ges efter individuella behov beskrevs, men betoningen låg snarast på rättvisa mellan grupper. Här finns en motsättning: patientens integritet, självbestämmande och delaktighet ska säkerställas med generella (epidemiologiska) metoder. Speciellt tydligt blev det i en diskussion om lipidbehandling. I dag anses att kardiovaskulär risk (oftast beräknad med HEART SCOREalgoritmen som tar hänsyn till ålder, kön, rökning, blodtryck och kolesterol) ska vara vägledande för behandling. LDL-kolesterol ska ner så långt som möjligt, även hos friska symtomlösa individer med normalt blodtryck, om SCORE-risken är 5 procent eller högre. Här brister läkarkåren i att ge patienten rätt information, dels vad gäller vinsten med behandlingen, dels vad gäller biverkningar. Som konsekvens kan patienten inte bli delaktig i behandlingen på rätt sätt. Rätt information till patienterna om hjärt kärlsjukdom förordas. Foto: Colourbox Rätt information om lipidbehandling handlar inte om att tala om risk att dö under 10 år framåt, utan att om chans att överleva. Det är missledande för patienten att säga att behandlingen ger en 40-procentig riskminskning (från 5 till 3 procents risk), men betydligt rimligare att säga att behandlingen ändrar chansen att överleva i 10 år från 95 till 97 procent. Patienten får då bättre möjlighet att värdera om denna obetydligt ökade chans att överleva är värd besväret, pengarna och risken för biverkningar. Hur ofta diskuteras egentligen risken för biverkningar i kvantitativa termer vid patientmötet? Det är inte alltid lätt att värdera risk och chans. Den nya patientlagen stöder patientens rätt att få ett allsidigt underlag för att kunna göra det, både vad avser effekt och biverkningar. Kolesterolhalten är inte en sjukdom, utan en potentiell fara. Lipidbehandling kan sägas vara en form av försäkring: premien är tablettbehandlingen. Många patienter uppfattar nog behandlingen som en garanti för att hjärt kärlsjukdom inte kommer att uppträda, vilket naturligtvis inte är sant. Det borde vara självklart att vi läkare inte sprider propaganda om att hjärt kärlsjukdom kommer att utrotas. Människor behöver ett så bra underlag som möjligt för att bedöma chansen till fortsatt gott liv. Inom hjärtområdet anses blodtryck och kolesterol vara de viktigaste faktorerna. Många förstår inte vad det innebär och varför värdena måste sänkas. Att begripa att kroppens vävnader åldras och»nöts ut» är däremot lätt. Så sker även med blodkärlen. Det finns i dag enkla noninvasiva metoder för bestämning av artärsystemets elasticitet och funktion, och sedan år tillbaka omfattande forskning på hur dessa egenskaper påverkar kardiovaskulär risk. Med dessa metoder kan man förbättra risk-/chansbedömningen på primärläkarnivå, vilket kan ha stor praktisk betydelse. Gunnar Nyberg docent, specialist i invärtes medicin, Mölndal läkartidningen nr volym

10 nyheter forskning I det vällovliga syftet att stärka EU-medborgarnas integritet och rätt till självbestämmande över personliga uppgifter i den nya digitala världen riskerar EU:s lagstiftare att omöjliggöra medicinsk registerbaserad epidemiologisk forskning. text: fredrik hedlund EU:s lagförslag hot mot medicinsk registerforskning Medicinsk epidemiologisk forskning hotas av EU:s förslag till ny integritetslagstiftning. Med den rådande skrivningen från Europaparlamentet skulle mycket av den registerforskning som i dag bedrivs i praktiken bli omöjlig att genomföra. Det menar en stor mängd forskare både i Sverige och i andra EU-länder. Som det är skrivet nu kan vi tvingas begära samtycke»som det är skrivet nu kan vi tvingas begära samtycke från varje individ i ett register för att få använda data vid en ny studie. Det är naturligtvis omöjligt att göra vid nationella uppföljningar.«jan Nilsson, ordförande i Hjärt- Lungfondens forskningsråd från varje individ i ett register för att få använda data vid en ny studie. Det är naturligtvis omöjligt att göra vid nationella uppföljningar, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd. Han har, tillsammans med kollegor från både Hjärt- Lungfonden och Cancerfonden, skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet där de pekar på problemen. Även brittiska Wellcome Trust, världens näst största fristående forskningsfond, har samlat ett stort antal europeiska forskare i ett upprop i The Time s. De är mycket oroade över de förslag som nu ligger. Den del av Jan Nilsson forskningen som av någon anledning behöver en identifierbar nivå skulle utan specifikt samtycke bli olaglig om Europaparlamentets skrivning står sig, säger Beth Thompson, politisk rådgivare på Wellcome Trust i London. 506 läkartidningen nr volym 112

11 nyheter forskning Detta är hoten mot forskningen De regler som hittills har omgärdat registerbaserad epidemiologisk forskning inskränks i de förslag till ny integritetslagstiftning som föreligger. Det är främst tre punkter som oroar forskarna. I Europaparlamentets förslag är det inte tydligt att det är tillåtet att använda allmänna register för forskningsändamål. I dagens lagstiftning har forskning en särställning som är borttagen i det nya förslaget. I Europaparlamentets förslag krävs ett nytt informerat samtycke från varje individ så fort syftet med en studie avviker ifrån ursprungssyftet med att samla in uppgiften. Foto: Mopic/Fotolia/IBL Foto: Colourbox I Europaparlamentets förslag finns ett krav att alla data ska pseudonymiseras, något som också diskuteras i Ministerrådet. Källa: Magnus Stenbeck Magnus Stenbeck, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, har tidigare ansvarat för analysverksamhet och folkhälsorapportering vid Socialstyrelsens Epidemiologiska centrum som ansvarade för många av de nationella registren. Han har engagerat sig i frågan och bland annat publicerat flera artiklar i vetenskapliga tidskrifter om lagförslaget och dess potentiella konsekvenser för forskningen. Vi måste uppmärksamma alla på vikten av att man»det saknas en tydlig deklaration om att forskning är ett legitimt skäl att samla data och att man får använda allmänna register för forskningsändamål.«magnus Stenbeck, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet Magnus Stenbeck inte bara räddar folks privatliv utan att man också räddar liv, säger han. Magnus Stenbeck menar att det i huvudsak finns tre problem med den föreslagna dataskyddsförordningen. Det saknas en tydlig deklaration om att forskning är ett legitimt skäl att samla data och att man får använda allmänna register för forskningsändamål, vi måste fråga alla i registren varje gång vi ska hämta data och det finns ett krav på att data ska vara pseudonymiserade, säger han. Det sista är ett starkt krav från Tyskland och innebär att uppgifter som gör att man kan härleda en persons identitet måste tas bort. Det kan handla om uppgifter som namn, födelseplats, födelsedatum och kön. Dessa ska förvaras separat, och vill man återidentifiera data kan man hämta in dem, men patient- läkartidningen nr volym

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? 65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för

Läs mer

Betänkande av utredningen om betalningsansvarslagen SOU 2015: Sektionen för vård och socialtjänst 1

Betänkande av utredningen om betalningsansvarslagen SOU 2015: Sektionen för vård och socialtjänst 1 Betänkande av utredningen om betalningsansvarslagen SOU 2015:20 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst 1 En vattendelare och.. lite av ett getingbo? 2015-03-05 Sektionen för vård och socialtjänst

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98)

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2016-04-19 Diarienummer 160042 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Yttrande över förslag till Patientlag

Yttrande över förslag till Patientlag TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning 21 maj 2014 Förslag till ny dataskyddsförordning (allmän uppgiftsskyddsförordning) Europaparlamentets och Rådets

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. Motion angående cancerpaket D Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. En snabb diagnos och insatt behandling vid

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) 2015-05-10 Dnr 2015/0269 Landstingsdirektörens stab Avdelningen för kunskapsstöd Ingrid Hoffmann Dnr S2015/1650/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten

Läs mer

Ny patientlag Johan Assarsson

Ny patientlag Johan Assarsson Ny patientlag Johan Assarsson Socialdepartementet S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter

Läs mer

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-

Läs mer

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014 Möte med läns- och regionförbunden i september 2014 Patientlagen (2014:821) Syftet med lagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientmaktsutredningen

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Möjligheter och risker med journalen på nätet

Möjligheter och risker med journalen på nätet Möjligheter och risker med journalen på nätet Benny Eklund, Landstinget i Uppsala län Shoukofeh Manoucher Pour, Läkarförbundet David Liljequist, Vårdförbundet Eva Pilsäter-Faxner, Stockholms läns sjukvårdsområde

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Utvecklingen för dem vi är till för

Utvecklingen för dem vi är till för Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik hälsa Fler som vill och kan agera som aktiva medskapare Vad innebär patientlagen? Stärka

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Personuppgiftslagen baseras på det s.k. dataskyddsdirektivet (95/46/EG). Inom EU har det beslutats att detta direktiv ska ersättas av

Personuppgiftslagen baseras på det s.k. dataskyddsdirektivet (95/46/EG). Inom EU har det beslutats att detta direktiv ska ersättas av Promemoria 2016-12-05 Utbildningsdepartementet Fortsatt giltighet av lagen (2013:794) om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa Sammanfattning Lagen (2013:794) om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Pressmeddelande 2014-04-25 14:31 CEST Just nu ligger den så kallade Patientmaktsutredningens betänkande ute som en så kallad lagrådsremiss hos berörda

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Datum 2012-11-12 Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Region Halland har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Psykiatrin

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar

Läs mer

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Patientlagen. Vid frågor kontakta: Patientlagen För att stödja medlemmarna i genomförandet av patientlagen beslöt hälsooch sjukvårdsdirektörsnätverket, informationsdirektörsnätverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under våren

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen. 12 november 2015

Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen. 12 november 2015 Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen 12 november 2015 1 Historik och processen mot en dataskyddsförordning Datalagen från 1973. Dataskyddsdirektivet

Läs mer

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) 2016 YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/04412 2016-11-18 Ert dnr: S2016/05391/FS Sektionen för ekonomisk analys Nils Mårtensson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) YTTRANDE 1(4) Socialdepartementet Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) Sammanfattning Utredningen föreslår omvälvande förändringar vars konsekvenser är mycket

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindqvist 2013-04-09 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Socialdepartementet Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Sammanfattning Bra att den

Läs mer

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Blekingesjukhuset Ögonkliniken 1 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Blekingesjukhuset Ögonkliniken 2 Bakgrund Huvudproblemet har definierats som att patienter som behöver fortsatt

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet MOTIONSSVAR 2015-10-23 Vård och omsorg Sofia Tullberg Gunilla Thörnwall Bergendahl Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 2016-06-04 Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 Sammanfattning Under 2012-2013 genomfördes en utredning av professor Stefan Lindgren som syftade till att ge

Läs mer

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Assisterad befruktning etiska aspekter

Assisterad befruktning etiska aspekter Assisterad befruktning etiska aspekter SMER:s ställningstaganden Socialutskottet 2013-01- 17 Statens Medicinsk- Etiska Råd (SMER) En ledamot från vardera av riksdagspartierna utom SD (som valt att avstå)

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Patientnämndens förvaltning har under 2015 fått in ärenden gällande att vårdgarantin för neuropsykiatriska utredningar inte följs.

Patientnämndens förvaltning har under 2015 fått in ärenden gällande att vårdgarantin för neuropsykiatriska utredningar inte följs. Handläggare: Agneta Calleberg Siv Aronsson 1 (5) PaN 2016-02-02 P 7 Principärende Vårdgarantin efterlevs inte för neuropsykiatriska utredningar har under 2015 fått in ärenden gällande att vårdgarantin

Läs mer

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag

Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU14 Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen,

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Kommittémotion

Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3324 av Cecilia Widegren m.fl. (M) med anledning av prop. 2015/16:82 Åtgärder för ökad folkhälsa på tobaksområdet genomförandet av EU:s tobaksproduktdirektiv

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Svar på remiss SOU 2015:20 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, Dnr /2015

Svar på remiss SOU 2015:20 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, Dnr /2015 Socialförvaltningen Avdelning för stadsövergripande frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-04-17 Handläggare Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 156 Till Socialnämnden Svar på remiss SOU 2015:20 Trygg och

Läs mer