DWELLINGS WHEN GROWING OLDER Habitats for an ageing population. Master s thesis in Architecture

Transkript

1 DWELLINGS WHEN GROWING OLDER Habitats for an ageing population. Master s thesis in Architecture CARL DAHRÈN Department of Architecture, Architecture and Urban Design CHALMERS UNIVERSITY OF TECHNOLOGY Gothenburg, Sweden 2015

2 REPORT /2015 DWELLINGS WHEN GROWING OLDER Habitats for an ageing population CARL H. J. DAHRÉN Jag vill tacka min examinator, Inga Malmqvist för det stöd och den motivation hon givit mig under arbetet och utbildningen. Samt Anna Braide Eriksson för värdefull hjälp och intressanta handledningstillfällen. Department of Architecture CHALMERS UNIVERSITY OF TECHNOLOGY Göteborg, Sweden

3 DWELLINGS WHEN GROWING OLDER Habitats for an aging population, Livsmiljöer för en åldrande befolkning. Senior housing. CARL H. J. DAHRÉN CARL H. J. DAHRÉN, Technical report no xxxx:xx Department of Architecture Chalmers University of Technology SE Göteborg Sweden Telephone + 46 (0) Cover: Handskiss från Examensarbetets process, Carl Dahrén. Göteborg, Sweden

4 DWELLINGS WHEN GROWING OLDER Habitats for an aging population, Livsmiljöer för en åldrande befolkning. CARL H. J. DAHRÉN Department of Architecture Chalmers University of Technology ABSTRACT This thesis takes it s starting point as the housing deficit 80 is steadily increasing in Sweden together with a higher demand for adapted housing for seniors. Humans are reaching higher ages, and the proportion of our elderly population is booming. This is changing the demographic scenario as we know it. The purpose of this thesis is to propose examples on 78 how assisted living housing projects could be designed. It identifies important features for habitats that will support everyday life for the inhabitants and hopefully bring more value to the usage of their home. 76 The method that I have used to reach my conclusion is to make comparisons between different types of living. I have looked at homes and their qualities to later implement that in housing in general and for elderly or seniors in particular. It is important to realise that 74 this group has diversefied needs and therefor provide housing that offers both diversity in layout and in the surrounding enviroment. This has resulted in a visual presentation. A project proposal that includes drawings, plans of the apartments, facades and sections of the buildning and diagrams. The report is written in Swedish. SVERIGE: MEDELLIVSLÄNGD (DATABASE: WORLD BANK CROSS COUNTRY DATA, 2015) 19 % > 65 år (SCB, Befolkningspyramiden har blivit ett torn, 2014) SVERIGE: MEDELLIVSLÄNGD SVERIGE: MEDELLIVSLÄNGD % > 65 år (SCB, Befolkningspyramiden 19 % har b> (SCB, Befolkn Keywords: Senior housing, elderly home, Assisted living, trygghetsboende, äldre boende, bostad för äldre (DATABASE: WORLD BANK CROSS COUNTRY 1980DATA, 2015) 2000 (DATABASE: WORLD BANK CROSS COUNTRY DATA, 2015) 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titelsida sid.2 Försättsblad ochtryckort sid 3 Abstract sid.4 Innehållsförteckning sid.5 1. Inledning sid.6 1:1 Syfte sid.6 1:2 Sveriges demografi sid.7 1:3 Vårgårda kommun sid.7 1:4 Staden sid.8 1:5 Platsen sid.9 1:6 Trygghetsboende och Program sid.10 1:7 Program sid Källhänvisningar - Referenser, Bibliography. sid.34s 2. Metod sid.12 2:1 Skissprocess/Typologi sid.12 2:2 Volym sid.13 2:3 Situation sid.13 2:3 Koncept sid :4 Gemensamhetsutrymmet sid Resultat sid.16 3:1 Situationsplan sid.16 3:1:1 Illustrationsplan sid.16 3:1:2 Komplementbyggnader sid.17 3:2 Lägenheten sid.18 3:2:1 Typlägenheten sid.18 3:2:2 Tillgänglighet sid.19 3:2:3 Principer sid.20 3:3 Huset sid.21 3:3:1 Plan 0 & 1 sid.21 3:3:2 Plan 2 & 3 sid.22 3:3:3 Sociala ytor sid.23 3:3:4 Tvärsektion sid.24 3:3:5 Detalj sid.25 3:3:6 Form sid.26 3:3:7 Teknik och fasad sid.27 3:3:8 Buffertzon sid.28 3:3:9 Fasad sid.29 3:3:10 Fasad sid.30 3:3:11 Perspektiv sid Diskussion och avslutning sid

6 1 INLEDNING VA RGA RDA/VA RLDEN The ageing of the world s population - in developing and developed countries - is an indicator of improving global health. The world s population of people 60 years of age and older has doubled since 1980 and is forecast to reach 2 billion by (WHO 2015) Enligt SCB fo rva ntas medellivsla ngden fo r kvinnor respektive ma n i Va stra go taland, Sverige ( ) vara ~ 82,50 samt 78,5 (SCB 2015). Vi lever la ngre och det inneba r att fo rutom en demografisk fo rskjutning a ldersma ssigt att vi kraftigt beho ver o ka byggandet av bosta der avsedda fo r a ldre. 1:1 SYFTE Syftet med examensarbete a r att planera kvalitativa bosta der fo r brukare med de specifika behov som a lderdom kan inneba ra. Samt lyfta fram de arkitektoriska va rdena i boendemiljo n. Jag kommer att anva nda en befintlig kontext och plats i examensarbetet. Denna plats anser jag a r ett typiskt exempel fo r den fo ra ndring Sverige ga r igenom. Detta fo r att fa en konkret och begra nsad ram att arbeta inom. Intentionen och ma let fo r examensarbetet a r att ge ett konkret fo rslag pa boende fo r a ldre, ett trygghetsboende, vilket jag kommer att presentera i form av ritningar planer m.m. Detta utifra n det givna programmet och den valda kontexten fo r arbetet. Utreda genom skiss vilka kvalitéer som a r viktiga vid planeringen och utfo randet i bostadens utformning. Fokus skall ligga pa ba de ha rda och mjuka va rden, t.ex att anva ndandet av SIS, Statens institutionsstyrelse - svensk standards, fo rho jda funktionsma tt som kombineras i layouten med idéer om ljusfo ring och utsikter. I skissfasen har det ja mfo rts projekt inom olika typer av bostadsprojekt. Inte exklusivt inom a ldreboenden utan flera typer av bosta der som eventuellt skulle kunna ha kvalitéer som skulle vara projektet till fo rdel eller ha potential att fo rho ja kvalitén pa ett trygghetsboende. I och med detta har jag subjektivt identifierat kvalitativa lo sningar och omsatt dessa i layout eller i husets typ. Resultatet a r en visuell presentation o ver fo rslaget, med planer, fasader, sektion och fo rklarade diagram. Det a r ett befintligt service-/a ldre boende som ligger i Va rga rda kommun. Kommunen kan ta nka sig en nybyggnad fo r att komplettera och uto ka det egna bostadsbesta ndet fo r a ldre med varierande behov. Detta a r en mycket kostsam tja nst att ko pa eller hyra in fo r kommuner, sa rskilt sa dana som har en mindre andel egna fastigheter. Detta bidrar till en la ngsiktig satsning fo r kommunens va lfa rd och kapacitet att ta hand om sin a ldrande befolkning. Det befintliga komplexet, som redan har en stor del service och kvalitéer: Sa som resturang/-café, mindre men vacker park, service personal och ho nsha ng etc. Skall nu kompletteras med ett trygghetsboende fo r att tillhandaha lla ett komplett spektra inom service- och utbud fo r bosta der vid ho gre a lder. Skiss TIDIG FASAD Karta VÅRGÅRDA 6

7 1:2 SVERIGES DEMOGRAFI 1:3 Vårgårda kommun STORA föra NDRingAR Fo r arkitekter och inom stadsplanering har bosta der fo r en a ldrande befolkning blivit en allt centralare uppgift i takt med den demografiska fo ra ndring som ra der i samha llet. Personer o ver 65 sta ller ho gre krav pa utformningen av deras boende och blir lyssnade pa eftersom de a r en ko pstark grupp. Kraven pa bosta derna har o kat markant samtidigt som bostaden inte la ngre ska ses som en praktisk boendeform fo r samha llet, utan som en bas fo r individer vars andra del av livet tar vid. ( Huber A, 2008, s 7-9) Ma let med denna boendeform a r att o msesidigt berika och fo rba ttra livskvaliten fo r just denna grupp i form av service och tja nster i hemmet medans en sja lvsta ndighet och frihet fo r individen a r tagen i beaktande. ( Schittich C, 2007 s9) Detta inneba r nya krav pa en specifik sorts bostad anpassad fo r individen. De tidigare traditionella familjebanden och samha llsformen som inkluderades i folkhemmet, den kollektivistiska, har ga tt mot ett individualistiskt leverne. Ka rnfamiljen ha ller pa att fo ra ndras i en sto rre utstra ckning och ersa tts allt mer av singlar, par utan barn, regnba gsfamiljer och ensamsta ende fo ra ldrar. Fo r att uppna en ka nsla av tillho righet har Integrerat boende o kat och inneba r att man bygger (SCB 2015) boende anpassade fo r en specifik samha llsgrupp. Va rga rda kommun a r en kommun bela gen i Va stra Go talands la n, ca 65 km nordost om Go teborg. Enligt statistiska centralbyra ns kvartalsrapport 2015 har kommunen en befolkning pa individer( ). Om man ser till hela rsstatistiken fra n 2014 a r den bera knad pa inva nare, utav dem a r personer, ~ 20 %, o ver 65 a r. Den sto rsta gruppen inva nare i kommunen var den mellan a r vilket utgjorde ca 26 % av kommunens totala befolkning. ( Diagramet visar en kraftig minskning i småhusägandet vid högre ålder, samtidigt som övriga boende former kraftigt ökar vid samma tidpunkt. ÖKANDE A LDRAR! "# $ %! $!$$ $! $!" & & $! "# $ %! $!$$ $! $!" & & $ % Av Vårgårdas befolkning är ~ 20% är över 65, varav 15% av de är mellan och 5% är över 79. ( $!" & & $! $!" & & $ % $!" Åldersförskjutning, 1970, 1990, Varje punkt representerar en svensk kommun (Vårgårda är markerat) & & $ Diagramet visar hur många % av dessa som är över 65 år. Förutom befolkningsökningen i varje kommun blir också andelen äldre fler, där av den diagonala rörelsen. ( % DEMOGRAFI: Åldersförskjutning i Sverige mellan (SCB 2015) 7

8 1:4 STADEN VA RGA RDA Ett befintligt komplex fo r sa rskilt boende samt dagverksamhet. Byggt pa sent 70-tal i souterra ng. Karakta ren domineras av tegelfasader och tegeltak. Planomra det a r relativt centralt i Va rga rda, med ca 5 min ga ngavsta nd till Kungsgatan da r utbud av butiker, caféer, kyrka etc. finns. Anla ggningen a gs av Va rga rda kommun, som ocksa a ger sto rre delen av omkringliggande fastigheter. Hemmet gra nsar till sma husfastigheter i so der och o ster, och bostadshus i norr, med mo jlighet till naturmark i sydva st. Den stora leden, Kullingsleden, har ba de ga ng- och cykelstra k in till centrum och o vriga Va rga rda. Leden lo per fra n sydo st fo rbi anla ggnignen och har en buffertzon med naturomra de som separerar dem. Va gen som lo per fram till huvudentrén avslutas med va ndplats och a r ta nkt att bli en a terva ndsgra nd. Den bef. va gen som lo per fo rbi so der om fastigheten kommer att sta ngas fo r genomfart. All va g har ga ngva gar. Kommunens o versiktsplan a r att skapa centralt boende fo r a ldre och yngre i omra det, och att na rheten till skola och samha llsservice a r va sentlig. (Va rga rda kommun 2013, s 6) Omra det har ett riksintresse fo r natur- och kulturva rd, och a r utredningsomra de fo r E20. P BUSS N BYGGNAD BOSTAD KOMPLEMENT INDUSTRI Primärkarta Skala 1:4000 BYGGNADSTYPER Kollektivtrafik: Buss ha llplats finns ca 300 m fra n den tillta nkta tomten, och buss- och ja rnva gssationen finns ca 800 m fra n tomten. Parkering: Plats fo r boende-, beso kare- och personalparkering finns direkt o ster om tomten Transporter: Transporter och ango ring finns i direkt anslutning till anla ggningens huvudentre. C=CENTRUM, S=STATION 8

9 1:5 PLATSEN PLATSEN FOTO - 1 INNERGÅRD Situationsplan 1. Gemensam restaurang-/cafeteria, 2. Befintligt service- och va rdboende. 3. Park 4. Ga rdsplan, ango ring samt lastintagning. 5. Befintligt A ldreboende 6. Boende samt beso ksparkering 7. Tillta nkt byggnad, nybyggnad GÅRD 2. FOTO - 2 VÄSTRA FLY- 5. Lång sektion 1:1000 NYBYGGNAD FOTO 1 INNERGÅRD MOT SÖDER 9 FOTO 2 VÄSTRA FLYGELNS FASAD MOT VÄSTER

10 1:6 TRYGGHETSBOENDE BOENDEFORM Att va lja boendeformen, Trygghetsboende, inneba r ett hem med uto kade mo jligheter till socialt umga nge och kvalité. Privata la genheter tillsammans med sociala och kollektiva ytor i huset. Ett komplement till det egna vardagsrummet. Trygghetsboendet erbjuder ett utbud av vardagstja nster och umga nge samtidigt med en egen bostad och sja lvbesta mmandera tt. Normalt inom denna typ av boende erbjuds tja nster genom en va rd, som beso ker anla ggningen na gon eller na gra dagar i veckan. Uto ver detta a r fo rhoppningen om samordnare samt initiativ fra n de boende, genom att uppla ta ytor da r mo ten och event kan ha llas. Exempel pa service kan vara: sta dservice, beso k av friso r eller kroppsva rd av olika slag etc. Exempel pa ytor som kan inhysas fo r att o ka utbudet av umga nge och aktiviteter kan vara; restaurang/caféteria, hobbyrum, la srum-/ biblotek eller gym, detta uto ver den obligatoriska umga ngesytan. Vad som inkorporeras a r en fra ga om efterfra gan och betalningsviljan hos de boende, och varierar mellan olika trygghetsboenden och la nder. Centralt inom trygghetsboende a r att de boende har mo jlighet till en obehindrad vardag och da rigenom beha lla de livskvalitéter de a r vana vid, samtidigt som de erbjuds merva rde genom tja nster och umga nget. Normen inneba r att man betalar sin ma natliga avgift och till den kan sedan la ggas till kostnader fo r den service som nyttjas. (Feddersen, Ludtke 2009, s 103) Ett trygghetsboende a r ett universalt boende i den meningen att det kan bebos av vem som helst utan att vara till na gons nackdel. Tex a r tro skello sa entrédo rrar en finess som tilla ter alla att tra da in i en byggnad pa samma villkor. Bostaden a r anpassad fo r att a ldras i, utan att det inneba r problem och bostadsbyte om funktionshinder uppsta r. Beroende pa livssituation, a rstider och fysisk ha lsa kan det inneba ra att man potentiellt vistas la ngre och mer i sin la genhet. Vilket tas ha nsyn till vid planeringen av bostadens utformning samt sta ller krav pa den sociala miljo n. (Feddersen, Ludtke 2009, s10) 1:7 PROGRAM EXAMENSARBETET Programmet har varit den ram och utga ngspunkt fo r vilken examensarbetet blivit utformat inom. Programmet a r sammansta llt efter de o nskema l kommunen har haft vid planerna pa nyproduktion pa platsen. Storleken pa la genheterna a r det som efterfra gats av de boende, och en avva gning av kostnader mot betalningsvilja. De gemensamma ytorna a r relativt fa och sma fo r att ha lla nere BTA (Bruttoarea), samt produktionskostnader. Det kompenseras till viss del med genero sa utemiljo er och ytor sa som konferenslokalen, vilken blir mo jlig tack vare att externa brukare ocksa kan hyra och nyttja den. Samtidigt var en ma lsa ttning att de individuella la genheterna skulle vara funktionellt utformade och genero sa, med bl.a balkong och stora ko k. En viktigt punkt i programmet har varit att byggnaden i framtidens skall ha en flexibilitet gentemot omgivningen. Den skall kunna fungera som en integrerad del till det sto rre komplexet eller som extern del vilken kan drivas sja lvsta ndigt. I utga ngsla get skall den drivas sja lvsta ndigt.? ETT VÄXANDE UNDERSKOTT AV BOENDE (Boverket, 2013)...mot bakgrund av den kraftiga minskningen av antalet platser i särskilda boendeformer i början av 2000-talet. Mellan åren försvann det platser i särskilt boende, det motsvarar cirka platser om året. Fortfarande försvinner det fler platser i särskilt boende än vad det tillkommer. Men den kraftiga minskningen av antalet platser i början av 2000-talet har dämpats och ligger nu på betydligt lägre nivåer. Det har försvunnit cirka platser om året under den period stödet har funnits. (Boverket, 2013) 10

11 Äldre som vill byta bostad behöver mötas av ett mer varierat och bättre anpassat utbud av bostäder som motsvarar deras önskemål. Boverket, :7 PROGRAM Vårgårda kommuns program punkter så som man tänker sig det nybyggda huset. HUSET - Förlängning av befintlig byggnadskropp. - Fortsätta befintlig byggnadsstruktur. - Huset skall fungera separat från bef.verksamhet, och skall kunna drivas av privat entrepenör, som en extern part från verksamheten. - Får därför gärna särskilja sig i sitt uttryck. - Huvudentré mot gård, Entré mot gångväg åt väster. - Ska i framtiden kunna länkas ihop med befintlig byggnad via bro, övergång eller tunnel? - Två våningar mot gården, + eventuella takvåningar - Tillgänglighet LÄGENHETER - 20 st - 30 st Lägenheter - ~ 50 kvm/lägenhet - Majoritet 2 RoK - Modul/Typlägenhet - Flexibla - Hygienrum skall nås direkt från sovplats - Fullt utrustat eget kök - Fokus på tillgänglighet GEMENSAMHETSYTOR - Centralt, neutral plats - Möjlighet till gemensam matlagning - Övernattningslägenhet - Balkong/terass... Med trygghetsbosta der menas enligt sto dfo rordningen bostadsla genheter och utrymmen fo r de boendes ma ltider, samvaro, hobby och rekreation. Det ska finns personal som dagligen pa olika sa tt kan sto dja de boende under vissa angivna tider. Trygghetsbosta der kan byggas som hyresra tt, kooperativ hyresra tt eller bostadsra tt. Ytterligare ett krav a r att bosta derna ska innehas av personer som fyllt 70 a r. Boverket, 2013 ÖVRIGT - Konferanslokal ca kvm - Servicekiosk - Tvättstuga - Teknikrum - Förråd - Miljöstation, (utanför). 11

12 2 METOD SKISSPROCESS Ha r na gra exempel pa olika alternativ som jag har testat till en kompletterande byggnad. De olika alternativens varierande form ger byggnaden-/platsen varierande egenskaper och kvalitér. Dessa har jag sedan utva rderat mot programmet fo r att hitta den mest la mpliga formen. TYPOLOGY WORKSHOP - 1, Overall organization of Site/Building conditions. N N N N O, Solitär med egen gård, invidualist. U, Öppen gård, egen men ändå delaktig S, Lamell, med karaktär. Komplement till bef.struktur L, Hörn byggnad, ramar in den större strukturens gård. N N N N I, Logisk förlägning av bef.struktur. Anpassar sig och bygger vidare. Punkt. V, tar gårdsrummet utåt, viker av samtidigt som den förhåller sig. C, 50/50, Egen gård som förhåller sig till bef.byggnad med svepande utsida i sutteräng. N N N N Tvär, bildar sekundär gård med västra flygeln. Ev. flera skulle bilda nytt område. Tillsammans, Småskalighet som komplement till större skala, personligare. Torn, väsens skiljt från både plats och context. Invidualisten. Same but diffrent, with a small angular. The buildings relationship shifts only facing the yard to facing yard plus outside. - for Sunlight... 2:1 TYPOLOGI NA GRA EXEMPEL FRA N UTREDANDE FIGURER KRING BYGGNADSFORMEN. OLIKA EFFEKTER OCH KVALITETER FÖR HUSET OCH OMRA DET. 12

13 2:2 VOLYM SKISSPROCESS NYBYGGNAD, VOLYM 2:3 SITUATION PLATSEN, MODELLSTUDIE Den nya huskroppen a r en logisk fo rla ngning av den befintliga strukturen av byggnaderna. Detta sa att ga rden blir intakt och a nnu mer omsluten. Byggnaderna fa r en insida och en utsida. Den tillta nkta byggnaden fa r en souterra ngva ning pa grund av ho jdskillnaden i terra ngen (se sektion). Logisk förlängning av befintlig byggnad/komplex Knäckt voylm för fler soltimmar på fasad mot öster GÅRDEN FÖRLÄNGS Volymmodell BOSTADS LAMELL GÅRD MÖJLIG KOPPLING Den befintliga gården förlängs vidare. Möjligheten att röra sig mellan och runt huset finns. GC Sektion 1:500 13

14 2:4 KONCEPT PRINCIPER OCH ORGANISATION I skissprocessen har jag slagit fast tre principer som har gett byggnaden sin form. Principerna a r valda utifra n att de uppfyller o nskema len fra n programmet och samtidigt ger en intressant och a ndama lsenlig estetik till byggnaden. Lamellen Som a r en fo rla gning av det befintliga och fo rha ller sig till platsen-/ terra ngens fo rutsa ttningar pa samma sa tt som den befintliga strukturen av byggnader go r. Bef. hus Mitten/Centrum/Nav Att gemensamhetsytan ligger internt men med utsikt och utgo r ka rnan i huset. Genom att vara na rvarande i huset go r den sig tillga nglig och aktiv, eftersom man ma ste passerar den eller ser den tror jag att anva ndningen av den o kar. Princip/Koncept 1,2,3 I ELEVATION Förskjutningen + Knäcken Fo r att skapa dynamik i husformen sa va xer volymen i ho jd i sin ena gavel. Det tillsammans med dess kna ckta vinkel, bryts det repetativa som annars uppsta r. Volym studie Förhöjning med tre (fyra) våningar i södra delen 14

15 2:4 KONCEPT INTROVERT COMMON SPACE EXTROVERT COMMONSPACE LAYERING COMMON SPACE 2:5 GEMENSAMHETSUTRYMMET Det sociala gemensamhetsutrymmet har jag valt som den organiserande delen fo r bygganden, navet. Diagramen visar olika tankar om gemensamhetsytans placering i relation till resten av byggnaden (la genheterna). I de olika alternativen, organisationerna, uppsta r skilda kvaliteter. I sluta ndan valdes ett relativt introvert rum, infa llt i huset, Ett rum som riktar sig ina t och kopplar samman. Fo rhoppningen a r att det da enklare anva nds som en fo rla gning av det inviduella hemmet, det uppsta r en hemma ka nsla i ett skyddat och omfamnat rum. VÄG TRAPPHUS GEMENSKAP Syntaxdiagram Organisation av delar GEMENSKAP 15 VÄG

16 3. RESULTAT 3:1:1 ILLUSTRATIONSPLAN MARKPLANERING Idén med markplaneringen a r att ta husets omgivning i anspra k och pa sa vis fo rla nga boendets anva ndbara yta utanfo r sja lva bostadshuset. Fina definierade platser, mellanrum, skapas med hja lp av komplementbyggnadernas relation till bostadshuset. Olika varianter av buffertzoner det vill sa ga halvt privata ytor. Och ha ller en distans mellan fasaden och ga ngva gen fo r att skapa en ombonad, trygg, ka nsla fo r la genheterna. Samtidigt a r det ta nkt att vara fina komplement till husets material och fa rg. Dessa zoner ska vara mo jliga fo r de boende att anva nda till sa va l placering av mo bler eller till konstverk. Detta omra de kommer att vara upplyst med varierande typer av belysning fo r att ge ro relse och liv i omgivningen. 1. CYKEL Parkering fo r cykel och moped. 2. AVFALLSSTATION Avfallsstation med genomga ng till parkeringsplats. Ha mtning/lastning av avfall sker pa parkeringen. 3. BUFFERTZON Ytor med grus/singel, bark eller dyl. med plantor som fungerar som en semi-privat distans mellan ga ngva gen och bostaden, kan mo bleras av boende. 4. ENTRÉTORG Infa lld entré med stor rondellformad sittmo bel, till fo r att skapa en plats framfo r huset. 5. TRALL/MÖBEL Uppho jd yta som kan anva ndas fo r la ngba nkar eller sittmo bler fo r fika eller utomhus lunch eller umga nge. 6. FRUKT-/ÖRTTRÄDGÅRD Tra dga rd fo r odling som ombeso rjes av de boende. 7. VÄXTHUS Orangeri eller va xthus som kan anva ndas fo r att odla gro nsaker eller kanske ha kalas i. Go r ocksa sa att tra dga rden kan nyttjas sto rre del av a ret. 8. ENTRÉ Entré la ge till souterra ngva ning. 9. ELEMENT Tanken a r att anva nda naturliga element sa som va xter och tra d i miljo n runt huskropp och ga ngbanor, fo r att binda samman omgivningen med bostaden och ho ja ka nslan av samho righet mellan insida och utsida Situationsplan 1:200 MARKOMRÅDE 16

17 3:1:2 KOMPLEMENTBYGGNADER Jag anser att man bo r ta nka pa ett trygghetsboende mer i termer av den totala miljo n a n endast la genheten i sig, fo r att na ett gynnsamt resultat och ett kvalitativt boende. Att la gga vikt vid och ta sig an projekt sa som omgivningen, da r man vill vistas och uppeha lla sig. Hemmet slutar inte da r man la ser do rren utan fortsa tter utanfo r huset till ga rden och fra n ga rden till hela bostadsomra det, till staden och sa vidare. Alla dessa miljo er med stora skillnader i skalor, skulle kunna inkluderas i det man kallar och upplever som sitt hem. I arkitekturen fo r ett hem tycker jag att det a r viktigt att bejaka alla dessa aspekter i designarbetet, och inte se varje del som en isolerad fo reteelse. Da rfo r har jag gjort en schematisk utformning till den direkta omgivningen tillsammans med huset. Växthus DRIVHUS, PLATS FÖR KONTEMPLATION OCH GRÖNA FINGRAR Huvudentrén RUMLSLIGA, ELEMENT: MILJÖSTATION, RONDELLBÄNK, INRAMAD GA RDSMILJÖ Utemiljön Utemiljo n besta r av en frukttra dga rd samt ett orangeri med ba nkar samt sittytor pa husets syd-va stsida. Sa va l orangeriet som frukttra dga rden erbjuder ba nkar och sittplatser fo r att o ka mo tespunkterna fo r de boende. Ha r kan nyheter och skvaller fo rmedlas eller kanske en va lbeho vd paus i solen med en kopp kaffe. En la ttillga nglig miljo station ramar in entrétorget vid bostadens o stsida, och avskiljer bostaden fra n den mindre attraktiva parkerings- och avlastningsplatsen. Att sitta länge Na r vi pratar om att a ldras inneba r det oftast fo ra ndringar och tyva rr fo rsa mringar i va r fysik. Geriatrik inneba r va rd av a ldre och sko rare patienter med ofta ma nga ga nger flertalet kroniska sjukdomar sa som minskad ro rlighet, styrka och syn. Pa grund av de nedsa ttningar a ldern kan inneba ra a r det da rfo r viktigt att ha platser i hemmet som man kan spendera mycket tid vid, vilket blir en konsekvens av exempelvis nedsatt ro rlighet eller dyl. Det kan inkludera ba de sociala platser da r man spenderar tid med andra eller i hemmet fo r sig sja lv. Att kunna se a rstidernas skiftningar och vardagens ro relser, folk som kommer och ga r, etc. a r viktigt i utformningen av boende fo r a ldre. Da rfo r har verandor och sto rre glaspartier varit en del av projektet, just fo r att mo ta ett stillasittande. La ttillga ngliga utkiksplatser men a ven en na rmiljo som skall ka nnas som en fo rla ngning av hemmet och som ga r att promenera i eller bruka pa annat sa tt. 17

18 3:2 LÄGENHETEN 3:2:1 TYPLÄGENHETEN SöDER GAVEL 8. La genheten a r speciellt utformad fo r att att passa som boende fo r ba de en eller tva personer, vilket sta ller ho gre krav pa mo blerbarheten. Planens organisation har sitt ursprung ifra n en korsplan, detta fo r att tilla ta ro relser pa ma nga varierande sa tt. Speciell a tanke i planeringen har lags med vetskapen om att i ett trygghetsboende kan brukaren vistas la ngre i sin la genhet a n vad som a r normalt fo r vanliga bosta der eller la genheter. Kraven pa en fungerande och kvalitativ vardag a r va sentliga och i fokus Plan 1:50 TYPLÄGENHET SOVRUM Utformat fo r dubbel- eller enkelsa ng. Om mo blerat med enkelsa ng kan a ven arbetsplats inredas. Fo nsterplacering fo r utsikt fra n sa ngliggande la ge, dagsljus fra n tva ha ll med va dringsfo nster intill sa ng. Direktanslutning mot hygienrum med mo jlighet till taktravers vid behov. Passage la ngs med fasaden till allrum. 2. HYGIENRUM Dimensionerad fo r ho jd tillga nglighet, va ggha ngd wc-stol med bakomliggande schakt vilket la nkas ihop med avloppsstam genom huset. Vackert ytskikt med underliggande golvva rme fo r ho gre komfort. 3. KLÄDKAMMARE Plats fo r olika varianter av fo rvaring, detta beroende pa behov. Ska p o ver inga ng. Utrymmet a r do rrlo st med draperi fo r enkel a tkomst. I direkt anslutning till entrén fo r uppsta llning av eventuella hja lpmedel. 4. ENTRÈ-/KORRIDOR Egen nisch, med plats fo r mindre hja lpmedel eller ett par inneskor. Entrédo rren a r delad i tva delar da r den undre kan sta ngas medan den o vre ha llas o ppen mot korridoren fo r att minska ka nslan av isolering. 5. HALL Hall med fo rvarings va gg och direkt kontakt till alla rum. Ko ket a r direkt intill hallen, fo r att underla tta na r man kommer hem med varor. 6. KÖK Infa llt ko k med stora ba nkytor med dagsljus och utsikt samt va dringsfo nster. Mo jlighet till ko kso alternativt vanligt ko ksbord, beroende pa behov. Det enkla va ggelement mellan ko k och entré anva nds att mo blera emot, men kan tas bort fo r en o ppen planlo sning. Alternativt ga r det ocksa att monteras glaspartier mellan allrum och ko k om avskiljning o nskas.(se streckad linje) 7. ALLRUM Allrum som fo rla ngs uta t, na r vikva ggen fa lls undan, mot den inglasade verandan. Utformad med extra ha nsyn till utsikt/insikt, genom la g bro stning pa fo nster a t olika riktningar och fo r fo rho jd deltagandeniva och komfort om man blir sittande la ngre stunder. 8. UTERUM-/BALKONG Va derskyddad balkong som a r infa lld i fasaden. Den kan sta ngas med noframe glaspartier som ga r att fa lla undan na r va dret tilla ter. Gavella genheterna har en extra balkong a t so der. 18

19 3:2:2 TILLGÄNGLIGHETEN FUNKTIONSMA TT Utga ngspunkten har varit att uppfylla de ho gre tillga nglighetsma tten enl. SS :2006 och SS :2007. Ma let har varit att ha lla la genheten under 55 kvm. Detta pa grund av regler, fo r sto rre la genheter med avskiljt ko k, eftersom vissa la genheter har ljus bara fra n en sida. De skall inrymma ett sovrum fo r dubbelsa ng och vara bekva mt fo r tva personer med den ho jda niva n av tillga nglighetsma tt. Samtidigt har jag tagit ha nsyn till att ytan inte ska vara mycket sto rre a n 50 kvm vilket a r den o vre gra nsen fo r investeringssto d fra n boverket, som ga llande fo r en persons la genheter. 1. Uto ver implementeringen av dessa standarder, har mycket av planeringen a gnats a t mjuka va rden sa som att skapa variation i ro relsemo jligheten samt ljusfo ring, siktlinjer, utsikter samt rumssammanband fo r ett kvalitativare hem till vardags. 1. Möjlighet till Travers-/Lyft 2. Uppställning -/Laddning för hjälpmedel 3. Plats för saker t.ex käpp eller inneskor Plan 1:50 TILLGÄNGLIGHETSMÅTT Illustration EXEMPEL PA WC+DUSH MED VA GGHA NGD STOL I DUSCH 19

20 1. Vårdzon 3. Sammanhängande 3:2:3 PRINCIPER PROGRAMMERING Zonerad Plan 1. VÅRD ZON Mo jligheten att fa daglig hja lp i hemmet vid behov, men a nda kunna ha lla delar av la genheten privat. 2. VÅTZON Ha rda ytor, da r slitage och mycket nersmutsning sker, ev. fra n va ta. Ha r finns a ven alla installationer. 3. SAMMANHÄNGANDE Funktionerna/rummen ligger seriekopplade vilket skapar yteffektiv men a nda sammanha ngande kvalitativ yta, med flytande gra nser. 4. AXIALER/SIKTLINJER Visuella och fysiska rumssamband, med varierade siktlinjer och axialer utgo r en viktigt kvalitet fo r l a genhetslayouten. 2. Våtzon/Installation Plan 1:100 - TYPLÄGENHET, PROGRAM 4. Axial/Siktlinjer KOPPLINGAR Fysisk modell - MODELLSTUDIE 20