Bilaga Översiktsplan 2014 ALLMÄNNA INTRESSEN. Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga Översiktsplan 2014 ALLMÄNNA INTRESSEN. Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 1"

Transkript

1 Bilaga Översiktsplan 2014 ALLMÄNNA INTRESSEN Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 1

2 2 Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

3 INLEDNING Sigtuna kommuns översiktsplan utgörs av två dokument. Ett huvuddokument, Översiktsplan 2013, samt denna bilaga Allmänna intressen. Allmänna intressen är sådana frågor som rör viktiga frågor i samhällsplaneringen, såsom trafik, byggnation, natur och vattenmiljöer, skola, vård och omsorg samt teknisk infrastruktur. De allmänna intressena och kommunens förhållningssätt beskrivs närmare i detta dokument. Kommunens förhållningssätt till de allmänna intressena har sammanfattats i riktlinjer. Dessa återfinns i denna bilaga men även i huvuddokumentet. Riktlinjerna ska vara styrande i kommunens fysiska planering. Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KOMMUNINVÅNARE Folkhälsa och social hållbarhet 1.2 Befolkning 1.3 Framtida utveckling 2. BOSTÄDER OCH BYGGANDE Nuvarande förhållanden 2.2 Framtida utbyggnad 2.3 Bostadsutbud 2.4 Trygga och attraktiva boendemiljöer 2.5 Fritid och rekreation 2.6 Kultur 2.7 Hållbart byggande 2.8 Fysisk bebyggelsestruktur 2.9 Landsbygden Nuvarande förhållanden Framtida utveckling 3. ARBETE OCH NÄRINGSLIV Nuvarande förhållanden 3.2 Sysselsättningsutveckling 3.3 Sigtuna kommuns möjligheter i Stockholm Mälarregionen 3.4 Besöksnäring 3.5 Airport City Stockholm och Stockholm Nord logistikcenter 4. UTBILDNING OCH OMSORG Förskola och skola 4.2 Gymnasium 4.3 Stöd och omsorg 5. TRAFIK Transportsystemet i regionen 5.2 Trafiken i Sigtuna kommun 5.3 Ett utvecklat och hållbart transportsystem Inriktning för trafikplaneringen i Sigtuna kommun Vägsystem Kollektivtrafiksystem och spårtrafik Gång- och cykeltrafik Trafiksäkerhet 6. KULTURMILJÖ Kommunens historia avspeglas i dess kulturminnen 6.2 Sigtuna stad 6.3 Märsta och Rosersberg 6.4 Skydd av kommunens kulturmiljöer 6.5 Utveckling av kulturmiljövården 7. GRÖNSTRUKTUR Grönstruktur 7.2 Regional struktur 7.3 Lokal grönstruktur 7.4 Förhållningssätt till samlad grönstruktur 7.5 Stadsodling och kolonilotter 7.6 Natur i flygplatsmiljö 7.7 Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) - landmiljöer 7.8 Värdefull natur 7.9 Naturinventering 7.10 Områden med höga värden för friluftslivet Ekologisk kompensation 7.12 Skyddad natur Naturreservat Behov av skydd 7.13 Naturvård i Skogsbruk 7.14 Naturvård i Odlingslandskapet 7.16 Förhållningssätt 8. VATTEN Sigtunas värdefulla vatten Vattenplan för Sigtuna kommun Skyddade områden Ekologiskt särskilt känsliga områden - vattenmiljöer, ESKO Våtmarker Förhållningssätt till kommunens värdefulla och skyddsvärda vattenområden 8.2 Vattenförvaltningen 4 Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

5 8.2.1 Miljökvalitetsnormer och statusklassning Ansvar på kommunalnivå 8.3 Miljökvalitetsnormer för vatten i Sigtuna kommun Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Påverkan på kommunens vattenmiljöer Förhållningssätt för ytvatten Grundvatten Förhållningssätt för grundvatten 8.4 Dagvatten Förhållningssätt för dagvatten 8.5 Klimatförändringar 9. TEKNISKA FÖRSÖRJNINGSSYSTEM Vatten och avlopp Dagvatten Gemensamma avloppslösningar Enskilda avlopp Vatten- och avloppssituationen i omvandlingsområden Enskilda dricksvattenbrunnar 9.2 Hållbara energisystem 9.3 Avfallshantering 9.4 IT-infrastruktur 9.5 Råd och riktlinjer för basstationer, antenner med mera för UMTS / 3G-mobiltelefonsystem 10. HÄLSA, SÄKERHET OCH RISK Buller Miljömål riktlinjer Trafikbuller i tätort Flygbuller Skottbuller Tysta områden Förhållningssätt 10.2 Miljökvalitetsnormer MKN-luft MKN- Vatten 10.3 Föroreningsskador och radon 10.4 Elektromagnetiska fält 10.5 Riskobjekt 10.6 Transporter av farligt gods 10.7 Beredskapshänsyn och räddningstjänst 10.8 Geoteknik och skredrisker 10.9 Klimatanpassning Mälarens vattennivå Djurhållning 11. RIKSINTRESSEN Betydelsen av riksintressen 11.2 Arlanda flygplats 11.3 Totalförsvaret 11.4 Vägar, järnvägar, stationer och terminaler 11.5 Kraftförsörjning 11.6 Mälaren med öar och stränder 11.7 Kulturmiljöer 11.8 Natura 2000-områden 12. FÖRORDNANDEN Strandskydd 12.2 Biotopskydd och naturminnen 12.3 Naturreservat 12.4 Natura Skydd av djurliv och växter 12.5 Skyddsområde för vattentäkt 12.6 Skydd av landskapsbild och kyrkor 12.7 Fastställda fornminnesområden 12.8 Byggnadsminnen 12.9 Vägar med skyddsavstånd Järnvägar med skyddsavstånd Byggnadshöjd kring flygplats Luftledningar för starkström kring flygplats Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 5

6 6 Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

7 1. KOMMUNINVÅNARE I Sigtuna kommun ska invånarna komma i första hand. Vardagslivet ska fungera och tillgängligheten till arbete, service och fritidsaktiviteter ska vara god. Det ska vara nära till såväl tätortens utbud och kvaliteter som till naturområden eller tätortsnära skogar. För en bra folkhälsa ska alla känna tillhörighet och delaktighet och påverka sin kommun och boendemiljö. 1.1 FOLKHÄLSA OCH SOCIAL HÅLLBARHET Folkhälsa och social hållbarhet är grundläggande och berör de flesta av kommunens utmaningar och målområden. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är elva definierade övergripande nationella målområden, med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är framförallt de nationella målområdena: delaktighet och inflytande, ekonomiska och sociala förutsättningar, barns och ungas uppväxtvillkor, miljö och produkter och fysisk aktivitet som har störst koppling till översiktsplanen. Mångfald och trygghet för barn och vuxna handlar om invånarnas livssituation och är också avgörande för en god folkhälsa. I jämförelser med regionen är folkhälsan i Sigtuna kommun idag inte tillräckligt god. För att främja trygghet och integration planeras tätorterna så att det blir en variation i användandet och rörelse över så många timmar på dygnet som möjligt. För att få en variation och motverka segregation främjar kommunen projekt med blandade upplåtelseformer. Sigtuna kommun ska vara en integrerad kommun med god tillgång till platser som främjar möten mellan människor. Kommunen planerar för mötesplatser med varierade funktioner för att människor med olika intressen och åldrar naturligt ska träffas. Alla ska ha tillgång till lekplatser och andra offentliga platser, där även funktionshindrade ska kunna röra sig obehindrat i möjligaste mån. Barn har en viktig roll i Sigtuna kommuns hållbara utveckling. Planering som är bra för barn och äldre är bra för alla invånare. En central aspekt vid samhällsplanering är att det sker i nära samverkan med invånarna. Genom att se till att processerna för ökad delaktighet når alla grupper av boende och genom att låta dessa genomsyra hela planeringen av boende- och närmiljö, uppnås såväl bättre resultat som ökad tillit och förtroende. Att Sigtuna kommun lägger stor vikt vid att alla människor har lika värde betyder också att alla ska kunna röra sig på lika villkor. Oavsett vilket kön man tillhör ska det vara tryggt att vistas i kommunen under dygnets alla timmar. Därför arbetar Sigtuna kommun med trygghet i planeringen och med fokus på frekvent använda stråk och mötesplatser. Sigtuna kommun finns ett tillgänglighetsprogram samt ett folkhälsoprogram där mer detaljerad information finns. Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 7

8 Riktlinjer Socialt hållbar samhällsutveckling - En hög andel förvärvsarbetande invånare med arbetsplats i kommunen ska eftersträvas. - Skapa strukturer, verktyg och arbetssätt som ger långsiktiga förutsättningar för att minska skillnader i jämlikhet och hälsa. - Genomföra insatser som bidrar till ökad delaktighet hos alla invånare för att öka förtroende och tillit i samhället. - Barns och ungas synpunkter, särskilda behov och rättigheter i enlighet med barnkonventionen ska beaktas. - Miljöerna ska vara utformade med god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. 1.2 BEFOLKNING Sigtuna kommun har haft en konstant befolkningsökning under hela 2000-talet. Under år 2012 ökade kommunens folkmängd med 943 personer. Antalet invånare i Sigtuna kommun per den 31 december 2012 uppgick till Nuvarande folkmängd i tätorter och landsbygd visas i tabellen nedan. Merparten av befolkningen bor i tätorterna, vilket framgår såväl av tabellen ovan som kartan nedan, i goda kommunikationslägen nära anslutning till Ostkustbanan, väg E4 och väg 263. Även om de flesta av kommunens invånare bor i tätorterna nära serviceutbud ska goda förutsättningar också ges till dem som önskar bo och verka på landsbygden. En levande landsbygd är en stor kvalitet som Sigtuna kommun värdesätter och eftersträvar. Kommunen har en relativt ung befolkning. Var tredje invånare är under 25 år medan andelen äldre över 65 år utgör cirka 15 % av kommunens befolkning. Befolkningstillväxten i Sigtuna kommun är i likhet med övriga Stockholmsregionen präglad av en hög inflyttning både av unga och av en relativt stor andel utrikes inflyttning. Samtidigt växer befolkningen genom ett födelseöverskott till följd av en ung befolkning. Denna utveckling förväntas långsiktigt komma att fortsätta och är en viktig förutsättning för den service som kommunen ger och fortsatt behöver planera för. Inflyttningen till kommunen har varit stor och få i den vuxna befolkningen har sina rötter i kommunen. Cirka en tredjedel av befolkningen har utländsk bakgrund, det vill säga är antingen födda utomlands eller är födda i Sverige av två föräldrar födda utomlands. Kommunens invånare med utländsk bakgrund har sitt ursprung från ett drygt 100-tal olika länder. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning är på samma nivå som genomsnittet i riket medan utbildningsnivån generellt sett i kommunen i genomsnitt är lägre än både i riket och länet. Förvärvsfrekvensen är generellt lägre i kommunen än länsgenomsnittet och medelinkomsten är också lägre än genomsnittet för länet. Antal invånare i tätorter och landsbygd, 31 december 2012 Område Totalt Kvinnor Män Märsta Sigtuna Rosersberg Landsbygd Totalt Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

9 1.3 FRAMTIDA UTVECKLING Sigtuna kommuns strategiska läge mellan Stockholm-Uppsala, idag landets starkaste tillväxtregion, tillsammans med en fortsatt expansiv utveckling på Arlanda flygplats väntas även fortsättningsvis medföra ett starkt tryck på både företagsetableringar och bosättning i kommunen. Inflyttningen till kommunen förväntas att fortsätta och leda till att befolkningen växer under de närmaste åren. Kommunerna i Stockholms län har ett gemensamt ansvar för att tillgodose den bostadsefterfrågan regionens kraftiga befolkningstillväxt ger upphov till. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2010 anger en ökning av regionens befolkning i två scenarier. Alternativet Hög innebär en befolkningsökning på knappt nya invånare i regionen fram till år 2030, medan alternativet Låg innebär en lägre befolkningstillväxt på drygt invånare i regionen. Specifikt för Sigtuna kommun finns ett planerat årligt tillskott på 250 bostäder enligt alternativ Låg respektive 350 bostäder per år i alternativ Hög. Nya befolkningsprognoser visar att befolkningen i Stockholms län fortsatt kommer att öka kraftigt, vilket ställer stora krav på ett ökat bostadsbyggande. Sigtuna kommun behöver därför tillgodose en efterfrågan på i genomsnitt cirka 400 bostäder per år och det är något som kommunen avser att uppfylla med hjälp av en god framförhållning i planeringen och hög planberedskap för byggande av nya bostäder. Folkmängd och förändringskomponenter i Sigtuna kommun Karta som visar var befolkningskoncentrationerna finns. Område Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 9

10 10 Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

11 2. BOSTÄDER OCH BYGGANDE Genom det höga bostadsbyggandet tar kommunen ansvar för hela Stockholmsregionens utveckling. Byggnation ska bidra till att skapa tilltalande utomhusmiljöer i samklang med omgivande natur och med hänsyn till miljön. 2.1 NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN Antal bostäder i kommunen uppgick den 31 december 2011 till cirka Fördelningen av de olika boendeformerna ser olika ut för Sigtunas kommundelar. Den vanligaste boendeformen i Märsta är hyresrätt följt av bostadsrätt. I Sigtuna stad är den vanligaste boendeformen äganderätt tätt följt av hyresrätt. I Rosersberg är cirka hälften av alla bostäder äganderätter och bostadsrätter utgör cirka 35 %. På landsbygden är äganderätten den dominerande boendeformen. Bostadsbeståndet är modernt. Mindre än 1 % av lägenheterna är inte fullt moderna och andelen trångbodda hushåll, som bor mer än två personer per rum förutom kök och vardagsrum, är endast 2,5 %. Bostadsbyggandet under 2000-talet har varierat kraftigt i omfång och delvis i inriktning. Under den senaste tioårsperioden har det i genomsnitt producerats cirka 225 bostäder per år. År 2011 färdigställdes över 600 bostäder i kommunen. 2.2 FRAMTIDA UTBYGGNAD Sigtuna kommun behöver mot bakgrund av den kraftiga befolkningstillväxten under de närmaste åren bygga i genomsnitt ca 400 nya bostäder per år. Därmed är kommunens ambitionsnivåer för bostadsbyggandet i överensstämmelse med de antaganden om behovet av ett högt bostadsbyggande till följd av den kraftiga befolkningstillväxten i hela regionen. Sigtuna kommun kan därmed fortsatt anses ta sitt fulla ansvar för bostadsförsörjningen i Stockholmsregionen. I Sigtuna kommun tas årligen fram ett program för bostadsbyggande med en planeringshorisont på fem år. Beräkningar för den kommande femårsperioden, 2013 till 2017, visar på en planerad byggstart av totalt bostäder, vilket motsvarar drygt 700 nya bostäder per år. Kommunen sätter upp mål som överstiger det reella behovet och kan därmed, även om det uppstår förseningar på grund av t ex överklaganden, tillgodose det behov som finns. De senaste årens relativt kraftiga befolkningsökning ser, enligt kommunens befolkningsprognos, ut att fortsätta in i 2020-talet. Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 11

12 Bostaden och boendemiljön påverkar starkt våra möjligheter att leva ett gott, rikt och tryggt liv. Troligt är att betydande efterfrågan på bostäder kommer att råda även i framtiden, vad som kommer att efterfrågas är mindre säkert. Till exempel kan efterfrågan på mer specifika boenden förväntas öka från ungdomar, studenter och pensionärer, något som kommunen välkomnar. Hus och boendemiljöer måste byggas med hänsyn till de människor som ska leva i dem. Bostadsproduktionen har varierat påtagligt mellan olika år, delvis beroende på den påverkan som det osäkra globala konjunkturläget har på bostadsmarknaden och efterfrågan på bostäder. Detta avspeglar sig på den svenska bostadsmarknaden, där efterfrågan på hyresrätter de senaste åren har ökat. För att kommunens målsättning om ett färdigställande av minst 400 bostäder per år ska kunna förverkligas måste planberedskapen vara betydligt större för att kunna möta en varierande efterfrågan. Planerat bostadsbyggande enligt Program för bostadsbyggande åren Märsta Sigtuna Rosersberg Landsbygd Totalt Sigtuna kommun vill se en bostadsproduktion i olika hustyper samt varierande husutformningar och lägenhetsstorlekar. Den långsiktiga målsättningen är att det i bostadsbeståndet ska vara ungefär 1/3 av vardera hyres-, bostads- och äganderätt. Ägarlägenheter är ett positivt inslag som upplåtelseform. 2.3 BOSTADSUTBUD Kommunens önskan om högre utbildningsnivå bör långsiktigt leda till att ungdomar och studenter kan bo kvar i den egna kommunen och erbjudas bostäder till rimliga kostnader i goda, kollektivtrafiknära och livaktiga stadsmiljöer med utbud av aktiviteter och service. I Uppsala och Stockholm finns det ett utökat behov av bostäder för studerande vid universitet och högskola. Sigtuna kommuns strategiska läge gör att studerande vid dessa orter skulle bosätta sig här om det fanns möjlighet. Skiftarbetande efterfrågar lugna sovrum dagtid, men också olika slag av service under udda tider, exempelvis nattförskola som nu finns i Märsta, men också viss närservice och goda kollektivtrafikförbindelser. Tillgången på lokaler och att det finns ett varierat utbud av tillgängliga bostäder inom olika områden har betydelse för att den mångkulturella kompetensen bättre ska kunna tas tillvara och utvecklas. Tänkbara åtgärder för att öka integrationen är att tillskapa mångkulturella mötesplatser, både fysiskt och organisatoriskt och att möjligheter att till rimliga kostnader hyra lokaler för verksamheter i egna företag förbättras. Det finns i dagsläget ett antal olika boendeformer för kommunens äldre. Kvarboende, seniorboende, trygghetsboende och vård- och omsorgsboende. Att tillskapa valmöjligheter för de äldre och hjälpa till och bidra till ett mer livaktigt stadsliv där de bor gör att livet som pensionär kan innehålla likvärdiga kvaliteter som tidigare. Behovet av bra boende för äldre väntas öka i alla bostadsområden i och med den kraftiga befolkningstillväxten i kommunen. Många äldre kommer sannolikt att vilja bo kvar i kommunen, men efterfråga ett boende som kräver mindre egen arbetsinsats än villaboendet. I Sigtuna kommun finns både grupp- och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning. De bostäderna har en standard som betecknas som fullvärdiga lägenheter. Tillgänglighetsfrågorna är mycket viktiga för hela bostadsbeståndet. Både bostäder och vårdanläggningar för personer med funktionsnedsättning behövs i centrala lägen. För de som klarar ett självständigt boende ska möjligheten finnas att flytta ut från kommunens grupp- och servicebostäder och få stöd i eget boende. 2.4 TRYGGA OCH ATTRAKTIVA BOENDEMILJÖER En fysisk miljö som möjliggör hälsosamma val är viktig i arbetet med att främja hälsa och förebygga sjukdom. Trygga, säkra, attraktiva och tillgängliga gång- och cykelvägar, förskole- och skolgårdar och bostadsområden samt god tillgänglighet till grönområden och tätortsnära friluftsliv möjliggör och stimulerar fysisk aktivitet i vardagen. Det är viktigt att säkerställa att det finns möjligheter till rörelse i olika former för människor i alla åldrar. 12 Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

13 Sigtuna kommun är mån om att kunna erbjuda boendemiljöer som är attraktiva och upplevs som trygga och hälsofrämjande. Nyckelord för attraktivt boende inkluderar tillgänglighet, trygghet och säkerhet, tillgänglighet till förskola och skola, levande boendemiljö, jämställdhet, värdiga levnadsförhållanden, miljö, utbud som passar en varierad befolkning, arkitektonisk kvalitet och estetiska värden, samt identitet. 2.5 FRITID OCH REKREATION Rekreation har som utgångspunkt att människor ska få tillfälle till fysisk aktivitet, återhämtning från krav i vardagslivet på arbetet och i hemmet. En rik fritid har stor betydelse för folkhälsan, ger stimulans till nya tankar och aktiviteter genom lek, idrott och friluftsliv. Rätt planerade och strategiskt belägna grönområden, lekplatser, idrottsplatser, spår och leder lockar fler människor till lek, rörelse och gemenskap i vardagen. En viktig planeringsförutsättning är att nyttjandet av olika aktiviteter kan skilja sig åt mellan flickor och pojkar, mellan män och kvinnor samt genom olika kulturella bakgrunder. Med en växande befolkning och förtätning av stadsdelar ökar behoven av lättillgängliga och mångfunktionella anläggningar och rekreationsområden. Sigtuna kommun har en klar, tydlig och uttalad ambition att stärka sin profil när det gäller fritid och idrott. I kommunen finns goda möjligheter till frilufts- och idrottsaktiviteter med aktiviteter som skogspromenader, bad, båtliv, ridning, golf, långfärdsskridskor eller skidor. För inomhussport finns många idrottsanläggningar och sporthallar. Sigtuna kommuns huvudidrottsplats finns i Märsta, Midgårdsvallen, med en rad olika aktivitetsytor och hall samt utomhusbad, med biologisk rening, och ett nytt badhus som står klart Rosersberg och Sigtuna stad har idrottsplats och inomhushall. I Sigtuna stad finns också ett badhus. Närheten till Mälaren ger möjligheter till bad och under vintertid blir isen kommunens mest frekventerade motionsområde. Sigtuna kommun växer och för att växa och utvecklas behövs vid sidan av parker, natur- och friluftsområden även en utbyggnad och utveckling av ändamålsenliga och attraktiva idrotts- och fritidsanläggningar för såväl förenings- som egenorganiserade aktiviteter. Kommunens roll består till stor del av att ge förutsättningar för föreningar och andra att utveckla och bedriva meningsfulla fritidsaktiviteter. Riktlinjer - Idrott och motion - Befintliga idrottsplatser, hallar, motionsspår och ridanläggningar är viktiga resurser och ska tas tillvara vid övrig exploatering. - Vid planering av nya bostads- och verksamhetsområden ska tillgång till lek, idrott och fritidsutbud beaktas, och vid behov anpassas till ökad efterfrågan. - Motionsspår och leder ska utvecklas och knytas samman mellan tätorter och naturområden. - Barn och ungas engagemang, kreativitet och intressen ska tas tillvara och de ska ges möjligheter till delaktighet och ansvar. Villkoren ska vara lika oavsett kön. - Vid utbyggnad av tätorter ska idrotts- och friluftsområ den utökas och markområden reserveras för näridrottsplatser och grönområden. - Utrymme för spontanidrott reserveras vid planering av bostadsområden. - Stimulerande lekmiljöer, natur för utomhuspedagogik och inbjudande tätortsnära natur ska beaktas i planering. Områden för friluftsliv - Genom att skapa pärlband med gröna kopplingar mellan tätortens grönområden till gröna kilar, värdekärnor och naturreservat främjas friluftsliv och hälsa. Den pågående Grönplanen ska visa samband men även identifiera svaga samband där tillgänglighet, utveckling och kvalitet ska förbättras. Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 13

14 2.6 KULTUR Med kultur avses i översiktsplanen den konstnärligt orienterande innebörden av begreppet och omfattar såväl den kommersiella delen som fritidskulturen/amatörkulturen. Att vara del av eller att ta del av andras skapande i form av konst, musik, dans, film, teater litteratur är berikande för de flesta och är en viktig grund för innovationer, värderingar och demokratisk förståelse. I Sigtuna stad finns en rad olika mötesplatser där kultur frodas. Till exempel finns där kommunens enda museum, Sigtuna Museum, som speglar dåtid och nutid. Utbildningsanläggningarna, bibliotek, konstgalleri med mera erbjuder olika kulturaktiviteter. Centralorten Märsta med bibliotek, Kulturum, Forum, Kulturskolan, konstgalleri med mera har ett rikt kulturliv. En ny konsthall kommer att stå färdig I Rosersberg finns ett församlingshem med lokaler för möten, utställningar och andra aktiviteter. Riktlinjer - Kultur - Kulturlivets fysiska förutsättningar ska stärkas i centrumfunktionerna. - Kultur i den offentliga miljön ska uppmuntras, särskilt där mötesplatser skapas eller stärks. - Sigtuna Museum ska ges förutsättningar att utvecklas till ett modernt, attraktivt och välbesökt museum och förvalta stadens unika historia. - Kommunens stadscentrum Märsta centrum kompletteras med stadsbibliotek, konsthall och kulturskola vilket ger centrum en ny mötesplats med kultur i fokus. Ytterligare kulturaktiviteter ska uppmuntras. - Stadsdelscentrum Valsta utvecklas med bibliotek i mer tillgängligt och attraktivt läge tillsammans med fler funktioner. 14 Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

15 2.7 HÅLLBART BYGGANDE Den byggda miljön ska vara hälsofrämjande med miljöanpassade och klimatsmarta lösningar. Det gäller såväl vid ny- och ombyggnation som under förvaltandet av byggnaden. Hållbart byggande rör aspekter som energiförsörjning och energianvändning, materialval, placering, utformning, va-system och dagvattenhantering. Det innebär hushållande med resurser som mark, material och energi, men också att inte bygga in giftiga och skadliga ämnen i byggnader. System och lösningar ska vara kretsloppsanpassade och minimera skadliga utsläpp till den omgivande miljön. En viktig utgångspunkt i planeringen är att underlätta för kommuninvånare och verksamma inom kommunen att leva miljöanpassat och att den bebyggda miljön är hälsosam och trygg. Det gäller både inom som utomhus. För att i största möjliga mån förhindra en negativ påverkan av miljön har Sigtuna kommun i huvudsak som strategi att planera ny bebyggelse där befintlig infrastruktur kan användas (VA, värme, gator, kollektivtrafik med mera). I all planering är det viktigt att bostads-och arbetsområden har närhet till grönområden, service och att områden planeras så att cykel- och gångtrafik i kombination med kollektiva trafikmedel gynnas. Bebyggelsen ska placeras för att ta tillvara på de positiva värden som kan finnas på platsen. Den ska placeras så att den i så liten grad som möjligt påverkas negativt av lokalklimatet genom vindar och kalluftsströmmar. Vid planering av bebyggelse samt vid om- och nybyggnad är det viktigt att hushålla med energi, vatten och byggmaterial. Det gäller både under byggprocessen och under byggnadens hela livslängd då det är under byggnadens användning som den största energiförbrukning sker. Ett hållbart energisystem bygger på förnybar energi och minskad energianvändning. Enligt EU-direktiv ska alla nya byggnader vara så kallade nära-nollenergibyggnader senast år För offentligt ägda byggnader ska alla byggnader vara nära-nollenergibyggnader senast år Sigtuna kommun är starkt påverkat av buller. För ett hållbart byggande där människor trivs är en mer bullerfri miljö viktig. Den svåraste bullerkällan i kommunen är Arlanda flygplats som orsakar buller eller kan komma att orsaka buller över en stor del av kommunen. De genomfarter för bil och tåg som korsar kommunen är också starka bullerkällor. Troligen kommer påverkan från dessa att öka på grund av ökat resande i alla de olika trafikslagen. 2.8 FYSISK BEBYGGELSESTRUKTUR Byggnader, gator, parker, vatten, torg och topografi skapar tillsammans ett visuellt uttryck, en bild av staden. Stadsbilden i Sigtuna kommun varierar i de olika tätorterna. Gemensamt är att utformning och gestaltning av bebyggelsemiljön har stor betydelse för hur omgivning och boendemiljö upplevs. Centralorten Märsta är relativt ung och har växt fram sedan 1900-talets mitt. Sigtuna stads centrala delar är av betydligt äldre dato med sin medeltida struktur och yngre områden som växt upp i zoner kring de centrala delarna. Villastaden Rosersberg har växt fram under 1900-talet. Kännetecknande för bebyggelsestrukturen som har utvecklats under 1900-talet präglas av denna epoks planeringsideal. Gemensamt för stadsbilden är att ljus och grönska har prioriterats mellan husen. Villaområden har trädgårdskaraktär och flerbostadshusen omgärdas av grönskande parkmiljöer. Märsta- Arlanda ska utvecklas till en regional stadskärna med mer storstadskaraktär och utvecklade urbana värden, vilket kan uppnås genom att den tillförs stadskvaliteter som ett levande fotgängarvänligt offentligt rum med gator, torg och parker. Kommunens andra centrum- och kollektivtrafiknoder ska samtidigt också stärkas och utveckla sina urbana värden. I stadskärnan, centrumnoderna och vid kollektivtrafikknutpunkterna ska det strävas efter extra hög arkitektonisk nivå blandad med mer vardagsnära arkitektur. Stor omsorg ska läggas vid hur bebyggelsen stärker stadsbild, gaturum och parker. Vid förtätning och utbyggnad av befintliga tätorter kan redan existerande förutsättningar till stor del nyttjas, vilket skapar många fördelar. En aspekt är att drift- och investeringskostnader minskas och att större naturområden utanför bebyggelsen skonas. En annan är att det kan tillföras stadsmiljökvaliteter till befintliga områden så att Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 15

16 torftiga miljöer, överblivna och slitna markområden och buller med mera kan åtgärdas. Mellanrum mellan stadsdelar, som idag upplevs som avskiljande barriärer, kan ofta bebyggas för att knyta samman olika stadsområden och därmed skapa en attraktivare stadsbygd. När separerade stadsdelar byggs ihop genom förtätningsåtgärder kan social integration och trygghet också främjas. Bostadsutbudet kan kompletteras och varieras i form av olika typer och upplåtelseformer. För att säkerställa god biologisk mångfald även i de boendes direkta närmiljö ska den befintliga naturmiljön beaktas vid byggandet av nya bostäder. Bostäderna ska på ett enkelt och effektivt sätt göra det möjligt för de boende att leva ekologiskt hållbart. Det handlar exempelvis om låg energiförbrukning, odling, enkel återvinning av avfall och förpackningar samt god tillgång till kollektivtrafik. Den dag husen ska rivas ska byggnadsmaterialen i så stor utsträckning som möjligt gå att återanvända eller återvinna. Det vackra kulturlandskapet ska även fortsättningsvis dominera i Sigtuna kommun och tydliga gränser ska finnas mellan landsbygd och stadsbygd. För att bebyggelsen inte ska bli alltför utspridd bör ny bebyggelse anknyta till befintliga samhällen, redan bebyggda områden eller i mark- och vattenanvändningskartan angivna utbyggnadsområden. Detta skyddar i stor utsträckning natur- och kulturlandskapet och gör det möjligt för befolkningen att effektivare nyttja kollektivtrafik och annan infrastruktur. Sigtuna kommun eftersträvar att skapa blandade miljöer för att öka attraktiviteten både i boendet och arbetslivet. Både människor och företag söker sig till intressanta miljöer där det finns en blandning av arbetsplatser, bostäder och urbana verksamheter. Stor andel av kommunens verksamhetsområden är belägna inom Arlanda flygplats influensområde, och därför kan följaktligen inte bostäder lokaliseras. Inom och i anslutning till tätorterna eftersträvas dock en blandning av lämpliga funktioner. De verksamheter som stör eller av andra anledningar passar bättre i industriområden eller liknande ska lokaliseras klokt så att de inte förhindrar en fortsatt hållbar stadsutveckling utan stödjer den samt ger möjligheter för stadens framtida behov av att växa. 2.9 LANDSBYGDEN Nuvarande förhållanden Landsbygden är idag i fokus på ett nytt sätt. Landsbygden är inte längre enbart en fråga om områden för produktion av föda och virke utan alltmer en del av kommunens utveckling i en vidare bemärkelse. Med Arlanda flygplats placerad i kommunens mitt så har bullerzoner och ett stort influensområde medfört ett restriktivt byggande som bevarat stora delar av kommunens landsbygd, och därför finns det stora natur- och kulturvärden bevarade. Kommunens naturinventering visar att kommunens högsta naturvärden är knutna till odlingslandskapet. Ett rikt odlingslandskap är även en resurs för andra ekosystemtjänster i ett hållbart samhälle vilket är viktigt att beakta när jordbruksmarken hamnar i konkurrens med annan markanvändning. En förutsättning för att långsiktigt bevara landsbygdens natur- och kulturmiljövärden är ett fortsatt jordbruk med djurhållning. Det är viktigt att värna om jordbruksmarken så att beroendet av att importera livsmedel inte ökar. En diversifierad lantbrukssektor skapar mervärden både för landsbygden och närliggande tätorter i kommunen. Närproducerad mat och energi kan skapa både intresse för landsbygden, kunskap om livsmedels-/energiproduktion och nya möjligheter för lantbrukare och flera andra verksamheter. På så vis gynna kulturlandskapet, miljön och det lokala företagandet på landsbygden. Sedan början av 1900-talet har antalet invånare ökat på landsbygden och efterfrågan på mark för byggnation är fortfarande stark. År 2011 bodde cirka på landsbygden. Mest ökar befolkningen på Sigtunahalvön och i Odensala. Landsbygdsområden i kommunen ligger inom pendlingsavstånd till Arlanda, Stockholm, Uppsala och andra städer i Mälardalen och är ett alternativ för de som söker ett naturnära boende Framtida utveckling För att främja ett bevarande och samtidigt en fortsatt utveckling av landsbygden är det viktigt med en tydlig strategi för en hållbar utveckling. En utspridning av bebyggelse ska undvikas för att skydda kulturlandskap och naturvärden. Byggnation ska i första 16 Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

17 hand lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse för att skapa underlag för kollektivtrafik, skolbuss, säker dricksvattenförsörjning och möjligheter till rening av avlopp. I genomsnitt bedöms tillskottet på landsbygden bli cirka tio bostäder per år. Kommunen ska arbeta för en småskalig byggnation på landsbygden för att långsiktigt kunna garantera en kommunal service. En viktig förutsättning för en levande landsbygd är att underlagen för skolor och förskolor bibehålls. På Landsbygden i kommunen finns skolor och förskolor (F-6) i Odensala och Skepptuna. I dess närområden finns planer på utveckling av bostadsbebyggelse, vilket kommer att medföra ett antal nya elever till förskolor och skolor. I Granby öppnas en ny förskola under Företagande på landsbygden ska stimuleras och förutsättningar förbättras. Sigtuna kommun har tidigare bedömt att det som till sin byggnadsarea är 50 % eller större av befintlig byggnad, är en bygglovpliktig åtgärd i båda som en tillbyggnad och vid uppförande av en komplementbyggnad utanför detaljplanelagt område eller områden med sammanhållen bebyggelse. Det har upplevts som otillräckligt och överensstämmer inte helt med vad som står i förarbetena när lagtexten skrevs. En tillbyggnad på ett stort hus även om den är mindre än halva husets storlek kan bli mycket stor och då inte betecknas som liten. 50 % gränsen behöver därför kompletteras med en gräns i absoluta tal. I förarbetena inför att lagtexten skulle skrivas, exemplifieras liten tillbyggnad med att det skulle kunna handla om ett eller ett par rum Sammanhållen bebyggelse Enligt Plan och bygglagen (PBL) krävs det bygglov även för mindre tillbyggnader och komplementbyggnader utanför detaljplanelagt område om det finns utpekat som sammanhållen bebyggelse. När PBL reviderades 2011 ändrades uttrycket samlad bebyggelse till sammanhållen bebyggelse. I direktiven finns angivet att det inte ska innebära någon skillnad i betydelse. Alltså innebär det att det är hus som ska gränsa till varandra, endast åtskilda av gata, väg eller parkområde för att det ska bedömas som sammanhållen bebyggelse. Det finns dock tolkningar av lagtexten som vill göra gällande att ett betydligt mindre antal hus krävs för att uppfylla kraven. Exempel på områden som idag utgör sammanhållen bebyggelse är Albano, del av Arlanda, Borgen, Botlöt-Karby, Bromsta, Bärmö, Charlottenberg, del av Erikssund, Färjestaden, Hova, Håtunabo, Hälgesta-Skråmsta, Kimsta, Källbo, Norrsunda kyrkas omgivning, Nybacka vid Stora Söderby, Odensala-Herresta, Ragvaldsbo, Rolsta, del av Rosersberg, Rysstorpet, del av Ansgarsliden, del av Sigtunastiftelsen, Sjudargårdsbadet öster, Skoby, Svalängen, Sälna, Torsborg norr och söder samt del av Österby. Vad som räknas som sammanhållen bebyggelse kommer naturligtvis att förändras framöver i och med att ytterligare bebyggelse tillkommer i områden som idag inte räknas dit. Det är bygg-och trafiknämnden som fattar beslut om vilka områden som definieras som sammanhållen bebyggelse. Förslag till nya riktlinjer blir: för liten tillbyggnad mindre än 50% av befintlig byggnad eller högst 40 m2 bruttoarea. För komplementbyggnad: Mindre än 50% av befintlig byggnad eller högst 60 m2 bruttoarea. En bygglovfri åtgärd kan endast göras en gång mellan två bygglovsansökningar. Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 17

18 Riktlinjer - Bostäder och byggande - Nya bostäder ska tillkomma genom förtätning av de befintliga tätorterna och i anslutning till områden med samlad bebyggelse på landsbygden. - Nya bebyggelseområden ska lokaliseras med närhet till kollektivtrafik, offentlig och kommersiell service. - Bebyggelsestrukturen ska möjliggöra effektiva transporter, i första hand för gång- och cykel samt kollektivtrafik, i andra hand för bil. - Bostadsområden och verksamhetsområden ska vara trivsamma att vistas i och bidra till en trygg miljö. Stor vikt sak läggas på den estetiska gestaltning av det som byggs. - Bebyggda områden ska vara levande och varierande, där bostäder blandas med service, offentliga mötesplatser och arbetsplatser med närhet till grön miljö. - Ny bebyggelse på landsbygden ska lokaliseras utmed viktiga stråk för kollektivtrafiken och inom gång- och cykelavstånd från hållplats och där goda förutsättningar finns för kommunalt VA eller enskilda eller gemensamma kretsloppsanpassade avloppslösningar. Bebyggelsen ska även anpassas till terräng- och naturförhållanden och till platsens kulturhistoriska värden och tradition. - Enstaka byggnader utanför bybildningar som inte är kompletteringsbebyggelse, bör tillåtas endast om de inte påverkar natur-, vatten- och kulturvärden negativt. En helhetsbedömning måste göras. - Planeringen ska inriktas mot en god planberedskap för ett bostadsbyggande och färdigställande som tillgodoser bostadsbehovet i den för länet kraftiga befolkningstillväxten. - Kommunens planering ska eftersträva en jämn fördelning i nyproduktion mellan upplåtelseformerna, hyres-, bostads-, och äganderätt. - Byggnation ska ske på ett miljöanpassat och hållbart sätt för att minimera riskerna för negativ påverkan på miljö och hälsa. Det innebär bland annat att resurser ska används effektivt, inga giftiga, hormonstörande eller skadliga ämnen ska användas och fuktskador ska förebyggas. Energiförbrukningen ska minimeras och förnybara energislag ska användas. Det gäller vid ny-, om- och tillbyggnad. Alla byggnader ska vara så kallade nära-nollenergibyggnader senast år 2020 (enligt EU direktiv). För offentligt ägda byggnader ska alla byggnader vara nära-nollenergibyggnader senast år Vid planering och byggnation ska förutsättningar för en resurssnål och miljöanpassad livsstil prioriteras. - Identitetsstärkande gestaltning ska eftersträvas och stärka stadsbild, gaturum och parker. Extra stor vikt ska läggas vid områdesentréer, knutpunkter och centrum Detta gäller såväl områden med bostäder som de med verksamheter. - Gröna värden och vattenmiljöer ska säkerställas och mångfunktionella ytor ska utvecklas i planeringen. - Grön- och vattenområden och närnatur ska ses som en integrerad del i tätorten och som ett verktyg för hållbar utveckling. - Mark för dagvattenanläggningar ska frigöras på lämpliga platser. - Byggande i nya områden ska alltid föregås av utredningar som säkerställer att skyddsvärda natur-, vattenoch kulturmiljöer inte hotas. - Jordbruksmark är en viktig samhällsresurs och får därför endast bebyggas för atttillgodose betydelsefulla samhällsintressen och stadens utveckling eller då lämplig alternativ lokalisering saknas, eller om en alternativ användning ger totalt större miljövinst än när marken används för jordbruk. 18 Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

19 Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 19

20 20 Allmänna intressen Bilaga Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2014. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 1

ÖVERSIKTSPLAN 2014. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 1 ÖVERSIKTSPLAN 2014 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 1 2 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun FÖRORD Du håller nu i handen ett rykande färskt förslag till samrådshandling för den nya översiktsplanen för Sigtuna

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

För en levande kommun. Mariestad

För en levande kommun. Mariestad För en levande kommun Mariestad Handlingsprogram 2011-2014 Vår vision Mariestad ska vara en säker och trygg kommun för alla. Mariestad ska vara en kommun där människor vill leva och bo. Den service kommunen

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Översiktsplan 2040. Kortversion

Översiktsplan 2040. Kortversion Översiktsplan 2040 Kortversion Hej! Vi har från januari 2014 en ny översiktsplan. Det här är en kortversion som redogör för kommunens översiktliga målsättningar, fokusfrågor och strategier med sikte mot

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Sida 1 av 18 Miljömålsenkät 2012 Telefon Start datum 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 I möjligheternas Arboga ska det finnas inspiration till nya idéer och ett klimat som får vårt näringsliv att trivas och växa. Vi socialdemokrater ska

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03 Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436 LAEN 5 HOV, Växjö kommun Detaljplan för fler bostäder vid Hovslund. Växjöhem som är fastighetsägare vill bygga fler bostäder i anslutning

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ

SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUPPENS UPPDRAG...3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING...3 ARBETSGRUPPSMÖTEN...4 ARBETSPROCESS...4 VÅRT RAMVERK...4 AKTIVITETER...4 NULÄGE...5 SLUTSATSER/SAMMANFATTANDE

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer