Polymerforskningen avancerar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polymerforskningen avancerar"

Transkript

1

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Lärarutbildningen Behovet av en fullskalig parallellutbildning av ämnes- och klasslärare i Helsingfors har igen diskuterats i offentligheten. En arbetsgrupp inom ÅA presenterade nyligen en kartläggning av lärarbehovet fram till år 2010 (se skild notis). I mitten av februari, besökte dessutom SFP:s riksdagsgrupp Pedagogiska fakulteten (PF) i Vasa. PF:s dekanus Ole Björkqvist, vad ville riksdagsledamöterna med sitt besök? Det var den riksdagsgruppen själv som tog kontakt med oss. Dels ville de få färsk förstahandsinformation om lärarutbildningen och hela PF och dels få höra mer om arbetsgruppens kartläggning och betänkande. Vi passade förstås också på att berätta om ÅA:s syn på och strategi för lärarutbildningen i Svenskfinland. Gruppen verkade vara välinsatt i problematiken, hade bra frågor och vi hade ett mycket givande möte där vi kunde ge matnyttig vägkost med tanke på den debatt som just nu förs. Det är bra att våra rikspolitiker på det här sättet tar initiativet till att få direkt information av de olika parter som frågan berör. Det är inte ofta en fakultet har besök av rikspolitiker. Åtminstone i Vasa är det länge sedan fakulteterna har haft möjlighet att själva direkt informera riksdagsledamöter och få svara på deras frågor om utbildning, forskning och framtida behov. Under en presskonferens efter träffen betonade riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos vikten av att Svenskfinland kan ena sig kring lärarutbildningen. Och efter den uttömmande informationen på PF, borde den svåra frågan nu kunna diskuteras med en betydligt större faktabas som utgångspunkt. AN Polymerforskningen avancerar Nytt system för katalysatorutvärdering ger snabbare resultat. Polymerforskningen vid Åbo Akademi avancerar raskt. Laboratoriet för teknisk polymerkemi har tagit i bruk en ny reaktor som möjliggör snabbare och exaktare forskning kring utvecklandet av nya och bättre polymerer. Reaktorn är en del av ett större kemiskt system som möjliggör fler parallella polymerisationer snabbare och med mindre personalinsats, konstaterar TkD Ove Andell, som innehar en tjänst som som Senior Research Fellow vid ÅA och leder gruppen Katalys och polymerisation, inom vilken ett projekt genomförs i samarbete med Borealis. Projektet stöds av Tekes. Ett syfte med projektet är bl.a. att utveckla nya, avancerade polypropenmaterial. Det handlar om materialutveckling på tillämpad grundforskningsnivå, konstaterar Ove Andell. Polymera material typ polypropen och polyeten finns runt oss i vardagen, även om vi kanske inte tänker på det. Många av materialen benämns helt enkelt plaster, men det är en titel som i många fall förenklar verkligheten. I och för sig består t.ex. butikernas plastpåsar av polyeten, men t.ex. polypropen är ett material som är betydligt mera avancerat i termer av stryktålighet och kemikaliebeständighet. PP-kompositer används t.ex. inom bilindustrin och kan då tävla med metaller i tålighet och styrka. Enorm utveckling Polymera material har utvecklats enormt under de senaste decennierna, men potentialen är fortfarande stor, menar Ove Andell. Mycket kan ännu göras för att utveckla vissa polymerer ännu längre. Med hjälp av moderna katalysatorer kan man kontrollera polymerstrukturen allt noggrannare, vilket m.a.o. innebär att polymerdesignen blir mera exakt. Det nya systemet för katalysatorutvärdering vid ÅA, Endeavor, Nya förslag till åtgärder mot lärarbrist Lärarbristen i södra Finland kan inte utbildas bort. En lösning förutsätter också politiska beslut om bl.a. lärarlöner och stödtjänster, dvs. åtgärder som universiteten inte kan vidta. Detta sägs i ett betänkande som avgetts av en arbetsgrupp som gjort förslag till en allmänomfattande strategi för ÅA:s lärarutbildning. I bakgrunden ligger undervisningsministeriets uppmaning att göra strategiska planer för lärarutbildningen och diskussionen om den stora bristen på behöriga klasslärare i Svenskfinland. Arbetsgruppen har kartlagt hela fältet av lärarutbildningen på finlandssvenskt håll och föreslår åtgärder fram till år Arbetsgruppen påpekar att förklaringen till bristen på klasslärare i framför allt södra Finland är att prognoserna om elevatantalet har slagit fel. De överraskande stora årskurserna flyttar sen till högstadiet och gymnasiet, vilket innebär att också behovet av ämneslärare ökar klart. Lärarutbildningen regionala tillgänglighet är särskilt viktig eftersom bristen på lärare är störst i södra Finland, sägs det i betänkandet. Den satsning som akademin gör på lärarutbildning i Helsingfors med i detta nu 280 studerande bör således fullföljas. 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

3 Den nya reaktorn möjliggör parallella polymerisationer, säger Ove Andell och forskare Johanna Röyttä. kan göra åtta tester samtidigt. Vid polymerisationen måste processen vara inert, dvs. fri från syre och vatten. Det behövs flera tester innan man kan bedöma hur lämplig den aktuella katalysatorn är att jobba vidare med, berättar Ove Andell. Det nya reaktorsystemet är ett led i utvecklingen mot att experimenten blir snabbare och i behov av mindre mängd utgångsmaterial än tidigare. Också analysmetodiken utvecklas så att man kan göra fler analyser på allt mindre mängder, konstaterar Ove Andell. Den nya parallellreaktorn har donerats av Borealis, och för att fira de nya möjligheter systemet ger hölls ett symposium vid laboratoriet för teknisk polymerkemi den 14 februari. Symposiet Speed up Polymer Evolution Start a Revolution samlade folk från såväl universitetsvärlden som industrin. PETER SANDSTRÖM INNEHÅLL NR 3/2002 Polymerforskningen avancerar Snabbare resultat i sikte...2 Stort forskningsprogram Samlar 120 forskare i Finland och Sverige talet i fokus Hur återskapas det förflutna?...6 Finlandssvensk etnicitet Kvinnors livshistorier analyseras...8 Språkgrupp och lokal välfärd Sverigefinnar och finlandssvenskar jämförs...10 Myter om medierna Journalister, politiker överskattar varandra...12 Veckans skribent Läromedlen ett framtidsprojekt...14 Disputation Engelska...16 Kårens ros Tolv anställda uppmärksammades...18 Nya publikationer Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 Svenskt i Finland finskt i Sverige Samexistens och spänningar Storprojekt synar svenskt och finskt, i Finland och Sverige. Utåt har det varit rätt tyst kring det stora forskningsprogrammet Svenskt i Finland finskt i Sverige, men inom den akademiska sfären rör det på sig. Delprojekten lägger redan in växel två eller tre, och forskarna har träffats på flera seminarier och konferenser kring programmet. Fyra volymer utges Finalen har också skissats upp: Slutkonferensen hålls i november eller december 2003 i Uppsala och den kommer att vara öppen för allmänheten. Här presenteras bl.a. manuskripten till fyra volymer med slutresultat från programmet. Volymerna utges både på svenska och finska, och de publiceras för en bredare publik. Enligt nuvarande tidtabell skall de utkomma år 2004, förklarar Nils Erik Villstrand, professor i nordisk historia vid ÅA och vetenskaplig samordnare för hela programmet. Svenskt i Finland finskt i Sverige är ett treårigt bilateralt humanistiskt-samhällsvetenskapligt forskningsprojekt som inleddes år På finska heter programmet Kahden puolen Pohjanlahtea, fritt översatt På bägger sidor om Bottenviken. Programmets syfte är att granska samexistensen mellan svenskt och finskt i såväl Sverige som Finland, samt att titta på den samverkan och de spänningar som funnits och finns mellan dessa två länder (och tidigare rikshalvor). Det jämförande greppet används inte genomgående. Vissa delprojekt fokuserar således enbart på Sverige eller Finland. 17 delprojekt Svenskt i Finland finskt i Sverige är ett stort projekt med ca 120 forskare inom 17 olika delprojekt. I alla delprojekt deltar forskare från de båda länderna. Det handlar om 120 forskare som vid någon tidpunkt arbetar heltid inom projekten. Alla dessa är inte engagerade samtidigt. Delprojekten har hunnit olika långt i arbetet. Fyra delprojekt samordnas vid ÅA det bör medges att akademin är överrepresenterad inom helheten, säger Villstrand. Interdisciplinär uppläggning Omsättningen är 4,9 miljoner euro, dvs. 29 miljoner mark. Finlands Akademi, Svenska litteratursällskapet i Finland, Stiftelsen för Åbo Akademi och Svenska kulturfonden är projektets finländska finansiärer. Vetenskapsrådet och Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond står för den rikssvenska penningtilldelningen. Inga stora språkfejder på 1700-talet FD Christer Kuvaja är en av sju forskare inom projektet Delar i dialog. Integrativa och desintegrativa krafter och processer i Sverige och Finland, som leds av professor Nils Erik Villstrand vid ÅA. Projektet är en del av forskningsprogrammet Svenskt i Finland finskt i Sverige. Kuvaja undersöker kontakterna mellan språkgrupperna på 1700-talet i Norrbotten och vid språkgränsen i Finland. Hittills har jag främst sett på material från Norrbotten och östra Nyland. För Finlands del är min målsättning att få med hela det område där det löper eller löpt en språkgräns mellan svenskt och finskt. I fråga om kyrkliga handlingar tänker jag gå igenom material från alla socknar, men då det gäller domstolsprotokoll fokuserar jag på ett begränsat antal orter. Kuvaja försöker bl.a. spåra upp eventuella konflikter som uppstått på språklig basis. Använde man skällsord för personer från den andra språkgruppen, fanns det språkproblem vid de kyrkliga förrättningarna osv. Sedan språkstridens dagar har vi gärna föreställt oss att samröret mellan språkgrupperna kunde vara ansträngt även under tidigare århundraden. Men det verkar som om språket inte skulle ligga som grund för konflikter under den period som jag undersöker. Jag tror att det var andra faktorer än språket som bidrog till mänskornas identitet, t.ex. bygemenskapen. Giftermålsmönster, språkkunskaper Kuvaja skall också bl.a. försöka reda ut giftermålsmönstret över språkgränsen och analysera i vilken grad finskspråkiga förstod svenska och svenskspråkiga finska. Hans tes är att personer vid språkgränsen hade hyfsade insikter i det andra språket. Jag behandlar enbart socknar som låg vid språkgränsen och som följaktligen hade invånare ur båda språkgrupperna. Lappträsk i östra Nyland är ett gott exempel. Enspråkiga socknar, som t.ex. Pernå strax söder om Lappträsk, faller därför utanför min undersökning. Jag skall också undersöka i vilken grad det överhuvudtaget går att staka ut en klar språkgräns. Det verkar som om det fanns en tvåspråkig zon mellan de enspråkigt svenska och enspråkigt finska områdena, säger Christer Kuvaja. NE 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

5 Professor Nils Erik Villstrand t.v. och FD Christer Kuvaja samordnar det stora forskningsprogrammet Svenskt i Finland finskt i Sverige, som samlar finländska och svenska forskare i 17 olika delprojekt. En titt på de 17 delprojekten visar att uppläggningen är mycket interdisciplinär (se lista på följande uppslag). Sammantaget behandlar projekten historiska, politiskt-institutionella, ekonomiska, rättsliga, sociala, sociodemografiska, religiösa, kulturella och språkliga förhållanden. Finländska rötter För många av de inkopplade humanisterna är det nytt att arbeta inom ett stort projekt som sträcker sig över flera discipliner. För oss historiker är det nyttigt att bekanta sig med hur man resonerar inom andra vetenskaper, kommenterar Nils Erik Villstrand. Som kuriosa kan nämnas att många av de rikssvenska forskare som deltar har finländska rötter, inflikar Christer Kuvaja, forskare inom delprojektet Delar i dialog och Villstrands högra hand vid samordningen av hela forskningsprogrammet. De fyra tryckta volymer som projektet skall utmynna i har alla ett eget tema. Arbetstitlarna för de fyra banden är Ett rike två förvaltarskap, Mellan majoriteter och minoriteter. Studier i migration, mening och makt, Samverkan och konkurrens och Ordens makt. Uppläggningen bygger inte slaviskt på de ämnen som delprojekten bearbetar. Många av delprojekten kan därför medverka i flera än en volym. Många böcker och rapporter Utöver dessa fyra volymer ynglar projektet av sig flera andra publikationer, samt en mängd fristående forskningsresultat i form av uppsatser och avhandlingar. Inom det delprojekt som jag leder Delar i dialog skall vi utge en egen bok med titeln Det svenska riket. Enhet och särart. Tanken är att de nätverk och kontakter som skapats inom projektet skall användas även i framtiden. Man kan gott säga att vi medvetet försöker klumpa ihop forskare från olika discipliner och forskningssamfund, deklarerar Villstrand. NICLAS ERLIN Programmets hemsida har adressen MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 Det urbana namnskicket har på senare tid väckt intresse på flera håll i Norden, menar Gunilla Harling- Kranck, här vid en karta över centrala Stockholm. Svenskt i Finland finskt i Sverige 1700-talet intresserar Namnforskare kartlägger namnskicket i städerna, etnolog undersöker hur det förflutna återskapas. På 1700-talet var mönstren med gatunamnen i städerna ganska enkla. Gatorna namngavs ofta efter centrala platser eller byggnader, som Kyrkogatan, Torggatan och Rådhusgatan. Naturnamn, till exempel Berggatan, Ågatan och Strandgatan, var också vanliga. Det fanns också en mängd informella namn på gator och kvarter, t.ex. Sjömanskvarteret, som baserades på något som var typiskt för just den delen av staden där gatan eller kvarteret låg. Det säger Gunilla Harling- Kranck, professor i tjänsteförhållande vid svenska språket vid ÅA. Inom forskningsprogrammet Svenskt i Finland finskt i Sverige skall hon undersöka stadsbebyggelsen och dess namngivning från 1700-talet till våra dagar. Fokus ligger på kuststäderna i Finland, men också 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI städer i inlandet och i Sverige kommer att behandlas. Jag skall spåra upp mönster i namngivningen och bl.a. se i vilken grad man tog modell från andra städer talet var i flera avseenden ett uppordningens tidevarv. Därför hade man en viss föreställning om hur namnskicket i städerna borde se ut. Under denna tid hittar vi flera kontinentala drag i namngivningen av gator och kvarter i våra städer. Vilka namn finns kvar? Min målsättning är också att se hur namnskicket utvecklats fram till våra dagar. Vilka typer av namn finns kvar och vilka har förkastats? Städerna har förändrats kraftigt sedan 1700-talet, så jag tror inte att många av de ursprungliga namnen längre är i bruk. Gunilla Harling-Kranck bygger sin undersökning på hela den samlade litteraturen om de städer som hon skall undersöka. Kart- och annat arkivmaterial kommer också till hjälp. Namnskicket i våra medeltida städer kommer att utgöra en god referensram i undersökningen. Detta är nämligen väl kartlagt. Gunilla Harling-Kranck har under hela sitt yrkesverksamma liv arbetat med ortnamn. Hon disputerade på en doktorsavhandling om hela det insamlade förrådet av finlandssvenska ägonamn, dvs. namn på kultiverade områden så som odlingar, ängar och hagar. Hon är docent i nordisk namnforskning vid Helsingfors universitet. Sedan 1983 sitter hon med i gatunamnskommittén i Helsingfors. Det tidiga urbana namn-

7 skicket är ett ganska nytt område inom namnforskningen, kommenterar hon. Gunilla Harling-Krancks forskning sker inom delprojektet Staden och idéerna. Det urbana i sjuttonhundratalet och sjuttonhundratalet i nutiden, som leds av docent Lars-Folke Landgrén vid Helsingfors universitet. Utöver Landgrén är fem forskare inkopplade på arbetet, däribland Henrik Knif, professor i tjänsteförhållande i allmän historia vid ÅA, och doktorand Kajsa Wikman vid ämnet etnologi. Kajsa Wikman. Historiska evenemang Kajsa Wikman undersöker hur 1700-talet återskapas på olika sätt idag. Hennes forskning inom delprojektet har rubriken Representationer av 1700-talet. Offentliga evenemang och museala företeelser. Mina undersökningsobjekt kan delas in i tre kategorier, nämligen offentliga evenemang där 1700-talet återskapas, museernas presentationer av 1700-talet och den bild som privatpersoner ger av sin släkts förflutna. Arbetet skall utmynna i en doktorsavhandling; ämnet är på sätt och vis en förlängning av det tema som Kajsa Wikman behandlade i sin pro graduavhandling. Där undersökte hon ett evenemang som heter Konungen anländer till Lovisa. Det handlar om en årlig publik tillställning i Lovisa som ordnas av föreningen Lovisa Stads Goda Inwånare. Deltagarna klär sig i 1700-talsdräkter och framför scener som kunde ha utspelat sig för några hundra år sedan. De flesta deltagare är finskspråkiga, men alla använder svenska under tillställningen. Under senare tid har det blivit populärt med så kallade historiska evenemang där man vill återskapa någon viss epok talet är endast en av de perioder som folk vill uppleva. Jag koncentrerar mig på denna tid för att få en vettig begränsning på min forskning, förklarar Kajsa Wikman. Det är i regel andra än museerna som håller i trådarna för de historiska evenemangen. I Åbo hittas kulturbyrån bakom den årliga medeltida marknaden, i Lovisa är turistbyrån medarrangör för olika händelser med 1700-talet som tema. Upplevelsen det viktiga Det centrala för deltagarna i dessa evenemang är upplevelsen. Därför är det intressant att se hur museerna svara på denna utmaning. Dessa har ju traditionellt sysslat med upplysning och inte med upplevelseturism. Arrangörerna strävar efter att evenemangen är så historiskt korrekta som möjligt, men det viktigaste för deltagarna är att det är trevligt att vara med. Sitt källmaterial kommer Kajsa Wikman bl.a. att bygga på analyser av museipresentationer, intervjuer, fältstudier och egna observationer vid 1700-talsevenemang. Jag skall också undersöka föremål i olika kontexter. Ett föremål kan ha olika funktion beroende på i vilket sammanhang det används eller presenteras. En klänning upplevs på ett helt annat sätt då någon bär den än om den står inne i en vitrin på ett museum. NICLAS ERLIN Mångvetenskaplig helhet med 17 olika delprojekt Svenskt i Finland finskt i Sverige består av nedanstående 17 delprojekt. Fyra av projekten samordnas vid ÅA. Skogsfinnar i Sverige migration, kolonisation och assimilation. Finska, svenska eller engelska? Intern kommunikation i nyligen fusionerade finsk-svenska företag. Växelverkan och identitet. Kyrka och religion i Finland och Sverige Samordnas av professor Ingvar Dahlbacka vid ÅA. Kompanjoner och konkurrenter: Ekonomi, nationalstat och växelverkan mellan Sverige och Finland. Svikit sina bröders hopp och sina fäders land... Finlandssvenskt på bägge sidor av Östersjön geografisk studie av en minoritets förändrade identitet och mobilitet. Språklig emancipation i Finland och Sverige. Kriser, makroekonomiska prestanda och ekonomisk politik i Finland och Sverige på 1990-talet: En jämförande studie. Från förebild till hotbild. Om jordanvändningsrättigheterna på vardera sidan om Torneälven. Staden och idéerna. Det urbana i sjuttonhundratalet och sjuttonhundratalet i nutiden. Att åldras mellan två kulturer. Etnicitet och kön. Konstruktionen av etnisk identitet och kön i svenska och finländska kontexter. Samordnas av professor Harriet Silius vid ÅA. Göteborg B den största byn i Salla kommun. Mellan kontroll- och integrationspolitik Finska och svenska strategier för att nå inre säkerhet under talet. Språkgrupp, medborgarskap och lokal välfärd. Samordnas av professor Krister Ståhlberg vid ÅA. Gemenskap och asymmetri Självbilder och bilder av den andra. Delar i dialog. Integrativa och desintegrativa krafter och processer i Sverige och Finland. Samordnas av professor Nils Erik Villstrand vid ÅA. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Svenskt i Finland finskt i Sverige Finlandssvensk etnicitet Det finlandssvenska syns på många sätt i kvinnors livshistorier. Hur uttrycks finlandssvensk etnicitet i finlandssvenska kvinnors livshistorier? Detta är något som PM, forskare Kristin Mattsson vill klarlägga i sin forskning inom projektet Svenskt i Finland finskt i Sverige. Mattsson jobbar inom delprojektet Etnicitet och kön. Konstruktionen av etnisk identitet och kön i svenska och finländska kontexter. Min utgångspunkt är berättelser ur det unika materialet i samlingen Kvinnoliv i Svenskfinland, berättar Kristin Mattsson, som är sociolog. Livshistorierna, som samlades in åren , är sammanlagt 130 texter i vilka finlandssvenska kvinnor berättar om sig själva och sina liv på ett sätt som de själva väljer. Det intressanta är nu att se bl.a. hur de skriver om det finlandssvenska och i vilka sammanhang detta tas upp, noterar Kristin Mattsson. Eftersom de berättande kvinnorna inte explicit ombetts beskriva det finlandssvenska i det skede när materialet samlades in ställs analysen i det nu aktuella sammanhanget inför speciella villkor. Tolkningen kan inte utgå från frågan vad är finlandssvenskhet för den som berättar, utan snarare från hur skribenterna tar in det finlandssvenska i sina berättelser. Analysen är kvalitativ, mycket av det finlandssvenska kan komma till uttryck så att säga mellan raderna. Det finlandssvenska uttrycks bl.a. i form av känslor, i beskrivandet av traditioner, i redogörelser för dagliga praktiker osv. I analysen kombinerar jag ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kön och etnicitet med den narrativa karaktären på livshistoriematerialet, berättar Kristin Mattsson. Det är alltså inte enbart tex- 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI ten i sig som är väsentlig, utan också hur jag som forskare tolkar den. Detta innebär att syftet inte är att ta reda på hur det verkligen var i de tider som beskrivs att s.a.s. kontrollera vad som är riktigt eller inte. Det väsentliga är istället att se på innebörden i det som kvinnorna berättar om finlandssvenskhet, konstaterar Kristin Mattsson. Hon iakttar materialet både på djupet och bredden: fem sex hela livshistorier analyseras mera ingående, och analysen kompletteras med citat om finlandssvenskheten ur många av de andra livshistorierna. Livets vändpunkter Många av skribenterna problematiserar inte sin etniska tillhörighet, det finlandssvenska uppfattas kanske som så naturligt att det inte ses som något speciellt i livet. Det kan vara lättare att finna ord för det som skiljer åt än för det som uppfattas som norm, konstaterar Kristin Mattsson. Exempelvis berättelser om barndom, vändpunkter och möten med andra formar därför teman med vars hjälp etniciteten synliggörs och ifrågasätts. Livshistorierna innehåller ofta berättelser om vändpunkter i livet, t.ex. flyttningar, giftermål, att bilda familj eller byta arbete. I flera berättelser beskrivs det finlandssvenska som något trångt, som exemplifieras av bl.a. uppfattningen av det finlandssvenska som ett litet samhälle, men också av känslor kring trygghet, gemenskap, fördomsfullhet och inskränkthet. Dessa uppfattningar kan bli aktuella t.ex. i samband med flyttning till en större ort, vid giftermål över språkgränsen osv. Både kön och klass är ofta synliga i beskrivningar av det finlandssvenska, menar Kristin Mattsson. Kön finns med som markör i skribentens förståelse av skillnader mellan olika etniska grupper, och det finlandssvenska beskrivs ofta via klass, i synnerhet en borgerlig medelklass. I diskursen om den finlandssvenska medelklassen ingår maskulina och heterosexuella normer. Det finns kopplingar mellan kön, etnicitet och klass inom den finlandssvenska minoriteten i Finland, säger Kristin Mattsson. Fem delprojekt Syftet med hela projektet Etnicitet och kön är att studera hur etnisk identitet skapas med beaktande av kön/genus i svenska och finländska sammanhang. Centrala frågeställningar är hur finskt och svenskt skapas i både Sverige och Finland, samt vad kön betyder i sammanhanget. Meningen är att projeket ska bidra till den internationella diskussionen om sambanden mellan etnicitet och kön utgående från svenska och finländska kontexter. Projektet är uppdelat i fem delprojekt. Utöver Kristin Mattsson medverkar sociologen, PhD Östen Wahlbeck (med arbetsrubriken Transnationalism och IT), historikern, FD Ann-Catrin Östman (Manlighet och jord), docent Gunilla Bjerén, Stockholms universitet, centrum för kvinnoforskning (Finnmarkens barnbarn och barnbarnsbarn) samt prof. Harriet Silius, Åbo Akademis institut för kvinnoforskning. Silius, som fungerar som projektledare, forskar själv inom ett delprojekt med arbetsnamnet Finlandssvenskheten som distinktion. PETER SANDSTRÖM Mycket av det finlandssvenska kommer till uttryck mellan raderna i livsberättelserna, säger forskare Kristin Mattsson.

9

10 Svenskt i Finland finskt i Sverige Språkgrupp och lokal välfärd Det politiska beteendet hos finlandssvenskar och sverigefinnar kartläggs och jämförs. Språkanvändning, politiskt beteende och möjligheter att påverka kartläggs i en stor medborgarundersökning bland finlandssvenskar och sverigefinnar. Perspektivet är kommunalt, och samtidigt analayseras också kommunpolitikernas uppfattning om den språkliga minoritetens situation och vad som kan och bör göras för minoriteten. Detta är utgångspunkterna för projektet Språkgrupp, medborgarskap och lokal välfärd, som under prof. Krister Ståhlbergs ledning tar form inom ramen för forskningsprogrammet Svenskt i Finland finskt i Sverige. Vi utgår från situationen i sex kommuner i Finland och fyra i Sverige, berättar PL Siv Sandberg och docent Susan Sundback som är inkopplade på projektet inom ämnet offentlig förvaltning vid ÅA. Urvalet har gjorts på basis av en svensk-finsk databas vid ÅA, och meningen har varit att vaska fram svenska och finska kommuner som kan matcha varandra i tätortsgrad, näringsstruktur, areal, den språkliga minoritetens storlek m.m. Enkäten har sänts till representanter för minoriteten och majoriteten i respektive kommun, berättar Siv Sandberg. Här finns Åbo med som representant för stora kommuner med liten svenskspråkig minoritet, Vasa har en större svensk minoritet, medan Kristinestad har en knapp svensk majoritet, och Hangö en knapp finsk majoritet, Pedersöre har en liten finsk minoritet, medan S:t Karins, som är officiellt finskspråkigt, har en liten svensk minoritet. De svenska kommunerna som undersöks är Borås, Eskilstuna, Fagersta och Gnosjö. Medborgarenkäten tar fasta på individens relation till välfärdsservicen med bl.a. socialoch hälsovård, utbudet av fritidsoch kulturaktiviteter, intresset för kommunala val och andra påverkningsmetoder samt önskemål om förändringar i den kommunala servicen. Också frågor om social och språklig integration, etnisk identitet och mobilisering tas upp. Enkäten har redan genomförts och inbringat över svar. Motsvarande enkät till politikerna riktades till kommunernas fullmäktigemedlemmar. Politisk jämförelse Det är vanskligt att göra en jämförelse på språklig grund mellan finlandssvenskar och sverigefinnar, inte minst för att finlandssvenskarna av hävd har sina etablerade rättigheter och svenska språket en status som officiellt språk i Finland. Sverigefinnarna är en relativt ny minoritet, som ännu befinner sig i ett slags mobiliseringsfas, samtidigt som invandringen till Sverige överlag har varit betydande också från andra länder än Finland. Jämförelsen mellan finlandssvenskar och sverigefinnar måste därför göras med vissa restriktioner, noterar Susan Sundback. Skillnaden i de två minoriteternas situation kan beskrivas med att de sverigefinnar som fortsatt att tala finska åtminstone i det privata ofta identifierar sig med Finland, medan finlandssvenskarna även i det fall att svenskan för dem blivit ett språk i privatsfären endast i undantagsfall ser sig som något annat än finländare. Jämförelser i det politiska beteendet och språkminoriteternas sociala kapital kan dock ge intressanta aspekter, säger Susan Sundback. Det lokala medborgarskapet bygger i hög grad på kommunernas ansvar för den offentliga servicen eller välfärden. De jämlika idealen i den nordiska välfärdsmodellen prövas i praktiken på det lokala planet, och det aktuella projektet strävar efter att särskilt jämföra de finsk- och svenskspråkigas möte med välfärdsstaten för att analysera skillnader och likheter mellan språkgrupperna i kommuner där den ena gruppen är i majoritet och den andra är en minoritet, men också i de två länderna. Fungerande kanaler De minoriteter som är små, t.ex. finlandssvenskarna i S:t Karins eller finnarna i Pedersöre, tycks på det kommunala planet ha fungerande kanaler, dvs. kontakter med politiker och möjlighet att påverka ärenden. I dessa sammanhang är det personliga sociala nätverket viktigt. Allt tyder på att finlandssvenskarna håller på sina rättigheter betydligt hårdare än sverigefinnarna. Man kan kanske säga att finlandssvenskarnas politiska beteende är mera rikssvenskt än sverigefinnarnas, säger Siv Sandberg. Analysen av materialet skall nu fortsätta, och i höst utkommer den första skriftliga rapporten. I projektet samarbetar Åboforskarna med de svenska kollegorna Henry Bäck, Paula Rodrigo- Blomqvist och Nina Granqvist. PETER SANDSTRÖM Enkäterna lyckades bra, nu vidtar analysen av materialet, säger Siv Sandberg (t.h.) och Susan Sundback. 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

11 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 Ihärdiga myter om medierna Journalister och politiker överskattar varandras påverkningsmöjligheter. Det finns idag en trolöshetens triangel mellan massmedierna, medborgarna och makthavarna, säger docent Lars Nord. Det finns ihärdiga myter om både mediernas makt och om makthavarnas makt över medierna, myter som får journalister och politiker att överskatta varandras påverkningsmöjligheter. Det var kanske huvudbudskapet i FD Lars Nords docentföreläsning Makten, medierna och myterna vid Samhällsvetenskapliga institutionen i Vasa på fastlagstisdagen den 12 februari. Lars Nord, föreståndare för Demokratiinstitutet i Sundsvall och tidigare ledarskribent bl.a. på Sydsvenska Dagbladet och Sundsvalls Tidning, är från årsskiftet docent i statskunskap, särskilt politisk kommunikation, vid SVF i Vasa. Enligt Lars Nord kan man idag tala om en trolöshetens triangel mellan massmedierna, medborgarna och makthavarna. Allt mer rörliga och osäkra väljare med helt nya väljarbeteenden och medievanor, minskande partiideologisering där alla partier försöker fånga alla väljare och en nästan helt insomnad partipolitisk tidningspress är exempel på nya faktorer som gör att de gamla mediala myterna nu definitivt borde avlivas. Det är inte bara mediekonsumenterna som är trolösa mot medierna då de såsom i Stockholm snabbt förändrar sina mediekonsumtionsmönster. Även medierna avpolitiseras både i nyhets- och ledarspalter för att fånga en så stor publik som möjligt. Vi får en allt större konformitet i nyhetsvärderingen, ett likartat sätt att se på nyheter och politik bland massmedierna. Något som ger olika organisationer, pr-byråer, partier och lobbyister större möjligheter att påverka och manipulera det medierna berättar om. Då man på Demokratiinstitutet nyligen jämförde hur massmedierna betedde sig i Ove Rainer-affären år 1983 och Laila Freivalds-affären år 2000, visade analysen att de två mediedreven var helt olika till sin natur. År 1983 var rapporteringen mer nyanserad och negativ och vid sidan av frågan om justitieminister Ove Rainer gjorde rätt eller fel då han skatteplanerade sin deklaration för att få lägre skatt, var affärens inverkan på regeringspolitiken och socialdemokratin i allmänhet lika viktiga frågor. År 2000 dominerade den moraliska vinkeln helt och justitieminister Laila Freivalds fick samma ensidiga behandling i de flesta massmedier. Medier sätter etikett Idag etikeras politiker i förväg av massmedierna. En del är och förblir tråkiga, gråa, inkompetenta eller mesproppar i allmänhet medan andra alltid presenteras som busfräcka, roliga, personliga och massmediala i synnerhet. Innehållet i politiken får allt mindre betydelse samtidigt som den offentliga sfären blir allt mer kom- 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

Det finlandssvenska migrationshjulet :

Det finlandssvenska migrationshjulet : Det finlandssvenska migrationshjulet : Varför flyttar finlandssvenskar till Sverige? Charlotta Hedberg Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Det finlandssvenska migrationshjulet Process

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Answers submitted by elanfute@gmail.com 8/28/2014 12:29:36 PM (29.22:29:05)

Answers submitted by elanfute@gmail.com 8/28/2014 12:29:36 PM (29.22:29:05) From: Netigate Sent: den 28 augusti 2014 12:29:36 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by elanfute@gmail.com 8/28/2014 12:29:36 PM (29.22:29:05)

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Answers submitted by nedcent@yandex.ru 7/29/2014 3:05:54 PM (00:49:57)

Answers submitted by nedcent@yandex.ru 7/29/2014 3:05:54 PM (00:49:57) From: Netigate Sent: den 29 juli 2014 15:05:55 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by nedcent@yandex.ru 7/29/2014 3:05:54 PM (00:49:57) Adress-

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Malmö delad stad - en sociologi för alla. Inledning och bakgrund. ABF-kurs våren 2015. Staffan Lindberg, cirkelledare

Malmö delad stad - en sociologi för alla. Inledning och bakgrund. ABF-kurs våren 2015. Staffan Lindberg, cirkelledare Malmö delad stad - en sociologi för alla ABF-kurs våren 2015 Inledning och bakgrund Staffan Lindberg, cirkelledare Sverige har under de senaste fyrtio åren genomgått en snabb förändring från ett industrisamhälle

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2 Studieordning med inriktning mot Personal, PAO T1 Arbete och Organisation (PAO) VT 2013 Delkursansvarig: Margareta Simonsson-Sarnecki OBS! Mindre ändringar i schemat kommer troligen att göras. Dessa meddelas

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5)

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5) 1 (5) Närvarande styrelseledamöter: Ella Brodin Johan Gärdebo Michael Jonsson Niclas Karlsson (t o m 6) Lukas Klingsbo Eric Lennerth Pontus Sandström Frånvarande: Karin Nordlund Presidiet: Gabriel Ledung

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Answers submitted by martin.lexell@gmail.com 9/2/2014 9:56:31 PM (12.09:55:43)

Answers submitted by martin.lexell@gmail.com 9/2/2014 9:56:31 PM (12.09:55:43) From: Netigate Sent: den 2 september 2014 21:56:32 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by martin.lexell@gmail.com 9/2/2014 9:56:31 PM (12.09:55:43)

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling, ledarskap och kommunikation MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling Organisation Gemensamma mål Arbetsfördelning och Specialisering Samordning och

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer