AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 8/2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 8/2005"

Transkript

1 aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 8/2005 Strategisk stab stöder rektorer Kickoff på Designhögskolan Erkänd Svensk Kvalitet på Universitetsservice

2 L LEDAREN Omslagsbild Jonas Ericson aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET Så var man åter i tjänst efter sju månaders pappaledighet. Har aldrig varit med om snabbare månader, vart tog de vägen? Förbi är de under alla förhållanden och jag är tillbaka på ett campus med ny rektor och nygamla forskningsvisioner. Visioner om en smalare, men vassare, forskningsfront under Umeå universitets flagg. Det betyder att de forskare som påvisar fina resultat kan vänta sig mer resurser mer pengar till färre, således. Utvärderingskriterierna kommer att arbetas fram under nästa år, meddelar rektor. Men detta är givetvis inget nytt, konkurrensen i vår bransch är knivskarp och de som vill överleva måste nischa sig. Aktum följer utvecklingen under nästa år. Vad som däremot är nytt är de två nya enheterna på ledningsnivå Staben för strategiskt stöd och Enheten för verksamhetsplanering och budget. Läs mer om dessa på sidorna fyra och fem. Vi börjar skönja slutet på jubileumsåret 2005 och ställs inför det omöjliga i att summera något så svårgripbart och mångfacetterat som ett år vid Umeå universitet. Vi sänkte därför ribban något och gjorde en mer informell och selektiv skiss av 2005, se sidan 22. Från min personliga horisont kan jag bara konstatera att mer än vanligt har hänt. Vi har byggt ett hus och sonen Lukas har lärt sig att gå. Stora saker, onekligen. Slutligen vill vi på redaktionen passa på att önska dig en riktigt god jul och en mjukstart på det nya året! DEC 8/2005 Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström Redaktör Jonas Ericson Tel Jonas Ericson, redaktör Adress Informationsenheten Umeå universitet Umeå Tel (vx) Fax Redaktion Jonas Ericson Carina Dahlberg Stefan Lybeck Redaktionsråd Kristina Sjögren Barbro Renkel Gunnel Grelsson Tommy Ericsson Dan Frost Kjell Grankvist Jan Mannberg Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet Tryck Tryckeri City, Umeå Upplaga Tipsa gärna redaktionen! 2 AKTUM DECEMBER 8/2005

3 från ledningen Ändrad organisation inom högskolan I remissyttrandet på Anders Stenings rapport Försöksverksamhet med ändrad organisation inom högskolan anmäler Umeå universitet avvikande åsikter på två av förslagets sex punkter. I rapporten föreslås att till ledamöter i fakultetsnämnd som ansvarar för grundutbildning ska samtliga berörda lärare kunna väljas. Umeå universitet föreslår istället en annan lösning som går ut på att två valkorporationer definieras. Den ena för val av de vetenskapligt kompetenta lärarna, den andra för val av de övriga lärarna i nämnden. Universitetet avstyrker också förslaget om att ordförande och vice ordförande i fakultetsnämnd får utses bland andra än de som valts att ingå i nämnden. Studievägledning en delrapport En kvantitativ undersökning har genomförts av Studentcentrum inom området studievägledning vid institutionerna. En enkät skickades ut till 117 personer med studievägledande arbetsuppgifter. Av dem som besvarat enkäten, 65 procent, kan man utläsa att universitetet inte når upp till det mål som satts upp. Antalet studenter per studievägledare är nästan 300 fler helårsstudenter än uppställt mål om 500. Måldokumentet rekommenderar vidare minst en halvtid för en studievägledarebefattning. 56 procent av de som besvarat enkäten uppger att studievägledning omfattar 40 procent av heltid eller mindre. Vid den centrala studievägledningen finns i dag 3,3 tjänster inom studievägledning och studieinformatörer motsvarande 1,2 tjänst. Rapporten kommer att följas upp med en kvalitativ utvärdering. Styrelsen efterlyste en mer samlad bild av hur många som faktiskt arbetar med studievägledning och hur stora resurser som läggs ner totalt. Verksamhetsuppdrag och resursfördelning 2006 En kort sammanfattning av några siffror och resonemang ur dokumentet: Av ökningen på 3,7 miljoner kronor som fördelas till forskning/forskarutbildning får lärarutbildningsfakulteten en uppräkning av anslaget med 1 miljon. Fakulteten hade äskat en höjning med 23,9 miljoner. Det är en ökning som styrelsen och rektor menar inte kan uppnås genom omfördelning inom universitetet utan som istället måste lösas med riktade medel från staten. När det gäller höjningen av takbeloppen för grundutbildningen, knappt 6,5 miljoner i budgetpropositionen, innebär det, som tidigare också sagts, att universitetet kan upprätthålla det nuvarande utbudet och satsa på nya utbildningar under 2006 men att det kommer att vara otillräckligt för nästföljande år. Om det inte kommer en höjning av takbeloppet för 2007 kan det innebära att utbildningsutbudet, i första hand fristående kurser, måste minskas. Gemensamma funktioner: Styrelsen beslutade att rektors disposition som legat på 1 miljon per år ska utökas till kronor. Medlen är huvudsakligen avsedda för strategiska satsningar för att utveckla forskningen och då bland annat som medfinansiering till större strategiska forskningssatsningar från externa forskningsfinansiärer tkr avser marknadsföringsåtgärder som ett led i studentrekrytering. Andra uppräkningar som kan nämnas är universitetsledningen: drygt 1,7 miljoner för ökade driftkostnader, förvaltningsenheter: drygt 2,2 miljoner avseende främst studievägledning, antagning och ladok på webb, central antagning antagningssystemet NyA: ca 1,5 miljoner kronor. De gemensamma kostnadernas andel av fakulteternas anslag minskar från 11,52 procent till 11,44 procent. från universitetsvärlden Färre studenter i höst Preliminära siffror för hösten 2005 visar att antalet studenter minskar något jämfört med förra hösten. Det beror inte på ett minskat intresse för högskolestudier, utan på att lärosätena anpassar utbildningsvolymen till den rådande ekonomin. Antalet nybörjare på lärarutbildningen minskar med fem procent och därmed fortsätter nedgången från förra hösten. Ett trendbrott kan noteras när det gäller civilingenjörsutbildningen där antalet nybörjare ökar för första gången på fyra år. Källa: Högskoleverket Nyttig forskning mest angelägen Ju högre utbildning och ju mer kunskap, desto större förtroende för forskning. Personer med högt förtroende vill också satsa mest på spetsforsk- ning. Det visar en omfattande opinionsundersökning som VA, Vetenskap och allmänhet, låtit genomföra i samarbete med 2004/05 års SOMundersökning vid Göteborgs universitet. Drygt nio av tio vill se svensk spetsforskning om cancer. Nästan lika många anser det viktigt att Sverige bedriver världsledande forskning inom miljö, energi och teknik. För områden som historia och arkeologi är motsvarande siffra runt 40 procent. Källa: Vetenskap och allmänhet Journalister litar på forskare Nio av tio journalister har stort förtroende för forskare. Men många vill att det ska bli lättare att nå forskare och få begriplig information om forskning. Det visar en ny VA-undersökning. VA, Vetenskap och allmänhet, har i samarbete med Temo frågat 550 journalister hur de ser på vetenskap. Nästan åtta av tio menar att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen gjort livet bättre; mest positiva är vetenskapsjournalister. Nästan två tredjedelar av alla journalister har kontakter med forskare vid universitet och högskolor, liksom nio av tio vetenskapsjournalister. Många efterfrågar mer lättillgänglig och lättfattlig forskningsinformation, både direkt av forskarna och på Internet. Källa: Vetenskap och allmänhet Fler notiser och längre versioner finns på <www.anstalld.umu.se>. AKTUM DECEMBER 8/2005 3

4 Utblick. Omvärldsbevakning och -analys är viktiga uppgifter för båda de nya enheter som bildats av den tidigare planeringsenheten. Strategisk stab stöder rektorer Efter önskemål från rektor Göran Sandberg finns numera en stab för strategiskt stöd. Den har skapats ur planeringsenheten och ska bland annat arbeta med omvärldsbevakning, en ny forskningsstrategi samt olika typer av samverkan. Omvärlden är stadd i förändring, och universitetet möter hårdnad konkurrens om forskningsmedel, studenter och kompetens. Detta kräver en väldigt bra utblick och en långsiktig strategi. För detta behöver vi en grupp som jobbar nära ledningen, säger rektor Göran Sandberg. Den tidigare planeringsenheten är i princip delad i två hälfter. Den ena är staben, som leds av Ingemar Ericson, tidigare planeringschef: Vi har nu en förstärkt rektorsnivå, med två prorektorer och en vicerektor. Dessa ska målmedvetet arbeta med strategiska frågor och staben utgör deras stöd. Stabens arbetsuppgifter kommer att förändras över tid. Ett av de första uppdragen blir att bereda en utvecklad forskningsstrategi för Umeå universitet. Den nuvarande ska vässas och krympas vad gäller prioriterade forskningsområden. Det innebär inte att icke-prioriterade områden läggs ned, men det blir ett mindre 4 AKTUM DECEMBER 8/2005

5 urval av områden när konkurrensutsatta forskningsmedel söks. Ambitionen är att den nya forskningsstrategin ska färdigställas under mars månad. Den ska inte ristas i sten. Dokumentet ska vara dynamiskt och kan alltså revideras vid behov, säger universitetsdirektör Jan-Erik Ögren. Staben ska också skaffa sig en god kännedom om det växande antalet av möjliga källor till forskningsfi nansiering, bland annat en rad EU-program och amerikanska forskningsråd. I sammanhanget betonas behovet av omvärldsanalys. Staben ska kunna informera om nya förutsättningar för utbildning och forskning genom att bevaka forskningsfinansiärer och andra lärosäten. Vidare ingår att följa samhällsdebatten och de politiska förändringar som kan ha betydelse för universitetets utveckling. En annan uppgift under den närmaste tiden blir det övergripande ansvaret för att Umeå universitet uppfyller kraven enligt Bolognaprocessen. Kärnan i den är att öka utbytbarheten genom likvärdiga utbildningar, oavsett utbildningsplats. Med en utbildning ska en student kunna följa med en trestegsraket, som består av en 3-årig kandidatutbildning följd av en 2-årig master- och en 4-årig forskarutbildning. Vi ser internationaliseringen av vår utbildning som en stor utmaning och vi är mycket glada att en av våra nya prorektorer, Åsa Bergenheim, tar ett totalansvar för detta, säger Göran Sandberg. Ett annat mycket viktigt område som rektor pekar på är samverkan med samhället där den andra prorektorn, Ulf Edlund, har ett totalansvar. Staben skall här tillsammans med ENS stödja Edlund i hans arbete. Staben ska vidare ansvara för samverkan med andra lärosäten samt utveckling av samarbetet med Umeå kommun och myndigheter/organisationer i närområdet. Många av de personer som ingår i staben har forskarutbildning och dessutom en lång erfarenhet av institutionsarbete. Detta är ett medvetet val utifrån vissa av arbetsuppgifterna. Noteras kan också att doktorandrådgivaren har förts över till staben. Arbetsnamnet för den andra enheten är Enheten för verksamhetsplanering och budget. Chef tills vidare är kvalitetssamordnare Kurt-Allan Andersson. Den främsta uppgiften är att arbeta med universitetets planeringscykel. Här ingår exempelvis budgetförslag, direktiv för verksamhetsberättelse samt årsredovisning. Precis som för staben så betonas också vikten av omvärldsbevakning, där enheten ska inhämta information om hur universitetet står sig i både nationell och internationell konkurrens. Enheten ansvarar vidare för ett kvalitetsarbete. Detta ska ske dels genom att vara ett stöd för kvalitetskommittén, dels genom att föra in kvalitetsfrågorna i samband med verksamhetsuppdrag och planer. Den gamla planeringsenheten har tidigare ansetts sig vara underbemannad. Budgeten förstärks nu med kronor, men det innebär inte fler anställda. I stället knyter vi till oss resurspersoner från fakulteter och institutioner. Ibland kan det vara en student, andra gånger en forskare eller tekniker, säger Göran Sandberg. TEXT CLAES BJÖRNBERG BILD JONAS ERICSON Universitetsstyrelsen Rektor Göran Sandberg Vicerektor Lisbeth Lundahl Prorektor för grund- och forskarutbildningsfrågor, samt rektors ställföreträdare Åsa Bergenheim Prorektor för samverkansfrågor Ulf Edlund Universitetsdirektör Jan-Erik Ögren Universitetsförvaltning inklusive: Rektors stab chef, Ingemar Ericson och Enheten för verksamhetsplanering och budget tillförordnad chef, Kurt-Allan Andersson AKTUM DECEMBER 8/2005 5

6 Erkänd Svensk Kvalitet på Universitetsservice Universitetsservice tilldelas Svensk Kvalitets erkännande för framgångsrik verksamhetsutveckling för Förstapriset, utmärkelsen Svensk Kvalitet, gick till Stora Enso. Självklart var målet att få utmärkelsen, säger chef för universitetsservice Siv Olofsson. Men det är en stor prestation att få ta emot erkännandet också. Erkännandet kan sägas vara ett slags andrapris, och värt att nämnas är att årets vinnare, Stora Enso, tilldelades erkännandet i fjol. I år ansågs fyra organisationer ha kommit så långt i sin verksamhetsutveckling att ett utvärderingsteam på plats undersökte om de höll måttet för att få utmärkelsen Svensk Kvalitet De fyra organisationerna var AFA, Stockholm, Karlskoga lasarett, Karlskoga, Stora Enso Fors AB, Fors och Universitetsservice, Umeå universitet. SIQ, Institutet för kvalitetsutveckling (Swedish Institute for Quality), arrangerar årligen en utvärderingsprocess som syftar till att identifiera och lyfta fram goda exempel. Som ett led i det arbetet ger SIQ de deltagande organisationerna en objektiv och kompetent utvärdering Utmärkelsen Svensk Kvalitet delas ut av verksamheten. Utmärkelsen kan sökas av varu- eller tjänsteproducerande organisationer eller delar därav i såväl privat som offentlig sektor. Två klasser att till goda föredömen i Sverige tävla i finns: Organisationer med 200 årsanställda eller fler, respektive färre än 200. De organisationer i landet som vill vara med och tävla får skicka in en omfattande redovisning av den egna organisationen. 70 examinatorer, utbildade av SIQ, tar sen fram ett underlag som en domarkommitté tar del av. Beslut fattas sedan om vilka som ska få ett platsbesök, och därefter vem som vinner. Uthållig strävan mot hög kvalitet Jerry Karlsson, vd, SIQ, Institutet för kvalitetsutveckling (Swedish Institute for Quality) Varför nominerades Universitetsservice? För att de håller en så pass hög och jämn nivå på sitt kvalitetsarbete. De är duktiga på att lyfta fram individen i organisationen. Jag tror att man når förändring och framgång om man är metodisk i sitt arbete med att inspirera och entusiasmera sin personal. Det verkar som om Universitetsservice har lyckats bra med det. På vilket sätt utmärker de sig? Om jag ska lyfta fram en sak före de andra, så är det just deras uthållighet i strävan mot hög kvalitet. Jerry Karlsson, vd, SIQ, Institutet för kvalitetsutveckling under platsbesöket vid Umeå universitet. 6 AKTUM DECEMBER 8/2005

7 Stor förändring under senare år Ann-Christin Johnsson och Carina Johansson har arbetat som lokalvårdare vid Universitetsservice sedan 2002 respektive Deras betyg till arbetsgivaren är gott. Jag trivs jättebra, säger Ann-Christin. Kontakten med kunderna och med cheferna är bra. Sen tycker jag att det självstyre vi har gör jobbet intressantare. Carina Johansson har jobbat här sen 1985 och har sett en stor förändring till det bättre under åren. Nu får vi gå utbildningar med jämna mellanrum, maskinparken är också betydligt fräschare i dag. Från ledningen möts vi ofta av attityden ingenting är omöjligt, det är väldigt skönt. Sen uppskattar vi friskvårdssatsningen också. TEXT OCH BILD JONAS ERICSON På Universitetsservice är inget omöjligt, menar lokalvårdare Carina Johansson och Ann-Christin Johnsson. Universitetsservice Universitetsservice vid Umeå universitet omfattar 25 resultatenheter med över 300 anställda. Inom följande områden står Universitetsservice till tjänst: administration, försäljning, grafisk formgivning, hotell- och restaurang, lokalvård, verkstad för elektronik och mekanik, skrivningsbevakning, transport, tryck och kopiering, videomöten, uthyrning av undervisningslokaler samt utrustning och inredning i dessa lokaler. Universitetsservice kunder finns främst inom Umeå universitet, men även vid andra myndigheter, skolor och i näringslivet. Universitetsservice är en förvaltningsorganisation, som leds av servicechef Siv Olofsson och en ledningsgrupp bestående av fem personer. Dessa fem handhar upphandling, ekonomi, teknik, information och marknadsfrågor. Personerna i ledningsgruppen fungerar också som områdeschefer. TEXT STEFAN LYBECK AKTUM DECEMBER 8/2005 7

8 Leif Pagrotsky invigde Designhögskolans nybygge Gratulerar till alla framgångar för Umeå universitet och Designhögskolan. Ni i Umeå har bevisat att det går att bedriva internationell framgångsrik forskning och akademisk utbildning av högsta klass även utför storstäderna. Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky sparade inte på krutet eller berömmet, när han invigde Designhögskolans nya lokaler under pompa och ståt. På kort tid har Designhögskolans skaffat sig ett oerhört gott rykte ute i världen och dessa nya, vackra lokaler kommer att bidra till ökad inspiration, entusiasm och kompetens. Svensk design är stadd i kraftig utveckling. I Umeå har ni i ert arbete med design lyckats kombinera mina två verksamhetsområden: utbildning och kultur. Dock gav minister Pagrotsky inga löften om pengar till en arkitektutbildning i Umeå, något som både rektor Göran Sandberg och professor Bengt Palmgren, Designhögskolans starke man, efterlyste. Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky gjorde ett outplånligt intryck vid Design högskolans nyinvigning. På känt Hollywoodmanér fick han göra ett handavtryck i lera. Vi hoppas kunna bygga upp ett konstnärligt campus här nere vid Umeälven, sa rektor Göran Sandberg. På detta campus skulle Konsthögskolan, Designhögskolan, Bildmuseet och en kommande Arkitekthögskola vara de ledande aktörerna. Med andra ord måste vi fortsätta att utvecklas i högt tempo. Vi här i Umeå får ingalunda slå oss till ro med de framgångar vi uppnått. Den stenhårda internationella konkurrensen kräver att vi ständigt är på tårna. Industrimannen Carl Bennet, bland annat styrelseordförande i Geting och Elanders, betonade designen ökad betydelse på alla plan. Design kan vara den avgörande faktorn för svensk industris framgång. Design finns hela tiden runt oss i vår vardag: i hemmet, i skolan, på jobbet, under resorna. Att Designhögskolan i Umeå vunnit framgång beror bland annat på detta ökade intresse för design och det faktum att alla vill hit och ingen vill härifrån. 8 AKTUM DECEMBER 8/2005

9 Donation stärker Designhögskolan Industri- och fastighetsbolaget Balticgruppen, ägare till Designhögskolanlokaler, donerar 15 miljoner kronor till Designhögskolan vid Umeå universitet. Donationen ger oss möjlighet att stärka våra internationella kontakter och få del av världsomfattande kompetens, säger Tapio Alakörkkö, perfekt vid Designhögskolan. En och en halv miljon kronor kommer att doneras varje år under en tioårsperiod. Varje år ska en internationellt framstående person bjudas in för att arbeta som gästforskare. Syftet är att stärka Designhögskolans internationella samarbete ytterligare. Pengarna ska dessutom användas till forskning, instiftandet av ett designpris samt stipendier för doktorander och för Designhögskolans studenter. Balticgruppens donation stärker Designhögskolans forskning och utbildning samt bidrar till att ännu fler får kännedom om Designhögskolans existens. Naturligtvis är det en ära för oss att få motta donationen, säger Tapio Alakörkkö. Monica Lindh-Karlsson, programansvarig för BA-programmet och industridesigner, tillhörde den andra kullen som utexaminerades vid Designhögskolan i början av 1990-talet: I framtiden kommer användarna, det vill säga människorna ute i samhället, att ställa allt högre krav på design. De stora, globala miljöfrågorna kräver att vi designers måste gå till botten med olika problem och skapa både nya system och produkter. Vi måste hitta och skapa verkliga innovationer för att få till stånd en hållbar utveckling. TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON Designhögskolan Designhögskolan vid Umeå universitet startade år 1989, i Umeå stads gamla transformatorstation från Då fanns det tolv studenter och två anställda på plats. Idag finns det 127 programstudenter från 20 olika länder och drygt 30 anställda i de vackra lokalerna nere vid Umeälven. Designhögskolan har vuxit från 990 kvadratmeter vid starten till nästan kvadratmeter i och med den senaste utbyggnaden. Utbildningen omfattar fem år. Efter en treårig basutbildning, som ger kandidatexamen, följer tvååriga specialinriktningar, där undervisningen bedrivs på engelska: Transportation Design, Advanced Product Design och Interaction Design. Alla leder till magisterexamen. Designhögskolan driver tillsammans med näringslivet många intressanta projekt, ett exempel är Sason School of Design, där även Chalmers, Volvo, Saab och Scania ingår. Syftet är att skapa avancerad utbildning i design för fordons industrin. Utbyggnaden som får symbolisera Designhögskolans expansion. AKTUM DECEMBER 8/2005 9

10 TEXT BERTIL BORN BILD JONAS ERICSON Astrid studerar samvetsstressen i vården Astrid Norberg, professor i omvårdnad, vilar inte på sina lagrar. Ett knappt år före pensionen startar hon ett nytt forskningsprojekt med titeln Samvetsstress i relation till utbrändhet hos vårdpersonal. 10 AKTUM DECEMBER 8/2005

11 Astrid Norberg är omvårdnadsforskningens portalfigur i Sverige. Hon var med och startade verksamheten i källarlokaler på Umedalen i början av 1980-talet, och har utbildat närmare hälften av dagens svenska professorer i omvårdnad. Idag handleder hon sammanlagt 13 doktorander, varav 5 ingår i projektet om samvetsstress. Hon håller dock på att förbereda inför pensionen, och hennes doktorander har nu andra huvudhandledare medan hon själv fungerar som bihandledare och mentor. Hennes senaste forskningsprojekt, som hon precis fått per år för till och med 2008 av Vetenskapsrådet, handlar om samvetskval hos vårdpersonal. Målet är att ta reda på om det kan vara en bidragande orsak till så kalllad utbrändhet. Samvetet beforskades intensivt både under antiken och under medeltiden, ända fram till idag. Det finns mycket kunskap om samvetets utveckling hos spädbarn och småbarn, om så kallade whistle-blowers som ser missförhållanden och slår larm och om personer som fått rätt att slippa delta i saker i vården som går emot deras samvete, exempelvis aborter. Men det finns ingen forskning med denna vinkling om samvetet gjord tidigare, vilket är häpnadsväckande, menar Astrid Norberg. På senare tid har forskningen om samvetet framför allt handlat om skuldkänslor. Vi ser på samvetet som något positivt, att det kan vara en tillgång därför att det uppmärksammar oss på att saker som är fel, som vi måste göra någonting åt. Det är inget nytt att samvetet kan varna, det har man sagt i flera hundra år, men vi har inte kunnat finna någon forskning som handlar om denna positiva sida av samvetet. Synen på samvetet får konsekvenser för hur vi förhåller oss till det. Den som tror att samvetet är mormors mossiga värderingar som dröjer sig kvar tar förstås betydligt mindre notis om samvetets maningar än den som ser det som sina djupaste integrerade värderingar eller rentav Guds röst, konstaterar Astrid. Upprinnelsen till projektet kom när Astrid och några av hennes doktorander i ett annat projekt intervjuade undersköterskor, sjuksköterskor och läkare om hur det är att vara i etiskt svåra situationer i vården. I flera av intervjuerna framkom det att för många var dåligt samvete ganska vanligt i arbetet. Vår hypotes, som vi tänker pröva i projektet, är att samvetsstress är en bidragande orsak till utbrändhet. Vi tror inte att det är så enkelt som ett direkt samband, att samvetsstress ensamt leder till utbrändhet, men vi tror att det är en bidragande orsak. Hon är egentligen inte särskilt förtjust i begreppet utbrändhet. Utbrändhet har blivit urvattnat och tappat mycket av sin betydelse. Det har blivit ett slags slasktratt för allehanda svårförklarade symtom. Begreppet kommer från spetälskan, i slutstadiet när sjukdomsprocessen upphör säger man att de är utbrända. Dessutom har begreppet något definitivt och slutgiltigt över sig. Emotionell utmattning är en bättre benämning som vi försöker använda i stället, säger Astrid Norberg. Insjuknandet i utbrändhet kan vara väldigt dramatiskt med många kroppsliga symtom. Plötsligt kanske man inte ens kan ta sig ur sängen. Det kan ta upp till två år att läka en utbrändhet. Flera i vårdpersonalen som intervjuats tidigare har beskrivit att de stänger av sitt samvete när de i olika situationer i arbetet, på grund av tids- eller resursbrist, tvingas göra saker som går emot deras samvete eller inte kan göra så mycket för patienterna som samvetet kräver. Det skulle kunna vara så att det är de som inte har denna förmåga att ignorera sitt samvete i sådana lägen som drabbas av emotionell utmattning eller utbrändhet. Utbrändhet eller utmattningsdepression har studerats av Marie Åsberg, professor i psykiatri vid Karolinska institutet i Stockholm. Hon beskriver utbrändhet som en process av avskalning av social gemenskap. Man slutar gå på teater och dylikt, slutar träffa vänner som bor längre bort, slutar gå på fester, och slutar träffa familjen. Till slut är man ensam och har bara arbetet kvar. Detta ska förstås ses i relation till hur man varit tidigare. Det finns ju de som alltid varit enstöringar, och trivs med det, påpekar Astrid. Ett gott socialt stöd underlättar hanteringen av samvetsstress. På vissa arbetsplatser kan man inte prata öppet med varandra om att saker och ting är fel, medan på andra platser är det mycket öppet och man kan tala om att man har samvetskval och kanske till och med har systematisk handledning för personalen i en grupp med utbildad ledare där de får tala ut om sitt dåliga samvete. Vidare är det viktigt med kontakt med släkt och vänner och att man har ett liv utanför arbetet för att kunna hantera samvetsstressen. Det är viktigt att påpeka att vi inte undersöker vad samvete är, det överlämnar vi åt filosoferna. Vi undersöker den levda erfarenheten av att ha ett samvete, vad det innebär konkret. Forskningsplanen finns att läsa på <vrproj.vr.se>. AKTUM DECEMBER 8/

12 Hur är läget, Fredrik Stenling?... som nyligen flyttat 60 mil norrut till Kiruna med jobbet från Umeå universitet i bagaget. På skrivbordet ligger ett regeringsuppdrag som går ut på att utveckla utbildningar inom rymd och miljö i Kiruna. Läget är bra! Jag håller på att förbereda mig inför ett idéseminarium som vi ska hålla om nya satsningar inom rymd och miljö. Det är ett led i en regionalpolitisk satsning som görs i nära samarbete med Kiruna kommun som samordnar och driver de lokala intressena. Regeringsuppdraget har Umeå universitet och Luleå tekniska universitet tillsammans med Institutet för rymdfysik. Vilket är ditt viktigaste kortsiktiga mål? Det är att samla ihop så många bra idéer med utvecklingspotential som möjligt kring rymd och miljö. Sen ska jag under 2006 försöka se till att de bästa av idéerna förverkligas. Hur går du till väga? Jag har träffat massor med intressenter och ställt frågan: Vilka slags nya utbildningar ser ni som intressanta? Sen hoppas jag att det här idéseminariet kommer att ge mycket bra stoff att jobba vidare med också. Det ovan nämnda gör du på en deltid, vad gör du på den andra delen? Då jobbar jag med andra samverkansfrågor, till exempel med decentraliserad utbildning. Vi har ett nära samarbete med Lapplands kommunalförbund, det är motsvarigheten till det västerbottniska Akademi Norr. Vi jobbar bland annat för en socionomutbildning och en ny utbildning med inriktning mot samhällsplanering. Det senare är ett spännande område i Kiruna eftersom delar av staden ska flyttas i och med LKAB:s expansion under jord. Järnvägen och E10 kommer att ändra sträckning och delar av centrala staden kommer att omlokaliseras. Aldrig förr har ett samhälle i Sverige flyttats på det viset, så det ställer givetvis höga krav på samhällsplanering och infrastrukturfrågor. Hur kom det sig att du flyttade till Kiruna? Det var flera faktorer som spelade in. Min sambo är från Kiruna och vi har alltid haft en stark dragningskraft till Kiruna. Vi tycker om naturen här uppe och de fantastiska möjligheterna med exempelvis skidåkning och den härliga naturen. Sedan är det ju en otroligt häftig stad. TEXT JONAS ERICSON BILD TORBJÖRN LÖVGREN Jag har kvar tjänsten på ENS, enheten för näringsliv och samhälle, men är placerad i Kiruna, säger Fredrik Stenling. 12 AKTUM DECEMBER 8/2005

13 B R BILDRUTAN Släckövning utanför Mit-huset. Enligt ett rektorsbeslut ska alla anställda vid Umeå universitet kunna hantera en handbrandsläckare, något som bland andra Helen Rönnberg från kemiska institutionen kan. Under hösten har de första släckövningarna hållits på campus som ett led i det systematiska brandskyddsarbetet. Marie Adsten vid lokalförsörjning är branskyddssamordnare. I händelse av brand tar det tio minuter för brandkåren att hinna hit, innan dess ska vem som helst ur personalen kunna göra en första släckinsats. Men en förutsättning är att vi först och främst känner oss bekväma med släckningsutrustningen och att vi vet vilken släckare som är till vad. Målet är att ungefär 200 personer per termin ska genomgå den praktiska kursen, prioritet ligger på labbverksamheten. Övningarna leds av konsultföretaget Säkerhetspartner. TEXT JONAS ERICSON BILD MARIE ADSTEN Linné-stödet klart med de två sista forskningsmiljöerna Professor Britta Lundgrens och professor Stefan Svallfors forskningsmiljöer blir de två sista miljöer som Umeå universitet för fram i universitetets ansökan om Linné-stöd. Umeå universitet får föra fram ansökningar för totalt 47,5 miljoner. Universitetet kommer att ansöka om att Challenging Gender med professor Britta Lundgren som koordinator ska få 5 miljoner kronor i anslag och att Work-Family-State Interfaces med professor Stefan Svallfors ska få 5 miljoner kronor. Challenging Gender kommer att medfinansieras till 10 procent av Luleå tekniska universitet. Tidigare har universitetet beslutat att också föra fram dessa miljöer: Ageing and Living Conditions med Anders Brändström som koordinator, 8 miljoner kronor, Centre for Obesity, Helena Edlund, 7,5 miljoner kronor, Cognitive Control of Learning, Roland Johansson, 5,0 miljoner kronor, Scientific Computing Tool, Bo Kågström, 5,0 miljoner kronor, Umeå Centre for Microbial Research, Bernt Eric Uhlin, 8 miljoner kronor, Umeå Plant Science Centre, Stefan Jansson, 4 miljoner kronor (50 procent medfinansiering av SLU). ST R S RUTA Låt stipendium förbli undantaget! Fackförbundet ST oroas kraftigt av tendensen att stipendium verkar bli allt vanligare som finansieringsform. Såväl inom forskarutbildningen som för post doc. Det är svårt att ta reda på hur många doktorander som finansieras via stipendier eftersom de i årsredovisningen döljs under annan form av studiefinansiering. För Umeå universitets del fanns det 400 forskarstuderande i den gruppen år Allt fler doktorander kontaktar oss och berättar om den orimliga situation de lever i eller står inför. Har de något val? Ska de tacka ja och hoppas på det bästa? Klarar man forskarutbildningen finansierad med stipendier och utan ett socialt skyddsnät? Och hoppas på en framtida anställning som doktorand och därmed få en sjukpenninggrundande inkomst? Rimmar detta med universitetets policydokument Forskningsstrategier ? Där kan man bland annat läsa att Universitetet ska verka för att rimliga möjligheter skapas för att kombinera familj och forskarstudier för både kvinnliga och manliga doktorander. Eller som det står i Vision Umeå universitet 2010 : Vi ska verka för att de får likvärdig social trygghet oberoende av fakultetstillhörighet. Frågorna kan vara ännu fler. Lockar vi våra studenter till forskarutbildning genom att erbjuda stipendium? Situationen som forskarstuderande är tillräckligt osäker ändå utan att den behöver förvärras med hjälp av stipendier som inte utgör grund för vare sig sjukpenning, pension eller a-kassa. Stämmer detta med vision 2010? Maria Persson och Ing-Marie Nilsson Fackförbundet ST AKTUM DECEMBER 8/

14 Namn Ålder Yrke Aktuell Åsa Bergenheim 51 år Professor i idéhistoria Prorektor för grundoch forskarutbildning Lyssnar på Hårdrock, folkmusik och klassiskt Äter Älskar skaldjur Favoritfilm Antonias värld, älskar att gråta till film 14 AKTUM DECEMBER 8/2005

15 MÅNADENS PROFIL M P Åsa Bergenheim, en av två nya prorektorer Hon brinner för undervisning, sjunger i kör, är professorskompetent i två ämnen, gillar film, kommer från Värmland och har fjärilar i magen. Åsa Bergenheim är prorektor med rätt att ansvara för grund- och forskarutbildning samt att ersätta rektor. Hon säger att prorektorsuppdraget känns spännande, roligt och hedrande men också lite kusligt. Det är ett stort ansvar och det finns förväntningar och förhoppningar, det är ju första gången som en prorektor har ett uppdrag som är så tydligt inriktat på utbildning. Men samtidigt säger hon att det var just det som gjorde uppdraget lockande. Jag hade aldrig sökt om det rört sig om ett vanligt prorektorsuppdrag. Jag tycker att utbildningsfrågorna är viktiga. Jag älskar att vara universitetslärare. När uppdraget kopplades till pedagogisk utveckling så blev det nästan oemotståndligt. Min förhoppning är att grund- och forskarutbildning nu får ett fokus på ledningsnivå, förklarar Åsa Bergenheim. Men för att det ska bli så menar hon att det inte bara ställer krav på henne själv. Det gäller hela organisationen. Vi måste samarbeta. Hon tycker själv att samarbetsprocesser är intressanta. Det är spännande att få till stånd och att driva samarbeten. Det är viktigt att det ger tid tillbaka och inte bara kostar tid. Jag har många gånger blivit förvånad över hur hjälpsamma och kollegiala många är trots att vi finns i en så individualistisk miljö. Det finns en vilja att hjälpa varandra. Rektor har tydligt pekat ut att en viktig strategisk uppgift är studentrekrytering. Åsa håller fullständigt med. Det finns två huvudområden som innebär att vi måste jobba på lite olika sätt. Det handlar dels om breddad rekrytering, dels om nationell och internationell rekrytering. När det gäller att nå otraditionella grupper måste man använda sig av vissa satsningar men det handlar också mycket om hur vi tar emot studenterna. Det ställer bland annat krav på pedagogisk kompetensutveckling av lärare, en ökad studievägledning och språkhjälp. Den breddade rekryteringen måste vara kopplad till ett anpassat mottagande, annars lurar vi dem. Det finns också en risk att lärarna får dra ett alltför tungt lass. När det gäller den nationella och internationella rekryteringen menar hon att det krävs satsningar på marknadsföring och profilering. Vi måste forma en profil som är vår, lyfta fram vad vi är bra på. Förklara varför man ska åka till Umeå och studera. Vi är bra på mycket, ett område är just pedagogisk utveckling. Jag ser när jag är ute i landet och även utomlands att vi ligger långt framme. Lärarna vid Umeå universitet är anmärkningsvärt intresserade av att delta i pedagogisk utbildning. AKTUM DECEMBER 8/

16 MÅNADENS PROFIL M P De flesta kurser är översökta. Det är något jag tycker vi ska föra fram. Studenter är inte bara intresserade av att läsa vissa ämnen, de föredrar en undervisning som är medvetet pedagogiskt utformad. Hon tror också att universitetet har mycket att vinna på ett större samarbete mellan fakulteterna. Det finns redan i dag sådana samarbeten men de bygger mer på individbasis. Jag skulle vilja systematisera det. Jag tror att lärosätet är viktigare än den enskilda fakulteten. Jag kommer bland annat att initiera ett samarbete med utbildningskommittéerna. Det gäller att hitta en gemensam bas i allt från Bologna till studentrekrytering. En annan hjärtefråga är kompetensutveckling av universitetslärare. Många adjunkter gör ett jättejobb och många har en stark önskan att forskarutbilda sig. Jag försöker finna former för vetenskaplig utveckling av adjunkter. Men det ska inte vara ett krav, ingen ska påtvingas forskarutbildning, det handlar om att ge dem som vill en möjlighet. Att den pedagogiska utvecklingen är viktig för Åsa är inte så konstigt med tanke på att hon parallellt med sin forskning om sexualitetens idéhistoria jobbat mycket med just sådana frågor och forskarhandledningsutbildning. Jag har bland annat varit föreståndare vid universitetspedagogiskt centrum, UPC, det var jag fram till dess jag blev professor i pedagogiskt arbete vid lärarutbildningen. Jag började dessutom min bana som högstadielärare. Trots att hon brinner för undervisningen så är det något hon inte kommer att hinna med under prorektorskapet. För hon är dessutom huvudhandledare för åtta doktorander vid lärarutbildningen. Det innebär att jag kommer att börja med att vara prorektor på 50 procent och efter hand som doktoranderna disputerar kommer jag att utöka tiden. Om två och ett halvt år räknar jag med att var uppe i 75 procent. Nog kan man undra hur hon ska få tiden att räcka. För hon är också noga med att hålla en rågång mellan arbete och fritid. Jag jobbar mellan 8 17 och då är jag jätteeffektiv. Jag tror att jag skulle förlora min själ om jag jobbade jämt, att jag skulle bli förändrad som människa. Med tanke på att Åsa är sexbarnsförälder, och att hon var 15 år när hon fick sitt första barn och att hon och maken Tommy gjort parallella akademiska karriärer, båda installerades som professorer 2002, och att hon i år installerades som professor i idéhistoria förstår man att talet om effektivitet inte är tomt prat. Att hon dessutom på sin fritid sjunger i Sångkrafts kör, var bejublad i rollen som Britt-Inger Bäckdal i jubileumsrevyn, ägnar sig åt sin familj, läser skönlitteratur och tittar mycket på film lägger till ytterligare en dimension. Jag tror att man blir mer effektiv och mår bättre om man delar upp arbete och fritid. Jag tänker inte en smart tanke på semestern och jag tar ut all semester jag kan. Hon tror att myten om att en fylld kalender innebär att man är något, är farlig. Det finns en sådan atmosfär men man måste ha andrum. Jag skulle aldrig kunna producera så mycket som jag gjort om jag inte också prioriterat min fritid. Mycket av sin kraft hämtar hon i körsången. Det ger känslomässiga, intellektuella och fysiska upplevelser. En kör är mer än summan av delarna, det är en ideologiskt viktig insikt. Världen och samhället består inte bara av individer. Det är en bild som hon också tycker stämmer överens med den nya universitetsledningen. På frågan om hur hon ser på att vara rektors ställföreträdare skrattar hon och säger: Jag vet inte riktigt vad det innebär i praktiken, men någon måste göra det och då kan det lika gärna vara jag. TEXT CARINA DAHLBERG BILD JOHAN GUNSÉUS 16 AKTUM DECEMBER 8/2005

17 DISPUTATIONER NOVEMBER JANUARI John Jansson Psykologiska inst. Natalia Gustavsson Inst. för integrativ medicinsk biologi På jakt efter koncentration från teori till idrott. Cell specific response inpancreatic ß-cells. REKTORS RUTA R R Eleni Papadaki Inst. för socialt arbete High job demands, low job control, low support: Social work practice realities in public social services in Crete. DECEMBER Britt-Marie Lindblad Inst. för omvårdnad Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning och behovet av stöd. Qing-Yin Zeng Inst. för molekylärbiologi Development of molecular techniques for fungal diagnostic research. Tomas Brodin Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Predator effects on behaviour and life-history of prey. Jan Hjelte Inst. för socialt arbete Samarbete i gränsland. Om relation och kommunikation i samarbete mellan skola och barnomsorg. Anders D. Olofsson Pedagogiska inst och J. Ola Lindberg Training teachers through technology. A case study of a distance-based teacher training. Rickard Olsson Handelshögskolan vid Umeå universitet Portfolio management under transaction costs: Model development and Swedish evidence. Fredrik Wallner Kemiska inst. Glycoconjugates Solid-phase synthesis and biological applications. Klas Brinkfeldt Inst. för rymdvetenskap Instrumentation for energetic neutral atom measurements at Mars, Venus, and the Earth. Ann-Katrin Stensdotter Inst. för samhällsmedicin och rehab Motor control of the healthy knee and in patellofemoral pain EMG and kinematic analyses. Margareta Aili Inst. för molekylärbiologi Role of YopE and LcrH in effector translocation, HeLa cell cytotoxicity and virulence. POU R S RUTA Per-Gunnar Wiklund Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Genetic aspects of Stroke Association and linkage studies in a northern Swedish population. Fredrik Lindmark Inst. för strålningsvetenskaper Prostate cancer and inflammatory genes. Fredrik Brandt Kulturgeografiska inst. Botniabanan förväntningar i tid och rum på regional utveckling och resande. Ewa Berglin Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Predictors of disease onset and progression in early rheumatoid arthritis. A clinical, laboratory and radiological study. Pär Jonsson Kemiska inst. Multivariate processing and modellling of hyphenated metabolite data. Margareta Bolinder Sociologiska inst. Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upplevelser, handlingsstrategier och jobbchanser. Burkhard Zietz Kemiska inst. Photochemistry of bilirubin Ultrafast spectroscopic and quantum chemical investigation of the initial processes of phototherapy for neonatal jaundice. Michel Guez Inst. för kirurgisk och peri-operativ vetenskap Chronic neck pain. An epidemiological, psychological and SPECT study with aspects on whiplash associated disorders. För att vara säker på att komma med i denna förteckning, skicka in din anhållan om disputation (rektors ex) till Ejvår Falck senast två månader före disputation! Blankett finns på <www.umu.se/infoenheten/umu_internt/blankett_disp.pdf>. För datum och lokal se vår hemsida: <www.umu.se/umu/aktuellt/kalendarium.html>. 3,5 miljoner till ökad rörlighet för dig Den lokala utvecklingsfonden vid vårt universitet har avsatt cirka 3,5 miljoner kronor under tre år till ett projekt benämnt Vägval Tanken bakom projektet, som snarare handlar om ett nytt arbetssätt, är att genom tidiga åtgärder intensifiera arbetet med kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Den interna rörligheten ska stimuleras. Det finns många som funderar på att prova sina vingar utanför universitetet i syfte att utveckla sig själv och den egna kompetensen. Vägval 2010 ska skapa verktyg för att underlätta ökad rörlighet. Planeringen är i sin linda och vi kommer att ge kontinuerlig information. Arbetet med att underlätta administrationen av anmälan om rekryteringsbehov pågår. En viktig inriktning här är att identifiera grupper som kan undantas prövningen av rekryteringsbehov. Det handlar till exempel om medarbetare som håller på att fullfölja sina doktorandstudier där kompetenskraven är så specifika att det inte behövs göras någon prövning. Befattningsbenämningar ses över i syfte att minska antalet titlar. Här berörs i huvudsak befattningar inom t/aområdet. Vidare kan vi se att ambitionen att kraftigt minska övertidsuttagen burit frukt. Det finns dock en tendens att användandet av arvodering eller lönetillägg ökar vilket vi nu ska titta närmare på. Slutligen kan jag säga att förberedelserna för den sista lönerevisionen inom nuvarande avtalsperiod påbörjats. Målet är att förhandlingarna ska vara klara före sommaren 2006 så att de nya lönerna kan betalas ut med oktoberlönen nästa år. Johnny Karlsson Personalchef Redan efter två veckor på mitt nya arbete gav jag dekanerna vid vårt universitet ett uppdrag att fakulteterna skulle ta fram ett visionsdokument där de beskriver vad de är bra på och vad de vill utveckla. En direkt anledning till uppdraget är vårt arbete med att definiera miljöer som skulle gå vidare och konkurrera i Vetenskapsrådets utlysning för Linné-stöd. Vi har nu avslutat denna process och kommer att föra fram åtta ansökningar till VR. Mycket glädjande är att inte mindre än sex av dessa är fakultetsöverskridande projekt. Jag får en kontinuerlig ström av frågor om vad fakulteternas och vårt universitets forskningsvisions-dokument skall användas till. Mitt svar är att vi med detta underlag skall visa en enad front mot politiker, näringsliv och övriga medborgare där vi beskriver vad vi är bra på och vad vi vill utveckla. Visionsdokumentet kommer dessutom att vara grunden för våra diskussioner med större externa finansiärer såsom Wallenbergstiftelsen. Dokumentet kommer inte att vara ett underlag för att skära ned verksamhet som inte är prioriterat! Prioritering och resursfördelning måste ha en mycket högre upplösningsnivå än vad som kommer att tas upp i visionsdokumentet. Jag kommer att kräva av fakulteterna att en betydande del av resurserna i framtiden fördelas efter kvalitets- och prestationsutvärdering. Kriterierna för detta kommer förmodligen att vara mycket olika mellan våra fakulteter. Mitt enda krav är att en forskare eller forskargrupp som gör bra ifrån sig skall prioriteras i resursfördelningssystemet. Utarbetandet av dessa utvärderingskriterier kommer att ske fakultetsvis under Jag är positivt överraskad av den entusiasm och öppenhet som jag möter inom Umeå universitet! Utarbetandet av vårt forskningsvisionsdokument har ett starkt stöd inom alla fakulteter och som vanligt är processen halva resan, vi måste skapa en öppen debatt om hur vårt universitet skall utvecklas! Göran Sandberg Rektor AKTUM DECEMBER OKTOBER 6/2005 8/

18 N NYANSTÄLLNINGEN Namn Karin Hertz Ålder 28 Nyanställd på Designhögskolan Som Informatör Kommer från Nyköpinng Bakgrund Journalist och fotograf, senast på TT:s redaktion i Umeå Nya informatören vid Designskolan, Karin Hertz. Under denna rubrik träffar vi nyanställda runt om på campus. Vill du presentera en ny arbetskamrat? Hör av dig till redaktionen! eller ring Jonas Ericson tel Varför har du sökt dig hit? Här har jag möjlighet att jobba med både bild och text på ett kreativt sätt. Det är också kul att det är en så pass internationell arbetsplats. Framtidsplaner? Vet inte, jag skulle vilja fota mer dokumentärt, kanske någon gång göra en fotobok. TEXT OCH BILD JONAS ERICSON Fullsatt författarträff Språket är kondenserat, materialiserat mänskligt medvetande. Detta konstaterade författaren Torgny Lindgren inför en fullsatt och andäktig studio i Umeå Folkets Hus, när han, på sitt mycket personliga och fängslande sätt, talade om läseri, dialekter, samtal och skriftspråk i Västerbottens inland. Tillsammans med författarkollegorna Kerstin Ekman och Elisabeth Rynell föreläste Torgny Lindgren under rubriken Fiktion och verklighet i norr. Verklighet utan fiktion är overklighet, eller till och med en lögn, menade Elisabeth Rynell, när hon berättade om sin egen resa från overklighetens förorter i Stockholm till verklighetens platser i Norrland. Författarträffen var ett samarrangemang mellan Kungliga Skytteanska samfundet, Umeå Folkets hus och humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. Studier av det urgamla och mångkulturella område, som vi kallar Det nordliga rummet, utgör sedan länge ett viktigt och uppmärksammat inslag i forskningen vid humanistiska fakulteten. Här undersöks områdets språk, kultur och historia. TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON Torgny Lindgren trollband publiken och menade att humaniora är lika med litteratur. 18 AKTUM DECEMBER 8/2005

19 UTHYRES Central 5-rummare uthyres i 2:a hand Tid: 1/ / Tillträde kan ordnas tidigare. Ljus, välplanerad och bra underhållen lägenhet med spatiöst vardagsrum och 3 4 sovrum. Samtliga med parkettgolv. Välutrustat kök. Balkong mot innergård. Bra biutrymmen, tvättstuga i samma hus. Lägenheten har två toaletter och boytan är 137m 2, 1,5 trappor upp. Huset är byggt i slutet av 50-talet. Grundhyra kronor. Hushållsel tillkommer. Likaså kostnad för bredband, kabel-tv och garage. Dessa är frivilliga tillval. Kontakta Anna på telefon rok uthyres delvis möblerad, 2:a hand i Uppsala Uthyres till rökfritt, studerande par utan djur 1:a Feb -06 tom 30:e Sep -06. Fin lägenhet i lugnt område i mindre fastighet, ca 10 min promenad från centrum. Ca 72 kvm fördelat på: 2 sovrum, badrum, vardagsrum med balkong och öppen spis, kök med matplats. Tvättstuga i källaren. Adress: Swedenborgsgatan 55, 1 tr. Hyra: 7 000:-/månad. Svar med referens till: Ljus och stor trea, 98 kvm uthyres i 2:a hand från 1 feb 2006, västra Ersboda. Lägenheten som är delvis möblerad ligger i ett radhusområde, 1 trappa, egen ingång i markplan. Stor balkong i syd/väst, diskmaskin, tvättmaskin, torkskåp och med ett förråd som har fönster, kan också kan användas som rum. Intill entrén finns dessutom uteplats i söderläge. Internet, hushållsel och uppvärmning ingår. Månadshyra: 5 400:-. Önskemål: rökfri, inga djur, förskottshyra samt en depositionsavgift på 3 000:- Referenser önskas! För information Christina Harrefors eller AKTUM DECEMBER 8/

20 Om du har jobbat 30 år...i statens tjänst, och därmed gjort dig förtjänt av utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst, måste du själv höra av dig till Mona. Mona heter Lundgren i efternamn och arbetar vid löneadministrativa enheten. Man ska ha jobbat 30 år i statlig verksamhet, eller 25 år vid pensionsavgång för att få utmärkelsen. De som får den i år ska ha uppfyllt kravet inom Det finns inte någon allomfattande uppgift om anställningar vid andra statliga myndigheter än Umeå universitet. Mona Lundgren nås på följande sätt, telefon: eller e-post: TEXT OCH BILD JONAS ERICSON S SACO/SULF Bolognaprocessen medför stora förändringar Implementeringen av Bolognamodellen, som syftar till att skapa en ökad jämförbarhet mellan system för högre utbildning i Europa, medför nya utmaningar för universiteten. I samband med denna omställning har vi anledning att fundera igenom vårt utbud, och se över utbildningars längd och omfattning. Att förändra kurs- och utbildningsplaner, utarbeta nya masterprogram och formulera bilagor till examensbevis kräver betydande extra arbetsinsatser på våra institutioner. För Umeå universitets del läggs detta arbete ofta ut på lärarna sedan årets bemanningsplaner redan fastställts. Detta innebär en stor risk för övertid om inte prefekterna samtidigt anpassar den enskilda lärarens arbetsbörda efter de nya förhållandena. Vi på SACO- rådet skickar i dagarna ut ett brev till våra medlemmar där de uppmanas att bevaka att arbetstidsavtalet efterlevs, vilket bland annat innebär att all arbetstid skall redovisas i tjänstgöringsplanen. Prefekterna har ett stort ansvar för att bevaka att de tillkommande arbetsuppgifterna inte leder till mindre tid för ordinarie undervisning. Ett framhastat förändringsarbete kan skapa problem i form av dåligt fungerande verksamhet många år framöver. Kvaliteten på de förändringar som genomförs beror på vilka resurser Umeå universitet avsätter till arbetet! För SACO och SULF Berit Bergström, Ingmarie Mellenius 20 AKTUM DECEMBER 8/2005

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr Sid 1 (6) Närvarande Anders Bergh Patrik Danielsson Kristina Lejon Lars Nyberg William Hansson Monia Letaief Diana Berggren Övriga Marianne Hultmark Hans Fällman Boa Drammeh, ordförande, vice ordförande

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Rektors besluts- och delegationsordning

Rektors besluts- och delegationsordning Dnr: ST 2013/165-1.1 Regeldokument Rektors besluts- och delegationsordning Beslutat av Rektor Gäller från 2013-04-22 Senast reviderad 2015-07-01 Beslutat av: rektor Beslutsdatum: 2013-04-22 Dnr: ST 2013/165-1.1

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Rektors delegationsordning

Rektors delegationsordning Rektorsbeslut Datum: 2010-10-04 Dnr: 2010/1 Rektors delegationsordning Allmänna regler för delegation vid Linnéuniversitetet Delegation kan avse en grupp av ärenden eller ett enskilt ärende. Delegation

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar Eva Åkesson och Anders Malmberg Eva Åkesson - bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner, energi

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Anvisningar för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3.

Anvisningar för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3. för uppföljning 2014 samt för budget- och verksamhetsplanering 2015. 1. Inledning Dessa anvisningar inleder budget- och verksamhetsplaneringen inför år 2015. Samtliga dokument för uppföljning, budget

Läs mer

Plan för introduktion av nya chefer vid Linnéuniversitetet

Plan för introduktion av nya chefer vid Linnéuniversitetet Plan för introduktion av nya chefer Personalavdelningen/YT 2013-10-21 reviderad senast 2015-03-12 Plan för introduktion av nya chefer vid Linnéuniversitetet Nedan föreslås en plan för introduktionsmöten

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

1(6) 2005-04-07. Ärende Beslut eller annan åtgärd

1(6) 2005-04-07. Ärende Beslut eller annan åtgärd 1(6) Forsknings/forskarutbildningsnämnden Närvarande Ledamöter: Lars Matsson Professor, dekanus Ordförande Krister Nilner Professor Ing-Mari Redmo Emanuelsson Forskarassistent Björn Söderfeldt Professor

Läs mer

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation...

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation... Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Vill ditt företag/din organisation......erbjuda praktikplats, få hjälp med genomlysning av något område, lägga ut examensuppdrag, vara delaktig

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET

INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET Sid 1 (7) INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET Del A) Övergripande plan för år (Ifylles i omedelbar anslutning till antagningen)

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Utbildningsstrategiska rådet 2012-05-08 Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-976-11 Denna handläggningsordning

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Plats Sammanträdesrum Selma, campus Falun Datum och tid onsdagen den 19 februari, kl 10.00 15.00 Närvarande ledamöter Anmält förhinder Övriga närvarande

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Passar en till två elever. Två rum och kök, fullt möblerad, tv, dusch tillgång till tvättstuga. Balkong med utsikt.

Passar en till två elever. Två rum och kök, fullt möblerad, tv, dusch tillgång till tvättstuga. Balkong med utsikt. Boenden HT-11 Västra Kronbergsgatan 21 1 rum och kök, dusch och toalett. Marianne Sandling: 0523-13768 Stengatan 8 Passar en till två elever. Två rum och kök, fullt möblerad, tv, dusch tillgång till tvättstuga.

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Karlstads universitet. Utmanar det etablerade och utforskar det okända. KAU.SE

Karlstads universitet. Utmanar det etablerade och utforskar det okända. KAU.SE Karlstads universitet Utmanar det etablerade och utforskar det okända. KAU.SE Genom öppenhet, nytänkande och mångvetenskap har vi redan etablerat oss på en hög akademisk nivå. Rektor Åsa Bergenheim Välkommen

Läs mer

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen UFV 2011/1902 Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid Fastställd av universitetsdirektören 2012-01-12 Reviderad 2012-09-04 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 Organisation och ansvarsfördelning

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Nationella klusterkonferensen 2013 Resultat och effekter. Det var temat på den femte och sista nationella klusterkonferensen i Borlänge

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Kvalitetssystem för Umeå universitet

Kvalitetssystem för Umeå universitet Skriftserie från Universitetsförvaltningen 2007 Kvalitetssystem för Umeå universitet för ökad kvalitet och konkurrenskraft Fastställt av Umeå universitets styrelse, 2007 Kommittén för kvalitetsfrågor/planeringsenheten

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

John Lennings Stipendiefond - för dig som bor i Norrköping och arbetar inom det privata näringslivet.

John Lennings Stipendiefond - för dig som bor i Norrköping och arbetar inom det privata näringslivet. John Lennings Stipendiefond - för dig som bor i Norrköping och arbetar inom det privata näringslivet. Vill du utveckla dig själv och din kompetens för att kunna ta nya spännande steg i karriären? Då är

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009

Samarbetsrådet för Campus Telge. Programförklaring Campus Telge 2009 Samarbetsrådet för Campus Telge Programförklaring Campus Telge 2009 Södertälje kommun, /Programförklaring Samarbetsrådet Campus Telge 2009/ 1. Samarbetsrådets programförklaring för Campus Telge 2009 Södertälje

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394 SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-30 Vår referens Carina Funeskog Enhetschef carina.funeskog@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Examina Civilekonomtiteln Auktorisation som revisor Utlandsstudier Praktik

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

1 Utseende av sekreterare Institutionsstyrelsen utser Michael Pettersson till sekreterare.

1 Utseende av sekreterare Institutionsstyrelsen utser Michael Pettersson till sekreterare. Institutionsstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2009-12-09 Närvarande: Gunhild Vidén, ordf. Mona Arfs, adjungerad Ken Benson Rhonwen Bowen Irina Karlsson, suppl. Marie Olofsson Michael Pettersson, suppl.

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer