Sociala arbetskooperativ- ett bättre alternativ till sysselsättning?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sociala arbetskooperativ- ett bättre alternativ till sysselsättning?"

Transkript

1 Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Beteendevetenskapliga programmet, Social omsorg Uppsatsarbete, SSC122 Vårterminen 2009 Sociala arbetskooperativ- ett bättre alternativ till sysselsättning? En studie om Sociala arbetskooperativs relevans för psykiskt funktionshindrades behov Författare: Marie-Louise Sahlén Stolperud & Sofia Pérez Handledare: Osman Aytar Examinator: Mehrdad Darvishpour

2 Sammanfattning Arbetsmarknaden förändras hela tiden, vilket innebär en omställning för alla som har ett arbete och en sysselsättning. Det ställs högre krav på arbetstagarna vilket, medför ännu svårare förutsättningar för de som redan nu står utanför arbetsmarknaden. Vi har i denna studie valt att se på hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsättning. Vi har valt att titta på detta, tänkt för människor som har någon typ av psykisk nedsättning och utifrån deras behov. Vi har genom att titta på denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ. Detta för att få ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsättning/arbete för människor med särskilda behov. Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa intervjuer med ovan nämnd målgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. Vårt resultat baseras dels på dessa intervjuer dels, på jämförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur. Resultatet visar att respondenternas behov mycket väl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgår av resultatet att det i stor utsträckning finns både ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och problemområde Syfte och frågeställningar Avgränsningar Disposition Sociala arbetskooperativ Teoretisk referensram Tidigare forskning Teorier KASAM Stigma Metod och empiriskt material Vetenskapsteoretisk grund Val av metod Urval Datainsamling och genomförande Databearbetning och analysmetoder Etiska överväganden Validitet och reliabilitet Resultat och analys Behov i arbete och sysselsättning Hur behoven kan tillgodoses genom sociala arbetskooperativ Övrigt som framkommit ur data Diskussion och slutsatser Referenslista Bilaga 1: Bilaga 2:... 35

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund och problemområde Det har på senare tid blivit alltmer uppenbart att personer med psykisk ohälsa faktiskt delvis eller helt kan återhämta sig. Meningsfull sysselsättning och arbete har setts som viktiga delar för utvecklingen av flera skäl. Olika typer av arbete hade redan vid mentalsjukhusen stor betydelse. När dessa sedan avvecklades så framhävdes vikten av att den enskilde hade något att sysselsätta sig med. Meningsfull sysselsättning och arbete blev då viktigt för att personen skulle kunna integreras i samhället (Karlsson, 2008). I SoL, Socialtjänstlagen 5 Kap 7 beskrivs det att socialnämnden skall arbeta för att människor som av psykiska, fysiska eller av andra skäl möter betydande svårigheter i sitt levnadssätt, får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Socialnämnden ska även bidra till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning (Clevesköld, 2008) Det har visat sig vara svårt att skapa möjligheter för personer med psykiska sjukdomar att komma ut i arbetslivet. De svårigheter som finns kan vara att dessa personer har svårt att få tillgång till sysselsättning och till rehabiliterade insatser. Det finns även brister i samhällets insatser för hur de ska bistå personer med psykiska funktionshinder, med rehabilitering, för att kunna komma ut i arbetslivet. Det saknas också kunskap om effektiva metoder. Problematiken handlar även om att arbetsmarknaden är otillgänglig för personer med psykiska funktionshinder. Det finns en rädsla för dyra och återkommande sjukperioder hos arbetsgivare, som gör att de då undviker att anställa personer med psykiska funktionshinder (Karlsson, 2008). Samhällets socialtjänst skall enligt Socialtjänstlagen 1kap. 1 SoL på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet (Fahlberg & Magnusson 2002). Något som ligger i linje med ovan citerade lagrum samt är samhällsekonomiskt mer lönsamt är sociala arbetskooperativ. De sociala arbetskooperativen får ett kontinuerligt stöd av samhället, eftersom samhället har ett ansvar för att dessa medlemmar ska få möjlighet till sysselsättning. Sociala arbetskooperativ har funnits i Sverige sedan slutet på 1980-talet. Psykiatrin och landstingen var de som var initiativtagare, tillsammans med RSMH, Riksförbundet för Social och Mental hälsa, och senare även med IFS, Intresseförbundet för schizofreni. Kooperativen utgår ifrån medlemmarnas behov. I sociala arbetskooperativ har man behov av arbete, delaktighet, gemenskap, sysselsättning, makt över sitt liv, att få möjlighet att använda sin kompetens och att i sin takt komma igång med sitt arbete (Blideman & Laurelli, 1999). Kan sociala arbetskooperativ bidra till att skapa sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder för att tillgodose deras behov? 4

5 1.2 Syfte och frågeställningar Vi vill undersöka uppfattningar och förväntningar på och behov i sysselsättning/arbete. Det finns olika uppfattningar och behov kopplat till olika typer av sysselsättningar. I denna uppsats har vi valt att rikta in oss på sysselsättning i form av sociala arbetskooperativ. Syftet med studien är att bidra med kunskap om och förståelse av behoven i arbete och sysselsättning, kopplat till sociala arbetskooperativ för personer med psykiska funktionshinder. Vi undersöker detta syfte genom dessa frågeställningar: 1. Vilka behov i arbete/sysselsättning upplever personer med psykiska funktionshinder? 2. Hur kan sociala arbetskooperativ tillgodose brukarnas/medlemmarnas behov? 1.3 Avgränsningar Vi har valt att avgränsa urvalet av intervjupersoner till två grupper. Den ena gruppen, som är vår huvudgrupp, bestod av personer med psykiska funktionshinder som har en pågående sysselsättning/arbete anpassat till målgruppen. Vi har i huvudsak utgått från ett brukarperspektiv, vilket är anledning till vald fokusgrupp. Den andra gruppen är personer som har varit med att starta upp och arbetat inom sociala arbetskooperativ där målgruppen varit psykiskt funktionshindrade. Båda grupperna är personer från medelstora städer i Mellansverige. Vi har valt två olika grupper för att få ett bredare helhetsperspektiv från olika vinklar. Vi undersökte den första forskningsfrågan utifrån intervjuer med ovan nämnd målgrupp, samt med de personer som har arbetat och har stor erfarenhet av sociala arbetskooperativ, och av personer med psykiska funktionshinder. Vi har svarat på vår andra forskningsfråga utifrån svaren rörande behov och kopplat till relevansen av sociala arbetskooperativ. Vi har tagit hjälp från vår andra grupp som har arbetat med att starta upp sociala arbetskooperativ, och även en brukare som arbetar inom ett socialt arbetskooperativ. Då vi inte på förhand visste hur mycket erfarenhet våra intervjupersoner hade av arbete inom sociala arbetskooperativ använde vi oss vid behov av litteraturstudier. Vår valda huvudgrupp, personer med psykiska funktionshinder, innebär i vår studie att man enligt biståndsbeslut tillhör målgruppen och/eller har fått en psykiatrisk diagnos samt att detta utgör ett hinder i ens dagliga livsföring. 1.4 Disposition Efter detta inledande kapitel presenterar vi vad Sociala arbetskooperativ är. Vidare har vi redovisat för vad tidigare forskning säger, med relevans för vår studie och det forskningsområde som vi valt. Forskningen identifierar livsförhållanden och stödbehov för vår valda målgrupp och beskriver vad livskvalité innebär för psykiatripatienter. Forskningen beskriver också en jämförelse mellan att ha sysselsättning i skyddad verksamhet respektive öppen anställning, och dess påverkan på personens livskvalitet. Det tas även upp vilken betydelse sysselsättning och verksamheter har i deltagarnas liv, och beskriver det dagliga livet för personer med psykiska funktionshinder i syfte att få en ökad förståelse för denna målgrupp. Därefter har vi presenterat valda teorier; KASAM som är en svensk förkortning för Känsla av sammanhang samt Stigma, som vi har använt oss av i vår analys av resultatet. Vår vetenskapsteoretiska grund utgörs av hermeneutiken som vi går vidare till att beskriva under kapitlet metod och empiriskt material. Vi har också i detta kapitel beskrivit vårt val av metod, urval, genomförande samt hur vi valt att bearbeta och analysera vårt material. En beskrivning av etiska överväganden tas också med i detta kapitel, som avslutas med att ta upp studiens 5

6 validitet och reliabilitet. Efter detta stycke presenteras resultatet av vår studie tillsammans med analys av detta. Uppsatsen avslutas med en diskussion samt slutsatser vi som författare gjort utifrån vår studie. 2 Sociala arbetskooperativ Många psykiskt funktionshindrade saknar fortfarande en meningsfull daglig sysselsättning. Detta beskriver Peter Brusén som är ansvarig för Socialstyrelsens utvärdering av psykiatrireformen. Han anser att detta är mycket allvarligt eftersom det förstärker deras isolering och psykiska lidande. Sociala arbetskooperativ är ett sätt att skapa arbetstillfällen för psykiskt långtidssjuka människor. Sociala arbetskooperativ har funnits i Sverige sedan slutet av 80-talet. Det finns totalt ett nittiotal sociala arbetskooperativ runt om i landet och de första inspirerades av kooperativ som startades i Italien tio år tidigare. Kooperativets grundidé är att man utgår från medlemmarnas behov. När metoden används på rätt sätt är den en utmärkt form för begreppet empowerment (Marklinger, 1999). Även om de flesta kooperativ fungerar och startar med hjälp av handledare, kommer deras roll att radikalt förändras i takt med att den kooperativa processen fortgår. I en del kooperativ fungerar handledarna även som medlemmar, i andra fungerar de enbart som rådgivare. Det är uppenbart att handledarna har en stor påverkan, och på det sättet är det oerhört viktigt att de inte medför en passiviserande vårdsyn till kooperativet. De måste kunna bemöta psykiskt funktionshindrade med respekt och vara lyhörda (Marklinger, 1999). Sociala företag startas och drivs för att skapa fler arbetstillfällen, och för att erbjuda arbeten till de personer som av olika anledningar inte kommer in på arbetsmarknaden. De ger även arbete åt personer som behöver arbetsträna och för långtidsarbetslösa. Många sociala företag erbjuder kompetensutveckling och utbildning till dem som arbetar i verksamheten. Huvudsyftet är att arbetsplatsen är anpassad efter medarbetarna och inte tvärtom. Detta innebär att det finns handledning och stöd i sociala företag. Det innebär även att medarbetarna är delaktiga i besluten kring verksamheten och i utvecklingen av sina arbetsuppgifter. När det handlar om sociala arbetskooperativ ingår det i själva företagsformen att medarbetarna är med och beslutar om sitt företag. Sociala arbetskooperativ är den vanligaste formen av sociala företag i Sverige. Företaget utgår från kooperativa principer. Det handlar om ett öppet och frivilligt medlemskap och demokratisk styrt. Personligt ansvar, jämlikhet, solidaritet, rättvisa och självhjälp är värderingar som betonas inom den kooperativa ideologin. Den kooperativa metoden är grunden för utveckling av empowerment inom sociala arbetskooperativ. Sociala arbetskooperativ drivs i form av ideella och ekonomiska föreningar (Blideman & Laurelli, 2008). De minsta kooperativen kan bestå av verksamheter som kaféer, hunddagis eller hantverksproduktion. Dessa verksamheter erbjuder personer som länge varit utanför arbetslivet, arbetsuppgifter som är rehabiliterande, utan att kanske ge så stora ekonomiska vinster. Sedan finns andra kooperativ som har en mer omfattande ekonomi och som utvecklat olika serviceerbjudanden. Medlemmarna i en del kooperativ arbetar och har kvar sin sjukersättning, eller annan ersättning från socialförsäkringssystemet. I andra kooperativ har man lön från det kooperativa företaget. Det handlar till viss del om vilken affärsidé man arbetar med, och den ekonomi som den erbjuder. Alla sociala arbetskooperativ har en produktion av varor eller tjänster som antingen säljs på den privata eller offentliga marknaden. En del säljer platser i arbetsrehabilitering, daglig verksamhet, utbildning, 6

7 arbetsprövning till den offentliga sektorn. Medlemmarna i kooperativet väljer syrelsen som även kan bestå av personer som inte tillhör medlemsgruppen (Blideman & Laurelli, 2008). Beståndsdelar som är viktiga hos många av de sociala företagen är att man själv är med och bestämmer hur mycket och med vad var och en ska arbeta, att man är delaktig i företagets angelägenheter. Genom att man har kontroll över sin arbetssituation och genom att bli tillfrågad om synpunkter och beslutssituationer leder det till empowerment. Begreppet empowerment beskrivs ofta som både ett mål och en process för grupper och personer att få större kontroll och bestämmanderätt över sina liv. Ordet power som finns med i begreppet står för både kraft och makt. Många självhjälpsgrupper formas utifrån den insikt att det finns en stark kraft i att själv som individ eller tillsammans som grupp fastställa sina problem och hur de ska angripas. Delaktigheten för medarbetarna betonas i definitionen av sociala företag. Beroende på vilken form det sociala företaget har, ser delaktigheten olika ut. I ett arbetskooperativ måste medlemmarna själva ta det övergripande ansvaret för de uppdrag man har tagit på sig och ansvara för ekonomin. Sociala företag fungerar ofta som rehabilitering. Möjligheten att arbeta tillsammans med andra som har samma erfarenheter som en själv, som exempelvis sjukdom, funktionshinder av olika slag eller utanförskap stärker människor som individer (Blideman & Laurelli, 2008).. De sociala företagen ingår i en arbetsmarknad som har utvidgats. Där finns alla företag som intresserar personer som utför arbete som någon är beredd att betala för. Den utvidgade arbetsmarknaden utgår inte alltid från att den som arbetar får lön för sitt arbete. Även om det skulle vara det bästa, så är det inte alltid så. Sociala företag kan skaffa sig resurser i form av ideellt arbete. I de fall då inte det sociala företaget kan betala ut löner, kan man räkna med att de som arbetar inom företaget kan få med sin sjukersättning eller försörjningsstöd istället. Det innebär, genom socialt entreprenörskap som skapar arbete, ett nytt sätt att se på företagande och arbetsliv. Det man utgår från är att hitta verksamheter där människor kan få använda sig av sin egen förmåga, som tidigare känt sig utestängda från arbetsmarknaden. Genom att man frågar vad de själva skulle vilja göra kan en instängd energi och kraft frigöras och skapa en stark motivation, och sedan kan man då få börja arbeta i lagom takt (Blideman & Laurelli, 2008). Syfte och vinster. Stryjan & Laurelii (2008) beskriver att huvudsyftet med arbetskooperativ är att skapa en arbetsplats som baseras på förmågorna hos medlemmarna. Vidare menar de att målen är baserade på bland annat självhjälp och empowerment. Syftet är också integration i samhället och kan vara ett steg mot en ny anställning. I de socioekonomiska boksluten för de sociala arbetskooperativen KOS och Briggen påvisas de sociala arbetskooperativens samhällsvärde i form av minskade samhällskostnader och ökade produktionsvärden (BNPbidrag) för att därigenom inför beslutsfattare kunna argumentera för deras roll i samhället då det gäller marginaliserade gruppers rehabilitering och arbetsförmåga. I rapporten framgår tydligt att samhället har stora ekonomiska vinster att erhålla genom de bägge företagen. Rapporten framställer ett nyttjande av samhällsresurser till ett värde av 9 mkr för kooperatörerna i Briggen och 6 mkr för KOS om kooperativen inte kommit till. Författarna beskriver kooperativen som rehabiliteringsföretag där delaktigheten och egenmakten blir instrument för att uppnå arbetsrehabiliteringen. Hur fungerar det? Alla kooperativ i Sverige erbjuder tjänster och produkter för den öppna marknaden. Stödet bakom den kooperativa verksamheten har en paraplystruktur där stöd ges i form av stöd, råd och utbildning. Detta ges av allt från nationella nätverk till europiska socialfonden och staten. Sociala kooperativprojektet har också bidragit mycket när det gäller framväxten av sociala arbetskooperativ och det stöd som erbjuds. Det startades upp 1997 som 7

8 ett samarbete mellan föreningen Kooperativ utveckling i Sverige och RSMH (Riksförbundet för Social och Mental hälsa) och IFS (nuvarande Schizofreniförbundet). HSO (Handikapporganisationernas Samverkansorganisation) blev 1999 projektägare och SKOOPI (Sociala kooperativens intresseorganisation) blev samma år adjungerad. De samarbetade även med Svenska Kommunförbundet med exempelvis konferenser och olika utbildningsverksamheter. Huvudsyftet med projektet var att nå ut med information till alla som kan tänkas vara eller bli berörda samt erbjuda rådgivning (Nilsson & Wadeskog, 2007). Målgrupper. Två tredjedelar av de kooperativ som finns är för människor med psykiska funktionsnedsättningar. Andra grupper kan vara människor med missbruksproblematik eller lågbegåvade. Ekonomi och resurser. Majoriteten (ca 65 procent) av medlemmarna i arbetskooperativ försörjer sig genom National Health Insurance System och får inte ut någon lön från kooperativen. Andra ekonomiska källor är kommuner, Allmänna arvsfonden och Europeiska socialfonden. Det finns ca 1400 människor som arbetar i ett socialt arbetskooperativ idag, av vilka ca 900 får ersättning via National Health Insurance system. Ca 200 personer får en subventionerad lön och ca 300 medverkar i kooperativ via arbetsträningsprogram och får statliga bidrag eller aktivitetsersättning. Den totala omsättningen för affärsverksamheterna för dessa 90 kooperativ är ca 6 miljoner euro. Medlemmarnas personliga ekonomiska risk är minimal. Då medlemmarnas inkomst är garanterad genom sociala försäkringssystemet påverkar ett kooperativs eventuella förfall inte medlemmarnas inkomst nämnvärt. Kostnader för samhället har också visat sig minska gällande sociala tjänster och hälsa och sjukvård då kooperativen har visat sig ha rehabiliterande effekter skriver Stryjan & Laurelii (2008). Utbildning. Vanligtvis börjar en utbildning med ett träningsprogram för att förbereda för uppstartandet av arbetskooperativet. Utbildningens innehåll består av kurser i exempelvis affärskonceptutveckling, samarbete, svenska, matematik och sociala studier. Stor vikt läggs vid främjandet av empowerment och gruppens demokrati. I de flesta fall anställs handledare av respektive kommun och lånas ut till kooperativen. 8

9 3 Teoretisk referensram I detta kapitel kommer vi att tydliggöra de begrepp som är vanligt förekommande och av vikt för vår studie. Vi kommer därefter att presentera tidigare forskning som vi funnit är relevant för vår studie. Vidare går vi igenom de teorier vi valt som vetenskaplig grund att utgå ifrå n. 3.1 Tidigare forskning Det finns inte mycket tidigare forskning om sociala arbetskooperativ, men det finns studier som är intressanta för att kunna förstå grundtanken bakom dessa kooperativ. Vi har valt några tidigare studier för att dels ge en bild av vad som finns om denna problematik, dels tolka våra resultat i relation till dem. I Jansson, Sonnander och Wiesel (2002) redovisas deras studie där syftet var att identifiera och beskriva levnadsförhållanden, stödbehov och offentlig verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Sverige. Personer med påtagliga funktionshinder som de senaste sex månaderna har hindrat dem från att utföra dagliga aktiviteter fick svara på en enkätundersökning. Totalt var det 406 personer som deltog i studien och svarade på frågor som handlade om deras dagliga behov och levnadsförhållanden. Majoriteten av respondenterna levde i en tätort och personerna var från 18 år och uppåt. Resultatet man fick fram från studien var att respondenterna hade behov av stöd i sina dagliga sysselsättningar. Studien visade på att de mest ouppnådda behoven hos de flesta respondenterna var sociala eller schemalagda aktiviteter. Eftersom personerna inte deltog i dessa missar de möjligheterna att engagera sig i olika sysselsättningar och knyta meningsfulla relationer med andra människor. Att skapa och erbjuda personer med långvariga psykiska funktionshinder meningsfulla sociala och schemalagda aktiviteter skulle kunna bli ett effektivt medel i den psykiatriska rehabiliteringen. Då man gjorde en jämförelse mellan de personer som bodde i innerstaden och på landsbygden, kunde man upptäcka att de personer som bodde på landsbygden hade större behov av stöd med arbetsträning och att hitta arbete. I en studie av Hätönen, Kuosmanen, Pitkänen & Välimäki (2009) som gjordes på akutens psykiatriska avdelning intervjuades tjugofem patienter som hade diagnosen schizofreni och relaterade psykoser. Genom att använda sig av en semi- strukturerad intervjuteknik framställdes en individuell utvärdering av livskvalitet från respondenterna. Respondenterna fick nämna fem livsområden som var viktiga för dem själva, och sedan kategorisera dessa. Data analyserades genom kvalitativt analysinnehåll och beskrivande statistik. Resultatet av studien visade att de kategorier som de flesta valde handlade om hälsa, arbete, studier, fritidsaktiviteter och relationer. 49 procent av respondenterna nämnde arbete och studier som ett av de viktigaste livsområdena. Arbete beskrevs då utifrån ett arbete där de kunde få betalt och även få möjlighet att arbeta i en trygg och lugn miljö. I en studie som har gjorts av Kober och Eggleton (2005) har de undersökt vilka effekter en skyddad verksamhet har på brukarnas livskvalitet, i jämförelse med om de är i en öppen anställning. I studien som har gjorts har de intervjuat 117 personer med olika grader av intellektuella funktionsnedsättningar. 55 procent av dessa personer arbetade i en öppen anställning, medan 45 procent arbetade i en skyddad verksamhet. Metoden man använde sig av var att man gjorde ett frågeformulär för att undersöka hur människor uppfattade sin livskvalitet. Genom testet mätte man fyra olika faktorer som handlade om social tillhörighet/samhällsintegration, välbefinnande, kompetens/produktivitet och självkontroll. Resultatet visade att de personer som hade en öppen anställning även upplevde en större känsla av livskvalitet. De kunde även med hjälp av resultatets bedömning se att de personer 9

10 som hade en öppen anställning även verkade ha ökad känsla av självkontroll. Det man också kunde se från resultatet var att personer som varit i en öppen anställning fick mycket högre poäng när det handlar om social tillhörighet/samhällsintegration. Det kan enligt forskarna bero på att de personer som är i en öppen anställning har integrerat sig mer i samhället och har även en större känsla av social tillhörighet, än de som arbetar i en skyddad verksamhet. I studien av Mannerfelt (2000) beskrivs intervjuer med deltagare på arbets- och sysselsättningsverksamheter i Stockholm. Syftet med studien är att utifrån deltagarnas intervjusvar diskutera och tolka hur verksamheterna upplevs och vilken betydelse de har i deltagarnas liv. Det var sammanlagt 22 personer som intervjuades. Gemensamt för dem var att de alla deltog i en mer eller mindre arbetsliknande verksamhet och enligt verksamhetens personal upplevs de ha psykiska problem. Resultatet visade att inom verksamheterna uppskattas det när det finns utrymme för att må dåligt, det innebär att de själva inte behöver ta mer ansvar än vad man orkar med. Det upplevs negativt när personalen markerar för stort avstånd, och när det sätter för stor press eller förväntar sig för lite av deltagarna. Det som skapar en negativ känsla hos många är att verksamheterna inte är på riktigt. Det handlar då om att lön inte är kopplad till den prestation som utförs, samt att det är oklart vad deltagandet kommer att leda till, det vill säga kortsiktigheten. Båda typerna av verksamhet skapar struktur i vardagen genom de rutiner som finns och ökar även gemenskapen med övriga deltagare och personal. De personliga problem som intervjupersonerna berättar om handlar om ensamhet, dålig ekonomi och även brist på möjligheter att få arbete eller att ordna sitt liv efter egna önskemål. Verksamheterna löser inte detta grundläggande problem. De värden i livet som de intervjuade efterfrågar är någon form av delaktighet i samhället och en ekonomisk trygghet. (Mannerfelt, 2000). Erdner (2006) skriver i sin avhandling berättelser om ensamhetens vardag hos människor med psykiska funktionshinder. Syftet med hennes avhandling var att få en djupare förståelse för personer med psykiska funktionshinder med hjälp av deras berättelser om det dagliga livet. I första studien var urvalet informanter, personer med psykiska funktionshinder i en ålder mellan 30 och 65 år. Under en lång tid har informanterna haft ett begränsat nätverk, men de visste inte hur de skulle kunna skaffa sig vänner eller vad vänskap var. Informanterna var medvetna om sin sociala isolering, men kände inte att de hade förmåga att påverka detta. Alla informanterna ville ha ett arbete som de menar är viktigt för hälsan. Deras inställning till arbete varierar emellertid, eftersom de har svårt att klara av ett arbete. Detta trots att de tyckte att arbete var betydelsefullt, speciellt för att kunna träffa andra människor. Utanförskapet verkar vara en aktiv handling. En del av informanterna pratar om sig själva som annorlunda och udda. De känner att de inte alltid duger då de jämför och värderar sig själva. Enligt informanterna är förutsägbarheten för dem en längtan efter en egen inkomst, rutiner och ett eget arbete. Det skulle kunna öka informanternas självständighet och göra de mer oberoende. Det är viktigt att kunna planera sin framtid för att kunna få makt över sig själv och sin egen livssituation. En intervjuperson i Erdner (2006) beskriver att: Det är viktigt att ha en egen inkomst, jag vill ha min egen försörjning. Enligt de informanter som ingick i studien innebär ett fullvärdigt liv att ha kontroll över sitt eget liv, mening med livet och ha ett socialt utbyte. Informanternas berättelser beskriver däremot en självbild hos en person med ett avvikande beteende i förhållande till andra. Även känslor av utanförskap och övergivenhet. När informanterna berättar om sin ensamhet går det att tolka innebörden som negativ, även om den är outtalad. När informanterna beskriver att deras ensamhet blir påtalig, hanterar de sin oro på olika sätt. En del blir stillasittande, en del 10

11 blir aktiva och promenerar långa sträckor, medan en del föredrar att sova bort sin tid (Erdner, 2006). I sin studie ville Hedin, Herlitz & Kuosmanen (2006) undersöka vad sociala arbetskooperativ betyder för individernas exitprocess ur kriminalitet och missbruk och underlätta för den sociala integrationen i samhället för dessa personer. Materialinsamlingen skedde genom intervjuer, samtal och besök. Den första slutsatsen som man gjorde var att det har varit en konstruktiv form av rehabilitering från drogmissbruk och kriminalitet för den enskilda deltagaren. En annan slutsats man kunde se, var att arbetet inom de kooperativa grupperna har utvecklat deltagarnas olika resurser och kapaciteter. De flesta har vuxit som människor och utvecklat kreativitet och gemenskap genom sitt arbete. En del har utbildat sig för att nå en kompetensutveckling. Andra har utvecklat sitt sociala nätverk och sina privata relationer. Genom de sociala arbetskooperativen har rehabiliteringen kommit av sig själv genom att man kartlägger sin arbetsförmåga och sociala kompetens, och att man tränar olika kunskaper och förmågor hos individen. Även gemenskap och socialt stöd utgör viktiga punkter för det kooperativa arbetet. Arbetskooperativen innebär även att det är riktiga arbeten där olika tjänster och produkter produceras. Arbetet medför stora möjligheter till en normal vardagstillvaro med regelbundna arbetstider, meningsfullt innehåll i vardagen och social gemenskap. De som arbetar inom kooperativet får även inkomster, som i flesta fall liknar en vanlig lön. För många personer ur den målgrupp som blivit intervjuade är det väldigt viktigt att få möjlighet till en normal vardagstillvaro. Många av personerna förklarar hur viktig känslan av normalitet är för dem. De behöver inte skämmas och undvika vänner och grannar som de har gjort tidigare. 3.2 Teorier De två teorier vi har valt att ha med i vår studie är Antonovskys teori, känsla av sammanhang, som i Sverige förkortas KASAM och Goffmans teori Stigma. Dessa teorier ska hjälpa oss att få mer förståelse för vårt fenomen i vår studie. Vi har inte använt dessa teorier som utgångspunkt, men vi kommer att utgå från dem som en vetenskaplig grund då vi analyserar vårt resultat. KASAM Antonovsky (2005) var professor i medicinsk sociologi. Hans intresse väcktes då han undrade hur det kommer sig att människor kan förbli friska trots stora yttre påfrestningar i deras liv. Han skapade då den salutogenetiska modellen, som betyder att man fokuserar mer på vilka faktorer som stödjer hälsan, mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes). Han utgår därmed från ett holistiskt (systemiskt) perspektiv på människan och han har valt att undersöka vad som gör att en människa klarar av en svår situation. De yttre faktorer som påverkar en människa kallar Antonovsky för stressorer. Dessa kan vara såväl positiva som negativa. Ett exempel handlar om då en person blir uppsagd från sitt arbete. Stressorerna ställer då krav på individen i form av anpassning till den nya situationen, och det skapar därmed ett spänningstillstånd för personen. Antonovsky menar att det finns ett samband för hur personen löser detta spänningstillstånd beroende på personens upplevelse av sin situation. Den motståndskraft som skyddar oss från dessa stressorer beror på vår Känsla av sammanhang (KASAM). Det handlar om i vilken omfattning vi upplever vår tillvaro som begriplig, meningsfull och hanterbar. De tre faktorer som Antonovsky beskriver påverkar denna upplevelse och individens möjligheter att klara av en situation. Den första av dessa faktorer är hanterbarhet, vilket innebär att man bedömer sig själv ha resurser som kan hjälpa en och finna till hands då man utsätts för yttre krav. Dessa resurser kan vara ens egna och 11

12 handla om den egna förmågan. Det kan även handla om andra personer i ens närhet, som exempelvis vänner, familj eller någon annan som man känner förtroende för. Den andra är begriplighet, som innebär att man upplever sin tillvaro som överblickbar och begriplig. Har man en hög känsla av begriplighet så handlar det om att man har större förutsättningar för att kunna möta oberäkneliga inträffanden och sedan även förklara och begripa dem. Den sista faktorn är den som Antonovsky själv bedömer som viktigast. Den benämns som meningsfullhet och innebär att man upplever sin tillvaro och det som händer som meningsfullt. De ska kännas att de krav och problem som man utsätts för i livet ska vara värda och meningsfulla att lägga sin känslomässiga energi på. Vi anser att det Antonovsky beskriver om KASAM, är av stor vikt för att man ska trivas och må bra. Vi anser att KASAM har varit relevant för vår analys då vi i vår studie har utgått liksom Antonovsky utifrån personers egen upplevelse av hur dessa upplever sin vardag och de motgångar som vi alla möter. Vi har tolkat vårt resultat på det sätt att arbetets betydelse ökar en persons KASAM. De tre faktorer som Antonovsky beskriver kan vi alla koppla till arbetets betydelse. Att man känner att man har ett arbete att gå till som känns meningsfullt, gör att man känner en större mening med livet. Känner man att de arbetsuppgifter man har är begripliga och man förstår vad man ska göra, och varför man gör dem, så ökar även ens känsla av begriplighet. Den sista faktorn som handlar om hanterbarhet anser vi öka då man känner att man klarar av det arbete som man har. Att man arbetar utifrån sina egna resurser. Stigma I Goffman (2007) beskrivs det att termen Stigma skapades för att beteckna kroppsliga tecken, som var avsedda för att påvisa någonting nedsättande eller ovanligt i en persons moraliska status. Stigmatiserade personer är de som befinner sig i icke accepterade eller önskvärda tillstånd. Goffman skiljer här mellan kroppsliga stigman, som exempelvis fysiska handikapp. Tribala stigman som kan handla om nation, ras och religion. Karaktärsstigman kan innebära personer med psykiska funktionshinder. Inom varje samhälle finns tilldelade egenskaper som uppfattas som naturliga och vanliga för medlemmarna. De normer och regler som gäller inom den sociala miljön gör det möjligt för oss, att utan någon speciell uppmärksamhet eller eftertanke bemöta de personer som man förväntar sig möta. Den första åsyn då vi träffar på en främling är tillräcklig för att vi ska kunna kategorisera honom, fastställa hans sociala identitet och vissa egenskaper. Vi utgår sedan från dessa intryck och formar dem till normativa förväntningar och krav. Har främlingen i vår närvaro någon egenskap som gör honom olik från övriga personer, en mindre önskvärd egenskap, reduceras han i vårt medvetande till en utstött person. Det sker då en stämpling på personen, ett stigma. Den stigmatiserade personen betraktar sig själv som vilken annan människa som helst, medan han och omgivningen samtidigt i viss mån betraktar honom som annorlunda. Goffman (2001) beskriver även att en stigmatiserad person kan försöka att själva uppfattas som normala och försöka dölja deras stigma, med hjälp av att styra de uppfattningar som andra kan få av dem. Den stigmatiserade personen kan ofta känna sig mer avslappnad och inte behöva dölja sitt stigma när personen är med andra individer med liknande stigma som en själv. Det kan då även handla om professionella personer som har kunskap om denna grupp. Med vår förförståelse anser vi att personer med psykiska funktionshinder tillhör en av de grupper som i vissa sammanhang tilldelas en stigmatiserad roll i samhället. Det är därför vi anser att teorin Stigma av Goffman (2007) kan vara lämplig för studien för att få en förståelse av våra respondenter, och vara till hjälp då vi analyserar våra resultat. I dagens samhälle försöker man få ut så många personer som möjligt, inom målgruppen psykiska funktionshinder på en sysselsättning, så att de ska få något att sysselsätta sig med på dagarna. 12

13 Vi tycker det är oerhört viktigt att alla har något att göra på dagarna, men det ska inte bara för att man ska vara sysselsatt. De ska även kännas viktigt att gå till sysselsättningen, och det man gör ska kännas stimulerande och meningsfullt. Vi anser att en del personer med psykiska funktionshinder kan känna sig lite utanför samhället. Det kan vara problematiskt då man kanske inte klarar av att ha ett vanligt arbete, men man vill samtidigt vara en del av samhället och känna att man gör någon nytta. Genom att människor i samhället anser och tror att dessa personer klarar av att starta upp egna kooperativ och arbeta självständigt, med eventuellt stöd, så arbetar man även med att försöka få bort en del av stigmatiseringen gällande dessa personer. De får då en ökad tro på sin egen förmåga och kapacitet att klara av att arbeta mer på ett naturligt o självständigt sätt genom kooperativen. 13

14 4 Metod och empiriskt material I det här kapitlet har vi beskrivit de metoder som vi har använt oss av i studien. Vi har beskrivit hur vi har gjort för att nå fram till resultatet. Metoddelen har bestått av flera rubriker. Den första rubriken är metodval och forskningsansats där vi beskrivit vilken metod vi har använt oss av. Under datainsamlingsmetoder förklaras hur vi gått tillväga för att samla in våra data. Efter det kommer rubriken databearbetning och analysmetoder, där har vi förklarat hur vi bearbetat insamlad data och även vilken analysmetod vi använt oss av då vi analyserat studiens resultat. Under rubriken reliabilitet och validitet diskuteras dessa begrepp utifrån resultatet av vår studie. Till slut har vi avslutat med att beskriva våra etiska ställningstaganden. 4.1 Vetenskapsteoretisk grund Vi har använt oss av ett hermeneutiskt synsätt då vi har tolkat vår insamlade data i studien. Vi har då fått en djupare förståelse av våra data i studien. Inom hermeneutiken tar man bort tanken att man inom samhällsvetenskapen kan mäta sig fram till sanningar. Det man istället vill är att försöka få en förståelse för det man undersöker. Den hermeneutiska spiralen handlar om att en förståelse successivt växer fram. Det kan jämföras med att man lägger bit för bit i ett pussel, som sedan växer fram till en helhet. Till skillnad från positivismen som analyserar statistiskt och skapar modeller av detta, utgår hermeneutiken istället från jämförelser, samtal och tolkning. Reflekterande, sökande, fördomsfria, förståelseskapande samtal mellan de medagerande blir på det sättet ett viktigt inslag i den hermeneutiska tolkningsprocessen (Liljequist, 1999). Från början användes och kopplades hermeneutiken ihop med tolkningen av bibeltexter. Inom denna vetenskapsteori menar man att meningen hos en del endast kan förstås om den sätts i samband med helheten (Alvesson & Sköldberg, 1994). Detta kan beskrivas med något som kallas den hermeneutiska cirkeln, vilken utgör ett växelspel mellan del och helhet, vilket resulterar i att man successivt ökar förståelsen för de båda. Det finns olika typer av hermeneutik, och en annan form är den aletiska. Detta synsätt menar att genom det man säger avslöjar något dolt som ligger bakom det man säger. Det går att jämföra från Freud och hans psykoanalys med isberget. Den existentiella hermeneutiken studerar människans plats i världen. Människan kastas dagligen och stundligen utan eget samtycke ut till en existens i en värld där det gäller för henne att finna sig tillrätta (Alvesson & Sköldberg 1994 s 132). Vidare inom sist nämnda inriktning menar man också att människan är en fri varelse i och med sin möjlighet till att välja. Detta ansvar ses även som ett problem, eller som Sartre uttryckte sig, så är människan dömd till frihet. (1946:16, 21 enligt Alvesson & Sköldberg 1994 s 133). Vi bör ta tillvara vår möjlighet att välja och inte bara låta oss flyta med, menar författarna. Detta för att vi annars kan komma att vakna upp en dag och komma på oss själva vara någonstans i livet där vi inte tänkt oss. Detta kan också tas i beaktning i våra intervjuer. 14

15 4.2 Val av metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vår undersökning främst baseras på individuella upplevelser med brukare och personer som arbetar med liknande projekt. Kvale (1997) menar att genom kvalitativa intervjuer kan man få en ökad och djupare förståelse. Vi har använt oss av det när vi kopplat till hur man kan gå tillväga för att bygga upp dessa kooperativ, och vilka förutsättningar som behövs enligt brukarna. Genom de kvalitativa intervjuerna har vi kunnat gå in mer djupgående i frågorna, då vi även har fått möjlighet att ställa följdfrågor till brukarna som har gett information som vi inte tänkt på tidigare. Det är respondenternas associationer och tolkningar som har lett in på nya ämnen och gjort kopplingar som skiljt sig från det vi tänkt från början. 4.3 Urval Vi har totalt utfört tio intervjuer, då åtta har varit på personer med psykiska funktionshinder som idag har någon typ av sysselsättning, och två interjuver har varit med personer som har arbetat med att starta upp sociala arbetskooperativ. Vi ville intervjua de personer som redan har sysselsättning, för att vi ansåg att dessa personer är mer insatta i det ämne vi ville studera. Vi använde oss av en kombination av bekvämlighetsurval och ändamålsenligt urval. När vi valde ut våra respondenter vände vi oss till enhetschefer inom socialpsykiatrin. Vi informerade om syftet med vår studie och utifrån det hjälpte de oss med förfrågan till de respondenter som skulle kunna tänka sig ställa upp och vara med i vår undersökning. 4.4 Datainsamling och genomförande Vi har använt oss utav både primära och sekundära källor. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer, och den intervjuform vi har använt är halvstrukturerade. Vi har valt halvstrukturerade intervjuer eftersom de handlar om att förstå individens egen upplevelse. Intervjuaren söker sedan kunskap om begreppens kvaliteter och kvantiteter och eventuella relationer mellan begrepp (Lantz, 2007). Vi var på möte och träffade två enhetschefer inom området arbete och fritid. Cheferna kontaktade sedan två sysselsättningar i kommunen och berättade lite kort om vår studie. Vi tog sedan själva kontakten med personal på platserna, som hjälpte till med att planera en informationsdag. Denna dag hade vi som syfte att gå ut till sysselsättningarna och träffa de brukare vi eventuellt skulle intervjua, för att informera mer om vår studie. Vi började med att gå ut till det ena stället och de brukare som var på ett morgonmöte, då vi hade vår information. Vi började berätta lite om oss och pratade lite om vad arbetskooperativ innebär, och sedan lite om syftet med vår studie. Vi informerade även om varför vi ville göra intervjuer med dem, och vad frågorna i intervjun skulle handla om. Vi berättade att det var helt frivilligt att delta i studien, att all information kommer behandlas konfidentiellt, och att den information vi får fram endast kommer vara till syfte för vår studie. Vi gav sedan ut en förskriven intresselapp där de själva fick fylla i Ja eller Nej på frågan om de kunde tänka sig ställa upp på en intervju, och även fylla i sitt namn. Sedan samlade vi in alla lappar för att sedan ta kontakt med personalen igen, för att komma överens om en dag och tid då vi skulle kunna intervjua. Sedan bestämde vi en tid med de intervjupersonerna vi skulle intervjua om deras sysselsättning. Innan vi utförde intervjuerna så gav vi ett missivbrev (se bilaga 1) till respondenterna. Intervjumaterialet spelades in på bandspelare som sedan transkriberades ner i skrift. De personer som har arbetat med att starta upp kooperativ och har stor erfarenhet inom dessa, fick vi fram genom att vi sökte på olika intresseorganisationer. Sedan kontaktade vi dessa personer och bestämde en tid till intervju. 15

16 Det var viktigt att reflektera över att frågorna i intervjuguiden var relevanta för forskningen. Vidare om det fanns någon möjlighet att de satte igång processer hos informanterna, som inte var önskvärda. Våra frågor i intervjuguiden visade sig ge svar som var relevanta för och hjälpte oss besvara våra forskningsfrågor. Intervjuns uppläggning har bestått av frågeområden i en bestämd följd (se bilaga 2). Vi utgick från dessa frågeområden till alla när vi ställde frågorna, och en del frågor lade vi till beroende på deras svar. De består utav öppna svar. Det som intervjuaren uppfattar som betydelsefullt ger respondenten sin syn på. Intervjuaren bildar sig sedan en uppfattning om frågornas meningsfullhet för respondenten. Vi har valt denna typ av intervju eftersom vi sedan har flera intervjuer som handlar om samma tema, som vi sedan kan jämföra med varandra (Lantz, 2007). Vi valde att först göra en testintervju för att se hur respondenten reagerade på våra frågor. Efter det gjorde vi vissa justeringar. 4.5 Databearbetning och analysmetoder Det material som vi har fått fram genom våra intervjuer har vi valt att behandla konfidentiellt. Det innebär att ingen utomstående har kunnat känna igen intervjupersonerna i studien eftersom namn och utmärkande personuppgifter har tagits bort. Under transkriberingen av vårt material har vi spelat upp banden och ordagrant skrivit ned vad de har sagt. Vi har på det sättet överfört talat språk till en skriven text. Det är genom en kvalitativ analys vi kan nå kunskap om en händelses interna relationer. Det kan innebära kunskap om vad som karaktäriserar en viss egenskap och vilka kvalitéer denna egenskap visar upp (Starrin & Svensson, 1994). Vi har gått igenom och kodat in vårt transkriberade material. Vi delade därefter upp materialet i teman på sådant vis som beskrivs i Widerberg (2002). Vi har kategoriserat temana dels i relation till våra frågeställningar, och dels som nya teman om sådana dykt upp. Därefter har vi kopplat dessa till tidigare studier och teorier som vi har valt. När vi har skrivit våra citat har vi redigerat citaten på det sätt att vi har skrivit om deras talspråk. Vi har ibland även gjort om eller tagit bort något ord för att skydda respondenternas anonymitet. För övrigt har vi citerat precis det som de själva har sagt. Under de teman då vi inte har angett några citat har vi redovisat resultatet med egna ord. 4.6 Etiska överväganden De etiska aspekterna i forskning, på vilken nivå det än må gälla, är oerhört viktigt. Det är forskarens ansvar att förhindra och aktivt arbeta för att ingen som har någon koppling, i något led, tar skada fysiskt eller psykiskt som en följd av forskningen. Enligt HSFR humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Vetenskapsrådet (2009) finns det fyra huvudkrav som man ska ta hänsyn till då man utför denna typ av undersökning som vi kommer att utföra. Det är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. När vi var ute och gjorde en förfrågan till de personer som skulle kunna tänka sig vilja vara med i vår studie så informerade vi om att det var helt frivilligt för dem att ställa upp på intervjun, att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Vi berättade även att allt material kommer att behandlas konfidentiellt, och att de gärna får ta del av vår studie. Vid själva intervjutillfället fick de även ett missivbrev där all information som vi berättade om, stod 16

17 nedskrivet. Där fanns även kontaktuppgifter till författarna om de skulle vilja kontakta oss vid eventuella frågor. Innan vi startade vår intervju med respondenterna, informerade vi mer ingående om studiens syfte. Innan vi utförde våra intervjuer tog vi hänsyn till samtyckeskravet som innebar att vi inhämtade undersökningsdeltagarens samtycke (Vetenskapsrådet, 2009). 4.7 Validitet och reliabilitet Reliabilitet innebär tillförlitlighet, vilket betyder att undersökningarna är korrekt utförda. En opinionsundersökning måste bygga på ett representativt urval av personer, så att inte sammanträffanden påverkar resultatet (Thurén, 1994). Vi har utfört tio intervjuer och genom det data vi har fått in har informationen vi gett varit tillförlitlig. Reliabiliteten kunde ha minskat om vi inte hade fått tillräckligt med utförliga svar från respondenterna. Resultaten från våra data kan även ha minskat reliabiliteten genom att cheferna själva valde ut de sysselsättningar där vi skulle intervjua. De kan ha tänkt på personer som de redan visste innan skulle svara eller bete sig på ett speciellt sätt. Det som även kan ha minskat reliabiliteten är att vi har använt oss av bandspelare vid intervjuerna. Detta kan ha lett till att brukarna känt sig nervösa eller lite hämmade. Thurén (1994) ger ett exempel om att man ska utföra en väderprognos genom att undersöka hur högt svalorna flyger. Det man gör är att undersöka hur högt svalorna flyger. Sedan kan man räkna antalet svalor, mäta deras flyghöjd och räkna ut medelhöjden. Är allt detta utfört på ett korrekt sätt har undersökningen en hög reliabilitet. Frågan att ställa sig när det gäller att kontrollera validiteten i ett material är; mäter forskaren det den har avsett att mäta? Validiteten av en viss data är med andra ord utryckt hur relevant dessa data är, giltigheten av den. Det man ser på är hur väl en viss data representerar det generella fenomenet. Validitet innebär att man verkligen har undersökt det man var ute efter att undersöka (Thurén, 1994). Validiteten i vår studie var om vår analys och resultat anser vi stämmer överens med vårt syfte och våra forskningsfrågor då vi har använt oss av en kvalitativ metod. Vi anser att vi har fått tillräckligt med information och svar från våra respondenter för att kunna svara på våra forskningsfrågor och få fram ett resultat som stämmer överens med vårt syfte. Det som skulle kunna ha ökat validiteten är om vi hade undersökt om de behov som vi fick fram från brukare som var på en sysselsättning, hade varit liknande jämfört med de behov som kommit upp om vi intervjuat fler brukare som arbetet inom ett socialt arbetskooperativ. Det hade även ökat validiteten om brukarna hade haft mer kunskap gällande sociala arbetskooperativ. Vår andra forskningsfråga hade då även blivit starkare besvarad om vi fått fram mer svar från våra brukare, gällande hur deras behov skulle kunna tillgodoses i ett socialt arbetskooperativ. 17

18 5 Resultat och analys Vi har valt att redovisa vårt resultat och analys i form av teman såsom Widerberg (2002) beskriver. Utifrån våra intervjusvar kodade vi materialet som var relevant för att få svar på våra frågeställningar. Efter kodningen kopplade vi intervjusvaren till vår första frågeställning där huvudtemat handlade om behov. Vi satte då in de behov som kom fram från alla respondenter i olika teman. Sedan har vi under varje tema tagit ut de som båda respondentgrupperna sagt om temat. Efter det har vi kopplat intervjusvaren till vår bakgrund, tidigare forskning och teorier. Under vårt andra resultat och analysdel har vi kopplat svaren till vår andra frågeställning hur sociala arbetskooperativ kan tillgodose brukarnas behov. Vi har då tagit föregående teman som framkommit och kopplat svaren till vår andra respondentgrupp, som arbetat med sociala arbetskooperativ och även en brukare som arbetar i ett socialt arbetskooperativ. Under varje tema har vi sedan analyserat svaren och kopplat även de till vår bakgrund, tidigare forskning och teorier för att då påvisa likheter och olikheter och olika slutsatser av dessa. Vi har i vårt resultat och analysdel valt att benämna brukarna som vi intervjuat för respondenter, och vår andra grupp, som har arbetat med sociala arbetskooperativ för informanter. 5.1 Behov i arbete och sysselsättning De första temana som de flesta (7 av 8) av våra respondenter tog upp var följande: Flexibelt, rörligt arbete och variation. De tog upp medbestämmande, inflytande, delaktighet, social samvaro och vikten av att ha arbetskamrater som viktiga punkter. Det tog även upp betydelsen av att känna uppskattning för sitt arbete, och att känna tillfredställelse över att ha ett arbete: Flexibelt och rörligt arbete och variation: Respondenterna berättar under intervjuerna om att det är av stor vikt för dem att arbetsuppgifterna är varierade och att arbetet är utformat på ett sätt så det är rörligt och man har möjlighet till att variera sina arbetsuppgifter. Det är något de beskriver som en viktig faktor för att inte arbetet ska bli enformigt och för att kunna trivas på sin arbetsplats. En respondent berättar om ett arbete som var så enformigt så att han slutade: Någon praktik borta på ett ställe, jag skurade toaletter. Jag slutade efter en halv dag för att det var så enformigt. Medbestämmande/inflytande/delaktighet: De flesta av våra respondenter upplever sig ha stort inflytande och medbestämmande på sitt arbete. Det är något de beskriver som väldigt viktigt och många nämnde att det har att göra med vilken handledare/bas man har. Många av respondenterna framhäver att det är väldigt viktigt för dem att arbetsledaren lyssnar på dem och tar hänsyn till deras åsikter. En respondent uttrycker det så här: Man vill ju ha en bra bas också som lyssnar på folk, att de ser oss som människor, inte som maskiner. Vidare förklarar en respondent hur starkt han ogillar arbetsplatser där inte alla får vara med och bestämma utan någon överman går in och fattar beslut över huvudet på de som arbetar där. Medbestämmande för många beskrevs också som frihet, frihet och inflytande att vara med i utformandet av arbetsuppgifternas utförande. En annan respondent berättade om hur de får bestämma själva över arbetsuppgifterna och att de inte behöver deras handledares hjälp utan fattar deras egna beslut: 18

19 Ja, här får vi bestämma. Vi får ut ett papper ur datorn, så står det vad vi ska göra under dagen, typ åka till sjukhuset eller ett äldreboende eller något. Installera en skrivare där eller två datorer där, och det är ju vi som bestämmer. Vi bestämmer tillsammans, kommer överens om grejer och så. Det är inga problem, vi löser det. Vår bas behöver inte säga någonting, vi vet hur vi ska göra och så. En respondent beskriver medbestämmandet i arbetet som en direkt orsak till avsaknad av återfall: För mig har det varit direkt avgörande om jag ska behålla min nykterhet eller inte. Att jag har haft något vettigt att göra som jag bestämmer över, för så har det varit hela livet. De har klappat mig på huvudet och bestämt vad jag ska göra, har aldrig fått göra någonting själv. Vidare förklarar en respondent hur denne starkt ogillar arbetsplatser där inte alla får vara med och bestämma utan någon överman går in och fattar beslut över huvudet på de som arbetar där: Det här har vi bestämt, det vill jag inte höra alltså. Utan ska alla trivas ska alla vara en slags kugge, då ska alla fan i mig vara involverade också, annars kan det vara tycker jag. Detta pratade även informanterna mycket om. De ansåg att de var viktigt att brukarna får vara med och ta ansvar, och känna att makten ligger hos dem själva. Att medbestämmande är ett stort behov framkommer även i en studie gjord av Mannerfelt (2000) där vikten av att få vara med och styra över sitt liv framhålls som något viktigt. Social samvaro/vikten av arbetskamrater: Att arbetet är en viktig länk till sociala kontakter är de flesta av respondenterna överens om. De berättar att arbetskompisarna är en av de viktigaste sakerna för att trivas på arbetsplatsen, att göra saker gemensamt med andra. Många nämner också att arbetet blir en möjlighet till kontakt med andra människor och samhället i övrigt. En respondent beskriver kontakten med övriga samhället som främsta anledningen till att jobbet var roligt: Man fick umgås med folk som kom utifrån som kom och fika, man fick umgås med vanligt folk. Samma person nämner också under intervjun att gemenskap är något som är väldigt viktigt för honom i hans arbete. Andra respondenter berättar också om att göra saker tillsammans med de andra i gruppen, såsom gemensam lunch, åka på aktiviteter och samlas på rasterna och hur viktigt det är för dem. Respondenten som är medlem i ett socialt arbetskooperativ förklarar att det viktigaste är att man håller sig vaken, träffar folk och inte blir rädd för det. Många menade på att dem man arbetade med var en av de absolut viktigaste faktorerna för att trivas på arbetet. En av intervjupersonerna uttryckte det så här: Ja, dem man arbetar med, det är nog det viktigaste. Att man tycker om varandra i en grupp, att det inte blir en massa tjafs. Det ska vara roligt, inte bara tjäna pengar, det ska vara roligt också. En annan respondent uppgav gemenskapen med dem, denne arbetade tillsammans med, som orsak till att nuvarande arbetet var dennes roligaste jobb. Detta ämne tog en personal upp. 19

20 Att sociala aktiviteter är ett tydligt behov framgår även i Jansson, Sonnander och Wiesel (2002), där det framkom som ett av de ouppnådda behoven. Vår studie visar att de flesta av respondenterna ser arbetet som länken till sociala kontakter. Jansson et.al.menar på att man genom sysselsättningen lättare knyter meningsfulla relationer med andra människor. Även i en studie av Erdner (2006) påvisas att många med psykiska funktionshinder inte visste hur de skulle skaffa sig sociala kontakter. Här kan arbete vara en brobyggare till ett rikare socialt liv och av stor betydelse för detta. Uppskattning för sitt arbete/tillfredställelse över att ha arbete: Många av respondenterna visar tydlig tacksamhet och uppskattning över att ha någonting att göra på dagarna. Orsaker de nämner är exempelvis att ha rutiner att hänga upp dagarna kring, att kunna känna sig som andra, att berätta att man varit på jobbet och att det motverkar då även att man blir uttråkad. Ingen ur personal samtalade kring detta. Många respondenter (6 av 8) pratade också om vikten av ha något att göra på dagarna, om att känna sig duktiga, behövda och att känna en tillhörighet. De tog även upp stimulerande och meningsfull arbete. Vikten av att ha något att göra på dagarna: Detta tema går in i sistnämnda temat ovan. En respondent menar på att för honom minskar det också risken för återfall att ha något att göra på dagarna. Han beskriver det som att rubbningar i rutiner utgör ett riskmoment i form av att han kan falla tillbaks i dåliga vanor. Respondenten som är medlem i ett arbetskooperativ anser att det är bra att gå till sitt arbete på dagarna istället för att gå hemma fem dagar i veckan. Eftersom han befinner sig under de omständigheter som han gör så tycker han det arbete han är på är det bästa sättet för honom. Ingen av personal tog upp detta. Känna sig duktig, behövd och att känna en tillhörighet: Många respondenter pratade om att de mådde bra av att få ansvar och göra saker som kommer till nytta. Många uttryckte också en stolthet över att de var duktiga på det de gjorde. En respondent berättar om hur viktigt denne tycker det är att känna att man får ett förtroende från de man arbetar med och hur viktigt det är för att man ska må bra på arbetet. Respondenten berättar hur han har fått förtroende som gör att denne känner sig behövd: Så har jag arbetat mig in så att jag har blivit betrodd. Jag har ju nycklar hit och larmkoderna, och till och med ställer upp någon gång ibland när basen säger nej. Jag måste komma senare imorgon, kan du gå ner och låsa upp? En av informanterna påpekar också vikten av detta. Han menar på att det är oerhört viktigt att ha ett arbete där man känner tillfredställelse och känner sig nyttig. Mannerfelt (2000) har även i sin studie fått fram ett resultat som visar på att det är viktigt att känna att det man gör är till någon nytta, vilket om så inte är fallet, skapar en negativ känsla hos många. Stimulerande/meningsfullt arbete: Många ur vår respondentgrupp upplevde det stimulerande att ha en sysselsättning. De menade också att det var viktigt att känna, att det deras arbetsuppgifter bestod av, kändes meningsfullt. En av respondenterna svarade på frågan vad som var viktigt för hans behov i hans sysselsättning och menade att sysselsättningen i sig ger stimulans om den känns vettig. Meningsfullhet är enligt Antonovsky (2005) en av de viktigaste faktorerna som påverkar en persons upplevelse av en situation och därigenom möjligheten att klara av den. Således är det rimligt kopplat till vår teoretiska referensram, att anta att behovet våra respondenter uppgett 20

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Valfrihet inom sysselsättning

Valfrihet inom sysselsättning Valfrihet inom sysselsättning Hjälp till sysselsättning Kommunen har ansvar för att ge hjälp till sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning som har betydande svårigheter i sin livsföring,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla...

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... ...för en del människor är runda Vi har tomtar på loftet, missbruk i bagaget, kriminella tankemönster, funktionshinder, stresskänslighet och 11 sociala företag

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning

Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning stockholm.se/alfa 2 (13) 3 (13) Innehåll Individual Placement and Support 4 Arbetsspecialistens roll 5 Alla som vill arbeta kan delta

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO Kartläggning sociala företag VÄRNAMO 1 Bakgrund till pågående kartläggning Värnamo kommun (2014) Ca 33 000 invånare. Befolkningen ökade med 27 personer i juli månad. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Värnamo

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun Ekonomi Tommy Carlsson, 0485-470 75 tommy.carlsson@morbylanga.se Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 158/2005 antagen 177/2014 reviderad Dnr 12/614-730 1(8) Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun 0 Inledning

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet Ett salutogent förhållningssätt Om meningsfullhet och livskvalitet Anor från 1700-talet Fattighuset Vegahusen Änggårdsbacken Otium Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Samma förutsättningar

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10 KARLSTADS KOMMUN Ärende 10 Dnr KS-2011-660 Dpl 01 sid 1 (1) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänsteskrivelse 2012-06-11 Dan Tågmark, 054-540 10 04 dan.tagmark@karlstad.se Politiskt initiativ

Läs mer

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer