Riktlinjer för primär stressprevention

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för primär stressprevention"

Transkript

1 Riktlinjer för primär stressprevention MARIA GJERDE RAPPORT III Skolan för Teknik och hälsa Enheten för ergonomi Untitled :37:20

2 MARIA GJERDE RAPPORT III Skolan för Teknik och hälsa Enheten för ergonomi Untitled :37:22

3 Riktlinjer för primär stressprevention 1

4 2

5 MARIA GJERDE Riktlinjer för primär stressprevention Skolan för teknik och hälsa Enheten för ergonomi 3

6 Maria Gjerde 2014 Kontsaktuppgifter Mia Gjerde: Gabriel Oxenstierna: KTH Kungliga Tekniska Högskolan Skolan för teknik och hälsa Enheten för ergonomi Tryck: Skandinavian Books, Danmark 2014 ISBN:

7 Innehåll Riktlinjer för primär stressprevention 7 Bakgrund 7 Företagshälsovårdens roll 7 Syfte med rapporten 8 Arbetsmiljöintervention - definition 8 Från individ till organisationsfokus 9 Recept på en framgångsrik intervention? 10 Interventionsprocessen Förbättringshjulet 12 Referenser 15 Innehåll 5

8 6 Innehåll

9 Riktlinjer för primär stressprevention Bakgrund De senaste decennierna har arbetslivet genomgått stora förändringar. Några exempel på faktorer som bidragit till denna förändring är exempelvis de stora nedskärningarna under 90-talet, globalisering och ett nytt sätt att se på människan utifrån begrepp som professionalisering och individualisering. Tekniska framsteg och ökade krav på lönsamhet i kombination med ekonomiska kriser som avlöser varandra är ytterligare faktorer som format och formar dagens arbetsmiljö i Sverige och i omvärlden. Det är inte bara individer som påverkas av denna förändring, utan arbetsorganisationer måste ständigt anpassa sig och omforma sig för att hänga med i ett allt snabbare tempo och i den konkurrenssituation de befinner sig i. Med anledning av dessa omstruktureringar har de förhållanden som skapar ohälsa förändrats (Burke & Cooper, 2000, Docherty & Huzzard 2003, Magnusson & Ottosson, 2003). Muskuloskeletala och psykiska diagnoser har varit de två största diagnosgrupperna i Sverige och andra västländer. Under de senaste åren har dock andelen långtidssjukskrivningar i psykiska diagnoser ökat och är nu något högre än andelen i muskuloskeletala diagnoser bland kvinnor (Jansson & Alexanderson, 2011). Företagshälsovårdens roll I Arbetsmiljölagen står att Företagshälsovårdens uppgift är att:... särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Samtidigt ska Företagshälsovårdens tjänster motsvara det kunden efterfrågar. De ovan beskrivna förändringarna i arbetslivet ställer nya krav på företagshälsovårdens insatser i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Den psykiska ohälsan har ökat i samhället. Andelen sjukskrivningar p.g.a. stress- och arbetsrelaterad ohälsa ökar (källa: Försäkringskassan). Så kallad sekundär prevention, (se definition nedan) med fokus på individen, löser inte problemet med den ökande psykiska och arbetsrelaterade ohälsan i samhället. Trots detta är företagshälsovården i Sverige fortfarande till stor del inriktad på individen och hennes sätt att hantera Bakgrund 7

10 stressiga förhållanden på arbetsplatsen. Företagshälsovården har exempelvis metoder för stresshantering på individnivå och behandlingsmetoder för de som drabbas av utmattningssyndrom. Däremot saknar fortfarande majoriteten av Sveriges företagshälsor konkreta verktyg för systematiskt arbetsmiljöarbete på organisationsnivå i kombination med insatser på individnivå. De tidigt förebyggande insatserna, de så kallade strategiska tjänsterna, behöver utvecklas inom företagshälsovården. Utveckling och förbättring av insatser på strukturell nivå kan leda till mer långsiktigt hållbara resultat i form av förbättrad arbetsmiljö - därmed också ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro bland anställda. Om företagshälsovården ska kunna bidra till att organisationer får en god arbetsmiljö med friska, välmående och produktiva chefer och medarbetare, är det nödvändigt med effektiv rotorsaksanalys för att komma åt och eliminera riskerna. För att lyckas behövs också ett välfungerande samarbete mellan organisationens parter (fackliga, skyddsombud, ledare och medarbetare) och olika stödfunktioner (HR, arbetsmiljöansvariga, Företagshälsovården, vetenskapliga institutioner). Syfte med rapporten Denna rapport är tänkt att vara ett stöd i systematiskt organisationsinriktat och psykosocialt arbetsmiljöarbete. Den vänder sig i första hand till Sveriges företagshälsor, men även till andra aktörer som är verksamma och intresserade av systematiskt psykosocialt arbetsmiljöarbete på strukturell nivå: HR-personal, chefer, myndigheter, arbetsmiljöforskare etc. Rapporten kan fungera som ett stöd och en guide för företagshälsovården i genomförandet av verksamhetsförändringar som syftar till att öka hälsa, välmående och produktivitet inom organisationen och minska stressrelaterad ohälsa bland chefer och medarbetare. Arbetsmiljöintervention - definition Begreppet intervention är ett lånat ord från engelsk litteratur. Svenska synonymer är exempelvis ingripande, inblandning, medling. En mer utförlig definition av en intervention med fokus på psykosocial arbetsmiljö och stressprevention på organisationsnivå kan vara: En planerad, strukturerad och teoribaserad åtgärd med syfte att identifiera och eliminera rotorsaker till arbetsrelaterad stress och ohälsa och därigenom förbättra både medarbetares och organisationers hälsa, välmående och produktivitet. (Giga, Cooper & Faragher, 2003; Lamontagne, Keegel, Louie, Ostry & 8 Syfte med rapporten

11 Landsbergis, 2007, Richardson & Rothstein, 2008). Inom arbetsmiljöforskningen och folkhälsovetenskapen delas arbetsmiljöinterventioner ofta in i primära, sekundära och tertiära interventioner. Primära interventioner är preventiva och syftar till att komma åt rotorsakerna till stress på arbetet. Hit hör interventioner som tittar på exempelvis förändring/omstrukturering av arbetsuppgifter, arbetstempo och balans mellan arbete-fritid, förbättrat organisationsklimat och socialt stöd, ledarskapsutveckling etc. Sekundära interventioner har som mål att hjälpa individen att bättre hantera stress eller ändra sin inställning till stressiga situationer. De syftar även till att minska stressymtomen hos medarbetarna innan de leder till allvarliga hälsoproblem. Stresshanteringsutbildningar, KBT och avslappningsövningar är exempel på sekundära insatser. Tertiära interventioner är reaktiva, dvs. de försöker minimera effekterna av stressrelaterade problem efter att de uppstått och söker mildra effekt.erna av detta för att förhindra ytterligare skada. Det kan handla om rådgivning, rehabilitering eller annan vård. Från individ till organisationsfokus Länge har forskning och åtgärder som ska minska stress och ohälsa hos medarbetare och på arbetsplatsen varit sekundära interventioner, dvs. inriktade på individen eller en liten grupp anställda och på insatser som syftar till att ge individen förutsättningar att öka sitt välbefinnande genom att förbättra sin stresshanteringsförmåga och syn på stressiga förhållanden. Traditionella interventionsprogram har ofta saknat kontrollgrupper och en ordentlig utvärdering och deras effekter har varit temporära och kortsiktiga, med liten eller ingen effekt på organisationen (Peterson & Arnetz, 1998; Kompier, Cooper & Geurts, 2000; Cousins et al., 2004b). Interventioner riktade mot individen på arbetsplatsen har visat sig lyckade i vissa fall åtminstone på kort sikt (Parkes & Sparkes, 1998, Richardson & Rothstein, 2008). Att rikta in sig på individen löser dock inte grundproblemen och rotorsakerna till stressen inom organisationen (Giga, Noblet, Faragher & Cooper, 2003). Dessutom är det inte rimligt att individen ska behöva anpassa sig efter en arbetsmiljö som ställer för höga och/eller orimliga krav på sina medarbetare (Parkes & Sparkes, 1998). De senaste decennierna har därmed medvetenheten ökat om att det behövs interventioner och strategiska insatser som har organisationen i fokus och som syftar till att eliminera grundorsaker till stress och ohälsa på arbetsplatsen. En följd av detta är att forskningen om arbetsmiljöinterventioner på grupp- och organisationsnivå har ökat i snabb takt Från individ till organisationsfokus 9

12 (Nielsen, Taris & Cox, 2010; Cooper, 2010; Cox, Taris & Nielsen, 2010). Arbetsmiljöinterventioner med fokus att identifiera och vidta åtgärder mot rotorsaker till stress inom organisationen har visat sig ha påverkan på både individen i sig, på individ- och gruppnivå samt på organisatoriska parametrar. Detta trots att interventionen eventuellt inte haft som uttalat mål att påverka alla nivåer (Van der Hek & Plomp, 1997; Lamontagne et al., 2007; Caulfield, Chang, Dollard & Elshaug, 2004). Insatser på samtliga tre nivåer (individ- grupp- organisation) har visat sig vara framgångsrikt för att uppnå goda, hållbara effekter av interventionen (Nielsen, Randall, Brenner & Albertsen, 2009). Omfattande interventioner som innefattar hela organisationen (och inte bara en del av denna) är kostsamt och komplext, varför många organisationer drar sig för att delta i sådana projekt. Interventioner som rör hela organisationen har dock visat sig generera mer hållbara och långsiktiga resultat, för både individ och organisation (Landsbergis & Vivona-Vaughan, 1995; Mikkelsen & Saksvik, 1998). Här har företagshälsovården en viktig roll att spela som drivande aktör för att initiera, planera, genomföra och utvärdera systematiska arbetsmiljöinterventioner inom organisationen/företaget. Företagshälsovården är dock ofta klämd mellan sin uppdragsgivare (företaget) och individen och ses inte alltid som den primära aktören att genomföra förändrings- och förbättringsarbete av detta slag. Det är inte helt ovanligt att företagshälsovårdens handlingsutrymme är begränsat till att fortsätta i gamla hjulspår och främst bedriva individinriktade insatser som inte leder till några långsiktigt hållbara resultat. Recept på en framgångsrik intervention? Det finns idag en hel del kunskap inom arbetsmiljöforskningen om vilka kriterier som ökar chanserna att lyckas med interventionsarbetet. Kunskapen ökar också ständigt med ny forskning (Nielsen, Taris et al., 2010; Cooper, 2010; Cox et al., 2010; Caulfield et al., 2004). Nedan följer några exempel på kriterier som återkommer regelbundet inom interventionsforskningen och som om de efterföljs kan öka chanserna att nå goda och hållbara resultat av interventionsarbetet. Struktur och planering genom hela processen För att öka chanserna att nå lyckade resultat av en intervention är det till att börja med viktigt att interventionen följer en strukturerad arbetsgång. Den bör med andra ord planeras, genomföras och utvärderas noggrant samt följa en genomtänkt arbetsplan (Nielsen, Randall, Holten och González, 2010; Nielsen, Taris 10 Recept på en framgångsrik intervention

13 et al., 2010; Bambra, Gibson, Sowden, Wright, Whitehead & Petticrew, 2009; Lamontagne et al., 2007; Caulfield et al., 2004; Giga, Noblet et al., 2003). Utan noggrann planering och ett väl genomtänkt förlopp innan genomförandet av en intervention, kan det vara svårt att tolka och fastställa resultaten av denna (Nielsen et al., 2010). Deltagande och engagemang bland medarbetare Aktiva och engagerade deltagare/medarbetare, s.k. deltagande design, tycks vara en av de viktigaste faktorerna för att lyckas i interventionsarbetet. Medarbetares deltagande rekommenderas generellt inom arbetsmiljöforskningen (Mikkelsen & Saksvik, 1998; Mikkelsen & Saksvik, 1999; Peiró, 1999; Cox et al., 2000; Cox et al., 2002; Rial-Gonzalez, 2000; Schröer & Sochert, 2000; Aust & Ducki, 2004; Egan et al., 2007; Rosskam, 2009). Vissa studier talar om olika former av problemlösande team för att beskriva de arbetsgrupper som medarbetare medverkar i för att analysera riskområden och ta fram åtgärdsprogram (Nielsen et al., 2010). Mycket forskning pekar på vikten av att medarbetarna accepterar interventionen och köper dess budskap, mål och ambitioner, eftersom detta tenderar att öka medarbetarnas motivation och vilja till förändring (NytrØ, Saksvik, Mikkelsen, Bohle & Quinlan, 2000; Bond & Bunce, 2001; Nielsen et al., 2010a; Cox et al., 2010; DeJoy, Wilson, Vandenberg, McGrath-Higgins & Griffin-Blake, 2010). Enligt Kompier et al. (2000) kan interventionens genomslagskraft öka om medarbetarna känner ett ansvar för interventionen och dess framgång. Medarbetarna är de verkliga experterna på sin arbetssituation. De bör därför delta under hela interventionsprocessen (planering, problemanalys, framarbetande av åtgärder, genomförande, utvärdering) för att ha en chans att kunna påverka dess riktning och innehåll (Peiró, 1999; Cox et al., 2000; Cox et al., 2002; Rial- Gonzalez, 2000; Schröer & Sochert, 2000; Aust & Ducki, 2004). Mikkelsen och Saksvik (1998) skriver att det till och med är viktigt att chefer, överordnade och externa experter är försiktiga med för mycket instruktioner till medarbetarna under interve ntionsprocessen; medarbetare har ofta bäst kunskap om både problemområden och lämpliga åtgärder. Att styra medarbetarna för mycket kan därmed få omvänd effekt och leda till sämre resultat av interventionen. Trots att de flesta interventionsstudier som genomförs idag använder sig av en deltagande design och ser aktiva medarbetare som något positivt, återstår fortfarande frågan om exakt i vilken form deltagandet ska ske. Det behövs mer forskning för att bättre förstå varför och när deltagande design fungerar. I en studie av Nielsen, Fredslund, Chirstensen och Albertsen (2006) visade det sig att en mer styrd interventionsprocess fungerade bättre än en deltagande design på Recept på en framgångsrik intervention 11

14 arbetsplatser där medarbetare var ovana att hantera mjuka frågor som exempelvis arbetsmiljö och hälsa. Stöd och engagemang bland ledning och mellanchefer En intervention med deltagande design (aktiva och involverade medarbetare) kan endast överleva och bli framgångsrik om det finns ett varaktigt stöd från arbetsorganisationens högsta ledning, men även från övriga chefsled. För att ha en chans att kunna förstå, arbeta med och åtgärda arbetsrelaterad stress och ohälsa, krävs att högsta ledningen gör det psykosociala arbetsmiljöarbetet till en naturlig del av den dagliga verksamheten och till chefernas normala och reguljära arbetsuppgifter (Kompier, Geurts, Gründemann, Vink & Smulders, 1998; Nielsen et al., 2010). Enligt Sörqvist och Höglund (2007) kan ledarnas engagemang nästan inte bli för stort och det måste vara ställt bortom alla tvivel att det systematiska arbetsmiljö- och förbättringsarbetet är viktigt och högprioriterat. Många studier visar på vikten av mellanchefernas stöd vad gäller interventioner, eftersom interventionerna kan få en större genomslagskraft och framgång om mellanchefer engageras i processen. Idag tas dock beslutet att genomföra interventioner till största del av högsta ledningen (Van der Hek & Plomp, 1997; Murta et al., 2007; Nielsen & Randall, 2009; Nielsen et al., 2010; Cox et al., 2010). Kommunikation och feedback Medarbetare bör också hållas uppdaterade och kontinuerligt få information som rör interventionen och eventuella åtgärder etc. God kommunikation och information till medarbetarna om interventionen ökar deras motivation, delaktighet och vilja att förändra verksamheten (NytrØ et al., 2000; Bond & Bunce, 2001; Nielsen, Randall & Albertsen, 2007). Kontinuerlig och tydlig information kan också göra att medarbetare uppfattar effekterna av en intervention som mer lyckade och meningsfulla än om de inte fått tillräckligt med information under processens gång (Nielsen et al., 2010; Cox et al., 2010; DeJoy et al., 2010). Interventionsprocessen Förbättringshjulet Nedan följer en beskrivning av hur interventionsprocessen/förbättringsarbetet kan se ut. Arbetsprocessen i interventionsarbetet bygger till stor del på tankar från verksamhetsutvecklingsstrategin LEAN, som med fördel kan användas som stöd i interventionsarbetet: Processen/modellen består av 4 steg: planera, implementera, utvärdera, förbättra. Modellen är uppbyggd som ett hjul för att symbolisera det ständiga förbättringsarbetet. 12 Interventionsprocessen Förbättringshjulet

15 Steg 4. Lära Förbättra Vid låga resultat: Gå tillbaka till steg 1 Vid önskat resultat: Standardisera och implementera lösningen. Dokumentera. 4. Förbättra 1. Planera Steg 1. Planera/Struktuera Behovsinventering Identifiera problem /rotorsaker Analysera rotorsaker Prioritera rotorsaker Föreslå åtgärder/lösning Dokumentera. 3. Utvärdera 2. Implementera Steg 3. Utvärdering. Vid önskade resultat: Gå vidare till steg 4. Om inte: tillbaka till steg 1. Dokumentera. Steg 2. Implementering av prioriterade åtgärder. Kontinuerlig information och statusuppdatering. Delaktighet och engagemang. Ev stöd av experter. Dokumentera. Steg 1. Planera Interventionsprocessen inleds med planeringsfasen där arbetet struktureras upp. Projekt/ledningsgrupp för interventionsarbetet utses. Här bör både chefer och medarbetare finnas representerade, liksom företagshälsovård, experter, förtroendevalda, HR. En behovsinventering kan vara ett första steg, för att ta reda på om det finns ett behov av förändring eller inte och i så fall inom vilka områden detta är aktuellt. Urval och prioritering av att i första hand vända sig mot eventuella riskgrupper (med stor stressproblematik/höga sjukskrivningstal etc.) inom företaget/organisationen, alternativt att interventionsarbetet direkt involverar samtliga chefer/medarbetare (hela företaget/organisationen). Riskfaktorer mäts genom enkäter (mätning 1) gärna i kombination med intervjuer/fokusgruppsintervjuer för att fånga sådant som enkäten missat. Problemområden analyseras Interventionsprocessen Förbättringshjulet 13

16 och prioriteras utifrån enkätresultatet och grad av risk. Det är viktigt att lägga litet extra tid vid problem-rotsorsaksanalysen, då det är lätt att fokus hamnar på fel problemområden; dvs. på problem som egentligen är en konsekvens av det verkliga problemet. Åtgärder väljs utifrån de prioriterade problemområdena/ riskfaktorerna. Arbetet fördelas. Samtliga steg under steg 1 dokumenteras. Steg 2. Implementera De valda och prioriterade åtgärderna utifrån mätning 1 genomförs. Regelbundna möten med projektgrupp/ledningsgrupp för interventionen hålls, för att stämma av hur arbetet går. Vissa grupper kan behöva hjälp och stöd under genomförandet av åtgärderna av exempelvis företagshälsovård eller experter. Det är viktigt att kontinuerlig information ges till samtliga involverade (medarbetare och chefer) om hur interventionsarbetet går. Det kan också vara nödvändigt att påminna samtliga medarbetare om vikten av att själva vara delaktig och engagerade i arbetet. Dokumentera. Mätning 2 genomförs. Steg 3. Utvärdera Resultaten från mätning 2 redovisas och analyseras. Utvärdering av valda åtgärder. Fick åtgärderna önskad effekt? Om ja: gå vidare till steg 4. Om nej: åter till steg 1. Dokumentera. Steg 4. Förbättra Nådde ni inte önskade resultat? Återgå till steg 1 och planeringsfasen. Ta lärdom av förbättringsarbetet och problemlösningen för att undvika att samma problem uppstår igen. Gick det som planerat med förbättrade resultat? Standardisera för att säkerställa en högre kvalitetsnivå och fortsätt det goda arbetet! Kommunicera och informera samtliga chefer/medarbetare om förbättringshjulet så att det blir en process som alla känner igen och förstår. Lägg förslagsvis ut modellen på intranätet för att ge alla en chans att förstå processer och tankesätt. Sträva efter enhetliga begrepp som alla är bekanta med för att undvika förvirring, missförstånd och parallellarbete. Dokumentera. *** Ovanstående text baseras på Gjerde, M., Arbetsmiljöinterventioner med fokus på organisation, stress och ohälsa en kunskapsöversikt. Kungliga Tekniska Högskolan, Skolan för teknik och hälsa, enheten för ergonomi. Rapport Interventionsprocessen Förbättringshjulet

17 Referenser * Aust, B., & Ducki, A. (2004). Comprehensive health promotion interventions at the workplace: Experiences with health circles in Germany. Journal Occupational Health Psychology, 9, Bambra, C., Gibson, M., Sowden, A. J., Wright, K., Whitehead, M., & Petticrew, M. (2009). Working for health? Evidence from systematic reviews on the effects on health and health inequalities of organizational changes to the psychosocial work environment. Preventive Medicine, 48, Bond, F. W., & Bunce, D. (2001). Job control mediates change in a work reorganization intervention for stress reduction. Journal of Occupational Health Psychology, 6, Burke, R. J., & Cooper, C. L. (2000). The organization in crisis. Downsizing, restructuring, and privatization. Oxford: Blackwell Publishers Ltd, Caulfield, N., Chang, D., Dollard, M. F., och Elshaug, C. (2004). A review of occupational stress interventions in Australia. International Journal of Stress Management, 11, Cooper, C. (2010). Keynote address on the 9 th EA-OHP conference, Rome, March Retrieved July 25, 2010, from KAYNOTE1/keynote1_files/Default.htm. * Cox, T., & Rial-González, E. (2000). Risk management, psychosocial hazards and work stress. Copenhagen: World Health Organization, Regional Office for Europe. Cox, T., Randall, R., & Griffiths, A. (2002). Interventions to control stress at work in hospital staff. Sudbury, UK: HSE Books. Cox, T., Taris, T. W., & Nielsen, K. (2010). Organizational interventions: Issues and challenges. Work & Stress, 24, Cousins, R., Mackay, C. J., Simon, D.C., Kelly, P. J., Kelly, C., & Mccaig, R. H. (2004b). Management standards and work-related stress in the UK. Work & Stress, 18, DeJoy, D. M., Wilson, M. G., Vandenberg, R. J., McGrath-Higgins, A. L., & Griffin-Blake, C. S. (2010). Assessing the impact of healthy work organization intervention. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 83, Docherty, P., & Huzzard, T. (2003). Marknads- management- och medarbetartrender I: von Otter, C. (red.), Ute och inne i svenskt arbetsliv Stockholm: Arbetslivsinstitutet Egan, M., Bambra, C., Thomas, S., Petticrew, M., Whitehead, M., & Thomson, H. (2007). The psychosocial and health effects of workplace reorganization. 1. A systematic review organizational-level interventions that aim to increase employee control. Journal of Epidemiology & Community Health, 61, Gerde, M., Arbetsmiljöinterventioner med focus på organisation, stress och ohälsa en kunskapsöversikt. Kungliga Tekniska Högskolan, Skolan för teknik och hälsa, enheten för ergonomi. Rapport Giga, S. I., Cooper, C. L., & Faragher, B. (2003). Ther development of a framework for a com- Referenser 15

18 prehensive approach to stress management interventions at work. International Journal of Stress Management, 10, Giga, S. I., Noblet, A. J., Faragher B., & Cooper, C. L. (2003) The UK Perspective: A Review of Research on Organisational Stress Management Interventions. Australian Psychologist, 38, s Holmström, Julia. (2012). En studie om organisatoriska interventioner för att minska stress och mental ohälsa. Informationssökning och litteraturstudie. Kungliga Tekniska Högskolan. Magisterprogrammet för Ergonomi, Människa, Teknik, Organisation. Jakopović, Vanesa. (2012). Organisationsrelaterad arbetsmiljö och stressinterventioner. Kartläggning av stresspreventionsprojekt på organisationsnivå. Kungliga Tekniska Högskolan. Magisterprogrammet för Ergonomi, Människa, Teknik, Organisation. Litteraturstudie. Jansson, C., & Alexanderson, K. (2011). Innebär sjukskrivning i muskuloskeletala diagnoser en ökad risk för sjuk- och aktivitetsersättning eller förtida död bland kvinnor och män? En rikstäckande prospektiv kohortstudie: Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet Kompier, M. A. J., Geurts, S. A. E., Gründemann, R. W. M., Vink, P., & Smulders, P. G. W. (1998). Cases in stress prevention: The success of a participative and stepwise approach. Stress Medicine, 14, Kompier, M. A., Cooper, C. L., & Geurts, S. A. (2000). A multiple case study approach to work stress prevention in Europe. European Journal of Work and Organizational Psychology, 9, Lamontagne, A. D., Keegel, T., Louie, A. M., Ostry, A., & Landsbergis, P. A. (2007). A systematic review of the job-stress intervention evaluation literature, International Journal of Occupational Environmental Medicine, 13, Landsbergis, P. A., & Vivona-Vaughan, E. (1995). Evaluation of an occupational stress intervention in a public agency. Journal of Organizational Behavior, 16, Magnusson, I., & Ottosson, J. (2003). Den tredje industriella revolutionen och den nya ekonomin mellan sken och verklighet. I: von Otter C. (red.), Ute och inne i svenskt näringsliv Stockholm: Arbetslivsinstitutet Mikkelsen, A., & Saksvik, P. Ø. (1998). Learning from parallel organizational development efforts in two public sector settings. Review of Public Personnel Administration, 2, Mikkelsen, A., & Saksvik, P. Ø. (1999). Impact of a participatory organizational intervention on job characteristics and job stress. International Journal of Health Services, 29, Murta, S. G., Sanderson, K., & Oldenburg, B. (2007). Process evaluation in occupational stress management programs: A systematic review. American Journal of Health Promotion, 21, Nielsen, K., Fredslund, H., Chirstensen, K. B., & Albertsen, K. (2006). Success or failure? Interpreting and understanding the impact of interventions in four similar worksites. Work & Stress, 20, Nielsen, K., Randall, R., & Albertsen, K. (2007). Participants appraisals of process issues and the effects of stress management interventions. Journal of Organizational Behavior, 28, Nielsen, K., & Randall, R. (2009). Managers active support when implementing teams: The impact of employee well-being. Applied Psychology: Health & Well-being, 1, Nielsen, K., Randall, R., Brenner, S.-O., & Albertsen, K. (2009). Developing a framework for the Why in change outcomes: The importance of empoyees appraisal of changes. In P. Ø. 16 Referenser

19 Saksvik (Ed.) Prerequisits for healthy organizational change (1st ed., pp ). Nielsen, K., Randall, R., & Christensen, K. B. (2010a). Developing new ways of evaluating organizational-level interventions. In J. Houdmont & S. Leka (Eds.), Contemporary occupational health psychology: Global perspectives on research and practice (pp ). Chichester, UK: Wiley-Blackwell. Nielsen, K., Randall, R., & Christensen, K. B. (2010b). Does training managers enhance the effects of implementing teamworking? A longitudinal, mixed methods field study. Human Relations. Nielsen, K., Randall, R., Holten, A. L., González, E. R. (2010). Conducting organizational-level occupational health interventions: What works? Work and Stress. 2010, 24, Nielsen, K., Taris, T. W., & Cox, T. (2010). The future of organizational interventions: Addressing the challenges of today s organizations. Work & Stress, 24, NytrØ, K., Sanksvik, P. Ø., Mikkelsen, A., Bohle, P., & Quinlan, M. (2000). An appraisal of key factors in the implementation of occupational stress interventions. Work & Stress, 14, Parkes, K. R., & Sparkes, T. J. (1998). Organizational interventions to reduce work stress: Are they effective? A review of the literature, CRR 193/1998 ed. Norwich: London: HSE Health and Safety Executive. Petterson, I. L., & Arnetz, B. B. (1998). Psychosocial stressors and well-being in health care workers. The impact of an intervention program. Social Science Medicine, 47, Rial-González, E. (2000). Risk assessment for work-related stress: A development study with UK hospital-based doctors. PhD thesis, University of Nottingham, Nottingham, UK. Richardson, K. F., & Rothstein, H. R. (2008). Effects of occupational stress management intervention programs: A meta-analysis. Journal of Occupational Health Psychology, 13, Rosskam, E. (2009). Using participatory action research methodology to improve worker health. In P.L. Schnall, M. Dobson, & E. Rosskam (Eds.), Unhealthy work: Causes, consequences, cures (pp ). New York: Baywood Publishing. * Schröer, A., & Suchert, R. (2000). Health promotion circles. Essen, Germany: Federal Association of Company Health Insurance Funds. Sörqvist, L., Höglund, F., Sex sigma Resultatinriktat förbättringsarbete som ger ökad lönsamhet och nöjdare kunder vid produktion av varor och tjänster. Studentlitteratur (2007) ISBN van der Hek, H., & Plomp, H. N. (1997). Occupational stress management programmes: A practical overview of published effect studies. Occupational Medicine, 47, Referenser 17

Arbetsmiljöinterventioner med fokus på organisation, stress och ohälsa

Arbetsmiljöinterventioner med fokus på organisation, stress och ohälsa Arbetsmiljöinterventioner med fokus på organisation, stress och ohälsa en kunskapsöversikt MARIA GJERDE RAPPORT I Skolan för Teknik och hälsa Enheten för ergonomi 1 Arbetsmiljöinterventioner med fokus

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet Projektledare Farida Rasulzada

Pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet Projektledare Farida Rasulzada 2010-03-01 Institutionen för psykologi Pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet Projektledare Farida Rasulzada Nedan hittar ni en beskrivning av ett projekt jag bedriver vid Lunds universitet i

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet

Läs mer

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Framtidens företagshälsovård ett programstöd för forskning om företagshälsovård KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Bakgrund KTH bedriver i samarbete med IVL och Karolinska

Läs mer

Utveckling av hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap Erfarenheter av att arbeta med interventioner utifrån ett arbetsmaterial

Utveckling av hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap Erfarenheter av att arbeta med interventioner utifrån ett arbetsmaterial Utveckling av hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap Erfarenheter av att arbeta med interventioner utifrån ett arbetsmaterial Andrea Eriksson 1 Katrin Skagert 2 Lotta Dellve 3 1 DrPH, post doktor.

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 , fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012 God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012 Per Lindberg, Uppsala universitet & Högskolan i Gävle Eva Vingård, Uppsala universitet Uppdraget En kunskapsöversikt över

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt BBIC: process och utfall..? ASI-intervju: förhör eller relationsskapande möte? Individanpassad insats: KBT

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap Organisatoriska och individuella förutsättningar Anders Hansson Svenska hälsopromotionsgruppen Katrin Skagert Institutet för stressmedicin Chefsuppdraget

Läs mer

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes

How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes RECENSION Lena Abrahamsson Kerstin Waldenström, Annika Härenstam: How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes Arbetsliv i omvandling,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

- Må bra på och av arbetet 1 (14)

- Må bra på och av arbetet 1 (14) DEN ARBETSMILJÖPOLITISKA PLATTFORMEN TAR SIKTE PÅ ATT VI SKA MÅ BRA PÅ OCH AV ARBETET. EN GOD BALANS MELLAN ARBETE OCH FRITID OCH EN ARBETSGEMENSKAP PRÄGLAD AV ARBETSGLÄDJE ÄR CENTRALT FÖR DETTA MÅL. ALLA

Läs mer

Från ord till handling. Artur Tenenbaum

Från ord till handling. Artur Tenenbaum Från ord till handling Artur Tenenbaum Enhetschef för Hälsan & Arbetslivet i Skaraborg Doktorand vid Institutionen för Medicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Specialist i allmän- och ortopedisk

Läs mer

Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre

Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre Företagshälsovården hur den fungerar och hur den kan bli bättre 1 2 Innehåll Förord...4 Sammanfattning...6 Inledning...7 Arbetsgivarnas skyldighet att erbjuda företagshälsovård...8 Företagshälsovård för

Läs mer

Organisatoriska förutsättningar för funktionellt chefskap, goda jobb och välfungerande verksamhet i offentlig sektor

Organisatoriska förutsättningar för funktionellt chefskap, goda jobb och välfungerande verksamhet i offentlig sektor Organisatoriska förutsättningar för funktionellt chefskap, goda jobb och välfungerande verksamhet i offentlig sektor Annika Härenstam, projektledare Anders Östebo, projektkoordinator Forskningsmedel från

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa

Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa Irene Jensen, professor i företagshälsa Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2014-11-24 Irene Jensen 1 Svenska staten satsning på

Läs mer

Företagssköterskans utvidgade roll testas/utvärderas. Utbildning Hälsa/ohälsa. Berörda chefer/medarbetare testar verktyg, instrument, metoder

Företagssköterskans utvidgade roll testas/utvärderas. Utbildning Hälsa/ohälsa. Berörda chefer/medarbetare testar verktyg, instrument, metoder Samarbete support ansvariga / Pa-system och rehabiliteringsjournal Företagssköterskans utvidgade roll testas/utvärderas FK AF LOKALT PROJEKT TIDIG REHAB Utbildning Hälsa/ohälsa Berörda chefer/medarbetare

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013 TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas Chefsbarometer 2013 Tid för ledarskap om chefers förutsättningar Sveriges chefer ägnar nästan en dag per vecka åt uppgifter som inte känns meningsfulla eller till och med onödiga.

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP SOM PÅVERKAR ORGANISATIONENS RESULTAT NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin Johansson 2013-04-08 Sammanfattning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP SOM PÅVERKAR ORGANISATIONENS RESULTAT NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin Johansson 2013-04-08 Sammanfattning

Läs mer

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Teori - Forskning

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Hälsofrämjande åtgärder och. medarbetares hälsa inom kommunala vård- och omsorgsorganisationer. Cecilia Ljungblad

Hälsofrämjande åtgärder och. medarbetares hälsa inom kommunala vård- och omsorgsorganisationer. Cecilia Ljungblad Hälsofrämjande åtgärder och medarbetares hälsa inom kommunala vård- och omsorgsorganisationer Cecilia Ljungblad Hälsofrämjande arbete (health promotion) syftar till att stärka människors egna möjligheter

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass NOLATO MEDITECH Vi skapar en verksamhet i världsklass Kunden i fokus Medical Excellence utgår från Nolatos vision: Hållbar utveckling Design av processer Minska slöserier Miljöhänsyn Kundvärde Kompetens

Läs mer

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat: Arbetsgång i en processförbättring Signaler från Kund, VP, medarbetare eller på andra sätt om att ett förbättringsarbete behövs Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete och utser processledare

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg Göran M Hägg Keynotes: Scania - success based on healthy and dedicated employees Robert Dubois, Scania, Södertälje How you, with the help of rhythm, improve moving patterns, stimulate cognition, emotion

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Evidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Evidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning Evidensbaserade metoder inom FHV Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-05-21 Reviderad av: Utbildningsledare 2014-05-20 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning Aktionsforskning och Interaktiv forskning Aktionsforskningens ursprung Aktionsforskningen lanserades av psykologen Kurt Lewin under 1940-talet, med huvudsyftet att hjälpa praktikern Handling/forskning,

Läs mer

Arbetsmarknad. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning* * Förkortad pwd i presentationen

Arbetsmarknad. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning* * Förkortad pwd i presentationen Arbetsmarknad Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning* * Förkortad pwd i presentationen Faktorer på många olika nivåer Historia Kultur Makro-social Meso-social Micro-social individ Subindivid

Läs mer

Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter

Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter Therese Stenlund Universitetslektor Inst. för Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi Kliniskt lektorat; Stressrehabilitering,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Innehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering

Innehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering po li cy fö r ar be ts & mi sä lj ö ke, rh hä et ls a Sv er ig e po lic y fö r ar be ts m ilj ö, hä lsa och sä ke rh et Po lic y Car ls be rg Innehåll 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta

Läs mer

Anvisningar till kursen. Föränderlighet och förändringsprocesser i organisationer (7,5 hp) Ändrad: 2012-09-25

Anvisningar till kursen. Föränderlighet och förändringsprocesser i organisationer (7,5 hp) Ändrad: 2012-09-25 Anvisningar till kursen Föränderlighet och förändringsprocesser i organisationer (7,5 hp) Ändrad: 2012-09-25 Masterprogrammet HT 2012 Innehållsförteckning KURSENS UPPLÄGGNING... 3 FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT...

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS) Uppdaterad 2015-08-27 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet Silf Competence.ppt 1 K229 Supply Chain och Lean Six Sigma+LEAN Silf Competence.ppt 2 K229 Vad är Supply Chain? Innehåll Vad är Lean, Six Sigma och Six Sigma+Lean

Läs mer