Nationella IT-strategier Norge, Nederländerna och Nya Zeeland. Omvärldsanalys Nationell informationsstruktur

Transkript

1 Nationella IT-strategier Norge, Nederländerna och Nya Zeeland Omvärldsanalys Nationell informationsstruktur

2 Artikelnr Publicering juni

3 Förord Baserat på Nationella IT-strategier i olika länder pågår just nu stora satsningar på att få en fungerande, övergripande struktur för IT i vård och omsorg. Så även i Sverige, där Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att inom ramen för Nationell IT-strategi för vård och omsorg ta fram en nationell informationsstruktur. Uppdraget genomförs i projektet Nationell Informationsstruktur (NI). I NI är det viktigt att dra nytta av erfarenheterna från andra länder men även att visa hur Sverige står sig i en internationell jämförelse. Detta är den andra rapporten från NI som presenterar resultat från projektets internationella omvärldsbevakning. Här beskrivs en sammanfattande jämförelse av innehållet i de nationella IT-strategierna i Norge, Nederländerna och Nya Zeeland, och hur strategierna genomförs. Den första omvärldsrapporten, som publicerades 2008, beskriver en jämförelse med ITstrategierna i Danmark, England och Kanada. Särskild vikt läggs i rapporterna på att belysa hur en nationell informationsstruktur hanteras i strategierna. Jämförelsen bygger på litteraturstudier och enskilda samtal med utvalda personer. Omvärldsrapporterna är i första hand tänkta som en inledande omvärldsorientering för dem som är verksamma inom och berörs av den nationella IT-strategin. NI-projektet har uppdragit åt Sabine Koch, professor i Hälsoinformatik, Karolinska Institutet, att genomföra den internationella omvärldsbevakningen. Hon svarar även för denna rapport. Lotta Holm Sjögren Projektchef, Nationell Informationsstruktur 3

4 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...5 Inledning...6 Bakgrund...6 Projektet Nationell informationsstruktur (NI-projektet)...7 Metod...7 Resultat...8 Norge...8 Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet)...8 Elektroniska patientjournaler (EPR)...9 Nederländerna...9 Nationell IT-strategi historik...9 Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet)...9 Nya Zeeland...10 Nationell IT-strategi historik...10 Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet)...11 HISO (Health Information Standards Organisation)...12 Norge Samspill 2.0 Nasjonal Strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren Nederländerna IT i nederländsk hälso- och sjukvård...17 Nya Zeeland Hälsoinformationsstrategi för Nya Zeeland (HIS-NZ)

5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att presentera en del av den omvärldsbevakning som genomförs inom Socialstyrelsens projekt Nationell Informationsstruktur (NI-projektet). Som en uppföljning av rapporten Nationella ITstrategier Danmark, England och Kanada 1 är målet nu att göra en sammanfattande jämförelse av innehållet i nationella IT-strategier i Norge, Nederländarna och Nya Zeeland samt tillvägagångssättet för deras genomförande i de olika länderna. Särskild vikt läggs på att belysa hur en nationell informationsstruktur hanteras i detta sammanhang. Med utgångspunkt från de befintliga IT-strategierna i Norge, Nederländarna och Nya Zeeland samt de officiella projektens webbplatser gjordes en litteratursammanställning under sommaren/hösten Denna kompletterades sedan med en sökning bland vetenskapliga publikationer. Resultaten visar att Norge har ett liknande synsätt som Sverige och har kommit ganska långt när det gäller elektroniska patientjournaler i samband med processorientering eftersom man sedan 1990 har ett Nationellt Centrum för Elektroniska Patientjournaler. Norge har också valt att inrätta ett särskilt program för kommunerna. I Nederländerna återspeglas inte samma processtänk som i Norge och Sverige. När det gäller standardisering så är Nederländerna, precis som Sverige, medlem i IHTSDO (International Health Terminology Development Organisation) som arbetar med utvecklingen av SNOMED-CT (Systematized Nomenclature of Medicine Clinical Terms). För informationsöverföring har man valt HL7 version 3. CEN 13606, som Sverige har bestämt sig för att följa, vill man titta på i ett senare skede. OpenEHR och Arketyper nämns inte i sammanhanget. Nya Zeelands strategi fokuserar på hälsa, välbefinnande och prevention och präglas av ett tydligt uttryckt fokus på primärvården för tidig diagnostisering. Detta skall stödjas av ett decentraliserat system med distribuerade elektroniska patientjournaler. 1 Nationella IT-strategier i Danmark, England och Kanada Omvärldsanalys Nationell informationsstruktur, htm 5

6 Inledning Syftet med denna rapport är att presentera en del av den omvärldsbevakning som genomförs inom Socialstyrelsens projekt Nationell Informationsstruktur (NI-projektet). Målet är att göra en sammanfattande jämförelse av innehållet i nationella strategier i Norge, Nederländarna och Nya Zeeland samt tillvägagångssättet i de olika länderna för deras genomförande. Särskild vikt läggs på att belysa hur en nationell informationsstruktur hanteras i detta sammanhang. Bakgrund Just nu arbetar många länder för att utforma och genomföra rikstäckande strukturer och arkitekturer för e-hälsa som baseras på nationella ITstrategier. För Sveriges utvecklingsarbete är det viktigt att ta del av internationellt arbete och att lära av andra länders erfarenheter. I en ny omvärldsbevakning 2 som har genomförts inom ramen för NIprojektet analyseras och jämförs innehåll och genomförande av nationella strategier i Danmark, England och Kanada. Resultaten av denna omvärldsbevakning kompletteras nu av ytterligare forskning om nationella strategier för e-hälsa från länder med liknande hälso- och sjukvårdssystem, nämligen Norge, Nederländerna och Nya Zeeland. 2 Nationella IT-strategier i Danmark, England och Kanada Omvärldsanalys Nationell informationsstruktur, htm 6

7 Projektet Nationell informationsstruktur (NI-projektet) 3 IT medför enorma möjligheter till förbättringar inom hälso- och sjukvård. Medborgare, vårdtagare och anhöriga förväntar sig tillgänglig och problemfri tillgång till kvalitetssäkrad information. Vårdgivarna behöver tillgång till effektiva, interoperabla IT-lösningar. Myndigheterna behöver IT för att administrera och distribuera resurser i syfte att öka säkerheten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården. För att en informationsdatabas inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska vara effektiv måste innehållet i databasen vara relevant, väldefinierat och strukturerat. IT-lösningar som stödjer processer inom hälsooch sjukvården måste ha kapacitet att administrera och utbyta denna information. Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla en nationell informationsstruktur för att skapa en grund för ändamålsenlig dokumentation. Projektet Nationell informationsstruktur (NI-projektet) pågår från 2007 till slutet av Inom ramen för NI-projektet utförs en övergripande analys av hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Analysen innefattar en beskrivning av operationella mål, processer och begrepp samt av informationsbehovet hos olika intressenter. Projektet kommer att mynna ut i tre generiska modeller: en processmodell, en begreppsmodell och en informationsmodell, vilka omfattar huvudinnehållet i den nationella informationsstrukturen. Resultatet utgör en grund för förbättringar såväl inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten som inom IT-utvecklingen. Under projektets gång kommer utkast till modellerna att publiceras för att öppna för dialog och väcka intresse hos intressenterna. Den nationella informationsstrukturen kommer att leda till effektivare kärnprocesser, utvärdering av processer och resultat, normskapande, kvalitetsutveckling samt ett effektivt utnyttjande av resurser. Den kommer också att underlätta för processorienterad verksamhet och administration samt för samarbete över organisationsgränser. Metod Undersökningen utgår från tillgänglig dokumentation från nationella ITstrategier och officiella webbsidor i Norge, Nederländerna och Nya Zeeland. Den övriga litteraturen har hämtats från vetenskapliga databaser och referenser från personer i respektive land. 3 Nationell Informationsstruktur, projektbeskrivning. n/ni-projektet/ senast ändrad,

8 Resultat Norge Nationell IT-strategi historik More Health for each bit Te@mwork 2007 I april 2008 introducerades den fjärde strategin Samspill 2.0 Nasjonal strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren ( Samspill 2.0 ). Samspill 2.0 ger en statusöverblick och listar de viktigaste utmaningarna och höjdpunkterna. Grunden är visionen om en integrerad vårdtagarprocess genom elektroniskt samarbete 5. Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet) I vårdtagar-/vårdgivarprocessen ingår egenvård före kontakten med hälsooch sjukvården, under processen samt efteråt. I processen kan aktörer från olika vårdgivare och mellan institutioner och professioner ingå. Processbegreppet betonar vikten av samverkan och kontinuitet i vården och de preventiva insatserna. Samspill 2.0 har visionen om en allomfattande överblick över vårdtagar-/vårdgivarprocessen med hjälp av elektronisk interaktion 4. Vårdsamarbetet handlar om samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhus samt mellan olika instanser för hälso- och sjukvård inom kommunen 4. Projektet Fyrtårnsprosjektet i S@amspill 2007 har bidragit till utvecklandet av modeller, standarder och funktionalitet för patientjournalsystem. Ett annat projekt som rör sex kommuner är ELIN-kommuneprosjektet där hälsostandarder och tekniska standarder anpassats för kommunikationen mellan instanserna för hälso- och sjukvård, allmänläkare och sjukhus. Man har utvecklat principer för en huvudjournal eller kjernejournal. Man har även genomfört ett pilotprojekt för elektroniska läkemedelsjournaler i syfte att samordna information om ordinationer i patientvården. 4 European Research Area (ERA) informationsblad, Norge, [ ] 5 Samspill 2.0 Nasjonal strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren , Helse- og omsorgsdepartementet, [ ] 8

9 Man har utvecklat ett ramverk för standarder och lösningar i syfte att möjliggöra för kommunikation mellan olika IT-system och aktörer. Elektroniska patientjournaler (EPR) I samarbete med det norska nationella centret för elektroniska patientjournaler (NSEP) har man utvecklat en nationell strategi för elektroniska patientjournaler. Strategin följs av en dokumentation av processtödjande elektroniska patientjournaler 6 där behov, krav och målsättningar diskuteras. Nederländerna Nationell IT-strategi historik 7 Nederländernas regering, Nationella IT-institutet för hälso- och sjukvård (NICTIZ) samt representanter från hälso- och sjukvården har tillsammans lagt grunden till en nationell elektronisk kommunikation och utbyte av medicinska data inom hälso- och sjukvård. Målsättningen med den IT-plan som Nederländernas regering presenterade 2006 är att öka tillgängligheten och kvaliteten genom att skapa förutsättningar för optimal och säker IT-användning. Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet) NICTIZ och det nederländska hälsoministeriet arbetar med virtuella elektroniska patientjournaler som kommer att göra det enklare för vårdgivarna att utbyta patientuppgifter. NICTIZ:s aktiviteter delas in i två program; AORTA och Healthcare Applications. AORTA AORTA-programmet handlar om den infrastruktur som sammanlänkar vårdtagare, vårdpersonal och sjukförsäkringsgivare. I infrastrukturen ingår en beskrivning av de tekniska och organisatoriska aspekterna samt av aspekterna på infrastrukturens implementering. I specificeringen ingår även åtgärder för dataskydd. I programmet Healthcare Applications fokuserar man på att underlätta för införandet av nationella elektroniska patientjournaler. Programmet handlar om att skapa samordnade informationsmodeller, terminologisystem och strukturer för elektroniska patientjournaler. Syftet med elektroniska patientjournaler är att skapa kontinuitet i vården. AORTA är den gemensamma länken för alla informationssystem. Vårdinformation lagras i en mängd olika datasystem. Den nederländska sekretesslagen tillåter inte att vårdinformation lagras i en central databas, vilket 6 Grimsmo A, Faxvaag A, Laerum M. Prosesstøttende EPJ systemer bakgrunn, definisjon og målsetninger, ehealth strategy and implementetion activities in the Nederlands, Report from the framework of the ehealth ERA project, Haveman H Ministry of Health, Welfare and Sport, Flim C, NICTIZ, Okt era.org/database/documents/era_reports/ehealth-era_report_netherlands_ _final.pdf [ ] 9

10 innebär att informationen istället måste lagras i dataapplikationen hos den som skrivit informationen. Applikationerna kan sedan skicka information mellan olika enheter i nätverket genom att använda kommunikationsstandarden HL7 version 3 8. Det elektroniska hälsoregistret (EHR) kommer att bestå av en samling applikationer som är länkade till AORTA. Det kommer att utvecklas gradvis och inledas med lanseringen av elektroniska läkemedelsjournaler (EMD) och huvudjournaler (WDH). Andra applikationer kommer att läggas till inom den närmsta framtiden. En sådan applikation är ett elektroniskt klientregister, som syftar till funktionell utveckling och pilottestning av ett elektroniskt register för sektorn för sjukvård och långtidsvård. Det elektroniska klientregistret strukturerar vårdoch organisatorisk information inom en institution. Projektet eenheid van taal (språklig samordning) har som syfte att standardisera kontaktytorna för informationsutbyte inom och mellan organisationerna 9. Nya Zeeland Nationell IT-strategi historik 10 I Nya Zeeland har det skett många förändringar inom vården och handikappomsorgen. Skiftet från behandlings- och händelsebaserad vård till befolkningsbaserad prevention och vård medför att hälso- och sjukvårdssystemet möter nya krav på informationsutbyte över organisationsgränserna. I Nya Zeelands vårdinformationsstrategi som introducerades 2005 presenteras en metod för att stödja Nya Zeelands vårdstrategi och Nya Zeelands handikappstrategi genom att använda information på nya sätt för att förbättra befolkningens hälsa och öka deras oberoende. Den bygger på tidigare nationella vårdinformationsstrategier som till exempel 1996 års vårdnformationsstrategi för år 2000 och det så kallade WAVE-projektet ( Working to add value to E-information ) i befintliga lokala och regionala IT-strategier. Denna strategi inriktar sig på folkhälsa, välmående och prevention. I Nya Zeeland har man valt att koncentrera sig på primärvården för att reducera antalet allvarliga sjukdomsfall och minska belastningen på sjukhusvården. Syftet är att bryta in tidigare i sjukdomsförloppet och hjälpa de mest utsatta grupperna på ett effektivare sätt. Man har också valt att fokusera på specifika befolkningsgrupper med stort behov av vård. Investeringarna ska priori- 8 AORTA, the Dutch national infrastructure, Spronk R - Sr. Consultant, Ringholm GmbG, 2007, [ ] 9 ehealth strategy and implementation activities in the Netherlands, Report from the framework of the ehealth ERA project, Haveman H Ministry of Health, Welfare and Sport, Flim C, NICTIZ, Oct era.org/database/documents/era_reports/ehealth-era_report_netherlands_ _final.pdf [ ] 10 Health Information Strategy for New Zealand 2005, Ministry of Health, August [ ] 10

11 teras så att de begränsade resurserna genererar maximala fördelar för den nya zeeländska befolkningens hälsa och oberoende. Strategin utvecklades av en sektorövergripande styrkommitté som leddes av distrikthälsonämnden, styrelseordföranden och informationsgruppsordföranden. Primärvården, icke-statliga organisationer, HISO (Health Information Standards Organisation), ACC (Accident Compensation Corporation) samt Ministeriet för Hälsa var representerade i kommittén. Syftet med strategin är att utveckla en samordnad strategi för informationssystem inom vård- och handikappsektorn. Dubbla eller motsägande lösningar ska förhoppningsvis kunna undvikas. Processen syftar till att utveckla konsensus angående visioner, mål och aktiviteter för informationssystem inom sektorn över en femårsperiod. Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet) Nya Zeeland arbetar för att förankra ett utbrett elektroniskt hälsoregister (EHR) på lokal, regional och nationell nivå. Där ska informationen vara länkad och elektroniskt hänvisad, och den mest detaljerade informationen ska förvaras lokalt. Ett enda elektroniskt hälsoregister vore enligt strategin varken en universallösning eller praktiskt möjligt, överkomligt eller genomförbart 11. Angreppsområden 10 Hälsoinformationsstrategin är indelad i så kallade angreppsområden, där fokus ligger på att implementera strategin. Angreppsområdena ska hjälpa till att balansera organisationerna så att de utvecklas från olika kapacitetsnivåer längs en gemensam väg. Syftet med dem är att fastställa övergripande prioriteringar för sektorn som helhet. Strategin delar in applikationerna i två kategorier: Stödapplikationer, vilka är enhetliga nationella system som tillhandahåller standardiserat material till affärsprocesser. Angreppsområdesapplikationer, vilka ger stöd i beslutsfattandet under leveransprocessen och förser användarna med relevanta patientuppgifter. Dessa applikationer ska vara nationellt konsekventa och standardiserade, oavsett om de agerar lokalt, regionalt eller nationellt. Strategin består av tolv angreppsområden. En av dem är Stödramverket. Angreppsområde 12, Stödramverket: Fokus för detta angreppsområde är att erbjuda ett ramverk för att förbättra uppfångandet och överföringen av information inom vården och handikappomsorgen. Ramverket fokuserar på vad och inte på hur. Med andra ord så fastställer det själva ramverket, men beskriver inte nödvändigtvis hur detta ramverk ska implementeras. Detta angreppsområde identifierar de 11 Health Information Strategy for New Zealand 2005, Ministry of Health, August [ ] 11

12 strukturer och standarder som krävs för att stötta implementeringen av övriga angreppsområden 12. HISO (Health Information Standards Organisation) HISO är en oberoende sektororganisation och en underkommitté till HISAC (Health Information Strategy Action Committee). Organisationen är huvudansvarig för att samordna utvecklingen och implementeringen av ITstandarder inom hälso- och sjukvården i Nya Zeeland och har publicerat ett antal IT standarder. 12 The Anchoring Framework, Health Information Strategy Action Committee, [ ] 12

13 Norge Samspill 2.0 Nasjonal Strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren Bilaga 1 Strategin Samspill 2.0 (Samspill 2.0 Nasjonal Strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren ), som presenterades i april 2008, är den fjärde strategin för elektronisk interaktion inom hälsooch sjukvården i Norge. Strategin är förankrad i den nationella hälsoplanen Nasjonal helseplan ( ) och gäller under perioden Enligt denna nya strategi har målen från de tidigare strategierna ännu inte uppnåtts. Den första uppgiften blir därför att förverkliga dessa mål. Samspill 2.0 ger en statusöverblick och listar de viktigaste utmaningarna och höjdpunkterna, i synnerhet myndigheternas insatser. Grunden är visionen om en integrerad vårdprocess genom elektroniskt samarbete. Fokus på samarbete mellan allmänläkare, sjukhus och kommuner kvarstår. Vidare ingår även administrativt samarbete i denna strategi. Helse- og omsorgsdepartementet och kommunernas medarbetar- intresseoch medlemsorganisation (KS) skrev i juni 2007 under ett nationellt ramavtal om samarbete inom hälso- och sjukvården. Gemensamma åtgärder inom hälso- och sjukvården är ett sätt att öka samarbetet över gränserna på samtliga nivåer i sektorn. De har bland annat åtagit sig att se till att de tekniska lösningarna understödjer det goda samarbetet. Samspill 2.0 intresserar sig för hur IT kan bidra till högre kvalitet inom hälso- och sjukvården tack vare bra samordning och kontinuitet i de tillhandahållna tjänsterna samt meningsfull användning av resurser. Visionen en överblick över vårdprocessen med hjälp av elektronisk interaktion Strategin Samspill 2.0 har genomgripande förståelse för vårdprocessen, vilken även omfattas av egenvård före kontakten med hälso- och sjukvården, vård under vägen samt efter behandlingen. Vårdprocessen kan innefatta flera aktörer från olika instanser, institutioner och professioner. Processbegreppet betonar vikten av samordning och kontinuitet i vård och prevention. Denna strategi har visionen om en överblick över vårdprocessen genom elektronisk interaktion. 13 Samspill 2.0 Nasjonal strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren , Helse- og omsorgsdepartementet, [ ] 13

14 Tidigare strategier fokuserade i första hand på tillgången till och utbytet av information om behandlingar i anknytning till vårdprocessen. Den här strategin fokuserar även på bättre administrativt samarbete och omfattas av information som inte är behandlingsrelaterad. Enligt strategin finns det väldigt lite övergripande systematisk standardisering på detta område. Enligt Samspill 2.0 har tidigare strategiers måls i stor utsträckning uppnåtts. Men det kvarstår fortfarande mycket arbete innan IT-lösningarna och de förändrade arbetssätten kan få effekter som överensstämmer med de långsiktiga målen och visionerna. Resultat från tidigare strategier: Det norska vårdnätverket som är motorvägen för överföring av information och elektronisk kommunikation och ett slutet nätverk för hälsooch sjukvården. Ett gemensamt adressregister inom vårdnätverket. Ett ramverk för standarder kring elektroniska meddelanden och webbtjänster. Digital legitimering för vårdpersonal och patienter. Standarder för hantering av elektroniska patientjournaler och elektroniska meddelanden för de vanligaste patientprocesserna. Metodik för brukarintervention och utveckling av standarder för det medicinska innehållet som ska ingå i samarbetet mellan parterna. Standard för informationssäkerhet inom hälso- och sjukvården som ger sektorn gemensam förståelse och trygghet så att alla som använder tjänsten har en gemensam säkerhetsnorm. Ett ramverk för standarder och lösningar har utvecklats för att underlätta för kommunikation mellan olika sorters IT-system och aktörer inom sektorn. Ramverket är en övergripande beskrivning av de olika delarna och av hur delarna är relaterade till varandra. Ramverkets beskrivs som en arkitektur för samordning ( samhandlingsarkitektur på norska), med utgångspunkt i traditionell överföring av standardiserade meddelanden. Arkitekturen kommer att utvidgas med bland annat webbtjänster för tillgång till tjänster. Eventuella lagändringar som öppnar för nya former för informationsutbyte följs upp med ytterligare ändringar i arkitekturen. Samarbetskedjor som stöttas av elektroniska lösningar I den akuta vården samarbetar jourläkare från kommunen med ambulans och akutmottagningar på sjukhusen. Samarbetskedjan utgörs av kommunikationen mellan läkare i den kommunala vården och specialistvården. Vårdsamarbetet handlar om samverkan mellan kommuner, allmänläkare och sjukhus, samt mellan olika vårdgivare inom kommunen. De patienter som omfattas av samarbetet är de som är i behov av rehabilitering och vård. Projektet Fyrtårnsprosjektet inom Samspill 2007 har medverkat till utvecklingen av modeller, standarder och funktionalitet av patientjournalsystem. Ett annat projekt, vilket arbetar med sex olika kommuner, är ELINkommune-prosjektet, där hälsostandarder och tekniska standarder har ut- 14

15 formats för kommunikationen mellan hälso- och sjukvård, allmänläkare och sjukhus. Man har utvecklat principer för en huvudjournal och genomfört ett pilotprojekt för e-recept. Idag är det ett lokalt ansvar att producera och introducera IT-baserade lösningar. Lokala självstyren vänder sig till kommunerna och de flesta allmänläkare är privata entreprenörer. Många problem som är relaterade till spridningen av IT-lösningar inom hälso- och sjukvården har blivit synliga. Samspill 2.0 ger några exempel: Ett standardiseringsarbete har ägt rum under flera år, men standarderna är för okända inom sektorn och det tar för lång tid att använda dem. Elektroniska patientjournaler står ännu inte, som önskat, i fokus i informationsflödet. Systemen används felaktigt, är av dålig kvalitet och används av för få personalkategorier. Informationen i hälsojournalerna är tillgänglig både i tryckt form, som skannade dokument och som elektronisk text, vilket leder till kostsamt dubbelarbete och minskat bruk. Användarna vill ha flera viktiga stödfunktioner för elektronisk interaktion, något som fortfarande inte är tillräckligt tillgängligt. Några prioriterade områden under perioden På kort sikt kommer man att koncentrera sig på användandet av befintliga, fungerande lösningar. En nationell överenskommelse kommer att säkerställa att de enklaste samarbetstjänsterna ska tas i bruk, även inom kommunal hälso- och sjukvård. Samarbetet mellan allmänläkare, privata vårdinrättningar och kommunal hälso- och sjukvård ska då prioriteras. På längre sikt ska tjänster som kräver högre utvecklingsgrad introduceras. Dit räknas till exempel elektroniska patientjournaler, nya modeller för elektronisk kommunikation och tillgång till patientinformation som till exempel huvudjournaler ( kjernejournal ) för centraliserad informationssamling och sedan ökad tillgänglighet mellan de olika instansernas system för elektroniska patientjournaler. Ett prioriterat område under Samspill 2007 var ett program riktat till kommunerna. Målet med detta program var att ge kommunerna grundläggande kunskaper och att introducera lösningar som kommunicerar väl såväl med varandra som med samarbetspartners som till exempel privata vårdgivare och vårdcentraler. Programmet utvecklade modeller där rutiner för dokumentation och organisation ingick. Målsättningen är att samtliga kommuner ska börja använda sig av elektronisk interaktion internt, med allmänläkare, med specialistvården och med myndigheter under den här strategiperioden. Kommunerna måste åtminstone säkerställa följande: Att elektroniska patientjournaler används för dokumentation av alla relevanta personalkategorier. Att utbyte av information mellan hälso- och sjukvård, allmänläkare och privata vårdgivare sker elektroniskt. Att utbytet sker enligt god sed och att nödvändig utbildning och kompetens ställs till förfogande. 15

16 En av aktiviteterna i detta prioriterade område är fortsättningen på ELIN-kprojektet. En fortsättning på ELIN-k-projektet bör mynna ut i lösningar för informationsutbyte dels mellan kommunal hälso- och sjukvård och allmänläkare, dels mellan kommunal hälso- och sjukvård och privata vårdgivare. Kommunerna kommer att få stöd för att genomföra ett initialt projekt, introducera format för elektroniskt samarbete och delta i ett nätverk där de kan utbyta erfarenheter, allt under ledning av och med stöd från kommuner som deltog i Fyrtårnsprojektet och ELIN-k-projektet. Kommunerna kommer även att uppmuntras att samarbeta med grannkommuner. ELIN-k-projektet började som ett projekt inom den offentliga sektorn år Idag är det ett kommunalt projekt lett av det norska sjuksköterskeförbundet. ELIN-metodiken används i strategin som en beteckning på den projektmetodik som ska hantera flera av de utmaningar som gör elektroniska samarbetsprojekt krävande. Metodiken betonar vikten av: Verkligt medicinskt deltagande och förankring. Standardiserade lösningar. Leverantörssamarbete. Övergripande värdekedjor som medför nytta för alla involverade parter. En övergripande utvecklingsprocess från specificering av användarkrav, utformning av standarder och genomförande av pilottester till implementering. 16

17 Bilaga 2 Nederländerna IT i nederländsk hälso- och sjukvård Den nederländska sjukvårdsreformen Sedan den 1 januari 2006 har Nederländerna ett nytt försäkringssystem för vårdkostnader. Enligt dokumentation från Ministeriet för hälsa, välfärd och idrott fanns det ett brådskande behov av att förnya försäkringssystemet för vårdkostnader. Systemet led av en mängd problem. Det fanns till exempel för många olika system - socialhälsoförsäkring, privat hälsoförsäkring och försäkring för statsanställda. Andra problem var att valmöjligheten för de försäkrade var liten eller obefintlig, att det saknades drivkrafter för försäkringsgivarna och att dessa led brist på konkurrens, att det saknades tryck på leverantörerna att prestera bättre samt att systemet ledde till orättvisa effekter i fråga om premier och inkomst 14. Huvudpunkterna i den sjukvårdsreform som presenterades 2006 är: En ny standardförsäkring för alla. Medborgarna kan byta försäkringsgivare varje år. Försäkringsgivarna konkurrerar om försäkringstagarna. Försäkringstagare och försäkringsgivare stimulerar leverantörerna att erbjuda bättre kvalitet. Låginkomsttagare får bättre villkor. Målet med sjukvårdsreformen är att göra vården effektivare och billigare, även långsiktigt, genom att säkerställa bättre kvalitet på vården, högre kostnadsmedvetenhet, billigare och mer skräddarsydd vård samt ökat kundinflytande. Den nederländska regeringen har beslutat att det ska vara obligatoriskt för alla i Nederländerna att vara försäkrade, och att den som inte är det bötfälls. Regeringen ansvarar fortfarande för att vården ska vara tillgänglig, billig och kvalitativ, men erbjuder inte längre någon vård. Istället har aktörerna på den nya marknad som sjukvårdsreformen skapat större frihet och större ansvar för att konkurrera om försäkringstagarna. Försäkringsbolagen är privata och tvingade att acceptera alla, oberoende av ålder, kön eller hälsostatus, men de har rätt att gå med vinst. De arbetar nationellt, men små regionala försäkringsbolag är också tillåtna. Försäkringsbolagen kan välja de samarbetspartners som ger den bästa servicen, och får även ställa krav på vårdutbudet. Enligt Ministeriet för hälsa, välfärd och idrotts dokumentation kommer detta att leda till ett mer prestationsorienterat vårdutbud, men vårdgi- 14 The new care system in the Netherlands, Ministry of Health, Welfare and Sport, Finns på: [ ] 17