Nationella IT-strategier Norge, Nederländerna och Nya Zeeland. Omvärldsanalys Nationell informationsstruktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella IT-strategier Norge, Nederländerna och Nya Zeeland. Omvärldsanalys Nationell informationsstruktur"

Transkript

1 Nationella IT-strategier Norge, Nederländerna och Nya Zeeland Omvärldsanalys Nationell informationsstruktur

2 Artikelnr Publicering juni

3 Förord Baserat på Nationella IT-strategier i olika länder pågår just nu stora satsningar på att få en fungerande, övergripande struktur för IT i vård och omsorg. Så även i Sverige, där Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att inom ramen för Nationell IT-strategi för vård och omsorg ta fram en nationell informationsstruktur. Uppdraget genomförs i projektet Nationell Informationsstruktur (NI). I NI är det viktigt att dra nytta av erfarenheterna från andra länder men även att visa hur Sverige står sig i en internationell jämförelse. Detta är den andra rapporten från NI som presenterar resultat från projektets internationella omvärldsbevakning. Här beskrivs en sammanfattande jämförelse av innehållet i de nationella IT-strategierna i Norge, Nederländerna och Nya Zeeland, och hur strategierna genomförs. Den första omvärldsrapporten, som publicerades 2008, beskriver en jämförelse med ITstrategierna i Danmark, England och Kanada. Särskild vikt läggs i rapporterna på att belysa hur en nationell informationsstruktur hanteras i strategierna. Jämförelsen bygger på litteraturstudier och enskilda samtal med utvalda personer. Omvärldsrapporterna är i första hand tänkta som en inledande omvärldsorientering för dem som är verksamma inom och berörs av den nationella IT-strategin. NI-projektet har uppdragit åt Sabine Koch, professor i Hälsoinformatik, Karolinska Institutet, att genomföra den internationella omvärldsbevakningen. Hon svarar även för denna rapport. Lotta Holm Sjögren Projektchef, Nationell Informationsstruktur 3

4 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...5 Inledning...6 Bakgrund...6 Projektet Nationell informationsstruktur (NI-projektet)...7 Metod...7 Resultat...8 Norge...8 Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet)...8 Elektroniska patientjournaler (EPR)...9 Nederländerna...9 Nationell IT-strategi historik...9 Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet)...9 Nya Zeeland...10 Nationell IT-strategi historik...10 Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet)...11 HISO (Health Information Standards Organisation)...12 Norge Samspill 2.0 Nasjonal Strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren Nederländerna IT i nederländsk hälso- och sjukvård...17 Nya Zeeland Hälsoinformationsstrategi för Nya Zeeland (HIS-NZ)

5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att presentera en del av den omvärldsbevakning som genomförs inom Socialstyrelsens projekt Nationell Informationsstruktur (NI-projektet). Som en uppföljning av rapporten Nationella ITstrategier Danmark, England och Kanada 1 är målet nu att göra en sammanfattande jämförelse av innehållet i nationella IT-strategier i Norge, Nederländarna och Nya Zeeland samt tillvägagångssättet för deras genomförande i de olika länderna. Särskild vikt läggs på att belysa hur en nationell informationsstruktur hanteras i detta sammanhang. Med utgångspunkt från de befintliga IT-strategierna i Norge, Nederländarna och Nya Zeeland samt de officiella projektens webbplatser gjordes en litteratursammanställning under sommaren/hösten Denna kompletterades sedan med en sökning bland vetenskapliga publikationer. Resultaten visar att Norge har ett liknande synsätt som Sverige och har kommit ganska långt när det gäller elektroniska patientjournaler i samband med processorientering eftersom man sedan 1990 har ett Nationellt Centrum för Elektroniska Patientjournaler. Norge har också valt att inrätta ett särskilt program för kommunerna. I Nederländerna återspeglas inte samma processtänk som i Norge och Sverige. När det gäller standardisering så är Nederländerna, precis som Sverige, medlem i IHTSDO (International Health Terminology Development Organisation) som arbetar med utvecklingen av SNOMED-CT (Systematized Nomenclature of Medicine Clinical Terms). För informationsöverföring har man valt HL7 version 3. CEN 13606, som Sverige har bestämt sig för att följa, vill man titta på i ett senare skede. OpenEHR och Arketyper nämns inte i sammanhanget. Nya Zeelands strategi fokuserar på hälsa, välbefinnande och prevention och präglas av ett tydligt uttryckt fokus på primärvården för tidig diagnostisering. Detta skall stödjas av ett decentraliserat system med distribuerade elektroniska patientjournaler. 1 Nationella IT-strategier i Danmark, England och Kanada Omvärldsanalys Nationell informationsstruktur, htm 5

6 Inledning Syftet med denna rapport är att presentera en del av den omvärldsbevakning som genomförs inom Socialstyrelsens projekt Nationell Informationsstruktur (NI-projektet). Målet är att göra en sammanfattande jämförelse av innehållet i nationella strategier i Norge, Nederländarna och Nya Zeeland samt tillvägagångssättet i de olika länderna för deras genomförande. Särskild vikt läggs på att belysa hur en nationell informationsstruktur hanteras i detta sammanhang. Bakgrund Just nu arbetar många länder för att utforma och genomföra rikstäckande strukturer och arkitekturer för e-hälsa som baseras på nationella ITstrategier. För Sveriges utvecklingsarbete är det viktigt att ta del av internationellt arbete och att lära av andra länders erfarenheter. I en ny omvärldsbevakning 2 som har genomförts inom ramen för NIprojektet analyseras och jämförs innehåll och genomförande av nationella strategier i Danmark, England och Kanada. Resultaten av denna omvärldsbevakning kompletteras nu av ytterligare forskning om nationella strategier för e-hälsa från länder med liknande hälso- och sjukvårdssystem, nämligen Norge, Nederländerna och Nya Zeeland. 2 Nationella IT-strategier i Danmark, England och Kanada Omvärldsanalys Nationell informationsstruktur, htm 6

7 Projektet Nationell informationsstruktur (NI-projektet) 3 IT medför enorma möjligheter till förbättringar inom hälso- och sjukvård. Medborgare, vårdtagare och anhöriga förväntar sig tillgänglig och problemfri tillgång till kvalitetssäkrad information. Vårdgivarna behöver tillgång till effektiva, interoperabla IT-lösningar. Myndigheterna behöver IT för att administrera och distribuera resurser i syfte att öka säkerheten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården. För att en informationsdatabas inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska vara effektiv måste innehållet i databasen vara relevant, väldefinierat och strukturerat. IT-lösningar som stödjer processer inom hälsooch sjukvården måste ha kapacitet att administrera och utbyta denna information. Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla en nationell informationsstruktur för att skapa en grund för ändamålsenlig dokumentation. Projektet Nationell informationsstruktur (NI-projektet) pågår från 2007 till slutet av Inom ramen för NI-projektet utförs en övergripande analys av hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Analysen innefattar en beskrivning av operationella mål, processer och begrepp samt av informationsbehovet hos olika intressenter. Projektet kommer att mynna ut i tre generiska modeller: en processmodell, en begreppsmodell och en informationsmodell, vilka omfattar huvudinnehållet i den nationella informationsstrukturen. Resultatet utgör en grund för förbättringar såväl inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten som inom IT-utvecklingen. Under projektets gång kommer utkast till modellerna att publiceras för att öppna för dialog och väcka intresse hos intressenterna. Den nationella informationsstrukturen kommer att leda till effektivare kärnprocesser, utvärdering av processer och resultat, normskapande, kvalitetsutveckling samt ett effektivt utnyttjande av resurser. Den kommer också att underlätta för processorienterad verksamhet och administration samt för samarbete över organisationsgränser. Metod Undersökningen utgår från tillgänglig dokumentation från nationella ITstrategier och officiella webbsidor i Norge, Nederländerna och Nya Zeeland. Den övriga litteraturen har hämtats från vetenskapliga databaser och referenser från personer i respektive land. 3 Nationell Informationsstruktur, projektbeskrivning. n/ni-projektet/ senast ändrad,

8 Resultat Norge Nationell IT-strategi historik More Health for each bit I april 2008 introducerades den fjärde strategin Samspill 2.0 Nasjonal strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren ( Samspill 2.0 ). Samspill 2.0 ger en statusöverblick och listar de viktigaste utmaningarna och höjdpunkterna. Grunden är visionen om en integrerad vårdtagarprocess genom elektroniskt samarbete 5. Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet) I vårdtagar-/vårdgivarprocessen ingår egenvård före kontakten med hälsooch sjukvården, under processen samt efteråt. I processen kan aktörer från olika vårdgivare och mellan institutioner och professioner ingå. Processbegreppet betonar vikten av samverkan och kontinuitet i vården och de preventiva insatserna. Samspill 2.0 har visionen om en allomfattande överblick över vårdtagar-/vårdgivarprocessen med hjälp av elektronisk interaktion 4. Vårdsamarbetet handlar om samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhus samt mellan olika instanser för hälso- och sjukvård inom kommunen 4. Projektet Fyrtårnsprosjektet i 2007 har bidragit till utvecklandet av modeller, standarder och funktionalitet för patientjournalsystem. Ett annat projekt som rör sex kommuner är ELIN-kommuneprosjektet där hälsostandarder och tekniska standarder anpassats för kommunikationen mellan instanserna för hälso- och sjukvård, allmänläkare och sjukhus. Man har utvecklat principer för en huvudjournal eller kjernejournal. Man har även genomfört ett pilotprojekt för elektroniska läkemedelsjournaler i syfte att samordna information om ordinationer i patientvården. 4 European Research Area (ERA) informationsblad, Norge, [ ] 5 Samspill 2.0 Nasjonal strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren , Helse- og omsorgsdepartementet, [ ] 8

9 Man har utvecklat ett ramverk för standarder och lösningar i syfte att möjliggöra för kommunikation mellan olika IT-system och aktörer. Elektroniska patientjournaler (EPR) I samarbete med det norska nationella centret för elektroniska patientjournaler (NSEP) har man utvecklat en nationell strategi för elektroniska patientjournaler. Strategin följs av en dokumentation av processtödjande elektroniska patientjournaler 6 där behov, krav och målsättningar diskuteras. Nederländerna Nationell IT-strategi historik 7 Nederländernas regering, Nationella IT-institutet för hälso- och sjukvård (NICTIZ) samt representanter från hälso- och sjukvården har tillsammans lagt grunden till en nationell elektronisk kommunikation och utbyte av medicinska data inom hälso- och sjukvård. Målsättningen med den IT-plan som Nederländernas regering presenterade 2006 är att öka tillgängligheten och kvaliteten genom att skapa förutsättningar för optimal och säker IT-användning. Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet) NICTIZ och det nederländska hälsoministeriet arbetar med virtuella elektroniska patientjournaler som kommer att göra det enklare för vårdgivarna att utbyta patientuppgifter. NICTIZ:s aktiviteter delas in i två program; AORTA och Healthcare Applications. AORTA AORTA-programmet handlar om den infrastruktur som sammanlänkar vårdtagare, vårdpersonal och sjukförsäkringsgivare. I infrastrukturen ingår en beskrivning av de tekniska och organisatoriska aspekterna samt av aspekterna på infrastrukturens implementering. I specificeringen ingår även åtgärder för dataskydd. I programmet Healthcare Applications fokuserar man på att underlätta för införandet av nationella elektroniska patientjournaler. Programmet handlar om att skapa samordnade informationsmodeller, terminologisystem och strukturer för elektroniska patientjournaler. Syftet med elektroniska patientjournaler är att skapa kontinuitet i vården. AORTA är den gemensamma länken för alla informationssystem. Vårdinformation lagras i en mängd olika datasystem. Den nederländska sekretesslagen tillåter inte att vårdinformation lagras i en central databas, vilket 6 Grimsmo A, Faxvaag A, Laerum M. Prosesstøttende EPJ systemer bakgrunn, definisjon og målsetninger, ehealth strategy and implementetion activities in the Nederlands, Report from the framework of the ehealth ERA project, Haveman H Ministry of Health, Welfare and Sport, Flim C, NICTIZ, Okt era.org/database/documents/era_reports/ehealth-era_report_netherlands_ _final.pdf [ ] 9

10 innebär att informationen istället måste lagras i dataapplikationen hos den som skrivit informationen. Applikationerna kan sedan skicka information mellan olika enheter i nätverket genom att använda kommunikationsstandarden HL7 version 3 8. Det elektroniska hälsoregistret (EHR) kommer att bestå av en samling applikationer som är länkade till AORTA. Det kommer att utvecklas gradvis och inledas med lanseringen av elektroniska läkemedelsjournaler (EMD) och huvudjournaler (WDH). Andra applikationer kommer att läggas till inom den närmsta framtiden. En sådan applikation är ett elektroniskt klientregister, som syftar till funktionell utveckling och pilottestning av ett elektroniskt register för sektorn för sjukvård och långtidsvård. Det elektroniska klientregistret strukturerar vårdoch organisatorisk information inom en institution. Projektet eenheid van taal (språklig samordning) har som syfte att standardisera kontaktytorna för informationsutbyte inom och mellan organisationerna 9. Nya Zeeland Nationell IT-strategi historik 10 I Nya Zeeland har det skett många förändringar inom vården och handikappomsorgen. Skiftet från behandlings- och händelsebaserad vård till befolkningsbaserad prevention och vård medför att hälso- och sjukvårdssystemet möter nya krav på informationsutbyte över organisationsgränserna. I Nya Zeelands vårdinformationsstrategi som introducerades 2005 presenteras en metod för att stödja Nya Zeelands vårdstrategi och Nya Zeelands handikappstrategi genom att använda information på nya sätt för att förbättra befolkningens hälsa och öka deras oberoende. Den bygger på tidigare nationella vårdinformationsstrategier som till exempel 1996 års vårdnformationsstrategi för år 2000 och det så kallade WAVE-projektet ( Working to add value to E-information ) i befintliga lokala och regionala IT-strategier. Denna strategi inriktar sig på folkhälsa, välmående och prevention. I Nya Zeeland har man valt att koncentrera sig på primärvården för att reducera antalet allvarliga sjukdomsfall och minska belastningen på sjukhusvården. Syftet är att bryta in tidigare i sjukdomsförloppet och hjälpa de mest utsatta grupperna på ett effektivare sätt. Man har också valt att fokusera på specifika befolkningsgrupper med stort behov av vård. Investeringarna ska priori- 8 AORTA, the Dutch national infrastructure, Spronk R - Sr. Consultant, Ringholm GmbG, 2007, [ ] 9 ehealth strategy and implementation activities in the Netherlands, Report from the framework of the ehealth ERA project, Haveman H Ministry of Health, Welfare and Sport, Flim C, NICTIZ, Oct era.org/database/documents/era_reports/ehealth-era_report_netherlands_ _final.pdf [ ] 10 Health Information Strategy for New Zealand 2005, Ministry of Health, August [ ] 10

11 teras så att de begränsade resurserna genererar maximala fördelar för den nya zeeländska befolkningens hälsa och oberoende. Strategin utvecklades av en sektorövergripande styrkommitté som leddes av distrikthälsonämnden, styrelseordföranden och informationsgruppsordföranden. Primärvården, icke-statliga organisationer, HISO (Health Information Standards Organisation), ACC (Accident Compensation Corporation) samt Ministeriet för Hälsa var representerade i kommittén. Syftet med strategin är att utveckla en samordnad strategi för informationssystem inom vård- och handikappsektorn. Dubbla eller motsägande lösningar ska förhoppningsvis kunna undvikas. Processen syftar till att utveckla konsensus angående visioner, mål och aktiviteter för informationssystem inom sektorn över en femårsperiod. Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet) Nya Zeeland arbetar för att förankra ett utbrett elektroniskt hälsoregister (EHR) på lokal, regional och nationell nivå. Där ska informationen vara länkad och elektroniskt hänvisad, och den mest detaljerade informationen ska förvaras lokalt. Ett enda elektroniskt hälsoregister vore enligt strategin varken en universallösning eller praktiskt möjligt, överkomligt eller genomförbart 11. Angreppsområden 10 Hälsoinformationsstrategin är indelad i så kallade angreppsområden, där fokus ligger på att implementera strategin. Angreppsområdena ska hjälpa till att balansera organisationerna så att de utvecklas från olika kapacitetsnivåer längs en gemensam väg. Syftet med dem är att fastställa övergripande prioriteringar för sektorn som helhet. Strategin delar in applikationerna i två kategorier: Stödapplikationer, vilka är enhetliga nationella system som tillhandahåller standardiserat material till affärsprocesser. Angreppsområdesapplikationer, vilka ger stöd i beslutsfattandet under leveransprocessen och förser användarna med relevanta patientuppgifter. Dessa applikationer ska vara nationellt konsekventa och standardiserade, oavsett om de agerar lokalt, regionalt eller nationellt. Strategin består av tolv angreppsområden. En av dem är Stödramverket. Angreppsområde 12, Stödramverket: Fokus för detta angreppsområde är att erbjuda ett ramverk för att förbättra uppfångandet och överföringen av information inom vården och handikappomsorgen. Ramverket fokuserar på vad och inte på hur. Med andra ord så fastställer det själva ramverket, men beskriver inte nödvändigtvis hur detta ramverk ska implementeras. Detta angreppsområde identifierar de 11 Health Information Strategy for New Zealand 2005, Ministry of Health, August [ ] 11

12 strukturer och standarder som krävs för att stötta implementeringen av övriga angreppsområden 12. HISO (Health Information Standards Organisation) HISO är en oberoende sektororganisation och en underkommitté till HISAC (Health Information Strategy Action Committee). Organisationen är huvudansvarig för att samordna utvecklingen och implementeringen av ITstandarder inom hälso- och sjukvården i Nya Zeeland och har publicerat ett antal IT standarder. 12 The Anchoring Framework, Health Information Strategy Action Committee, [ ] 12

13 Norge Samspill 2.0 Nasjonal Strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren Bilaga 1 Strategin Samspill 2.0 (Samspill 2.0 Nasjonal Strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren ), som presenterades i april 2008, är den fjärde strategin för elektronisk interaktion inom hälsooch sjukvården i Norge. Strategin är förankrad i den nationella hälsoplanen Nasjonal helseplan ( ) och gäller under perioden Enligt denna nya strategi har målen från de tidigare strategierna ännu inte uppnåtts. Den första uppgiften blir därför att förverkliga dessa mål. Samspill 2.0 ger en statusöverblick och listar de viktigaste utmaningarna och höjdpunkterna, i synnerhet myndigheternas insatser. Grunden är visionen om en integrerad vårdprocess genom elektroniskt samarbete. Fokus på samarbete mellan allmänläkare, sjukhus och kommuner kvarstår. Vidare ingår även administrativt samarbete i denna strategi. Helse- og omsorgsdepartementet och kommunernas medarbetar- intresseoch medlemsorganisation (KS) skrev i juni 2007 under ett nationellt ramavtal om samarbete inom hälso- och sjukvården. Gemensamma åtgärder inom hälso- och sjukvården är ett sätt att öka samarbetet över gränserna på samtliga nivåer i sektorn. De har bland annat åtagit sig att se till att de tekniska lösningarna understödjer det goda samarbetet. Samspill 2.0 intresserar sig för hur IT kan bidra till högre kvalitet inom hälso- och sjukvården tack vare bra samordning och kontinuitet i de tillhandahållna tjänsterna samt meningsfull användning av resurser. Visionen en överblick över vårdprocessen med hjälp av elektronisk interaktion Strategin Samspill 2.0 har genomgripande förståelse för vårdprocessen, vilken även omfattas av egenvård före kontakten med hälso- och sjukvården, vård under vägen samt efter behandlingen. Vårdprocessen kan innefatta flera aktörer från olika instanser, institutioner och professioner. Processbegreppet betonar vikten av samordning och kontinuitet i vård och prevention. Denna strategi har visionen om en överblick över vårdprocessen genom elektronisk interaktion. 13 Samspill 2.0 Nasjonal strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren , Helse- og omsorgsdepartementet, [ ] 13

14 Tidigare strategier fokuserade i första hand på tillgången till och utbytet av information om behandlingar i anknytning till vårdprocessen. Den här strategin fokuserar även på bättre administrativt samarbete och omfattas av information som inte är behandlingsrelaterad. Enligt strategin finns det väldigt lite övergripande systematisk standardisering på detta område. Enligt Samspill 2.0 har tidigare strategiers måls i stor utsträckning uppnåtts. Men det kvarstår fortfarande mycket arbete innan IT-lösningarna och de förändrade arbetssätten kan få effekter som överensstämmer med de långsiktiga målen och visionerna. Resultat från tidigare strategier: Det norska vårdnätverket som är motorvägen för överföring av information och elektronisk kommunikation och ett slutet nätverk för hälsooch sjukvården. Ett gemensamt adressregister inom vårdnätverket. Ett ramverk för standarder kring elektroniska meddelanden och webbtjänster. Digital legitimering för vårdpersonal och patienter. Standarder för hantering av elektroniska patientjournaler och elektroniska meddelanden för de vanligaste patientprocesserna. Metodik för brukarintervention och utveckling av standarder för det medicinska innehållet som ska ingå i samarbetet mellan parterna. Standard för informationssäkerhet inom hälso- och sjukvården som ger sektorn gemensam förståelse och trygghet så att alla som använder tjänsten har en gemensam säkerhetsnorm. Ett ramverk för standarder och lösningar har utvecklats för att underlätta för kommunikation mellan olika sorters IT-system och aktörer inom sektorn. Ramverket är en övergripande beskrivning av de olika delarna och av hur delarna är relaterade till varandra. Ramverkets beskrivs som en arkitektur för samordning ( samhandlingsarkitektur på norska), med utgångspunkt i traditionell överföring av standardiserade meddelanden. Arkitekturen kommer att utvidgas med bland annat webbtjänster för tillgång till tjänster. Eventuella lagändringar som öppnar för nya former för informationsutbyte följs upp med ytterligare ändringar i arkitekturen. Samarbetskedjor som stöttas av elektroniska lösningar I den akuta vården samarbetar jourläkare från kommunen med ambulans och akutmottagningar på sjukhusen. Samarbetskedjan utgörs av kommunikationen mellan läkare i den kommunala vården och specialistvården. Vårdsamarbetet handlar om samverkan mellan kommuner, allmänläkare och sjukhus, samt mellan olika vårdgivare inom kommunen. De patienter som omfattas av samarbetet är de som är i behov av rehabilitering och vård. Projektet Fyrtårnsprosjektet inom Samspill 2007 har medverkat till utvecklingen av modeller, standarder och funktionalitet av patientjournalsystem. Ett annat projekt, vilket arbetar med sex olika kommuner, är ELINkommune-prosjektet, där hälsostandarder och tekniska standarder har ut- 14

15 formats för kommunikationen mellan hälso- och sjukvård, allmänläkare och sjukhus. Man har utvecklat principer för en huvudjournal och genomfört ett pilotprojekt för e-recept. Idag är det ett lokalt ansvar att producera och introducera IT-baserade lösningar. Lokala självstyren vänder sig till kommunerna och de flesta allmänläkare är privata entreprenörer. Många problem som är relaterade till spridningen av IT-lösningar inom hälso- och sjukvården har blivit synliga. Samspill 2.0 ger några exempel: Ett standardiseringsarbete har ägt rum under flera år, men standarderna är för okända inom sektorn och det tar för lång tid att använda dem. Elektroniska patientjournaler står ännu inte, som önskat, i fokus i informationsflödet. Systemen används felaktigt, är av dålig kvalitet och används av för få personalkategorier. Informationen i hälsojournalerna är tillgänglig både i tryckt form, som skannade dokument och som elektronisk text, vilket leder till kostsamt dubbelarbete och minskat bruk. Användarna vill ha flera viktiga stödfunktioner för elektronisk interaktion, något som fortfarande inte är tillräckligt tillgängligt. Några prioriterade områden under perioden På kort sikt kommer man att koncentrera sig på användandet av befintliga, fungerande lösningar. En nationell överenskommelse kommer att säkerställa att de enklaste samarbetstjänsterna ska tas i bruk, även inom kommunal hälso- och sjukvård. Samarbetet mellan allmänläkare, privata vårdinrättningar och kommunal hälso- och sjukvård ska då prioriteras. På längre sikt ska tjänster som kräver högre utvecklingsgrad introduceras. Dit räknas till exempel elektroniska patientjournaler, nya modeller för elektronisk kommunikation och tillgång till patientinformation som till exempel huvudjournaler ( kjernejournal ) för centraliserad informationssamling och sedan ökad tillgänglighet mellan de olika instansernas system för elektroniska patientjournaler. Ett prioriterat område under Samspill 2007 var ett program riktat till kommunerna. Målet med detta program var att ge kommunerna grundläggande kunskaper och att introducera lösningar som kommunicerar väl såväl med varandra som med samarbetspartners som till exempel privata vårdgivare och vårdcentraler. Programmet utvecklade modeller där rutiner för dokumentation och organisation ingick. Målsättningen är att samtliga kommuner ska börja använda sig av elektronisk interaktion internt, med allmänläkare, med specialistvården och med myndigheter under den här strategiperioden. Kommunerna måste åtminstone säkerställa följande: Att elektroniska patientjournaler används för dokumentation av alla relevanta personalkategorier. Att utbyte av information mellan hälso- och sjukvård, allmänläkare och privata vårdgivare sker elektroniskt. Att utbytet sker enligt god sed och att nödvändig utbildning och kompetens ställs till förfogande. 15

16 En av aktiviteterna i detta prioriterade område är fortsättningen på ELIN-kprojektet. En fortsättning på ELIN-k-projektet bör mynna ut i lösningar för informationsutbyte dels mellan kommunal hälso- och sjukvård och allmänläkare, dels mellan kommunal hälso- och sjukvård och privata vårdgivare. Kommunerna kommer att få stöd för att genomföra ett initialt projekt, introducera format för elektroniskt samarbete och delta i ett nätverk där de kan utbyta erfarenheter, allt under ledning av och med stöd från kommuner som deltog i Fyrtårnsprojektet och ELIN-k-projektet. Kommunerna kommer även att uppmuntras att samarbeta med grannkommuner. ELIN-k-projektet började som ett projekt inom den offentliga sektorn år Idag är det ett kommunalt projekt lett av det norska sjuksköterskeförbundet. ELIN-metodiken används i strategin som en beteckning på den projektmetodik som ska hantera flera av de utmaningar som gör elektroniska samarbetsprojekt krävande. Metodiken betonar vikten av: Verkligt medicinskt deltagande och förankring. Standardiserade lösningar. Leverantörssamarbete. Övergripande värdekedjor som medför nytta för alla involverade parter. En övergripande utvecklingsprocess från specificering av användarkrav, utformning av standarder och genomförande av pilottester till implementering. 16

17 Bilaga 2 Nederländerna IT i nederländsk hälso- och sjukvård Den nederländska sjukvårdsreformen Sedan den 1 januari 2006 har Nederländerna ett nytt försäkringssystem för vårdkostnader. Enligt dokumentation från Ministeriet för hälsa, välfärd och idrott fanns det ett brådskande behov av att förnya försäkringssystemet för vårdkostnader. Systemet led av en mängd problem. Det fanns till exempel för många olika system - socialhälsoförsäkring, privat hälsoförsäkring och försäkring för statsanställda. Andra problem var att valmöjligheten för de försäkrade var liten eller obefintlig, att det saknades drivkrafter för försäkringsgivarna och att dessa led brist på konkurrens, att det saknades tryck på leverantörerna att prestera bättre samt att systemet ledde till orättvisa effekter i fråga om premier och inkomst 14. Huvudpunkterna i den sjukvårdsreform som presenterades 2006 är: En ny standardförsäkring för alla. Medborgarna kan byta försäkringsgivare varje år. Försäkringsgivarna konkurrerar om försäkringstagarna. Försäkringstagare och försäkringsgivare stimulerar leverantörerna att erbjuda bättre kvalitet. Låginkomsttagare får bättre villkor. Målet med sjukvårdsreformen är att göra vården effektivare och billigare, även långsiktigt, genom att säkerställa bättre kvalitet på vården, högre kostnadsmedvetenhet, billigare och mer skräddarsydd vård samt ökat kundinflytande. Den nederländska regeringen har beslutat att det ska vara obligatoriskt för alla i Nederländerna att vara försäkrade, och att den som inte är det bötfälls. Regeringen ansvarar fortfarande för att vården ska vara tillgänglig, billig och kvalitativ, men erbjuder inte längre någon vård. Istället har aktörerna på den nya marknad som sjukvårdsreformen skapat större frihet och större ansvar för att konkurrera om försäkringstagarna. Försäkringsbolagen är privata och tvingade att acceptera alla, oberoende av ålder, kön eller hälsostatus, men de har rätt att gå med vinst. De arbetar nationellt, men små regionala försäkringsbolag är också tillåtna. Försäkringsbolagen kan välja de samarbetspartners som ger den bästa servicen, och får även ställa krav på vårdutbudet. Enligt Ministeriet för hälsa, välfärd och idrotts dokumentation kommer detta att leda till ett mer prestationsorienterat vårdutbud, men vårdgi- 14 The new care system in the Netherlands, Ministry of Health, Welfare and Sport, Finns på: [ ] 17

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet.

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet. Morgondagens vårdsystem finns redan idag Agneta Franksson Säljdirektör för Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Programmet April 2015 Agenda Introduktion Vad är? Medborgartjänster Hur

Läs mer

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Telia Healthcare. - effektivare sjukvård på patienternas villkor

Telia Healthcare. - effektivare sjukvård på patienternas villkor Telia Healthcare - effektivare sjukvård på patienternas villkor Telia Healthcare Telia Healthcare - effektivare sjukvård på patienternas villkor Sjukvården är inne i ett skede av stora förändringar. Den

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet

Läs mer

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin 1 Syftet med uppdraget Förankring av den nationella IT-strategin Framtagning av en handlingsplan

Läs mer

Regionalt program för ehälsa

Regionalt program för ehälsa Regionalt program för ehälsa April 2010 Margareta Hansson Ulrika Landström 1. Bakgrund IT i vården är en viktig fråga. Med en genomtänkt strategi kan vården och omsorgen bli bättre på att hantera stora

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad

e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad www.stockholm.se Enkelt att vara stockholmare e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad Stadsledningskontoret Stadshuset, 105 35 Stockholm, Telefon 08-508 29000

Läs mer

Ny e-hälsovision, vad händer nu?

Ny e-hälsovision, vad händer nu? Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare ehälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice vd Inera Visionen År 2025 ska Sverige vara bäst

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

ehälsotjänster över gränser!

ehälsotjänster över gränser! ehälsotjänster över gränser! nya utmaningar och möjligheter för vården Daniel Forslund Departementssekreterare Enheten för hälso- och sjukvård EU-samarbete kring hälso- och sjukvård? Traditionellt ett

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Tomas Rasmusson IT-strateg / Informationsstrukturansvarig VGR tomas.rasmusson@vgregion.se Informationsstruktur.vgr@vgregion.se

Läs mer

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation (IHE & Continua) Mikael Johansson, IT-strateg, inera mikael.johansson@inera.se 0706-987425

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg.

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Nationell e-hälsa Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Vår verksamhet är inriktad på att skapa delaktighet för invånare samt ge stöd

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden?

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Svensk förening för Glesbygdsmedicin den 7 april 2016 Agneta Karlsson Statssekreterare Vården står inför stora utmaningar Allt fler äldre med kronisk sjukdom

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Vision e-hälsa. Från policy till implementering

Vision e-hälsa. Från policy till implementering Vision e-hälsa. Från policy till implementering Agneta Granström Landstingsråd Norrbotten President of the AER e-health network agneta.granstrom@nll.se AER Assembly of European regions För regioner Politisk

Läs mer

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur

Läs mer

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du?

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du? Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Strategi för arbete med IT-frågor och ehälsa inom Stockholms läns landsting

Strategi för arbete med IT-frågor och ehälsa inom Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning 1 (9) Strategi för arbete med IT-frågor och ehälsa inom Stockholms läns landsting Beslutad av landstingsfullmäktige 2012-03-20 Målet för strategi för arbete med IT-frågor

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009

Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009 Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009 Karl Wessbrandt IT Management Consultant Wessbrandt Management AB +46 708 303 464

Läs mer

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå ann.hedberg.balka@skl.se 1 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Startpunkten Dagmaröverenskommelsen hösten 2004 Nationell

Läs mer

Hur kan medborgaren få bättre vård?

Hur kan medborgaren få bättre vård? Hur kan medborgaren få bättre vård? Säkert informationsutbyte med federationslösning för utökad vårdkvalitet över organisationsgränser Presentatörer Stefan Wittlock, Hultsfreds kommun Tommy Almström, Nordic

Läs mer

Europeiska förklaringar om sjukhusfarmaci

Europeiska förklaringar om sjukhusfarmaci Europeiska förklaringar om sjukhusfarmaci Följande sidor innehåller de europeiska förklaringarna om sjukhusfarmaci. Förklaringarna utgör gemensamt överenskomna uttalanden om vad varje europeiskt hälso-

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser VERKSAMHETSPLAN 1(9) Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser kommun kommundel gatuadressområde metertalsadressområde byadressområde gatuadressplats metertalsadressplats gårdsadressområde byadressplats

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

Medicinsk Informatik VT 2006

Medicinsk Informatik VT 2006 Informatik VT 2006 dokumentation och journalhantering Användningsområden Kliniska informationssystem bild- och signalbehandling Modellering och simulation Kunskapsrepresentation och beslutsstöd statistik

Läs mer

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28

Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Sverige är väl bemannat med läkare Antal läkare per tusen invånare

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens

Läs mer