Nationella IT-strategier Norge, Nederländerna och Nya Zeeland. Omvärldsanalys Nationell informationsstruktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella IT-strategier Norge, Nederländerna och Nya Zeeland. Omvärldsanalys Nationell informationsstruktur"

Transkript

1 Nationella IT-strategier Norge, Nederländerna och Nya Zeeland Omvärldsanalys Nationell informationsstruktur

2 Artikelnr Publicering juni

3 Förord Baserat på Nationella IT-strategier i olika länder pågår just nu stora satsningar på att få en fungerande, övergripande struktur för IT i vård och omsorg. Så även i Sverige, där Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att inom ramen för Nationell IT-strategi för vård och omsorg ta fram en nationell informationsstruktur. Uppdraget genomförs i projektet Nationell Informationsstruktur (NI). I NI är det viktigt att dra nytta av erfarenheterna från andra länder men även att visa hur Sverige står sig i en internationell jämförelse. Detta är den andra rapporten från NI som presenterar resultat från projektets internationella omvärldsbevakning. Här beskrivs en sammanfattande jämförelse av innehållet i de nationella IT-strategierna i Norge, Nederländerna och Nya Zeeland, och hur strategierna genomförs. Den första omvärldsrapporten, som publicerades 2008, beskriver en jämförelse med ITstrategierna i Danmark, England och Kanada. Särskild vikt läggs i rapporterna på att belysa hur en nationell informationsstruktur hanteras i strategierna. Jämförelsen bygger på litteraturstudier och enskilda samtal med utvalda personer. Omvärldsrapporterna är i första hand tänkta som en inledande omvärldsorientering för dem som är verksamma inom och berörs av den nationella IT-strategin. NI-projektet har uppdragit åt Sabine Koch, professor i Hälsoinformatik, Karolinska Institutet, att genomföra den internationella omvärldsbevakningen. Hon svarar även för denna rapport. Lotta Holm Sjögren Projektchef, Nationell Informationsstruktur 3

4 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...5 Inledning...6 Bakgrund...6 Projektet Nationell informationsstruktur (NI-projektet)...7 Metod...7 Resultat...8 Norge...8 Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet)...8 Elektroniska patientjournaler (EPR)...9 Nederländerna...9 Nationell IT-strategi historik...9 Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet)...9 Nya Zeeland...10 Nationell IT-strategi historik...10 Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet)...11 HISO (Health Information Standards Organisation)...12 Norge Samspill 2.0 Nasjonal Strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren Nederländerna IT i nederländsk hälso- och sjukvård...17 Nya Zeeland Hälsoinformationsstrategi för Nya Zeeland (HIS-NZ)

5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att presentera en del av den omvärldsbevakning som genomförs inom Socialstyrelsens projekt Nationell Informationsstruktur (NI-projektet). Som en uppföljning av rapporten Nationella ITstrategier Danmark, England och Kanada 1 är målet nu att göra en sammanfattande jämförelse av innehållet i nationella IT-strategier i Norge, Nederländarna och Nya Zeeland samt tillvägagångssättet för deras genomförande i de olika länderna. Särskild vikt läggs på att belysa hur en nationell informationsstruktur hanteras i detta sammanhang. Med utgångspunkt från de befintliga IT-strategierna i Norge, Nederländarna och Nya Zeeland samt de officiella projektens webbplatser gjordes en litteratursammanställning under sommaren/hösten Denna kompletterades sedan med en sökning bland vetenskapliga publikationer. Resultaten visar att Norge har ett liknande synsätt som Sverige och har kommit ganska långt när det gäller elektroniska patientjournaler i samband med processorientering eftersom man sedan 1990 har ett Nationellt Centrum för Elektroniska Patientjournaler. Norge har också valt att inrätta ett särskilt program för kommunerna. I Nederländerna återspeglas inte samma processtänk som i Norge och Sverige. När det gäller standardisering så är Nederländerna, precis som Sverige, medlem i IHTSDO (International Health Terminology Development Organisation) som arbetar med utvecklingen av SNOMED-CT (Systematized Nomenclature of Medicine Clinical Terms). För informationsöverföring har man valt HL7 version 3. CEN 13606, som Sverige har bestämt sig för att följa, vill man titta på i ett senare skede. OpenEHR och Arketyper nämns inte i sammanhanget. Nya Zeelands strategi fokuserar på hälsa, välbefinnande och prevention och präglas av ett tydligt uttryckt fokus på primärvården för tidig diagnostisering. Detta skall stödjas av ett decentraliserat system med distribuerade elektroniska patientjournaler. 1 Nationella IT-strategier i Danmark, England och Kanada Omvärldsanalys Nationell informationsstruktur, htm 5

6 Inledning Syftet med denna rapport är att presentera en del av den omvärldsbevakning som genomförs inom Socialstyrelsens projekt Nationell Informationsstruktur (NI-projektet). Målet är att göra en sammanfattande jämförelse av innehållet i nationella strategier i Norge, Nederländarna och Nya Zeeland samt tillvägagångssättet i de olika länderna för deras genomförande. Särskild vikt läggs på att belysa hur en nationell informationsstruktur hanteras i detta sammanhang. Bakgrund Just nu arbetar många länder för att utforma och genomföra rikstäckande strukturer och arkitekturer för e-hälsa som baseras på nationella ITstrategier. För Sveriges utvecklingsarbete är det viktigt att ta del av internationellt arbete och att lära av andra länders erfarenheter. I en ny omvärldsbevakning 2 som har genomförts inom ramen för NIprojektet analyseras och jämförs innehåll och genomförande av nationella strategier i Danmark, England och Kanada. Resultaten av denna omvärldsbevakning kompletteras nu av ytterligare forskning om nationella strategier för e-hälsa från länder med liknande hälso- och sjukvårdssystem, nämligen Norge, Nederländerna och Nya Zeeland. 2 Nationella IT-strategier i Danmark, England och Kanada Omvärldsanalys Nationell informationsstruktur, htm 6

7 Projektet Nationell informationsstruktur (NI-projektet) 3 IT medför enorma möjligheter till förbättringar inom hälso- och sjukvård. Medborgare, vårdtagare och anhöriga förväntar sig tillgänglig och problemfri tillgång till kvalitetssäkrad information. Vårdgivarna behöver tillgång till effektiva, interoperabla IT-lösningar. Myndigheterna behöver IT för att administrera och distribuera resurser i syfte att öka säkerheten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården. För att en informationsdatabas inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska vara effektiv måste innehållet i databasen vara relevant, väldefinierat och strukturerat. IT-lösningar som stödjer processer inom hälsooch sjukvården måste ha kapacitet att administrera och utbyta denna information. Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla en nationell informationsstruktur för att skapa en grund för ändamålsenlig dokumentation. Projektet Nationell informationsstruktur (NI-projektet) pågår från 2007 till slutet av Inom ramen för NI-projektet utförs en övergripande analys av hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Analysen innefattar en beskrivning av operationella mål, processer och begrepp samt av informationsbehovet hos olika intressenter. Projektet kommer att mynna ut i tre generiska modeller: en processmodell, en begreppsmodell och en informationsmodell, vilka omfattar huvudinnehållet i den nationella informationsstrukturen. Resultatet utgör en grund för förbättringar såväl inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten som inom IT-utvecklingen. Under projektets gång kommer utkast till modellerna att publiceras för att öppna för dialog och väcka intresse hos intressenterna. Den nationella informationsstrukturen kommer att leda till effektivare kärnprocesser, utvärdering av processer och resultat, normskapande, kvalitetsutveckling samt ett effektivt utnyttjande av resurser. Den kommer också att underlätta för processorienterad verksamhet och administration samt för samarbete över organisationsgränser. Metod Undersökningen utgår från tillgänglig dokumentation från nationella ITstrategier och officiella webbsidor i Norge, Nederländerna och Nya Zeeland. Den övriga litteraturen har hämtats från vetenskapliga databaser och referenser från personer i respektive land. 3 Nationell Informationsstruktur, projektbeskrivning. n/ni-projektet/ senast ändrad,

8 Resultat Norge Nationell IT-strategi historik More Health for each bit I april 2008 introducerades den fjärde strategin Samspill 2.0 Nasjonal strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren ( Samspill 2.0 ). Samspill 2.0 ger en statusöverblick och listar de viktigaste utmaningarna och höjdpunkterna. Grunden är visionen om en integrerad vårdtagarprocess genom elektroniskt samarbete 5. Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet) I vårdtagar-/vårdgivarprocessen ingår egenvård före kontakten med hälsooch sjukvården, under processen samt efteråt. I processen kan aktörer från olika vårdgivare och mellan institutioner och professioner ingå. Processbegreppet betonar vikten av samverkan och kontinuitet i vården och de preventiva insatserna. Samspill 2.0 har visionen om en allomfattande överblick över vårdtagar-/vårdgivarprocessen med hjälp av elektronisk interaktion 4. Vårdsamarbetet handlar om samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhus samt mellan olika instanser för hälso- och sjukvård inom kommunen 4. Projektet Fyrtårnsprosjektet i 2007 har bidragit till utvecklandet av modeller, standarder och funktionalitet för patientjournalsystem. Ett annat projekt som rör sex kommuner är ELIN-kommuneprosjektet där hälsostandarder och tekniska standarder anpassats för kommunikationen mellan instanserna för hälso- och sjukvård, allmänläkare och sjukhus. Man har utvecklat principer för en huvudjournal eller kjernejournal. Man har även genomfört ett pilotprojekt för elektroniska läkemedelsjournaler i syfte att samordna information om ordinationer i patientvården. 4 European Research Area (ERA) informationsblad, Norge, [ ] 5 Samspill 2.0 Nasjonal strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren , Helse- og omsorgsdepartementet, [ ] 8

9 Man har utvecklat ett ramverk för standarder och lösningar i syfte att möjliggöra för kommunikation mellan olika IT-system och aktörer. Elektroniska patientjournaler (EPR) I samarbete med det norska nationella centret för elektroniska patientjournaler (NSEP) har man utvecklat en nationell strategi för elektroniska patientjournaler. Strategin följs av en dokumentation av processtödjande elektroniska patientjournaler 6 där behov, krav och målsättningar diskuteras. Nederländerna Nationell IT-strategi historik 7 Nederländernas regering, Nationella IT-institutet för hälso- och sjukvård (NICTIZ) samt representanter från hälso- och sjukvården har tillsammans lagt grunden till en nationell elektronisk kommunikation och utbyte av medicinska data inom hälso- och sjukvård. Målsättningen med den IT-plan som Nederländernas regering presenterade 2006 är att öka tillgängligheten och kvaliteten genom att skapa förutsättningar för optimal och säker IT-användning. Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet) NICTIZ och det nederländska hälsoministeriet arbetar med virtuella elektroniska patientjournaler som kommer att göra det enklare för vårdgivarna att utbyta patientuppgifter. NICTIZ:s aktiviteter delas in i två program; AORTA och Healthcare Applications. AORTA AORTA-programmet handlar om den infrastruktur som sammanlänkar vårdtagare, vårdpersonal och sjukförsäkringsgivare. I infrastrukturen ingår en beskrivning av de tekniska och organisatoriska aspekterna samt av aspekterna på infrastrukturens implementering. I specificeringen ingår även åtgärder för dataskydd. I programmet Healthcare Applications fokuserar man på att underlätta för införandet av nationella elektroniska patientjournaler. Programmet handlar om att skapa samordnade informationsmodeller, terminologisystem och strukturer för elektroniska patientjournaler. Syftet med elektroniska patientjournaler är att skapa kontinuitet i vården. AORTA är den gemensamma länken för alla informationssystem. Vårdinformation lagras i en mängd olika datasystem. Den nederländska sekretesslagen tillåter inte att vårdinformation lagras i en central databas, vilket 6 Grimsmo A, Faxvaag A, Laerum M. Prosesstøttende EPJ systemer bakgrunn, definisjon og målsetninger, ehealth strategy and implementetion activities in the Nederlands, Report from the framework of the ehealth ERA project, Haveman H Ministry of Health, Welfare and Sport, Flim C, NICTIZ, Okt era.org/database/documents/era_reports/ehealth-era_report_netherlands_ _final.pdf [ ] 9

10 innebär att informationen istället måste lagras i dataapplikationen hos den som skrivit informationen. Applikationerna kan sedan skicka information mellan olika enheter i nätverket genom att använda kommunikationsstandarden HL7 version 3 8. Det elektroniska hälsoregistret (EHR) kommer att bestå av en samling applikationer som är länkade till AORTA. Det kommer att utvecklas gradvis och inledas med lanseringen av elektroniska läkemedelsjournaler (EMD) och huvudjournaler (WDH). Andra applikationer kommer att läggas till inom den närmsta framtiden. En sådan applikation är ett elektroniskt klientregister, som syftar till funktionell utveckling och pilottestning av ett elektroniskt register för sektorn för sjukvård och långtidsvård. Det elektroniska klientregistret strukturerar vårdoch organisatorisk information inom en institution. Projektet eenheid van taal (språklig samordning) har som syfte att standardisera kontaktytorna för informationsutbyte inom och mellan organisationerna 9. Nya Zeeland Nationell IT-strategi historik 10 I Nya Zeeland har det skett många förändringar inom vården och handikappomsorgen. Skiftet från behandlings- och händelsebaserad vård till befolkningsbaserad prevention och vård medför att hälso- och sjukvårdssystemet möter nya krav på informationsutbyte över organisationsgränserna. I Nya Zeelands vårdinformationsstrategi som introducerades 2005 presenteras en metod för att stödja Nya Zeelands vårdstrategi och Nya Zeelands handikappstrategi genom att använda information på nya sätt för att förbättra befolkningens hälsa och öka deras oberoende. Den bygger på tidigare nationella vårdinformationsstrategier som till exempel 1996 års vårdnformationsstrategi för år 2000 och det så kallade WAVE-projektet ( Working to add value to E-information ) i befintliga lokala och regionala IT-strategier. Denna strategi inriktar sig på folkhälsa, välmående och prevention. I Nya Zeeland har man valt att koncentrera sig på primärvården för att reducera antalet allvarliga sjukdomsfall och minska belastningen på sjukhusvården. Syftet är att bryta in tidigare i sjukdomsförloppet och hjälpa de mest utsatta grupperna på ett effektivare sätt. Man har också valt att fokusera på specifika befolkningsgrupper med stort behov av vård. Investeringarna ska priori- 8 AORTA, the Dutch national infrastructure, Spronk R - Sr. Consultant, Ringholm GmbG, 2007, [ ] 9 ehealth strategy and implementation activities in the Netherlands, Report from the framework of the ehealth ERA project, Haveman H Ministry of Health, Welfare and Sport, Flim C, NICTIZ, Oct era.org/database/documents/era_reports/ehealth-era_report_netherlands_ _final.pdf [ ] 10 Health Information Strategy for New Zealand 2005, Ministry of Health, August [ ] 10

11 teras så att de begränsade resurserna genererar maximala fördelar för den nya zeeländska befolkningens hälsa och oberoende. Strategin utvecklades av en sektorövergripande styrkommitté som leddes av distrikthälsonämnden, styrelseordföranden och informationsgruppsordföranden. Primärvården, icke-statliga organisationer, HISO (Health Information Standards Organisation), ACC (Accident Compensation Corporation) samt Ministeriet för Hälsa var representerade i kommittén. Syftet med strategin är att utveckla en samordnad strategi för informationssystem inom vård- och handikappsektorn. Dubbla eller motsägande lösningar ska förhoppningsvis kunna undvikas. Processen syftar till att utveckla konsensus angående visioner, mål och aktiviteter för informationssystem inom sektorn över en femårsperiod. Innehåll och projekt (av intresse för NI-projektet) Nya Zeeland arbetar för att förankra ett utbrett elektroniskt hälsoregister (EHR) på lokal, regional och nationell nivå. Där ska informationen vara länkad och elektroniskt hänvisad, och den mest detaljerade informationen ska förvaras lokalt. Ett enda elektroniskt hälsoregister vore enligt strategin varken en universallösning eller praktiskt möjligt, överkomligt eller genomförbart 11. Angreppsområden 10 Hälsoinformationsstrategin är indelad i så kallade angreppsområden, där fokus ligger på att implementera strategin. Angreppsområdena ska hjälpa till att balansera organisationerna så att de utvecklas från olika kapacitetsnivåer längs en gemensam väg. Syftet med dem är att fastställa övergripande prioriteringar för sektorn som helhet. Strategin delar in applikationerna i två kategorier: Stödapplikationer, vilka är enhetliga nationella system som tillhandahåller standardiserat material till affärsprocesser. Angreppsområdesapplikationer, vilka ger stöd i beslutsfattandet under leveransprocessen och förser användarna med relevanta patientuppgifter. Dessa applikationer ska vara nationellt konsekventa och standardiserade, oavsett om de agerar lokalt, regionalt eller nationellt. Strategin består av tolv angreppsområden. En av dem är Stödramverket. Angreppsområde 12, Stödramverket: Fokus för detta angreppsområde är att erbjuda ett ramverk för att förbättra uppfångandet och överföringen av information inom vården och handikappomsorgen. Ramverket fokuserar på vad och inte på hur. Med andra ord så fastställer det själva ramverket, men beskriver inte nödvändigtvis hur detta ramverk ska implementeras. Detta angreppsområde identifierar de 11 Health Information Strategy for New Zealand 2005, Ministry of Health, August [ ] 11

12 strukturer och standarder som krävs för att stötta implementeringen av övriga angreppsområden 12. HISO (Health Information Standards Organisation) HISO är en oberoende sektororganisation och en underkommitté till HISAC (Health Information Strategy Action Committee). Organisationen är huvudansvarig för att samordna utvecklingen och implementeringen av ITstandarder inom hälso- och sjukvården i Nya Zeeland och har publicerat ett antal IT standarder. 12 The Anchoring Framework, Health Information Strategy Action Committee, [ ] 12

13 Norge Samspill 2.0 Nasjonal Strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren Bilaga 1 Strategin Samspill 2.0 (Samspill 2.0 Nasjonal Strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren ), som presenterades i april 2008, är den fjärde strategin för elektronisk interaktion inom hälsooch sjukvården i Norge. Strategin är förankrad i den nationella hälsoplanen Nasjonal helseplan ( ) och gäller under perioden Enligt denna nya strategi har målen från de tidigare strategierna ännu inte uppnåtts. Den första uppgiften blir därför att förverkliga dessa mål. Samspill 2.0 ger en statusöverblick och listar de viktigaste utmaningarna och höjdpunkterna, i synnerhet myndigheternas insatser. Grunden är visionen om en integrerad vårdprocess genom elektroniskt samarbete. Fokus på samarbete mellan allmänläkare, sjukhus och kommuner kvarstår. Vidare ingår även administrativt samarbete i denna strategi. Helse- og omsorgsdepartementet och kommunernas medarbetar- intresseoch medlemsorganisation (KS) skrev i juni 2007 under ett nationellt ramavtal om samarbete inom hälso- och sjukvården. Gemensamma åtgärder inom hälso- och sjukvården är ett sätt att öka samarbetet över gränserna på samtliga nivåer i sektorn. De har bland annat åtagit sig att se till att de tekniska lösningarna understödjer det goda samarbetet. Samspill 2.0 intresserar sig för hur IT kan bidra till högre kvalitet inom hälso- och sjukvården tack vare bra samordning och kontinuitet i de tillhandahållna tjänsterna samt meningsfull användning av resurser. Visionen en överblick över vårdprocessen med hjälp av elektronisk interaktion Strategin Samspill 2.0 har genomgripande förståelse för vårdprocessen, vilken även omfattas av egenvård före kontakten med hälso- och sjukvården, vård under vägen samt efter behandlingen. Vårdprocessen kan innefatta flera aktörer från olika instanser, institutioner och professioner. Processbegreppet betonar vikten av samordning och kontinuitet i vård och prevention. Denna strategi har visionen om en överblick över vårdprocessen genom elektronisk interaktion. 13 Samspill 2.0 Nasjonal strategi for elektronisk samhandling i helse- og omsorgssektoren , Helse- og omsorgsdepartementet, [ ] 13

14 Tidigare strategier fokuserade i första hand på tillgången till och utbytet av information om behandlingar i anknytning till vårdprocessen. Den här strategin fokuserar även på bättre administrativt samarbete och omfattas av information som inte är behandlingsrelaterad. Enligt strategin finns det väldigt lite övergripande systematisk standardisering på detta område. Enligt Samspill 2.0 har tidigare strategiers måls i stor utsträckning uppnåtts. Men det kvarstår fortfarande mycket arbete innan IT-lösningarna och de förändrade arbetssätten kan få effekter som överensstämmer med de långsiktiga målen och visionerna. Resultat från tidigare strategier: Det norska vårdnätverket som är motorvägen för överföring av information och elektronisk kommunikation och ett slutet nätverk för hälsooch sjukvården. Ett gemensamt adressregister inom vårdnätverket. Ett ramverk för standarder kring elektroniska meddelanden och webbtjänster. Digital legitimering för vårdpersonal och patienter. Standarder för hantering av elektroniska patientjournaler och elektroniska meddelanden för de vanligaste patientprocesserna. Metodik för brukarintervention och utveckling av standarder för det medicinska innehållet som ska ingå i samarbetet mellan parterna. Standard för informationssäkerhet inom hälso- och sjukvården som ger sektorn gemensam förståelse och trygghet så att alla som använder tjänsten har en gemensam säkerhetsnorm. Ett ramverk för standarder och lösningar har utvecklats för att underlätta för kommunikation mellan olika sorters IT-system och aktörer inom sektorn. Ramverket är en övergripande beskrivning av de olika delarna och av hur delarna är relaterade till varandra. Ramverkets beskrivs som en arkitektur för samordning ( samhandlingsarkitektur på norska), med utgångspunkt i traditionell överföring av standardiserade meddelanden. Arkitekturen kommer att utvidgas med bland annat webbtjänster för tillgång till tjänster. Eventuella lagändringar som öppnar för nya former för informationsutbyte följs upp med ytterligare ändringar i arkitekturen. Samarbetskedjor som stöttas av elektroniska lösningar I den akuta vården samarbetar jourläkare från kommunen med ambulans och akutmottagningar på sjukhusen. Samarbetskedjan utgörs av kommunikationen mellan läkare i den kommunala vården och specialistvården. Vårdsamarbetet handlar om samverkan mellan kommuner, allmänläkare och sjukhus, samt mellan olika vårdgivare inom kommunen. De patienter som omfattas av samarbetet är de som är i behov av rehabilitering och vård. Projektet Fyrtårnsprosjektet inom Samspill 2007 har medverkat till utvecklingen av modeller, standarder och funktionalitet av patientjournalsystem. Ett annat projekt, vilket arbetar med sex olika kommuner, är ELINkommune-prosjektet, där hälsostandarder och tekniska standarder har ut- 14

15 formats för kommunikationen mellan hälso- och sjukvård, allmänläkare och sjukhus. Man har utvecklat principer för en huvudjournal och genomfört ett pilotprojekt för e-recept. Idag är det ett lokalt ansvar att producera och introducera IT-baserade lösningar. Lokala självstyren vänder sig till kommunerna och de flesta allmänläkare är privata entreprenörer. Många problem som är relaterade till spridningen av IT-lösningar inom hälso- och sjukvården har blivit synliga. Samspill 2.0 ger några exempel: Ett standardiseringsarbete har ägt rum under flera år, men standarderna är för okända inom sektorn och det tar för lång tid att använda dem. Elektroniska patientjournaler står ännu inte, som önskat, i fokus i informationsflödet. Systemen används felaktigt, är av dålig kvalitet och används av för få personalkategorier. Informationen i hälsojournalerna är tillgänglig både i tryckt form, som skannade dokument och som elektronisk text, vilket leder till kostsamt dubbelarbete och minskat bruk. Användarna vill ha flera viktiga stödfunktioner för elektronisk interaktion, något som fortfarande inte är tillräckligt tillgängligt. Några prioriterade områden under perioden På kort sikt kommer man att koncentrera sig på användandet av befintliga, fungerande lösningar. En nationell överenskommelse kommer att säkerställa att de enklaste samarbetstjänsterna ska tas i bruk, även inom kommunal hälso- och sjukvård. Samarbetet mellan allmänläkare, privata vårdinrättningar och kommunal hälso- och sjukvård ska då prioriteras. På längre sikt ska tjänster som kräver högre utvecklingsgrad introduceras. Dit räknas till exempel elektroniska patientjournaler, nya modeller för elektronisk kommunikation och tillgång till patientinformation som till exempel huvudjournaler ( kjernejournal ) för centraliserad informationssamling och sedan ökad tillgänglighet mellan de olika instansernas system för elektroniska patientjournaler. Ett prioriterat område under Samspill 2007 var ett program riktat till kommunerna. Målet med detta program var att ge kommunerna grundläggande kunskaper och att introducera lösningar som kommunicerar väl såväl med varandra som med samarbetspartners som till exempel privata vårdgivare och vårdcentraler. Programmet utvecklade modeller där rutiner för dokumentation och organisation ingick. Målsättningen är att samtliga kommuner ska börja använda sig av elektronisk interaktion internt, med allmänläkare, med specialistvården och med myndigheter under den här strategiperioden. Kommunerna måste åtminstone säkerställa följande: Att elektroniska patientjournaler används för dokumentation av alla relevanta personalkategorier. Att utbyte av information mellan hälso- och sjukvård, allmänläkare och privata vårdgivare sker elektroniskt. Att utbytet sker enligt god sed och att nödvändig utbildning och kompetens ställs till förfogande. 15

16 En av aktiviteterna i detta prioriterade område är fortsättningen på ELIN-kprojektet. En fortsättning på ELIN-k-projektet bör mynna ut i lösningar för informationsutbyte dels mellan kommunal hälso- och sjukvård och allmänläkare, dels mellan kommunal hälso- och sjukvård och privata vårdgivare. Kommunerna kommer att få stöd för att genomföra ett initialt projekt, introducera format för elektroniskt samarbete och delta i ett nätverk där de kan utbyta erfarenheter, allt under ledning av och med stöd från kommuner som deltog i Fyrtårnsprojektet och ELIN-k-projektet. Kommunerna kommer även att uppmuntras att samarbeta med grannkommuner. ELIN-k-projektet började som ett projekt inom den offentliga sektorn år Idag är det ett kommunalt projekt lett av det norska sjuksköterskeförbundet. ELIN-metodiken används i strategin som en beteckning på den projektmetodik som ska hantera flera av de utmaningar som gör elektroniska samarbetsprojekt krävande. Metodiken betonar vikten av: Verkligt medicinskt deltagande och förankring. Standardiserade lösningar. Leverantörssamarbete. Övergripande värdekedjor som medför nytta för alla involverade parter. En övergripande utvecklingsprocess från specificering av användarkrav, utformning av standarder och genomförande av pilottester till implementering. 16

17 Bilaga 2 Nederländerna IT i nederländsk hälso- och sjukvård Den nederländska sjukvårdsreformen Sedan den 1 januari 2006 har Nederländerna ett nytt försäkringssystem för vårdkostnader. Enligt dokumentation från Ministeriet för hälsa, välfärd och idrott fanns det ett brådskande behov av att förnya försäkringssystemet för vårdkostnader. Systemet led av en mängd problem. Det fanns till exempel för många olika system - socialhälsoförsäkring, privat hälsoförsäkring och försäkring för statsanställda. Andra problem var att valmöjligheten för de försäkrade var liten eller obefintlig, att det saknades drivkrafter för försäkringsgivarna och att dessa led brist på konkurrens, att det saknades tryck på leverantörerna att prestera bättre samt att systemet ledde till orättvisa effekter i fråga om premier och inkomst 14. Huvudpunkterna i den sjukvårdsreform som presenterades 2006 är: En ny standardförsäkring för alla. Medborgarna kan byta försäkringsgivare varje år. Försäkringsgivarna konkurrerar om försäkringstagarna. Försäkringstagare och försäkringsgivare stimulerar leverantörerna att erbjuda bättre kvalitet. Låginkomsttagare får bättre villkor. Målet med sjukvårdsreformen är att göra vården effektivare och billigare, även långsiktigt, genom att säkerställa bättre kvalitet på vården, högre kostnadsmedvetenhet, billigare och mer skräddarsydd vård samt ökat kundinflytande. Den nederländska regeringen har beslutat att det ska vara obligatoriskt för alla i Nederländerna att vara försäkrade, och att den som inte är det bötfälls. Regeringen ansvarar fortfarande för att vården ska vara tillgänglig, billig och kvalitativ, men erbjuder inte längre någon vård. Istället har aktörerna på den nya marknad som sjukvårdsreformen skapat större frihet och större ansvar för att konkurrera om försäkringstagarna. Försäkringsbolagen är privata och tvingade att acceptera alla, oberoende av ålder, kön eller hälsostatus, men de har rätt att gå med vinst. De arbetar nationellt, men små regionala försäkringsbolag är också tillåtna. Försäkringsbolagen kan välja de samarbetspartners som ger den bästa servicen, och får även ställa krav på vårdutbudet. Enligt Ministeriet för hälsa, välfärd och idrotts dokumentation kommer detta att leda till ett mer prestationsorienterat vårdutbud, men vårdgi- 14 The new care system in the Netherlands, Ministry of Health, Welfare and Sport, Finns på: [ ] 17

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg.

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Nationell e-hälsa Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Vår verksamhet är inriktad på att skapa delaktighet för invånare samt ge stöd

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet Bättre resursutnyttjande Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Effektivare resursutnyttjande Vad är effektivitet? Kvalitet Kostnader Nytta 10% fler besök till 2% högre kostnader är inte nödvändigtvis

Läs mer

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation (IHE & Continua) Mikael Johansson, IT-strateg, inera mikael.johansson@inera.se 0706-987425

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Insamling av hälsodata i hemmet

Insamling av hälsodata i hemmet Insamling av hälsodata i hemmet Bakgrund/problemområde Idag i sker ett antal olika initiativ kring vård på distans, omvårdnad på distans, digitaliseringen av trygghetslarmen och olika typer av hälsosatsningar.

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Sid 1/17 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 3. Introduktion... 4 4. Säkerhetslösning för Mina intyg... 5 5. Krav på andra lösningar och aktörer...

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Tomas Rasmusson IT-strateg / Informationsstrukturansvarig VGR tomas.rasmusson@vgregion.se Informationsstruktur.vgr@vgregion.se

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia

Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia Fenomenalt mottagande i media har positionerat Telia som ledande inom e-hälsa DN den 1 januari, 2015 DI den 26 juni,

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Ny patientlag Johan Assarsson

Ny patientlag Johan Assarsson Ny patientlag Johan Assarsson Socialdepartementet S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Vision e-hälsa. Från policy till implementering

Vision e-hälsa. Från policy till implementering Vision e-hälsa. Från policy till implementering Agneta Granström Landstingsråd Norrbotten President of the AER e-health network agneta.granstrom@nll.se AER Assembly of European regions För regioner Politisk

Läs mer

FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN OSKAR THUNMAN

FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN OSKAR THUNMAN FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN OSKAR THUNMAN 2015-01-29 CALLISTAENTERPRISE.SE FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN Semantisk interoperabilitet Bakgrund Dagens standarder FHIR och framtidens

Läs mer

Beställning och svar inom laboratoriemedicin

Beställning och svar inom laboratoriemedicin KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ledning, 4p Ht 2005 Kursledare:

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen PM 1 (6) 2007-05-25 1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen (Texten är baserad på ett kapitel i Vervas rapport om att utveckla och använda gemensamma kravspecifikationer,

Läs mer

Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården

Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården Git Eliasson 19 maj 2009 Regelverk och ansvar för IT-system i vården Hur började det? Pappersjournal Insamling Dokumentering Elektronisk patientjournal Första standarden Safety of medical electrical equipment-

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster

Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster 1.00 Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster i Göteborgs stad Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av

Läs mer

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation ELN-0600-v1.4 Version: 1.4 2015-08-14 1 (10) 1 INTRODUKTION 3 1.1 IDENTITETSFEDERATIONER FÖR SVENSK E- LEGITIMATION 3 1.2 TILLITSRAMVERK OCH SÄKERHETSNIVÅER

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Medborgaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Ansöka om vård tidsbokning

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-02-23 1333-2009 City Dental i Stockholm AB Box 16156 111 51 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare Bakgrund - Riksarkivets föreskrift

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk.

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk. IT inom vård o omsorg Kommun - Region Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner bo.nilsson@kfsk.se 0709-71 99 20 Nationell vision för IT inom vård o omsorg Några självklara

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

NPL i Hälso och sjukvården

NPL i Hälso och sjukvården Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG)

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) GEST.6.SV-V/F-01/10/98 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999 (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) 1. INLEDNING Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer