Projekt för 20 miljarder ska genomföras. sid 4 20/2011. Kerstin lindberg Göransson, ny vd för akademiska Hus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt för 20 miljarder ska genomföras. sid 4 20/2011. Kerstin lindberg Göransson, ny vd för akademiska Hus"

Transkript

1 20/2011 Kerstin lindberg Göransson, ny vd för akademiska Hus Projekt för 20 miljarder ska genomföras sid 4 Upphovsrätt Kb Publicering SULF-kritik Historiker protesterar Forskare måste mot Chalmers mot ny inköpsrutin hitta rätt forum sid 6 sid 6 sid 8

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Snöstorm Förändringens vindar blåser över högskolesverige, och ett omfattande lågtryck sprider sig. Sveriges universitetslärare hukar i blåsten, och mer än en suckar bekymrat: klarar vi ovädret? Duggregnet tilltar i styrka. Sedan 1993 urholkas resurserna till högre utbildning. När regeringen under några år hejdar fallet kallas det uteblivna raset för kvalitetssatsning. Dropparna letar sig in under kragen. Samtidigt som examensrätter och goda utvärderingar allt oftare blir avhängiga av att det finns disputerade och helst också några professorskompetenta lärare på varje utbildning så fördelas forskningsmedel allt mer till koncentrerade spetsforskningsmiljöer som många gånger inte ligger nära de stora utbildningarna. Nu sprider sig dropparna ner över ryggen. Utbildningsministern skryter med sina insatser för ungdomsskolan och utlovar högre lärarlöner i utbyte mot högre ställda krav på kvalifikationer och legitimation, samtidigt som han ger de lärosäten som så önskar rätt att anställa universitetslärare på vilka grunder som helst. Regnet forsar i rännstenen. Adjunkterna är nödvändiga för verksamheten, men anställs ofta för att det inte finns tillräckligt många disputerade lärare. Samtidigt förvägras de som forskarutbildar sig rätten att bli prövade för befordran. Specialisering och vetenskaplig excellens är ledord, men de som är lektors- eller professorskompetenta förvägras prövning för befordran eftersom verksamhetens behov styr hur många som kan vara så bra oavsett deras faktiska kvalifikationer. Den före givet väder tåliga jackan börjar läcka på flera ställen nära sömmarna, samtidigt som regnet övergår i snö. Demografin, inte högskole politiken, ska bestämma hur många läro säten det ska finnas i landet. Samtidigt måste Sverige för att nå målen i Lissabon-agendan när det gäller andelen högskoleutbildade få fler äldre att påbörja eller återvända till studier. Dessutom ska antalet högskoleorter inte minska. De mindre lärosätena ska istället genom ett universitets namn med tillägget Campus Mindre Ort förlänas de storas kvalitetsstämpel. De snövåta jeansen kyler låren, varje steg gör ont. Autonomipropositionen och varje kvalitetsutvärdering av stora universitets forskning påpekar det skriande behovet av en vettig universitetslärarkarriär. Propositionen föreskriver dessutom att detta bör regleras i kollek tivavtal. Sverige har för många tidsbegränsat anställda enligt EU. Men Arbetsgivarverket vägrar reglera karriärer i kollektivavtal, utan vill bara ha osäkra tidsbegränsade anställningar, och när förhandlingarna strandar ropar före detta autonomiförespråkare på ny författningsreglering. Mörkret faller, snöstormen viner. Kvalitet ska vara ledordet, men när det gäller vilka utbildningar som är utmärkta, bra eller undermåliga är prövningarna inte ens i närheten av att klara begreppen validitet, reliabilitet och verifierbarhet. Nu rämnade den ena kängan, kall snö letar sig in i sockan. Som kår är de svenska universitetslärarna till vilken flera av landets rektorer med rätta räknar sig en del av landets framgång: yrkesstolta, förändringsbenägna, kvalitetsmedvetna. För att vi ska kunna bidra verksamt till samhällets fortsatta utveckling krävs en högskolepolitik som inte på punkt efter punkt skapar en verklighet som går tvärs emot kvalitetsretoriken. GIT CLAESSON PIPPING FÖRBUNDSDIREKTÖR I SULF 2 Universitetsläraren 20/2011

3 INNEHÅLL 20: Ledare: Snöstorm 4 Nu ska projekt för 20 miljarder fullföljas 6 SULF-kritik mot tolkning av upphovsrätt 6 Historiker protesterar mot nedskärningar 8 Publicera på rätt sätt för att öka genomslaget 10 Kan man kombinera forskning privatliv, livskvalitet och karriär? 4 8 enkätundersökning om studieavgifter: 6 Det saknas stipendier, stipendier, stipendier DEBATT 13 Forskare som undervisar eller lärare som forskar? 14 Kvantitet och kvalitet i högskoleforskning 16 The impacts of introducing tuition fees gästkrönika: 28 Vad som kan mätas kan jämföras God Jul och Gott Nytt år! På omslaget: Kerstin Lindberg Göransson, ny VD på Akademiska Hus. Läs mer på sidorna 4 5. foto: björn olsson PÅ GÅNG: 25 SULF kalendariet 25 SULF informerar Universitetsläraren nr 1/2012 har manus- och annonsstopp 5 januari Universitetsläraren 20/2011 3

4 Nu ska projekt för 20 miljard Akademiska Hus dominerande ställning som fastighetsägare av universitet och högskolor har minskat de senaste par åren, men nu pågår en gigantisk byggsatsning. Största utmaningen för nya VD:n Kerstin Lindberg Göransson blir att se till att projekt för 20 miljarder kronor fullföljs. foto: björn olsson TEXT: Annika Engström Hon hade inte ens fyllt 30 år när hon fick sitt första jobb i ledande ställning och sedan har hon fortsatt som chef i olika branscher. Kerstin Lindberg Göransson kände sig väl rustad när hon tillträdde i mitten av september som VD och koncernchef för landets nästa största fastighetsbolag. Redan innan de rekordstora projekten är i hamn ligger fastighetssvärdet på 50 miljarder kronor, omsättningen på fem miljarder kronor och i byggnaderna som finns på 29 orter arbetar, studerar och Kerstin Lindberg Göransson. forskar cirka personer. Jag har med mig tung erfarenhet av att leda en organisation med komplex verksamhet, säger Kerstin Lindberg Göransson som närmast kommer från tjänsten som flygplatsdirektör för Arlanda flygplats. Under de tolv åren på Arlanda levde hon med en konstant krisberedskap och arbetet innebar ett mer operativt ledarskap än det nuvarande. På Akademiska Hus handlar det mycket om att arbeta strategiskt och långsiktigt, säger hon. Vi träffas på ett kontorshotell mitt i Stockholm. För att hinna mellan möten denna dag har hon lånat ett rum av Svensk bilprovning, där hon är styrelseordförande. Ett par affischer om bilprovning är enda dekorationen, bok hyllan gapar tom, skrivbordet är kalt. Hennes egna arbetsrum finns på annat håll. Med tanke på den stora koncentrationen av projekt i Uppsala och Stockholm tycker hon det är praktiskt att hyra in sig hos Akademiska Hus stockholmsregion i Solna. Men huvudkontoret ligger i Göteborg och där kommer hon att befinna sig all den tid hon inte reser runt i andra regioner. Men hon tänker inte flytta. Nej, jag känner mig så rotad i Stockholm efter 25 år här. Och jag trivs så fantastiskt bra i mitt hus och min trädgård i Täby. Jag är ensamstående men har hela mitt sociala nätverk här och alla mina syskonbarn som jag umgås mycket med, säger Kerstin Lindberg Göransson. Akademiska Hus är i hög grad med i utvecklingen av det som är tänkt att bli ett världsledande life-scienceområde på gränsen mellan Stockholm och Solna kommuner där landstinget även bygger universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna. Landsting och kommuner, universiteten och näringslivet samverkar i den framväxande nya stadsdelen Hagastaden som, när den är helt klar år 2025, kommer att innehålla bostäder samt arbetsplatser med inriktning på forskning och tillämpningar av vetenskaper som på olika sätt kan förbättra människors hälsa. Det är oerhört roligt och stimulerande att vi får vara med i den här kraftsamlingen som görs för att positionera Stockholmsområdet i ett internationellt konkurrensperspektiv. Jag upplever det som mycket positivt att man använder vår kompetens när man planerar och skapar framtidsvisionen. Det är viktigt att ha gemensamma målbilder om man vill sätta en region på kartan, säger nya VD:n. Akademiska Hus investerar miljardbelopp i fyra stora byggnader i området samtidigt som flera andra mycket stora projekt växer fram i olika delar av landet. Det är verkligen enorma satsningar vi gör nu och vi har en otroligt intensiv period framför oss de kommande fyra, fem åren. Jag ser som min främsta uppgift att skapa förutsättningar för att kunna fullfölja och driva igenom projekten. Vi har en ansträngd organisation som verkligen får jobba men vi har uthålligheten att klara det här, säger Kerstin Lindberg Göransson. Den pågående finanskrisen har hittills inte påverkat verksamheten. Det är klart att vi kommer att känna av oron så småningom som alla andra. Men vi är stabila och jobbar med väldigt långsiktiga investeringar. Att vi är ägda av staten innebär en trygghet i orostider även om vi naturligtvis måste stå på egna ben som alla andra företag. Akademiska Hus är största hyresvärden för universitet och högskolor med en marknadsandel på 62 procent. Det är ändå en rejäl minskning från 70 procent på bara ett par år. Det är en utveckling som inte nämnvärt tycks oroa Kerstin Lindberg Göransson. Jag tycker det är sunt och bra att vi utmanas på marknaden. Vi lever i en tilltagande konkurrens och det är inget självändamål att växa till varje pris. Vi ska vara ett välskött företag som lever upp till våra kunders och ägares krav. Det är klart att vi alltid vill vara med och konkurrera om projekt där vår unika kompetens och erfarenhet av utbildnings- och forskningsmiljöer kommer till användning. Men man får inte glömma att vi redan i dag förvaltar ett mycket stort bestånd, det är en väsentlig del av vår verksamhet där vi också har en stor kompetens. Det är avgörande för Akademiska Hus att samverka med lärosätena och utgå från kunders behov, betonar Kerstin Lindgren Göransson. Indelningen av Akademiska Hus i sex regioner kommer att finnas kvar även efter den pågående fusionen av moder- och dotterbolag. Jag vill verkligen inte plocka bort den lokala kundnärheten men vi ska ta 4 Universitetsläraren 20/2011

5 er fullföljas Wenner-Gren center bild av Hagastaden år I Stockholm-Solnas nya stadsdel för Life science, Hagastaden, bygger Akademiska Hus fyra byggnader: Folkhälsohuset. 420 miljoner kronor, kvm. Byggstart mars 2010, inflyttning december Kontor och undervisning för Ki och kontor för Smittskyddsinstitutet. Karolinska institutet Science Park (KiSP). Cirka en miljard kronor, kvm. Här finns Science for life laboratory, gemensamt för Karolinska institutet (Ki), Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet. tillvara fördelarna med att vi är stora. Vi diskuterar nu vilka funktioner som är lämpligast och effektivast att vi har gemensamt. Hon ser också fram emot att kunna föra övergripande resonemang med den nybildade fastighetsgruppen inom SUHF, Sveriges universitets och högskoleförbund. Akademiska Hus vill vara med och påverka kunskapsmiljön i ett bredare perspektiv. Nyligen genomfördes en seminarieserie på temat campus. Vår huvudsektor är fortfarande lokaler för utbildning och forskning. Men att se till att campusmiljöerna blir så levande som möjligt är också en faktor för att attrahera studenter och forskare, framhåller hon. Att sitta i toppen på en så stor koncern innebär att ha makt. Kerstin Lindberg Göransson vill inte tala utifrån ett maktperspektiv men påpekar att i hennes position måste man tycka om att kunna påverka och att fatta beslut. Och det gör hon. Bortsett från de första tre åren efter civilekonomexamen i Sundsvall, då hon arbetade hos en krantillverkare i hemstaden Hudiksvall, har hon tränat sin ledningsförmåga inom många olika områden: som biträdande projektledare Biomedicum. medicinsk forskningsanläggning på kvm. Byggstart planeras 2013, färdigt Formella investeringsbeslutet ännu inte fattat av styrelsen. för den del av Jas projektet som hennes arbetsgivare, dåvarande FFV ansvarade för, som finansdirektör och vice VD inom Telia och inom hotellkoncernen Scandic och slutligen flygplatsdirektör. Jag har med mig insikten om hur viktigt ett bra ledarskap är. Och det gäller rakt igenom hela organisationen. Jag tror på ett tydligt ledarskap. Alla människor ska veta vad man har för plan att röra sig på, veta vad som förväntas, vilka befogenheter och vilket ansvar var och en har. Jag brinner verkligen för det här, säger Kerstin Lindberg Göransson med intensitet och lutar sig framåt som för att understryka allvaret. Människor som är trygga i sina roller kan också arbeta på ett annat sätt. Företag som jobbar med ledningsstruktur, värderingar och kompetensutveckling kan förflytta berg, menar hon. Ledarskap intresserar Kerstin Lindberg Göransson på flera plan. Som VD kommer hon att behålla sina styrelseuppdrag och sitt engagemang som mentor. Hon hade själv en mentor som följde henne länge under karriären och hon har i många år arbetat med mentorskap i olika organisationer. När man som jag är chef och 50+ är Ki aula kvm. Byggstart september 2010, klar första kvartalet Åtta våningar, plats för gäster. det viktigt och stimulerande att försöka förstå vilka värderingar och drivkrafter dagens unga har. Vad kan jag göra för att vara en attraktiv arbetsgivare även för nästa generation? Det är insikter jag får tillbaka som mentor och kan använda i mitt arbete. l Fler av Akademiska Hus största projekt: Campus Ultuna, Sveriges lantbruksuniversitet. Total investering över 2,5 miljarder kronor. Två infl yttningar i år, ett tredje, VHC, Veterinär och husdjurscentrum på kvm, klart våren Skandionkliniken i Uppsala, Nordens första klinik för behandling med protoner, nationellt centrum för cancerpatienter. 630 miljoner kronor, kvm. Byggstart i somras, klart sommaren 2014, öppnas för behandling våren Niagara, ny högskolebyggnad för Kultur och samhälle samt för Teknik och samhälle vid Malmö högskola. 623 miljoner kronor, kvm. Byggstart 2012, infl yttning våren HT-centrum: Nytt humaniora och teologicentrum för Lunds Universitet. Cirka 400 miljoner kronor. Start för ombyggnaden i början av 2012, infl yttning sommaren Universitetsläraren 20/2011 5

6 SULF-kritik mot tolkning av upp Chalmers tekniska högskola har i ett rektorsbeslut bestämt att lärosätet har nyttjanderätt till undervisningsmaterial som lärarna framställer i tjänsten. SULF:s förbundsjurist Carl Falck är mycket kritisk. Det är helt uppåt väggarna att resonera som man gör på Chalmers, säger han. TEXT: Per-Olof Eliasson Rektorsbeslutet på Chalmers har sitt ursprung i ett SUHF-seminarum 2009 om Upphovsrätt i viss akademisk verksamhet. Därefter arbetade ett antal högskolejurister vid Kungliga Tekniska högskolan, Luleå Tekniska universitet, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Chalmers fram ett gemensamt policyförslag som nu med vissa justeringar i skrivningen alltså blivit ett rektorsbeslut på Chalmers. I Chalmers rektorsbeslut 10 oktober 2011 förutsätter man att arbetsgivaren har nyttjanderätt till upphovsrättsligt material som framställs av en anställd. Man hävdar att det även gäller högskolans lärare och att högskolan därmed får rätt att fritt använda undervisningsmaterial som läraren framställer i tjänsten, i högskolans normala verksamhet och för de undervisningsändamål som kunnat förutses vid undervisningsmaterialets tillkomst. Och ingen särskild ersättning utöver lön ska utgå for nyttjandet och nyttjanderätten är obegränsad i tid. I beslutsdokumentet preciserar man att detta gäller allt material som är tänkt att användas i undervisningen, oavsett medium, som PowerPointpresentationer, inspelade föreläsningar, fotografier, examinationsmaterial och studiehandledningar. Vidare anser man att högskolan har rätt att tillgängliggöra, framställa exemplar och lagra undervisningsmaterialet samt nyttja undervisningsmaterialet för undervisningsändamål och genomföra nödvändiga bearbetningar och uppdateringar. Enligt rektorsbeslutet ska dessutom Chalmers ha kvar rätten att använda lärarens undervisningsmaterial efter att läraren slutat på lärosätet. Saco-S vid Chalmers har inte några invändningar mot beslutet. Utgångspunkten för oss är vårt arbetstidsavtal som reglerar verksamheten utifrån årsarbetstid och förtroendearbetstid. Då ingår det i våra arbetsuppgifter att framställa undervisningsmaterial som ju sedan kan komma att nyttjas av andra. Märk väl att upphovsmannarätten inte påverkas, vi har Jan Lindér, ordförande i Sacorådet och ord förande i Sveriges Ingenjörer vid Chalmers. foto: j-o yxell Historiker protesterar mot neds Varför gäller kraven på inköp av utländsk litteratur enbart KB? Varför inte också universitetsbiblioteken, med tanke på att universiteten sitter på en hel del oanvända pengar? TEXT: MarieLouise Samuelsson foto: Jens Gustafsson Gunnar Sahlin, fd riksbibliotekarie. Det frågar sig Gunnar Sahlin, som nyligen avgick som riksbibliotekarie, med anledning av kritiken mot att KB har skurit ned på det utländska förvärvet, det vill säga inköp av litteratur, tidningar och tidskrifter gjorde KB utländska inköp för sju miljoner, numera är det minskat till fyra miljoner. Nedskärningarna är direkt relaterade till att KB de senaste åren har haft ett besvärligt ekonomiskt läge, vilket bland annat förklaras med ett breddat uppdrag där anslagen ska räcka till både den omfattande digitaliseringen och det traditionella uppdraget. Våren 2010 infördes vad som internt på KB kallades panikstopp för sådant som stående order av ett stort antal bokserier och flerbandsverk, exempelvis handskriftskataloger, dagböcker och brevväxlingar. I Universitetsläraren nr 15/2011 refererades också hur KB nu aktivt söker privata sponsorer då man anser sig behöva ytterligare medel, utöver de 328 miljonerna i statligt anslag. I KB:s uppdrag ingår att bevara det svenska trycket, i övrigt att samla, förvara, beskriva och tillhandahålla en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora. Hur representativ ska tolkas är en fråga för KB, som enligt en ny policy kommer att fokusera på det pliktlevererade svenska materialet, samt utländsk utgivning som berör Sverige och svenska förhållanden (internt benämnt Suecana). KB fortsätter också att köpa in utländsk forskningslitteratur som sätter in Sverige, svensk historia och kultur i ett europeiskt och globalt sammanhang, liksom litteratur som stöder forskning i KB:s olika samlingar. När detta uppmärksammades i Dagens Nyheter (22 oktober) föranledde det Svenska Historiska Föreningen att skriva ett öppet brev till riksbibliotekarien: Facklitteratur är för humanister och samhällsvetare lika viktiga som labora torier är för naturvetare. Att Kungl. Biblioteket har för avsikt att minska inköpen av utländsk facklitteratur inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena är därmed en mycket dålig 6 Universitetsläraren 20/2011

7 hovsrätt foto: torbjörn zadig full frihet att använda vårt material för de ändamål vi önskar, säger Jan Lindér, ordförande i Sacorådet och ordförande i Sveriges Ingenjörer vid Chalmers. SULF:s förbundsjurist Carl Falck har en helt annan syn på saken. Det är visst fråga om upphovsrätt. Generellt gäller att läraren har rätt till sitt material. Om arbetsgivaren har bestämt att den fritt kan att använda materialet är det ett intrång i lärarens upphovsrätt och är i strid med gällande lagstiftning, säger han. Carl Falck påpekar att enligt lagen om upphovsrätt har upphovsmannen alltid ekonomisk och ideell rätt till sitt material. Det finns ett undantag för anställda där arbetsgivaren har rätt till material som framställs i tjäns- Carl Falck, förbundsjurist i SULF. ten. Men för akademiska lärare finns ett undantag (det så kallade lärarundantaget) från undantaget, det vill säga tillbaka till grundregeln att det är upphovsmannen som har rätt till sitt verk. Alltså, det material en lärare producerar i tjänsten tillhör läraren. Carl Falk menar att upphovsrätten vid högskolan är en direkt parallell till hur upphovsrätten generellt fungerar. Om jag skriver en bok och ger ut den kan du köpa ett exemplar och ta en kopia för privat bruk. Om du är lärare kan du också ta kopior av ett visst antal sidor och använda dem i din undervisning. Men du kan inte fritt använda och offentliggöra ett verk du inte har upphovsrätt till och du har inte dispositionsrätt att använda det framöver. Enligt Carl Falck gäller detta också vid högskolan; i och med att en universitetslärare har upphovsrätt till sitt material kan inte arbetsgivaren ta sig rätten att disponera det materialet. Till saken hör att universitetslärare i allmänhet inte har skyldighet att producera läromedel. Det är en helt annan sak att ta fram material till sin egen lektion, det gör läraren på eget initiativ och utifrån egen kunskap. Och det har arbetsgivaren ingen dispositionsrätt till. Carl Falck påpekar att det finns undantag. Till exempel om högskolan gör en anpassad utbildning för de anställda vid en industri för att de ska förstå teorin bakom en komplicerad process. Då kan upphovsrätten till det specialiserade materialet som läraren tar fram på uppmaning av arbetsgivaren tillfalla arbetsgivaren. Men, slår han fast, vid vanlig undervisning överförs inte upphovsrätten till arbetsgivaren. Att det är möjligt att i anställningskontrakt avtala att arbetsgivaren har dispositionsrätt till lärarmaterialet, innebär inte att arbetsgivaren generellt har den rätten. Med anledning av ett liknande beslut på Kungliga Tekniska högskolan som det vid Chalmers har medlemmar hört av sig till SULF. Saco-S har därför påkallat förhandling på KTH. Carl Falck har själv varit på KTH och förhandlat i ärendet för Saco-S. Men vi kan inte föra frågan vidare utifrån ett teoretiskt resonemang i ett rektorsbeslut utan kan gå vidare först när det blir ett ärende som rör en enskild medlem som drabbats av beslutet. l kärningar nyhet för oss, skriver föreningen bland annat. Det är naturligt för forskare att vända sig till KB, framförallt för den som läser på franska, tyska eller andra språk än engelska, säger Elisabeth Elgán, docent i Elisabeth Elgán, docent i historia vid Stockholms universitet. historia vid Stockholms universitet och ord förande i Svenska Historiska Föreningen, som har medlemmar. Forskare litar på KB:s urval, inte minst väsentligt är att den som söker i deras katalog också hittar det man inte visste fanns, vilket kan innebära nya uppslag för forskningen. Hon säger vidare att KB har en samlande, självklar roll, som inte universitetsbiblioteken kan ha, särskilt inte som foto: stockholms universitet deras verksamhet, åtminstone enligt forskarna, har fokus på studenternas kurser och examensarbeten, vilket oftast innebär efterfrågan på svensk- och engelskspråkig litteratur. KB har stor betydelse för hum-samforskare i hela landet, många ser till att kunna förlägga sitt arbete till KB under någon vecka per år. KB lyder som myndighet under Utbildningsdepartementet som formulerar nationalbibliotekets uppdrag och direktiv. Departementet har i samband med KB:s ekonomiska kris upprepade gånger understrukit att KB, liksom andra myndigheter, har att utföra sitt uppdrag inom gällande budgetramar. Peter Honeth, statssekreterare. foto: Nina Rosenkvist Det är KB:s sak att prioritera, från departementets sida kan vi inte gå för djupt in i verksamheten. Detta av principiella skäl, vi har inte heller den kompetensen, säger statssekreterare Peter Honeth. Utan att komma med detaljerade synpunkter på Svenska Historiska Föreningen brev tycker han generellt att det är alldeles utmärkt att forskargrupper ställer krav. Den uppmaning som Svenska Historiska Föreningen riktar till KB och riksbibliotekarien är att bland annat verka för en höjning av anslagen för litteraturinköp, eftersom förvärvet av utländsk litteratur måste uppfattas som en del av Kungl. Bibliotekets kärnverksamhet. Eftersom Gunnar Sahlin avgått lär ett, eventuellt, svar från KB formuleras av den nye riksbibliotekarien som vid Universitetslärarens pressläggning ännu inte är utsedd. Statskontoret genomför just nu en så kallad myndighetsanalys, som ska beskriva hur interna och externa faktorer påverkar KB:s förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. I regeringsbeslutet om analysen betonas att förutsättningar inte handlar om pengar, istället ska analysen ha sin utgångspunkt i KB:s befintliga ekonomiska ramar. l Universitetsläraren 20/2011 7

8 Publicera på rätt sätt för att öka genomslaget Om forskare publicerar sig på rätt sätt och i rätt forum kan möjligheterna till framtida anslag öka och lärosätets ranking kan förbättras. Det anser bibliometrikern Ulf Kronman vid KTH. Men själv är han kritisk. Koncentrationen på mätbara bibliometriska mått riskerar att förstöra svensk forskning, säger han. TEXT: Per-Olof Eliasson foto: Christer Gummeson Strax efter att Ulf Kronman anställdes som bibliometriker vid Kungliga Tekniska högskolan i juni i år fick han i uppdrag av rektor att göra en guide för hur forskare ska publicera sig för att få bästa möjliga genomslag i bibliometriska mätningar. Publicering av akademisk forskning har fått en ny roll. Den första och viktigaste uppgiften är naturligtvis att förmedla vetenskapliga rön, men publikationerna har också fått ett eget värde och måste vårdas som ett kapital, säger Ulf Kronman. I guiden ger han ett antal tips hur forskaren och lärosätet kan få ut mesta möjliga av publiceringen. 1. Välj rätt tidskrift Nästan all seriös bibliometri utgår idag från Thomson Reuters Web of Science. Den indexerar vetenskapliga tidskrifter vilket är ungefär hälften av de uppskattningsvis vetenskapliga tidskrifter som finns. Publicerar man i en tidskrift som inte är med i Web of Science så syns inte artikeln och kan inte ge utslag i någon rankinglista som baserar sig på bibliometri från Web of Science. 2. Kolla impact-faktorn Den så kallade impact-faktorn är ett mått på hur många citeringar i genomsnitt en artikel i en viss vetenskaplig tidskrift har. En tidskrifts impact rankas genom ett särskilt register som förs av Thomson Reuters. Men man ska skilja på kvalitet och impact. Det är en prestation att få med en artikel i Nature eller Science men det behöver inte säga något om kvaliteten på den enskilda artikeln, påpekar Ulf Kronman. 3. Skriv på engelska Det är i praktiken nödvändigt att publicera sig på engelska för att få bibliometriskt genomslag. Forskare som studerar svenska förhållanden och skriver på svenska bör fundera på att ompaketera de delar av sina resultat som kan tänkas ha internationellt intresse och publicera dem på engelska. Och det pågår nu en ganska snabb förskjutning mot att forskare publicerar sig internationellt på engelska, säger Ulf Kronman. 4. Samarbeta med andra forskare Om det är flera författare till en vetenskaplig artikel, speciellt om de inte kommer från samma organisation, ger det en större kontaktyta mot forskarsamhället, fler känner till artikeln och det medför fler citeringar. Inom vissa vetenskapsområden finns det en kultur att skriva in alla inblandade som författare. Det kan ta sig absurda proportioner. Ulf Kronman berättar om artiklar med författare. Då kan man undra över vad de olika författarna bidragit med. Vi bibliometriker diskuterar hur man ska hantera sådana artiklar, ska exempelvis varje författare få 1/3 000-del av dess impact? Till saken hör att inom exempelvis medicin är det kutym att den som verkligen utfört forskningen, ofta en doktorand, står först och den som stått för finansiering och labb står sist, medan de andra författarna som bidragit mindre bildar en hängmatta i mitten av listan av undertecknare. Inom exempelvis partikelfysik tillämpar man däremot strikt bokstavsordning. Det här är ett tydligt exempel på att bibliometri kan vara nog så svajig och att den kan missbrukas vid exempelvis medelsfördelning. 5. Använd ett unikt författarnamn Det är viktigt att ha ett författarnamn som är unikt och som gör det möjligt att skilja dig från andra författare till vetenskapliga artiklar. Om man heter Annika Jönsson kanske det i databasen står Jönsson, A, eller till och med Jonsson, A; prickarna försvinner ofta internationellt. Då kan det vara mycket svårt att veta vem som skrivit artikeln. En möjlighet är att lägga till initialer från flera förnamn för att bli unik; Annika K Jönsson. Ulf Kronman varnar också forskare för att byta författarnamn om de gifter sig under karriären, det kan göra att artiklarna verkar vara skrivna av olika personer. Alldeles särskilt varnar han för att använda dubbla efternamn, internationella databaser kan då exempelvis ibland behandla ett av efternamnen som ett förnamn. Ulf Kronman tipsar om att det går att skaffa ett så kallat Researcher ID hos Thomson Reuters. Det är en unik identitet som gör att man kan koppla ihop alla sina artiklar i Web of Science till samma person. 6. Korrekt beteckning på lärosätet Det är viktigt med rätt beteckning på läro sätet i artikeln, annars går det kanske inte att hitta i databaserna och artikeln räknas inte i rankingen av lärosätet. 8 Universitetsläraren 20/2011

9 Publicering av akademisk forskning har fått en ny roll. Den första och viktigaste uppgiften är naturligtvis att förmedla vetenskapliga rön, men publikationerna har också fått ett eget värde och måste vårdas som ett kapital. Ulf kronman,bibliometriker vid kth Kolla med ditt universitet vad det ska kallas internationellt. KTH ska exempelvis heta KTH Royal Institute of Technology och inget annat. 7. Registrera artikeln i lärosätets databas Alla svenska universitet driver en egen publikationsdatabas. Ofta är de underlag för medelfördelning lokalt. Troligen får de här databaserna också en annan viktig funktion. Nu använder regeringen Thomson Reuters Web of Science för att fördela pengar. Men det är ett dåligt system eftersom Web of Science missar mängder av svensk forskning. Mycket bättre skulle vara om regeringen kunde använda lärosätenas egna databaser som nu håller på att byggas upp. 8. Publicera Open Access Om artikeln publiceras i en vanlig vetenskaplig tidskrift försök också att para l lellpublicera den Open Access, det vill säga fritt tillgänglig för alla på internet. Ulf Kronman är stark anhängare av Open Access och säger att en långsam förändring är på gång från traditionella vetenskapliga tidskrifter till nya Open Access tidskrifter. I Web of Science ingår nu cirka Open Accesstidskrifter. De stora etablerade förlagen har helt olika inställning till Open Access. Ett av dem försöker i möjligaste mån stänga möjligheten till parallellpublicering, ett annat har deklarerat att det bara ska starta Open Access tidskrifter i framtiden. Och hos exempelvis Nature kan man numera betala kronor så blir artikeln fritt tillgänglig på nätet. TROTS ATT ULF KRONmAN är bibliometriker är han skeptisk till bibliometrins användning idag. Han tror att den kan påverka forskningen i fel riktning. Jag är bibliometrikritisk och jobbar hårt för att såga av den gren jag sitter på, säger han och skrattar. Han anser att det fyrkantiga räknandet av publiceringar och citeringar har gått överstyr och att koncentrationen på mätbara bibliometriska data riskerar att förstöra svensk forskning. Om man lägger för mycket tankar och möda på publiceringen riskerar det att ta fokus från forskningen. Det ligger inte i vetenskapens intresse att bara koncentrera sig på att publicera snabba och mätbara resultat. Ulf Kronman har förståelse för att man på regeringsnivå använder bibliometri för att fördela forskningsmedel. Forskningen kostar mycket pengar och det är nödvändigt för regeringen att ha något sätt att bedöma vad man får för pengarna. Att då använda antalet publiceringar och citeringar är ett sätt som ger mätbara siffror. Men han är kritisk till att man på lärosäten använder citeringar och annan bibliografisk statistik för att fördela forskningsmedel. När man skalar ned statistiken till hundratal eller till och med till tiotals publiceringar ger det en svag indikation för hur man ska fördela pengar. Men mätandet och vägandet av vetenskapliga prestationer är här för att stanna. När jag är ute och föreläser säger jag till forskarna: Man kommer att mäta det ni presterar, så hitta ett bättre sätt att göra det på. Inom naturvetenskap kan vi använda citeringar men vi behöver även ta fram andra bättre indikatorer. Inom humaniora och samhällsvetenskap fungerar inte citeringar, där måste ni ta fram andra metoder. Överhuvudtaget behöver vi utveckla mätandet, säger Ulf Kronman. l Se också Gästkrönikan på sidan 28. Universitetsläraren 20/2011 9

10 Kan man kombinera forskning privatliv, livskvalitet och karriär? Alla vill ha excellent forskning i världsklass. Men hur ser villkoren ut för dem som ska utföra spetsforskningen, hur ska de kunna kombinera karriär med privatliv och livskvalitet? Det är dags att inte bara diskutera forskningen utan också forskarens villkor anser Helena pettersson vid Umeå universitet. TEXT: Per-Olof Eliasson foto: Andreas Gradin Helena Pettersson är etnolog och forskar om vetenskapskultur. De senaste åren har jag delat min tid mellan studier av internationell akademisk mobilitet bland experimentella fysiker i USA och studier av forskare inom livsvetenskaperna (till exempel genetik och molekylär biologi) här i Sverige. Helena Pettersson anser att det finns en problematisk diskrepans mellan idealbilden av hur en forskare idag ska vara, en tävlingsinriktad, karriärhungrig, mobil ung man som vill och kan jobba med forskning större delen av dygnet, och verklighetens forskare som också har ett privatliv som ska fungera. Mycket ställs på sin spets i de krav som finns på att forskaren ska delta i internationellt utbyte. Genomgående i svensk forskningsdiskurs, på vilket svenskt universitet som helst, är att man har uttalade internationaliseringsstrategier. Det gäller inte bara naturvetenskap och medicin, utan också humaniora och samhällsvetenskap. En viktig aspekt av internationaliseringsstrategin är akademisk mobilitet, att forskaren åker och jobbar på ett annat lärosäte. Det är en fantastisk möjlighet, men rymmer också problematik, säger hon. Högutbildade människor har numera oftast en annan högutbildad som partner. Enligt en tio år gammal amerikansk studie lever ungefär 75 procent av kvinnliga fysiker i en parrelation med en annan naturvetare. Men hur ska man göra om det är två högutbildade och en av dem har uttalade krav från sin arbetsplats att åka Samtidigt är det svårt att komma åt vad som händer på forskarnas hemmanivå. Där finns många värderingar och strukturer för knippade med kön och de kommer inte universitetet åt genom någon speciell policy, jämställdhetsordning eller kvotering. Men likväl spelar den vardagliga förhandlingen i privatlivet in på ditt liv som forskare och möjligheterna för hur du kan utveckla din karriär. Helena Pettersson, etnolog och forskare utomlands exempelvis efter disputation? Det är något som seniora svenska forskare inom livsvetenskaperna som jag intervjuat tycker är problematiskt. De seniora forskarna anser inte att problemet är att kvinnor prioriterar barn och familj eller att det finns krav på postdok utomlands, utan de tycker det är synd att det finns sådana könsstrukturer som hindrar talangfulla yngre kvinnliga forskare att kunna meritera sig. De pekar på att det är en förlust för svensk forskning. Det finns ideal på arbetsplatsen om den ideale forskaren som kolliderar med privata ideal om vem som ska ta hand om barnen som gör att kvinnor kommer på avvägar från forskningen och inte utvecklas till seniora forskare. Helena Pettersson påpekar att i Sverige finns en dubbelhet som uttrycks bra i boktiteln Forska lagom och vara världsbäst (Mats Benner och Sverker Sörlin) som kom för några år sedan. Den titeln ställer problematiken på sin spets. Å ena sidan hyllar vi jämställdhet och goda arbetsvillkor. Å andra sidan krävs det att man med hull och hår går in för forskningsuppgifterna för att komma 10 Universitetsläraren 20/2011

11 någonstans i forskarkarriären. Mina informanter, både inom livs vetenskap och fysik, talar om hur mycket arbetstid som de lägger ned i veckan. Om de exempelvis gör ett experiment kanske de måste vara i laboratoriet både på kvällar och helger och övervaka experimentet. Här kommer könsaspekter in. Det finns ju också kvinnor som väljer bort familj. Jobbet är jättekul och de väljer att prioritera bort barn och kanske partner. Så gör ju också en del män. Där möter män och kvinnor som gjort så olika reaktioner, män blir sällan ifrågasatta varför de inte skaffat barn. En studie om fysiker av Cathrine Hasse vid universitetet i Aarhus visar att de som inte kan identifiera sig med tävlingsinriktningen inom forskningen utan prioriterar barn och familj lämnar forskarkarriären. Och detta gäller inte bara kvinnor. Det är ofta fokus på kvinnors problem på universitet men det är väldigt intressant att höra berättelserna från yngre män. Kanske finns det även en förändrad manlig forskaridentitet som nu också blir synlig på universitetet. Ett exempel i Petterssons forskning är en man som hade disputerat inom livsvetenskapen, åkt på postdok och kommit tillbaka till Sverige. Han framhöll själv att han inte klarade av den ständiga tävlan efter forskningsanslag. De osäkra anställningsförhållandena och en ständig press gjorde att han valde att prioritera fru och barn. Så kan yngre män säga i mina intervjuer. Många av mina informanter bland fysikerna i USA säger samma sak. De är medvetna om den stenhårda konkurrensen, men har andra idéer om vad livskvalitet är. Frågan är mycket komplex säger Helena Pettersson. Hon tar som exempel två debattartiklar i Dagens Nyheter i början av hösten, där artiklarna pekade på å ena sidan internationalisering som en nödvändighet för svensk forskning och å andra sidan på att kravet på internationalisering är ett hot mot kvinnliga forskares karriär och jämställdhet på universitetet. De har båda goda poänger och det visar hur komplex och komplicerad situationen är för forskare. Sverige är ett litet land och det finns få forskningsmiljöer i Sverige jämfört med många andra länder. Det är svårt att argumentera mot att Sverige ska vara en del av det internationella forskarsamhället. Samtidigt finns de här könsmässiga aspekterna på mobilitet och livskvalitetsaspekterna. Det finns inga enkla lösningar på hur forskaren ska kunna förena privatlivet med det professionella livet. Samtidigt är det svårt att komma åt vad som händer på forskarnas hemmanivå. Där finns många värderingar och strukturer förknippade med kön och de kommer inte universitetet åt genom någon speciell policy, jämställdhetsordning eller kvotering. Men likväl spelar den vardagliga förhandlingen i privatlivet in på ditt liv som forskare och möjligheterna för hur du kan utveckla din karriär, till exempel via internationell postdok-forskning. Helena Pettersson anser att en möjlig väg att gå för att underlätta för forskaren är att förbättra trygghetssystemen. De brister ofta, exempelvis med korta tidsbegränsade anställningar och att man vid utlandsvistelser förlorar pensionspoäng och inte längre kan räkna med det sociala trygghetsnätet. Bättre anställningsförhållanden kan betyda mycket för att inte yngre forskare lämnar akademin, tror Helena Pettersson. Några tänkbara åtgärder är: Anställning vid ett hemmauniversitet när man åker på postdok. Vetenskapsrådets senaste satsning betonar just en sådan anställning. Samtidigt kunde anhörig- och medföljandestödet öka till forskare som åker iväg. Man skulle kunna göra en ytterligare satsning på kvinnors forskarkarriärer. En bättre anställningsordning för yngre forskare med nya anställningsformer som exempelvis biträdande lektor med större andel forskning och mindre andel undervisning, är ett sätt att skapa stabilitet i anställningen för yngre forskare. Men framförallt måste vi synliggöra och problematisera forskarnas villkor och ta upp diskussionen om dem, anser Helena Pettersson. Här skulle till exempel SULF kunna vara initiativtagare genom att anordna en hearing om vad unga forskare tänker idag om sin framtida karriär, och vad de förväntar sig av sitt liv utifrån de professionella krav som forskningen ställer i relation till privatliv och livskvalitet. l! Till SULF:s medlemmar Med anledning av att förbundets valberedning börjat sitt arbete med att ta fram ett förslag till förbundsstyrelse inför kongressen 2012 uppmanas här samtliga medlemmar att komma in med nomineringar. Eftersom förbundsstyrelsen tveklöst har en viktig roll i förbundets arbete vill valberedningen här betona vikten av en öppen nomineringsprocess och av att vi får in många förslag från medlemmarna. Nomineringarna, som ska innehålla tydliga skäl för personen eller personernas lämplighet, sänds till Barbro Biström senast måndagen den 5:e mars, Vänliga hälsningar Valberedningen Universitetsläraren 20/

12 Enkätundersökning om studieavgifter: Det saknas stipendier, stipendier, stipendier Höga studieavgifter och få stipendier är den främsta orsaken till att internationella studenter som blivit antagna till Lunds universitet inte påbörjat studierna. Det visar en ny enkätundersökning. Vi misstänkte att det var så men nu vet vi det också, säger richard Stenelo, biträdande sektionschef för externa relationer vid Lunds universitet. TEXT: Per-Olof Eliasson Det mycket tydliga budskapet av den här undersökningen är att ekonomin är det stora problemet för de internationella studenterna. Slutsatsen av enkäten är framförallt att det saknas stipendier, stipendier, stipendier, säger Richard Stenelo. Han menar också att anmälningsavgiften på 900 kronor internationellt sett är alldeles för hög. Redan den är en tröskel som stoppar många från att söka. Vi måste få regeringen att sänka anmälningsavgiften. Den måste ner, säger han. Enkäten från Lunds universitet gick ut till alla internationella mastersstudenter som antagits, men inte kom till universitetet. Bland dem finns både utomeuropeiska studenter som måste betala avgift och europeiska studenter som inte behövde göra det. Men den övervägande delen kommer från länder utanför Europa. Deltagarna i enkäten kommer från 50 olika länder, de flesta utomeuropeiska. Flest kommer från Iran, 14, Tyskland, 13 och Turkiet 11 personer. Sedan följer i fallande skala Bangladesh, Kina, Uganda, Etiopien, Indien och Nigeria. Nästan tre fjärdedelar (73 procent) av studenterna hade sökt också till andra universitet, främst i Tyskland, Storbritannien, Holland och Norge där det är gratis att studera. Många hade också sökt till andra svenska universitet. Det är intressant att se vilka som är våra största konkurrentländer, kommenterar Richard Stenelo. På frågan om varför studenten inte började studera vid Lunds universitet svarade majoriteten, 53 procent, att de inte hade råd med terminsavgifter och uppehälle i Sverige. 30 procent började däremot studera på andra universitet, ofta sådana med gratis studier eller lägre terminsavgifter. Dessutom hade 11 procent fått stipendier till andra universitet. Det är ett helt acceptabelt bortfall till andra Richard Stenelo, biträdande sektionschef för externa relationer vid Lunds universitet. universitet. Problemet som vi ser är det stora bortfallet av dem som inte har råd med avgifterna, säger Richard Stenelo. Enkäten ger också svar på hur de internationella studenterna hittat Lunds universitet. Det verkar finnas två effek tiva kanaler, bekantskapskretsen och internet. Spridning genom sociala nätverk är uppenbart mycket viktigt. En tredjedel (32 procent) hade hittat Lunds universitet genom vänner och familj. Nästan lika många hade hittat det genom universitetets webbplats eller genom Studera.nu (30 procent vardera). Var femte (21 procent) hade hittat universitet genom Google eller annan sökmotor. (I enkäten kunde man välja flera svarsalternativ). Vår hemsida är en mycket viktig kommunikationskanal och hur Studera.nu är utformad och den information som finns där är också mycket viktigt. Vi måste också jobba med Google optimering och liknande, säger Richard Stenelo. Bara någon enstaka procent uppgav att de fått kontakt med Lunds universitet genom ett möte med en representant för universitetet på till exempel foto: lunds universitet en mässa. Richard Stenelo påpekar att universitetet bara deltagit i mässor i sex länder medan de studenter som svarat på enkäten kommer från 50 länder. Och det verkar som den personliga kontakten är av stort värde, enligt en undersökning bland de studenter som verkligen började studera i Lund. Vi vet att av dem som har betalat och kommit hit har cirka procent träffat oss på mässor. Enligt enkäten är det också bara någon procent som blivit värvad av en agent för universitetet. Men också där är helhetsbilden annorlunda. Från Kina, det enda land där vi använde agenter, kommer cirka 25 procent via agenter. Det innebär att cirka en tredjedel av de betalande kineserna kommer via någon marknadsföringsaktivitet vi gjort. Trots att de studenter som deltar i den här enkäten valde eller tvingades att avstå från studier i Lund var de inte negativt inställda till universitetet. Intressant är att 85 procent skulle kunna tänka sig att söka till Lunds universitet igen. Vi fick också uppmuntrade ord i enkäten och de uppgav att de var nöjda med den hjälp de fått under ansökningsprocessen, säger Richard Stenelo. Enkäten gav också indikationer på hur de olika processerna under ansökningen fungerat. I stort verkar ansökningarna via Studera.nu fungera väl medan det har varit en del problem med uppehållstillstånden. Ett särskilt problem är att det är så svårt för studenter att få någonstans att bo i Lund. Mycket svårt, frustrerande och fruktansvärt kan man läsa i kommentarerna i enkäten. Några har valt andra universitet för att de inte hittat någon bostad i Lund. Vi förlorar duktiga studenter för att vi inte har bostäder, säger Richard Stenelo. En slutsats av enkäten är att Lunds universitet inte hade kunnat göra så mycket mer för att få de här studenterna att börja vid universitetet. Några saker hade vi kunnat göra som att erbjuda fler bostäder. Men det stora problemet är finansieringen. Och det kan vi inte påverka annat än genom att få fler stipendier, säger Rickard Stenelo. Lunds universitet arbetar på att skaffa egna stipendier, men det kommer att ta lång tid att bygga upp stipendiefonder som är tillräckligt stora för att göra någon skillnad. l Se även debatt på sidan Universitetsläraren 20/2011

13 debatt Forskare som undervisar eller lärare som forskar? Varför ska universitetslärare både forska och undervisa? Vore det inte bättre med en arbetsuppdelning inom högskolan så att en grupp anställda specialiserar sig på forskning och en annan på undervisning? Till följd av 1990-talets kraftiga expansion av grundutbildningen har tendensen till en sådan uppdelning, som egentligen började redan med 1977 års högskolereform, blivit allt tydligare. På SULF:s Almedalsseminarium i somras klargjorde statssekreterare Peter Honeth att det är orealistiskt att alla disputerade universitetslärare i Sverige ska ha möjlighet att forska (Universitetsläraren nr 12/2011). Vi i ULF-sektionens styrelse anser att detta är en problematisk utveckling som nyligen har belysts på Universitetslärarstämman. Vi vill gärna inbjuda Universitetslärarens läsare till en bredare debatt om denna fråga. För det första anser vi att själva idén att det är enkelt att skilja mellan vad som är forskning och vad som är undervisning bygger på en oinitierad uppfattning om relationen mellan dessa arbetsuppgifter. Denna separationsidé kommer bland annat till uttryck i den kritiska rapport om högskolornas ekonomiska redovisning som Riksrevisionen nyligen publicerade (Universitetsläraren nr 14/2011). Visst går det att hitta exempel på arbetsuppgifter som enkelt kan hänföras antingen till kategorin forskning eller till kategorin undervisning. Men dessa exempel utgör snarare undantag än regel. Hur ska man till exempel se på handledning av doktorander? Enligt den internationella definitionen av vad som är forskning ägnar sig den disputerade handledaren åt undervisning medan doktoranden ägnar sig åt forskning. Men vad händer när handledarens och doktorandens gemensamma ansträngningar resulterar i en tidskriftsartikel där båda står som författare? Och hur ska man se på den universitetslärare som har förmånen att undervisa inom sin egen specialitet? Är dennes läsning av tidskriftsartiklar att betrakta som forskning, undervisningsförberedelse eller allmän fortbildning? För det andra anser vi att det är nödvändigt att i diskussionen om universitetslärares arbetsuppgifter skilja mellan ett kort och ett långt tidsperspektiv. På kort sikt tror vi att det är fullt möjligt, om än inte garanterat, att en uppdelning i forskare och lärare kan leda till en ökad produktion av såväl publicerade tidskriftsartiklar som godkända studenter. För enskilda universitetslärare kan det nog också upplevas som en lättnad att under en period få ägna sig åt enbart forskning eller enbart undervisning. På lång sikt är vi emellertid övertygade om att en sådan permanent uppdelning kommer att få negativa konsekvenser för hela högskolan som institution. Denna övertygelse bygger på vår erfarenhet av det symbiotiska förhållandet mellan god forskning och god undervisning. En aspekt av denna erfarenhet har vi redan diskuterat ovan, nämligen svårigheten att göra en meningsfull distinktion mellan forskning och undervisning på avancerad nivå. Men det finns även andra aspekter som är värda att lyfta fram. En viktig sådan relaterar till Högskolelagens stadgande att högskolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund. Detta stadgande anförs ofta som motivering för att undervisningen på våra lärosäten i större utsträckning än idag ska utföras av disputerade lärare. Detta är bra men det räcker inte. Vetenskapens själva essens är ju inte stabilitet, vilket uttrycket vetenskaplig grund kanske kan leda tankarna till, utan rörelse. För att en universitetslärare långsiktigt ska kunna upprätthålla god kvalitet på sin undervisning kräver denna rörelse inte enbart forskarutbildning utan en kontinuerligt upprätthållen forskningsaktivitet under hela lärarkarriären. Ytterligare en egenhet hos vetenskapen är nämligen att den fordrar aktivitet. Det räcker inte för en disputerad universitetslärare att, som ibland föreslås, läsa artiklar i fortbildningssyfte eller att bevista något seminarium i månaden. Den som inte själv forskar akterseglas obönhörligen och det drabbar i sin tur undervisningen. Det är emellertid inte bara så att god undervisning kräver aktiv forskning. Det omvända förhållandet råder också. Nyligen fick ett av Sveriges mest profilerade lärosäten svidande kritik i en internationell utvärdering för att man gjorde det möjligt för framgångsrika forskare att, som man uttryckte det, köpa sig fria från undervisning. En sådan möjlighet strider, enligt utvärderarna, mot själva andemeningen i en forskningsintensiv miljö. Varför då, kan man fråga sig. Handlar det återigen om att säkra undervisningens vetenskapliga grund? Svaret är ja, men inte bara det. Undervisning stärker forskning. Tydligast är kanske exemplet med handledaren och doktoranden som tillsammans åstadkommer ny kunskap. Men det stannar inte där. I mötet med studenter, från grundnivå till forskarnivå, kan även den mest erfarna forskare få aha-upplevelser som leder till nya forskningsfrågor, inte minst ämnesdidaktiska. Varje universitetslärare vet också att det är först när man ska föreläsa för studenter som man verkligen tvingas sätta in sin egen forskning i ett större sammanhang. Slutligen utgör kontakten med studenter en viktig del av rekryteringsprocessen till högre nivåer i många discipliner. Varför ska universitetslärare både forska och undervisa? Vi menar att det är den enda ordning som långsiktigt kan garantera hög kvalitet på forskning och undervisning i svensk högskola. Vad tycker du? Styrelsen för Sveriges Universitetslektorers och Forskares Förening, ULF, en sektion inom SULF Mer debatt på sidan 14 Universitetsläraren 20/

14 debatt Kvantitet och kvalitet i högskoleforskning Att forskning måste bedrivas med en utgångspunkt i så hög kvalitet som möjligt är en självklar utgångspunkt för alla med ansvar för forskningsverksamhet. Hur man bedömer kvalitet i forskningen är inte lika självklart. Forskningsfinansiärer, liksom regeringen brottas med denna fråga. Indikatorer som publiceringsfrekvens och citeringsfrekvens är emellertid ofta använda parametrar. I och med 2008 år forskningsproposition, Ett lyft för forskning och innovation (2008/09:50) infördes ett system där en viss del av universitets och högskolors forskningsanslag skulle omfördelas efter vissa kvalitetsindikatorer. Detta har regeringen sedan tillämpat i budgetpropositionerna för 2010, 2011 och I var och en av dessa propositioner anges explicit den del av forskningsanslaget till respektive lärosäte som är omfördelat baserat på kvalitet med utgångspunkt från indikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. Publishing in English? Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack Scientific Editing and Writing - Aroha Consulting Native English speaker, PhD (Zoology) with over 5 years experience editing, writing and reviewing scientific documents e.g., manuscripts, grant applications, reports etc. Current clients include researchers from KI, SLU, SU, GU, and overseas. Contact me for further information, and high quality work. 500 SEK p/hour (excl. moms) Dags att publicera? Alingo Lilian Westlin, PhD. Tel: Skicka ditt manuskript för kostnadsberäkning. Det kan då vara lite intressant att analysera hur detta system, som har haft till syfte att gynna forskningskvalitet, har slagit de senaste åren. Lite förvånad blir man när man kan konstatera att för 2010 utgjorde den totalt positivt omfördelade summan cirka 73 miljoner kronor för att 2011 och 2012 ha minskat och hamna på miljoner kronor. Man kan alltså konstatera att kvalitetsomfördelningen i forskningen för 2012 uppgår till cirka en promille av det totala forskningsanslaget till universitet och högskolor. Varför har det som i förra forskningspropositionen bedömdes som ett viktigt och betydelsefullt kvalitetsincitament i princip helt försvunnit? Låt oss titta på utfallet av kvalitetsomfördelningen under som det redovisas i budgetpropositionerna genom att göra en jämförelse mellan omfördelade belopp till respektive lärosäte, satt i relation till lärosätets totala anslag. Sammantaget för alla tre åren är Södertörns Högskola och Högskolan i Jönköping de stora kvalitetsvinnarna med Mälardalens Högskola som god trea, medan Uppsala universitet är förloraren. För budgetåret 2012 får t.ex. Uppsala universitet skjuta till drygt 40 % och Lunds universitet cirka 34 % av det totalt omfördelade beloppet som i och för sig är försvinnande litet i relation till det totala anslaget. Generellt är det tydligt att högskolorna klarar sin kvalitet, enligt regeringes egna uppsatta kvalitetsmått, bättre än universiteten. Jämförelsen mellan landets lärosäten gjord enligt ovan toppas av 8 högskolor! Intressant att notera är att dessa PROOFREADING PROOFREADING SPRÅKGRANSKNING Success in academia is dependent on how well written ideas and research are presented. Förbättra engelskan i era akademiska dokument! I can proofread Success in your academia thesis, article, is dependent CV, presentation, on how etc. written in UK ideas or US and English. Native research English are Speaker presented. / California Attorney with proofreading experience. I focus Native on spelling, English punctuation, Speaker / California / grammar, Attorney Attorney with sentence with structure, proofreading experience. word choice, etc I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word Priser: 450 kr/tim (exkl. moms) språkgranskning choice, and clarity. Price: 1.25 kr/ord kr/tim. (exkl. (exkl moms) moms) översättning STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES (Information in English and Swedish) Språkgranskning Språkgranskning (brittisk eller amerikansk engelska) och översättning (svenska till engelska) av artiklar och avhandlingar. Engelska som modersmål, utbildning från Harvard University, juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet och 17 års erfarenhet. Priser: Språkgranskning 440 kr/tim. Översättning 1,75 kr/ord. Översättning av avhandlingar och böcker 1,20 kr/ord 25% moms tillkommer. Har F-skattebevis. Maria Hedman Juridik och Språk AB Nygatan 9, Ulricehamn, , Universitetsläraren 20/2011

15 8 högskolor erhåller tillsammans knappt 3,5 % av det totala forskningsanslaget, medan de 8 universiteten som hamnar sämst till i jämförelsen tillsammans erhåller nästan 60 %. (Det förtjänar att påpekas att Södertörns högskola har en särställning i landet då man dessutom tilldelas pengar från den s.k. Östersjöstiftelsen. För 2011 uppgick det beviljade beloppet till cirka 175 miljoner kronor.) Det finns mycket goda skäl att fortsatt stärka all god forskning både i Uppsala och på andra håll i Sverige. Men låt oss en gång för alla städa ut schablonargumenten, nämligen att våra högskolor utarmar den forskning som sker på de traditionstyngda lärosätena. Först och främst, landets 13 högskolor med ett någorlunda brett utbildningsutbud erhåller tillsammans endast drygt 5 % av det totala forskningsanslaget. Enligt regeringens egna kvalitetsmått håller man trots detta god klass. Dessutom har högskolorna varit nyskapande när det gäller samverkan med både privat och offentlig sektor. Det finns många goda exempel på detta. Så, slutsatsen är egentligen enkel. Marginaleffekterna på nya forskningspengar är stor på landets högskolor, både då det handlar om akademisk 454 s, hårdband kvalitet eller om att på olika sätt tillsammans med externa aktörer ta ansvaret för en forskning som gynnar en uthållig samhällsutveckling. Trots framgångsrik forskning, enligt regeringens egen modell att värdera denna, hålls forskningsutvecklingen på högskolorna tillbaka till förmån för de mera statustyngda universiteten. Tillsammans med detta sker ett systemskifte i högskoleutbildningen, utbildningspengar flyttas från högskolor till massuniversitet, utan att den politiska debatten tas! Konsekvensen för näringsliv och offentlig sektor utanför storstäderna med massuniversitet blir katastrofal, och Sveriges möjligheter att hävda sig med kreativitet, kunskap och kompetens hämmas. Låt inte vakthållningen kring den akademiska statusen kväva allt det goda som sker ute på landets högskolor. Låt oss satsa på högskolornas kvalitet och inte enbart på massuniversitetens kvantitet! LARS EKEDAHL professor i kemisk Fysik rektor För Högskolan väst Mer debatt på sidan 16 Fredrik Van Kesbeeck Andersson Försäkringsfusk Tillvägagångssätt, straffansvar och försäkringsutredning Boken består av tre delar som var och en belyser företeelsen försäkringsfusk. För stor hänsyn till försäkringsgivarna kan innebära allvarliga kränkningar av försäkringstagarens rättssäkerhet i brottmål. För stor hänsyn till försäkringstagarna kan hota försäkringssystemen genom att felaktiga utbetalningar urholkar den finansiella stabiliteten i försäkringsverksamheten. 549: MITTUNIVERSITETET SÖKER: PROFESSOR I STATSVETENSKAP Ref.nr. MIUN 2011/1714 Tjänsten är placerad vid Institutionen för samhällsvetenskap, anställningsort Sundsvall eller Östersund. Information om tjänsten lämnas av: Professor Marie-Louise von Bergmann-Winberg, tel eller prefekt Pär Olausson, tel För mer information om tjänsten och ansökan se: Sista ansökningsdag är 22 januari högskolan i skövde söker Universitetslektor i musik med inriktning mot audioteknik ref nr Hs 2011/ Ansökan senast 15 januari 2012 Universitetslektor i medier, estetik och berättande ref nr Hs 2011/ och ref nr Hs 2011/ Ansökan senast 15 januari 2012 Universitetslektor i datavetenskap ref nr Hs 2011/ Ansökan senast 15 februari 2012 Mer information finns på Universitetsläraren 20/

16 Sveriges universitetslärarförbund, SULF, söker Chefsutredare Forskningsansvarig för Ifous Ifous söker en forskningsansvarig med uppdrag att leda utvecklingen av forsknings-/utvecklingsprogram inom skolområdet. Målet är FoU som skapar direkt nytta i verksamheten, alltifrån förskola till vuxenutbildning. Ifous är ett fristående forskningsinstitut inom skolans området, knuten till koncernen Skolporten. För att läsa mer eller ansöka gå till Sista ansökningsdag 31 december. Malmö högskola Fakulteten för Hälsa och samhälle söker för information se Kanslichef Prefekt till institutionen för välfärdsstudier Prefekt till institutionen för socialt arbete Läs mer på: mah.se/platsannonser mah.se Malmö högskola är en arbetsplats och ett lärosäte som präglas av ett öppet och inkluderande synsätt, där mångfald och jämställdhet tillför mervärde i vår verksamhet debatt The impact S weden has lost many talented students from outside the EU by introducing tuition fees. For the sake of fairness, it is important to say that the leadership of Swedish universities have been one of the fiercest opponents of introducing tuition fees upon non-eu students. This is because they understand well that such move will negatively affect the internationalization efforts of the Swedish universities/colleges and also the global network that is nowadays a necessity including for assessing the international ranking of universities. But since introducing a tuition fees for non-eu students is already a reality, the Swedish universities need to further discuss the way forward on how to come up with new innovative ideas to attract more of non-eu Swedish students to their programs. The fact that most international students are not able to find a qualified (or even in most cases also unqualified) part-times jobs to cover their living expenses during their studies is one of the problems that may hinder attracting non-eu potential fees paying students. In the USA, Australia, Canada, the UK and many other countries, the international students have much less problems in finding such jobs. In fact, the universities themselves create jobs for international students inside the universities with jobs as teachers assistants, lab assistants, or in the administration of various courses. The universities use such jobs to help the international students to reduce the amount of tuition fees 16 Universitetsläraren 20/2011

17 s of introducing tuition fees they have to pay. Therefore, such countries may have better possibilities to attract the brightest international students. The Swedish educational establishments need to learn more from those universities experiences to attract more talented tuition fees paying students. Moreover, the immigration rules for well-educated people in those countries are more attractive than the Swedish immigration rules. Indeed, the Swedish parliamentarians have been discussing easing the immigration rules for the PhD students studying in Sweden but even that have not yet been agreed upon. It has been taking too long to take a decision on that. There fore, the Swedish universities have to lobby further in making the immigration rules less difficult for the master and PhD students from outside the EU if the universities are to compete for fees paying students in the competitive international market. The Swedish universities and colleges might also try to convince the policy makers to reduce the current tuition fees. Shifting from no tuition fees at all to high fees that may reach more than Swedish kronor per academic year is not sustainable way of doing business. Tuition fees strategy should have been that it gradually increases with years if necessary and if there is an adequate number of fees paying students. Therefore, the Swedish universities need to make efforts to reduce the amount of tuition fees required. This is of Sweden s interest in the long-run. Moreover, Swedish universities/ colleges need to create a system of rewards for those international and also national students who have high performance in their studies. This will definitely stimulate all the students to perform better in their studies and will improve the quality of education in general. Creating some research positions, providing the students a good network with Swedish organizations that may provide paid internships and potential employment, and creating PhD positions for the most promising students after their graduation may be among the successful strategies. Unfortunately, the Swedish educational establishments have not done much in that aspect unlike the many other fortsättning på nästa sida Lunds universitet, Ekonomihögskolan söker Doktorander i nationalekonomi Ref.nr EHLPA 2011/245 Läs mer på Linnéuniversitetet söker Universitetslektor i matematik Läs mer om anställningen på Lnu.se Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med studenter och anställda. Universitetsläraren 20/

18 debatt LÄS MER PÅ MDH.SE/JOBB UnivErSitEtSlEktOrEr INOM specialpedagogik Pedagogisk och vetenskaplig excellens är några av Mälardalens högskolas viktiga ledord. Är du en av våra nya medarbetare? prestigious universities around the world that compete for attracting the most talented students. There is a need for appropriate cost analysis that takes into account not only financial short-term aspects but also strategic inte DEBATT Skicka dina debattinlägg med e-post till Universitetsläraren. Skriv gärna, men max tecken (inklusive blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. E-post: Linnéuniversitetet söker Professor i sociologi Professor i statsvetenskap till Institutionen för samhällsvetenskaper Läs mer om anställningarna på Lnu.se Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med studenter och anställda. Rättelse. Det fanns tyvärr två sakfel angående Beckmans i artikeln SULFmedlemmar som syns både internt och externt i Universitetsläraren nr 18/2011. För det första: Beckmans Designhögskola lyder inte under högskoleförordningen påpekar skolans rektor Tom Hedqvist. Vi är en enskild utbildningsanordnare och svarar inte mot högskoleförordningen på det sätt som högskolor som är myndigheter gör. Vi har inte något avtal med staten som stipulerar hur vi ska förhålla oss till förordningen. Däremot håller vi oss så nära de statliga konstnärliga utbildningarnas förhållande till den som möjligt. För det andra poängterar han att det i skolans styrelse funnits personal- och studentrepresentation sedan 2003 då Beckmans blev högskola, vilket inte framgick av artikeln. Tom Hedqvist tillägger att han välkomnar att lärarna vid Beckmans Designhögskola har organiserat sig fackligt. 18 Universitetsläraren 20/2011

19 rests and long-term benefits for Sweden. There is also a need to take into account what the other countries are providing tuition fees paying students with that Sweden currently is not. I believe that Swedish universities will eventually manage to find more creative ways that ensure the success in attracting the most talented and brightest students from all over the world. However, there is always a need to re-think and to re-evaluate the current strategies and taken decisions based on the actual results and not only on the hopes. Mohamad Zakaria Master of Public Health student, Lund University LÄS MER PÅ MdH.se/jOBB UniversitetsadjUnkt i matematik/tillämpad matematik Mälardalens högskola inspirerar till framåtanda och nytänkande. Är du en av våra nya medarbetare? Förtroendet för forskare ökar Fyra av tio svenskar menar att Sverige borde satsa mer på forskning som kan ge Nobelpris. Två av tio instämmer inte alls. Det visar den nya forskarbarometern från Vetenskap & Allmänhet, VA. Förtroendet för forskare har stigit sedan förra året. Nu är det 77 procent av de tillfrågade (drygt 1000 personer) som har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor jämfört med 63 procent förra året. De intervjuade tror att den viktigaste orsaken till bristande förtroende är att en del har uppfattningen att forskare ibland tar hänsyn till andra intressen än de strikt vetenskapliga, till exempel före tags- eller politiska intressen. Därnäst anges fusk i forskning, följt av att forskare ibland slår larm om sådant som sedan visar sig vara ofarligt. (Hela rapporten finns på LÄS MER PÅ MDH.SE/JOBB 6 8 DOKTORANDER INOM OMrådet HÄLSA OCH VÄLFÄrd Mälardalens högskola satsar kraftfullt på den nya forskarutbildningen inom området hälsa och välfärd med start hösten 2012 och rekryterar nu doktorander inom forskarutbildningsämnet vårdvetenskap. Sista ansökningsdag är 14 januari Mälardalens högskola arbetar målinriktat för att vara en stark och samproducerande högskola som skapar samhällsnytta. Vill du delta i detta arbete? Universitetsläraren 20/

20 MALMÖ HÖGSKOLA mah.se Malmö högskola har sedan starten 1998 vuxit till landets största högskola och är med sina studenter större än flera universitet. Utbildningen och forskningen kännetecknas av flervetenskaplighet, problemorientering och samhällsrelevans. Vi söker en Universitetsadjunkt/lektor i Engelska med inriktning mot undervisning och lärande för tidiga skolår Upplysningar Prefekt Pär Widén - (+46) , alt (+46) Biträdande prefekt Carl-Erik Blomberg - (+46) , alt (+46) Anställningen är placerad på Fakulteten för lärande och samhälle Sista ansökningsdag: Stockholms universitet söker Två universitetslektorer i ekonomisk historia med inriktning mot internationella relationer Sista ansökningsdag är den 11 januari Närmare information finns på Malmö högskola är en arbetsplats och ett lärosäte som präglas av ett öppet och inkluderande synsätt, där mångfald och jämställdhet tillför mervärde i vår verksamhet. För mer information om anställningen, ansökningsförfarande samt kontakt med fackliga företrädare, se Universitetet i huvudstaden - utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än studenter och medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhälls vetenskap. INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK SÖKER Universitetslektor i pedagogik med inriktning mot förskolepedagogik Högskolans lärarutbildning kännetecknas av ett högt söktryck, hög anställningsbarhet och har mycket omfattande samverkan med skolväsendet via Regionalt Utvecklings Centrum RUC. I en nyligen genomförd alumnundersökning får lärarutbildningen i Borås goda eller synnerligen goda omdömen från tidigare studenter. Mer info på Högskolan har studenter och 675 anställda. Vårt moderna campus är beläget i centrala Borås. Forskning och utbildning bedrivs inom profilområdena textil och design, biblioteks- och informationsvetenskap, vård och omsorg, lärarutbildning, ekonomi/informatik samt teknik. Sedan 2010 har Högskolan i Borås fyra examensrättigheter att bedriva forskarutbildning inom tre områden: biblioteks- och informationsvetenskap, resursåtervinning samt textil och mode. Vi på Högskolan i Borås värdesätter de kvaliteter som en jämn köns- och åldersfördelning samt etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. 20 Universitetsläraren 20/2011

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014 /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare Dir. 2015:74 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Excellens i forskning och utbildning för en bättre värld

Excellens i forskning och utbildning för en bättre värld Excellens i forskning och utbildning för en bättre värld Rektor Eva Åkesson Föreningen för Filosofi och Specialvetenskap Ett stort, brett och komplext lärosäte Since 1477 (tradition som förpliktigar) Stor

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Open Access i Sverige

Open Access i Sverige Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Karolinska Institutet, 2016-01-01 Ersätter Lönepolicy 2012-10-01, Dnr 5344/2012-200 Lönen som styrmedel INNEHÅLL 1. Lönebildning och lönesättning

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor

Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor RIKTLINJE Gäller från och med 2014-01-01 Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor Gäller från och med 1 april 2014. Beslutad av fakultetsrådet (protokoll nr 2/2014) I denna riktlinje finns

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:1 2015

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:1 2015 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:1 2015 Redaktören har ordet Efter sex år som redaktör har det så blivit dags för mig att lämna över stafettpinnen. När detta häfte av Historisk tidskrift distribueras har

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Upphovsrätt i viss akademisk verksamhet Rätten till undervisningsmaterial framställt vid lärosätet

Upphovsrätt i viss akademisk verksamhet Rätten till undervisningsmaterial framställt vid lärosätet SUHF i Umeå 28 mars 2012 Upphovsrätt i viss akademisk verksamhet Rätten till undervisningsmaterial framställt vid lärosätet Bakgrund SUHF:s konferens den 16 oktober 2009 Riktlinjer avseende rätten till

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107 Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola 1108- Prorektor/vice VD Chalmers -1107 Bakgrund Forskningsfältens traditionella publiceringsmönster Berlindeklarationen

Läs mer

Open access ett nationellt perspektiv

Open access ett nationellt perspektiv Open access ett nationellt perspektiv SFIS Höstkonferens, Borås 8 november 2012 Aina Svensson, OpenAccess.se, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Vad är open access? Fri tillgång till

Läs mer

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.

Läs mer

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Times-rankingen. Universitetsrankingen från Times Higher Education. Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:02. Göteborgs universitet

Times-rankingen. Universitetsrankingen från Times Higher Education. Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:02. Göteborgs universitet Times-rankingen Universitetsrankingen från Times Higher Education PM: 2010:02 Göteborgs universitet Göteborg, Augusti 2010 PM: 2010:02 TIMES-RANKINGEN. UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2012 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson/Avdelningen för analys och utvärdering PM 2012:03 Diarienummer V2012/679 Oktober 2012 PM

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Ojämställt ledarskap

Ojämställt ledarskap SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Strategi för samverkan med högskolor och universitet - remissvar

Strategi för samverkan med högskolor och universitet - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-11 SN-2015/3094.103 1 (4) HANDLÄGGARE Nyh, Carin carin.nyh@huddinge.se Socialnämnden Strategi för samverkan med högskolor

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige

Läs mer

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013 UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson / Enheten för analys och utvärdering PM 2013:12 Diarienummer V2013/781 Oktober 2013 GÖTEBORGS

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Rapport fra n projektgruppen IBL med sektion SKKT

Rapport fra n projektgruppen IBL med sektion SKKT Rapport fra n projektgruppen med sektion SKKT Deltagare Inga.Lill Sparr RKKT Kamran Nourafkan Lena Morgan Ulla-Britt Lindholm Tanja Wijkmark RKKT Under 2010 och 2011 har diskussioner om ett eventuellt

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

Ett specialbibliotek om Sverige

Ett specialbibliotek om Sverige Ett specialbibliotek om Sverige Om en helhetssyn på Kungl. bibliotekets samlingsuppbyggnad eller Om samspelet mellan svenskt och utländskt i KB:s samlingar Johannes Rudberg Enhetschef Utländsk litteratur

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) 2009-03-30 Rnr 1.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) Sveriges akademikers centralorganisation har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Decision Dynamics Karriärmodell. CareerView Karriärrapport 07 maj 2013

Decision Dynamics Karriärmodell. CareerView Karriärrapport 07 maj 2013 Decision Dynamics Karriärmodell CareerView Karriärrapport 1983-2009 Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles. www.decisiondynamics.se Decision Dynamics är ledande inom metoder och verktyg för strategisk

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Vision KB:s syfte, vision och målbild

Vision KB:s syfte, vision och målbild Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

Han har ett mörkt arbetsrum,

Han har ett mörkt arbetsrum, Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där

Läs mer

Prenumerera och publicera två sidor av samma mynt?

Prenumerera och publicera två sidor av samma mynt? Prenumerera och publicera två sidor av samma mynt? Ulf Kronman, samordnare för programmet OpenAccess.se Anna Lundén, samordnare BIBSAM-konsortiet Kungliga biblioteket Mötesplats Open Access, Göteborg 2013-04-17

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer