Textilvetenskap. Vävningen och framtiden. Hur vävintresset kan väckas, ökas och bevaras hos unga. Av: Gunnel Andersson. Handledare: Margareta Nockert

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Textilvetenskap. Vävningen och framtiden. Hur vävintresset kan väckas, ökas och bevaras hos unga. Av: Gunnel Andersson. Handledare: Margareta Nockert"

Transkript

1 Textilvetenskap Magisteruppsats i Textilvetenskap 30 hp Vårterminen 2009 Vävningen och framtiden Hur vävintresset kan väckas, ökas och bevaras hos unga Av: Gunnel Andersson Handledare: Margareta Nockert INSTITUTIONEN FÖR KONST- OCH TEXTILVETENSKAP Thunbergsv 3 H UPPSALA

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod och avgränsning Källkritik Tidigare forskning Marknadsplan för Riksorganisationen för Handvävning MeWe-generationen och dess värderingar Vävning under 1800-talet Vävning under 1900-talet till nutid Textilstuderandes förhållande till vävning Vävningens betydelse vid ansökan till textilutbildningen Tidigare erfarenhet av vävning Uppfattning om vävning innan utbildningen började Nyttan av vävkunskaperna i framtiden Unga vävares förhållande till vävning Från nybörjare till väverska Produktion, omfattning, sammanhang och syfte Vävningen och framtiden Projektet Aranéa Sammanfattande diskussion Käll- och litteraturförteckning Bilaga 1-3

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund För 100 år sedan var vävning det dominerande framställningssättet för de tyger som användes till kläder och hemtextilier. De flesta var väl förtrogna med vävning och hade en uppfattning om ur vävstolen fungerade. Stickning på maskin utvecklades i början på 1900-talet. Utvecklad teknik, nya garner och material har gjort det möjligt att producera trikåtyger snabbt och ofta till lägre kostnader än för det vävda tyget. Tryckta tyger har från 1930-talet och framåt använts mer och mer. Genom utvecklad tryckteknik produceras snabbt mönstrade tyger och något avancerat mönstervävt tyg fordras oftast inte. Dagens unga människor vet inte hur vävstolen fungerar. De ser sällan ett tyg växa fram och har liten förståelse för hur tyget är framställt. Det som förr var karakteristiskt för det vävda tyget, att det var mer stumt och mindre töjbart än det stickade tyget är ingen självklarhet. Idag är många vävda tyger, framför allt de som används till konfektion elastiska genom den elastantråd som ofta blandas i tygerna. Det som för bara hundra år sedan var allas kunskap är idag en kunskap för få. För att ha förståelse för vår egen och andra kulturers bakgrund och historia, för att bevara den kulturskatt som finns samlad i museer, på hembygdsgårdar och andra ställen är kunskaper om textil och vävning av stor vikt. Vävningen har kvalitéer som det är mycket angeläget att unga människor får och ges möjligheter att ta del av. Vävning är framställningssättet för omkring hälften av de tyger som vi använder till kläder och hemtextil. Att vara insatt i hur det vävda tyget kommer till skapar en mer medveten konsument. Genom mitt arbete under många år som lärare inom textil utbildning har jag sett hur kunskapen om, förståelsen för och uppfattningen om vävning och vävda tyger har förändrats och minskats. Genom föreliggande arbete är förhoppningen att ge ökade förutsättningar för unga att få ta del av vävningens alla kvalitéer. 2

4 1.2 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka ungas förhållande till vävning och därigenom få en ökad kunskap om hur man kan väcka, öka och bevara intresset för vävning hos unga. För att få en ökad kunskap om ungas förhållande till och syn på vävning ställs följande frågor: Var, vad, hur, när, med vilket syfte och i vilken omfattning väver unga idag? Hur har unga kommit i kontakt med vävning? Vilken uppfattning om vävning har elever som söker till utbildningar med textilt innehåll? Hur kan intresse för vävning skapas, vidmakthållas och ökas bland unga? 1.3 Metod och avgränsning Arbetet inriktas på textilstuderande, unga vävare, handvävning och förhållanden i Sverige. En egen definition av unga vävare har gjorts. Det är då en person som är 35 år eller yngre, som väver, inte deltar i en vävutbildning på heltid när undersökningen görs och själv betraktar sig som vävare. En 35-åring betraktas i vanliga fall inte som ung men med tanke på att medelåldern på dem som väver aktivt idag är hög betraktas de i arbetet som unga. Mål i arbetet är att få ett bra underlag för att kunna intressera fler unga för handvävning och att bevara och öka intresset hos de unga som håller på med vävning. De flesta som idag är verksamma och har kunskap inom vävningens område är äldre. Genom att ta hjälp av de unga, som redan har ett intresse och engagemang i vävning, ökas kunskaperna om unga vävares förhållande till och syn på sitt eget och andras vävande. Unga vävare och textilstuderande har använts som informanter i intervjuer och enkäter som skickats ut. Enkäter har använts som metod för att få en uppfattning om unga textilstuderande och unga vävares förhållande till vävning. Jag har valt enkät som metod därför att den tillåter ett stort undersökningsmaterial. 3

5 De flesta 1-åriga utbildningar som finns med i foldern Textil- & designutbildningar i Sverige , som har textil inriktning och har vävning i sitt innehåll och som ligger under Komvux & KY- utbildningar, fristående skolor, och folkhögskolor har tagits med i undersökningen. Utbildningar med i huvudsak vävning i sitt utbildningsinnehåll, de utbildningar som bedrivs på deltid, samt gymnasie- och högskoleutbildningar har inte tagits med. Boken Att fråga. Om intervjuundersökningar och postenkäter 2 har varit till god hjälp för enkäternas utformning och frågekonstruktion. Enkäten till textilstuderande, bilaga 1 har öppna frågor för att inte styra informanternas svar och den tillfrågade har då själv formulerat svaren. Enkäten som skickats ut till unga vävare, bilaga 2 har haft både frågor med givna svarsalternativ och öppna frågor. I båda enkäterna är informanterna anonyma. För att testa enkäterna, frågornas tydlighet och relevans har enkäterna lämnats ut till en grupp textilstuderande och unga vävare före de egentliga utskicken. Enkätens tydlighet och form diskuterades med de svarande efteråt. Undervisande lärare på 21 utbildningar har ringts upp, fått ge en kort information om utbildningens innehåll och upplägg och tillfrågats om de vill hjälpa till med en enkät. En utbildning valde att avstå på grund av att det inte passade in i undervisningssituationen. Enkäten har skickats ut via post eller mail, och lärarna har då själva kopierat det antal enkäter som behövts och returnerats under vecka En utbildning har av okänd anledning inte skickat några svar i retur. Lärarna ombads att lämna enkäten på undervisningstid och samla in den när den fyllts i. De fick också i uppgift att notera antal elever i utbildningen och antal frånvarande vid undersökningstillfället. Svarsfrekvensen är hög på grund av lärarnas delaktighet och intresse och för att de delade ut och tog in enkäterna under undervisningstid. Enkäten lämnades till alla elever i utbildningen. Bortfallet är 22 % och utgörs av de som är över 35 år och av frånvarande elever. Bortfallet kan tyckas stort men med tanke på det stora antal informanter, 211 stycken, som ingår i undersökningen så bedöms underlaget ändå som tillförlitligt. 1 Textil- & designutbildningar (2008) 2 Wärneryd (1990) 4

6 För att nå unga vävare har upprop gjorts i tidskrifterna Vävmagasinet, Hemslöjden och Solvögat 3, på Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbunds hemsida, Hemslöjdsportalen och på Kravallslöjds 4 hemsida. Kontakter har tagits med de textila hemslöjdskonsulenterna, med lärare på textila utbildningar och vävutbildningar på olika nivåer. Flest kontakter har nåtts genom unga vävare som gett information om andra unga som också håller på med vävning. De unga vävare som ingår i undersökningen har först kontaktats per telefon. De har då fått information om uppsatsens syfte och blivit tillfrågade om de vill delta i undersökningen. Frågor har bland annat ställts för att avgöra om de faller inom avgränsningen för unga vävare. Svaren på frågorna vid telefonintervjuerna har dokumenterats för respektive informant, bilaga 3. Frågeformuläret har skickats ut till 58 unga vävare och 53 har besvarat enkäten, bilaga 2. Svarsfrekvensen är hög. Borfallet är drygt 1 %. Undersökningen har pågått från nov mars Intervju har gjorts med Anna Myrne, en av initiativtagarna och ledare i projektet Aranéa för att ta del av den tankegång, de mål och det resultat som nåtts genom arbetet med att locka yngre vävare till vävstugorna. För att få en ökad kunskap om ungas värderingar och synsätt har jag tagit del av forskningsresultat från Kairos Future 5 och boken The MeWe- generation: what business and politics must know about the next generation 6 som delges i kapitel En historisk tillbakablick har gjorts, i kapitlen 1.6 och 1.7 genom litteraturstudier av vävningens förhållanden under talet och fram till nutid. Den tidsmässiga avgränsningen bakåt i tiden har valts till 1800-talets början då handvävning fortfarande var en kunskap som överfördes via de äldre generationerna och i hemmen. Vävningens förhållanden under 1800-talet finns dokumenterade och är 3 Vävmagasinet 2008/4, Hemslöjden 2008/6, Solvögat 2008/4 4 tillgänglig online , tillgänglig online Kairos Future AB är ett forskningsföretag som arbetar med omvärlds- och framtidsanalyser för den offentliga och privata sektorn. 6 Fürth - Lindgren Lüthi (2005) 5

7 omskrivna av många författare. Hur förutsättningarna varit under 1900-talet finns inte lika mycket skrivet om. 1.4 Källkritik Enkäten till textilstuderande lämnades ut vecka Eleverna hade då påbörjat sin utbildning. Flera av frågorna är relaterade till deras tankar innan utbildningen startade eller till ansökningstillfället och deras uppfattning har påverkats av att undervisningen startat och de fått mer kunskaper om textil och vävning. De öppna frågornas svar i undersökningarna har klassificerats i olika kategorier. En subjektiv tolkning har gjorts av svaren som kan ha påverkat resultatet och i några fall har det varit svårt att avgöra till vilken kategori svaren hört. I enkäten till unga vävare har de ombetts att rangordna sina svar i de fasta svarsalternativen, då fler alternativ gällt. Vissa informanter har gjort det, andra inte vilket påverkat möjligheterna att analysera resultatet. Unga vävare har gett kontakter till andra vävare som de mött i utbildningar och andra sammanhang. Detta kan innebära att de som ingår i undersökningen inte är helt representativa för unga vävare i stort. Några frågor i formuläret är av mer privat karaktär och har inte tagits med i sammanställningen som gjorts. 1.5 Tidigare forskning I de historiska avsnitten, 1.6 och 1.7 ges en bakgrund till vävning och vävningens förhållande under 1800-talet och fram till nutid. I huvudsak är texten en sammanfattning av litteraturstudier som jag gjort. Vävning under 1800-talet och tiden före har behandlats av många författare. Under 1900-talet har handvävning, väverskor och förhållanden som har med vävning att göra inte studerats lika frekvent som under tidigare år. Uppsatsens huvudsakliga inriktning handlar om dagens unga vävare. De har inte behandlats i litteraturen. Gertrud Grenander Nyberg har skrivit om vävning i Så vävde de. Handvävning i Sverige och andra länder (1976). Hon sätter in vävningen i ett kulturhistoriskt och etnologiskt sammanhang och tar upp vävningens ekonomiska betydelse i Sverige under 1800-talet och början av 1900-talet. Gustaf Utterström har skrivit 6

8 avhandlingen Jordbrukets arbetare. Levnadsvillkor och arbetsliv på landsbygden från frihetstiden fram till mitten av 1800-talet (1957). I andra delen går han mycket grundligt igenom hemslöjdens och hemindustrin från 1700-talet och framåt. Den textila slöjdens betydelse, förutsättningar och utveckling behandlas ingående. Christer Ahlberger berättar i Vävarfolket. Hemindustrin i Mark (1988), om hemvävningen, hemväverskorna, förläggarverksamheten och fabriksvävningen i det västsvenska slöjdområdet, Sjuhäradsbygden. Han går framför allt igenom utvecklingen under första hälften av 1800-talet i det förläggartäta häradet Mark. Hemslöjdskommitténs betänkande som trycktes 1918 behandlar utförligt hemslöjdens och vävningens förhållanden och villkor som binäring till jordbruket. År 1967 lämnade en ny hemslöjdsutredning sitt betänkande Hemslöjden i Sverige, där hemslöjden, den textila slöjden och vävningens förhållande och förutsättningar för framtiden reds ut. År 1977 kom betänkandet Hemslöjd - kulturarbete, produktion, sysselsättning där hemslöjdens dåvarande roll och utvecklingsmöjligheter utreddes. Flera hemslöjdsföreningar har firat sitt 100 års jubileum och i samband med det gett ut skrifter. Där finns uppgifter om vävning och väverskorna som anlitats av föreningarna. Jönköpings läns hemslöjdsförenings historia är beskriven av Anna Maria Claesson i Frostrosor och tulpaner (2003). Några uppsatser finns som tar upp vävning, väverskor och vävutbildningar, En studie av hemväverskorna och vad de vävde år Skaraborgs läns hemslöjdsförening (2008) 7, av Gunnel Andersson och Vävundervisning i Sverige före 1900 (2004) 8, skriven av Ulla Ericson Marknadsplan för Riksorganisationen för Handvävning År 2007 genomförde studenter på Jönköping International Business School vid Högskolan i Jönköping en utredning åt Riksföreningen för Handvävning. Syftet var att hjälpa föreningen med råd om hur man kunde marknadsföra svensk handvävningstradition bland unga och resulterade i rapporten Riksorganisationen för Handvävning. De flesta föreningsmedlemmarna är över 50 år och man befarar att de 7 C-uppsats vid Uppsala universitet 8 C-uppsats vid Uppsala universitet 7

9 gamla traditionerna dör ut med sina medlemmar. Genom analys har de kommit fram till att styrkor är medlemmarnas stora engagemang och intresse av att nå ut med handvävningen. Fördelar är också att vävning är en social aktivitet, är avstressande, en konstnärlig verksamhet och att kunna väva gör att man kan vara speciell och originell. Svagheter inom vävningen är den stereotypa bilden, där vävning anses gammalmodig och något äldre kvinnor sysslar med. I föreningen finns en stelhet i förhållningssättet hos medlemmarna. Man vill ha en förändring men ändå saknas fullt stöd för förändring och en dominans finns för ett avsmalnat tänkande mer än ett breddat tänkande. Studenterna har delat upp målgruppen unga vävare i tre grupper, tonåringar mellan år med intresse för hantverk, yrkeskvinnor mellan år och invandrarkvinnor. De unga konst- och hantverksintresserade tonåringarna vill skapa det egna och personliga. Man når dem på gymnasiet och i shoppingkvarteren. De yrkesarbetande kvinnorna har en dynamisk livsstil och är professionella och arbetar i en stressig miljö samtidigt som de har familj med små barn. De vill få egen tid och möjlighet att minska sin stress. Man når dem på kaféer, i affärscentra och utanför skolor. Invandrarkvinnorna behöver få sociala kontakter och lära sig svenska språket och man hittar dem i hemspråksklasser, affärer och på marknader. I rapporten ges förslag på hur man kan nå grupperna genom olika aktiviteter. Internet är bästa sättet att nå både tonåringarna och yrkeskvinnorna. Hemsidans information och utseende är viktigt för att nå ut till de olika grupperna. Vidare föreslås sommaraktiviteter runt vävteman som är gemensamma för flera kulturer, vävkaféer, efterjobbet aktiviteter och att få prova vävning av kreativa produkter i originella material vid t ex julmarknader. Inspiration från utländska kulturers vävtraditioner kan kombineras med erfarenheter från vårt svenska kulturarv och samtidigt hjälpa invandrarkvinnor lära sig svenska. Föreningens status skulle kunna höjas om man lierade sig med en välgörenhetsorganisation, typ UNICEF 9. 9 Edebol m.fl. (2007) 8

10 1.5.2 MeWe-generationen och dess värderingar Människor födda under samma tid tillhör samma generation. Varje generation utvecklar en egen karaktär som präglas av gemensamma faktorer. Det som formar en generation är bland annat samtida händelser, hur den uppfostrats och formats av sina föräldrar som i sin tur formats av sin generation. 10 Kairos Future är ett svenskt forsknings- och konsultföretag som arbetar med omvärlds- och framtidsanalyser. De har under en längre tid undersökt svenska, norska och danska ungdomars värderingar och synsätt samt fört diskussioner om konsekvenserna av deras värderingar för det framtida samhället. I boken The MeWe Generation - What Business and Politics Must Know About the Next Generation (2005) finns resultatet av enkätundersökningar till en stor grupp gymnasieungdomar som resulterat i olika trender som karakteriserar dagen ungdomar. Begreppet MeWegenerationen står för de som är födda De är starka individualister och har ofta flera personlighetstyper som de använder vid olika tillfälle. De vill inte bli kategoriserade och inplacerade i specifika fack eller stilar. Livsstilar som finns, upplever de, är skapade av företag och ger inte uttryck för någon egen, personlig stil. Personliga relationer, kunna lita på dem och att ha ett gott förhållande till vänner och familjen är mycket viktigt för att ha ett bra liv. 80-talisterna är också kollektivister, bryr sig mycket om kollektiva idéer och att gruppen mår bra. De reser och rör på sig mycket. Mycket tid ägnas åt deras många relationer och kontakter som finns i hela värden och då är den moderna tekniken en förutsättning för att kunna kommunicera och hålla ihop. Jobbet är viktigt för inkomsten men det måste vara roligt på jobbet för att de ska vara motiverade att gå dit. Det är viktigt att jobbet ger dem möjligheter till självförverkligande, som bland annat sker genom konsumtion, att de får möta vänner, testa och förverkliga sina olika identiteter. De unga kvinnorna verkar vilja ta ledningen och arbeta för karriären medan männen är lättare att tillfredställa och verkar sträva efter ett lugnare liv. 11 Kairos Future har också undersökt värderingar hos de som är födda i boken Rekordgenerationen: Vad de vill och hur de tänker (2005). 10 Lindgren, m.fl. (2005), s Fürth - Lindgren Lüthi (2005) 9

11 1.6 Vävning under 1800-talet Går man tillbaka till tiden före 1840-talet var handvävning det dominerande framställningssättet för de tyger som behövdes för kläder och inredning. Tygerna framställdes till övervägande del i hemmet och alla, män såväl som kvinnor och barn, var väl förtrogna med det vävda tyget, vävstolen och de redskap som användes för vävning. Den kraftiga befolkningsökningen och de stora förändringar som skedde i samhället under 1800-talet påverkade den textila utvecklingen. Några av förändringarna är att kommunikationerna byggdes ut, penninghushållningen ökade, näringsfrihet och frihandel banade väg för nya varor och handelsbodar etablerades på landsbygden. Fabriker och industrier byggdes i städer och större samhällen och folk flyttade från landsbygden. Under början av 1800-talet bildades hushållningssällskapen som skulle verka för jordbruket och jordbrukets binäringar. De uppmuntrade till olika sorters slöjd för att ge möjlighet till en försörjning för de många obemedlade på landsbygden. Gertrud Grenander Nyberg skriver: För många ogifta hemmadöttrar och änkor blev vävningen av mycket stor betydelse. Eftersom de ofta ägde vävkunskaper och efterfrågan fanns bland traktens folk blev det naturligt att de ägnade sig åt yrkesvävning. 12 Under och början av 1800-talet är det framför allt i de sydnorrländska landskapen och i de västsvenska slöjdbygderna, Sjuhäradsbygden, som vävning förekommit i större omfattning och då även för avsalu. I de norrländska kustlandskapen producerades lin och linnevävnader av mycket hög kvalité. Det sägs att kvinnorna i trakter där textilarbetet hade stor ekonomisk betydelse var mer aktade än på andra håll. 13 I Marks härad i Sjuhäradsbygden producerade befolkningen knappt hälften av sitt behov av spannmål och var tvungen att framställa vävnader eller andra varor för halva sitt levebröd. I området var vävningen till stor del organiserad som förlagsverksamhet. I början av 1800-talet fanns ett 30-tal förläggare i Mark. En av de största hade upp till 2000 hemarbetare, de flesta väverskor, väverskor som bar hem förläggarens garn, vävde och kom tillbaka med det färdigvävda tyget. Den stora produktionsökningen som skedde vid 1800-talets början gjorde efterfrågan på vävare stor och möjlig också på grund av bland annat arbetsfördelning och högt uppdriven skicklighet hos vävarna. 14 Förlagsverksamheten hänger nära samman med bomullen och bomullens tillgänglighet via Göteborgshamnarna. På 1840 stod hemvävarna i 12 Grenander-Nyberg (1976), s Grenander-Nyberg (1976), s Ahlberger (1988), ss. 18, 20, 28, 74 10

12 Sjuhäradsbygden för 78 % av allt bomullstyg som såldes i landet främst via de kringvandrande knallarna. 15 Det första mekaniska väveriet byggdes i Sjuhäradsbygden på 1830-talet och följdes snart av fler. Fabrikernas produktion av vävnader var i början bara en bråkdel av de hemtillverkade men på 1850-talet ändrades förhållandena. 16 Bomullsvävnader per individ av svenska folket var i början av 1830-talet ca ¾ m per år, i slutet av talet var den nästan 2 m och under 1850-talet steg den till något över 4 m. Bomullsindustrin och fabriksvävningen av andra tyger gjorde att befolkningen fick en större tillgång till billigare kläder och andra textilier men den största delen av hemmets och familjens behov av kläder och hemtextil måste ha producerats inom självhushållets ram. 17 I slutet av 1800-talet verkade många krafter för att bevara de traditionella kunskaperna som riskerade att falla i glömska när fabrikerna tog hand om textilframställningen. Den folkliga textilkonsten ansågs stå på en hög nivå och det fanns ännu en rik särpräglad och levande hemslöjd på landsbygden. 18 Museer och hembygdsföreningar bildades, samlade in och tog vara på äldre textilier. Väfskolan i Borås startade 1866 för att möta den kommande konkurrensen från utlandet, när införselförbudet på bomullsvaror skulle upphävas. 19 Föreningen Handarbetets Vänner i Stockholm bildades i början av 1870-talet och inrättade 1881 Handarbetets Vänners vävskola. Vävskolan arbetade mycket för bevarande och spridning av kunskaper liksom, Johanna Brunssons vävskola som startade i Dalsland 1873 och flyttade 1889 till Stockholm. 20 De utbildade vävlärarinnorna anställdes sen på folkhögskolor, lanthushållsskolor och inom hemslöjdsföreningarna Persson (1977), s Utterström (1957), s Utterström (1957) s. 221 f 18 Danielson (1994) s Carlson (1966), ss. 71, Rosell-Åström (1982), s. 9 f 21 Danielson (1991), ss. 216,

13 1.7 Vävning under 1900-talet till nutid I Hemslöjdsutredningen från 1918 kan man läsa att vävnaden var utan jämförelse den mest betydande kvinnliga slöjdgrenen. Antalet väverskor som vävde för avsalu var över vilket motsvarade ca 52 % av samtliga kvinnor som var sysselsatta med hemslöjd och hemindustri. Hemslöjden hade sin största betydelse som husbehovsslöjd, dit vävningen räknades, och som binäring till jordbruket. 22 Hushållningssällskapen, lanthushålls- och folkhögskolorna hade vävning på sitt program. Sådan stimulans från den offentliga sektorn hjälpte hemslöjden att leva vidare in i maskinåldern. Detta kunde aldrig ha skett om inte självhushållningen, inbegripet husbehovsvävningen, ännu spelat en betydande roll på landsbygden, skriver Gertrud Grenander Nyberg i Så vävde de. 23 Runt sekelskiftet 1900 startade många hemslöjdsförningar sin verksamhet. De hade kurser i olika vävtekniker, förmedlade mönster och material till landsbygdens väverskor och sålde de vävda produkterna i sina försäljningsmagasin. Flera hemslöjdsföreningar har i sina 100-årsjubileumsskrifter berättat om hemväverskorna. De har varit många, vävt enklare och mer avancerade vävnader i stor mängd. 24 Under 1900-talets första hälft arrangerades utställningar. Baltiska utställningen 1914, Göteborgsutställningen 1923 och Parisutställningen 1925 är några tidiga exempel där svensk handvävd textilkonst visade sig stå på en hög nivå och var en bekräftelse på att handvävd textil hade ett högt anseende. Inredningen av Skandiabiografen i Stockholm och på M/S Kungsholm är andra exempel. 25 Tiden efter andra världskriget ropade samhället efter arbetskraft och många kvinnor gick ut i förvärvsarbete. Levnadsstandarden ökade. De maskintillverkade textilierna producerades i stor mängd, betingade ett lågt pris och konsumtionen av makinvävd textil ökade. I den hemslöjdsutredning som genomfördes på 1960-talet konstaterades att hemslöjden, dit handvävningen räknades, bedrevs på landet, i tätorter och i städerna. Den hade fortfarande en ekonomisk betydelse för många människor, främst kvinnor 22 Hemslöjdskommittén (1918), ss. 16, 36, Grenander (1976), s Andersson (2008), s. 15 ff, Claesson (2003), ss 23, 48, 92, Danielson (1994), s

14 som inte hade fast yrkesarbete utanför hemmet. Hemslöjden var inte längre en fråga om bisysselsättning till jordbruket utan betraktades mer som en stimulerande sysselsättning på fritiden. I de studiecirklarna som ordnats i vävning under studieåret 1964/65 deltog personer. Yrkesutbildning i vävning bedrevs vid ett femtiotal yrkesutbildningar i vävning och vid hemtekniska skolor. Ca elever gick dessa utbildningar under året 1964/ Skolslöjden blev obligatorisk Rekommendationer att vävning skulle ingå i undervisningen fanns i läroplaner för flickornas skolslöjd före sekelskiftet 1900 men togs sedan bort. 27 I början av 1960-talet fanns sex textillärarutbildningar som gav behörighet att undervisa i kvinnlig slöjd och vävning, i de flesta skolformer. Det krävdes förkunskaper i textila ämnen som i vävning kunde fås i någon av de ovan nämnda yrkesutbildningarna. Textillärarutbildningarna förändrades under slutet av 1980-talet då både ämnesdjupet och kraven på textila förkunskaper minskade. 28 Intresset för vävning var stort under och 1980-talet. I den hemslöjdsutredning som lade fram sitt betänkande 1977 Hemslöjd kulturarbete, produktion, sysselsättning, konstaterades att antalet vävcirklar inom studieförbunden hade ökat kraftigt sedan utredningen Enbart vävcirklarna samlade mer än deltagare verksamhetsåret 1978/79. Inom den kommunala vuxenutbildningens kurser på en eller två terminer deltog mer än personer i de vävkurser som anordnades 29. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund gjorde 1978 en inventering av förekomsten av vävstugor i landet. Det fanns då över 500 vävstugor men utredarna var övertygade om att det fanns betydligt fler. Vävstugorna utnyttjades av personer och åldern anges variera mellan 9 90 år. 30 En ny vävstugeinventering gjordes 2008 av Sveriges hemslöjdkonsulenter. Då fanns 613 vävstugor i landet som hade totalt medlemmar. Från Kronobergs län finns uppgifter om medelåldern i vävstugorna. Där finns 17 vävstugor. 14 av dessa hade 26 Hemslöjden i Sverige(1967), ss. 16, 29, 47, Ericson (2004), s Rundvall (2001), ss. 34, Hemslöjd (1979), s Camanello, Osvald-Jacobsson (1978), s. 2 ff 13

15 totalt 143 medlemmar där medelåldern varierade mellan år. I 11 av vävstugorna låg den mellan år. 31 Idag finns cirka 6 utbildningar som i huvudsak är inriktade på vävning. De flesta är ettåriga, vid några skolor kan man bygga på med ett andra och på en skola ett tredje år. Utbildningarna är oftast på folkhögskolor eller annan utbildningsform för vuxna. En utbildning finns idag för yrkesvävare. På Uppsala universitet kan man inom ämnesområdet Textilt hantverk gå kurser i vävning på olika nivåer. Programmet Textilvetenskap med inriktning mot handvävning på Textilhögskolan i Borås kommer att läggas ned. 32 En ny ettårig utbildning med arbetsnamnet Fördjupning i vävning startar hösten (2008), Länshemslöjdskonsulenterna (2008). 32 Textilhögskolan Borås, E-post från Åsa Haggren, < > 14

16 2 Textilstuderandes förhållande till vävning. För att få en uppfattning om vilket förhållande unga textilintresserade har till vävning har en enkät skickats ut till textilutbildningar där vävning är med som en del av utbildningsinnehållet. Enkäten har besvarats av 19 textilutbildningar och 211 informanter (då de elever som är över 35 år räknats bort), bilaga Utbildningarna har olika inriktning. Några är mer textilt inriktade än andra. En del utbildningar är mer inriktade mot konsthantverk eller har många olika textila tekniker i sitt innehåll. Andra utbildningar har färre tekniker och mer undervisning i dessa. Utbildningarna har olika mycket vävning. Vissa elever hade påbörjat sin vävundervisning när enkäten skickades ut, andra inte. Det är till största delen yngre elever som går de utbildningar som enkäten skickats till. 170 elever, 81 % är mellan år, 31 stycken, 15 % mellan år och 8 elever, 4 % är år gamla (2 har inte angett sin ålder). De flesta är kvinnor, 14 stycken är manliga studenter. Övervägande delen är svenskar. Tio stycken har angett att de har annan nationalitet och kommer bland annat från Japan, Island, Danmark, Belgien och Peru. 2.1 Vävningens betydelse vid ansökan till textilutbildningen Informanterna har sökt utbildningarna av en rad olika anledningar. Många har angett flera orsaker. Nedan följer argument som förts fram ofta: Har ett intresse av textil, skapande och hantverk. Bred utbildning. Lära mig många olika tekniker. Vill få grunder inom textil och hantverk. Vill utveckla den textila, skapande och/eller kreativa förmågan Få kunskaper för att söka vidare till annan textil utbildning Vill prova om textil är något för mig, vill prova något praktiskt, verkade kul. Är intresserad av modebranschen, vill bli designer och lära mig sy kläder Vill få vävkunskaper 33 Enkäterna finns förvarade i privat samling 15

17 De ovanstående skälen har framförts ungefär lika ofta. Orden textil och hantverk nämns oftast och omfattar många olika ämnen, även sömnad och vävning. Som enskilda argument har att få sömnadskunskaper eller få kunskaper inom modebranschen framförts oftare än att lära sig väva eller få vävkunskaper. Att vävning finns med i utbildningsinnehållet har inte varit den avgörande orsaken till att de flesta sökt den utbildning de går. I diagram 1, kan man se att vävning inte har påverkat valet eller haft någon avgörande betydelse för 124 av eleverna vilket motsvarar knapp 60 % av samtliga informanter. Ett stort antal har dock skrivit att de sett vävning en som en bonus, kul att det ingår så de får prova. Av formuleringarna framgår att flera informanter börjat väva när de svarat på frågan vilket kan ha påverkat deras synpunkt. Sex av elevern ansåg att när de sökte var det ett minus eller hämmande att vävning ingick. För 87 informanterna, 41 % hade det en betydelse att vävning ingår i den utbildning de går nu. Av dessa tyckte 50 stycken att vävning hade lika stor betydelse som de andra ämnena, de har skrivit att de ville ha hela paketet och bredden eller att få utbildning för att söka högre textilutbildningar. För 37 elever, 18 % hade innehållet av vävning en större betydelse eller var helt avgörande vid ansökan till utbildningen Diagram 1. Betydelsen av att vävning ingår i utbildningsinnehållet vid ansökningstillfället. Källa: Enkät till textilstuderande 16

18 2.2 Tidigare erfarenhet av vävning. I diagram 2, kan man se den erfarenhet av vävning som informanterna hade innan de började utbildningen. Mindre än hälften, 77 stycken, hade vävt tidigare. Jämför man dem åldersmässigt är det något färre yngre elever som provat vävning innan och något fler i den äldre gruppen, år. Av de 77 som vävt före utbildningen, har 36 vävt när de gick i grundskolan, på mellan- eller högstadiet. En släkting eller annan bekant har varit läromästare till 18 stycken. De övriga har fått möjlighet att väva i olika andra sammanhang, åtta har lärt sig på gymnasiet, åtta på dagis/ fritids, sju på folkhögskola, och åtta något annat sammanhang. Diagram 2 Totalt antalet informanter, antal elever som vävt innan den utbildning de går nu och i vilket sammanhang de vävt. Källa: Enkät till textilstuderande Av de som provat på dagis/fritids och i grundskolan tyder svaren på att det ofta är i mycket liten omfattning. De som vävt på gymnasiet verkar ha vävt mer och upplevs ha en mycket mer positiv uppfattning om vävning. Ord som superkul, roligt, skeptisk först men ju mer jag lärde mig desto roligare blev det, mysigt och avkopplande ger belägg för deras upplevelser. 17

19 2.3 Uppfattning om vävning innan utbildningen började De textilstuderandes syn på vävning innan de började den utbildning de går nu har varierat och finns uppställd i tabell 1. Vävning upplevdes som roligt, intressant och något som de ville lära sig av 88 informanter vilket motsvarar 47 % av samtliga. Ungefär hälften av dem som uppfattade vävning som intressant och roligt förknippade också vävning med något som var svårt, krångligt, långsamt, tidskrävande, tantgöra, gammalmodigt, utdött, traditionellt eller trasmattor. Enbart något eller några av dessa ord, svårt, krångligt, långsamt, tidskrävande, tantgöra, gammalmodigt, utdött, traditionellt eller trasmattor, är de ord som 76 informanter beskrev sin uppfattning om vävning med. 44 elever, 21 % har angett att de inte har någon uppfattning om vävning. Tre elever har inte svarat på frågan. Tabell 1. Elevernas syn på vävning innan de började den utbildning de går nu. Uppfattning om vävning Antal elever Vävning är roligt, intressant och något de vill lära sig. 46 Vävning upplevs som roligt, intressant och man vill lära sig men förknippas med ord som svårt, krångligt, långsamt, tantgöra. Vävning förknippas med ord som svårt, krångligt, långsamt, tidskrävande, tantgöra, gammalmodigt, traditionellt, trasmattor Ingen uppfattning om vävning. 44 Källa: Enkät till textilstuderande Undersökningen visar att de flesta, 80 % av de tillfrågade inte hade någon uppfattning om vävning eller associerade till något som är svårt, tar tid, eller är gammalmodigt, ord som känns minde lustfyllda och inte så positiva när man ska lära sig något nytt. Det är ingen större skillnad i uppfattning om vävning vid jämförelse mellan de olika åldersgrupperna. I undersökningen nämns nedanstående ord särskilt ofta: Komplicerat, svårt 35 gånger Tanter, äldre, gammalmodigt, nästan utdött 30 gånger Tråkigt 29 gånger Trasmattor/mattor 18 gånger Långsamt, tidskrävande 16 gånger 18

20 Trasmattor behöver inte uppfattas som något negativt i sig men i sammanhanget med det andra orden ger det en negativ konnotation. Det är intressant att göra en jämförelse med de elever som har provat vävning innan de började utbildningen med dem som inte vävt alls tidigare. Av de 85 elever som vävt före utbildningen var det 41 som uppfattade vävning som intressant, rolig och något de ville lära sig. Av de 118 elever som förknippade vävning med orden tråkigt, långsamt, tantigt, svårt och gammalmodigt hade 49 vävt innan utbildningens började. Jämförelsen visar att det är mindre än hälften av dem som provat vävning som har en positiv uppfattning om vävning. 2.4 Nyttan av vävkunskaperna i framtiden I enkäten har frågan ställts hur de textilstuderande idag (= oktober 2008) tror att de kommer att använda eller ha nytta av vävningen i framtiden. Tabell 2. Tabellen visar vilken nytta de textilstuderande tror att de kommer att ha av vävning i framtiden. Hur eleverna tror att kommer att använda sina vävkunskaper Antal elever Ser möjligheter. Vill använda vävningen i jobb eller på fritiden. 66 Bra att veta hur man gör tyg, känna till tygers konstruktion, hur tyg beter sig. 47 Kul att prova, ger ökad insikt och inspiration, hoppas eller kanske väva någon gång. 42 Vet inte. Kommer nog inte att väva. Bra att veta. 52 Källa: Enkät till textilstuderande 66 av eleverna, 31 % ser möjligheter med vävningen, vill jobba med vävning på fritiden eller i ett kommande jobb. Något färre tycker att det är bra att känna till hur man tillverkar tyg, tygers konstruktion och hur tyger beter sig. 42 studerande tycker att det är roligt att prova, att det ger en ökad insikt och inspiration. Kanske kommer de att väva någon gång längre fram men inte nu. Ungefär en fjärdedel tror eller vet inte om de kommer att väva någon gång. 19

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR STRATEGISK PLAN 2014 2017 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR Organisation Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR, är en ideell riksomfattande hemslöjdsorganisation med regionala hemslöjdsföreningar/

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Foto: Ina Agency Press AB / Gruner&Jahr Vuxenutbildning Folkhögskolan 360 Förmågan att

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte

FORMGIVNING. Ämnets syfte FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer SLÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom

Läs mer

Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Slöjd Ämnets syfte och roll i utbildningen Slöjdämnet bidrar till elevernas allsidiga utveckling genom att öva upp deras skapande, manuella och kommunikativa förmåga. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Deltagande i olika former av studier

Deltagande i olika former av studier Deltagande i olika former av studier 9 Vill inte vara med Avsluta intervjun Text i kursiv stil är instruktioner till intervjuarna som skall synas i DATI och behöver bara läsas upp för den intervjuade personen

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Tillsammans är vi starkare

Tillsammans är vi starkare Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

sätergläntan skola LÄSÅRSUTBILDNINGAR väv sömnad trä smide

sätergläntan skola LÄSÅRSUTBILDNINGAR väv sömnad trä smide sätergläntan skola LÄSÅRSUTBILDNINGAR väv sömnad trä smide 2015 Sätergläntans huvudbyggnad sätergläntan hemslöjdens gård Knippbodarna 119 793 41 Insjön 0247-645 70 info@saterglantan.se www.saterglantan.se

Läs mer

Jenny Sundström Experimentellt arbete

Jenny Sundström Experimentellt arbete Nu är ytterligare en kurs på väg att avslutas och det är dags att åter igen försöka samla ihop sina tankar och arbetsprocess till någon begriplig text. Jag hoppas att med denna portfölj kunna ge er läsare

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Bakgrund. Förförståelse. Undersökning - Musikproducenter

Bakgrund. Förförståelse. Undersökning - Musikproducenter Bakgrund Även om man som musikproducent arbetar tillsammans med musiker, arrangörer, tekniker och artister är det inte så ofta man ingår några djupare samarbeten med andra producenter. I samband med den

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Verksamhets Förlagd. Utbildning ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 TEXTIL INRIKTNING 2014 LINKÖPINGS UNIVERSITET

Verksamhets Förlagd. Utbildning ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 TEXTIL INRIKTNING 2014 LINKÖPINGS UNIVERSITET Verksamhets Förlagd Utbildning ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 TEXTIL INRIKTNING 2014 LINKÖPINGS UNIVERSITET Till dig som är handledare i textil Välkommen och stort tack för att du medverkar i Ämneslärarutbildningen

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Material för årskurs 7-9

Material för årskurs 7-9 Material för årskurs 7-9 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Förskoleklassens verksamhetsplan

Förskoleklassens verksamhetsplan Förskoleklassens verksamhetsplan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande citat

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Nordiskt Hemslöjdsläger

Nordiskt Hemslöjdsläger Nordiskt Hemslöjdsläger 30 juni 5 juli 2013 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund hälsar välkommen till sommarens Nordiska hemslöjdsläger vid Visjön i Östergötland. Missa inte chansen att slöjda tillsammans

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Delaktighetsundersökning 2013

Delaktighetsundersökning 2013 Helena Räf November 2013 Delaktighetsundersökning 2013 En utvärdering som behandlar medlemmars känsla av påverkan och inflytande inom redaktionen Word Inledning Syfte & bakgrund Word är en tidning som

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10 Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 217 4135/10 Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor s programme in Leadership and in Handicraft

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Avregistrera din adress! Tipsa en vän! Läs i din webbläsare!

Avregistrera din adress! Tipsa en vän! Läs i din webbläsare! Avregistrera din adress! Tipsa en vän! Läs i din webbläsare! Ny konsulent! Kattis Karlsson Nordqvist heter jag och fr.o.m april har jag börjat arbeta på halvtid som länshemslöjdskonsulent i Dalarna med

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Textil Gäller från läsåret Fastställd av KU-nämnden ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Textil Gäller från läsåret Fastställd av KU-nämnden ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Textil Gäller från läsåret 2010-11. Fastställd av KU-nämnden 2009-10-28 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning på grundnivå skall, i enlighet med de

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS FAKTA OM KONVENTET VIKTIGA DATUM Prolog 2014 hölls den 28:e februari till 2:a mars på Culturen i Västerås. Konventet hade föranmälan för deltagare samt möjlighet för allmänheten

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

skola för alla barn i Söderhamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Intervju: Karin Holmberg

Intervju: Karin Holmberg Intervju: Karin Holmberg Hej, och varmt välkommen till ännu en intervju här på vår blogg! Idag möter vi en trefaldig bokförfattare som bland annat broderat omslagen till pocketutgåvan av Vilhelm Mobergs

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se

Läs mer

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 81 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 2 2. Värdegrund... 2 Politisk utgångspunkt

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Orange Centrals Förskola

Orange Centrals Förskola Orange Orange Centrals Förskola Vi som arbetar på Orange heter Ulrica, Sara, Lisbeth och Hafije. Telefonnumret till avdelningen är 044-13 49 62. Arbetslaget består av två förskollärare, två barnskötare.

Läs mer

UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad kap. Tillträde till utbildningen

UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad kap. Tillträde till utbildningen UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad 2010-01-01 --- 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå 1 Antagning

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 Enkäten syftar till att fånga upp föräldrars syn på kolonivistelsen och samarbetet med Terapikolonierna.

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

"Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren.

Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren. "Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren. 150 Eleverna på Borgsmoskolan i Norrköping har i flera år använt slöjdtimmarna till att göra stora

Läs mer

DET TEXTILA ÅTERBRUKETS KULTURHISTORIA

DET TEXTILA ÅTERBRUKETS KULTURHISTORIA DET TEXTILA ÅTERBRUKETS KULTURHISTORIA Anneli Palmsköld Filosofie doktor i etnologi Forskningsassistent Institutet för folklivsforskning vid Nordiska museet En undran Vad gör du med trasiga lakan, handdukar,

Läs mer

Hemsidans betydelse inom förskolan

Hemsidans betydelse inom förskolan Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har 557 lärare

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

LÄRARSTUDERANDE OCH IT LÄRARSTUDERANDE OCH IT Enkät med svar Rapport 1a 1 OBS denna redovisning är en punktskattning i procent inom 95%-iga konfidensintervall utan variation samt antal uppgift saknas. Totalsiffror hämtade från

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa?

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 6:2009 Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Jenny Söderberg & Andreas Ehrenreich GYMNASTIK-

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer