Textilvetenskap. Vävningen och framtiden. Hur vävintresset kan väckas, ökas och bevaras hos unga. Av: Gunnel Andersson. Handledare: Margareta Nockert

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Textilvetenskap. Vävningen och framtiden. Hur vävintresset kan väckas, ökas och bevaras hos unga. Av: Gunnel Andersson. Handledare: Margareta Nockert"

Transkript

1 Textilvetenskap Magisteruppsats i Textilvetenskap 30 hp Vårterminen 2009 Vävningen och framtiden Hur vävintresset kan väckas, ökas och bevaras hos unga Av: Gunnel Andersson Handledare: Margareta Nockert INSTITUTIONEN FÖR KONST- OCH TEXTILVETENSKAP Thunbergsv 3 H UPPSALA

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod och avgränsning Källkritik Tidigare forskning Marknadsplan för Riksorganisationen för Handvävning MeWe-generationen och dess värderingar Vävning under 1800-talet Vävning under 1900-talet till nutid Textilstuderandes förhållande till vävning Vävningens betydelse vid ansökan till textilutbildningen Tidigare erfarenhet av vävning Uppfattning om vävning innan utbildningen började Nyttan av vävkunskaperna i framtiden Unga vävares förhållande till vävning Från nybörjare till väverska Produktion, omfattning, sammanhang och syfte Vävningen och framtiden Projektet Aranéa Sammanfattande diskussion Käll- och litteraturförteckning Bilaga 1-3

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund För 100 år sedan var vävning det dominerande framställningssättet för de tyger som användes till kläder och hemtextilier. De flesta var väl förtrogna med vävning och hade en uppfattning om ur vävstolen fungerade. Stickning på maskin utvecklades i början på 1900-talet. Utvecklad teknik, nya garner och material har gjort det möjligt att producera trikåtyger snabbt och ofta till lägre kostnader än för det vävda tyget. Tryckta tyger har från 1930-talet och framåt använts mer och mer. Genom utvecklad tryckteknik produceras snabbt mönstrade tyger och något avancerat mönstervävt tyg fordras oftast inte. Dagens unga människor vet inte hur vävstolen fungerar. De ser sällan ett tyg växa fram och har liten förståelse för hur tyget är framställt. Det som förr var karakteristiskt för det vävda tyget, att det var mer stumt och mindre töjbart än det stickade tyget är ingen självklarhet. Idag är många vävda tyger, framför allt de som används till konfektion elastiska genom den elastantråd som ofta blandas i tygerna. Det som för bara hundra år sedan var allas kunskap är idag en kunskap för få. För att ha förståelse för vår egen och andra kulturers bakgrund och historia, för att bevara den kulturskatt som finns samlad i museer, på hembygdsgårdar och andra ställen är kunskaper om textil och vävning av stor vikt. Vävningen har kvalitéer som det är mycket angeläget att unga människor får och ges möjligheter att ta del av. Vävning är framställningssättet för omkring hälften av de tyger som vi använder till kläder och hemtextil. Att vara insatt i hur det vävda tyget kommer till skapar en mer medveten konsument. Genom mitt arbete under många år som lärare inom textil utbildning har jag sett hur kunskapen om, förståelsen för och uppfattningen om vävning och vävda tyger har förändrats och minskats. Genom föreliggande arbete är förhoppningen att ge ökade förutsättningar för unga att få ta del av vävningens alla kvalitéer. 2

4 1.2 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka ungas förhållande till vävning och därigenom få en ökad kunskap om hur man kan väcka, öka och bevara intresset för vävning hos unga. För att få en ökad kunskap om ungas förhållande till och syn på vävning ställs följande frågor: Var, vad, hur, när, med vilket syfte och i vilken omfattning väver unga idag? Hur har unga kommit i kontakt med vävning? Vilken uppfattning om vävning har elever som söker till utbildningar med textilt innehåll? Hur kan intresse för vävning skapas, vidmakthållas och ökas bland unga? 1.3 Metod och avgränsning Arbetet inriktas på textilstuderande, unga vävare, handvävning och förhållanden i Sverige. En egen definition av unga vävare har gjorts. Det är då en person som är 35 år eller yngre, som väver, inte deltar i en vävutbildning på heltid när undersökningen görs och själv betraktar sig som vävare. En 35-åring betraktas i vanliga fall inte som ung men med tanke på att medelåldern på dem som väver aktivt idag är hög betraktas de i arbetet som unga. Mål i arbetet är att få ett bra underlag för att kunna intressera fler unga för handvävning och att bevara och öka intresset hos de unga som håller på med vävning. De flesta som idag är verksamma och har kunskap inom vävningens område är äldre. Genom att ta hjälp av de unga, som redan har ett intresse och engagemang i vävning, ökas kunskaperna om unga vävares förhållande till och syn på sitt eget och andras vävande. Unga vävare och textilstuderande har använts som informanter i intervjuer och enkäter som skickats ut. Enkäter har använts som metod för att få en uppfattning om unga textilstuderande och unga vävares förhållande till vävning. Jag har valt enkät som metod därför att den tillåter ett stort undersökningsmaterial. 3

5 De flesta 1-åriga utbildningar som finns med i foldern Textil- & designutbildningar i Sverige , som har textil inriktning och har vävning i sitt innehåll och som ligger under Komvux & KY- utbildningar, fristående skolor, och folkhögskolor har tagits med i undersökningen. Utbildningar med i huvudsak vävning i sitt utbildningsinnehåll, de utbildningar som bedrivs på deltid, samt gymnasie- och högskoleutbildningar har inte tagits med. Boken Att fråga. Om intervjuundersökningar och postenkäter 2 har varit till god hjälp för enkäternas utformning och frågekonstruktion. Enkäten till textilstuderande, bilaga 1 har öppna frågor för att inte styra informanternas svar och den tillfrågade har då själv formulerat svaren. Enkäten som skickats ut till unga vävare, bilaga 2 har haft både frågor med givna svarsalternativ och öppna frågor. I båda enkäterna är informanterna anonyma. För att testa enkäterna, frågornas tydlighet och relevans har enkäterna lämnats ut till en grupp textilstuderande och unga vävare före de egentliga utskicken. Enkätens tydlighet och form diskuterades med de svarande efteråt. Undervisande lärare på 21 utbildningar har ringts upp, fått ge en kort information om utbildningens innehåll och upplägg och tillfrågats om de vill hjälpa till med en enkät. En utbildning valde att avstå på grund av att det inte passade in i undervisningssituationen. Enkäten har skickats ut via post eller mail, och lärarna har då själva kopierat det antal enkäter som behövts och returnerats under vecka En utbildning har av okänd anledning inte skickat några svar i retur. Lärarna ombads att lämna enkäten på undervisningstid och samla in den när den fyllts i. De fick också i uppgift att notera antal elever i utbildningen och antal frånvarande vid undersökningstillfället. Svarsfrekvensen är hög på grund av lärarnas delaktighet och intresse och för att de delade ut och tog in enkäterna under undervisningstid. Enkäten lämnades till alla elever i utbildningen. Bortfallet är 22 % och utgörs av de som är över 35 år och av frånvarande elever. Bortfallet kan tyckas stort men med tanke på det stora antal informanter, 211 stycken, som ingår i undersökningen så bedöms underlaget ändå som tillförlitligt. 1 Textil- & designutbildningar (2008) 2 Wärneryd (1990) 4

6 För att nå unga vävare har upprop gjorts i tidskrifterna Vävmagasinet, Hemslöjden och Solvögat 3, på Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbunds hemsida, Hemslöjdsportalen och på Kravallslöjds 4 hemsida. Kontakter har tagits med de textila hemslöjdskonsulenterna, med lärare på textila utbildningar och vävutbildningar på olika nivåer. Flest kontakter har nåtts genom unga vävare som gett information om andra unga som också håller på med vävning. De unga vävare som ingår i undersökningen har först kontaktats per telefon. De har då fått information om uppsatsens syfte och blivit tillfrågade om de vill delta i undersökningen. Frågor har bland annat ställts för att avgöra om de faller inom avgränsningen för unga vävare. Svaren på frågorna vid telefonintervjuerna har dokumenterats för respektive informant, bilaga 3. Frågeformuläret har skickats ut till 58 unga vävare och 53 har besvarat enkäten, bilaga 2. Svarsfrekvensen är hög. Borfallet är drygt 1 %. Undersökningen har pågått från nov mars Intervju har gjorts med Anna Myrne, en av initiativtagarna och ledare i projektet Aranéa för att ta del av den tankegång, de mål och det resultat som nåtts genom arbetet med att locka yngre vävare till vävstugorna. För att få en ökad kunskap om ungas värderingar och synsätt har jag tagit del av forskningsresultat från Kairos Future 5 och boken The MeWe- generation: what business and politics must know about the next generation 6 som delges i kapitel En historisk tillbakablick har gjorts, i kapitlen 1.6 och 1.7 genom litteraturstudier av vävningens förhållanden under talet och fram till nutid. Den tidsmässiga avgränsningen bakåt i tiden har valts till 1800-talets början då handvävning fortfarande var en kunskap som överfördes via de äldre generationerna och i hemmen. Vävningens förhållanden under 1800-talet finns dokumenterade och är 3 Vävmagasinet 2008/4, Hemslöjden 2008/6, Solvögat 2008/4 4 tillgänglig online , tillgänglig online Kairos Future AB är ett forskningsföretag som arbetar med omvärlds- och framtidsanalyser för den offentliga och privata sektorn. 6 Fürth - Lindgren Lüthi (2005) 5

7 omskrivna av många författare. Hur förutsättningarna varit under 1900-talet finns inte lika mycket skrivet om. 1.4 Källkritik Enkäten till textilstuderande lämnades ut vecka Eleverna hade då påbörjat sin utbildning. Flera av frågorna är relaterade till deras tankar innan utbildningen startade eller till ansökningstillfället och deras uppfattning har påverkats av att undervisningen startat och de fått mer kunskaper om textil och vävning. De öppna frågornas svar i undersökningarna har klassificerats i olika kategorier. En subjektiv tolkning har gjorts av svaren som kan ha påverkat resultatet och i några fall har det varit svårt att avgöra till vilken kategori svaren hört. I enkäten till unga vävare har de ombetts att rangordna sina svar i de fasta svarsalternativen, då fler alternativ gällt. Vissa informanter har gjort det, andra inte vilket påverkat möjligheterna att analysera resultatet. Unga vävare har gett kontakter till andra vävare som de mött i utbildningar och andra sammanhang. Detta kan innebära att de som ingår i undersökningen inte är helt representativa för unga vävare i stort. Några frågor i formuläret är av mer privat karaktär och har inte tagits med i sammanställningen som gjorts. 1.5 Tidigare forskning I de historiska avsnitten, 1.6 och 1.7 ges en bakgrund till vävning och vävningens förhållande under 1800-talet och fram till nutid. I huvudsak är texten en sammanfattning av litteraturstudier som jag gjort. Vävning under 1800-talet och tiden före har behandlats av många författare. Under 1900-talet har handvävning, väverskor och förhållanden som har med vävning att göra inte studerats lika frekvent som under tidigare år. Uppsatsens huvudsakliga inriktning handlar om dagens unga vävare. De har inte behandlats i litteraturen. Gertrud Grenander Nyberg har skrivit om vävning i Så vävde de. Handvävning i Sverige och andra länder (1976). Hon sätter in vävningen i ett kulturhistoriskt och etnologiskt sammanhang och tar upp vävningens ekonomiska betydelse i Sverige under 1800-talet och början av 1900-talet. Gustaf Utterström har skrivit 6

8 avhandlingen Jordbrukets arbetare. Levnadsvillkor och arbetsliv på landsbygden från frihetstiden fram till mitten av 1800-talet (1957). I andra delen går han mycket grundligt igenom hemslöjdens och hemindustrin från 1700-talet och framåt. Den textila slöjdens betydelse, förutsättningar och utveckling behandlas ingående. Christer Ahlberger berättar i Vävarfolket. Hemindustrin i Mark (1988), om hemvävningen, hemväverskorna, förläggarverksamheten och fabriksvävningen i det västsvenska slöjdområdet, Sjuhäradsbygden. Han går framför allt igenom utvecklingen under första hälften av 1800-talet i det förläggartäta häradet Mark. Hemslöjdskommitténs betänkande som trycktes 1918 behandlar utförligt hemslöjdens och vävningens förhållanden och villkor som binäring till jordbruket. År 1967 lämnade en ny hemslöjdsutredning sitt betänkande Hemslöjden i Sverige, där hemslöjden, den textila slöjden och vävningens förhållande och förutsättningar för framtiden reds ut. År 1977 kom betänkandet Hemslöjd - kulturarbete, produktion, sysselsättning där hemslöjdens dåvarande roll och utvecklingsmöjligheter utreddes. Flera hemslöjdsföreningar har firat sitt 100 års jubileum och i samband med det gett ut skrifter. Där finns uppgifter om vävning och väverskorna som anlitats av föreningarna. Jönköpings läns hemslöjdsförenings historia är beskriven av Anna Maria Claesson i Frostrosor och tulpaner (2003). Några uppsatser finns som tar upp vävning, väverskor och vävutbildningar, En studie av hemväverskorna och vad de vävde år Skaraborgs läns hemslöjdsförening (2008) 7, av Gunnel Andersson och Vävundervisning i Sverige före 1900 (2004) 8, skriven av Ulla Ericson Marknadsplan för Riksorganisationen för Handvävning År 2007 genomförde studenter på Jönköping International Business School vid Högskolan i Jönköping en utredning åt Riksföreningen för Handvävning. Syftet var att hjälpa föreningen med råd om hur man kunde marknadsföra svensk handvävningstradition bland unga och resulterade i rapporten Riksorganisationen för Handvävning. De flesta föreningsmedlemmarna är över 50 år och man befarar att de 7 C-uppsats vid Uppsala universitet 8 C-uppsats vid Uppsala universitet 7

9 gamla traditionerna dör ut med sina medlemmar. Genom analys har de kommit fram till att styrkor är medlemmarnas stora engagemang och intresse av att nå ut med handvävningen. Fördelar är också att vävning är en social aktivitet, är avstressande, en konstnärlig verksamhet och att kunna väva gör att man kan vara speciell och originell. Svagheter inom vävningen är den stereotypa bilden, där vävning anses gammalmodig och något äldre kvinnor sysslar med. I föreningen finns en stelhet i förhållningssättet hos medlemmarna. Man vill ha en förändring men ändå saknas fullt stöd för förändring och en dominans finns för ett avsmalnat tänkande mer än ett breddat tänkande. Studenterna har delat upp målgruppen unga vävare i tre grupper, tonåringar mellan år med intresse för hantverk, yrkeskvinnor mellan år och invandrarkvinnor. De unga konst- och hantverksintresserade tonåringarna vill skapa det egna och personliga. Man når dem på gymnasiet och i shoppingkvarteren. De yrkesarbetande kvinnorna har en dynamisk livsstil och är professionella och arbetar i en stressig miljö samtidigt som de har familj med små barn. De vill få egen tid och möjlighet att minska sin stress. Man når dem på kaféer, i affärscentra och utanför skolor. Invandrarkvinnorna behöver få sociala kontakter och lära sig svenska språket och man hittar dem i hemspråksklasser, affärer och på marknader. I rapporten ges förslag på hur man kan nå grupperna genom olika aktiviteter. Internet är bästa sättet att nå både tonåringarna och yrkeskvinnorna. Hemsidans information och utseende är viktigt för att nå ut till de olika grupperna. Vidare föreslås sommaraktiviteter runt vävteman som är gemensamma för flera kulturer, vävkaféer, efterjobbet aktiviteter och att få prova vävning av kreativa produkter i originella material vid t ex julmarknader. Inspiration från utländska kulturers vävtraditioner kan kombineras med erfarenheter från vårt svenska kulturarv och samtidigt hjälpa invandrarkvinnor lära sig svenska. Föreningens status skulle kunna höjas om man lierade sig med en välgörenhetsorganisation, typ UNICEF 9. 9 Edebol m.fl. (2007) 8

10 1.5.2 MeWe-generationen och dess värderingar Människor födda under samma tid tillhör samma generation. Varje generation utvecklar en egen karaktär som präglas av gemensamma faktorer. Det som formar en generation är bland annat samtida händelser, hur den uppfostrats och formats av sina föräldrar som i sin tur formats av sin generation. 10 Kairos Future är ett svenskt forsknings- och konsultföretag som arbetar med omvärlds- och framtidsanalyser. De har under en längre tid undersökt svenska, norska och danska ungdomars värderingar och synsätt samt fört diskussioner om konsekvenserna av deras värderingar för det framtida samhället. I boken The MeWe Generation - What Business and Politics Must Know About the Next Generation (2005) finns resultatet av enkätundersökningar till en stor grupp gymnasieungdomar som resulterat i olika trender som karakteriserar dagen ungdomar. Begreppet MeWegenerationen står för de som är födda De är starka individualister och har ofta flera personlighetstyper som de använder vid olika tillfälle. De vill inte bli kategoriserade och inplacerade i specifika fack eller stilar. Livsstilar som finns, upplever de, är skapade av företag och ger inte uttryck för någon egen, personlig stil. Personliga relationer, kunna lita på dem och att ha ett gott förhållande till vänner och familjen är mycket viktigt för att ha ett bra liv. 80-talisterna är också kollektivister, bryr sig mycket om kollektiva idéer och att gruppen mår bra. De reser och rör på sig mycket. Mycket tid ägnas åt deras många relationer och kontakter som finns i hela värden och då är den moderna tekniken en förutsättning för att kunna kommunicera och hålla ihop. Jobbet är viktigt för inkomsten men det måste vara roligt på jobbet för att de ska vara motiverade att gå dit. Det är viktigt att jobbet ger dem möjligheter till självförverkligande, som bland annat sker genom konsumtion, att de får möta vänner, testa och förverkliga sina olika identiteter. De unga kvinnorna verkar vilja ta ledningen och arbeta för karriären medan männen är lättare att tillfredställa och verkar sträva efter ett lugnare liv. 11 Kairos Future har också undersökt värderingar hos de som är födda i boken Rekordgenerationen: Vad de vill och hur de tänker (2005). 10 Lindgren, m.fl. (2005), s Fürth - Lindgren Lüthi (2005) 9

11 1.6 Vävning under 1800-talet Går man tillbaka till tiden före 1840-talet var handvävning det dominerande framställningssättet för de tyger som behövdes för kläder och inredning. Tygerna framställdes till övervägande del i hemmet och alla, män såväl som kvinnor och barn, var väl förtrogna med det vävda tyget, vävstolen och de redskap som användes för vävning. Den kraftiga befolkningsökningen och de stora förändringar som skedde i samhället under 1800-talet påverkade den textila utvecklingen. Några av förändringarna är att kommunikationerna byggdes ut, penninghushållningen ökade, näringsfrihet och frihandel banade väg för nya varor och handelsbodar etablerades på landsbygden. Fabriker och industrier byggdes i städer och större samhällen och folk flyttade från landsbygden. Under början av 1800-talet bildades hushållningssällskapen som skulle verka för jordbruket och jordbrukets binäringar. De uppmuntrade till olika sorters slöjd för att ge möjlighet till en försörjning för de många obemedlade på landsbygden. Gertrud Grenander Nyberg skriver: För många ogifta hemmadöttrar och änkor blev vävningen av mycket stor betydelse. Eftersom de ofta ägde vävkunskaper och efterfrågan fanns bland traktens folk blev det naturligt att de ägnade sig åt yrkesvävning. 12 Under och början av 1800-talet är det framför allt i de sydnorrländska landskapen och i de västsvenska slöjdbygderna, Sjuhäradsbygden, som vävning förekommit i större omfattning och då även för avsalu. I de norrländska kustlandskapen producerades lin och linnevävnader av mycket hög kvalité. Det sägs att kvinnorna i trakter där textilarbetet hade stor ekonomisk betydelse var mer aktade än på andra håll. 13 I Marks härad i Sjuhäradsbygden producerade befolkningen knappt hälften av sitt behov av spannmål och var tvungen att framställa vävnader eller andra varor för halva sitt levebröd. I området var vävningen till stor del organiserad som förlagsverksamhet. I början av 1800-talet fanns ett 30-tal förläggare i Mark. En av de största hade upp till 2000 hemarbetare, de flesta väverskor, väverskor som bar hem förläggarens garn, vävde och kom tillbaka med det färdigvävda tyget. Den stora produktionsökningen som skedde vid 1800-talets början gjorde efterfrågan på vävare stor och möjlig också på grund av bland annat arbetsfördelning och högt uppdriven skicklighet hos vävarna. 14 Förlagsverksamheten hänger nära samman med bomullen och bomullens tillgänglighet via Göteborgshamnarna. På 1840 stod hemvävarna i 12 Grenander-Nyberg (1976), s Grenander-Nyberg (1976), s Ahlberger (1988), ss. 18, 20, 28, 74 10

12 Sjuhäradsbygden för 78 % av allt bomullstyg som såldes i landet främst via de kringvandrande knallarna. 15 Det första mekaniska väveriet byggdes i Sjuhäradsbygden på 1830-talet och följdes snart av fler. Fabrikernas produktion av vävnader var i början bara en bråkdel av de hemtillverkade men på 1850-talet ändrades förhållandena. 16 Bomullsvävnader per individ av svenska folket var i början av 1830-talet ca ¾ m per år, i slutet av talet var den nästan 2 m och under 1850-talet steg den till något över 4 m. Bomullsindustrin och fabriksvävningen av andra tyger gjorde att befolkningen fick en större tillgång till billigare kläder och andra textilier men den största delen av hemmets och familjens behov av kläder och hemtextil måste ha producerats inom självhushållets ram. 17 I slutet av 1800-talet verkade många krafter för att bevara de traditionella kunskaperna som riskerade att falla i glömska när fabrikerna tog hand om textilframställningen. Den folkliga textilkonsten ansågs stå på en hög nivå och det fanns ännu en rik särpräglad och levande hemslöjd på landsbygden. 18 Museer och hembygdsföreningar bildades, samlade in och tog vara på äldre textilier. Väfskolan i Borås startade 1866 för att möta den kommande konkurrensen från utlandet, när införselförbudet på bomullsvaror skulle upphävas. 19 Föreningen Handarbetets Vänner i Stockholm bildades i början av 1870-talet och inrättade 1881 Handarbetets Vänners vävskola. Vävskolan arbetade mycket för bevarande och spridning av kunskaper liksom, Johanna Brunssons vävskola som startade i Dalsland 1873 och flyttade 1889 till Stockholm. 20 De utbildade vävlärarinnorna anställdes sen på folkhögskolor, lanthushållsskolor och inom hemslöjdsföreningarna Persson (1977), s Utterström (1957), s Utterström (1957) s. 221 f 18 Danielson (1994) s Carlson (1966), ss. 71, Rosell-Åström (1982), s. 9 f 21 Danielson (1991), ss. 216,

13 1.7 Vävning under 1900-talet till nutid I Hemslöjdsutredningen från 1918 kan man läsa att vävnaden var utan jämförelse den mest betydande kvinnliga slöjdgrenen. Antalet väverskor som vävde för avsalu var över vilket motsvarade ca 52 % av samtliga kvinnor som var sysselsatta med hemslöjd och hemindustri. Hemslöjden hade sin största betydelse som husbehovsslöjd, dit vävningen räknades, och som binäring till jordbruket. 22 Hushållningssällskapen, lanthushålls- och folkhögskolorna hade vävning på sitt program. Sådan stimulans från den offentliga sektorn hjälpte hemslöjden att leva vidare in i maskinåldern. Detta kunde aldrig ha skett om inte självhushållningen, inbegripet husbehovsvävningen, ännu spelat en betydande roll på landsbygden, skriver Gertrud Grenander Nyberg i Så vävde de. 23 Runt sekelskiftet 1900 startade många hemslöjdsförningar sin verksamhet. De hade kurser i olika vävtekniker, förmedlade mönster och material till landsbygdens väverskor och sålde de vävda produkterna i sina försäljningsmagasin. Flera hemslöjdsföreningar har i sina 100-årsjubileumsskrifter berättat om hemväverskorna. De har varit många, vävt enklare och mer avancerade vävnader i stor mängd. 24 Under 1900-talets första hälft arrangerades utställningar. Baltiska utställningen 1914, Göteborgsutställningen 1923 och Parisutställningen 1925 är några tidiga exempel där svensk handvävd textilkonst visade sig stå på en hög nivå och var en bekräftelse på att handvävd textil hade ett högt anseende. Inredningen av Skandiabiografen i Stockholm och på M/S Kungsholm är andra exempel. 25 Tiden efter andra världskriget ropade samhället efter arbetskraft och många kvinnor gick ut i förvärvsarbete. Levnadsstandarden ökade. De maskintillverkade textilierna producerades i stor mängd, betingade ett lågt pris och konsumtionen av makinvävd textil ökade. I den hemslöjdsutredning som genomfördes på 1960-talet konstaterades att hemslöjden, dit handvävningen räknades, bedrevs på landet, i tätorter och i städerna. Den hade fortfarande en ekonomisk betydelse för många människor, främst kvinnor 22 Hemslöjdskommittén (1918), ss. 16, 36, Grenander (1976), s Andersson (2008), s. 15 ff, Claesson (2003), ss 23, 48, 92, Danielson (1994), s

14 som inte hade fast yrkesarbete utanför hemmet. Hemslöjden var inte längre en fråga om bisysselsättning till jordbruket utan betraktades mer som en stimulerande sysselsättning på fritiden. I de studiecirklarna som ordnats i vävning under studieåret 1964/65 deltog personer. Yrkesutbildning i vävning bedrevs vid ett femtiotal yrkesutbildningar i vävning och vid hemtekniska skolor. Ca elever gick dessa utbildningar under året 1964/ Skolslöjden blev obligatorisk Rekommendationer att vävning skulle ingå i undervisningen fanns i läroplaner för flickornas skolslöjd före sekelskiftet 1900 men togs sedan bort. 27 I början av 1960-talet fanns sex textillärarutbildningar som gav behörighet att undervisa i kvinnlig slöjd och vävning, i de flesta skolformer. Det krävdes förkunskaper i textila ämnen som i vävning kunde fås i någon av de ovan nämnda yrkesutbildningarna. Textillärarutbildningarna förändrades under slutet av 1980-talet då både ämnesdjupet och kraven på textila förkunskaper minskade. 28 Intresset för vävning var stort under och 1980-talet. I den hemslöjdsutredning som lade fram sitt betänkande 1977 Hemslöjd kulturarbete, produktion, sysselsättning, konstaterades att antalet vävcirklar inom studieförbunden hade ökat kraftigt sedan utredningen Enbart vävcirklarna samlade mer än deltagare verksamhetsåret 1978/79. Inom den kommunala vuxenutbildningens kurser på en eller två terminer deltog mer än personer i de vävkurser som anordnades 29. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund gjorde 1978 en inventering av förekomsten av vävstugor i landet. Det fanns då över 500 vävstugor men utredarna var övertygade om att det fanns betydligt fler. Vävstugorna utnyttjades av personer och åldern anges variera mellan 9 90 år. 30 En ny vävstugeinventering gjordes 2008 av Sveriges hemslöjdkonsulenter. Då fanns 613 vävstugor i landet som hade totalt medlemmar. Från Kronobergs län finns uppgifter om medelåldern i vävstugorna. Där finns 17 vävstugor. 14 av dessa hade 26 Hemslöjden i Sverige(1967), ss. 16, 29, 47, Ericson (2004), s Rundvall (2001), ss. 34, Hemslöjd (1979), s Camanello, Osvald-Jacobsson (1978), s. 2 ff 13

15 totalt 143 medlemmar där medelåldern varierade mellan år. I 11 av vävstugorna låg den mellan år. 31 Idag finns cirka 6 utbildningar som i huvudsak är inriktade på vävning. De flesta är ettåriga, vid några skolor kan man bygga på med ett andra och på en skola ett tredje år. Utbildningarna är oftast på folkhögskolor eller annan utbildningsform för vuxna. En utbildning finns idag för yrkesvävare. På Uppsala universitet kan man inom ämnesområdet Textilt hantverk gå kurser i vävning på olika nivåer. Programmet Textilvetenskap med inriktning mot handvävning på Textilhögskolan i Borås kommer att läggas ned. 32 En ny ettårig utbildning med arbetsnamnet Fördjupning i vävning startar hösten (2008), Länshemslöjdskonsulenterna (2008). 32 Textilhögskolan Borås, E-post från Åsa Haggren, < > 14

16 2 Textilstuderandes förhållande till vävning. För att få en uppfattning om vilket förhållande unga textilintresserade har till vävning har en enkät skickats ut till textilutbildningar där vävning är med som en del av utbildningsinnehållet. Enkäten har besvarats av 19 textilutbildningar och 211 informanter (då de elever som är över 35 år räknats bort), bilaga Utbildningarna har olika inriktning. Några är mer textilt inriktade än andra. En del utbildningar är mer inriktade mot konsthantverk eller har många olika textila tekniker i sitt innehåll. Andra utbildningar har färre tekniker och mer undervisning i dessa. Utbildningarna har olika mycket vävning. Vissa elever hade påbörjat sin vävundervisning när enkäten skickades ut, andra inte. Det är till största delen yngre elever som går de utbildningar som enkäten skickats till. 170 elever, 81 % är mellan år, 31 stycken, 15 % mellan år och 8 elever, 4 % är år gamla (2 har inte angett sin ålder). De flesta är kvinnor, 14 stycken är manliga studenter. Övervägande delen är svenskar. Tio stycken har angett att de har annan nationalitet och kommer bland annat från Japan, Island, Danmark, Belgien och Peru. 2.1 Vävningens betydelse vid ansökan till textilutbildningen Informanterna har sökt utbildningarna av en rad olika anledningar. Många har angett flera orsaker. Nedan följer argument som förts fram ofta: Har ett intresse av textil, skapande och hantverk. Bred utbildning. Lära mig många olika tekniker. Vill få grunder inom textil och hantverk. Vill utveckla den textila, skapande och/eller kreativa förmågan Få kunskaper för att söka vidare till annan textil utbildning Vill prova om textil är något för mig, vill prova något praktiskt, verkade kul. Är intresserad av modebranschen, vill bli designer och lära mig sy kläder Vill få vävkunskaper 33 Enkäterna finns förvarade i privat samling 15

17 De ovanstående skälen har framförts ungefär lika ofta. Orden textil och hantverk nämns oftast och omfattar många olika ämnen, även sömnad och vävning. Som enskilda argument har att få sömnadskunskaper eller få kunskaper inom modebranschen framförts oftare än att lära sig väva eller få vävkunskaper. Att vävning finns med i utbildningsinnehållet har inte varit den avgörande orsaken till att de flesta sökt den utbildning de går. I diagram 1, kan man se att vävning inte har påverkat valet eller haft någon avgörande betydelse för 124 av eleverna vilket motsvarar knapp 60 % av samtliga informanter. Ett stort antal har dock skrivit att de sett vävning en som en bonus, kul att det ingår så de får prova. Av formuleringarna framgår att flera informanter börjat väva när de svarat på frågan vilket kan ha påverkat deras synpunkt. Sex av elevern ansåg att när de sökte var det ett minus eller hämmande att vävning ingick. För 87 informanterna, 41 % hade det en betydelse att vävning ingår i den utbildning de går nu. Av dessa tyckte 50 stycken att vävning hade lika stor betydelse som de andra ämnena, de har skrivit att de ville ha hela paketet och bredden eller att få utbildning för att söka högre textilutbildningar. För 37 elever, 18 % hade innehållet av vävning en större betydelse eller var helt avgörande vid ansökan till utbildningen Diagram 1. Betydelsen av att vävning ingår i utbildningsinnehållet vid ansökningstillfället. Källa: Enkät till textilstuderande 16

18 2.2 Tidigare erfarenhet av vävning. I diagram 2, kan man se den erfarenhet av vävning som informanterna hade innan de började utbildningen. Mindre än hälften, 77 stycken, hade vävt tidigare. Jämför man dem åldersmässigt är det något färre yngre elever som provat vävning innan och något fler i den äldre gruppen, år. Av de 77 som vävt före utbildningen, har 36 vävt när de gick i grundskolan, på mellan- eller högstadiet. En släkting eller annan bekant har varit läromästare till 18 stycken. De övriga har fått möjlighet att väva i olika andra sammanhang, åtta har lärt sig på gymnasiet, åtta på dagis/ fritids, sju på folkhögskola, och åtta något annat sammanhang. Diagram 2 Totalt antalet informanter, antal elever som vävt innan den utbildning de går nu och i vilket sammanhang de vävt. Källa: Enkät till textilstuderande Av de som provat på dagis/fritids och i grundskolan tyder svaren på att det ofta är i mycket liten omfattning. De som vävt på gymnasiet verkar ha vävt mer och upplevs ha en mycket mer positiv uppfattning om vävning. Ord som superkul, roligt, skeptisk först men ju mer jag lärde mig desto roligare blev det, mysigt och avkopplande ger belägg för deras upplevelser. 17

19 2.3 Uppfattning om vävning innan utbildningen började De textilstuderandes syn på vävning innan de började den utbildning de går nu har varierat och finns uppställd i tabell 1. Vävning upplevdes som roligt, intressant och något som de ville lära sig av 88 informanter vilket motsvarar 47 % av samtliga. Ungefär hälften av dem som uppfattade vävning som intressant och roligt förknippade också vävning med något som var svårt, krångligt, långsamt, tidskrävande, tantgöra, gammalmodigt, utdött, traditionellt eller trasmattor. Enbart något eller några av dessa ord, svårt, krångligt, långsamt, tidskrävande, tantgöra, gammalmodigt, utdött, traditionellt eller trasmattor, är de ord som 76 informanter beskrev sin uppfattning om vävning med. 44 elever, 21 % har angett att de inte har någon uppfattning om vävning. Tre elever har inte svarat på frågan. Tabell 1. Elevernas syn på vävning innan de började den utbildning de går nu. Uppfattning om vävning Antal elever Vävning är roligt, intressant och något de vill lära sig. 46 Vävning upplevs som roligt, intressant och man vill lära sig men förknippas med ord som svårt, krångligt, långsamt, tantgöra. Vävning förknippas med ord som svårt, krångligt, långsamt, tidskrävande, tantgöra, gammalmodigt, traditionellt, trasmattor Ingen uppfattning om vävning. 44 Källa: Enkät till textilstuderande Undersökningen visar att de flesta, 80 % av de tillfrågade inte hade någon uppfattning om vävning eller associerade till något som är svårt, tar tid, eller är gammalmodigt, ord som känns minde lustfyllda och inte så positiva när man ska lära sig något nytt. Det är ingen större skillnad i uppfattning om vävning vid jämförelse mellan de olika åldersgrupperna. I undersökningen nämns nedanstående ord särskilt ofta: Komplicerat, svårt 35 gånger Tanter, äldre, gammalmodigt, nästan utdött 30 gånger Tråkigt 29 gånger Trasmattor/mattor 18 gånger Långsamt, tidskrävande 16 gånger 18

20 Trasmattor behöver inte uppfattas som något negativt i sig men i sammanhanget med det andra orden ger det en negativ konnotation. Det är intressant att göra en jämförelse med de elever som har provat vävning innan de började utbildningen med dem som inte vävt alls tidigare. Av de 85 elever som vävt före utbildningen var det 41 som uppfattade vävning som intressant, rolig och något de ville lära sig. Av de 118 elever som förknippade vävning med orden tråkigt, långsamt, tantigt, svårt och gammalmodigt hade 49 vävt innan utbildningens började. Jämförelsen visar att det är mindre än hälften av dem som provat vävning som har en positiv uppfattning om vävning. 2.4 Nyttan av vävkunskaperna i framtiden I enkäten har frågan ställts hur de textilstuderande idag (= oktober 2008) tror att de kommer att använda eller ha nytta av vävningen i framtiden. Tabell 2. Tabellen visar vilken nytta de textilstuderande tror att de kommer att ha av vävning i framtiden. Hur eleverna tror att kommer att använda sina vävkunskaper Antal elever Ser möjligheter. Vill använda vävningen i jobb eller på fritiden. 66 Bra att veta hur man gör tyg, känna till tygers konstruktion, hur tyg beter sig. 47 Kul att prova, ger ökad insikt och inspiration, hoppas eller kanske väva någon gång. 42 Vet inte. Kommer nog inte att väva. Bra att veta. 52 Källa: Enkät till textilstuderande 66 av eleverna, 31 % ser möjligheter med vävningen, vill jobba med vävning på fritiden eller i ett kommande jobb. Något färre tycker att det är bra att känna till hur man tillverkar tyg, tygers konstruktion och hur tyger beter sig. 42 studerande tycker att det är roligt att prova, att det ger en ökad insikt och inspiration. Kanske kommer de att väva någon gång längre fram men inte nu. Ungefär en fjärdedel tror eller vet inte om de kommer att väva någon gång. 19

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Deltagande i olika former av studier

Deltagande i olika former av studier Deltagande i olika former av studier 9 Vill inte vara med Avsluta intervjun Text i kursiv stil är instruktioner till intervjuarna som skall synas i DATI och behöver bara läsas upp för den intervjuade personen

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Bakgrund. Förförståelse. Undersökning - Musikproducenter

Bakgrund. Förförståelse. Undersökning - Musikproducenter Bakgrund Även om man som musikproducent arbetar tillsammans med musiker, arrangörer, tekniker och artister är det inte så ofta man ingår några djupare samarbeten med andra producenter. I samband med den

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10 Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 217 4135/10 Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor s programme in Leadership and in Handicraft

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Skapande i en kreativ miljö HANTVERKSSPROGRAMMET FLORIST FASHION DESIGN FRISÖR HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST

Skapande i en kreativ miljö HANTVERKSSPROGRAMMET FLORIST FASHION DESIGN FRISÖR HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST Skapande i en kreativ miljö HANTVERKSSPROGRAMMET FLORIST FASHION DESIGN FRISÖR HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST FLORIST Är du estetiskt lagd och vill arbeta praktiskt med skapande och kreativitet? Då är August Kobbs

Läs mer

Instruktion till modul om livslångt lärande i AKU 2003

Instruktion till modul om livslångt lärande i AKU 2003 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(12) Instruktion till modul om livslångt lärande i AKU 2003 Inledning Modulen om livslångt lärande genomförs som ett tillägg i arbetskraftsundersökningarna i alla EU:s medlemsstater

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

KERAMIK DAG- OCH KVÄLLSKURSER SOMMARKURSER 1-ÅRIG KERAMIKSKOLA VÅREN 2014 GÖTEBORG DAG- OCH KVÄLLSKURSER 1-ÅRIG KERAMIKSKOLA

KERAMIK DAG- OCH KVÄLLSKURSER SOMMARKURSER 1-ÅRIG KERAMIKSKOLA VÅREN 2014 GÖTEBORG DAG- OCH KVÄLLSKURSER 1-ÅRIG KERAMIKSKOLA KERAMIK DAG- OCH KVÄLLSKURSER SOMMARKURSER 1-ÅRIG KERAMIKSKOLA VÅREN 2014 GÖTEBORG DAG- OCH KVÄLLSKURSER 1-ÅRIG KERAMIKSKOLA skapa i lera ett spännande material I vår ljusa och trivsamma keramikverkstad

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare UTDRAG UR: Högskoleförordningen (1993:100) uppdaterad t o m SFS 2013:695 Dels kapitel 7, dels Bilaga 3 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå

Läs mer

EN ENKÄT OM ATT LÄRA SIG LÄSA

EN ENKÄT OM ATT LÄRA SIG LÄSA EN ENKÄT OM ATT LÄRA SIG LÄSA International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm En enkät om att lära sig läsa Ditt barns

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Malin Hultman Blendas gata 59 42251 Hisings backa. 076 218 74 86 hej@malinhultman.com malinhultman.com

Malin Hultman Blendas gata 59 42251 Hisings backa. 076 218 74 86 hej@malinhultman.com malinhultman.com 1 2 3 Malin Hultman Blendas gata 59 42251 Hisings backa 076 218 74 86 hej@malinhultman.com malinhultman.com 1 Vad är inte design? Vi lever i en värld full med artefakter. De flesta tar vi för givna. Allting

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

2-årig grundutbildning. Västerås Konstskola

2-årig grundutbildning. Västerås Konstskola KONSTSKOLAN UTBILDNING Grundutbildning, konstlinje och kurser startade som en kvällskola 1963 och formades om till en dagskola 1967. Västerås Konstskola har under 50-års tid utbildat personer till konstnärliga-

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Bilaga 4 till rapport Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar (2015:13) Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Enkätundersökningar utformning och bortfall Statskontoret har

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Konstnärliga uttryck. Kurser i Vadstena sommaren 2007

Konstnärliga uttryck. Kurser i Vadstena sommaren 2007 Konstnärliga uttryck Kurser i Vadstena sommaren 2007 Bygga historisk utställning, 5 poäng Kursen vänder sig till både yrkesverksamma inom utställningsområdet och studenter på linjer som har utställningsmediet

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Inriktning för förskolan och skolan

Inriktning för förskolan och skolan SKOLPLAN Inriktning för förskolan och skolan Människan är en tänkande varelse som har kvar sin nyfikenhet och förmåga att lära nytt hela livet. För att utvecklas behöver vi stimulans. En bra förskola och

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Ledarskap hands on eller hands off?

Ledarskap hands on eller hands off? Manpower Work Life Rapport 2012 Ledarskap hands on eller hands off? Hur kan företag förbättra sitt rykte? Det finns självklart många faktorer som påverkar hur ett företag uppfattas. Enligt en Manpower

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

14, 15, 16 maj 2009. Välkommen till Hälsinglands Vävdagar 2009!

14, 15, 16 maj 2009. Välkommen till Hälsinglands Vävdagar 2009! 14, 15, 16 maj 2009 Välkommen till Hälsinglands Vävdagar 2009! Företagare i branschen har försäljning av garn, vävstolar, vävredskap m m i Holma-Helsinglands fabrikslokaler i Sörforsa. Textila utställningar,

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook Manpower Work life Rapport 2011 Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook I Manpowers undersökning Work Life från 2008 visade resultaten att de mest populära webbaserade nätverken

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Utställningstider 2011. Amatörvinnarna 2009. 5 mars 20 mars

Utställningstider 2011. Amatörvinnarna 2009. 5 mars 20 mars Utställningstider 2011 5 mars 20 mars Amatörvinnarna 2009, Höglandet 26 mars 10 april Matz Nordell, Kalmar 12 november 27 november Åsa Lindsjö och Kristina Karlsson, Nässjö 10 december 8 januari (2012)

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Informationsmaterial för lärare Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Museet som läranderesurs för grundskolan och gymnasiet Att uppfylla skolans mål genom museibesöket Genom att besöka museet

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Mars 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultat

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Snilleblixtarna i Sverige

Snilleblixtarna i Sverige Snilleblixtinformation Bakgrund Snilleblixtarna i Sverige är en ideell förening som bildades våren 2006. Syftet med föreningen är att sprida Snilleblixtkonceptet till så många grundskolor som möjligt runt

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

KONSTHANT VERK NYA KURSER PÅ WIK 2014/2015

KONSTHANT VERK NYA KURSER PÅ WIK 2014/2015 KONSTHANT VERK NYA KURSER PÅ WIK 2014/2015 SHIBORI FRIT T BRODERI TOVNING SNILJE VÄVNING Anmälan (avbokning) kurs/boende Anmälan via e-post skall vara skolan tillhanda senast fem veckor före kursstart.

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer