Utvärdering av projekt inom Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av projekt inom Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län"

Transkript

1 1 Utvärdering av projekt inom Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län Rapport till Regionförbundet och Länsstyrelsen i Jönköping län Ann Britt Karlsson och Monica Johansson

2 Förord... 6 Sammanfattning... 7 Politiskt ansvar och förtroende... 9 Projekt Projektledarrollen Kriterier och mätpunkter vid uppföljning och utvärdering Inledning Projekt inom Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län Rapportens innehåll och disposition Studiens syfte och övergripande frågor Frågorna som undersökts i praktiken Metoder, medverkande och material Angreppssätt och aktiviteter i genomförandet Urval och medverkande Materialet Resultat i projektverksamheternas lokala och regionala praktiker UTVECKLING HÖGLANDET MED FOKUS PÅ KONSULTCHECKARNA Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser vid genomförande av prioriterade aktiviteter En fördjupad uppföljning av åtgärden Konsultcheckarna Resurser i Konsultchecksprojektet De viktigaste resultaten och hur företagarna själva värderar dem Höglandsprojektet som helhet - de viktigaste resultaten i siffror De viktigaste resultaten och dess värdering av projektaktörerna Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Utvärderarnas egna reflektioner och rekommendationer KULTURARV MARIEHOLM Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser vid genomförande av prioriterade aktiviteter

3 De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Utvärderarnas egna reflektioner och rekommendationer LÄNKEN Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser för genomförandet av prioriterade aktiviteter De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Utvärderarnas reflektioner och rekommendationer DRIVKRAFT FÖR NYA NÄRINGAR DESIGN, UPPLEVELSER, KULTURARV Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets viktigaste aktiviteter Resurser i genomförandet av prioriterade aktiviteter De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Utvärderarnas egna reflektioner och rekommendationer CHARTERTURISM TILL JÖNKÖPINGS LÄN Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser för genomförandet av prioriterade aktiviteter De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Hur kan projektledningen/projektledare stödjas bättre? Utvärderarnas reflektioner och rekommendationer FOLK 08 LOKAL GLOBAL ETT SAMVERKANSPROJEKT I MARIANNELUND VÄRLDENS CENTRUM Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser för genomförandet av prioriterade aktiviteter

4 De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Hur kan projektledningen/projektledare stödjas bättre? RÅVARUTERMINAL STOCKARYD INFO OCH MARKNAD Beskrivning av projektet i RF- finansiärens beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser för genomförandet av prioriterade aktiviteter De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Hur kan projektledningen/projektledare stödjas bättre? Utvärderarnas egna reflektioner och rekommendationer COOMPANION - ÖKAD VÄLFÄRD GENOM SOCIALT FÖRETAGANDE OCH PARTNERSKAP Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser för genomförandet av prioriterade aktiviteter De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Utvärderarnas egna reflektioner och rekommendationer ANNIE Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser för genomförandet av prioriterade aktiviteter De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Hur kan projektledningen/projektledare stödjas bättre? Utvärderarnas egna reflektioner och rekommendationer EKSJÖ ANIMATIONS FESTIVAL Beskrivning av projektet i RF- finansiärens beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser för genomförandet av prioriterade aktiviteter

5 De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Hur kan projektledningen/projektledare stödjas bättre? Utvärderarnas egna reflektioner och rekommendationer Vad visar de samlade resultaten? Återkoppling för lärande Lärande erfarenheter i organiseringen av regionala utvecklingsprojekt Identifiera, involvera, integrera medverkande och målgrupperna initialt Politiskt ansvar och förtroende Kunskap Om projekt och hållbarhet över tid Några aspekter på finansieringen Projektledarrollen Regional utveckling med förankring i det lokala Horisontella kriterier Några exempel på kompletterande kriterier Källor Bilaga 1 Information till intervjupersoner samt intervjufrågor Bilaga 2 Intervjupersoner

6 Förord Under några intensiva månader med oerhört lärorika möten har vi gjort en djupdykning i tio av Jönköpings läns regionala utvecklingsprojekt. Ett hjärtligt tack till alla som bidragit till att utvärderingen nu kan presenteras och återföras till våra beställare och alla medverkande. Tack för draghjälp och drivkraft, till alla projektörer som så frikostigt har förmedlat kunskaper och erfarenheter och till våra uppdragsgivare på Regionförbundet och Länsstyrelsen i Jönköping län för att ni gav oss förtroendet att utföra arbetet. Vi är fullt medvetna om att mycket av det som kan sägas om mellanmänskligt förtroende fortfarande är fjärmat från metodiskt säkrad verifiering. Lycka till med framtida förnyelsearbete för lokal-regional utveckling i Jönköpings län. Essunga och Jönköping i slutet av februari 2011 Ann Britt Karlsson och Monica Johansson 6

7 Sammanfattning Lärande erfarenheter i organiseringen av utvecklingsprojekt inom RUP i Jönköpings län Detta dokument är en sammanfattning och populärversion av huvudsakliga resultat och reflektioner från den uppföljning och utvärdering av projektverksamheter inom regionalt utvecklingsprogram (RUP) för Jönköpings län som vi genomfört enligt uppdragsbeskrivning åt Regionförbundet och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Projektverksamheterna som undersökts spänner över RUPens samtliga områden: livsmiljö och attraktivitet; kommunikationer; näringsliv; arbetsmarknad och kompetensförsörjning och internationell samverkan. För en fullständig redogörelse av tillvägagångssätt, medverkande, material och resultat, hänvisas till rapporten. I rapporten ges konkret och erfarenhetsbaserad kunskap om enskilda projekts resultat och effekter. I denna sammanfattning fokuserar vi framförallt på förhållanden som generellt har bidragit till önskvärda (och icke önskvärda) effekter. Vi hoppas att rapporten skall ge upphov till lärande reflektioner, ny kunskap och inspiration i framtida regionalt utvecklingsarbete i Jönköpings län, och önskar dig trevlig läsning. Studiens övergripande syfte är att bidra till ökad kunskap och lärande i organiseringen av regionala utvecklingsprojekt där Länsstyrelsen och Regionförbundet i Jönköpings län är medfinansiärer. Med lärande menar vi här sådana individuella och sociala samspelsprocesser som kan leda till varaktig kapacitetsförändring i arbetet med att uppnå långsiktigt hållbar regional utveckling. I tio olika projekt, selekterade av uppdragsgivarna, har vi undersökt följande frågor: 1) Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektverksamheten utförts; 2) Projektets prioriterade aktiviteter/insatser; 3) Resurser för genomförandet, med vilka aktörer, kunskaper, arbetssätt och andra medel prioriterade aktiviteter har utförts i praktiken; 4) De viktigaste resultaten samt hur de värderas av projektets ansvariga/medarbetare och målgrupper; 5) Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara, under projekttiden och/eller efter projektet? Med utgångspunkt från syfte och frågeställningar och med stöd i Länsstyrelsens och Regionförbundets beslutsunderlag har vi analyserat projektverksamheternas organisering i praktiken. Vi började med samtalsintervjuer hos projektledaren (PL) och därefter har vi intervjuat personer (IP) som PL uppgett vara betydelsefulla för projektverksamheten och som varit villiga att dela med sig av sina erfarenheter. Totalt har 40 personer intervjuats. I vårt uppdrag ingår dessutom att särskilt undersöka om, och i så fall hur Länsstyrelsens och Regionförbundets stöd till PL kan förbättras. Vi har också blivit ombedda att uppmärksamma uppfattningar och erfarenheter kring hur föreskrivna horisontella kriterier för projektverksamhet fungerar. Vi ger därför särskilt utrymme åt att belysa dessa båda aspekter. Vi ger förslag till hur stödet till projektledningen kan förbättras, samt exempel på kompletterande kriterier som visar sig vara relevanta att använda vid uppföljning och utvärdering av projekten (kapitel 4 i rapporten). Vad krävs för att aktörerna i projektverksamheterna skall kunna åstadkomma önskvärda resultat och effekter, som bidrar till regional utveckling i Jönköpings län? Här finns erfarenheter som är särskilt viktiga att tillvarata för att behålla stödet som fungerar samt för att förbättra stödet som brister. Det 7

8 finns vissa förhållanden och förutsättningar som visar sig vara mer framträdande än andra när önskvärda resultat och effekter uppnås. I denna sammanfattning lyfter vi främst fram sådana lärande huvudpunkter som förekommer i majoriteten av de utvecklingsprojekt vi studerat. Regional utveckling med lokal förankring Av resultatdelen i vår rapport framgår att de flesta projekt uppnår de målsättningar som beskrivits i projektansökan. I flera av projekten sätter dessutom de medverkande igång förändringar som överträffar förväntningarna. Verksamheterna kommer därigenom att åstadkomma fler förbättringar och/eller spridningseffekter än väntat. RUPen ger legitimitet för utvecklingsprojekt och projektverksamheterna skapar förutsättningar för lokal och regional utveckling genom ekonomiska medel, kunskaper eller andra resurser som finns hos medverkande lokalt och regionalt. Projektverksamheten blir en plattform för generering och utbyte av ny kunskap inom RUPens prioriterade områden och målgrupper. Av vad vi fått del av i länet framträder en alltmer enad bild vad beträffar möjlighet till regional utveckling genom projektverksamhet och stöd jämfört med tidigare. De regionala utvecklingsprojekt som studeras i vår rapport visar vikten av verksamheters variationsrikedom i såväl innehållsmässiga som organiseringsmässiga avseenden. Utvecklingsverksamheter befinner sig på olika stadier, och ett intensivt samarbete och kunskapsutbyte sker mellan projektens aktörer och specialister från olika huvudmän. I vår rapport finns flera exempel på hur processer sätts igång när representanter från olika sakområden samordnar sig i aktivt styr(grupps)arbete och ger generellt principiellt stöd. Processerna ger upphov till kunskapsgenerering, attitydförändringar och nya angreppssätt. Det är av stor betydelse att insatser får regional spridning, så att aktörer utanför ett snävt geografiskt avgränsat område kan lära av de erfarenheter som inhämtas genom pågående projekt. Vilken Höglandskommun skulle t.ex. med övertygelse hävda att det inte finns något att hämta i Gnosjöandan? Varför skulle inte Gnosjöregionens (små)företag brottas med liknande eller samma problem och därmed ha nytta av samma sorts stöd som (små) företag i Höglandskommunerna? Finns projekt som liknar Marieholmsatsningarna i regionen eller nationellt kan synergieffekter i så fall uppnås genom samarbete? Den regionala dimensionen får dock inte förta vad som odlas och växer i lokala unika kontexter. En väsentlig grundpelare för utveckling av de resultat och effekter som skapas av projektverksamheterna vi följt upp, är att satsningar har stadig lokal förankring och stöd, över tid och över administrativa kommungränser. Vi vill framföra här att det inte råder något motsatsförhållande i att satsa på lokal och regional utveckling samtidigt. I globaliseringens tidevarv märks att gränser i allt högre grad blir flytande. Det blir svårare att tolka och styra ett geografiskt område utifrån traditionella administrativa gränser. Genom samhällets ständiga förändring och ett intensifierat flöde av idéer, människor, varor, tjänster och kommunikationsutbyte, flyter globala, regionala och lokala dimensioner samman. Det som uttrycks i många händelser och processer reproducerar samtidigt det lokala, det regionala och det globala. De tio projektexemplen som analyseras i vår utvärdering är i de flesta fall inte klart avgränsade vare sig till det regionala eller det lokala. De lokala-regionala och globala dimensionerna interagerar och 8

9 sammanfaller. Uttryck och resultat av handlingar i ett projekts nätverk, eller verksamhetsaktiviteter lokaliserade i en, eller flera kommuner, sprider sig och påverkar inom och utanför regionen. I denna studie rör vi oss geografiskt inom och mellan de 13 kommunerna och dess regionförbunds- och länsgräns, den administrativa enheten Jönköpings län. Det är den geografiska avgränsning vi som tjänstemän eller politiker ofta har att arbeta med. Samtidigt är vi medvetna om att gränserna kan vara rörliga när det gäller att möta gemensamma lokala-regionala utmaningar. En del av de studerade projekten har en förhållandevis snäv geografisk avgränsning inom Jönköpings län, samtidigt kan de ha kopplingar utanför länet. Andra projekt kan få fotfäste i enstaka kommuner och efter hand spridas vidare i kommunen eller i andra delar av länet. Erfarenheter från ett projekt blir därmed till nya projektsatsningar eller bidrar till förnyelse inom (ordinarie) verksamhetsområden. Utmaningar i det omgivande samhället kan således mötas bättre än tidigare. Bland projekten som ingår i rapporten finns exempel som visar att det förutsätts tid, ett lärande perspektiv och kontinuerlig kommunikation för att få ingångar till institutioner och vanor som behöver förändras, förändra angreppssätt och strategiskt fortsätta att använda nya kunskaper för utveckling inom sakområdena arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet för att möta aktuella behov av utveckling och förnyelse. Projektverksamheterna leder till ökad samverkan mellan medverkande som rör sig över traditionella huvudmannaskaps och geografiska/administrativa (lokala/mellankomunala) och enskilda fackområden och bidrar således generellt till regional samhällsutveckling. Gemensam finansiering av länsövergripande projekt torde i förlängningen också bidra till mer kraftfulla satsningar. Lokal förankring är nödvändig men enskilda kommuner har (starkt) begränsade möjligheter att ensamma bedriva regionala utvecklingsprojekt. En förstärkning från andra kommuner med samma eller liknande intressen torde gynna samtliga involve-rade aktörer. Synergieffekterna blir dock inte enbart märkbara i form av starkare ekonomiska muskler. Genom att flera och nya aktörer deltar i verksamheterna tillförs projektet och dess aktörer rätt sorts kunskap. Möjligheterna för att den övergripande målsättningen: regional utveckling och ökad välfärd för regionens invånare ökar. Politiskt ansvar och förtroende Ansvaret för att tillvarata länets stora utvecklingspotential vilar ytterst på politiskt ansvariga för offentliga verksamheter i regionen och dess kommuner. De kommunalrättsliga befogenheterna har ökats under de senaste åren för att lokala och regionala utmaningar skall kunna mötas bättre. Projektledare och andra intervjupersoner understryker betydelsen av att kommunpolitikerna, men även den regionala nivåns politiker, myndigheter och organisationer samordnat stödjer projekten utan att bortse från verksamheternas olika huvudmän. Projektverksamheter som beviljats regionalt utvecklingsstöd är en gemensam angelägenhet. En av de intervjuade projektledarna utbrister: Projekten är gemensamma och regionala och därför borde det vara i allas intresse att medverka för att uppnå ett gott resultat. Ömsesidigt förtroende är en nyckelfaktor här. Projektverksamheten och de som utför den, ges förtroende och legitimitet av andra aktörer som samverkar i processerna inklusive myndigheter och politiker med politiskt ansvar för offentlig kommunal och regional verksamhet. Aktörer som medverkar i olika roller i projekten bidrar med sin kunskap och ges på detta sätt handlingsutrymme 9

10 att använda den i verksamhet för förändringar som kan skapa lokal och regional utveckling. Genom kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan politiker, tjänstemän och projektens praktiker ökar kunskapen om lokala och regionala utvecklingsprocesser. De frågor som ställs och samtalen som förs mellan projektaktörer - omkring vilka gemensamma utmaningar projekten skall möta, vilka mål som skall uppnås och med vilka/s resurser - beskrivs såväl som svåra, nödvändiga och lärorika. Detta är omistliga kunskaper för praktikerna som arbetar konkret i projekten, men även för politikerna som är ansvariga för att stötta och kanalisera nödvändiga resurser till rätt aktörer och processer. Verksamheter konsolideras, och förtroende skapas bland praktiker såväl som politiker. En intervjuperson, en lokal politiker, säger: Det är viktigt att ge människor förtroende. och fortsätter: Vi får hela tiden frågan: Tror kommunen på det här? Politiker kan inte hela tiden uträtta saker själva, men vi kan bidra till att skapa förutsättningar. Vi kan också gruppera oss och delta i/leda uppvaktningar. Det är viktigt att projektansvariga och projektledare får credit för det de gör men jag som politiker behöver också stöd i form av kunskap och uppbackning från andra människor som deltar i verksamhet ute i regionen och nationellt. Förtroende är en nyckelfaktor för regional utveckling. Projektets aktörer behöver ges rörelseutrymme och förtroende för att kunna utföra de olika uppgifterna. En stor potential ligger här i politiskt ledarskap med kapacitet att greppa och utöva det ansvar de anförtrotts i förhållande till de individer som sköter det praktiska genomförandet av verksamheter för befolkningen i kommunerna/regionen/länet. Politiskt stöd betyder mycket för legitimiteten att bygga nätverk, sprida kunskap och goodwill för projekt i länet och nationellt. Att förtroendevalda är ytterst ansvariga för regionala utvecklingsprocesser betyder inte att politikerna är ensamma i sitt ansvar. Förtroende bygger i grunden på erfarenhets- och kunskapsutbyte: en kontinuerlig dialog och kommunikation mellan verksamheterna och dess aktörer och politikerna. Politiker kan bli bättre på att aktivt ta ansvar för de offentliga regionala utvecklingsprojekten. Stödet för lokala och regionala satsningar kan också bli tydligare genom att lokala och regionala politiker aktivt ägnar sig åt att kommunicerar med och ställer krav på organiseringen av de lokala verksamheter som erhåller regionala projektmedel. Ett ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte bidrar till mer träffsäkra strategier och att rätt resurser och instrument kanaliseras till rätt aktörer. Resultat i rapporten pekar på betydelsen av att beslut om stöd grundar sig på kunskap från finansiärernas sida om vilka insatser som behövs för regional utveckling, för att stödet skall bli mer träffsäkert och inte smetas ut. Erfarenheter från flera IP uttrycks i samma riktning, bland dessa betonar en IP: Olika projekt har ju olika förutsättningar. Frågor och strategier behöver finslipas och bli smidigare och tydligare. Det är viktigt att man får en god finansiering som det är nu är det prutning överallt som gäller. Projekt Organisering i projektform har sina för- och nackdelar. I studien finns exempel på att satsningarna kan vara tillfälliga och snabba svar som motsvarar ett aktuellt behov (t.ex. konsultcheckarna, Stockaryd - info och marknad) där en utmaning möts och matchas i tid. Satsningarna kan också vara tidigare kända utmaningar/möjligheter som behöver mötas mer samordnat i länet och där visar sig också att projektformen kan underlätta att det bli gjort. 10

11 Organisationsdjungeln där olika aktörer, organisationer, myndigheter, etc. bär på kunskap och andra resurser inom avskilda ämnes- eller ansvarsområden är en utmaning som kan utgöra ett hinder för regional utveckling. Projektet som samarbetsform kan, när det fungerar som bäst, göra systemet smidigare genom att sammanföra resurser från olika organisationer och ämnesområden. Det finns emellertid en risk att organisationer/myndigheter som arbetar inom ett ämnesområde riggar egna projekt och att projektets ansvariga blir så upptagna av uppgifter i projektets organisation, administrationen och kommunikationen kring projektet, att man tappar helikopterperspektivet. I sådana sammanhang kan projektet och dess aktörer gå miste om viktiga kunskaper eller resurser som redan finns att tillgå regionalt. Man förlorar sig i att uppfinna hjulet och göra hemsidor för ett specifikt projekt som en intervjuperson uttrycker det. Bland de projekt som undersökts i vår studie finns få klara negativa tendenser i denna riktning men sannolikt kan de enstaka lokala/regionala projekten såväl som de större satsningarna hamna i denna situation. Om verksamheter inte följs upp så att dess resultat kan återföras till projektaktörer och medansvariga och tillvaratas mer systematiskt går hela det regionala utvecklingssystemet och dess aktörer miste om viktig kunskap. Det finns flera områden där många olika aktörer besitter viktiga resurser inom ett område, och där behovet av utvärdering och tillvaratagande av kunskap blir särskilt tydligt. Exempel på sådana områden är energi, besöksnäring, miljö, kultur, näringsliv och arbetsmarknad. Den treåriga tidshorisonten (dvs. att regionala projekt kan få stöd under längst tre år) är svår för flera PL och IP i vår studie. I flera av projekten som ingår i föreliggande utvärdering har aktörerna framfört klagomål på projekttänket. Några av de intervjuade hänvisar till att processer som attitydförändringar eller marknadssatsningar förutsätter ett omfattande förankringsarbete. Därför uttrycker flera intervjupersoner i styrningen och ledningen av projekt också önskemål om rejälare satsningar och längre projektperioder. Ett talande citat från en sådan IP: Man kan givetvis inte ge ett projekt stöd för evigt, men å andra sidan borde pengarna förvaltas och fördelas på ett annorlunda sätt. Man borde kanske gå in från det offentligas sida med en större pott pengar det första året, för att sedan trappa av undan för undan. I de studerade projekten beskrivs också fördelar kopplade till just tidsbegränsningen. Den avgränsade tidsperioden tränar aktörernas kapacitet att organisera arbetet på ett strategiskt sätt, visar det sig där. I ett sådant projekt har områdesansvariga utsetts för att ta fram strategiska aktivitetsplaner som sedan följs upp kvartalsvis samt i slutet av året. Uppföljningen inkluderar även ekonomiska aspekter. Verkställande person i projekten har därmed inte behövt fokusera på ekonomi utan på aktivitetsinnehållet. De har haft en ram och en budget att hålla sig till. Det leder till att fokus läggs på innehållet i projekten snarare än på ekonomin en lärdom även för företagen Här vill vi tillägga att detta är en lärdom värd att uppmärksamma av fler medverkande i regionala utvecklingsprojekt. Resurser i och för organisering av regionala utvecklingsprojekt Under avsnittet om projekt ovan har vi berört utmaningar som är kopplade till organisationsdjungeln. Beslutsfattare och tjänstemän i Jönköpings län kan bli ännu bättre på att göra djungeln lite mindre snårig, samla kunskaper och andra resurser i ett och samma projekt. Rent konkret handlar det här om att handläggare och beslutsfattare noggrant värderar projektens sociala nätverk och dess kunskapsstruktur för att bedöma på vilket sätt projektet ersätter eller kompletterar det som redan finns. Beslutsfattare och tjänstemän kan ge rekommendationer beträffande ytterligare aktörer som bör involveras i projektet, i de fall där något väsentligt saknas. 11

12 De förtroendevalda har även det politiska ansvaret att övervaka och hantera den lokala-regionala dimensionen: att prioritera verksamheter/utmaningar, fördela resurser och stötta processer för utveckling i regionen/länet. Det yttersta ansvaret för projekt- och utvecklingsverksamheten i ett län är politiskt men organiseringen kräver i praktiken många olika finansiärer och utförare, entreprenörer i offentlig och privat verksamhet, ideella aktörer, individer och blandformer därav. Utvärderarna vill uppmana uppdragsgivarna till diskussion och reflektion beträffande gränser och rörlighet mellan lokala och regionala projekt, och huruvida det är önskvärt att så många som möjligt av de satsningar som görs skall vara regionövergripande. Fler gemensamma och samlade insatser förväntas ge starkare finansiella muskler men strävan att lärandet kommer så många aktörer och en så stor del av regionen som möjligt till del borde vara central i detta sammanhang. Intermediärerna spelar också en avgörande roll här, de utgör en resurs för projektets målgrupper. Tjänstemän, anställda, professionella och handläggare i de organisationer som ligger nära det praktiska utförandet framstår som klippor. Det är viktigt att stödmottagares erfarenheter hörsammas och tillvaratas, så att insatserna kan anpassas och hålla över tid, trots att målgruppernas förutsättningar och behov förändras kontinuerligt. När medfinansiärer och andra praktiker samspelar och tar ansvar skapas förtroende och långsiktiga relationer. Detta möjliggör fortsatt utvecklingsarbete även efter det att projekttiden löpt ut. Kunskapen och erfarenheterna som idag finns hos flera olika aktörer, borde samlas in systematiskt och samordnas till en tillförlitlig kunskapsbas. En av de grupper som i vår undersökning tydligast uttalat behov av stöd från regionala myndigheter/ politiker är projektledarna. Mycket av kunskapen (och ansvaret) bärs av dessa eldsjälar. Projektledarrollen Hos projektverksamheternas medverkande aktörer finns en enorm kunskapsbas. Den är av största betydelse för de regionala utvecklingsverksamheterna. I flera av de projekt som vi analyserar här, visar sig resultat och effekter som rör projektledarens roll. Projektledarna är inte sällan eldsjälar. De engagerar sig i arbetet med liv och lust och ibland förefaller de vara själva projektet. Det faktum att PL är framträdande och starka kan också innebära problem, genom att erfarenheterna/lärandet riskerar att stanna hos en person/funktion i projektet. Eldsjälar av den här typen är viktiga som katalysatorer. Frågan är bara hur länge denna person orkar i sin roll och vad som händer i det lokala samhället den dag då projektet avslutas eller projektledaren flyttar/lägger ned engagemanget? Det är heller inte sagt att projektledaren önskar ha den framträdande roll som hon/han tvingas axla. Flera projektledare beskriver på liknande sätt att de känner sig ensamma i sin roll. En PL berättar: Jag vill inte bygga upp detta kring mig. Jag vill att människor växer. Jag är ingen ledare som gillar att bestämma ensam. Det är inte viktigt att jag står längst fram. Arbetsmiljön har inte varit bra, och det är tungt tidvis att inte ha någon att prata och bolla med. Hot, ignorans och tryck tär. Vi genomför otroligt många möten och man kan sitta här och säga ingenting, och sedan samlas i hörnet istället för att kommunicera tillsammans. Det är ett problem som jag skulle vilja komma tillrätta med. Projektledare uttrycker olika önskemål om bättre stöd, och stöd anpassat till olika arbetsförhållanden. Detta framstår som ett genomgående problem. Professionella praktiker som 12

13 representerar medfinansiärerna, styrgrupper, ALMI och andra uppges förvisso ha varit stödjande klippor vid vissa tillfällen, under en period eller när något måste göras. Vårt intryck är att detta stöd är något högst väsentligt en strategisk fråga för politiker och tjänstemän som arbetar med regional utveckling. Vad gjorde att stödet upplevdes meningsfullt för PL? Här finns erfarenhetsbaserade kunskaper att tillvarata för att kunna ge ett mer kontinuerligt och adekvat stöd till PL. Det krävs ett närgånget externt handledningsstöd och konstruktivt frågeställande kring projektledarens möjligheter i ledningsuppgifterna. Vi uppfattar att detta är något som måste betonas extra. Hjälpen förefaller, i vissa av fallen, komma retroaktivt i svåra situationer och först när projektledaren ropar på hjälp. De intermediärer som möter PL bär också ansvaret för att möta och/eller lyfta frågorna om PL:s behov och adekvata insatser. Intermediärerna, inte minst de professionella inom RF och Lst, är en del av problemlösningen i att aktivt verka för att eldsjälar förses med relevanta resurser i projektledningsarbetet. Ett proaktivt förhållningssätt i relation till projektledarna är en väsentlig del i arbetet för att nå långsiktig hållbarhet i projektverksamheter, på det sätt som avses i RUP:en. All projektverksamhet förutsätter en slags basbemanning/koordinatorfunktion för ekonomiadministration, information, kommunikation och dokumentation. PL i flera av projekten berättar att även om projektets bärande idéer är väl förankrade bland många aktörer, kan det visa sig svårt att få förståelse för att aktiviteterna i projektet kräver styrning, samordnande ledning och skötsel samt administration och redovisning av offentliga medel. För att projektledaren skall kunna fungera väl i sin roll behöver han/hon mer utrymme för kontaktskapande och värdeskapande relationer och mindre bundenhet till skötseln av omfattande administrativa uppgifter och uppföljning. Projektledare och andra eldsjälar slocknar när de inte kompletteras av andra i skötseln av verksamheten. I flera projekt i denna studie står PL framförallt utan administrativt stöd. Och, där projektledare saknar stöd för administration, styrning och uppföljning i verksamheten tillvaratas inte heller den potential som finns för regional utveckling, vare sig hos entreprenörer/eldsjälar eller i projektverksamheterna. Ett par relevanta frågor i detta sammanhang torde vara: Kan projektledaren avlastas och kompletteras så att hon/han på ett bättre sätt kan använda sina resurser som katalysatorer och idésprutor, eller kan man lära sig att bli lite mer av administratör om man är en eldsjäl och idéspruta? Är det möjligt att hitta former för ett vidgat lärande utan att överformalisera, så att projektledaren/andra nyckelaktörer får möjlighet att dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter till andra individer som arbetar i projektet eller i andra liknande projektverksamheter? Projektledningens utmaningar behöver mötas i gemensamma lärande mötesfora där PL och andra aktörer som medverkar i organiseringen av de olika verksamheterna deltar. Vi föreslår därför en särskild insats från RF/Lst, inte för att överta projektledningsansvar utan för att onödiga fel och fällor skall förekommas till förmån för en effektiv och ändamålsenlig organisering av projektverksamhet. Formerna för dessa kunskapande fora återstår att dryfta. De utvecklas med fördel i samverkan mellan RF/Lst och projektledarna. 13

Sammanfattning. Utvärdering av projekt inom Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län. Ann Britt Karlsson och Monica Johansson

Sammanfattning. Utvärdering av projekt inom Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län. Ann Britt Karlsson och Monica Johansson Sammanfattning Utvärdering av projekt inom Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län Ann Britt Karlsson och Monica Johansson 2011-03-24 1 Lärande erfarenheter i organiseringen av utvecklingsprojekt

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Externt finansierade projekt

Externt finansierade projekt Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND 2012-02-16 PRESENTATION! Program Inledning och syfte med dagen 9.00-9.15 Lägesrapporter från delprojekt 9.15-10.15 Paus med kaffe och frukt 10.15-10.30 Genomgång

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Skicka ifyllda projektbeskrivningar med epost till HFS-nätverkets sekretariat. Letter of Intent måste däremot

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Från landstingspolitiker till regionpolitiker

Från landstingspolitiker till regionpolitiker Från landstingspolitiker till regionpolitiker Magnus Persson Senior rådgivare regional utveckling Region Örebro län f d regiondirektör Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Posten Fackföreningsrörelsen

Läs mer

Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet

Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Antagen av regionstyrelsen 2010-12-08, uppdaterad 2011-12-14 Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Projektmedel är ett viktigt verktyg för regional utveckling, och dessa ska

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se Vägledning

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer