Utvärdering av projekt inom Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län
|
|
- Göran Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Utvärdering av projekt inom Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län Rapport till Regionförbundet och Länsstyrelsen i Jönköping län Ann Britt Karlsson och Monica Johansson
2 Förord... 6 Sammanfattning... 7 Politiskt ansvar och förtroende... 9 Projekt Projektledarrollen Kriterier och mätpunkter vid uppföljning och utvärdering Inledning Projekt inom Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län Rapportens innehåll och disposition Studiens syfte och övergripande frågor Frågorna som undersökts i praktiken Metoder, medverkande och material Angreppssätt och aktiviteter i genomförandet Urval och medverkande Materialet Resultat i projektverksamheternas lokala och regionala praktiker UTVECKLING HÖGLANDET MED FOKUS PÅ KONSULTCHECKARNA Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser vid genomförande av prioriterade aktiviteter En fördjupad uppföljning av åtgärden Konsultcheckarna Resurser i Konsultchecksprojektet De viktigaste resultaten och hur företagarna själva värderar dem Höglandsprojektet som helhet - de viktigaste resultaten i siffror De viktigaste resultaten och dess värdering av projektaktörerna Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Utvärderarnas egna reflektioner och rekommendationer KULTURARV MARIEHOLM Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser vid genomförande av prioriterade aktiviteter
3 De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Utvärderarnas egna reflektioner och rekommendationer LÄNKEN Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser för genomförandet av prioriterade aktiviteter De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Utvärderarnas reflektioner och rekommendationer DRIVKRAFT FÖR NYA NÄRINGAR DESIGN, UPPLEVELSER, KULTURARV Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets viktigaste aktiviteter Resurser i genomförandet av prioriterade aktiviteter De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Utvärderarnas egna reflektioner och rekommendationer CHARTERTURISM TILL JÖNKÖPINGS LÄN Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser för genomförandet av prioriterade aktiviteter De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Hur kan projektledningen/projektledare stödjas bättre? Utvärderarnas reflektioner och rekommendationer FOLK 08 LOKAL GLOBAL ETT SAMVERKANSPROJEKT I MARIANNELUND VÄRLDENS CENTRUM Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser för genomförandet av prioriterade aktiviteter
4 De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Hur kan projektledningen/projektledare stödjas bättre? RÅVARUTERMINAL STOCKARYD INFO OCH MARKNAD Beskrivning av projektet i RF- finansiärens beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser för genomförandet av prioriterade aktiviteter De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Hur kan projektledningen/projektledare stödjas bättre? Utvärderarnas egna reflektioner och rekommendationer COOMPANION - ÖKAD VÄLFÄRD GENOM SOCIALT FÖRETAGANDE OCH PARTNERSKAP Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser för genomförandet av prioriterade aktiviteter De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Utvärderarnas egna reflektioner och rekommendationer ANNIE Beskrivning av projektet i Lst/RF- finansiärernas beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser för genomförandet av prioriterade aktiviteter De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Hur kan projektledningen/projektledare stödjas bättre? Utvärderarnas egna reflektioner och rekommendationer EKSJÖ ANIMATIONS FESTIVAL Beskrivning av projektet i RF- finansiärens beslutsunderlag Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektet utförts Projektets prioriterade aktiviteter Resurser för genomförandet av prioriterade aktiviteter
5 De viktigaste resultaten Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara? Hur kan projektledningen/projektledare stödjas bättre? Utvärderarnas egna reflektioner och rekommendationer Vad visar de samlade resultaten? Återkoppling för lärande Lärande erfarenheter i organiseringen av regionala utvecklingsprojekt Identifiera, involvera, integrera medverkande och målgrupperna initialt Politiskt ansvar och förtroende Kunskap Om projekt och hållbarhet över tid Några aspekter på finansieringen Projektledarrollen Regional utveckling med förankring i det lokala Horisontella kriterier Några exempel på kompletterande kriterier Källor Bilaga 1 Information till intervjupersoner samt intervjufrågor Bilaga 2 Intervjupersoner
6 Förord Under några intensiva månader med oerhört lärorika möten har vi gjort en djupdykning i tio av Jönköpings läns regionala utvecklingsprojekt. Ett hjärtligt tack till alla som bidragit till att utvärderingen nu kan presenteras och återföras till våra beställare och alla medverkande. Tack för draghjälp och drivkraft, till alla projektörer som så frikostigt har förmedlat kunskaper och erfarenheter och till våra uppdragsgivare på Regionförbundet och Länsstyrelsen i Jönköping län för att ni gav oss förtroendet att utföra arbetet. Vi är fullt medvetna om att mycket av det som kan sägas om mellanmänskligt förtroende fortfarande är fjärmat från metodiskt säkrad verifiering. Lycka till med framtida förnyelsearbete för lokal-regional utveckling i Jönköpings län. Essunga och Jönköping i slutet av februari 2011 Ann Britt Karlsson och Monica Johansson 6
7 Sammanfattning Lärande erfarenheter i organiseringen av utvecklingsprojekt inom RUP i Jönköpings län Detta dokument är en sammanfattning och populärversion av huvudsakliga resultat och reflektioner från den uppföljning och utvärdering av projektverksamheter inom regionalt utvecklingsprogram (RUP) för Jönköpings län som vi genomfört enligt uppdragsbeskrivning åt Regionförbundet och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Projektverksamheterna som undersökts spänner över RUPens samtliga områden: livsmiljö och attraktivitet; kommunikationer; näringsliv; arbetsmarknad och kompetensförsörjning och internationell samverkan. För en fullständig redogörelse av tillvägagångssätt, medverkande, material och resultat, hänvisas till rapporten. I rapporten ges konkret och erfarenhetsbaserad kunskap om enskilda projekts resultat och effekter. I denna sammanfattning fokuserar vi framförallt på förhållanden som generellt har bidragit till önskvärda (och icke önskvärda) effekter. Vi hoppas att rapporten skall ge upphov till lärande reflektioner, ny kunskap och inspiration i framtida regionalt utvecklingsarbete i Jönköpings län, och önskar dig trevlig läsning. Studiens övergripande syfte är att bidra till ökad kunskap och lärande i organiseringen av regionala utvecklingsprojekt där Länsstyrelsen och Regionförbundet i Jönköpings län är medfinansiärer. Med lärande menar vi här sådana individuella och sociala samspelsprocesser som kan leda till varaktig kapacitetsförändring i arbetet med att uppnå långsiktigt hållbar regional utveckling. I tio olika projekt, selekterade av uppdragsgivarna, har vi undersökt följande frågor: 1) Syfte, i betydelsen för vem och för vad projektverksamheten utförts; 2) Projektets prioriterade aktiviteter/insatser; 3) Resurser för genomförandet, med vilka aktörer, kunskaper, arbetssätt och andra medel prioriterade aktiviteter har utförts i praktiken; 4) De viktigaste resultaten samt hur de värderas av projektets ansvariga/medarbetare och målgrupper; 5) Vilka och hur har resultat hittills tagits tillvara, under projekttiden och/eller efter projektet? Med utgångspunkt från syfte och frågeställningar och med stöd i Länsstyrelsens och Regionförbundets beslutsunderlag har vi analyserat projektverksamheternas organisering i praktiken. Vi började med samtalsintervjuer hos projektledaren (PL) och därefter har vi intervjuat personer (IP) som PL uppgett vara betydelsefulla för projektverksamheten och som varit villiga att dela med sig av sina erfarenheter. Totalt har 40 personer intervjuats. I vårt uppdrag ingår dessutom att särskilt undersöka om, och i så fall hur Länsstyrelsens och Regionförbundets stöd till PL kan förbättras. Vi har också blivit ombedda att uppmärksamma uppfattningar och erfarenheter kring hur föreskrivna horisontella kriterier för projektverksamhet fungerar. Vi ger därför särskilt utrymme åt att belysa dessa båda aspekter. Vi ger förslag till hur stödet till projektledningen kan förbättras, samt exempel på kompletterande kriterier som visar sig vara relevanta att använda vid uppföljning och utvärdering av projekten (kapitel 4 i rapporten). Vad krävs för att aktörerna i projektverksamheterna skall kunna åstadkomma önskvärda resultat och effekter, som bidrar till regional utveckling i Jönköpings län? Här finns erfarenheter som är särskilt viktiga att tillvarata för att behålla stödet som fungerar samt för att förbättra stödet som brister. Det 7
8 finns vissa förhållanden och förutsättningar som visar sig vara mer framträdande än andra när önskvärda resultat och effekter uppnås. I denna sammanfattning lyfter vi främst fram sådana lärande huvudpunkter som förekommer i majoriteten av de utvecklingsprojekt vi studerat. Regional utveckling med lokal förankring Av resultatdelen i vår rapport framgår att de flesta projekt uppnår de målsättningar som beskrivits i projektansökan. I flera av projekten sätter dessutom de medverkande igång förändringar som överträffar förväntningarna. Verksamheterna kommer därigenom att åstadkomma fler förbättringar och/eller spridningseffekter än väntat. RUPen ger legitimitet för utvecklingsprojekt och projektverksamheterna skapar förutsättningar för lokal och regional utveckling genom ekonomiska medel, kunskaper eller andra resurser som finns hos medverkande lokalt och regionalt. Projektverksamheten blir en plattform för generering och utbyte av ny kunskap inom RUPens prioriterade områden och målgrupper. Av vad vi fått del av i länet framträder en alltmer enad bild vad beträffar möjlighet till regional utveckling genom projektverksamhet och stöd jämfört med tidigare. De regionala utvecklingsprojekt som studeras i vår rapport visar vikten av verksamheters variationsrikedom i såväl innehållsmässiga som organiseringsmässiga avseenden. Utvecklingsverksamheter befinner sig på olika stadier, och ett intensivt samarbete och kunskapsutbyte sker mellan projektens aktörer och specialister från olika huvudmän. I vår rapport finns flera exempel på hur processer sätts igång när representanter från olika sakområden samordnar sig i aktivt styr(grupps)arbete och ger generellt principiellt stöd. Processerna ger upphov till kunskapsgenerering, attitydförändringar och nya angreppssätt. Det är av stor betydelse att insatser får regional spridning, så att aktörer utanför ett snävt geografiskt avgränsat område kan lära av de erfarenheter som inhämtas genom pågående projekt. Vilken Höglandskommun skulle t.ex. med övertygelse hävda att det inte finns något att hämta i Gnosjöandan? Varför skulle inte Gnosjöregionens (små)företag brottas med liknande eller samma problem och därmed ha nytta av samma sorts stöd som (små) företag i Höglandskommunerna? Finns projekt som liknar Marieholmsatsningarna i regionen eller nationellt kan synergieffekter i så fall uppnås genom samarbete? Den regionala dimensionen får dock inte förta vad som odlas och växer i lokala unika kontexter. En väsentlig grundpelare för utveckling av de resultat och effekter som skapas av projektverksamheterna vi följt upp, är att satsningar har stadig lokal förankring och stöd, över tid och över administrativa kommungränser. Vi vill framföra här att det inte råder något motsatsförhållande i att satsa på lokal och regional utveckling samtidigt. I globaliseringens tidevarv märks att gränser i allt högre grad blir flytande. Det blir svårare att tolka och styra ett geografiskt område utifrån traditionella administrativa gränser. Genom samhällets ständiga förändring och ett intensifierat flöde av idéer, människor, varor, tjänster och kommunikationsutbyte, flyter globala, regionala och lokala dimensioner samman. Det som uttrycks i många händelser och processer reproducerar samtidigt det lokala, det regionala och det globala. De tio projektexemplen som analyseras i vår utvärdering är i de flesta fall inte klart avgränsade vare sig till det regionala eller det lokala. De lokala-regionala och globala dimensionerna interagerar och 8
9 sammanfaller. Uttryck och resultat av handlingar i ett projekts nätverk, eller verksamhetsaktiviteter lokaliserade i en, eller flera kommuner, sprider sig och påverkar inom och utanför regionen. I denna studie rör vi oss geografiskt inom och mellan de 13 kommunerna och dess regionförbunds- och länsgräns, den administrativa enheten Jönköpings län. Det är den geografiska avgränsning vi som tjänstemän eller politiker ofta har att arbeta med. Samtidigt är vi medvetna om att gränserna kan vara rörliga när det gäller att möta gemensamma lokala-regionala utmaningar. En del av de studerade projekten har en förhållandevis snäv geografisk avgränsning inom Jönköpings län, samtidigt kan de ha kopplingar utanför länet. Andra projekt kan få fotfäste i enstaka kommuner och efter hand spridas vidare i kommunen eller i andra delar av länet. Erfarenheter från ett projekt blir därmed till nya projektsatsningar eller bidrar till förnyelse inom (ordinarie) verksamhetsområden. Utmaningar i det omgivande samhället kan således mötas bättre än tidigare. Bland projekten som ingår i rapporten finns exempel som visar att det förutsätts tid, ett lärande perspektiv och kontinuerlig kommunikation för att få ingångar till institutioner och vanor som behöver förändras, förändra angreppssätt och strategiskt fortsätta att använda nya kunskaper för utveckling inom sakområdena arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet för att möta aktuella behov av utveckling och förnyelse. Projektverksamheterna leder till ökad samverkan mellan medverkande som rör sig över traditionella huvudmannaskaps och geografiska/administrativa (lokala/mellankomunala) och enskilda fackområden och bidrar således generellt till regional samhällsutveckling. Gemensam finansiering av länsövergripande projekt torde i förlängningen också bidra till mer kraftfulla satsningar. Lokal förankring är nödvändig men enskilda kommuner har (starkt) begränsade möjligheter att ensamma bedriva regionala utvecklingsprojekt. En förstärkning från andra kommuner med samma eller liknande intressen torde gynna samtliga involve-rade aktörer. Synergieffekterna blir dock inte enbart märkbara i form av starkare ekonomiska muskler. Genom att flera och nya aktörer deltar i verksamheterna tillförs projektet och dess aktörer rätt sorts kunskap. Möjligheterna för att den övergripande målsättningen: regional utveckling och ökad välfärd för regionens invånare ökar. Politiskt ansvar och förtroende Ansvaret för att tillvarata länets stora utvecklingspotential vilar ytterst på politiskt ansvariga för offentliga verksamheter i regionen och dess kommuner. De kommunalrättsliga befogenheterna har ökats under de senaste åren för att lokala och regionala utmaningar skall kunna mötas bättre. Projektledare och andra intervjupersoner understryker betydelsen av att kommunpolitikerna, men även den regionala nivåns politiker, myndigheter och organisationer samordnat stödjer projekten utan att bortse från verksamheternas olika huvudmän. Projektverksamheter som beviljats regionalt utvecklingsstöd är en gemensam angelägenhet. En av de intervjuade projektledarna utbrister: Projekten är gemensamma och regionala och därför borde det vara i allas intresse att medverka för att uppnå ett gott resultat. Ömsesidigt förtroende är en nyckelfaktor här. Projektverksamheten och de som utför den, ges förtroende och legitimitet av andra aktörer som samverkar i processerna inklusive myndigheter och politiker med politiskt ansvar för offentlig kommunal och regional verksamhet. Aktörer som medverkar i olika roller i projekten bidrar med sin kunskap och ges på detta sätt handlingsutrymme 9
10 att använda den i verksamhet för förändringar som kan skapa lokal och regional utveckling. Genom kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan politiker, tjänstemän och projektens praktiker ökar kunskapen om lokala och regionala utvecklingsprocesser. De frågor som ställs och samtalen som förs mellan projektaktörer - omkring vilka gemensamma utmaningar projekten skall möta, vilka mål som skall uppnås och med vilka/s resurser - beskrivs såväl som svåra, nödvändiga och lärorika. Detta är omistliga kunskaper för praktikerna som arbetar konkret i projekten, men även för politikerna som är ansvariga för att stötta och kanalisera nödvändiga resurser till rätt aktörer och processer. Verksamheter konsolideras, och förtroende skapas bland praktiker såväl som politiker. En intervjuperson, en lokal politiker, säger: Det är viktigt att ge människor förtroende. och fortsätter: Vi får hela tiden frågan: Tror kommunen på det här? Politiker kan inte hela tiden uträtta saker själva, men vi kan bidra till att skapa förutsättningar. Vi kan också gruppera oss och delta i/leda uppvaktningar. Det är viktigt att projektansvariga och projektledare får credit för det de gör men jag som politiker behöver också stöd i form av kunskap och uppbackning från andra människor som deltar i verksamhet ute i regionen och nationellt. Förtroende är en nyckelfaktor för regional utveckling. Projektets aktörer behöver ges rörelseutrymme och förtroende för att kunna utföra de olika uppgifterna. En stor potential ligger här i politiskt ledarskap med kapacitet att greppa och utöva det ansvar de anförtrotts i förhållande till de individer som sköter det praktiska genomförandet av verksamheter för befolkningen i kommunerna/regionen/länet. Politiskt stöd betyder mycket för legitimiteten att bygga nätverk, sprida kunskap och goodwill för projekt i länet och nationellt. Att förtroendevalda är ytterst ansvariga för regionala utvecklingsprocesser betyder inte att politikerna är ensamma i sitt ansvar. Förtroende bygger i grunden på erfarenhets- och kunskapsutbyte: en kontinuerlig dialog och kommunikation mellan verksamheterna och dess aktörer och politikerna. Politiker kan bli bättre på att aktivt ta ansvar för de offentliga regionala utvecklingsprojekten. Stödet för lokala och regionala satsningar kan också bli tydligare genom att lokala och regionala politiker aktivt ägnar sig åt att kommunicerar med och ställer krav på organiseringen av de lokala verksamheter som erhåller regionala projektmedel. Ett ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte bidrar till mer träffsäkra strategier och att rätt resurser och instrument kanaliseras till rätt aktörer. Resultat i rapporten pekar på betydelsen av att beslut om stöd grundar sig på kunskap från finansiärernas sida om vilka insatser som behövs för regional utveckling, för att stödet skall bli mer träffsäkert och inte smetas ut. Erfarenheter från flera IP uttrycks i samma riktning, bland dessa betonar en IP: Olika projekt har ju olika förutsättningar. Frågor och strategier behöver finslipas och bli smidigare och tydligare. Det är viktigt att man får en god finansiering som det är nu är det prutning överallt som gäller. Projekt Organisering i projektform har sina för- och nackdelar. I studien finns exempel på att satsningarna kan vara tillfälliga och snabba svar som motsvarar ett aktuellt behov (t.ex. konsultcheckarna, Stockaryd - info och marknad) där en utmaning möts och matchas i tid. Satsningarna kan också vara tidigare kända utmaningar/möjligheter som behöver mötas mer samordnat i länet och där visar sig också att projektformen kan underlätta att det bli gjort. 10
11 Organisationsdjungeln där olika aktörer, organisationer, myndigheter, etc. bär på kunskap och andra resurser inom avskilda ämnes- eller ansvarsområden är en utmaning som kan utgöra ett hinder för regional utveckling. Projektet som samarbetsform kan, när det fungerar som bäst, göra systemet smidigare genom att sammanföra resurser från olika organisationer och ämnesområden. Det finns emellertid en risk att organisationer/myndigheter som arbetar inom ett ämnesområde riggar egna projekt och att projektets ansvariga blir så upptagna av uppgifter i projektets organisation, administrationen och kommunikationen kring projektet, att man tappar helikopterperspektivet. I sådana sammanhang kan projektet och dess aktörer gå miste om viktiga kunskaper eller resurser som redan finns att tillgå regionalt. Man förlorar sig i att uppfinna hjulet och göra hemsidor för ett specifikt projekt som en intervjuperson uttrycker det. Bland de projekt som undersökts i vår studie finns få klara negativa tendenser i denna riktning men sannolikt kan de enstaka lokala/regionala projekten såväl som de större satsningarna hamna i denna situation. Om verksamheter inte följs upp så att dess resultat kan återföras till projektaktörer och medansvariga och tillvaratas mer systematiskt går hela det regionala utvecklingssystemet och dess aktörer miste om viktig kunskap. Det finns flera områden där många olika aktörer besitter viktiga resurser inom ett område, och där behovet av utvärdering och tillvaratagande av kunskap blir särskilt tydligt. Exempel på sådana områden är energi, besöksnäring, miljö, kultur, näringsliv och arbetsmarknad. Den treåriga tidshorisonten (dvs. att regionala projekt kan få stöd under längst tre år) är svår för flera PL och IP i vår studie. I flera av projekten som ingår i föreliggande utvärdering har aktörerna framfört klagomål på projekttänket. Några av de intervjuade hänvisar till att processer som attitydförändringar eller marknadssatsningar förutsätter ett omfattande förankringsarbete. Därför uttrycker flera intervjupersoner i styrningen och ledningen av projekt också önskemål om rejälare satsningar och längre projektperioder. Ett talande citat från en sådan IP: Man kan givetvis inte ge ett projekt stöd för evigt, men å andra sidan borde pengarna förvaltas och fördelas på ett annorlunda sätt. Man borde kanske gå in från det offentligas sida med en större pott pengar det första året, för att sedan trappa av undan för undan. I de studerade projekten beskrivs också fördelar kopplade till just tidsbegränsningen. Den avgränsade tidsperioden tränar aktörernas kapacitet att organisera arbetet på ett strategiskt sätt, visar det sig där. I ett sådant projekt har områdesansvariga utsetts för att ta fram strategiska aktivitetsplaner som sedan följs upp kvartalsvis samt i slutet av året. Uppföljningen inkluderar även ekonomiska aspekter. Verkställande person i projekten har därmed inte behövt fokusera på ekonomi utan på aktivitetsinnehållet. De har haft en ram och en budget att hålla sig till. Det leder till att fokus läggs på innehållet i projekten snarare än på ekonomin en lärdom även för företagen Här vill vi tillägga att detta är en lärdom värd att uppmärksamma av fler medverkande i regionala utvecklingsprojekt. Resurser i och för organisering av regionala utvecklingsprojekt Under avsnittet om projekt ovan har vi berört utmaningar som är kopplade till organisationsdjungeln. Beslutsfattare och tjänstemän i Jönköpings län kan bli ännu bättre på att göra djungeln lite mindre snårig, samla kunskaper och andra resurser i ett och samma projekt. Rent konkret handlar det här om att handläggare och beslutsfattare noggrant värderar projektens sociala nätverk och dess kunskapsstruktur för att bedöma på vilket sätt projektet ersätter eller kompletterar det som redan finns. Beslutsfattare och tjänstemän kan ge rekommendationer beträffande ytterligare aktörer som bör involveras i projektet, i de fall där något väsentligt saknas. 11
12 De förtroendevalda har även det politiska ansvaret att övervaka och hantera den lokala-regionala dimensionen: att prioritera verksamheter/utmaningar, fördela resurser och stötta processer för utveckling i regionen/länet. Det yttersta ansvaret för projekt- och utvecklingsverksamheten i ett län är politiskt men organiseringen kräver i praktiken många olika finansiärer och utförare, entreprenörer i offentlig och privat verksamhet, ideella aktörer, individer och blandformer därav. Utvärderarna vill uppmana uppdragsgivarna till diskussion och reflektion beträffande gränser och rörlighet mellan lokala och regionala projekt, och huruvida det är önskvärt att så många som möjligt av de satsningar som görs skall vara regionövergripande. Fler gemensamma och samlade insatser förväntas ge starkare finansiella muskler men strävan att lärandet kommer så många aktörer och en så stor del av regionen som möjligt till del borde vara central i detta sammanhang. Intermediärerna spelar också en avgörande roll här, de utgör en resurs för projektets målgrupper. Tjänstemän, anställda, professionella och handläggare i de organisationer som ligger nära det praktiska utförandet framstår som klippor. Det är viktigt att stödmottagares erfarenheter hörsammas och tillvaratas, så att insatserna kan anpassas och hålla över tid, trots att målgruppernas förutsättningar och behov förändras kontinuerligt. När medfinansiärer och andra praktiker samspelar och tar ansvar skapas förtroende och långsiktiga relationer. Detta möjliggör fortsatt utvecklingsarbete även efter det att projekttiden löpt ut. Kunskapen och erfarenheterna som idag finns hos flera olika aktörer, borde samlas in systematiskt och samordnas till en tillförlitlig kunskapsbas. En av de grupper som i vår undersökning tydligast uttalat behov av stöd från regionala myndigheter/ politiker är projektledarna. Mycket av kunskapen (och ansvaret) bärs av dessa eldsjälar. Projektledarrollen Hos projektverksamheternas medverkande aktörer finns en enorm kunskapsbas. Den är av största betydelse för de regionala utvecklingsverksamheterna. I flera av de projekt som vi analyserar här, visar sig resultat och effekter som rör projektledarens roll. Projektledarna är inte sällan eldsjälar. De engagerar sig i arbetet med liv och lust och ibland förefaller de vara själva projektet. Det faktum att PL är framträdande och starka kan också innebära problem, genom att erfarenheterna/lärandet riskerar att stanna hos en person/funktion i projektet. Eldsjälar av den här typen är viktiga som katalysatorer. Frågan är bara hur länge denna person orkar i sin roll och vad som händer i det lokala samhället den dag då projektet avslutas eller projektledaren flyttar/lägger ned engagemanget? Det är heller inte sagt att projektledaren önskar ha den framträdande roll som hon/han tvingas axla. Flera projektledare beskriver på liknande sätt att de känner sig ensamma i sin roll. En PL berättar: Jag vill inte bygga upp detta kring mig. Jag vill att människor växer. Jag är ingen ledare som gillar att bestämma ensam. Det är inte viktigt att jag står längst fram. Arbetsmiljön har inte varit bra, och det är tungt tidvis att inte ha någon att prata och bolla med. Hot, ignorans och tryck tär. Vi genomför otroligt många möten och man kan sitta här och säga ingenting, och sedan samlas i hörnet istället för att kommunicera tillsammans. Det är ett problem som jag skulle vilja komma tillrätta med. Projektledare uttrycker olika önskemål om bättre stöd, och stöd anpassat till olika arbetsförhållanden. Detta framstår som ett genomgående problem. Professionella praktiker som 12
13 representerar medfinansiärerna, styrgrupper, ALMI och andra uppges förvisso ha varit stödjande klippor vid vissa tillfällen, under en period eller när något måste göras. Vårt intryck är att detta stöd är något högst väsentligt en strategisk fråga för politiker och tjänstemän som arbetar med regional utveckling. Vad gjorde att stödet upplevdes meningsfullt för PL? Här finns erfarenhetsbaserade kunskaper att tillvarata för att kunna ge ett mer kontinuerligt och adekvat stöd till PL. Det krävs ett närgånget externt handledningsstöd och konstruktivt frågeställande kring projektledarens möjligheter i ledningsuppgifterna. Vi uppfattar att detta är något som måste betonas extra. Hjälpen förefaller, i vissa av fallen, komma retroaktivt i svåra situationer och först när projektledaren ropar på hjälp. De intermediärer som möter PL bär också ansvaret för att möta och/eller lyfta frågorna om PL:s behov och adekvata insatser. Intermediärerna, inte minst de professionella inom RF och Lst, är en del av problemlösningen i att aktivt verka för att eldsjälar förses med relevanta resurser i projektledningsarbetet. Ett proaktivt förhållningssätt i relation till projektledarna är en väsentlig del i arbetet för att nå långsiktig hållbarhet i projektverksamheter, på det sätt som avses i RUP:en. All projektverksamhet förutsätter en slags basbemanning/koordinatorfunktion för ekonomiadministration, information, kommunikation och dokumentation. PL i flera av projekten berättar att även om projektets bärande idéer är väl förankrade bland många aktörer, kan det visa sig svårt att få förståelse för att aktiviteterna i projektet kräver styrning, samordnande ledning och skötsel samt administration och redovisning av offentliga medel. För att projektledaren skall kunna fungera väl i sin roll behöver han/hon mer utrymme för kontaktskapande och värdeskapande relationer och mindre bundenhet till skötseln av omfattande administrativa uppgifter och uppföljning. Projektledare och andra eldsjälar slocknar när de inte kompletteras av andra i skötseln av verksamheten. I flera projekt i denna studie står PL framförallt utan administrativt stöd. Och, där projektledare saknar stöd för administration, styrning och uppföljning i verksamheten tillvaratas inte heller den potential som finns för regional utveckling, vare sig hos entreprenörer/eldsjälar eller i projektverksamheterna. Ett par relevanta frågor i detta sammanhang torde vara: Kan projektledaren avlastas och kompletteras så att hon/han på ett bättre sätt kan använda sina resurser som katalysatorer och idésprutor, eller kan man lära sig att bli lite mer av administratör om man är en eldsjäl och idéspruta? Är det möjligt att hitta former för ett vidgat lärande utan att överformalisera, så att projektledaren/andra nyckelaktörer får möjlighet att dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter till andra individer som arbetar i projektet eller i andra liknande projektverksamheter? Projektledningens utmaningar behöver mötas i gemensamma lärande mötesfora där PL och andra aktörer som medverkar i organiseringen av de olika verksamheterna deltar. Vi föreslår därför en särskild insats från RF/Lst, inte för att överta projektledningsansvar utan för att onödiga fel och fällor skall förekommas till förmån för en effektiv och ändamålsenlig organisering av projektverksamhet. Formerna för dessa kunskapande fora återstår att dryfta. De utvecklas med fördel i samverkan mellan RF/Lst och projektledarna. 13
Sammanfattning. Utvärdering av projekt inom Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län. Ann Britt Karlsson och Monica Johansson
Sammanfattning Utvärdering av projekt inom Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län Ann Britt Karlsson och Monica Johansson 2011-03-24 1 Lärande erfarenheter i organiseringen av utvecklingsprojekt
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merSammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.
Stockholms läns landsting 1(6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Clara Wahren Regionbildning i Stockholms län Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsens
Läs merKommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,
Läs merRegionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN
Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat
Läs merStrategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910
Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merAnsökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merLärande utvärdering i praktiken
Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Läs merSamverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Läs merEU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE
EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...
Läs merSocialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?
Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan
Läs merRIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY
1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds
Läs merANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet
ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar
Läs merVåga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merFramtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland
1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram
Läs merGötenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt
Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merInrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande
Läs merKommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merRegionförbundet Östsams Internationella strategi
1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins
Läs merPROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm
PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara
Läs merVägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola
Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen
Läs merInformationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26
Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den
Läs merLär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12
Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som
Läs merProblemanalys (vilken utmaning ska projektet lösa eller vilka nya möjligheter/metoder
Informerande dokument Information Sida 1 (6) Ansökan om regionala projektstöd Projektstöd är ett viktigt verktyg i det regionala utvecklingsarbetet. Region Norrbotten beviljar stöd till projekt som på
Läs merEn lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Läs merDokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010
Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.
Läs merFörändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland
1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten
Läs merUtlysningstext socialt entreprenörskap 2015
Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Läs merRegional lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen
Regional lärandeplan för strukturfonderna 2014-2020 i Stockholmsregionen 2 (7) Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Syftet med lärandeplanen... 4 1.2 Regional kontext... 4 2. En lärandeplan i tre delar
Läs meren halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
Läs merStrukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv
Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det
Läs merNytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Läs merBäddat för utveckling
Bäddat för utveckling Ett kunskapsunderlag om förutsättningar för utvecklingsprojekt i vården och omsorgen Presentation av rapporten Innehåll Problemformulering Syfte och frågeställningar Metod Slutsatser
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merTillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.
TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merRiktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete
Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Läs merVad gör en plats attraktiv?
Vad gör en plats attraktiv? Målbilder och genomförande i den kommunala utvecklingspolitiken Vad är det som gör att en plats uppfattas som intressant och attraktiv? Vad kan en kommun göra för att en plats
Läs merNu bildar vi nya Region Örebro län
Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND
Läs merHandledning till projektorganisation
2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas
Läs merHandlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten
Handlingsplan Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Inledning Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt. Målet med uppdraget är att kvinnor
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen
Läs merÅt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar
Läs merUtveckling av FRG-konceptet
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper
Läs merInternationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs merUppdrag och mandat i TRIS
Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer
Läs merTillväxt på nya marknader
Tjänsteskrivelse 2015-10-09 RJL 2015/1759 Regionledningskontoret Regional Utveckling Mikael Gustafsson Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tillväxt på nya marknader Förslag till beslut
Läs merExternt finansierade projekt
Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merHur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd
Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd 96=LEADER II 2001= Leader+ Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd verkar lokalt i 4 kommuner
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merVälkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merKriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell
Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;
Läs merProjekt inom utvecklingsenheten
www.pwc.se Revisionsrapport Projekt inom utvecklingsenheten Johan Lidström Januari 2016 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.3. Revisionskriterier...
Läs merUtgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet
Antagen av regionstyrelsen 2010-12-08, uppdaterad 2011-12-14 Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Projektmedel är ett viktigt verktyg för regional utveckling, och dessa ska
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merKommuners Öppna Ledarskapsprogram
Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merIntern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Läs merDeltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun
Läs merCenterkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma
Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är
Läs merKULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Läs merHållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling
Hållbara platser Samverkan för regional serviceutveckling Projektägare: Västra Götalandsregionen, Näringsliv Projekttid: November 2016-30 juni 2019 Budget: 3 Msek Finansiärer: Tillväxtverket, Länsstyrelsen,
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad
Läs merAtt äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30
Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd
Läs merSammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-11-09 LS 2015-0997 Landstingsstyrelsen Regionbildning i Stockholms län Föredragande landstingsråd: Gustav Hemming Ärendebeskrivning
Läs merUtbildningsdepartementet (5) Dnr:
Utbildningsdepartementet 1 (5) Delredovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling
Läs merProjektplan Projekt Oberoende 2012 2014
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation
Läs merFotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51
Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merUtvärdering av genomförandeorganisationerna. Presentation för och workshop med ESF:s ÖK
Utvärdering av genomförandeorganisationerna i ESI Presentation för och workshop med ESF:s ÖK 2016-10-04 Syfte Återföra erfarenheter från utvärderingsarbetet så här långt Bidra till engagemang Få inspel
Läs merK v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige
K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling
Läs merRevisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14
Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merUtlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet
UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merProjektbeskrivning social lokal utvecklingsstrategi för Vimmerby kommun
Datum 2015-08-27 1(5) Projektbeskrivning social lokal utvecklingsstrategi för Vimmerby kommun Sökande: Program: Projektets namn: Vimmerby kommun Stärkt lokal attraktionskraft SLUS Social lokal utvecklingsstrategi
Läs merKultursamverkansmodellen så funkar den!
Kultursamverkansmodellen så funkar den! www.regionostergotland.se Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella kultursamverkansmodellen. Från och med 2013 är samtliga län, utom Stockholm, med i modellen.
Läs merDigital strategi för Statens maritima museer 2020
Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
Läs merAnsökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Läs merSamverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs mer