Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar

Transkript

1 Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar Evaluation of the programme Incentives for new business concepts Tobias Fridholm, Göran Melin Faugert & Co Utvärdering AB

2 Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar Evaluation of the programme Incentives for new business concepts Tobias Fridholm, Göran Melin Faugert & Co Utvärdering AB, mars 2012

3 Innehåll Sammanfattning 1 Summary 4 1. Inledning 8 2. Uppdrag och genomförande Syfte och mål Metod Definitioner Rapportens upplägg Om programmet Programmets framväxt Programmets syfte och mål Programmets organisation Nod Gnosjö Mål, organisation och styrning Verksamhet Resultat och effekter Bedömning av Nod Gnosjö Nod Gotland Mål, organisation och styrning Verksamhet Resultat och effekter Bedömning av Nod Gotland Nod Halland Mål, organisation och styrning Verksamhet Resultat och effekter Bedömning av Nod Halland Nod Jämtland Mål, organisation och styrning Verksamhet Resultat och effekter Bedömning av Nod Jämtland Nationell forskningssamordning Mål, organisation och styrning 41 Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar i

4 8.2 Verksamhet Resultat och effekter Tilläggsstöd för dokumentation Bedömning av Nationell forskningssamordning KK-stiftelsen Beskrivning av KK-stiftelsens insatser Bedömning av KK-stiftelsens insatser Bedömning av programmet Slutsatser Avslutande diskussion 50 Appendix A Intervjuförteckning 53 Appendix B Frågeformulär 54 ii Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar

5 Sammanfattning Programmet Drivkrafter för nya näringar har utvärderats. Programmet löpte från våren 2006 till och med Det övergripande målet med programmet var att med hjälp av kompetensutveckling och interaktiv forskning skapa förutsättningar för hållbara arbeten inom nya näringar (upplevelseindustrin). De resultat som uppkom skulle bli koncept för kompetensutveckling och arbetssätt, och förpackas så att de kunde spridas utanför programmet. Även andra resultat och lärdomar skulle kunna föras vidare. Regional samverkan mellan högskolor och andra aktörer var också viktig. Programmet inkluderade näringar som utgick från design, upplevelser och kulturarv. Programmet genomfördes i fyra regioner (noder), Gnosjöregionen, Gotland, Jämtland och Halland, och hölls samman av en nationell forskningssamordnare som under huvuddelen av programmet fanns vid Internationella Handelshögskolan (IHH) i Jönköping. Noderna har var och en samlat ett mindre FoU-nätverk där forskare vid regionens högskolor och representanter för andra regionala aktörer har ingått. Utvärderingen har fokuserat dels på programnivå, dels på programmets olika delar. På nationell nivå har den nationella forskningssamordningen och KK-stiftelsens insatser utvärderats. På regional nivå har utvärderingen behandlat delprojekt, forskning och andra aktiviteter inom respektive nod. Programmet Noderna fick relativt fria ramar inom programmet, vilket innebar att ansvaret för utfallet i hög grad hamnade hos centrala individer på utförarsidan. Programmet har haft flera starka sidor. Det viktigaste var det stora engagemang som fanns hos de flesta centrala individer i alla noder. Dessa fick också ett gott processtöd av KK-stiftelsens handläggare, vilket var betydelsefullt då flera centrala personer hade begränsad erfarenhet av programmets teman. Programmet har nått en del goda resultat, i synnerhet förändrade attityder till kulturella och kreativa näringar och ett flertal positiva verksamheter att bygga vidare på för regionerna. Några kompetensutvecklingskoncept med potential har utvecklats. Samverkan mellan regionala högskolor och omgivande regioner förefaller ha varit relativt god under processen, dock med begränsade bestående effekter. Programmet har haft två svaga sidor. För det första har den nationella nivån av flera anledningar varit svag. KK-stiftelsen valde, delvis genom att ge noderna relativt fria ramar, en mindre styrande roll, och hade svårt att ändra roll när förväntningar om målstyrning ökade. Kompetensutvecklingen har inte legat på avancerad nivå, vilket i huvudsak verkar bero på otydlig styrning från KK-stiftelsens sidas. Utbytet mellan noderna blev ganska litet, vilket framför allt berodde på att programmets konstruktion gjorde att projekt- och forskningsutförare i de respektive noderna inte mötte varandra tillräckligt ofta, och på otillräcklig kommunikation och svagt ledarskap från den nationella forskningssamordnaren. Programmet led även av att IHH inte presenterade den motfinansiering för nationell forskningssamordning de utlovat i projektavtalet. För det andra har forskningens roll varit otydlig och svag. Det beror till stor del på programmets utformande, där forskningen skulle vara interaktiv, i praktiken följeforskning. Forskningen hamnade då i kläm mellan utvecklingsverksamhet och vetenskap. I två noder ledde detta till att forskarna helt eller i stor utsträckning valde bort forskningspublikationer. I de andra två noderna blev följden att forskarna skrev publikationer som varken förefaller vara till särskilt stor nytta i utvecklingsverksamhet eller har genomgått peer-review-granskning i egentlig mening. Programmets gemensamma antologi höll även den en lägre nivå än vad som kan förväntas. Framtida program bör utformas med mer tanke på två typer av legitimitet. Den första typen är legitimitet i stort ; till exempel i samhället, av utomstående betraktare och av nytillkommen personal. Resursanvändningen måste uppfattas som rimlig och motiverad. Uppföljning och dokumentation måste uppfattas som vederhäftig. Den Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar 1

6 andra typen av legitimitet är vetenskaplig legitimitet. Resultaten bör accepteras av det vetenskapliga samfundet. Forskare som får medel och genomför ett forskningsarbete och sedan inte får forskarvärldens erkännande för detta, har gjorts en björntjänst. De flesta forskare kommer att söka vägar för att undvika sådan illegitimitet. Drivkrafter för nya näringar hade brister vad gäller båda dessa typer av legitimitet. Sammantaget får programmet betyget svagt godkänt. De trettio miljoner kronor som satsats har gjort avtryck i ett stort antal verksamheter. Tyvärr saknas oftast bevis på om verksamheterna kan fortleva. Forskningens bidrag är svagare än övrig verksamhet. Nod Gnosjö Verksamheten skulle dels åstadkomma en regional attitydförändring så att design-, upplevelse- och kulturarvsbaserade näringar skulle få bättre förutsättningar, dels kompetensutveckla nya företagare inom de näringarna. Verksamheten har till stor del genomförts på det sätt som noden avsåg. Verksamheten var relativt konventionell regional utveckling och genomfördes i ett ganska stort antal delprojekt. Det är förståeligt, dels utifrån målet, dels för att medlen hanterades av kommuner. Kopplingen till målet om koncept för kompetensutveckling var i praktiken obefintlig, vilket delvis berodde på otydlig styrning från KK-stiftelsen. Nodens företrädare är nöjda med resultatet av utvecklingsverksamheten. Flera exempel tyder på att potentiellt viktiga attitydförändringar och kompetensutveckling har skett. Bristen på systematisk uppföljning gör det dock svårt att bedöma resultat och effekter. Nivån på kompetensutvecklingen har inte varit på avancerad nivå. Forskningen genomfördes i stor utsträckning på det sätt som avsågs och med stort engagemang. Det är dock troligt att noden hade fått ut mer av forskningen om praktikerna hade varit mer flexibla och vana vid att arbeta med forskare, och vice versa. Avståndet mellan praktiker och forskare var något större än i övriga noder, men ett allt bättre samspel utvecklades. Publikationerna verkar vara för mycket forskning för att stödja utvecklingsverksamhet, men har samtidigt ett lågt akademiskt värde. IHH:s behandling av nodens forskning är beklaglig, framförallt på grund av att IHH sade upp forskarna innan projektet var slut. Nod Gotland Målen var att företag och organisationer inom kulturella och kreativa näringar skulle få konkret nytta av deltagande, främst genom lönsam tillväxt, samt att utveckla metoder och arbetssätt för hur nätverksorganisationer kan skapa branschutveckling. Verksamheten har i allt väsentligt genomförts på det sätt som noden avsåg, men har inte helt varit i linje med programmets intentioner. Utvecklingsverksamheten har huvudsakligen bestått av affärsrådgivning och stöd till immateriella investeringar, till exempel konsultstöd för utformning fysiska miljöer. Detta är förståeligt med tanke på målen och på att noden dominerades av kommunen och ALMI. Ur programmets synvinkel hade ett större inslag av visionära delprojekt varit önskvärt. Det fanns emellertid tydliga visionära inslag vad gäller utveckling av nya metoder och arbetssätt. Där har noden arbetat på det sätt som avsågs i programmet. Flera metoder och arbetssätt har tagits fram som stöd till nätverksorganisationer som utvecklar kulturella och kreativa näringar. Dessa är i praktiken nodens koncept för kompetensutveckling. Nodens företrädare är relativt nöjda med resultatet. Kompetensutveckling och i viss mån attitydförändring förefaller ha skett i den offentliga sfären. Projektet har inneburit att en regional utvecklingsarena skapats inom kulturella och kreativa näringar. Bristen på systematisk uppföljning gör det dock svårt att bedöma resultat och effekter. Kompetensutvecklingen har av allt att döma inte varit på avancerad nivå. Forskningen förefaller ha genomförts på det sätt som avsågs. Flera delprojekt verkar dock ha genomförts med svagt forskarstöd. Forskarna verkar ha lyckats bra med att samverka med företagare. Publikationerna förefaller dock vara för mycket forskning för att stödja utvecklingsverksamhet, men har samtidigt lågt akademiskt värde. Forskningen genererade ett kompetensutvecklingskoncept som kan ha viss potential. 2 Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar

7 Nod Halland Målet var att stimulera radikal innovation genom att representanter för företag i traditionell industri skulle möta representanter för kulturnäringar. Tolv delprojekt genomfördes, som vardera fokuserade på ett företags behov. Andra företag deltog i den konstellation som sattes ihop kring varje delprojekt. Verksamheten har genomförts på det sätt som avsågs. Verksamheten var mer sammanhållen och visionär än i övriga noder. Distansen från konventionell regional utveckling gör dock kopplingen mot programmets mål om näringslivsutveckling mer otydlig. Projektet utgör i sin helhet dess främsta kompetensutvecklingskoncept. Resultaten är svårbedömda. Det beror främst på att projektet riktades mot ett mycket tidigt skede i innovationskedjan; bidragen till företagens utveckling är därför nästan omöjliga att bedöma. Projektet verkar ha bidragit till att några produktiva nätverk skapades mellan tillverknings- och upplevelseföretag. Kompetensutvecklingen har inte har legat på avancerad nivå. Många deltagande företag har dock varit nöjda. Forskningen genomfördes på det sätt som avsågs. Forskarna visade lyhördhet och flexibilitet mot projektet, och har varit ett lyckat bollplank för projektledaren. Forskarna förefaller även ha gjort ett betydande bidrag vad gäller struktur, konceptualisering och dokumentation inom projektet. Forskarna valde att i princip inte publicera på projektet. Nod Jämtland Projektet syftade framförallt till att stimulera moderna versioner av några av Jämtlands traditionella näringar. Verksamheten har genomförts på det sätt som noden avsåg. Utvecklingsverksamheten drog dock mer åt konventionell regional utveckling än vad programmet syftade till. Noden har på KK-stiftelsens inrådan växlat upp projektet med EU-medel. EU-projektens mål fick då stort inflytande. Projektets medel verkar till stor del ha använts till att skapa en bred regional arena kring kulturella och kreativa näringar. Arenan verkar ha fått ganska stor lyskraft. Nodens företrädare är nöjda med resultatet och anser att projektet lämnat ett tydligt bidrag vad gäller attitydförändring till kulturella och kreativa näringar, särskilt i offentlig sektor. Mycket tyder på att så är fallet. Uppväxlingen med EU-medel samt bristen på systematisk uppföljning gör det dock svårt att bedöma resultat och effekter. Tre kompetensutvecklingskoncept utvecklades varav ett har fått god spridning. Forskningen verkar ha genomförts på det sätt som avsågs. Forskningen var interaktiv och tillämpad men inte följeforskning. Det är oklart i vilken utsträckning alla delprojekt hade forskarstöd. Resultaten av forskningen är i det stora hela tillfredställande. Noden har haft en tydlig idé om att forskningen skulle nå ut brett i samhället, och förefaller i det avseendet ha lyckats väl. Nationell forskningssamordning Forskningssamordnaren fick periodvis lägga mycket tid på programadministration, med gott resultat. Utöver det har den nationella forskningssamordningen genomförts på ett till stora delar olämpligt vis. Forskningssamordningen har varit otydlig och svag. Samordnaren har heller inte initierat eller bedrivit forskning på nationell nivå, vilket är anmärkningsvärt. Istället har mycket arbetstid lagts på forskning i Gnosjönoden, vilket med undantag för en kort period inte ingick i arbetsuppgifterna. Resultatet och effekterna av den nationella forskningssamordningen är magra. Det inkluderar även ett tilläggsstöd för dokumentation som forskningssamordnaren förvaltade och som bland annat generade en antologi som nått svag spridning och håller en lägre nivå än vad som kan förväntas. Den nationella forskningssamordningen försvagades betydligt av att IHH inte presenterade den motfinansiering motsvarande två heltidstjänster som utlovades i avtalet med KK-stiftelsen. Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar 3

8 Summary The programme Incentives for new business concepts (Drivkrafter för nya näringar) has been evaluated. The programme ran from spring 2006 throughout The overall objective of the programme was to develop conditions for sustainable jobs in new industries (the experience industry) by generating capacity building and using interactive research. Results that emerged would become concepts for capacity building and work practices, and packaged to be spread outside the programme. Other results and insights would also be spread. Regional collaboration between universities and other stakeholders was important. The programme included industries based on design, experience and cultural heritage. The programme was carried out in four regions (labelled nodes ); Gnosjö, Gotland, Jämtland and Halland; and held together by a national research coordinator who for the major part of the programme was based at Jönköping International Business School (JIBS). Each node assembled a small R&D network in which researchers at universities in the regions and representatives of other regional actors were included. The evaluation has focused both on the programme level and on the different functions within the programme. On the national level, the national research coordination and the Knowledge Foundation's efforts have been evaluated. At the regional level, the evaluation considered the activities and research within each node. The programme The nodes had relatively high degrees of freedom within the programme, which meant that the outcome largely depended on key individuals on the performing side of the programme. The programme had several strengths. Most important was the great commitment shown by most key individuals in all nodes. They also received good process support from the responsible administrator at the Knowledge Foundation. That support was important; several key individuals had limited experience of the programme themes. Some good results were reached. The most important results include changed attitudes to cultural and creative industries in the four regions and a range of activities which the regions can continue to develop. Some potentially promising concepts for capacity building were developed. The interactions between regional universities and the regions appear to have been relatively good during the process, but with limited lasting effects. The programme had two main weaknesses. Firstly, the national level was weak. One reason was that the Knowledge Foundation initially chose a less controlling role, partly by giving the nodes relatively high degrees of freedom. During the programme expectations grew the programme would be more clearly managed by objectives, which required the Knowledge Foundation to play a role that it found difficult. The capacity building has not been on (a level equivalent to) master level, which mainly seems to depend on unclear instructions from the Knowledge Foundation. Other reasons to the weak national level rested on the programme s design, which meant that developers and research performers in different nodes did not met each other often enough, and in the inadequate communication and poor leadership from the national research coordinator; both reasons which resulted in a rather low degree of exchange between the nodes. The national level also suffered from JIBS not presenting the co-financing for national research coordination they promised in the contract. Secondly, research had an unclear and weak role in the programme. That largely depended on the programme format; research in the programme would be interactive and to a significant extent take the form of on-going evaluation. For that reason the research suffered from the tension between development and science. In two nodes, this led the researchers to write only a few or no research publications. In the other two nodes the effect was that the researchers generated publications that neither were of much use in development activities nor had undergone proper academic peerreview. In addition, the programme s anthology also holds a lower standard than what would be expected. 4 Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar

9 When designing future programmes, more attention should be paid to two types of legitimacy. The first type is legitimacy at large, for example in society or in the eyes of external observers and new staff. The use of programme resources must be perceived as reasonable and justified. Monitoring and documentation of the programme must be perceived as authoritative. The second type is scientific legitimacy. The results should be accepted by the scientific community. A researcher who receives funding and carries out a research project should be recognised by the scientific community for that work. Most researchers will find ways to avoid illegitimacy in that respect. The evaluated programme suffered from a deficit of both types of legitimacy. Overall, the programme should narrowly receive the grade passed. The 30 MSEK that the Knowledge Foundation invested have left a mark in a wide range of activities. Unfortunately there is a lack of evidence on the activities ability to survive without further public support. The programme s contribution to research is weaker than its contribution to development work. Node Gnosjö The node s objectives were (i) to change regional attitudes such that industries based on design, experience and cultural heritage would get better conditions, and (ii) to build capacities of new entrepreneurs in the sector. The activities have largely been carried out the way that the node intended. The activities consisted of fairly conventional regional development and were carried out in a relatively large number of subprojects. That format is understandable, partly because of the node s overall objective, partly because the funding was managed by municipalities. The link to the programme objective of concepts for capacity building was practically non-existent, partly due to unclear instructions from the Knowledge Foundation. The representatives of the node are pleased with the results of the development activities. Several examples suggest that potentially important capacity building and changes in attitudes have occurred. The lack of systematic monitoring of the process and the effects makes it difficult to assess performance and effects. The capacity building has not been on (a level equivalent to) master level. The research was conducted largely in the manner intended, and with great commitment. The node probably would have got more out of the research if the practitioners had been more flexible and accustomed to working with researchers, and vice versa. The distance between practitioners and researchers was somewhat larger than in the other nodes, but the interaction improved significantly over time. The publications appear to be too much science to support development, but yet have a low scientific value. JIBS has treated the node's research in a regrettable way, in particular by terminating the contracts of the researchers before the end of the project. Node Gotland The node s objectives were (i) that companies and other organisations in the cultural and creative industries would receive tangible benefits from participation, mainly through profitable growth and (ii) to develop methods and procedures for how network organizations can support development of industrial sectors. The operations have by and large been carried out the way the node intended, but not entirely in line with the intentions of the programme. The development activities have mainly consisted of business advice and support to the "intangible investments" such as consult assistance for the design of indoor and outdoor environments. This is understandable, partly given the node s objectives, partly since the node was dominated by the municipality and ALMI. However, from the perspective of the programme more visionary subprojects would have been desirable. On the other hand, there were clearly visionary elements in the development of new methods and practices. In that respect the node has worked as intended by the programme. Several methods and approaches have been developed that help network organisations supporting cultural and creative industries. Those methods and approaches are, in practice, the node s concepts for capacity building. Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar 5

10 The node s representatives are relatively satisfied with the results. Capacity building and, to some extent, changed attitudes appear to have occurred in the public sector. The node s activities have led to the creation of a regional support arena for the development of cultural and creative industries. The lack of systematic monitoring makes it difficult to assess performance and effects. The capacity building has most probably not been on (a level equivalent to) master level. The research seems to have been carried out as intended. Several subprojects seem to have been carried out with weak research support. Scientists seem to have engaged successfully with local entrepreneurs. The research publications seem to be too much science to support development activities, but yet have a low academic value. The research generated a concept for capacity building that might have some potential. Node Halland The node s objective was to stimulate radical innovation by letting representatives of companies in traditional industries meet representatives of cultural industries. The node conducted twelve subprojects, which each focused on the needs of one company. For each subproject a constellation with participants from other companies was put together. The activities were carried out as intended. The node s activities were more cohesive and visionary than in the other nodes. The distance from conventional regional development however makes the link to the programme objectives for industrial development less clear. The node constitutes in itself its main concept for capacity building. The results are unclear. This is mainly because the activities concerned a very early stage in the innovation process. The node s contributions to business development are therefore almost impossible to trace. The node appears to have contributed to the establishment of a small number of productive networks between manufacturing and cultural industries. The capacity building has not been on (a level equivalent to) master level. Many participating companies have been satisfied. The research was carried out according to plan. The researchers were responsive and flexible to the needs of the project, and constituted a good sounding board for the project leader. The researchers appear to have made a significant contribution in terms of structure, conceptualization and documentation of the node s activities. The researchers chose to more or less not publish on the activities in the node. Node Jämtland The project aimed primarily at stimulating modern versions of some of Jämtland's traditional industries. The activities were carried out in the ways the node intended. The development activities were, however, more directed towards conventional regional development than the programme intended. The node has, on advice from the Knowledge Foundation, multiplied its means by adding funding from the EU. The objectives of the EU projects thereby became influential. The node's funding seems largely to have been used to create a broad regional arena around the cultural and creative industries. The arena seems to have got relatively much attention regionally. The node s representatives are satisfied with the outcome and believe that the project made a significant contribution in terms of changed attitudes towards cultural and creative industries, especially in the public sector. There are clear indications that they are right, however, the added EU funding and the lack of systematic monitoring makes it difficult to assess performance and effects. Three concepts for capacity building were developed. One of those has been quite well spread nationally. The research seems to have been carried out according to plan. The research was interactive and applied, but did not take the form of an on-going evaluation. It is unclear to what extent all subprojects had research support. The research results are overall satisfactory. The node had a clear idea that its research would reach out in society, and seems in this regard to have been successful. 6 Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar

11 National Research Coordination The national research coordinator periodically had to put much time on programme management, with good results. Apart from that, the national research coordination was carried out in a largely inappropriate manner. The research coordination was unclear and weak. The coordinator did not initiate nor conduct research at the national level, which is remarkable. Instead, much work has been put on research in the Gnosjö node, which except for a short period was not included in the task. The results and impact of the national research coordination are overall poor. That also includes an additional support for documentation, which the research coordinator managed. That support generated among other things an anthology that has been quite narrowly spread and holds a lower scientific level than would be expected. In the contract with the Knowledge Foundation JIBS promised co-financing equivalent to two full-time research employments. JIBS did not fulfil the contractual promises, which had considerable negative consequences for the national research coordination. Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar 7

12 Introduktion 1. Inledning Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, nedan kallad KK-stiftelsen, har finansierat ett program kallat Drivkrafter för nya näringar. Till nya näringar hör bland annat design, upplevelser och kulturarv. Programmet löpte från våren 2006 till och med Programmet slutrapporterades i mars I detta dokument presenteras en utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar. Det övergripande målet med programmet var att med hjälp av kompetensutveckling och interaktiv forskning skapa förutsättningar för hållbara arbeten inom nya näringar (upplevelseindustrin). Mer specifikt var målet att de resultat som uppkom i forskning och kompetensutveckling skulle bli koncept för kompetensutveckling, arbetssätt etc som skulle förpackas så att de kunde spridas utanför programmet. Även andra resultat, erfarenheter och lärdomar från programmet skulle samlas upp för att kunna föras vidare. Det var också viktigt att regionala högskolor och andra regionala aktörer samverkade. Programmet genomfördes i fyra regioner i programmet kallade noder och hölls samman av en nationell forskningssamordnare. De fyra regionerna var Gnosjöregionen, Gotland, Jämtland och Halland. Dessa valdes ut vid programstarten och har var och en samlat ett mindre FoU-nätverk där forskare vid regionens högskolor och representanter för andra regionala aktörer har ingått. Internationella Handelshögskolan i Jönköping var under huvuddelen av programmet värd för den nationella forskningssamordningen. Utvärderingen har genomförts av Göran Melin (projektledare) och Tobias Fridholm under perioden november 2011 till mars AnnaKarin Swenning har fungerat som intern kvalitetsgranskare. Utvärderarna vill rikta ett stort tack till alla de personer som ställt upp för intervjuer och i övrigt bidragit till att utvärderingen kunnat genomföras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. 2. Uppdrag och genomförande 2.1 Syfte och mål Syftet med utvärderingen har varit följande: Ge ett betyg på programmet i sin helhet (formativt) Ge projekten i programmet ett betyg på verksamheten (summativt/kontrollerande) Återföra erfarenheter som kan förbättra KK-stiftelsens stöd och verksamhet (formativt) Utvärderingen skulle undersöka vad de olika projekten lett till och vilken nytta regionerna har haft av programmet. Uppfattas den genomförda forskningen som relevant för avnämarna (beslutsfattare i regionerna samt företag)? Utvärderingen skulle också granska vilken kunskap som tagits fram av de forskare som verkat inom programmet. Vad har fungerat väl; vad har fungerat mindre väl? Utvärderingen har fokuserat både på programnivå och på regional nivå i de ingående projekten. 8 Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar

13 2.1.1 Utvärderingens fokus på programnivå Bedömning av värdet av insatserna för programmet Har KK-stiftelsens investering i programmet gett önskad utdelning är insatsen rimlig i förhållande till investeringen? Hur har programmet fungerat i sin helhet? Delprojekt, nätverk, följeforskning och hur dessa komponenter har samverkat KK-stiftelsens roll som koordinator; hur har styrning skett? KK-stiftelsenivå Programnivå Projektnivå Vilka strukturella effekter kan hittills spåras till följd av programmet? Utvärderingens fokus på projektnivå Programmet har bestått av ett tiotal projekt. Varje regional nod har finansierats i två projekt vardera: ett första då ALI var forskningsutförare, och ett andra för återstoden, och huvuddelen, av programtiden, då forskningen med något undantag utfördes av forskare vid högskolorna i regionerna. Den nationella forskningssamordningen har ansvarat för två projekt, dels ett som större projekt som utgjort stödet till själva forskningssamordningen, dels ett tilläggsstöd för dokumentation som beviljades med ca ett år kvar av programmet. Utvärderingen har haft följande fokus på projektnivå: Pröva projektens målformuleringar Hur motsvarar dessa mål intentionen med programmet? I vilken grad har de varit operativa (styrning, uppföljning)? Har projekt genomförts på det sätt som avsågs? Vilka resultat har nåtts? Enligt avtal, samt eventuella andra resultat Kompetensutveckling på avancerad nivå Vilka högskolor har samarbetet skett med? Bedrivs framtagen kompetensutveckling idag? Kvalitetssäkring Hur har det skett? Hur har det säkerställts att kompetensutvecklingen är på avancerad nivå? Vem har genomfört kvalitetssäkringen? Är prestationerna adekvata i relation till avtalet? Styrning Ekonomi Organisation, handlingsplan inkl kvantifierade delmål, ändamålsenlighet Hur har medlen använts? Transparens på den ekonomiska redovisningen? Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar 9

14 2.2 Metod Utvärderingen har genomförts med hjälp av tre metoder: platsbesök med intervjuer, telefonintervjuer, samt dokumentstudier. Platsbesök har genomförts i alla fyra noderna. Vid platsbesöken har noderna presenterat sin verksamhet. Därefter har så många som möjligt av de centrala personerna i respektive nod intervjuats i enrum. Ungefär hälften av intervjuerna genomfördes gemensamt av utvärderarna, och den andra hälften av en utvärderare. Intervjuer på plats har även hållits med den nationella forskningssamordnaren (två gånger) och med KK-stiftelsens handläggare för programmet. Ett mindre antal telefonintervjuer har genomförts med centrala personer där omständigheterna försvårat intervju på plats. Därtill har programdokumenten studerats. Till dessa hör projektavtalen, programbeskrivningar, halvårsplaner och halvårsrapporter för de olika noderna, slutrapporter, ekonomiska redovisningar, forskningspublikationer och annan information kring programmen. Programdokumenten och rapporteringen erhölls av KK-stiftelsen, medan noderna tillhandahöll forskningspublikationerna och annat informationsmaterial. Rapporten har kvalitetssäkrats genom att noderna och den nationella forskningssamordnaren fått möjlighet att läsa och kommentera på de beskrivande avsnitten i respektive kapitel. 2.3 Definitioner Som del av uppdraget ingår att bedöma om kompetensutvecklingen i programmet har varit på motsvarande avancerad nivå. Bedömningen utgår från skrivningen i Högskolelagen 1 kap 9 : Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). 2.4 Rapportens upplägg Återstoden av rapporten består av fyra delar. I nästa del ges en inledande beskrivning av programmet. I efterföljande del presenteras redovisningar av var och en av noderna. Noderna presenteras alla med samma upplägg. Först ges beskrivningar av mål och styrning, genomförda verksamhet, samt resultat och effekter. Därefter ges en sammanfattande bedömning av respektive nods verksamhet. Efter delen om noderna följer den del av rapporten som behandlar verksamheterna på nationell nivå. Det inkluderar först ett kapitel som behandlar den nationella forskningssamordningen, och som har samma upplägg som avsnitten om noderna. I kapitlet om den nationella forskningssamordningen behandlas även projektet Tilläggsstöd för dokumentation. Därefter följer ett kapitel som inriktas mot KK-stiftelsens insatser i programmet. Rapportens avlutande del behandlar programmet i sin helhet, och innehåller ett samlat omdöme samt en friare diskussion. 10 Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar

15 Bakgrund 3. Om programmet 3.1 Programmets framväxt Programmet tillkom som ett samarbete mellan Arbetslivsinstitutet (ALI) och KKstiftelsen. Ur KK-stiftelsens synvinkel var programmet en fortsättning på en tidigare satsning som stiftelsen hade gjort på kulturella och kreativa näringar. Ur ALI:s perspektiv var programmet framförallt en satsning på att regioner som ansågs stå inför omfattande strukturomvandlingar skulle få extra stöd att genomföra dem; Gotland och Jämtland hade drabbats av regementsnedläggningar och Gnosjöregionen hade en näringslivsstruktur där framtidsutsikterna bedömdes som ganska dåliga. Programmet samordnades ursprungligen av ALI i Visby. Forskningen i noderna bedrevs då av ALI:s forskare i Visby. Kort efter programmets start lades ALI ned. I samband med nedläggningen av ALI försvann programmets finansiering för forskning, motsvarande hälften av programmets totala medel. Programmets fortlevnad säkrades genom regional forskningsfinansiering från kommuner, länsstyrelser, landsting och högskolor. I några fall förefaller högskolorna ha kunnat projektanställa programmets forskare genom att forskarna haft stödpeng från ALI som skulle underlätta karriären efter nedläggningen. När ALI lades ner flyttades forskningssamordningen till Internationella Handelshögskolan (IHH) i Jönköping. En av ALI-forskarna utsågs till nationell forskningssamordnare och flyttade över till IHH. Den främsta anledningen till att forskningssamordningen flyttades till IHH var att IHH erbjöd medfinansiering i form av två forskare på heltid. Även Högskolan på Gotland ville vara värd för samordningen. Några representanter från Gotland ansåg att processen bakom beslutet inte varit tillräckligt öppen, vilket skapade missnöje som till viss del hängde kvar under hela programtiden. Figur 1: KK-stiftelsens projekt per verksamhet (MSEK) Gnosjö Gotland Halland Jämtland Nationell samordning Inledande stöd Huvudsakligt stöd Tilläggsstöd för dokumentation KK-stiftelsen har totalt finansierat programmet med 29,7 miljoner kronor. Figur 1 visar hur fördelningen varit mellan de fem verksamheterna i programmet. De fyra regionernas respektive projektägare beviljades hösten 2007 var och en 5,25 miljoner kronor. Före hösten 2007 hade regionerna fått 1 miljon kronor var i ett inledande stöd. För samordning av forskningen beviljades IHH 3,5 miljoner kronor. En bit in i programmet beviljades ett tilläggsstöd för dokumentation om 1,2 miljoner kronor som Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar 11

16 hanterades av den nationella forskningssamordnaren, men där delar av projektmedlen överfördes till noderna. Utöver detta finansierades forskningen med 5,25 miljoner kronor i respektive region. KK-stiftelsen finansierade inte forskning mer än på nationell nivå, där det av allt att döma 1 ingick i arbetsuppgifterna för den nationella forskningssamordnaren. 3.2 Programmets syfte och mål I projektavtalen angavs att Det övergripande målet med programmet är att med hjälp av kompetensutveckling och interaktiv forskning skapa förutsättningar för hållbara arbeten inom nya näringar (upplevelseindustrin). Resultaten av forskning och kompetensutveckling kommer att bli koncept för kompetensutveckling, arbetssätt etc som skulle förpackas så att de kunde spridas till andra än de som var direkt inblandade i projektet. Det angavs även att det var av väsentlig betydelse att resultat, erfarenheter och lärdomar från programmet tas tillvara och kan spridas vidare. Dessa formuleringar återfinns både i avtalen med de regionala projektägarna och i projektet för nationell samordning. I avtalen med regionerna ingick en lista med kriterier för projekten: Att i möjligaste mån, inom projektets ramar, verka för etnisk mångfald och jämställdhet Att minst en högskola är starkt involverad i projektet Att huvudfokus ligger på kompetensutveckling Att noderna samverkar och öppet delar med sig av information och erfarenheter mellan varandra och [till ALI och] KK-stiftelsen Att respektive värdorganisation i respektive nod driver arbetet långsiktigt och är berett att i möjligaste mån härbärgera och sprida kunskaper och kompetens som framkommit i projektet vidare i Sverige Att som värdorganisation hålla sig ajour med vad som händer i upplevelseindustrin och ligga på god nivå innehållsmässigt (jfr verkshöjd) Att respektive nod utvecklar en tydlig affärsidé med utgångspunkt från tidigare skisser och arbetar efter dessa Att respektive nod bidrar till att hitta nya sätt att dokumentera projektarbetet och dess resultat Att respektive part accepterar och arbetar enligt den överenskommelse som har träffats i samband med den nya finansieringen av satsningen 2 Av kriterierna bör framförallt framhållas att fokus skulle ligga på kompetensutveckling och att det var viktigt att regionala högskolor och andra regionala aktörer samverkade. I avtalen angavs inte på vilken nivå kompetensutvecklingen skulle ligga. Syftet och målen i programmet har även spridits genom andra, snarlika formuleringar. Dessa verkar ha fått stor spridning inom programmet. De ändrade formuleringarna bör ses som ett försök att göra syfte och mål mer välformulerade än i projektavtalen; innebörden är i allt väsentligt densamma. I informationsmaterial om programmet angavs syfte och mål enligt följande. Syftet är att bidra till bättre förutsättningar för framväxten av nya hållbara jobb och företag genom kunskaps- och kompetensutveckling inom design, upplevelser, kulturarv. Målet är att finna den kompetensutveckling som kan utveckla befintliga företag och locka fram nya 1 I projektavtalet anges inte uttryckligen att forskning är en del av den nationella forskningssamordnarens arbetsuppgifter. Forskningssamordnaren uppger dock att han enligt kontrakt var ålagd att ägna femtio procent av sin arbetstid åt forskning. 2 Denna punkt tillkom när programmet gjordes om efter att ALI lagts ned. 12 Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar

17 entreprenörer samt att knyta högskolorna närmare de företag och organisationer som finns i respektive region. 3 Snarlika formuleringar fanns även i det underlag som KKstiftelsens styrelse i mars 2007 fattade beslut på. Under programmets gång tillkom dessutom ett mål om att alla noder skulle utveckla minst tre nya koncept för kompetensutveckling vardera. Detta skulle utmynna i leveranser av Kompetensutveckling av målgrupper för lokal nytta Interaktiv forskning som genererar användbara resultat för lokal nytta Nya koncept för kompetensutveckling som finner ägare och står på egna ben när projektet är slut Ny praktiskt användbar kunskap om upplevelseindustrin som sprids till olika målgrupper Dessutom förefaller noderna en bit in i programmet ha uppmanats att se till att kompetensutvecklingen skulle vara på avancerad nivå, motsvarande magisternivå. Det är dock oklart i vilken utsträckning uppmaningen spreds. Utvärderingen har utgått från att programmets mål ska tolkas som att intentionen med programmet var att genom verksamhet med mer visionär höjd än konventionell regional utveckling stimulera design-, upplevelse- och kulturarvsbaserade näringar. Detta skulle företrädesvis ske genom att åstadkomma kompetensutveckling på avancerad nivå och genom att med bland annat interaktiv forskning 4 utveckla samspelet mellan å ena sidan högskolor och å andra sidan privata och offentliga aktörer i respektive region. Effekten av programmet skulle stimuleras dels genom utbyte mellan de regioner som ingick, dels genom utveckling av tillämpbara koncept och genom forskningsdokumentation. 3.3 Programmets organisation Programmet bestod i huvudsak av två slags funktioner: dels de fyra noderna i Gnosjö, Gotland, Halland och Jämtland, dels den nationella forskningssamordningen. Dessutom deltog KK-stiftelsens handläggare som ett relativt aktivt processtöd. I första programperioden, fram till ALI:s nedläggning, skulle ALI bedriva så kallad aktionsforskning i de olika noderna och samordna programmets verksamhet genom en nationell samordnare. KK-stiftelsen finansierade då utvecklingsverksamheten och skulle projektleda, strukturera, följa upp och utvärdera. I den andra, huvudsakliga, programperioden kvarstod KK-stiftelsen i sina tidigare roller men fick en tydligare roll som samordnare. Forskningsfinansieringen övertogs då främst av de organisationer kommuner, länsstyrelser, regionförbund, landsting som erhöll stöd för utvecklingsverksamheten. Forskningen förlades till en högskola i respektive nod. Huvuddelen av programmet genomfördes därmed med en omvänd ordning, där den ofta forskningsfinansierande KK-stiftelsen finansierade näringslivsutveckling och de normalt näringslivsutvecklingsfinansierande organisationerna finansierade forskning. Programmet hade ända från starten en nationell styrgrupp bestående av representanter från de fyra regionerna samt KK-stiftelsens handläggare, tillika gruppens ordförande. Den nationella styrgruppen hade till uppgift att fortlöpande 3 Formuleringarna är hämtade från informationsbroschyren om programmet, Drivkrafter för nya näringar: design, upplevelser, kulturarv, som bland annat återfanns på KK-stiftelsens hemsida och finns som Bilaga 7 i slutrapporten från programmets nationella samordnare. 4 I diskussioner inom och kring programmet används ibland termen följeforskning. Efter att programmet startade har termen följeforskning kommit att etablerats i betydelsen löpande utvärdering, till exempel inom stöd från EU:s regionala strukturfonder. Följeforskning är i den betydelsen inte detsamma som interaktiv forskning (eller aktionsforskning, en term som också förekommit i programmet). När programmet startade låg termerna närmare varandra än de gör idag. Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar 13

18 granska och godkänna ansökningar till och aktiviteter inom programmet, samt att rapportera till KK-stiftelsen. I samband med omstarten tillskapades styrgrupper även i varje region. Ordföranden i regional styrgruppen representerade noden i den nationella styrgruppen. Den nationella forskningssamordnaren var adjungerad i den nationella styrgruppen. Varje nod leddes av en projektledare. Forskningen i varje nod leddes av en forskningsledare. 14 Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar

19 Regionala noder 4. Nod Gnosjö 4.1 Mål, organisation och styrning Mål Gnosjönoden har arbetat mot två mål: Att åstadkomma attitydförändringar hos människor i industribygd så att de skulle bli mer positivt inställda till aspekter av design, upplevelse och kulturarv Att kompetensutveckla nya företagare inom design, upplevelse och kulturarv I den första projektperioden var målen relativt jämställda varandra. I den andra projektperioden lades fokus på att åstadkomma attitydförändringar, men kompetensutveckling kvarstod som sekundärt mål. Inga kvantifierade mål eller delmål sattes upp Organisation och styrning Projektägare var inledningsvis IUC i Gnosjöregionen AB (IUC). Projektledare var då Bo Willermark från samma organisation. Några månader in i den andra projektperioden gick IUC i konkurs. Noden bytte då både projektägare och projektledare. Ny projektägare blev Smålandsriket, en ekonomisk förening som ägdes gemensamt av Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryds kommuner de så kallade GGVV-kommunerna. Ny projektledare blev Stefan Larsson, samhällsutvecklare i Gnosjö kommun, som anställdes på halvtid i projektet. Bytet av projektägare och projektledare innebar i praktiken en total omstart av projektet t ex överfördes inga dokument mellan projektledarna. Av KK-stiftelsens medel i den andra projektperioden utbetalades kr till IUC och kr till Smålandsriket. I den första projektperioden bedrevs forskningen av ALI på Gotland. Forskare var då Torkel Molin och Conny Pettersson. I den andra projektperioden bekostades forskningen till en tredjedel gemensamt av GGVV-kommunerna, till en tredjedel gemensamt av Länsstyrelsen och Regionförbundet i Jönköpings län och till en tredjedel av Högskolan i Jönköping. Forskningen bedrevs då av forskare vid Internationella Handelshögskolan (IHH) i Jönköping. Forskningen bedrevs främst av Saeid Abbasian, Ossi Pesämaa och David Rylander. Ett flertal andra forskare gjorde mindre insatser. Inledningsvis var David Rylander forskningsledare. En bit in i projektet bytte noden forskningsledare. David Rylander, som också var nationell samordnare, ersattes då av Saeid Abbasian. Den regionala styrgruppen formerades i praktiken efter IUC:s konkurs. Inledningsvis bestod styrgruppen av sex personer. Efter en kort period utökades styrgruppen till tio personer, då en turismsamordnare från var och en av kommunerna tillkom. Dessutom var oftast en ytterligare forskare adjungerad. Den regionala styrgruppen hade följande sammansättning: Eva Nilsson, ordförande (Kommunstyrelseledamot (m), Värnamo) Bo Kärreskog, vice ordförande (Landstingsledamot (s) och styrelseledamot mm i centrala verksamheter i besöksnäringen i Gislaved) Kjell-Åke Gustavsson (VD Isabergs Fritid) Per-Olof Toftgård (turismansvarig mm i Vaggeryds kommun) David Rylander/Saeid Abbasian (Forskningsledare, Högskolan i Jönköping) Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar 15

20 Bo Willermark/Stefan Larsson (Projektledare, IUC Gnosjöregionen respektive Gnosjö kommun) Ingalill Ebbesson (turismkoordinator i Gnosjö kommun) Siw Johansson-Björk (turismkoordinator i Gislaveds kommun) Ingalill Josephsson (turismsamordnare i Vaggeryds kommun Eva Törn (turistchef i Värnamo kommun) Noden drevs i hög grad från den regionala styrgruppen. Styrgruppen beskrivs som entusiastisk och i princip fri från intern rivalitet, vilket inte var givet då fyra kommuner var representerade och flera politiker ingick. I varje delprojekt var en eller flera individer i styrgruppen personligt engagerade. I synnerhet styrgruppens ordförande förefaller ha varit drivande i noden. Projektledaren intog en huvudsakligen koordinerande roll. Under den andra projektperioden organiserades verksamheten i delprojekt. Delprojekten tillkom genom ett traditionellt sätt att hantera medel för kommunala FoU-projekt, där aktörer i regionen ansökte om stöd. Stöd kunde beviljas på premisserna att sökande även hade finansiering från annat håll och att projektmedlen inte användes till rena investeringar. 5 Delprojektet Träffpunkt Store Mosse (se nedan) inrättades delvis i syfte att marknadsföra projektet. För att öka ansökningarnas antal och kvalitet bedrev styrgruppen även en uppsökande verksamhet, där tänkbara intressenter kontaktades och uppmuntrades att formulera en ansökan. I några fall var styrgruppsmedlemmar representerade i ansökningarna. I de fallen närvarade inte medlemmen vid styrgruppens behandling av ansökan. 4.2 Verksamhet Kompetensutveckling och annan utvecklingsverksamhet Under den första projektperioden utfördes den mesta verksamheten av anställda på IUC. Fokus låg på kompetensutveckling av nodledarna och de närmaste samarbetspartnerna. Till de närmaste samarbetspartnerna räknade noden Ingenjörshögskolan i Jönköping, konstmuséet Vandalorum i Värnamo samt turismsamordnare och näringslivschefer i GGVV-kommunerna. Noden startade även en berättarkurs tillsammans med Kulturarv Marieholm, en ekonomisk förening med syfte att utveckla Gnosjöbygden som besöksmål genom att tillvarata dess industriella historia. Planer utarbetades på att starta en guideutbildning, att ta fram en besökskarta, samt att förlägga en mindre högskolekurs i kulturhistoria eller liknande ämne till Gnosjöregionen. På grund av ALI:s nedläggning tvingades emellertid mycket tid ägnas åt att hitta ny forskningsfinansiering. I det ingick att utarbeta ansvarsfördelningen mellan olika finansiärer och utförare. I den andra projektperioden övergick efter en kort tid projektägandet till GGVVkommunerna. Noden drevs då utifrån två utgångspunkter: De regionala nätverken inom design-, upplevelse- och kulturarvsbaserade näringar var svagt utvecklade, delvis beroende på att kommunerna inte hade behandlat dessa näringar som riktiga näringar i nivå med t ex tillverkningsindustrin 5 Inledningsvis kunde dock stöd till investeringar beviljas. Det skedde i ett fåtal fall och då i begränsad omfattning, t ex till översättning av en turistbroschyr och till inköp av scanner till en hembygdsförening. Stöd till investeringar avskaffades då den regionala styrgruppen ansåg att den typen av stöd var ineffektivt och i viss mån stred mot projektets huvudsakliga mål. 16 Utvärdering av programmet Drivkrafter för nya näringar