Ansökan om deltagande i försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ansökan om deltagande i försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser"

Transkript

1 Dnr 2011: (14) Ansökan om deltagande i försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser Underskriven ansökan och avsiktsförklaring på papper ska skickas till Skolverket. Ansökan ska också skickas via e-post till Skolverket. Huvudmannen ska lämna en ansökan och en avsiktsförklaring för varje sökt spetsutbildning. 1. Uppgifter om huvudmannen Ansökan avser Kommunal skolenhet Fristående skolenhet Namn på huvudman Peter Fyles, Internationella Engelska Skolan Utdelningsadress Nytorpsvägen 5A Postnummer Ort Täby 2. Huvudmannens företrädare Förnamn Simon Efternamn Varley Befattning Rektor, Internationella Engelska Skolan i Jönköping E-postadress Telefon Mobil Jag (huvudmannens företrädare) har läst och godkänt ansökan i sin helhet inklusive avsiktsförklaring med gymnasieskola. Datum Namn Simon Varley

2 2 (14) 3. Uppgifter om skolenheten som ansökan avser Skolenhetens namn Internationella Engelska Skolan i Jönköping Skolkod Utdelningsadress Birkagatan 41 Postnummer Ort Huskvarna Skolenhetens webbplats 4. Skolenhetens kontaktperson Förnamn Simon Efternamn Varley Befattning Rektor E-postadress Telefon Mobil Om den sökande byter kontaktperson under handläggningstiden ska Skolverket underrättas.

3 3 (14) 5. Spetsutbildningens inriktning Ansökan avser följande ämne eller ämnen. Kryssa i ett eller flera alternativ inom varje grupp Matematik eller naturorienterande ämnen Matematik Biologi Kemi Fysik Samhällsorienterande eller humanistiska ämnen Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Engelska Språkval För språkval ange språk: 6. Spetsutbildningens syfte a) Redogör för spetsutbildningens syfte. Ämnet engelska med speciella verktyg och projekt inriktade på att utveckla internationalism, affärsmedvetenhet och projektledning (Engelska Internationellt entreprenörskap) Syftet med vår spetskompetens är att möta såväl ett lokalt behov som att ge våra elever den utmaningen som krävs för att fortsätta att utvecklas internationellt. Jönköping med omnejd är en internationell tillväxtregion med ett högre krav än genomsnittet på det engelska språket. Jönköping är både en populär turistort med ett stort antal besökare från andra länder, samt en industriell knytpunkt i Sverige för flera internationella företag. Vårt internationella och engelskspråkiga universitet, Jönköping International Business School bidrar med flera internationella gästföreläsare Målet med engelska som spetskompetens är både att utöka och bredda den redan nu höga nivå av engelska som vi erbjuder men också att kunna ta språket i en riktning som nu inte går att erbjuda på grundskolenivå, nämligen affärsengelskan (Business English). Det är grundläggande att läroinnehållet och utlärningsmetoden är rolig/givande för att förbättra elevernas kunskaper. Vi känner också att det är av stor vikt att ge de elever som söker till vår spetsutbildning en praktisk och meningsfull utbildning som ger dem en fördel, såväl i Sverige som internationellt. Förmågan att kunna arbeta över gränser har blivit en viktig konkurrensfördel som ökar starkt och som inte bara främjar eleverna utan i en större skala även Sverige som land. Vi bygger på den nuvarande Lgr 11 läroplanens nyckelområden, som internationalism och entreprenörskap, och stärker och kompletterar redan presenterade nyckelmål. Det är på detta sätt vi försäkrar våra elever om att de fortfarande kommer att vara kvalificerade till alla högskoleförberedande program.

4 4 (14) b) Redogör för spetsutbildningens arbetssätt och arbetsformer. Det har förts många diskussioner om hur vi bäst kan förbereda våra eventuella framtida specialutbildningselever både vad gäller vidare studier (gymnasium, högskolan) och för arbetslivet. Vår önskan är att kunna balansera en hög akademisk utbildning som förbereder eleverna för vidare studier vid sida om ett praktiskt och verklighetsbaserat projekt som initierar deras utveckling av de grundläggande kunskaperna som är nödvändiga på en arbetsplats. Vi önskar hålla ramarna för detta projekt rörliga för nu, men om så önskas för denna ansökan, kan vi gå djupet av de olika projekten med en mer detaljerad beskrivning. 1) Traditionell undervisning: En grundkomponent till vår spetsutbildning är en traditionell lärarledd undervisning. Det är här vi försäkrar oss om att grunden till kunskap och färdigheter läggs och lärs ut så att vi kan vara säkra på att våra elever har en grundkunskap och de grundläggande verktyg/färdigheter som krävs för att uppfylla den andra grundkomponenten, problembaserad inlärning. Detta sträcker sig från lärandet av mer avancerad muntlig engelska och grammatik till undervisning av specifika affärskoncept och färdigheter, som ex. vis projektledning. Detta ger dem, i kort, de språkliga verktygen att lösa problem som dyker upp men ger dem även en bakgrund i affärsrelationer och en möjlighet att få arbeta med utmaningar på en högre nivå som innefattar affärsproblemlösning genom att diskutera ämnet i en engelsktalande arbetsgrupp. 2) Problembaserad inlärning och projektarbete: Den andra nyckelkomponenten är att få arbeta med verklighetsbaserade situationer av en mer komplex natur. Problembaserad inlärning i de yngre årskurserna 7-8 bygger upp mer utmanande mini-projekt som eleverna sedan slutför i årskurs 8-9. Undervisningen bryts ner i arbetsmoment. Varje arbetsmomentsprojekt har huvudsakligen två faser introduktionen där den grundläggande engelska grammatiken, verktyg och ordkunskap lärs ut (inklusive undervisning av affärsengelsk ordkunskap) följt av att undervisningen skiftar till en mer problembaserad inlärningsfas där eleverna blir tilldelade mini-utmaningar som de måste lösa tillsammans genom att använda den kunskap, ordförråd och engelskspråkiga färdigheter såväl muntligt som skriftligt som de har utvecklat specifikt för det ämnesområdet. Eleverna arbetar sedan i mindre grupper med att lösa utmaningarna och talar endast engelska under arbetet för att utveckla sin muntliga förmåga inom flera av de områden som är specifika för entreprenörskap och affärsmannaskap. Denna andra komponent, problembaserad inlärning, är den del då eleverna fullt utvecklar ett flyt i språket och ett självförtroende i en verklighetsbaserad miljö. Storleken, omfattningen och tiden för utmaningarna kommer naturligtvis att växa från årskurs 7 upp till årskurs 9, med en början på minuter med problemlösning sessioner i årskurs 7 till att i årskurs 9 omfatta flera veckor av affärsmannaskapsplanerade projekt. 3)Kursplan: kursplanen följer en struktur som försäkrar sig om att alla grundläggande kunskapsområden täcks (centralt innehåll) samt att kunskaper och färdigheter i den engelska kursplanen från Lgr 11 möts (samt försäkra eleverna om att de fortfarande är behöriga att studera vid samtliga högskoleförberedande utbildningar). Samtidigt bygger den på internationalism och entreprenörskap båda nyckelområden i Lgr 11. Den mer avancerade utbildningen av spetsutbildningens specialinriktning uppnås genom en specialisering av innehåll och utbildningsmetod som de erhåller, i första hand i ämnet engelska men även i viss utsträckning i övriga ämnen. Ett enkelt exempel är att använda ett begränsat antal SOlektioner (veckor) till att studera historia genom ett affärsmässigt och ekonomiskt utvecklingsperspektiv. Denna begränsade period skulle användas till att tillämpa ämnet engelska på detta utbildnings- och projektarbete. För att kunna arbeta gränsöverskridande mellan spetsutbildningen och den normala Lgr 11 kursplanen effektivt avser vi att maximera elevernas användning och utveckling av det engelska språket och utöka deras förståelse för entreprenörskap i ett historiskt perspektiv medans de fullföljer grundmålen i Lgr 11 för varje ämne.

5 5 (14) c) Sammanfatta de faktorer som gör att skolenheten är särskilt lämpad för att anordna den sökta spetsutbildningen. Det finns en mängd anledningar till varför vår skola är särskilt väl lämpade för spetsutbildning; a) IES har erfarenhet av att lära ut det engelska språket genom att våra lärare har engelska som modersmål. Sedan 1993 har vi kontinuerligt haft en hög standard på våra resultat i både de nationella proven och våra slutbetyg. b) Särskilt IES Jönköping har visat starka resultat och levererat utomordentliga nivåer på vår engelskautbildning med ett mycket högre snitt än övriga elever som väljer att studera vidare vid Per Brahes International och IB-program. c) IES Jönköping har 100% behöriga lärare och har endast anställt behöriga lärare genom åren. Hälften av lärarna har engelska som modersmål vilket gör att våra elever har stor möjlighet att öva sin engelska genom att varje dag prata med engelskspråkiga lärare från hela världen. d) Vi har en väl utvecklad engelskspråkig miljö. Med tvåspråkiga eller engelska skyltar, dagstidningar och böcker, tillgängliga överallt på vår skola, är det en perfekt miljö att vistas i för att studera engelska eller affärsengelska. Våra spetsutbildningselever skulle få specialutbildning och material men samtidigt skulle de smälta in väl med våra övriga elever, eftersom de läser och pratar engelska i hälften av sina ämnen. Detta skulle bli en viktig faktor för att spetsutbildningen ska bli en succée. Genom att minska gränserna mellan spetsutbildningselever och våra vanliga elever minskar även risken för mobbing åt endera håll. Eleverna blir en mer homogen grupp. e) Skolan är fullt inspekterad och godkänd av Cambridge University att erbjuda IGSCEs (International General Certificates of Secondary Education). Inspektionerna håller den högsta möjliga standard och IGCSEs har de mest världsomfattande erkända kvalifikationerna, speciellt i ämnena engelska/affärsengelska. Att kunna erbjuda sluttentamen i ett eller flera av dessa extra certifikat skulle vare en utmärkt fördel för våra spetsutbildningselever. Vi erbjuder redan idag IGCSEs i engelska som andraspråk till våra årskurs 9 elever så vi har erfarenhet av detta. Cambridge erbjuder också utbildning och träning för våra lärare vilket ytterligare stärker deras kompetens inom detta området. f) Jönköping är redo för detta då det finns internationella företag i både Huskvarna och Jönköping tillsammans med den Internationella Handelshögskolan som skapar en perfekt plattform. Goda kommunikationer som flyg, tåg och buss försäkrar oss om att studenter från hela Sverige kan ansöka för att studera här. Geografiskt ligger Jönköping mitt emellan Sveriges tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö. g) Byggnaden är modern och attraktiv med extra rum tillgängliga för denna spetsutbildning. Vi har SmartBoards, två datasalar, två bibliotek. Skolan har 620 elever och tillsammans med övriga IES elever i Sverige har vi ett elevunderlag på över elever. Detta skapar den nödvändiga finansiella stabilitet som krävs för att stödja detta spetsutbildningsprojekt. h) Vi har goda kontakter med Per Brahe Gymnasiet där de erbjuder internationella kurser och ett IB program (International Baccalaureate). Det blir ett naturligt nästa steg för våra elever samt även en möjlighet för dem att läsa kurserna Gymnasium A och även B tidigare. 7. Spetsutbildningens kvalitet och struktur

6 6 (14) a) Redogör för hur undervisningen kommer att organiseras inom spetsutbildningen. Här ska speciellt anges omfattning av undervisningstid för ämnet eller ämnena som spetsutbildningen riktar sig mot samt motivet för detta. Alla ämnen håller sig inom ramen för den nationella timplan som vid normal undervisning. Ämnet engelska, som är skolans val, har en ökad position och kommer ta upp alla extra timmar som finns tillgängliga inom timplanen. IES Jönköping har redan ett existerande undantag från Skolverket som tillåter oss att upp till 50% av vår ordinarie undervisning sker på engelska. Dessa villkor, kombinerat med den speciella inriktningen på vår engelskaundervisning, den ökade takten, godkännandet från Cambridge University att köra IGCSE:s samt samarbetet med lärare på gymnasienivå täcker grunden för hur vår utbildning skulle vara organiserad. En del av innehållet i andra ämnen skulle också anpassas för att bättre passa in på vår spetsutbildning, men vi kommer fortfarande att uppfylla kraven för Lgr11. Undervisningen kommer i första hand att vara på vår skola och följa ett relativt normalt schema i vanliga klassrum. Det kommer att vara strukturerat på så sätt att vissa eftermiddagar kommer avsättas till undervisning på Per Brahegymnasiet eller för andra projekt som kräver att våra elever bryter mönstret för ett normalt schema. Anledningen till att vi har beslutat att följa ett relativt normalt schema är att vi önskar att eleverna fortsätter att bredda sitt lärande och att de ska kunna göra alla möjliga val när de avslutat sin spetsutbildning. Det är också lättare att organisera lokalt och ger eleverna en känsla av gemenskap och det är en nyckelfaktor för att spetsutbildningen ska bli en succée både för eleverna och för skolan. b) Visa att eleverna i spetsutbildningen ges möjlighet att uppnå de behörighetskrav som gäller för de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan Lgr 11 tillämpas till fullo och undervisning kommer att ske i alla ämnen, mestadels enligt normal studietakt. Studenterna kommer examineras och betygsättas i årskurs 9 i alla 17 ämnen enligt kunskapskraven i varje ämne enligt kursplanen.

7 c) Redogör för vilka lärarresurser skolan har för att spetsutbildningen ska kunna hålla hög kvalitet. Specificera också behörigheten för varje enskild lärare. Alla våra lärare är utbildade och behöriga. Enbart för spetsutbildning kommer vi att anställa ytterligare en lärare med behörighet att undervisa i affärsengelska och vi kommer också att använda oss av en lärare från gymnasiet. 7 (14) Vilken lärare som kommer att användas som denna extra resurs är ännu inte klart vilka lärare vi har att tillgå inför läsåret 2012/2013 som är tidigast möjliga start för detta projekt. Vårt schema kommer byggas runt det faktum att vi kan ha en spetsutbildningsklass där eftermiddagslektionerna får vara flexibla för att möjligheten ska finnas att kunna genomföra dessa lektioner på Per Brahegymansiet eller att gymnasielärarna kommer till vår skola och undervisar, beroende på hur detaljerna i vårt avtal utformas. För närvarande ser vår avdelning för engelska ut enligt följande: Anna Johansson - (Head of Department) engelska som modersmål (USA), uttbildad att undervisa både engelska som första och andra språk. Har två separata examen i engelska. Julie Kelly - engelska som modersmål (USA), utbildad att undervisa i engelska som första språk Christina D'Cruz - engelska som modersmål (UK), utbildad att undervisa i engelska både som första och andra språk. Kerri Witiuk - engelska som modersmål (Canada), utbildad att undervisa i engelska som första språk. d) Beskriv skolenhetens lokaler och den utrustning som skolan har tillgång till, utifrån vad som är väsentligt för kvaliteten i spetsutbildningen. Skolans lokaler är helt nya, de färdigställdes i augusti 2009 och De håller en väldigt hög standard och skolan kostade över 190 MKR att bygga. Alla ämnen har specialbyggda rum för att möta ämnets ändamål/krav, inklusive alla nödvändiga slöjdsalar och en stor idrottshall. Skolan har två bibliotek, två datasalar, 9 SmartBoards och alla nödvändiga lektionssalar och utrustning som krävs för att kunna driva detta spetsutbildnings-projekt. Det enda vi i dagsläget saknar är en uppsättning kursliteratur, men de finns klara att beställa från Storbrittannien. 8. Behörighet och urval mm

8 8 (14) a) Vilka villkor gäller för antagning till spetsutbildning? Beskriv dessa villkor. De tre faktorer som är av högsta prioritet är: a) Den kompetens som eleverna redan har b) Deras motivation att gå vår spetsutbildning c) Deras förmåga att genomföra den i verkligheten, ex.vis om det huvudtaget är möjligt för dem att stanna på skolan i tre år. Skälen till varje faktor ovan är enkla; Om de inte har en tillräckligt bra nivå av engelska färdigheter att genomföra utbildningen ska de inte göra det, både för sin egen psykologiska och emotionella hälsa och för att försäkra oss om att de begränsade platser som finns på utbildningen används rätt. Om eleverna inte förstår fullt ut vad denna utbildning innebär och vad de kommer att studera bör de inte starta utbildningen. Slutligen måste vi säkerställa att det är logistiskt genomförbart för föräldrarna. Denna sista punkt är viktigt med tanke på att det är en riksrekryterande utbildning och det måste finnas en klar plan för hur dessa elever kan slutföra sina studier om de ansöker från en annan stad i Sverige. Kriteriet ovan kommer fastställas genom: a) tidigare resultat kombinerat med våra egna professionella engelska bedömningar, b) en ansökningsblankett och en intervju (med möjlighet till distansintervju via videokonferenser), som inkluderar diverse frågor om logistik när en elev går i skola långt från hemmet. b) Om sökanden avser att använda tester och prov som villkor för antagning ska dessa beskrivas. Resultaten från de nationella proven för årskurs 6 kommer att vara ett kriterium. Resultaten från våra egna övningar som innefattar ordkunskap, grammatik, lyssna, läsa och tala engelska. Dessa övningar kommer att konstrueras enligt normen för engelska som andraspråk och inkludera standard material som tillämpas vid existerande internationella frågebanker som ex.vis från Cambridge University. Testen kommer att utföras under strikta kontrollerade förhållanden på skolan för att göra det rättvist för alla. Önskar ni mer detaljer om särskilda förhållningsregler och omständigheter är ni välkomna att begära in mer information från oss. Om eleven inte har möjlighet att göra provet lokalt kommer vi att ge dem möjligheten att göra provet på någon av våra andra IES skolor i Sverige med samma villkor som oss, t.ex. IES Sundsvall. Dessa prov kommer sedan att läggas i kuvert och förseglas direkt när provtiden är slut, utan att rättas, för att sedan skickas med bud till vår skola. Den enda delen som inte går att göra på en annan IES Skola är den muntliga delen av provet och intervjun, dessa kommer vi då genomföra via videokonferens tillsammans med vår personal. Detta är återigen för att försäkra oss om att antagningsvillkoren är lika för alla.

9 c) Vilka villkor kommer att gälla för urval till spetsutbildning? Beskriv hur urvalet i kommer att gå till. 9 (14) Resultaten från de nationella proven i årskurs 6 kommer utgöra 30%, resultaten från våra egna professionella bedömningar/prov kommer att utgöra 30% och resultaten från ansökningshandlingarna, elevens brev/presentation och intervju kommer att vägas in till 40%. Ansökningshandlingen består av två delar; den del som vårdnadshavaren fyller i och den del som utgör den skriftliga bedömningen. Detta innebär att samtliga elever ska skriva sitt eget ansökningsbrev med en motivering om varför de ska bli antagna. Detta görs i samband med det provtillfälle som de ges på skolan, allt för att det ska bli en så rättvis process som möjligt. Eleverna kommer sedan att få poäng på de olika delmomenten samt ett totalt poäng som är det slutliga resultatet. Detta är den mest rättvisa metod som vi kan utforma just nu men vi är självklart öppna för förbättringar och idéer om detta inte möter era förväntningar. Om ni har några övriga frågor om de angivna bedömningarna, ansökningshandlingarna etc, kan vi gärna förse er med mer information. d) Om sökanden avser att använda tester och prov för urval till spetsutbildningen ska dessa beskrivas. Se svar i stycke b ovan. e) Ange hur många elever som beräknas bli antagna på spetsutbildningen (max 30 elever per år). Redogör för vad som ligger till grund för elevprognosen och ange särskilt: Hur många elever kan tänkas söka den planerade spetsutbildningen? Hur många elever beräknas komma från lägeskommunen respektive andra kommuner? Vi har beslutat att starta upp med 25 elever för att säkerställa kvaliten på utbildningen under vårt första år. Om vi senare ser möjligheten att öka elevantalet utan att det påverkar utbildningskvalitén så har vi möjlighet att göra det upp till maxantalet 30 elever. Det är svårt att förutspå prognosen för antal ansökningar eftersom vi inte vet hur pass spännande eller avskräckande som spetsutbildningen kommer att verka för eleverna. Vi har redan nu 150 elever som börjar i årskurs 7, varav ungefär 60 av dem troligen kommer att söka till spetsubildningen (baserat på diskussioner som vi har fört med eleverna). Idag har vi elever från 7 olika kommuner så vi vet redan att vi når ut till en bred grupp av elever. Om vi lägger ihop våra elevansökningar med närliggande skolor samt viss del från skolor längre bort i regionen kan vi se att det finns 3-4 ansökningar per plats. Ungefär 80-90% av dessa kommer från vårt ordinarie elevupptagningsområde och 10% kommer från kommuner över hela Sverige. Det är svårt att beräkna eftersom spetsutbildning i årskurs 7-9 skulle generera fler eller färre ansökningar, beroende på hur vårdnadshavare och elever uppfattar den. Vår spetsutbildning har däremot en stor chans att lyckas, eftersom den är så bred, populär, relevant och användbar. f) Vilka kostnader kommer att gälla för spetsutbildningen i förhållande till huvudmannens kostnader för övrig grundskoleutbildning? Det kommer inte att bli någon förändring vad gäller kostnad för material, skollunch eller klassrum. Det kommer att bli en något ökad kostnad för personal då några av dem är på gymnasienivå. Det kan tänkas bli ökningar vad gäller resekostnader för att försäkra oss om att eleverna kan åka till Per Brahegymansiet, men detta beror på antalet elever som redan får busskort från Jönköpings Kommun och var eleverna bor i kommunen. Ingen av dessa kostnader är så stora att det på något sätt påverkar resultatet eller medför några ökade kostnader för kommunen eller andra myndigheter, de är alla hanterbara inom ramen för den befintliga skolbudgeten. 9. Samverkan med gymnasieskolan

10 10 (14) a) En undertecknad avsiktsförklaring i original från gymnasieskolan ska bifogas ansökan. Dokumentet ska styrka ett etablerat samarbete med skolenheten. Ange om gymnasieskolan medverkar i utformning och planering av spetsutbildningen. Det ska framgå i vilken utsträckning gymnasieskolans lärare medverkar i undervisningen i det ämne eller de ämnen som spetsutbildningen är inriktad mot. Det ska framgå att gymnasieskolan har tagit del av utbildningens syfte, arbetssätt och arbetsformer. Avsiktsförklaringen ska vara undertecknad av rektorn på gymnasieskolan samt bifogas. Bifogad

11 11 (14) b) Redogör för hur deltagande skolenhet kommer att organisera verksamheten för att göra det möjligt för eleverna att läsa kurser i gymnasieskolan. Ange även, i förekommande fall, vilka gymnasiekurser som kommer att erbjudas. Rektorn för IB-programmet på Per Brahegymasiet har tagit del av en kopia av detta dokument och har signerat en avsiktsförklaring där de ger sitt stöd att utveckla det samarbete som krävs för att genomföra spetsutbildningen tillsammans med vår skola. Huvudmetoden för att försäkra oss om att våra elever kan läsa gymnasiekurser är att vi avsätter vissa eftermiddagar av schemat så att vårt schema kan synkroniseras med Per Brahegymnasiets schema. Under dessa eftermiddagar med engelskalektioner kan lärarna bytas ut mot lärare från Per Brahegymnasiet. Detta kan göras på två sätt; Våra elever kan resa till Per Brahegymnasiet alternativt kan deras lärare resa till oss. Vilken metod vi slutligen kommer använda oss av är ännu inte fastställt eftersom det finns både för- och nackdelar med båda. Vi behöver kanske använda oss av en kombination av båda metoderna genom att ha några eftermiddagar på vår skola och några på Per Brahegymnasiet. Detta beror mycket på hur den slutliga budgeten ser ut och om vi kommer att lösa transporten genom att köpa en minibuss, betala för extra busskort eller betala lärarna för att använda sina privata fordon. Det vi har beskrivit ovan är den hvududmetod som vi kommer att använda oss av för att försäkra oss om att gymnasielärarna kan undervisa våra elever samt sätta betyg på gymnasienivå. Det kan dock kompletteras genom att använda en mer modern undervisningsmetod. Vi har fört diskussioner om att vi ska använda oss av ett begränsat antal gästföreläsare, både från Sverige och internationellt, som undervisar genom att använda våra interaktiva SmartBoards. På så sätt kan vi genomföra lektioner via videokonferenser med direktuppkoppling över hela världen. De pedagogiska möjligheterna som öppnar sig genom att en lärare inte fysiskt behöver resa till en skola för att undervisa är enorma. Detta är som sagt endast ett komplement till den huvudsakliga undervisningen som baseras på våra egna lärare samt lärarna från Per Brahegymnasiet. Det här kan dock bli ett banbrytande sätt att undervisa på. Mycket tack vare ett brett nätvärk med kontakter, utvecklat under 20 år i USA, Kanada och Storbritannien, där vi känner ett stort antal lärare i olika länder som är villiga att arbeta med oss i den här frågan. Kurserna som vi skulle erbjuda startar naturligtvis med engelska A och B. Det skulle öppna upp en stor möjlighet för de eleverna och ge dem en möjlighet att studera andra kurser när de börjar på gymnasiet. De finns flera olika alternativ till hur vi skulle kunna organisera detta och vi är öppna för att revidera våra förslag vid ett senare tillfälle om det behövs. Vi tror dock att det bästa sättet är att erbjuda engelska A och B på gymnasienivå samt erbjuda eleverna Cambridge Universitys IGCSE:s certifikat i ämnena engelska och affärsengelska här på vår IES skola. IES reser till USA, Kanada och Storbrittannien ungefär 5 gånger varje läsår för att rekrytera och engelskspråkiga lärare är relativt lätt att hitta. Vår nästa rektyteringsresa till Storbritannien arrangeras av Simon Varley, rektor på IES Jönköping. c) I förekommande fall, redogör för lärarresurser för undervisning av gymnasiekurs. Specificera behörigheten för undervisande lärare. Per Brahe IB gymnasium har en av de högsta procenten av behöriga lärare och håller en väldigt hög standard på sin undervisning. De har både rätta kvalitéer och erfarenheten som krävs och det syns tydligt på de akademiska resultaten. Istället för att lyfta fram varje enskild lärares kompetens hänvisar de till den statistik som finns tillgänglig på Skolverkets databas som visar lärarcertifikat, flest antal lärare per elev och elevresultat.

12 12 (14) d) Redogör för hur elevernas kunskapsutveckling för kurser i gymnasieskolan kommer att dokumenteras i individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen Vi har beslutat att det bästa sättet att ge återkoppling till elever som studerar vid två olika skolor med två olika nivåer är att använda varje skolas specifika system separat men att sätta ihop dem till ett dokument. Att försöka skapa ett gemensamt system som en medelväg skulle skapa mer förvirring och missförstånd istället för att göra nytta för både lärare och elever. Denna unika lösning kommer självklart att utvärderas efter varje utvecklingssamtalsperiod för att säkerställa att det fungerar och ger våra föräldrar och elever en användbar och riktig information. Så här fungerar det: Lärarna på gymnasienivå kommer att lämna in skriftliga omdömen på elevens gymnasierelaterade arbeten och då använda de dokument och policys som är standard. Lärarna på vår IES skola kommer att göra detsamma för deras del av undervisningen som i första hand är baserad på Lgr 11 och IES system/policys. Båda skolorna följer de tillämpade lagarna och riktlinjerna för skriftliga omdömen på sin nivå. Lärarna från båda skolorna träffas 4 veckor före det att utvecklingssamtalen äger rum för att diskutera våra spetsutbildningselever. Detta möte är planerat till att ta 2 timmar första gången lärarna träffas för att dela med sig av sin ungefärliga uppfattning om elevens betyg och kommentarer för att säkerställa att alla har en liknande uppfattning om elevens baskunskaper och kompetens, framförallt i engelska. Även andra ämnen kommer kortfattat att behandlas. De två mentorlärarna medverkar vid dessa möten så att de kan få direktinformation från gymnasieläraren om hur det går för eleven. Under de två följande veckorna kommer samtliga lärare att ha tillgång till IES Jönköpings skolverktyg SchoolSoft där de kan göra sina skriftliga omdömen online i en speciellt utformad mall för spetsutbildningen. I denna mall finns förklaringar till hur de två separata systemen fungerar. Under dessa två veckor blir föräldrarna och eleverna inbjudna till ett utvecklingssamtal. En vecka före utvecklingssamtalet ska de skriftliga omdömena vara klara, sparade och publicerade för föräldrarna och eleverna i SchoolSoft. Föräldrar och elever blir meddelade om att de finns tillgängliga och uppmanade att gå in och läsa dem för att kunna diskutera och förbereda sig hemma före utvecklingssamtalet. Slutligen kommer utvecklingssamtalet att äga rum mellan mentorläraren från IES och eleven och föräldrarna. Vi följer en standard policy för IUP som möter alla nationella krav som finns. Mentorläraren täcker samtliga ämnen vid utvecklingssamtalet, både på gymnasie- och och grundskolenivå. Föräldrar och elever som kräver mer information om spetsutbildningens skriftliga omdöme än det som mentorn har information om får kontakta ämnesläraren direkt. All information ovan tillsammans med den specifika information för spetsutbildningselever kommer att sättas ihop till en särskild version av vår elev- och föräldrahandbok. Detta är viktigt så att de får information om kontaktuppgifter för båda skolorna, om hur det speciella spetsutbildningssystemet fungerar och hur ansvarsfördelningen är mellan skolan och skolans ledningsgrupper etc.

13 10. Uppföljning och utvärdering Ange hur spetsutbildningen kommer att följas upp och utvärderas. Vi kommer att använda oss både av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi kommer att jämföra spetsutbildningen över tiden likväl som vi kommer att jämföra den med en likvärdig testgrupp med IES-elevers utvärdering vid samma tidpunkt. 13 (14) Ett analysverktyg är vårt elev- och föräldrafrågeformulär med både svarsalternativ samt egen text. Detta ger oss både ren statistik (kvantitativt) och innehållsrika öppna kommentarar eller kritik (kvalitativt). Dessa görs i slutet av varje termin som en utvärdering inför nästa termin för att vi ska få en chans att ta till oss förslagen och göra förbättringar. Resultaten av dessa formulär kan jämföras med föregående termins resultat för samma fråga (ger oss en trend över en angiven tidsperiod) eller så kan de jämföras med det identiska frågeformulär som andra grundskolor runt om i landet har tagit del av för den årskursen. Ett annat viktigt verktyg är månadsmötena mellan personalen på de båda skolorna. Första onsdagen varje månad kommer lärarna från spetsutbildningen och lärarna från gymnasiet att avsätta två timmer till möte och analys av programmet och elevernas utveckling. Det finns utrymme för detta i det nuvarande fackliga avtalet för lärare, nämligen den pott på 4 timmar som de arbetar in varje månad. De konkreta resultaten för programmet måste självklart granskas både genom en jämförelse över tiden och även en jämförelse med den motsvarande årskursen. Detta kommer hjälpa oss att visa styrkor och svagheter mellan spetsutbildningseleverna och de övriga eleverna på skolan. Slutligen, en avslutande intervju med våra avgångselever i årskurs 9 och med personalen på deras nya skola. IES Jönköping har för närvarande en alumnisamling där våra avgångselever från årskurs 9 kommer in till skolan för en fika. Här träffar de varandra både för att det är roligt samt för att utvärdera hur framgångsrika de tycker att de har blivit och vilka styrkor och svagheter de har. Detta kombinerat med en liknande lärarintervju där deras nya lärare på den nya skolan gör en återkoppling till oss om hur väl eleverna från IES klarar sig jämfört med andra elever på gymnasiet. Dessa möten är väldigt givande och är ett av de sätt som vi redan idag samarbetar med Per Brahegymnasiet på. 11. Övriga upplysningar Eventuellt övriga upplysningar som sökande önskar lämna. 6b) fortsättning: Övriga noteringar: från spetsutbildningen kommer vi inkludera en varierad blandning av undervisningmaterial och verktyg. Eleverna kommer naturligtvis att använda sig av affärsengelsk kurslitteratur som ett av grundverktygen. Litteraturen är redan väl utvecklad av en rad olika företag och särskilt av Cambridge University som skolan är godkända av och redan arbetar med vid utförandet av IGCSE:s, som innehar den mest erkända och välkända internationella kompetensen i världen. Läroplanen kommer att bestå av en kombination av Lgr11 engelska kursplanen och en kompletterande kursplan som innehåller IGCSE Business och Business English. Ansökan Senast den 15 september 2011 sänds fullständigt ifylld ansökan och avsiktsförklaring via e-post till samt en underskriven ansökan och den av rektor undertecknade avsiktsförklaringen i original från berörd gymnasieskola till

14 14 (14) Skolverket Att. Helena Karis Stockholm Observera att det är sökandens ansvar att ansökan innehåller samtliga uppgifter som efterfrågas. Skolverket kan komma att fatta beslut på befintligt underlag. Beslut Skolverket kommer att besluta enligt förordning (SKOLFS 2011:355) om försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser. Skolverket gör en helhetsbedömning av den planerade spetsutbildningen som den beskrivs i ansökan. Besluten fattas av myndigheten i november 2011.

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (5) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 Bakgrund Enligt skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov genomföras i de årskurser och ämnen

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation!

Välkommen till Gymnasieinformation! Välkommen till Gymnasieinformation! Gymnasieskolan enligt GY2011 18 Nationella program 60 inriktningar 12 Yrkesprogram 6 Högskoleförberedande program Alla program omfattar 2 500 poäng Yrkesprogram Gymnasiegemensamma

Läs mer

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2013-10-08 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till yrkeshögskolan (fr o

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 PM Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2014 Januari Lösenord delas ut 15 januari webben öppnas för ansökan Februari April 15 februari sista dag för webbansökan 17 februari

Läs mer

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2/13 Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET 1 ANSÖKAN OCH ANTAGNING Få koden till webben och genomgång - 8 Januari Sista dag att göra ansökan på webben Skriv ut ansökan, skriv under till SYV -

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun 1 (8) Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun Ansökan inkom den 20 januari 2004. Kompletteringar har inkommit den 13 april, den 25 maj,

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Välkomna till Nacka gymnasium

Välkomna till Nacka gymnasium Välkomna till Nacka gymnasium Kvällens agenda Vad händer år 2? Information för föräldrar IV-valet Vad händer år 3? Samhälle Helen Bejmar, rektor Oskar Ungerstedt, bitr rektor Carina Lord, studievägledare

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Dnr 31-2010-2157. Förskoleklass vid redan godkänd fristående grundskola. Grundskola. Förskoleklass och grundskola. I kommun. Katrineholms kommun

Dnr 31-2010-2157. Förskoleklass vid redan godkänd fristående grundskola. Grundskola. Förskoleklass och grundskola. I kommun. Katrineholms kommun Dnr 31-2010-2157 Förskoleklass vid redan godkänd fristående grundskola Grundskola Förskoleklass och grundskola I kommun Katrineholms kommun Ort och datum Norrköping 2010-03-30 Skolans namn Lärandeskolan

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera Informationshäfte till föräldrar, elever med flera INTERNATIONAL BACCALAUREATE (IB) IB Global Education är programmet för dig som vill vara med och skapa en bättre värld! Det är en utbildning för er som

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola Inför läsåret 2014/15 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Barn- och utbildningsenheten http://kompassen.jonkoping.se/sbf/ UTBILDNINGS FÖRVALTNINGEN PM Bun/2011:181

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74 Gymnasievalet Läsåret 2014-2015 2015 Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00 anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu telefon: 073-655 11 74 Betygsvärde A 20 poäng B 17.5 poäng C 15 poäng

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

HT Hotell- och turismprogrammet

HT Hotell- och turismprogrammet HT Hotell- och turismprogrammet INDIVIDUELLT VAL inför 2015/2016 1 Individuellt val a k 1 - infö r 2015/2016 Nu är det dags att välja dina individuella val inför årskurs 2 och 3! Hur mycket ska jag välja?

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap 11 högskoleförordningen (1993:100) Universitets- och högskolerådet att, om det

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare med utländsk examen

Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare med utländsk examen Ansökan om legitimation för lärare och Läs detta innan du börjar Läs igenom hur du fyller i din ansökan på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se/ansokan Skicka kopior på handlingar och intyg. Sänd dem

Läs mer

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014

HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 HT Hotell- och turismprogrammet VAL AV INRIKTNING OCH INDIVIDUELLT VAL 2013/2014 1 Val av inriktning fö r dig söm ga r Hötell- öch turismprögrammet Efter examen från Hotell- och turismprogrammet ska du

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner Myndighetens syn på utbildningsplan och kursplaner 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-03-8 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på utbildningsplan

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Farmaceutiska fakulteten Uppsala 19 mars 2013 Studievägledningen

Farmaceutiska fakulteten Uppsala 19 mars 2013 Studievägledningen Farmaceutiska fakulteten Uppsala 19 mars 2013 Studievägledningen Antagning till senare del av Apotekarprogrammet och Receptarieprogrammet för studenter med tidigare högskolestudier Farmaceutiska fakulteten

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Produktutformare, konfektionsbranschen, 410 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

IS Atlas Kommunal enskild grundskola f-9

IS Atlas Kommunal enskild grundskola f-9 IS Atlas Kommunal enskild grundskola f-9 IS Atlas kännetecknas bland annat av goda resultat och hög kvalitet internationell skola - språk Skolinspektionens granskning 2011/12 Av tillsynen framgår att utbildningen

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

KURSUTBUD MED SCHEMA 14-01-13 14-05-30

KURSUTBUD MED SCHEMA 14-01-13 14-05-30 VUXENUTBILDNINGEN GÄVLE KURSUTBUD MED SCHEMA Komvux 14-01-13 14-05-30 För heltidsstudier VT-14 krävs minst 400 gymnasiepoäng Omfattningen av studierna mäts i poäng = gymnasiepoäng eller studiepoäng. Varje

Läs mer

Välkommen till Nacka gymnasium. Teknikprogrammet (TE)

Välkommen till Nacka gymnasium. Teknikprogrammet (TE) Välkommen till Nacka gymnasium Teknikprogrammet (TE) Natur & Teknik Jarl Axelsson, rektor Eva Rejnevall Nord, bitr rektor Krister Bergström, bitr rektor Kvällens Agenda Hänt sedan senast och vad är på

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Mjukvaruutvecklare och Mjukvarutestare, 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster.

Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster. LOGISTIK 80 KY-POÄNG Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster. Logistik handlar betydligt mer om ekonomi och handel än om lastbilar Kvalificerade yrkesutbildningar startas bara

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till ändring av

Konsekvensutredning avseende förslag till ändring av 1 (6) Dnr 6.1.2-2014:296 6.1.2-2014:297 6.1.2-2014:298 Konsekvensutredning avseende förslag till ändring av Bakgrund 1. Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:123) om betygskatalog, 2. Skolverkets föreskrifter

Läs mer