Om ackreditering. 28 februari Filosofiska fakulteten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om ackreditering. 28 februari 2014. Filosofiska fakulteten"

Transkript

1 28 februari 2014 Filosofiska fakulteten Uppdrag att utreda förutsättningarna för en ackreditering av Business/Management utbildningar vid den filosofiska fakulteten, Linköpings universitet; Dnr LiU I november 2013 gavs undertecknad i uppdrag av dekanus för Filosofiska fakulteten att genomföra en utredning kring följande frågeställningar: 1. Vilka aktuella motiv finns för en ackreditering? 2. Hur ställer sig andra lärosäten till behovet av ackreditering? 3. Vilka lärosäten i Sverige har idag en gällande ackreditering från någon eller några ackrediteringsorganisationer? 4. Nuvarande och eventuellt kommande partners syn på nödvändigheten av att LiU blir ackrediterat. 5. Hos vilka organisationer kan och bör LiU ansöka om ackreditering? 6. Vilka krav ställer dessa organisationer på LiU för att en ackreditering skall kunna ske? 7. Vilka eventuella förändringar krävs inom LiU för att uppfylla dessa krav? 8. Vilka konsekvenser kan identifieras i ett läge där inte ackreditering sker? I arbetsgruppen för att besvara frågeställningarna har förutom undertecknad ingått universitetslektor Marie Bengtsson, universitetslektor Jörgen Dahlgren, universitetslektor Jörgen Ljung och professor Jonas Söderlund. Gruppen har förutom att granska skriftliga dokument från såväl ackrediteringsorganisationer som ackrediterade institutioner, intervjuat samtliga svenska universitetsinstitutioner samt större högskoleinstitutioner, företrädare för ackrediterade institutioner i Norge, Finland, Storbritannien och Australien samt vissa samarbetspartners i Europa, USA och Asien. Om ackreditering Ackreditering av högskoleutbildning är ett fenomen som dykt upp under 1990-talet och i början av 2000-talet. Hämäläinen et al (2001) ger tre möjliga definitioner på begreppet ackreditering: a formal, published statement regarding the quality of an institution or a programme, following a cyclical evaluation based on agreed standards (CRE) Per-Olof Brehmer Prefekt (13)

2 a process of external quality review used by higher education to scrutinize colleges, universities and higher education programmes for quality assurance and quality improvement. (Council for Higher Education Accreditation) the award of status. Accreditation is a process generally based on application of predefined standards. It is primarily an outcome of evaluation. (The European Training foundation) Begreppet ackreditering ligger med dessa innebörder nära den från privata företag kända certifieringen byggd på olika ISO-standards. Med ovanstående innebörder kan också sägas att Universitetskanslersämbetet idag är den myndighet inom Sverige som ackrediterar högskoleutbildningar genom att efter granskning ge, respektive dra in, examensrättigheter. Processen är långsiktig och Universitetskanslersämbetets bedömningar beaktar på olika sätt kvalitetsprocesser, utbildningsstrategier, examinationsformer mfl aspekter inom universitetet och bedömda utbildningar. Vid diskussioner om ackreditering av svenska utbildningar avses dock inte Universitetskanslersämbetets bedömningar utan ackrediteringen bygger här på granskningar som gjorts av utländska organisationer. Som framgår nedan, så är idag nästan alla universitet och större högskolor i Sverige engagerade i ett ackrediteringsarbete. Orsakerna till detta kan sökas i den ökade internationaliseringen av såväl utbildning som forskning och t ex betonade Bolognaprocessen möjligheterna för studerande att röra sig fritt inom Europa och att kunna få tidigare studier accepterade vid antagning till universitetsutbildning i annat land. Idag omfattar studerandeflödet hela världen och det har därmed uppstått ett behov av att kvalitetsgranska de olika utbildningar som erbjuds. Termen universitet är inte kopplad till något skyddat begrepp (se t ex Högskoleverket, 2005, s 31) och det finns därför idag ett stort utbud av s.k. universitetsutbildningar, där en del sker vid traditionella universitet med hög kvalitet, men andra är små verksamheter utan egentlig kompetens. Tillväxten av universitet, främst i Asien, och utbildningar med internationell rekrytering (som bl.a. diskuterats under rektors institutionsbesök 2012/13) har ökat intresset för ackreditering. Allmänt kan skälen till ackreditering sägas vara att ackreditering: Underlättar student- lärar- och forskarutbyte genom den kvalitetskontroll som ackrediteringen innebär Innebär att den enhet som söker ackreditering ställs inför krav som är kvalitetsdrivande för den egna utbildningen Ackreditering av universitetsutbildning har i ökad utsträckning kommit att bli ett krav och har här kommit att fungera på samma sätt som ISO-certifieringen i privata företag dvs för att t ex bli underleverantör till ett större företag så måste du vara certifierad (ackrediterad) enligt t ex ISO 9001, ISO etc. På universitetssidan märks detta i de kontakter som man har med utländska utbildningar och där numera etablerade samarbetsrelationer ifrågasätts. Från universitetet i Grenoble, en av våra viktiga partners (med utbyten både från civilekonomprogrammen och civilingenjörsprogrammen i industriell ekonomi) fick vi nyligen följande besked: I must also stress that we follow the EQUIS guidelines about having accredited partners for exchanges, we have just been reaccredited EQUIS for 5 years and we have reaccreditation coming up for AACSB an AMBA. This also seems to be a basis for selection criteria for our students too. 2(13)

3 Det andra skälet till ackreditering utvecklas i följande uttalande från Tom Colbjørnsen, rektor vid BI i Oslo: Kvalitet utvikles gjennom fortløpende å måtte forholde seg til krevende internasjonale standarder. Man blir aldri for god til det. Tilslutning til internasjonale akkrediteringsordninger er som å tvinge seg selv til å løpe foran et lokomotiv som fyre på samtlige sylindre. Sagt annerledes: Det er ikke uten grunn selv Harvard University eksponerer seg for akkreditering. Ackrediteringsorganisationer Det finns ett flertal internationella organisationer som arbetar med ackreditering av högre utbildning. Med utgångspunkt från ett nordiskt och europeiskt perspektiv är följande organisationer de vanligast förekommande: AMBA (Association of MBAs) är en Englandsbaserad organisation, som finns i över 70 länder. AMBA betonar internationalisering och har som andra kriterier att ha en bredd i sitt utbud av MBA-program. Dessa är som regel 2-åriga breddutbildningar som påbyggnad på tidigare studier inom teknik (i flertalet fall) och där det krävs några år av praktik. Lärare på dessa skolor skall ha både akademisk och praktisk erfarenhet. En variant är ackreditering av Master of Science in Business Administration som kan ses som en fördjupning på tidigare studier inom Business/Management och utan krav på praktik. Processtiden för att bli ackrediterad är 1-2 år. EFMD (European Foundation for Management Development) med bas i Bryssel. Denna organisation har fem olika verksamhetsgrenar där tre av dessa har fokus på att ge akademiska utbildningar en internationell ackreditering. EQUIS har som mål institutionell ackreditering och EPAS samt CEL ackrediterar program, den senare med fokus på tekniska utbildningsprogram och på företag. EQUIS och EPAS har sitt fokus på Business/Management. Den femte verksamhetsgrenen (EDAF) vänder sig till ledningar för Business Schools och utgör ett stöd i ackrediteringsprocessen. Målgruppen för EQUIS är Business schools eller Schools of Management. Områden som granskas är skolans ledning och strategi, där stor grad av självständighet skall föreligga. Programmen i utbudet skall håll hög internationell profil, antalet studenter skall ha bred internationell bas liksom lärarlaget. En detaljgranskning av utbildningens innehåll och examination skall säkerställa att hög kvalité garanteras. Processen för att bli ackrediterad tar generellt 3-5 år och kan leda till att enheten blir ackrediterad i 3 eller 5 år. EQUIS har i nuläget över 142 skolor som medlemmar spridda på 40 olika länder. Det finns stora likheter mellan EPAS och EQUIS i både innehåll och arbetsprocess för att bli ackrediterad. Den stora skillnaden är att EPAS fokuserar på enskilda utbildningsprogram. Det finns över 80 program som har blivit ackrediterade i närmare 30 länder. Fokus i utvärderingen ligger på programdesign, hur undervisningen bedrivs och det resultat som uppnås. En mycket stor vikt läggs vid att det finns en stark internationell närvaro i programmet. Programmet skall ha haft minst 25 studenter per år och ha funnits i minst 3 år. Arbetet med att bli ackrediterad uppskattas att ta 1-3 år. Om programmet blir accepterat ges ackreditering i 3 eller 5 år. 3(13)

4 I vårt arbete har det blivit uppenbart att det snarare är EQUIS än EPAS som internationellt tillmäts en betydelse. I Kina finns t.ex. enbart två EPAS ackrediterade program men däremot 15 EQUIS ackrediterade schools. AACSB (the Association to Advance Collegiate Schools of Business) med säte i USA har två former av ackreditering, dels en mot redovisning (Accounting), dels en mer generell inom Management. Det är främst Business Schools i 45 länder som har denna ackreditering. Ett dominerande antal av dessa schools finns i USA och därefter i Asien. De ackrediterade skolorna skall ha en tydlig målinriktning, profilering och där varje enhet har en hög grad av självständighet. Den internationella betoningen är relativt låg. Samtidigt betonar AACSB behovet av sammanhållen examination av studenternas kunskap via olika examinationsformer. Att bli ackrediterad är en process som tar mellan 4 till 7 år. När man väl blivit accepterad får man en ackreditering på 3 till 5 år. Ackreditering vid Nordiska universitets- och högskoleutbildningar Vi har i samtal med representanter (i de flest fall prefekter) för svenska universitetsoch högskoleutbildningar fått följande bild av ackrediteringsläget: Institution Nuläge Framtid Ekonomihögskolan, Lund Är EQUIS-ackrediterad Arbetar på förnyad EQUISackreditering Arbetar med en anpassning till AACSB och tänker ansluta när man kommit längre i processen. Har inga konkreta planer för AMBA. Handelshögskolan, Göteborg Är EQUIS-ackrediterad Arbetar på förnyad EQUISackreditering Företagsekonomi, Stockholm Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Har förlorat EQUIS-ackreditering. Har f n ingen ackreditering, men tänker under våren ta ställning till om man tänker söka ackreditering eller ej. Hittills har fokus legat på samgåendet till Linnéuniv. Arbetar parallellt med AACSB med mål Är godkända i eligibility test. Arbetar nu på AACSB och har passerat eligibility test. Återstår 3-4 år. 4(13)

5 Handelshögskolan, Jönköping Är ackrediterade enligt EPAS för 2 program. Arbetar på ackreditering för EQUIS och AACSB. Handelshögskolan, Karlstad Företagsekonomi, Uppsala Handelshögskolan Örebro Handelshögskolan, Umeå Handelshögskolan HHS F n ej ackrediterad Har försökt få EQUISackreditering tidigare, men processen avbröts. Ingen ackreditering f n Arbetar med ackreditering enl. AACSB. Har passerat eligibility test. EQUIS-ackrediterad, 5 år Tänker under året påbörja arbetet med ackreditering hos AACSB. Inget projekt f n, men frågan aktuell. Kommer under året att undersöka möjligheterna till ackreditering enligt AACSB Som framgår av tabellen så arbetar de flesta på någon form av ackreditering. Flertalet är övertygade om att det kommer att krävas i framtiden och några har också fått önskemål från sina samarbetspartners som grund för fortsatta relationer. Läget i Norden framgår av följande tabell: EQUIS AACSB EPAS AMBA Danmark Danmark Danmark Danmark Aarhus School of Business and Social Sciences (5 år) Copenhagen Business School (5 år) Norge Aarhus School of Business and Social Sciences Copenhagen Business School Norge (ingen) Norge Copenhagen Business School AVT Business School Norge BI Norwegian Business School (5 år) NHH Norwegian School of Economics (5 år) Finland BI Norwegian Business School (sommaren 2014) Finland (ingen) Finland (ingen) Finland Aalto University School of Business (5 år) Hanken School of Economics (3 år) Aalto University School of Business OULU Business School, University of Oulu School of Business, Lappeenranta University of Technology School of Business and Services Management, Aalto University School of Business Hanken School of Economics School of Business and Economics, University of Jyväskylä 5(13)

6 JAMK University of Applied Sciences Turku School of Economics, Turku University Faculty of Business Studies, University of Vaasa Ett par institutioner (CBS, Aalto) har satsat på s k Triple Crown-ackreditering dvs EQUIS, AACSB och AMBA, något som också kan förväntas när det gäller Ekonomihögskolan i Lund och Handelshögskolan i Göteborg. I nuläget är det ingen i Sverige som har AACSB ackreditering. Vårt nuläge Internationalisering vid Linköpings universitet I visionsdokumentet för internationalisering (som antogs av universitetsstyrelsen i april 2013) framhålls två övergripande motiv för internationalisering vid LiU. Det första är att öka kvalitet i utbildning och forskning och det andra är att säkerställa konkurrenskraften både nationellt och internationellt. I kontakter med partners utanför Europa och då särskilt i Asien är frågan om ackreditering och ranking avgörande för val av utbildningspartner. För de kontakter LiU har med speciellt Kina men även i Asien i övrigt lyfts detta fram som en förutsättning för att inleda ett samarbete. I LiUs visionsdokument framgår att år 2020 skall merparten av universitetets svenska studenter ha läst minst en termin med kurser på engelska vid LiU och att alla som önskar och har möjlighet skall ha läst en del av sin utbildning utomlands. Visionen är att LiU skall ha 10% internationella studenter varav en femtedel från länder utanför Europa. Med ett antagande att LiU har ca studenter 2020 kommer de internationella studenterna att uppgå till 2500 vilket är nästintill en fördubbling mot idag. Dagens antal utresande svenska studenter borde år 2020 vara minst tre gånger så många som idag för att balansera gruppen inresande. Läsåret 2012/2013 var det 575 studenter som reste ut inom ramen för något av de utbytesavtal som LiU har med partners i världen. Antalet inresande till LiU var dock nästan dubbelt så stort, 1123 studenter. Fördelningen mellan universitetets fakulteter visar att tekniska fakulteten och filosofiska fakulteten står för drygt 80% av utresandet (ca 40% fördelade på var och en av dessa fakulteter). Av inresande studenter läser ca 60% kurser inom teknisk fakultet och 30% kurser inom filosofisk fakultet. Lärarrekrytering förväntas bli mer internationell enligt visionsdokumentet, målet är att 15% av lärare och forskare vid LiU skall ha en internationell bakgrund. Inom Business/ Management kan frågan om ackreditering komma att bli mer avgörande vid val av LiU som ny arbetsplats. Företagsekonomi har det senaste åren rekryterat två disputerade kollegor som kommer från Tyskland respektive Spanien. 6(13)

7 Internationalisering vid IEI och Företagsekonomi Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling (IEI) har flera mycket populära utbildningsprogram, I-linjen, Ekonomprogrammen, Affärsjuridiska programmet, PolKand, Systemvetenskapliga programmet, Energi,miljö,management (EMM),Design och produktutveckling (DPU) m.fl. Många av studenterna vid dessa utbildningsprogram deltar i det internationella utbytet. Två av universitetets mest eftersökta internationella mastersprogram för filosofiska fakulteten har sin bas på institutionen (IEI); Strategy and Management in International Organisation (SMIO) samt International and European Relations. Även inom tekniska fakultet är de masterprogram som har sin bas på institutionen (IEI) (Industrial Engineering and Management, Aeronautical Engineering, Mechanical Engineering och Energy and Enivronmental Engineering) attraktiva för internationella studenter. 43% av alla sökande till internationella masters program har sin hemvist på IEI (filosofisk och teknisk fakultet sammantaget). Universitetet erbjuder 23 internationella mastersprogram, 6 av dessa finns på IEI och dessa program ligger alla bland de 10 mest eftersökta programmen. Av antalet utresande studenter vid LiU är det 85% av filosofiska fakultetens studerande som läser på program som i huvudsak ges av IEI och 65% av tekniska fakultetens studerande läser på program som i huvudsak ges av IEI. Av inresande utländska utbytesstudenter till filosofisk fakultet läser 70% kurser inom Företagsekonomi (totalt 2013 var det ca 270 studenter). Därtill kommer inresande som läser på andra ämnesområden på IEI. Inom IEI är det ämnesområdet Företagsekonomi som har den i särklass största andel studenter som både reser ut och som tar emot inresande utbytesstudenter. Lägger vi därtill att SMIO är det mest eftersökta programmet vid LiU så ger detta en tydlig indikation på att ämnesområdet har en särställning inom internationaliseringen. Generellt i världen tycks det vara utbildningar inom Business/Management som har lättast att anpassa sig till en internationell kontext. Slutsatsen av detta är att IEI och speciellt Företagsekonomi svarar för en betydande andel av hela LiU internationalisering. Ett viktigt kriterium för de studerande vid LiU när de reser ut är att de får möjlighet till studier hos partneruniversitet som håller en hög kvalité i sina utbildningar. Nuvarande partneruniversitet har knutits till Linköpings universitet genom besök av lärare och forskare som ömsesidigt besökt och etablerat kontakter med internationella universitet. Det som man mött här har varit kurser och utbildningar med kompetenta lärare, intresserade studenter, studiemiljöer där olika studenter möts och med mycket hög standard på datorsalar, läsplatser, mm. Vi ser redan nu trenden att flera partner som vi anser håller god kvalité inte längre vill ha avtal med oss, inte baserat på vad som vi gör eller det som studenterna kan efter kurserna, utan man efterfrågar en internationell jämförelse med andra motsvarande utbildningar, program och institutioner. Det finns från partneruniversitet som tar emot utbytesstudenter från tekniska fakulteten en ökad mängd frågor kring studenternas tidigare studier (förkunskaper före utbytet). Därmed blir det ett ökat fokus på jämförbarhet mellan universitetsutbildningar. Detta är något som noggrant måste följas upp de kommande åren. 7(13)

8 Kvalitet och kvalitetsutveckling Idag sker kvalitetsutvecklingen av exempelvis civilekonomprogrammet på ett traditionellt sätt. Detta betyder att viktiga impulser till utveckling kommer från lärarnas egen forskning, kontakter med näringslivet, kontakter med kollegor, studerandevärderingar. Kvalitetsgranskningen sker dels direkt genom de utvärderingar som Högskoleverket (numera UK-ämbetet) utfört, dels indirekt genom den värdering som sker av våra studerande. När det gäller den senare räknas ekonomiutbildningen vid IEI till den handfull av utbildningar som värderas högst på arbetsgivarsidan. I Högskoleverkets utvärdering fick de bedömda utbildningarna betyget Hög kvalitet. På utbildningssidan har benchmarking med andra svenska utbildningar (tex Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan i Jönköping) endast använts i begränsad omfattning och varit baserad på uppsatsarbeten. Idag finns upparbetade erfarenhetsutbyten mellan universiteten i Linköping, Göteborg, Lund, Stockholm och Umeå samt med Handelshögskolan inom det s k U6-samarbetet, där programansvariga möts en gång per termin och forskarstudierektorer möts årligen för erfarenhetsutbyten. Ackreditering och partneruniversitet, trender Inledningsvis noterades att universitetet i Grenoble hänvisade till ackreditering som ett motiv till att avsluta samarbetet om studentutbyten (Erasmus) då partners saknar ackreditering. För mer än sju år sedan fick Linköpings universitet motsvarande besked från universitetet i Maastricht, Nederländerna då de sa upp avtalet med oss med liknande motivering. Deras School of Business & Economics har ackreditering både med EQUIS och AACSB sedan I det nätverk av innovativa universitet (ECIU) där LiU finns med har tre av universiteten ackreditering; Dublin City University (EPAS och AMBA), Strathclyde University (EQUIS, AACSB och AMBA) samt Twente university (EPAS). Det är enbart Twente som har ett avtal om studentutbyte med LiU inom Business/Management. Copenhagen Business School (CBS) i Köpenhamn samt Aalto University (Business School) i Helsingfors har detta läsår meddelat att de inte kommer att förnya avtalet med LiU. Dessa skolor har Triple Crown ackreditering. BI i Oslo är i slutfasen att få Triple Crown - ackreditering. De har ännu inte aviserat någon förändring i avtal med oss. Flera internationella partners i Asien har ackreditering till EQUIS och AACSB och i England är det mycket tydligt att våra partner inom Business/Management har satsat på att bli ackrediterade och i några fall med Triple Crown ackreditering. Frågan om ackreditering tillsammans med internationella rankinglistor sägs utgöra ett avgörande underlag när föräldrar i Asien (troligen likartat i andra delar av världen) beslutar om vilket universitet de skall skicka sina barn för utbildningar både nationellt men särskilt internationellt. Detta framkom i samtal med de som ansvarat för ackrediteringsarbetet vid University of Sheffield, UK. Sammanfattning Ackreditering som instrument för att visa omvärlden (och internt) att ett program eller enhet håller hög kvalité och som värderas internationellt har blivit mer framträdande under de senaste åren. I arbetet med att rekrytera nya studenter och att ge våra egna studenter tillgång till god utbildning har det inom Business/Management blivit ett näst intill krav att ha ett godkännande i form av en eller flera ackrediteringar. Detta 8(13)

9 märks både i England och särskilt i Asien. Vid intervjuerna framkom också att ackrediteringen får konsekvenser även för forskarutbildningen då de universitet som har Triple Crown endast vill ha medlemmar i betygskommitéer och opponenter från andra universitet med Triple Crown. Svenska lärosäten har varit sena i att skaffa sig en extern ackreditering. I nuläget är det enbart Handelshögskolorna i Stockholm, Göteborg, Lund och Jönköping som har en ackreditering. Under arbetet med denna utredning har vi, som visats ovan, konstaterat att det pågår arbete på de flesta andra universitet för att få en extern ackreditering. Alternativa handlingsmöjligheter Mot bakgrund av vad som sagts ovan, framgår att det finns två olika handlingsalternativ: 1. Ackrediteringsalternativet 2. Noll-alternativet dvs att fortsätta som tidigare utan ackreditering Ackrediteringsalternativet Ackrediteringsalternativet innebär att man ansöker om ackreditering enligt någon av de alternativ som beskrivits ovan. Här är förmodligen AMBA inte primärt relevant eftersom det omfattar en ackreditering av enbart MBA-utbildningar, vilket är begränsat. När det gäller utbildning inom internationella program på IEI är det mastersprogrammet SMIO som har deltagare från andra länder, som kan vara aktuellt för ackreditering. Förutom detta program har institutionen ett utbud av kurser på engelska för ERASMUS-studerande. Institutionen är också engagerad i trepartssamarbetet inom Atlantis-programmet som bygger på att amerikanska, franska och svenska studerande tillbringar två år utomlands. En grundläggande förutsättning för att dessa utbildningar skall kunna fortsätta är då naturligtvis att de är tillräckligt attraktiv för såväl inom- som utomeuropeiska studerande. På utresesidan läser 90% av de studerande på SPREK någon del av sin utbildning utomlands. För det allmänna civilekonomprogrammet är motsvarande siffra drygt 50% och denna andel har ökat under de senaste åren i takt med att samarbetsavtal kommit till stånd. För utresande studerande är det då en förutsättning att de har möjlighet att välja internationella utbildningar med kvalitet. Som citatet ovan från Grenoble demonstrerar, så möts vi emellertid i stigande omfattning av ett önskemål om ackreditering som grund för ett fortsatt samarbete och för att Linköpings universitet skall vara attraktivt. Detta är i sig inget förvånande eftersom ackrediterade samarbetsparter utsätts för en prövning av sina samarbetsrelationer i samband med ansökan eller förnyelse av ackreditering. Sammantaget kan därför ackreditering ses som en förutsättning för att driva samarbeten med nuvarande inriktning och i nuvarande omfattning. Lägger man till detta också ambitionen att öka internationaliseringen av utbildningen (se ovan), så framstår skälen för ackreditering som ännu mer påtagliga. De utbildningar som institutionen i huvudsak ger kurser inom svarar för merparten av internationella utbyten av studerande vid Linköpings universitet (se ovan) och i den utsträckning som detta arbete inte kan fortsätta, så drabbas hela LiU och filosofiska fakulteten i synnerhet. 9(13)

10 Arbetsmarknaden efter avslutad utbildning vid huvuddelen av de utbildningar där IEI ger kurser är internationell och inom både filosofisk och teknisk fakultet efterfrågar studenterna både kurser som möjliggör detta men också utbyten på kortare och längre tid. Ackreditering fokuserar emellertid inte enbart på studerande utan är lika relevant för lärarsidan. Än så länge har lärarutbyte haft en begränsad omfattning men genom det nätverk som öppnas vid en ackreditering möjliggörs ett mera systematiskt utbyte. En ackreditering förväntas också göra vår verksamhet mer attraktiv för forskare eller doktorander som vill tillbringa en tid utomlands. Här ser vi att universiteten i de andra nordiska länderna mer aktivt jobbar med lärarutbyten som en integrerad del i universitets karriärsystem för lärare/forskare. Det andra skälet som talar för ackreditering är att man utsätter sig för en kvalitetsgranskning på ett internationellt plan. Inom Sverige tycks vi hittills ha kunnat hävda oss kvalitetsmässigt och vi har lyckats väl med att attrahera studerande inom Sverige. Som framgår av översikten om läget vid andra universitet i Sverige, riskerar vi emellertid att bli det enda eller en av de få som inte har en ackreditering inom någon del av universitetets verksamhet. Detta kan naturligtvis på sikt också komma att påverka svenska studerandes intresse att söka till utbildningar där alternativen till Linköpings universitet har tydligare internationella profiler och är ackrediterade. Samtidigt kan både goda internationaliseringsmöjligheter inom vissa utbildningar (t.ex. platsgaranti för minst 6 månader utbyte) och ackreditering inom business och managementområdet skapa värdefulla konkurrensfördelar som stärker varumärket Linköpings universitet. Samtidigt som det är svårt att frigöra sig från slutsatsen att ackreditering mera är en nödvändighet än ett val, så bör man i varje fall vara medveten om att det inte enbart ger positiva effekter. En första aspekt är den standardisering som ackrediteringar riskerar att få till konsekvens. Den akademiska idén uppfattas många gånger som att låta många blommor blomma och ackreditering skulle då kunna leda till att det blir bara en art. Inom Sverige har vi haft idén att Linköpings universitet profilerar sig gentemot andra universitet genom t ex satsningen på program istället för ämnen. En tanke skulle då kunna vara att man fortsatt vill profilera sig på det internationella planet och konkurrera med andra universitet genom olika typer av profileringar. Det finns inget skäl att förneka att ackreditering leder till standardisering. Om vi jämför med ISO-certifiering inom kommersiella företag, så är standardisering en effekt av certifieringen. Det finns dock ex ante inte någon anledning att likställa standardisering med något negativ. Många av de standardiseringar som vi dagligen träffar på har (ibland extremt) positiva effekter. Vid diskussioner med andra svenska universitet som är ackrediterade har frågan om i vilken utsträckning man fått ge efter när det gäller det som bedömts som viktiga delar i utbildningen tagits upp och man anser då att man vid diskussioner med ackrediteringsorganisationen fått gehör för egna synpunkter. Slutligen är det min bedömning att det är oerhört svårt för ett litet universitet i ett litet land att profilera sig internationellt och att därför framstår frågan om en egen internationella profil som lätt orealistisk. En andra negativ konsekvens är kostnaden för ackrediteringen. Varje ackrediteringsorganisation har sin egen prislista, som framgår av respektive hemsida och den direkta kostnaden blir då beroende på vilket alternativ man väljer. Till denna kostnad kommer också en kostnad för ackrediteringsarbetet inom den egna institutionen. Ackrediteringsprocessen kräver såväl projektledare som administrativt stöd och kräver engagemang från ledningen inom den ackrediterade enheten, avdelningschefer, 10(13)

11 studierektorer och programansvariga. Totalkostnaden per år är av den storleksordningen att den inte kan bäras av den ackrediterade utbildningen eller enheten. Genom att avstå från ackreditering kan man undvika denna merkostnad, men det kan å andra sidan få andra konsekvenser på sikt. Noll-alternativet Noll-alternativet innebär att fortsätta som tidigare, vilket naturligtvis inte innebär att vi skulle sluta att förändra utbildningar i syfte att stärka och höja kvaliteten. Hittills har studerande-tillströmningen till t ex Civilekonomprogrammet varit god och vi har i Högskoleverkets utvärdering kunnat hävda oss väl gentemot svensk konkurrens. Om vi inte söker ackreditering så behöver vi heller inte lägga resurser på ackrediteringsarbete. En positiv effekt av noll-alternativet, och som berörts ovan, är att man får möjlighet att driva ett eget utvecklingsarbete utan att behöva anpassa sig till externa/internationella krav. Även om detta kan vara sant, så är det dock viktigt att inse att redan Universitetskanslersämbetets utvärdering, liksom all utvärdering, är standardiserande. En av de utbildningar som fick underkänt vid Högskoleverkets utvärdering var en utbildning i entreprenörskap vid Ekonomihögskolan i Lund. Denna utbildning försökte leva upp till sitt fokus och hade då avskaffat ett traditionellt examensarbete. Detta ledde dock till underkänt och utbildningen måste för att få godkänt anpassa sig till standardkraven. Frågan är således snarast vilka krav som man måste anpassa sig till. Behovet av ackreditering måste emellertid bedömas långsiktigt. Om vi inte väljer ackreditering, så riskerar vi på sikt att: om några år vara den enda eller en av de få institutioner som inom det ekonomiska/management området i Sverige inte är ackrediterade. Detta är med all säkerhet inte en konkurrensfördel genom att det kan förväntas påverka såväl svenska som internationella studerandes val. ha fått uppleva att flera av våra samarbetspartners inte längre vill förnya avtalen utan väljer att istället koncentrera sig på de som är ackrediterade. Nya potentiella partners kan förväntas ha samma krav. Detta påverkar våra svenska studerandes möjligheter att få access till önskade utbildningar utomlands, lärarutbyte och forskarsamverkan. I dagsläget är söktrycket mycket bra och många avtal förnyade, men i det långsiktiga perspektivet är situationen osäker. Slutsats och rekommendation Min slutsats av ovanstående är att det egentligen inte finns något val mellan ett ackrediteringsalternativ och ett noll-alternativ. De hot mot vår utbildning som representeras av andra universitets ackrediteringsarbete samt kraven från våra samarbetspartners på ackreditering är alltför realistiska för att vi själva ensidigt skulle kunna fortsätta utan att välja ackrediteringsalternativet. Noll-alternativet skulle här kunna innebära en väg mot en för tidig död. Jag föreslår därför att ett arbete för att nå ackreditering inleds. 11(13)

12 I uppdraget ingick också att lyfta fram konsekvenser i form av krav på LiU och förändringar vid LiU. Utan att ha tagit ställning till vilken ackrediteringsform som skall väljas är det inte möjligt att helt besvara denna frågeställning. Som ett led i en ackrediteringsprocess gör resp. ackrediteringsorganisation en genomgång och gör ett feasibility test. Utifrån detta kan de mera precisa kraven identifieras. Två konsekvenser kan emellertid lyftas fram redan nu. Ackrediteringsorganisationen kräver att den ackrediterade enheten skall ha en viss självständighet i den större organisationen. Min bedömning är att ackrediteringsinstitutionerna är klara över hur svenska universitet är uppbyggda och man tar hänsyn till vad man benämner den nationella kontexten, men kräver ändå en viss självständighet och oberoende. Det är bl.a. mot denna bakgrund man får se att relevanta utbildningar vid nästan alla andra universitet ingår i en handels- eller ekonomihögskola. Linköpings universitet har en organisation som bygger på självförvaltande storinstitutioner med ansvar för bl.a. personal, ekonomi, kurser, studenter, forskning och samverkan samt med fakulteter som ansvarar för bl.a. ledning, styrning och kvalitetsarbete rörande utbildningsprogram och forskning. Hur väl dagens organisatoriska lösning uppfyller olika ackrediteringsorganisationernas krav har inte analyserats. Min bedömning är att nationellt ligger Linköpings universitets komparativa konkurrensfördel inom business/management i att sammantaget finns idag en stor vetenskaplig bredd, fokuserade och attraktiva utbildningar samt en god internationell rekrytering. Samtliga viktiga faktorer vid en ackreditering. Den andra konsekvensen är den finansiella. Ackrediteringen kräver resurser som inte kan frigöras från resp. utbildnings budget eller genom gemensamma avlyft på institutionsnivå. I diskussioner med de i Sverige ackrediterade universiteten, så har i samtliga fall arbetet finansierats via tillskott av medel utifrån till institutionen (motsv). Per-Olof Brehmer 12(13)

13 Referenser Bluffuniversitet och falska examensbevis Sverige och världen, (2005). Högskoleverket. Czarniawska, B & Genell, K (2003). Gone shopping? Universities on their way to the market. Scandinavian Journal of Management, vol. 18, s Hämäläinen, K; Haakstad, J; Kangasniemi, J; Linderberg, T & Sjölund, M (2001). Quality Assurance in the Nordic Higher Education accreditation-like practices. ENQA Occasional Papers 2 SUHF & Högskoleverket (2003). Ackreditering en öppen fråga. Högskoleverkets rapportserie R Intervjuer och besök School of Management at Sheffield University, UK, Consultant Rachael Weiss Kingston University, UK, Dean of Business School Surrey School of Management, Surrey University, UK, Professor Alf Crossman Portsmouth Business School, Portsmouth University, UK, Dean of Business School School of Business and Services Management, JAMK University of Applied Sciences, Finland, Professor Risto Korkia-Aho Professor David Buisson, EFMD Consultant, Queensland University of Technology, Australia Bedriftsekonomisk Institute (BI),Oslo, Norge, Ass professor Ragnhild Kvaulshaugen, (project leader for part of the ackredition work, special focus MBA-programmes and international cooperation) Representanter för Svenska lärosäten: Uppsala universitet Stockholms Universitet Göteborgs universitet Lunds Universitet Universitetet i Karlstad Örebro Universitet Umeå universitet Linné universitetet, Växjö/Kalmar Handelshögskolan i Jönköping 13(13)

verksamheten, prodekan, vice ordförande verksamheten (ersätter Elin Wihlborg) verksamheten (ersätter Fredrik Tell) Stefan Jonsson verksamheten, p 1-8

verksamheten, prodekan, vice ordförande verksamheten (ersätter Elin Wihlborg) verksamheten (ersätter Fredrik Tell) Stefan Jonsson verksamheten, p 1-8 2014-03-13 PROTOKOLL FSF 14-2 1(5) Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten, sammanträde 13 mars 2014 Närvarande Ledamöter Bo Hellgren verksamheten, dekanus, ordförande Helena Klöfver verksamheten,

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

NORDTEK 2006 12.6.2006. Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH

NORDTEK 2006 12.6.2006. Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH NORDTEK 2006 12.6.2006 Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH VARFÖR KVALITETSSÄKRING Fri rörlighet av varor, kapital, arbetskraft, tjänster och studenter Ekonomisk konkurrens

Läs mer

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program 2012-03-02 1 1. Inledning Svenska lärosäten ska enligt regeringens direktiv bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte

Läs mer

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher

Läs mer

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR UNIVERSITETSGEMENSAMMA SAMARBETSAVTAL MED UTOMEUROPEISKA UNIVERSITET

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR UNIVERSITETSGEMENSAMMA SAMARBETSAVTAL MED UTOMEUROPEISKA UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2017/493 HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR UNIVERSITETSGEMENSAMMA SAMARBETSAVTAL MED UTOMEUROPEISKA UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument

Läs mer

Handelshögskolan Umeå universitet

Handelshögskolan Umeå universitet Handelshögskolan Umeå universitet Civilekonom Produktchef Auktoriserad revisor Inköpsstrateg Forskare Projektledare Skatterådgivare Marketing Communication Manager Utredare Varumärkesstrateg Sales Manager

Läs mer

Studera utomlands genom Handelshögskolan

Studera utomlands genom Handelshögskolan Studera utomlands genom Handelshögskolan - skaffa dig en merit utöver det vanliga! 2009-03-11 Kajsa Gerdin, utlandsavdelningen vid Handelshögskolan Handelshögskolan 1923 Handelshögskolan startar sin verksamhet.

Läs mer

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council BUSINESS SWEDEN VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN The Swedish Trade and Invest Council Business Sweden bildades den 1 januari 2013, sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden Vi verkar för att stärka

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Civilekonomprogrammet med internationell inriktning

Civilekonomprogrammet med internationell inriktning Sid 1 (6) Civilekonomprogrammet med internationell inriktning International Business Program Omfattning: 240 högskolepoäng Examen: Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla

Läs mer

Assurance of Learning utveckling och implementering av kvalitetssäkring i undervisningen vid Hanken

Assurance of Learning utveckling och implementering av kvalitetssäkring i undervisningen vid Hanken Assurance of Learning utveckling och implementering av kvalitetssäkring i undervisningen vid Hanken Karen Spens, prorektor Varför ackrediteringar?» Genom att regelbundet genomgå nationella och internationella

Läs mer

Handelshögskolan Umeå universitet

Handelshögskolan Umeå universitet Handelshögskolan Umeå universitet Civilekonom Produktchef Auktoriserad revisor Inköpsstrateg Forskare Projektledare Skatterådgivare Marketing Communication Manager Utredare Varumärkesstrateg Sales Manager

Läs mer

Kvalitetssäkring av avtalsprocessen

Kvalitetssäkring av avtalsprocessen Kvalitetssäkring av avtalsprocessen 2015-09-08 -internationella samarbetsavtal inom grundutbildning steg för steg Avsikten med detta stöddokument är att kvalitetssäkra internationella samarbetsavtal inom

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

UNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING

UNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING STYRDOKUMENT V 2014/476 UNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING 2014-2016 Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Handlingsplan för internationalisering Biomedicinska analytikerprogrammet 2012 2013 Inledning Biomedicinsk analytiker (engelska biomedical scientist) är ett internationellt yrke och utbildning finns världen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

SUHF:s ställningstagande i fråga om nationellt kvalitetssystem för högre utbildning. Åsa Kettis

SUHF:s ställningstagande i fråga om nationellt kvalitetssystem för högre utbildning. Åsa Kettis m SUHF:s ställningstagande i fråga om nationellt kvalitetssystem för högre utbildning Åsa Kettis m Idag Lärosätena Utvecklar och bedriver utbildning (Utvärderar utbildning) UKÄ Utvärderar utbildning m

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits Dnr: 999/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education

Läs mer

QS World University Rankings 2014/2015

QS World University Rankings 2014/2015 Sid 1 (6) QS World University Rankings 2014/2015 Umeå universitet klättrar i årets QS World University Ranking med 22 platser. Bästa placeringen för universitetet någonsin med nummer 267. Placeringen innebär

Läs mer

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning Fastställd av rektor 2014-06-24 Dnr: FS 1.1.1-284-14 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Regler Rektor Tillsvidare

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Study Abroad in Asia- (Kina och Hong Kong) 2015-2016

Study Abroad in Asia- (Kina och Hong Kong) 2015-2016 Sida 1 (5) Arbetsdokument 2014-10-21 Study Abroad in Asia- (Kina och Hong Kong) 2015-2016 Landsövergripande information De allra flesta lärosäten i Kina erbjuder kurser på kandidatnivå (Undergraduate,

Läs mer

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland universitets- och högskolelärare Projektnummer 1517352 Stockholm 2008-06-16 Ingemar Boklund UNDERSÖKNING BLAND UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLELÄRARE 1. Uppdraget

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits Dnr: 674/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng The Marketing Programme, 180 Higher

Läs mer

Projektplan. Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter. Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter

Projektplan. Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter. Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter Upprättad av: Version: Maria Evans, HUV Cathrine Gladh, NMT Olof Nilsson, processledare 1.0 Dokumentansvarig: Datum Maria Evans, HUV

Läs mer

Delrapport Internationell marknadsföring

Delrapport Internationell marknadsföring Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Internationell marknadsföring Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problemformulering 1.2 Projektets

Läs mer

Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet

Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Dnr: 2015/103-1.1 Regeldokument för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Beslutat av Rektor Gäller från 2016-03-01 Inledning 3 1. Prövning av rätten till tillgodoräknande

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet.

Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Universitetens uppgift är att utveckla och bringa kunskap till människorna om livet, samhället

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng Programstart: Hösten 2014 Internationella Handelshögskolan, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Gjuterigatan 5, Högskoleområdet TEL (vx) 036-10 10

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52 Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Enligt statistik från OECD ( Education at a Glance ) fanns det år 2006 i hela

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i marknadsföring, 120 högskolepoäng. Master Programme in Marketing, 120 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i marknadsföring, 120 högskolepoäng. Master Programme in Marketing, 120 Higher Education Credits Dnr: 929/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i marknadsföring, 120 högskolepoäng Master Programme in Marketing,

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

STINT - till nytta för Malmö högskola. Andreas Göthenberg, VD Mattias Löwhagen, Programansvarig September 2014

STINT - till nytta för Malmö högskola. Andreas Göthenberg, VD Mattias Löwhagen, Programansvarig September 2014 STINT - till nytta för Malmö högskola Andreas Göthenberg, VD Mattias Löwhagen, Programansvarig September 2014 Disposition 1. Nyttan med internationalisering 2. Om STINT 3. STINTs programportfölj 2014 4.

Läs mer

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Örebro universitet Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Ansökan om rätt att utfärda psykologexamen Örebro universitet ges rätt att utfärda psykologexamen. Ansökan Örebro universitet

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR INTERNATIONALISERING Arbetsterapeut och sjukgymnastprogrammen 2012-2013

HANDLINGSPLAN FÖR INTERNATIONALISERING Arbetsterapeut och sjukgymnastprogrammen 2012-2013 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi och Fysioterapi HANDLINGSPLAN FÖR INTERNATIONALISERING Arbetsterapeut och sjukgymnastprogrammen 2012-2013 LC, US 1 Inledning Det pågår kontinuerligt

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng Dnr: 1002/2007-515 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng Master Programme in Corporate

Läs mer

Alhuraa University in Sweden, Vällingby Alhuraa University in Sweden Siktgatan 1-3 tr 162 50 Vällingby www.alhuraauniversity.se

Alhuraa University in Sweden, Vällingby Alhuraa University in Sweden Siktgatan 1-3 tr 162 50 Vällingby www.alhuraauniversity.se Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Erik Johansson Avdelningen för

Läs mer

Kvalitetssäkring av avtalsprocessen

Kvalitetssäkring av avtalsprocessen Kvalitetssäkring av avtalsprocessen -internationella samarbetsavtal inom grundutbildning steg för steg Avsikten med detta stöddokument är att kvalitetssäkra internationella samarbetsavtal inom grundutbildningen

Läs mer

Masterprogram i företagande och ledning 2015/2016

Masterprogram i företagande och ledning 2015/2016 Masterprogram i företagande och ledning 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% De flesta företag och organisationer måste idag kunna hantera en omvärld som är globalt styrd. Denna komplexa verklighet har

Läs mer

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Uppföljning fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Uppföljning fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning Lunds universitet Medicinska fakulteten Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Uppföljning fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning 11-08 Sakområde Fokus Mål Strategi Tid Ansvar

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

INFORMATIONSDAG UTLANDSSTUDIER

INFORMATIONSDAG UTLANDSSTUDIER INFORMATIONSDAG UTLANDSSTUDIER Vårterminen2013 Internationalisering Vilka stipendier kan man söka att studera utomlands? NORDPLUS STIPENDIER Vi har utbyten inom 2 nätverk DANOSFI NORLYS DANOSFI Högskolan

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Handelshögskolan i Stockholm

Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm Kort om högskolan Handelshögskolan i Stockholm (HHS) är en privat högskola med knappt tjugo procent av intäkterna i statligt stöd. HHS grundades 1909 på initiativ av det svenska

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Kristina Miolin KRISTINA.MIOLIN@ER.LU.SE Redan de gamla grekerna - De gemensamma utbildningsprogrammen har funnits

Läs mer

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå 1 I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå Validering av nya program är ett grundläggande element i kvalitetssäkringsarbetet vid Lunds universitet. Förutsättningarna

Läs mer

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS)

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Utbildningsplan Dnr CF 52-548/2005 Sida 1 (5) Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Robotics and Intelligent Systems International Master Programme, 80 points

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Utbildningsstrategiska rådet 2013-06-18 Fastställd av rektor 2013-10-08 Dnr:

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Arbetsgruppens förslag 2002-01-02 bifogas detta beslut.

Arbetsgruppens förslag 2002-01-02 bifogas detta beslut. Sveriges universitets 2002-02-15 Dnr 51/01 & Högskoleförbund Association of Swedish Higher Education Universitet och högskolor Benämning av magisterexamen med ämnesdjup och magisterexamen med ämnesbredd

Läs mer

Rapport 2013:13 Mål och strategier för Universitetskanslersämbetets utvärderingsverksamhet

Rapport 2013:13 Mål och strategier för Universitetskanslersämbetets utvärderingsverksamhet , www.uk-ambetet.se Rapport 2013:13 Mål och strategier för Universitetskanslersämbetets utvärderingsverksamhet 2014-2017 Mål och strategier för Universitetskanslersämbetets utvärderingsverksamhet 2014-2017

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2012

Verksamhetsplan och budget 2012 Verksamhetsplan och budget 2012 Internationalisering och internationell studentrekrytering vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet Dnr 212-772-12 Mål för internationalisering och internationell studentrekrytering

Läs mer

Betyg i högre utbildning

Betyg i högre utbildning Betyg i högre utbildning Hans Adolfsson http://www.suhf.se/nyheter-press/nyheter/betyg-i-hogre-utbildning Uppdrag Arbetsgruppen ska: undersöka behovet av betygssystem med fler steg i högskolan mot bakgrund

Läs mer

Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET

Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET Innehåll DEL 1: Vad kännetecknar en god ansökan? DEL 2: Vilka ramar ger E+ ICM? DEL 3: Hur har Lunds universitet arbetat

Läs mer

Handläggningsordning för Akademiska utbytesavtal

Handläggningsordning för Akademiska utbytesavtal Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Dokumenttyp: Regler Område: Utbildning och forskning Dnr: 500-2180-11 Datum: 2011-10-04 Ansvarig enhet: Studentcentrum Giltighetstid: 2011-2013 Sid 1 (10) Handläggningsordning

Läs mer

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Lunds universitet Fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning Medicinska fakulteten 02-01 Kristina Hansson och Boel Heister Trygg Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Sakområde

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i Företagsekonomi strategi och ledning i internationella organisationer, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan. Masterprogram i Företagsekonomi strategi och ledning i internationella organisationer, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Masterprogram i Företagsekonomi strategi och ledning i internationella organisationer, 120 högskolepoäng Master of Science (Two Years) in Business Administration, Strategy and Management

Läs mer

HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2011/1165/10 Rektor 2011-08-15

HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2011/1165/10 Rektor 2011-08-15 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2011/1165/10 Rektor 2011-08-15 Handläggningsordning för internationella avtal Ärendet Högskolan Dalarna har ett stort antal internationella avtal som reglerar student- och

Läs mer

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Välkomna till Lunds universitet! Christina Grossmann Chef, Internationella avdelningen LTH http://www.lu.se/studera/studera-utomlands Lunds universitets strategiska

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Ekonomprogrammet On-line, 180 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program On-Line, 180 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Ekonomprogrammet On-line, 180 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program On-Line, 180 ECTS Credits Dnr: 943/2006-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Ekonomprogrammet On-line, 180 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program On-Line, 180

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-1444-12

Läs mer

Study Abroad in Asia- (Japan) 2015-2016

Study Abroad in Asia- (Japan) 2015-2016 Sida 1 (7) Arbetsdokument 2014-10-21 Study Abroad in Asia- (Japan) 2015-2016 Landsövergripande information De flesta lärosäten i Japan som har internationella utbyten har ofta skapat program med fokus

Läs mer

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi Henrik Saxén Åbo Akademi Europeisk utveckling Bolognaprocessen: Officiell målsättningen inte att skapa ett homogent utbildningssystem utan jämförbarhet

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Handlingsplan för internationalisering Läkarprogrammet 2012 2013 INLEDNING Högskolor och universitet styrs av omvärldens direktiv och internationalisering har blivit en kvalitetsindikator. Attraktiva och

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop Seminariets upplägg Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop 2014 05 26 Carola Barhammar& Karin Andrén 1 2014 05 19

Läs mer

FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING

FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING Till Rektor FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING Ett flertal samtal har förts inom det vi valt att kalla Visionsgruppen för Lärarutbildning vid Mittuniversitetet (VLM). Utgångspunkterna

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Centret för forskning och internationella ärenden & Internationella ackrediteringar i ett nötskal

Centret för forskning och internationella ärenden & Internationella ackrediteringar i ett nötskal Hanken s introduktionsdag för nyanställda 12.9.2014 Centret för forskning och internationella ärenden & Internationella ackrediteringar i ett nötskal Maj-Britt Hedvall, Centret för forskning och internationella

Läs mer

1 Fastställande av föredragningslistan Även fakulteternas representanter föredrar punkt 3. Handlingsplaner.

1 Fastställande av föredragningslistan Även fakulteternas representanter föredrar punkt 3. Handlingsplaner. 2013-10-15 1 (5) Internationaliseringsrådets () möte 9 okt 2013 Närvarande Anna Andersson, fakultetskoordinator LiTH (adjungerad) Anna Bergek, prodekan tek fak Karin Gibson, enhetschef IO (sekr) Anderz

Läs mer

Örebro universitets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan

Örebro universitets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan BESLUT Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 08689 gun.eriksson@uka.se Örebro universitet Rektor Örebro universitets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Examina Civilekonomtiteln Auktorisation som revisor Utlandsstudier Praktik

Läs mer

Studentfacklig utbildningsdag

Studentfacklig utbildningsdag Studentfacklig utbildningsdag 22 oktober 2014 Anders Fällström Hur fungerar ett universitet Organisation Ekonomi Utbildningsstrategier 2010-2014 2014- Pågående arbetsgrupper Kvalitetsarbete Pedagogisk

Läs mer

Obligatorisk utlandstermin inom kandidatutbildningen

Obligatorisk utlandstermin inom kandidatutbildningen Obligatorisk utlandstermin inom kandidatutbildningen - Hankens erfarenheter Maj-Britt Hedvall Svenska handelshögskolan Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www.hanken.fi Hanken

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer