Bra arbetsklimat vid ÅA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bra arbetsklimat vid ÅA"

Transkript

1

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Miljöprogrammet Åbo Akademis styrelse godkände i november ett miljöprogram för ÅA:s interna fysiska miljöarbete. Vad innehåller miljöprogrammet, planeringschef Bengt Sandell? I miljöprogrammet kommer det fram hur ansvaret fördelas på fältet och vilka åtgärder vi i praktiken ska vidta för att följa vår miljöplan. Till exempel handlar det om att gå in för miljömedvetna inköp och spara elektricitet genom att släcka lampor och datorer som inte används. För att spara papper går vi över till att kopiera allt mera dubbelsidigt och att vartefter skrivarna förnyas skaffa sådana som skriver ut dubbelsidigt. Programmet handlar också om trafiklösningarna i akademikvarteren. Det har varit polemik då vi begränsat parkeringen genom att sätta upp bommar. Regeln har varit att man ska bo minst fem kilometer från arbetsplatsen eller ha speciella skäl för att få tillgång till en parkeringsplats. Vi har satt upp en bom vid den sista parkeringsplatsen vid Sibeliusmuseum, och nu ska vi se över reglerna då det gäller parkeringshallen vid Arken. Vi satsar på cykelparkeringen vid både Arken och det kommande ICT-huset. Också sorteringen av avfall har väckt mycket diskussion, eftersom det ibland hänt att den har gått till spillo. Det här beror mycket på hur städföretagen och staden tar hand om avfallet. Med problemavfallet från laboratorierna har vi det däremot bra ordnat, Ekokem tar hand om det och laboratorierna satsar på utbildning. En fråga är hur det syns utåt att vi är ett miljöuniversitet. HB 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Bra arbetsklimat vid ÅA Vainio: Det finns ändå saker att förbättra Arbetsklimatet vid Åbo Akademi är överlag bra. Närmare bestämt 3,7 på en skala från 0 till 5. Det visar de preliminära resultaten från den färska arbetsklimatundersökningen. 898 personer svarade på enkäten, vilket är 63 procent av hela personalen. Målsättningen var 60 procent, så personalchef Margita Vainio är nöjd. Undersökningen bekräftar att ÅA överlag är en bra arbetsplats. Det betyder inte att vi skall sopa problemen under mattan. De flesta, procent, är nöjda och tycker att de har bra och utmanande arbetsuppgifter och att arbetskamraterna är trevliga, men på en arbetsplats med knappt anställda är det klart att alla inte mår lika bra. Det finns saker och ting som kan utvecklas och förbättras, konstaterar Vainio. Syftet med arbetsklimatundersökningen var dels att skapa en helhetsbild av hur ÅA är som arbetsplats i dag och dels att få reda på hurdana förbättringar man skall satsa på. Ett problem som har kommit fram tydligt är att forskarna och Björkstrand ordförande i NUS assistenterna upplever otrygghet i sina anställningsförhållanden. Det är inte oväntat, för de har i allmänhet korta utnämningar och är unga människor med stressiga jobb. Det hör på sätt och vis till yrkets karaktär, men vi borde ändå sträva efter så långa anställningar som möjligt. Mer än bara några månader åt gången, hellre minst ett år, säger Vainio. Ser man på akademin som helhet så har det visat sig att något man är mindre nöjd med är ledarskapet och demokratin. Det handlar om det interna samarbetet och kommunikationen, samt stödet av förmännen och organiseringen av arbetet. Det här är inte överraskande, för det har skett många förändringar i arbetsmiljön och det händer mera hela tiden. Nu behövs mer än tidigare starkt ledarskap och klara och tydliga definitioner av verksamheten. De anställda vill kunna vara med och påverka de beslut som fattas, annars känner de ingen samhörighet med enheten. Nu fattas vissa beslut godtyckligt i en viss klick eller i högre organ. Vid Åbo Akademis rektor Gustav Björkstrand har valts till ordförande i Nordiska universitetssamarbetet (NUS) för åren Björkstrand tar över efter Christina Ullenius, som är rektor vid Karlstads universitet. Samtidigt som ordförande byts går generalsekreteraruppgiften, som nu innehas av Lars Ekholm, över till Tapio Markkanen vid Finlands rektorsråd. Ordförandeskapet cirkulerar mellan de nordiska länderna i två-årsperioder. Att Finland nu fi ck uppdraget sammanhänger med att det nordiska rektorsmötet hålls i Åbo Bäckström professor i tjänsteförhållande Docent Henrik Bäckström har utnämnts till professor i tjänsteförhållande i företagsekonomi, med inriktning på företagsledning och företagsutveckling. Utnämningen vid ESF gäller för tiden , men dock högst till dess att den hittills vakanta tjänsten besätts. Humanistiska fakulteten har fått en ny docent, det är FD Holger Weiss som av kansler utnämnts till docent i globalhistoria.

3 Arbetsklimatundersökningen ger underlag för diskussioner och jag kommer gärna till varje enhet för att diskutera, säger personalchef Margita Vainio. ÅA finns det enheter där klimatet är infekterat och kommunikationen inte fungerar. De som är mest nöjda med sina arbetsuppgifter och möjligheterna att påverka har visat sig vara undervisningspersonalen, forskarna och administratörerna. Professorerna däremot ligger under medeltalet. Många professorer upplever negativ stress och är missnöjda med att de har så många betungande arbetsuppgifter. Det här gäller inte alla, men vissa vill till exempel ha mera tid för forskning och arbeta mindre med administration. Så man kan fråga sig om vi borde tänka om och fördela arbetet på ett annat sätt. Ett viktigt resultat av undersökningen är en stor mängd sammanlagt 44 A4-sidor fritt formulerade kommentarer. De är väldigt värdefulla för de förklarar sånt som frågorna inte kommer åt. Vi har också fått mycket positiv respons, och de som svarar har förväntningar på att någonting görs och att undersökningen noggrant följs upp. Vissa ifrågasätter om den kommer att leda någon vart, men bland alla svar finns bara ett direkt negativt påhopp. Resultaten från undersökningen skall sammanställas noggrant, och sedan konsulteras expertis som kan ge råd om vad som bör göras. Det viktigaste är att det här ger underlag för diskussioner till exempel på personalmöten och såna skall vi ordna enhetsvis. Jag kommer gärna till varje enhet för att diskutera, säger Vainio. Många av de svarande var osäkra på anonymiteten i undersökningen. Vainio har förståelse för det, men påminner om att det inte är av intresse att veta exakt vem som har svarat vad. En annan sak som kritiserades var formuleringen av vissa frågor. Dessa problem kommer att beaktas då man ordnar nästa arbetsklimatundersökning. Vainio tror att en undersökning vartannat år skulle vara ett bra intervall. MICHAEL KARLSSON INNEHÅLL NR 17/2003 Bra arbetsklimat vid ÅA Vainio: Det finns ändå saker att förbättra... Lea Sistonen blev akademiprofessor Nu har hon tid att forska... Om att vara American Plus Etnicitet, identitet: rosett på ett paket... Hans sol har starka muskler Theodor Kallifatides på Kompetens Barnpedagogiken flyttar men blir det till Strengbergs eller Vasa?... MfÅA noterar... Disputationer Di Wei trivs i KTF:s laboratorium Första internationella magistern färdig... Nätkontakt helt utan kabel Trådlösa datanät för bärbara datorer... Veckans skribent: Ulla Achrén Informationen och samhällsansvaret... Personalspalten Intellektuellt kapital... Baksidan PF först, SVF sist till Kvarnen... Rekreation & motion... Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 Sistonen blev akademiprofessor ÅA:s professor i cell- och molekylärbiologi fick fin utnämning I början av november utnämnde Finlands Akademi tio nya akademiprofessorer, och en av dem är Lea Sistonen, professor i cell- och molekylärbiologi vid Åbo Akademi. Sistonen är redan sedan augusti formellt tjänstledig för att i ett år jobba som äldre forskare vid Finlands Akademi, och i augusti nästa år börjar hennes femårsperiod som akademiprofessor. Jag kan knappt tro att det är sant! Jag känner mig väldigt privilegierad, för det här betyder ju att Finlands Akademi verkligen tror på det jag gör och vill stöda det. Jag hade inte väntat mig att få utnämningen åtminstone inte ännu eftersom min grupp inte har hunnit producera så många doktorer, säger Sistonen. Det här var andra gången jag sökte tjänst som akademiprofessor. Jag fick en del positiv respons redan på min ansökan i fjol, men tänkte trots det vänta och jobba några år till innan jag sökte på nytt. Sedan lämnade jag ändå in en ansökan, och det gick ju bra. Det här visar att alla år inte är likadana, och jag vill uppmuntra andra att också söka bara för att se hur det går. Till akademiprofessorer utnämns framstående forskare, som anses göra ett speciellt gott arbete med att föra forskningen framåt på sina områden. Akademiprofessorerna får sin lön från Finlands Akademi, men fortsätter att jobba inom sin egen organisation. En akademiprofessor leder 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Det behövs absolut mera grundforskning om de cellbiologiska och molekylärbiologiska mekanismerna innan man kan gå vidare, säger Lea Sistonen, akademiprofessor från och med augusti forskningen inom sin forskargrupp samt handleder unga forskare. I dag har Finlands Akademi sammanlagt 38 akademiprofessorer, och hösten 2004 ökar antalet till 39. Tjänsterna besätts i regel för en viss tid, och det är mycket ovanligt med förlängningar. Överväldigande reaktion Akademiprofessorstjänsterna har hög status i de akademiska kretsarna i Finland, och Sistonen är nästan överväldigad av hur hennes omgivning har reagerat på utnämningen. Det verkar vara högre status än jag har trott. Jag ansökte om tjänsten för att få mera tid för att forska och göra praktiska experiment, och hade egentligen inte tänkt på statusen. Min nioåriga dotters reaktion på utnämningen var men du är ju professor redan?. Sedan frågade hon Är du nöjd nu?, skrattar Sistonen. Och visst är Sistonen nöjd. Jag har inte fått något besked ännu, men att bli akademiprofessor brukar innebära en avsevärd ökning av forskningsanslaget, och det finns det verkligen behov av eftersom min forskargrupp har växt och konsumerar allt mer. Så det är bra timing. Som professor vid Åbo Akademi har Sistonen haft undervisningsskyldighet något som har tagit mycket tid och distraherat forskningen. Det blir en lättnad att slippa det administrativa jobbet med undervisningen. Men undervisningen har också varit bra, för jag har fått kontakt med studerande och blivit tvungen att se biovetenskapen ur en annan synvinkel. Jag hoppas därför att tjänsten som akademiprofessor inte kommer att innebära att jag bryter kontakten med de studerande, och jag skulle därför gärna dra någon specialkurs eller -föreläsning. Sistonen ser speciellt mycket fram emot att oftare kunna ta på sig sin vita rock och själv göra laboratorieexperiment. Det kommer hon att göra också nu i egenskap av äldre forskare. Bland annat skall hon under det första halvåret 2004 jobba vid Northwestern University i Chicago i USA i samma labb hon bedrev

5 postdoktoral forskning i innan hon kom till ÅA. Jag har alltid tyckt om att jobba i labb, men tyvärr har jag inte på länge haft tillräckligt med tid för det. Det är någonting som jag har saknat, och jag har samtidigt märkt att tröskeln för att gå dit har blivit högre, jag har blivit osäker på om jag klarar av det längre. När man jobbar i labbet måste man ha tid och koncentration, man kan inte gå fram och tillbaka till sin dator hela tiden. Jag inser förstås att jag som akademiprofessor inte hela tiden kommer att kunna göra experiment, för det är mycket annat också som måste göras. Finlands Akademi står för den största och viktigaste biten av vår finansiering men den räcker inte ensam till, så jag kommer varje år att söka resurser också från andra håll. Och så skall man ju skriva artiklar. Toppnivå internationellt Sistonen har jobbat i Bioteknikcentret i Åbo i snart tio år. Centret är en fristående forskningsenhet som är gemensam för Åbo Akademi och Åbo universitet. I september grundades inom bioteknikcentret en ny servicecentral för mikroskopering av levande celler. Med betydande stöd av bl.a. Stiftelsen för Åbo Akademi samlade man under ett tak högklassig utrustning och personal, som gör att servicecentralen ligger på toppnivå också internationellt sett. Intresset för att använda servicecentralen har hittills varit till och med större än vi väntade oss. I motiveringen till varför jag blev akademiprofessor stod bland annat att jag fördomsfritt har tagit i bruk nya forskningsmetoder, och jag tror att det syftar åtminstone delvis på servicecentralen, säger Sistonen. Sistonens forskargrupp består av personer, och den samarbetar mycket med John Erikssons grupp, som är ungefär lika stor. Eriksson är professor i biologi vid Åbo universitet och Lea Sistonens make. Våra grupper har vissa projekt som är helt egna, medan andra är gemensamma. Just nu har jag sex doktorander i min grupp, men tyvärr bara en postdoktoral forskare. Jag skulle gärna ha flera som är postdoktorala, men det är svårt här i Finland. Det saknas än så länge en mellankategori för forskare som har gjort allt, men inte blivit professorer. Jag känner många kolleger som är i den situationen, det börjar finnas allt fler av dem. Vilda investeringar I mitten av 1990-talet blev hypen kring biovetenskapen nästan lika överdriven som i ITbranschen, och det investerades vilt. Universiteten fick problem med att utexaminera biovetare då väldigt många lockades ut i arbetslivet med studierna på hälft. De studerande har inte längre lika bråttom ut i företagsvärlden, utan vill ha bättre och mera utbildning. Men jag tycker inte att andan är pessimistisk heller. Samhället har helt enkelt lugnat ner sig man har insett att det inte går att bygga utan grunder. Jag representerar själv grundforskningen, och tycker att det absolut behövs mera kunskap om de cellbiologiska och molekylärbiologiska mekanismerna innan man kan gå vidare. Det som Sistonen forskar i är cellstress, med andra ord hur celler reagerar på stressituationer. Det handlar om markanta förändringar i omgivningen, till exempel hur celler upptäcker förhöjda temperaturer, giftiga ämnen, eller att syrehalten sjunker. Boomen i cellstressforskningen kom i och med genombrottet då man förstod att cellerna har vissa proteiner, som sätter igång försvarsmekanismer. Nu försöker vi förstå hur försvarsmekanismerna koordineras. Vi har relativt nyligen hittat modifikationer på dessa nyckelproteiner, vilket betyder att det är mycket mer komplicerat än vi har anat. För ett par år sedan gjorde vi alla våra experiment i provrör och det var mycket biokemiskt, men sedan dess har vi riktat in oss mera på att kombinera biokemiska analyser med cellbiologi. Den nya laboratorieutrustningen, som möjliggör cellvisualisering, var en viktig strategisk insats. Tack vare den har vi kunnat utveckla våra metoder. Vi kan nu se cellerna och följa med var och när de regulatoriska nyckelproteinerna flyttar från cytoplasmat till cellkärnan och till vissa specifika regioner inom den. Och vi studerar inte bara fixerade celler, utan också levande celler. En av de intressantaste frågorna är vad celldöd beror på, och hur en cell avgör om den kan överleva en stressituation. Det finns två typer av celldöd: programmerad celldöd, även kallad apoptosis, som är det naturliga sättet en cell dör på, och nekros, som är okontrollerad celldöd till exempel vid brännskador eller annan övergripande cellstress. Vi är nu övertygade om att det finns en kontrollpunkt i cellen som avgör om den skall kämpa vidare eller så att säga begå självmord och ta till apoptos. Apoptos är det prydliga sättet, som skulpterar individen från cellmassan och som har gjort bland annat att det inte längre finns simhud mellan människans fingrar, berättar Sistonen. Att ta reda på hur cellen reagerar på stress är förstås intressant rent akademiskt, men om man lyckas förklara hur det fungerar kan det få en enorm effekt också medicinskt. Också för grundforskningen är det viktigt att ha ett konkret mål. Vi finansieras av skattebetalarnas pengar och då måste vi vara till nytta för samhället. Jag brukar motivera det för mig själv genom att tänka att trots att vi inte direkt kan bota patienter med cancer eller Alzheimers sjukdom, så skulle det vara till stor hjälp om vi lyckas förklara till exempel varför cancerceller delar sig vilt trots att de borde dö, eller varför hjärnceller dör då de borde hållas vid liv. MICHAEL KARLSSON 5 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

6

7 Om att vara American Plus Ättlingar upplever finlandssvenskhet som rosetten på livets paket En av ättlingarna beskrev finlandssvenskheten som rosetten på livets paket. Jag tyckte att det var en vacker bild. Ättlingarna upplever att finlandssvenskheten är den vackra rosetten på tillvaron, det lilla extra, det som gör livet till något förmer än bara ett amerikanskt paket. Det här säger Susanne Österlund-Pötzsch, som nyligen doktorerade i folkloristik om den etniska identiteten hos finlandssvenska ättlingar i Nordamerika. Hon blev intresserad av ämnet då hon jobbade på Ålands Emigrantinstitut, och upptäckte att det fanns väldigt lite skrivet om barnen och barnbarnen till de personer som emigrerat till Amerika. Jag ville se på hur dessa personer förhåller sig till att de har till exempel en farmor eller farfar som kom från Svenskfinland. Jag har undersökt hur identiteten kommer till uttryck, och varför den gör det. Österlund-Pötzsch valde att intervjua personer som visste om att de hade finlandssvenska rötter och som brydde sig om finlandssvenskheten. Variationen i hur etniciteten kommer till uttryck är ändå stor inom gruppen. Några av informanterna sysslade med släktforskning och hade den vägen fått ett allmänt intresse för finlandssvenskheten. För andra var det finlandssvenska ett viktigt inslag i livet och de hade tät kontakt med sina finlandssvenska släktingar. Vanligtvis kommer ättlingarnas finlandssvenskhet till uttryck i musik, dans och matlagning. De här traditionella formerna är lätta att ta in i sin vardag, och de är inte hotande mot det amerikanska Det nostalgiska elementet är viktigt för de finlandssvenska ättlingarna i Amerika, säger Susanne Österlund- Pötzsch. Det är nostalgi inte bara i tid, utan också i plats. samhället. Också vid vissa högtider kommer finlandssvenskheten fram. Finlandssvensk till julen En del tycker att det är roligt att ha finlandssvenska rötter till jul det innebär något mysigt för dem och det ger dem traditioner, säger Österlund-Pötzsch. Det här är inte alls förvånande, eftersom vi vill att julen ska firas med så gamla traditioner som möjligt. Amerika är speciellt utpekat för sin kommersiella jul, och de finlandssvenska ättlingarna kan därför tycka att de har något genuint och äkta då de tar fram de finlandssvenska traditionerna till julen. De ättlingar som ingick i studien såg den finlandssvenska identiteten som ett positivt tillägg till en amerikansk identitet. Österlund-Pötzsch har valt att tala om American Plus, vilket också är titeln på hennes doktorsavhandling. Begreppet American Plus är dubbelbottnat. Dels innebär det att ättlingarna upplever sig vara amerikaner plus något annat, dels att den finlandssvenska identiteten är en fördel för dem de är amerikaner med något positivt därtill. På senare tid har det skrivits mycket om att etniciteten är på nedgång, att det är något som blivit uttunnat. Min undersökning visar däremot att många finlandssvenska ättlingar upplever att den finlandssvenska identiteten är en viktig del av deras liv, och att det är en positiv resurs snarare än något ytligt. De finlandssvenska ättlingarna i Nordamerika har en mycket positiv bild av länderna i Norden, säger Österlund-Pötzsch. De målar upp en bild av en idyllisk landsbygdsmiljö, där man värnar om familjen och där samhället är hederligt. Deras besök i Finland har varit positiva upplevelser. De har varit här på sommaren, blivit gästvänligt mottagna, deltagit i släktkalas och haft roligt. Också på den personliga nivån förknippas den finlandssvenska identiteten med vissa egenskaper. Pålitlighet, tystlåtenhet, ärlighet och gästvänlighet är egenskaper som ättlingarna ofta förknippar med skandinaver. Till exempel om en person tycker att det är besvärligt att vara tystlåten får man en ursäkt för det, eftersom man kan förklara att det hör till ens kultur. Resor till det gamla landet Österlund-Pötzsch säger att man i dag uttrycker etnisk identitet på ett annat sätt än tidigare. Ett exempel hon nämner är släktforskning. Att lära sig mer om den finlandssvenska identiteten blir ett sätt att visa etnisk tillhörighet. Mycket i det postmoderna samhället handlar om att söka information, upplevelser och kunskap. Också ättlingarnas resor till Finland till det gamla landet kan ses som ett modernt sätt att uttrycka sin identitet. Vid besöken i Finland är de ofta ute efter både upplevelser och information om släkten. De vill se just den platsen där mormor bodde, eller just den kyrkan farmors mor gick till. Det blir nästan som en pilgrimsfärd, som har personlig relevans för dem. Österlund-Pötzsch säger att det passar bra in i vårt samhälle som är mycket turistinriktat. Museerna i dag skall ge upplevelser man ska inte bara titta på något i en monter, utan också kunna lyssna, känna och dofta på det. För ättlingarna är resorna till the old country som ett museibesök, men i det verkliga livet. HEIDI BACKAS MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 KOMPETENS 2003 Hans sol har starka muskler Theodor Kallifatides talade om kulturskillnader och språkets skönhet I skyltfönster ser man den riktiga saken och ordet hopkopplat. Vid kavajen står det kavaj, vid skjortan skjorta, och vid ett par skor stod det rea, så jag har försökt köpa ett par rea i en affär en gång. Det finns många sätt att lära sig ett nytt språk. Ett sätt är att köpa en bok på det nya språket och sedan översätta den för sig själv med hjälp av ordböcker. Det här sättet använde sig Theodor Kallifatides av då han lärde sig svenska i vuxen ålder. Utmaningen att översätta texten blev större då det inte fanns något lexikon från svenska till hans modersmål grekiska. I stället fick han översätta texten via engelskan, ett språk han inte heller kunde. Kallifatides lärde sig i alla fall språket så bra att han nu är en berömd författare som gett ut ett tjugotal böcker på svenska. Theodor Kallifatides besökte Åbo i samband med ledarskapskonferensen Kompetens 2003 där han talade om människan, språket och kulturen. Han lockade publiken till både frustande skratt och eftertänksamma nickningar då han bjöd på anekdoter om hur det var att lära sig svenska. Intresset för det svenska språket väcktes hos Kallifatides på en biograf i Aten, där han såg en svensk film och blev fascinerad av språket som lät så annorlunda. I och med det hade jag lagt den viktigaste grunden för språkinlärning man måste tycka om språket man ska lära sig, ja man måste till och med älska det. Kallifatides kom till Sverige på talet och började på en kurs i svenska för invandrare. Lärarinnan var en 25-årig dam som läste högt ur boken Svenska för utlänningar. Fröken Persson bor i Borås. Var bor fröken Persson?, läste hon. Då hoppade jag av kursen, jag trodde att det var fråga om ett intelligenstest för invandrare. I stället valde Kallifatides att lära sig språket genom skönlitteraturen. Varje förmiddag läste han delar ur teaterpjäsen Fröken Julie av August Strindberg med hjälp av sina svensk-engelska och engelskgrekiska ordböcker. Pjäsen visade sig vara en överlägsen lärobok, något helt annat än boken om fröken Persson. I Fröken Julie följer vi en berättelse som i sig är spännande, och det dröjer inte länge förrän man blir inspirerad av texten. Man får också en inblick i ett samhälle som inte längre finns, och det är mycket viktigt för människor som bor i ett nytt land. Invandrare saknar nämligen ett förflutet, och framtiden är osäker. De är därför hänvisade till nuet, och nuet räcker inte för en människa. Huvudbonad och brudens utstyrsel På eftermiddagarna promenerade Kallifatides omkring i Stockholm och letade efter nya ord att lära sig. Jag tittade i skyltfönster, där ser man den riktiga saken och ordet hopkopplat. Vid kavajen står det kavaj, och vid skjortan skjorta, och vid ett par skor stod det rea så jag har försökt köpa ett par rea i en affär en gång. Det fanns en hel del specialaffärer i Stockholm på den tiden, och de hade namn som klingade vackert i Kallifatides grekiska öron. En av hans favoriter var Brudens utstyrsel, en annan var en affär som sålde huvudbonader. Vi brukar säga att det dagliga språket förändras och att barn i dag talar sämre och har ett brutalare språk. Men det är så att samhället förändras först. Språket förändras 20 år efteråt, då det anpassar sig efter samhället. Det Kallifatides syftar på är att vi går miste om ord i vårt ordförråd till exempel då vi i dag handlar i stora varuhus och inte längre i affärer som specialiserat sig på huvudbonader och brudens utstyrsel. Kallifatides talar mycket om språkets skönhet, och säger att det endast är genom skönlitteraturen man kan uppleva hur vackert språket är. Det avgörande mötet med svenskan för honom själv var att läsa novellen Att döda ett barn av Stig Dagerman. Kallifatides beskriver texten som oändligt stark och sensuell det brinner i den. Den kvällen upphörde jag att tycka om det svenska språket. Jag inledde mitt kärleksförhållande med det, och jag bestämde att jag skall bli författare på svenska. I en av sina första dikter skrev Kallifatides om solens starka muskler. En kritiker sade att Kallifatides nog är en författare som svenskarna kommer att få läsa mera 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

9 av, men undrade samtidigt om han måste behandla solen så underligt. I den svenska kulturen har solen långt, ljust hår och är en hon. Men min grekiska sol är en han med kort, krulligt hår och starka muskler. Det här visar att vi med våra olika språk lever i olika verkligheter. Språket leder till att man organiserar världen på ett speciellt sätt. Kallifatides berättar om hur han var med sina barn på Gotland, och de badade i det kalla vattnet. Han ropade gå ut nu ungar åt dem och de simmade vidare utåt. Han ropade igen, med följden att de simmade ännu längre bort. Till slut fick han själv hoppa i vattnet för att få barnen att förstå att han ville att de skulle komma upp på land. En grek går ut på land, men in i vattnet. Jag märkte att jag hade tänkt på grekiska, men talat svenska med barnen. Också olikheter i kulturella värderingar tar sig uttryck i språket. På grekiska är till exempel ett uttryck som ensam är stark omöjligt att konstruera. Att vara ensam på grekiska är i grund och botten ett problem, det betyder att man är dum, en dåre, och att ingen vill vara med en. Därför går det inte att säga ensam är stark på grekiska. Greken är van vid att allt är befolkat, till skillnad från svensken som vill ha avstånd och luft omkring sig, säger Kallifatides. Vi var en gång ensamma på en lång strand med min hustru. På långt håll kom det två gotländska bönder gående. Nej, här kan man inte vara, här kryllar det av folk sade min hustru då. Greken lever i stället som en sardin, och det enda han kan välja är burken. Mitt lilla svin Uttrycket min lilla gris ger ett annat exempel på vilka värderingar som kan förknippas med ett ord. Min mor var på besök från Grekland då min dotter var två år gammal, berättar Kallifatides. Jag talade med min dotter och sade å, du min lilla gris, ett uttryck som jag hade lärt mig av min svenska hustru. Mamma blev nyfiken och frågade vad jag sade till barnet. Jag visste inte vad jag skulle svara, för i Grekland har vi inga grisar, vi har bara svin. Inte kunde jag ju översätta det jag sade till å, du mitt lilla svin. För den som lär sig ett nytt språk är stående uttryck speciellt svåra, och det lätt hänt att man blandar ihop dem, säger Kallifatides. Jag hörde en gång en grek bråka på svenska med en turkisk medarbetare. Han sa: Du ska hålla käften nu, för du promenerar mig på nerverna. Kallifatides säger att präglingen av modersmålet är väldigt stark för en människa. Det här märks speciellt då man flyttar till ett annat land och en annan språklig verklighet. Vid vårt hem i Stockholm har vi en björk utanför fönstret. Ni kan inte tro hur många år det tog för min hjärna att lära sig att börja tänka på en björk då jag hörde ordet träd. I 32 år såg jag alltid ett olivträd framför mig då jag hörde ordet träd. I språket finns vår värld. Jag talar svenska, men jag lever i en grekisk värld där träd är olivträd, och där solen har starka muskler. HEIDI BACKAS Ledarskapskonferensen Kompetens ordnas årligen av Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi. Årets konferens hade temat Gränser och samverkan och den samlade 300 fi nlandssvenska ledare från olika branscher. Theodor Kallifatides lockade fram många skratt under Kompetenskonferensen, och många bad honom signera sina böcker. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 Barnpedagogiken flyttar men blir det till Strengbergs gamla tobaksfabrik eller till Vasa? Före julen blir det klart om barnpedagogiken i Jakobstad flyttar till den f.d. tobaksfabriken i stadens absoluta centrum eller till Vasa. ÅA:s styrelse ska för sin del diskutera ärendet den 18 december och efter det kan de slutliga besluten om en flyttning fattas. Majoriteten av personalen på institutionen för barnpedagogik (BI) vill bli kvar i de nuvarande utrymmena på Paul Hallvars gata, men en flyttning är nu mycket sannolik. Samtidigt börjar statsanslagen från år 2007 framåt påverkas även av antalet kandidatexamina. Mindre utrymmen i Strengbergs BI:s nya utrymmen i Jakobstad skulle bli rejält mindre än de nuvarande på totalt kvadratmeter men själva hyran blir ändå varken billigare eller dyrare för ÅA. Staden Jakobstad har lovat oss fortsatta hyresfria utrymmen även i de nya utrymmena och där kan olika utbildningar även dela på en del gemensamma utrymmen såsom föreläsningssalar, kök och liknande. Stiftelsen för Åbo Akademi, som väntas bli en av delägarna i det fastighetsbolag som bildas för de nya undervisningsutrymmena, har meddelat att stiftelsens styrelse kommer att följa ÅA:s vilja i frågan om BI:s nya utrymmen. Om BI flyttar till Vasa eller under en längre övergångstid blir kvar på Paul Hallvars gata, drar sig stiftelsen ur hela Strengbergsprojektet. Blir det en flyttning till gamla tobaksfabriken, deltar stiftelsen i projektet med en andel motsvarande BI:s del av renoveringskostnaderna. Strengbergs gamla tobaksfabrik i Jakobstad. Jag ser det som mycket osannolikt att barnpedagogiken kan bli kvar i sina nuvarande utrymmen. Men om det blir en flyttning till Strengbergsfastigheten eller till Vasa vågar jag ännu inte säga, säger förvaltningsdirektör Roger Broo. Bakgrunden till kravet på att BI borde flytta är bl.a. att institutionen enligt Broo går på minus. Det statsanslag ÅA får för utbildningen räcker inte längre till och pedagogiska fakulteten (PF) måste därför tillskjuta extra medel. Samtidigt har nyrekryteringen till utbildningen haltat de senaste åren. Till exempel vid senaste intagning fylldes nybörjarplatserna endast till drygt hälften. 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Hela utbildningens attraktionskraft ökar då den fi nns i det nya utbildningscampus som byggs upp i den fina kulturhistoriska miljön i Jakobstads centrum. Levande studiesocial miljö En av motiveringarna till att BI borde flytta till Jakobstads centrum är att hela utbildningen i de nya utrymmena kan få en välbehövlig kick i form av synergieffekter och levande studiesocial miljö eftersom bl.a. musikutbildningen, arbetarinstitutet och gymnasiet i Jakobstad också planerar att flytta dit. Hela utbildningens attraktionskraft ökar då den finns i det nya utbildningscampus som byggs upp i den fina kulturhistoriska miljön i stadens centrum och då den finns i samma hus som musik-, vuxen- och gymnasieutbildningen i staden. Ökad växelverkan mellan studerande och olika utbildningar överlag kan ha en positiv inverkan på studiemiljön, påpekar Roger Broo. Hyreskontraktet för de nuvarande utrymmena löper hur som helst ut om cirka

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Reserapport Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010 Bethina Bergman Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Helsingfors 2009 1 INLEDNING Redan då jag började Arcada visste jag att jag i något

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 1 Kontakt LärVux Ring eller skicka e-post om det är något du undrar över. Gå gärna in på vår hemsida:www1.vasteras.se/frimanska/ Besöksadress LÄRVUX Växhuset

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Vart tar språkteknologer vägen?

Vart tar språkteknologer vägen? Vart tar språkteknologer vägen? En miniundersökning av f.d. språkteknologstudenters arbeten och syn på sin utbildning Beáta B. Megyesi Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet bea@stp.ling.uu.se

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Åbo Akademi (rektor, Mikko Hupa) Fyra fakulteter Fakulteten för humanoria, psykologi och teologi Fakulteten för padagogik och välfärdsstudier

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Är det jobbigt på jobbet?

Är det jobbigt på jobbet? Är det jobbigt på jobbet? Har inte du varit otroligt missnöjd med din arbetsplats? Vad håller din chef på med? Känner du dig trött på allt skvaller? Har du bra arbetskamrater? Känner du dig motiverad att

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi.

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi. Reserapport efter utbytesstudier 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Crete, Heraklion, Grekland 3. Vilken termin åkte du och

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Alamir Samir Elvira Fernandez Elin Lindberg Bakgrund Att forska är att skaffa sig djupare kunskaper om ett ämne, kan vara vad som helst. Föräldrastöd

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen skolan som ger dig extra stöd Hösten 2015 och våren 2016 1 Välkommen till SärVux SärVux (Särskild utbildning för vuxna) Det är en frivillig

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Utbytet i University of Surrey

Utbytet i University of Surrey Utbytet i University of Surrey Elisa Vaskikari Kemiteknik, Åbo Akademi, Åbo, Finland Biosciences, University of Surrey, Guildford, UK 02/2014-06/2014 Erasmus utbytesprogram Jag var på utbyte i University

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Integrering av HU i undervisningen. En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås

Integrering av HU i undervisningen. En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås Integrering av HU i undervisningen En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås Presentationen Vem är jag? Hur jobbar Högskolan i Borås med HU? Kursen Systemutvecklare Roller, miljö och praktik 2013-05-31

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Studerande i fjordernas och trollens land

Studerande i fjordernas och trollens land Studerande i fjordernas och trollens land Att studera utomlands är en vacker och spännande upplevelse. Det ger dig möjlighet att träffa och umgås med människor från många olika delar av världen, skaffa

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen?

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen? Umeå universitet Kemiska institutionen Rapport 2011-05-10 Vad gör våra studenter efter avlagd examen? En enkät skickades i mars 2011 ut till personer som avlagt kandidat-, magister-, högskoleeller civilingenjörsexamen

Läs mer

Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet

Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet INTERVJUFRÅGOR till EDU-vuxens slututvärdering Informant Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet Datum 15.8.2012, kl. 9-10.15 Dokumentation rapport

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Att få ordning och ork för sin ekonomi

Att få ordning och ork för sin ekonomi Att få ordning och ork för sin ekonomi Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du vill

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

GEOS. Protokoll, möte 9:e september 2001

GEOS. Protokoll, möte 9:e september 2001 GEOS Protokoll, möte 9:e september 2001 Dagordning: 1. Mötets öppnande 2. Godkännande av dagordningen med följande tillägg; skåpproblemet och namnbyte 3. Val av justerare 4. Förra mötets protokoll 5. Meddelanden

Läs mer

Att ha ordning och ork för sin ekonomi.

Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna Komvux i Lund SÄRVUX särskild utbildning för vuxna 2014 Glimmervägen 12 www.lund.se/komvux Bli en del av kunskapens stad Komvux i Lund SÄRVUX - särskild utbildning för vuxna har en utvecklingsstörning

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar.

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar. Kursutvärdering för sista momentet - kursförbättrande frågor Kurs/grupp-objekt 1. 1. Vad var bra på kursen? Det är viktigt att veta så att vi inte tar bort det som du är nöjd med. 24 svar 2. 1. Innehållet?

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Konkreta tips inför anställningsintervjun

Konkreta tips inför anställningsintervjun Konkreta tips inför anställningsintervjun Ofta är det intervjun som till slut avgör om du får jobbet och därför är det viktigt att du förbereder dig. Gör du ett gott intryck och lyckas presentera dig på

Läs mer