Bra arbetsklimat vid ÅA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bra arbetsklimat vid ÅA"

Transkript

1

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Miljöprogrammet Åbo Akademis styrelse godkände i november ett miljöprogram för ÅA:s interna fysiska miljöarbete. Vad innehåller miljöprogrammet, planeringschef Bengt Sandell? I miljöprogrammet kommer det fram hur ansvaret fördelas på fältet och vilka åtgärder vi i praktiken ska vidta för att följa vår miljöplan. Till exempel handlar det om att gå in för miljömedvetna inköp och spara elektricitet genom att släcka lampor och datorer som inte används. För att spara papper går vi över till att kopiera allt mera dubbelsidigt och att vartefter skrivarna förnyas skaffa sådana som skriver ut dubbelsidigt. Programmet handlar också om trafiklösningarna i akademikvarteren. Det har varit polemik då vi begränsat parkeringen genom att sätta upp bommar. Regeln har varit att man ska bo minst fem kilometer från arbetsplatsen eller ha speciella skäl för att få tillgång till en parkeringsplats. Vi har satt upp en bom vid den sista parkeringsplatsen vid Sibeliusmuseum, och nu ska vi se över reglerna då det gäller parkeringshallen vid Arken. Vi satsar på cykelparkeringen vid både Arken och det kommande ICT-huset. Också sorteringen av avfall har väckt mycket diskussion, eftersom det ibland hänt att den har gått till spillo. Det här beror mycket på hur städföretagen och staden tar hand om avfallet. Med problemavfallet från laboratorierna har vi det däremot bra ordnat, Ekokem tar hand om det och laboratorierna satsar på utbildning. En fråga är hur det syns utåt att vi är ett miljöuniversitet. HB 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Bra arbetsklimat vid ÅA Vainio: Det finns ändå saker att förbättra Arbetsklimatet vid Åbo Akademi är överlag bra. Närmare bestämt 3,7 på en skala från 0 till 5. Det visar de preliminära resultaten från den färska arbetsklimatundersökningen. 898 personer svarade på enkäten, vilket är 63 procent av hela personalen. Målsättningen var 60 procent, så personalchef Margita Vainio är nöjd. Undersökningen bekräftar att ÅA överlag är en bra arbetsplats. Det betyder inte att vi skall sopa problemen under mattan. De flesta, procent, är nöjda och tycker att de har bra och utmanande arbetsuppgifter och att arbetskamraterna är trevliga, men på en arbetsplats med knappt anställda är det klart att alla inte mår lika bra. Det finns saker och ting som kan utvecklas och förbättras, konstaterar Vainio. Syftet med arbetsklimatundersökningen var dels att skapa en helhetsbild av hur ÅA är som arbetsplats i dag och dels att få reda på hurdana förbättringar man skall satsa på. Ett problem som har kommit fram tydligt är att forskarna och Björkstrand ordförande i NUS assistenterna upplever otrygghet i sina anställningsförhållanden. Det är inte oväntat, för de har i allmänhet korta utnämningar och är unga människor med stressiga jobb. Det hör på sätt och vis till yrkets karaktär, men vi borde ändå sträva efter så långa anställningar som möjligt. Mer än bara några månader åt gången, hellre minst ett år, säger Vainio. Ser man på akademin som helhet så har det visat sig att något man är mindre nöjd med är ledarskapet och demokratin. Det handlar om det interna samarbetet och kommunikationen, samt stödet av förmännen och organiseringen av arbetet. Det här är inte överraskande, för det har skett många förändringar i arbetsmiljön och det händer mera hela tiden. Nu behövs mer än tidigare starkt ledarskap och klara och tydliga definitioner av verksamheten. De anställda vill kunna vara med och påverka de beslut som fattas, annars känner de ingen samhörighet med enheten. Nu fattas vissa beslut godtyckligt i en viss klick eller i högre organ. Vid Åbo Akademis rektor Gustav Björkstrand har valts till ordförande i Nordiska universitetssamarbetet (NUS) för åren Björkstrand tar över efter Christina Ullenius, som är rektor vid Karlstads universitet. Samtidigt som ordförande byts går generalsekreteraruppgiften, som nu innehas av Lars Ekholm, över till Tapio Markkanen vid Finlands rektorsråd. Ordförandeskapet cirkulerar mellan de nordiska länderna i två-årsperioder. Att Finland nu fi ck uppdraget sammanhänger med att det nordiska rektorsmötet hålls i Åbo Bäckström professor i tjänsteförhållande Docent Henrik Bäckström har utnämnts till professor i tjänsteförhållande i företagsekonomi, med inriktning på företagsledning och företagsutveckling. Utnämningen vid ESF gäller för tiden , men dock högst till dess att den hittills vakanta tjänsten besätts. Humanistiska fakulteten har fått en ny docent, det är FD Holger Weiss som av kansler utnämnts till docent i globalhistoria.

3 Arbetsklimatundersökningen ger underlag för diskussioner och jag kommer gärna till varje enhet för att diskutera, säger personalchef Margita Vainio. ÅA finns det enheter där klimatet är infekterat och kommunikationen inte fungerar. De som är mest nöjda med sina arbetsuppgifter och möjligheterna att påverka har visat sig vara undervisningspersonalen, forskarna och administratörerna. Professorerna däremot ligger under medeltalet. Många professorer upplever negativ stress och är missnöjda med att de har så många betungande arbetsuppgifter. Det här gäller inte alla, men vissa vill till exempel ha mera tid för forskning och arbeta mindre med administration. Så man kan fråga sig om vi borde tänka om och fördela arbetet på ett annat sätt. Ett viktigt resultat av undersökningen är en stor mängd sammanlagt 44 A4-sidor fritt formulerade kommentarer. De är väldigt värdefulla för de förklarar sånt som frågorna inte kommer åt. Vi har också fått mycket positiv respons, och de som svarar har förväntningar på att någonting görs och att undersökningen noggrant följs upp. Vissa ifrågasätter om den kommer att leda någon vart, men bland alla svar finns bara ett direkt negativt påhopp. Resultaten från undersökningen skall sammanställas noggrant, och sedan konsulteras expertis som kan ge råd om vad som bör göras. Det viktigaste är att det här ger underlag för diskussioner till exempel på personalmöten och såna skall vi ordna enhetsvis. Jag kommer gärna till varje enhet för att diskutera, säger Vainio. Många av de svarande var osäkra på anonymiteten i undersökningen. Vainio har förståelse för det, men påminner om att det inte är av intresse att veta exakt vem som har svarat vad. En annan sak som kritiserades var formuleringen av vissa frågor. Dessa problem kommer att beaktas då man ordnar nästa arbetsklimatundersökning. Vainio tror att en undersökning vartannat år skulle vara ett bra intervall. MICHAEL KARLSSON INNEHÅLL NR 17/2003 Bra arbetsklimat vid ÅA Vainio: Det finns ändå saker att förbättra... Lea Sistonen blev akademiprofessor Nu har hon tid att forska... Om att vara American Plus Etnicitet, identitet: rosett på ett paket... Hans sol har starka muskler Theodor Kallifatides på Kompetens Barnpedagogiken flyttar men blir det till Strengbergs eller Vasa?... MfÅA noterar... Disputationer Di Wei trivs i KTF:s laboratorium Första internationella magistern färdig... Nätkontakt helt utan kabel Trådlösa datanät för bärbara datorer... Veckans skribent: Ulla Achrén Informationen och samhällsansvaret... Personalspalten Intellektuellt kapital... Baksidan PF först, SVF sist till Kvarnen... Rekreation & motion... Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 Sistonen blev akademiprofessor ÅA:s professor i cell- och molekylärbiologi fick fin utnämning I början av november utnämnde Finlands Akademi tio nya akademiprofessorer, och en av dem är Lea Sistonen, professor i cell- och molekylärbiologi vid Åbo Akademi. Sistonen är redan sedan augusti formellt tjänstledig för att i ett år jobba som äldre forskare vid Finlands Akademi, och i augusti nästa år börjar hennes femårsperiod som akademiprofessor. Jag kan knappt tro att det är sant! Jag känner mig väldigt privilegierad, för det här betyder ju att Finlands Akademi verkligen tror på det jag gör och vill stöda det. Jag hade inte väntat mig att få utnämningen åtminstone inte ännu eftersom min grupp inte har hunnit producera så många doktorer, säger Sistonen. Det här var andra gången jag sökte tjänst som akademiprofessor. Jag fick en del positiv respons redan på min ansökan i fjol, men tänkte trots det vänta och jobba några år till innan jag sökte på nytt. Sedan lämnade jag ändå in en ansökan, och det gick ju bra. Det här visar att alla år inte är likadana, och jag vill uppmuntra andra att också söka bara för att se hur det går. Till akademiprofessorer utnämns framstående forskare, som anses göra ett speciellt gott arbete med att föra forskningen framåt på sina områden. Akademiprofessorerna får sin lön från Finlands Akademi, men fortsätter att jobba inom sin egen organisation. En akademiprofessor leder 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Det behövs absolut mera grundforskning om de cellbiologiska och molekylärbiologiska mekanismerna innan man kan gå vidare, säger Lea Sistonen, akademiprofessor från och med augusti forskningen inom sin forskargrupp samt handleder unga forskare. I dag har Finlands Akademi sammanlagt 38 akademiprofessorer, och hösten 2004 ökar antalet till 39. Tjänsterna besätts i regel för en viss tid, och det är mycket ovanligt med förlängningar. Överväldigande reaktion Akademiprofessorstjänsterna har hög status i de akademiska kretsarna i Finland, och Sistonen är nästan överväldigad av hur hennes omgivning har reagerat på utnämningen. Det verkar vara högre status än jag har trott. Jag ansökte om tjänsten för att få mera tid för att forska och göra praktiska experiment, och hade egentligen inte tänkt på statusen. Min nioåriga dotters reaktion på utnämningen var men du är ju professor redan?. Sedan frågade hon Är du nöjd nu?, skrattar Sistonen. Och visst är Sistonen nöjd. Jag har inte fått något besked ännu, men att bli akademiprofessor brukar innebära en avsevärd ökning av forskningsanslaget, och det finns det verkligen behov av eftersom min forskargrupp har växt och konsumerar allt mer. Så det är bra timing. Som professor vid Åbo Akademi har Sistonen haft undervisningsskyldighet något som har tagit mycket tid och distraherat forskningen. Det blir en lättnad att slippa det administrativa jobbet med undervisningen. Men undervisningen har också varit bra, för jag har fått kontakt med studerande och blivit tvungen att se biovetenskapen ur en annan synvinkel. Jag hoppas därför att tjänsten som akademiprofessor inte kommer att innebära att jag bryter kontakten med de studerande, och jag skulle därför gärna dra någon specialkurs eller -föreläsning. Sistonen ser speciellt mycket fram emot att oftare kunna ta på sig sin vita rock och själv göra laboratorieexperiment. Det kommer hon att göra också nu i egenskap av äldre forskare. Bland annat skall hon under det första halvåret 2004 jobba vid Northwestern University i Chicago i USA i samma labb hon bedrev

5 postdoktoral forskning i innan hon kom till ÅA. Jag har alltid tyckt om att jobba i labb, men tyvärr har jag inte på länge haft tillräckligt med tid för det. Det är någonting som jag har saknat, och jag har samtidigt märkt att tröskeln för att gå dit har blivit högre, jag har blivit osäker på om jag klarar av det längre. När man jobbar i labbet måste man ha tid och koncentration, man kan inte gå fram och tillbaka till sin dator hela tiden. Jag inser förstås att jag som akademiprofessor inte hela tiden kommer att kunna göra experiment, för det är mycket annat också som måste göras. Finlands Akademi står för den största och viktigaste biten av vår finansiering men den räcker inte ensam till, så jag kommer varje år att söka resurser också från andra håll. Och så skall man ju skriva artiklar. Toppnivå internationellt Sistonen har jobbat i Bioteknikcentret i Åbo i snart tio år. Centret är en fristående forskningsenhet som är gemensam för Åbo Akademi och Åbo universitet. I september grundades inom bioteknikcentret en ny servicecentral för mikroskopering av levande celler. Med betydande stöd av bl.a. Stiftelsen för Åbo Akademi samlade man under ett tak högklassig utrustning och personal, som gör att servicecentralen ligger på toppnivå också internationellt sett. Intresset för att använda servicecentralen har hittills varit till och med större än vi väntade oss. I motiveringen till varför jag blev akademiprofessor stod bland annat att jag fördomsfritt har tagit i bruk nya forskningsmetoder, och jag tror att det syftar åtminstone delvis på servicecentralen, säger Sistonen. Sistonens forskargrupp består av personer, och den samarbetar mycket med John Erikssons grupp, som är ungefär lika stor. Eriksson är professor i biologi vid Åbo universitet och Lea Sistonens make. Våra grupper har vissa projekt som är helt egna, medan andra är gemensamma. Just nu har jag sex doktorander i min grupp, men tyvärr bara en postdoktoral forskare. Jag skulle gärna ha flera som är postdoktorala, men det är svårt här i Finland. Det saknas än så länge en mellankategori för forskare som har gjort allt, men inte blivit professorer. Jag känner många kolleger som är i den situationen, det börjar finnas allt fler av dem. Vilda investeringar I mitten av 1990-talet blev hypen kring biovetenskapen nästan lika överdriven som i ITbranschen, och det investerades vilt. Universiteten fick problem med att utexaminera biovetare då väldigt många lockades ut i arbetslivet med studierna på hälft. De studerande har inte längre lika bråttom ut i företagsvärlden, utan vill ha bättre och mera utbildning. Men jag tycker inte att andan är pessimistisk heller. Samhället har helt enkelt lugnat ner sig man har insett att det inte går att bygga utan grunder. Jag representerar själv grundforskningen, och tycker att det absolut behövs mera kunskap om de cellbiologiska och molekylärbiologiska mekanismerna innan man kan gå vidare. Det som Sistonen forskar i är cellstress, med andra ord hur celler reagerar på stressituationer. Det handlar om markanta förändringar i omgivningen, till exempel hur celler upptäcker förhöjda temperaturer, giftiga ämnen, eller att syrehalten sjunker. Boomen i cellstressforskningen kom i och med genombrottet då man förstod att cellerna har vissa proteiner, som sätter igång försvarsmekanismer. Nu försöker vi förstå hur försvarsmekanismerna koordineras. Vi har relativt nyligen hittat modifikationer på dessa nyckelproteiner, vilket betyder att det är mycket mer komplicerat än vi har anat. För ett par år sedan gjorde vi alla våra experiment i provrör och det var mycket biokemiskt, men sedan dess har vi riktat in oss mera på att kombinera biokemiska analyser med cellbiologi. Den nya laboratorieutrustningen, som möjliggör cellvisualisering, var en viktig strategisk insats. Tack vare den har vi kunnat utveckla våra metoder. Vi kan nu se cellerna och följa med var och när de regulatoriska nyckelproteinerna flyttar från cytoplasmat till cellkärnan och till vissa specifika regioner inom den. Och vi studerar inte bara fixerade celler, utan också levande celler. En av de intressantaste frågorna är vad celldöd beror på, och hur en cell avgör om den kan överleva en stressituation. Det finns två typer av celldöd: programmerad celldöd, även kallad apoptosis, som är det naturliga sättet en cell dör på, och nekros, som är okontrollerad celldöd till exempel vid brännskador eller annan övergripande cellstress. Vi är nu övertygade om att det finns en kontrollpunkt i cellen som avgör om den skall kämpa vidare eller så att säga begå självmord och ta till apoptos. Apoptos är det prydliga sättet, som skulpterar individen från cellmassan och som har gjort bland annat att det inte längre finns simhud mellan människans fingrar, berättar Sistonen. Att ta reda på hur cellen reagerar på stress är förstås intressant rent akademiskt, men om man lyckas förklara hur det fungerar kan det få en enorm effekt också medicinskt. Också för grundforskningen är det viktigt att ha ett konkret mål. Vi finansieras av skattebetalarnas pengar och då måste vi vara till nytta för samhället. Jag brukar motivera det för mig själv genom att tänka att trots att vi inte direkt kan bota patienter med cancer eller Alzheimers sjukdom, så skulle det vara till stor hjälp om vi lyckas förklara till exempel varför cancerceller delar sig vilt trots att de borde dö, eller varför hjärnceller dör då de borde hållas vid liv. MICHAEL KARLSSON 5 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

6

7 Om att vara American Plus Ättlingar upplever finlandssvenskhet som rosetten på livets paket En av ättlingarna beskrev finlandssvenskheten som rosetten på livets paket. Jag tyckte att det var en vacker bild. Ättlingarna upplever att finlandssvenskheten är den vackra rosetten på tillvaron, det lilla extra, det som gör livet till något förmer än bara ett amerikanskt paket. Det här säger Susanne Österlund-Pötzsch, som nyligen doktorerade i folkloristik om den etniska identiteten hos finlandssvenska ättlingar i Nordamerika. Hon blev intresserad av ämnet då hon jobbade på Ålands Emigrantinstitut, och upptäckte att det fanns väldigt lite skrivet om barnen och barnbarnen till de personer som emigrerat till Amerika. Jag ville se på hur dessa personer förhåller sig till att de har till exempel en farmor eller farfar som kom från Svenskfinland. Jag har undersökt hur identiteten kommer till uttryck, och varför den gör det. Österlund-Pötzsch valde att intervjua personer som visste om att de hade finlandssvenska rötter och som brydde sig om finlandssvenskheten. Variationen i hur etniciteten kommer till uttryck är ändå stor inom gruppen. Några av informanterna sysslade med släktforskning och hade den vägen fått ett allmänt intresse för finlandssvenskheten. För andra var det finlandssvenska ett viktigt inslag i livet och de hade tät kontakt med sina finlandssvenska släktingar. Vanligtvis kommer ättlingarnas finlandssvenskhet till uttryck i musik, dans och matlagning. De här traditionella formerna är lätta att ta in i sin vardag, och de är inte hotande mot det amerikanska Det nostalgiska elementet är viktigt för de finlandssvenska ättlingarna i Amerika, säger Susanne Österlund- Pötzsch. Det är nostalgi inte bara i tid, utan också i plats. samhället. Också vid vissa högtider kommer finlandssvenskheten fram. Finlandssvensk till julen En del tycker att det är roligt att ha finlandssvenska rötter till jul det innebär något mysigt för dem och det ger dem traditioner, säger Österlund-Pötzsch. Det här är inte alls förvånande, eftersom vi vill att julen ska firas med så gamla traditioner som möjligt. Amerika är speciellt utpekat för sin kommersiella jul, och de finlandssvenska ättlingarna kan därför tycka att de har något genuint och äkta då de tar fram de finlandssvenska traditionerna till julen. De ättlingar som ingick i studien såg den finlandssvenska identiteten som ett positivt tillägg till en amerikansk identitet. Österlund-Pötzsch har valt att tala om American Plus, vilket också är titeln på hennes doktorsavhandling. Begreppet American Plus är dubbelbottnat. Dels innebär det att ättlingarna upplever sig vara amerikaner plus något annat, dels att den finlandssvenska identiteten är en fördel för dem de är amerikaner med något positivt därtill. På senare tid har det skrivits mycket om att etniciteten är på nedgång, att det är något som blivit uttunnat. Min undersökning visar däremot att många finlandssvenska ättlingar upplever att den finlandssvenska identiteten är en viktig del av deras liv, och att det är en positiv resurs snarare än något ytligt. De finlandssvenska ättlingarna i Nordamerika har en mycket positiv bild av länderna i Norden, säger Österlund-Pötzsch. De målar upp en bild av en idyllisk landsbygdsmiljö, där man värnar om familjen och där samhället är hederligt. Deras besök i Finland har varit positiva upplevelser. De har varit här på sommaren, blivit gästvänligt mottagna, deltagit i släktkalas och haft roligt. Också på den personliga nivån förknippas den finlandssvenska identiteten med vissa egenskaper. Pålitlighet, tystlåtenhet, ärlighet och gästvänlighet är egenskaper som ättlingarna ofta förknippar med skandinaver. Till exempel om en person tycker att det är besvärligt att vara tystlåten får man en ursäkt för det, eftersom man kan förklara att det hör till ens kultur. Resor till det gamla landet Österlund-Pötzsch säger att man i dag uttrycker etnisk identitet på ett annat sätt än tidigare. Ett exempel hon nämner är släktforskning. Att lära sig mer om den finlandssvenska identiteten blir ett sätt att visa etnisk tillhörighet. Mycket i det postmoderna samhället handlar om att söka information, upplevelser och kunskap. Också ättlingarnas resor till Finland till det gamla landet kan ses som ett modernt sätt att uttrycka sin identitet. Vid besöken i Finland är de ofta ute efter både upplevelser och information om släkten. De vill se just den platsen där mormor bodde, eller just den kyrkan farmors mor gick till. Det blir nästan som en pilgrimsfärd, som har personlig relevans för dem. Österlund-Pötzsch säger att det passar bra in i vårt samhälle som är mycket turistinriktat. Museerna i dag skall ge upplevelser man ska inte bara titta på något i en monter, utan också kunna lyssna, känna och dofta på det. För ättlingarna är resorna till the old country som ett museibesök, men i det verkliga livet. HEIDI BACKAS MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 KOMPETENS 2003 Hans sol har starka muskler Theodor Kallifatides talade om kulturskillnader och språkets skönhet I skyltfönster ser man den riktiga saken och ordet hopkopplat. Vid kavajen står det kavaj, vid skjortan skjorta, och vid ett par skor stod det rea, så jag har försökt köpa ett par rea i en affär en gång. Det finns många sätt att lära sig ett nytt språk. Ett sätt är att köpa en bok på det nya språket och sedan översätta den för sig själv med hjälp av ordböcker. Det här sättet använde sig Theodor Kallifatides av då han lärde sig svenska i vuxen ålder. Utmaningen att översätta texten blev större då det inte fanns något lexikon från svenska till hans modersmål grekiska. I stället fick han översätta texten via engelskan, ett språk han inte heller kunde. Kallifatides lärde sig i alla fall språket så bra att han nu är en berömd författare som gett ut ett tjugotal böcker på svenska. Theodor Kallifatides besökte Åbo i samband med ledarskapskonferensen Kompetens 2003 där han talade om människan, språket och kulturen. Han lockade publiken till både frustande skratt och eftertänksamma nickningar då han bjöd på anekdoter om hur det var att lära sig svenska. Intresset för det svenska språket väcktes hos Kallifatides på en biograf i Aten, där han såg en svensk film och blev fascinerad av språket som lät så annorlunda. I och med det hade jag lagt den viktigaste grunden för språkinlärning man måste tycka om språket man ska lära sig, ja man måste till och med älska det. Kallifatides kom till Sverige på talet och började på en kurs i svenska för invandrare. Lärarinnan var en 25-årig dam som läste högt ur boken Svenska för utlänningar. Fröken Persson bor i Borås. Var bor fröken Persson?, läste hon. Då hoppade jag av kursen, jag trodde att det var fråga om ett intelligenstest för invandrare. I stället valde Kallifatides att lära sig språket genom skönlitteraturen. Varje förmiddag läste han delar ur teaterpjäsen Fröken Julie av August Strindberg med hjälp av sina svensk-engelska och engelskgrekiska ordböcker. Pjäsen visade sig vara en överlägsen lärobok, något helt annat än boken om fröken Persson. I Fröken Julie följer vi en berättelse som i sig är spännande, och det dröjer inte länge förrän man blir inspirerad av texten. Man får också en inblick i ett samhälle som inte längre finns, och det är mycket viktigt för människor som bor i ett nytt land. Invandrare saknar nämligen ett förflutet, och framtiden är osäker. De är därför hänvisade till nuet, och nuet räcker inte för en människa. Huvudbonad och brudens utstyrsel På eftermiddagarna promenerade Kallifatides omkring i Stockholm och letade efter nya ord att lära sig. Jag tittade i skyltfönster, där ser man den riktiga saken och ordet hopkopplat. Vid kavajen står det kavaj, och vid skjortan skjorta, och vid ett par skor stod det rea så jag har försökt köpa ett par rea i en affär en gång. Det fanns en hel del specialaffärer i Stockholm på den tiden, och de hade namn som klingade vackert i Kallifatides grekiska öron. En av hans favoriter var Brudens utstyrsel, en annan var en affär som sålde huvudbonader. Vi brukar säga att det dagliga språket förändras och att barn i dag talar sämre och har ett brutalare språk. Men det är så att samhället förändras först. Språket förändras 20 år efteråt, då det anpassar sig efter samhället. Det Kallifatides syftar på är att vi går miste om ord i vårt ordförråd till exempel då vi i dag handlar i stora varuhus och inte längre i affärer som specialiserat sig på huvudbonader och brudens utstyrsel. Kallifatides talar mycket om språkets skönhet, och säger att det endast är genom skönlitteraturen man kan uppleva hur vackert språket är. Det avgörande mötet med svenskan för honom själv var att läsa novellen Att döda ett barn av Stig Dagerman. Kallifatides beskriver texten som oändligt stark och sensuell det brinner i den. Den kvällen upphörde jag att tycka om det svenska språket. Jag inledde mitt kärleksförhållande med det, och jag bestämde att jag skall bli författare på svenska. I en av sina första dikter skrev Kallifatides om solens starka muskler. En kritiker sade att Kallifatides nog är en författare som svenskarna kommer att få läsa mera 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

9 av, men undrade samtidigt om han måste behandla solen så underligt. I den svenska kulturen har solen långt, ljust hår och är en hon. Men min grekiska sol är en han med kort, krulligt hår och starka muskler. Det här visar att vi med våra olika språk lever i olika verkligheter. Språket leder till att man organiserar världen på ett speciellt sätt. Kallifatides berättar om hur han var med sina barn på Gotland, och de badade i det kalla vattnet. Han ropade gå ut nu ungar åt dem och de simmade vidare utåt. Han ropade igen, med följden att de simmade ännu längre bort. Till slut fick han själv hoppa i vattnet för att få barnen att förstå att han ville att de skulle komma upp på land. En grek går ut på land, men in i vattnet. Jag märkte att jag hade tänkt på grekiska, men talat svenska med barnen. Också olikheter i kulturella värderingar tar sig uttryck i språket. På grekiska är till exempel ett uttryck som ensam är stark omöjligt att konstruera. Att vara ensam på grekiska är i grund och botten ett problem, det betyder att man är dum, en dåre, och att ingen vill vara med en. Därför går det inte att säga ensam är stark på grekiska. Greken är van vid att allt är befolkat, till skillnad från svensken som vill ha avstånd och luft omkring sig, säger Kallifatides. Vi var en gång ensamma på en lång strand med min hustru. På långt håll kom det två gotländska bönder gående. Nej, här kan man inte vara, här kryllar det av folk sade min hustru då. Greken lever i stället som en sardin, och det enda han kan välja är burken. Mitt lilla svin Uttrycket min lilla gris ger ett annat exempel på vilka värderingar som kan förknippas med ett ord. Min mor var på besök från Grekland då min dotter var två år gammal, berättar Kallifatides. Jag talade med min dotter och sade å, du min lilla gris, ett uttryck som jag hade lärt mig av min svenska hustru. Mamma blev nyfiken och frågade vad jag sade till barnet. Jag visste inte vad jag skulle svara, för i Grekland har vi inga grisar, vi har bara svin. Inte kunde jag ju översätta det jag sade till å, du mitt lilla svin. För den som lär sig ett nytt språk är stående uttryck speciellt svåra, och det lätt hänt att man blandar ihop dem, säger Kallifatides. Jag hörde en gång en grek bråka på svenska med en turkisk medarbetare. Han sa: Du ska hålla käften nu, för du promenerar mig på nerverna. Kallifatides säger att präglingen av modersmålet är väldigt stark för en människa. Det här märks speciellt då man flyttar till ett annat land och en annan språklig verklighet. Vid vårt hem i Stockholm har vi en björk utanför fönstret. Ni kan inte tro hur många år det tog för min hjärna att lära sig att börja tänka på en björk då jag hörde ordet träd. I 32 år såg jag alltid ett olivträd framför mig då jag hörde ordet träd. I språket finns vår värld. Jag talar svenska, men jag lever i en grekisk värld där träd är olivträd, och där solen har starka muskler. HEIDI BACKAS Ledarskapskonferensen Kompetens ordnas årligen av Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi. Årets konferens hade temat Gränser och samverkan och den samlade 300 fi nlandssvenska ledare från olika branscher. Theodor Kallifatides lockade fram många skratt under Kompetenskonferensen, och många bad honom signera sina böcker. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 Barnpedagogiken flyttar men blir det till Strengbergs gamla tobaksfabrik eller till Vasa? Före julen blir det klart om barnpedagogiken i Jakobstad flyttar till den f.d. tobaksfabriken i stadens absoluta centrum eller till Vasa. ÅA:s styrelse ska för sin del diskutera ärendet den 18 december och efter det kan de slutliga besluten om en flyttning fattas. Majoriteten av personalen på institutionen för barnpedagogik (BI) vill bli kvar i de nuvarande utrymmena på Paul Hallvars gata, men en flyttning är nu mycket sannolik. Samtidigt börjar statsanslagen från år 2007 framåt påverkas även av antalet kandidatexamina. Mindre utrymmen i Strengbergs BI:s nya utrymmen i Jakobstad skulle bli rejält mindre än de nuvarande på totalt kvadratmeter men själva hyran blir ändå varken billigare eller dyrare för ÅA. Staden Jakobstad har lovat oss fortsatta hyresfria utrymmen även i de nya utrymmena och där kan olika utbildningar även dela på en del gemensamma utrymmen såsom föreläsningssalar, kök och liknande. Stiftelsen för Åbo Akademi, som väntas bli en av delägarna i det fastighetsbolag som bildas för de nya undervisningsutrymmena, har meddelat att stiftelsens styrelse kommer att följa ÅA:s vilja i frågan om BI:s nya utrymmen. Om BI flyttar till Vasa eller under en längre övergångstid blir kvar på Paul Hallvars gata, drar sig stiftelsen ur hela Strengbergsprojektet. Blir det en flyttning till gamla tobaksfabriken, deltar stiftelsen i projektet med en andel motsvarande BI:s del av renoveringskostnaderna. Strengbergs gamla tobaksfabrik i Jakobstad. Jag ser det som mycket osannolikt att barnpedagogiken kan bli kvar i sina nuvarande utrymmen. Men om det blir en flyttning till Strengbergsfastigheten eller till Vasa vågar jag ännu inte säga, säger förvaltningsdirektör Roger Broo. Bakgrunden till kravet på att BI borde flytta är bl.a. att institutionen enligt Broo går på minus. Det statsanslag ÅA får för utbildningen räcker inte längre till och pedagogiska fakulteten (PF) måste därför tillskjuta extra medel. Samtidigt har nyrekryteringen till utbildningen haltat de senaste åren. Till exempel vid senaste intagning fylldes nybörjarplatserna endast till drygt hälften. 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Hela utbildningens attraktionskraft ökar då den fi nns i det nya utbildningscampus som byggs upp i den fina kulturhistoriska miljön i Jakobstads centrum. Levande studiesocial miljö En av motiveringarna till att BI borde flytta till Jakobstads centrum är att hela utbildningen i de nya utrymmena kan få en välbehövlig kick i form av synergieffekter och levande studiesocial miljö eftersom bl.a. musikutbildningen, arbetarinstitutet och gymnasiet i Jakobstad också planerar att flytta dit. Hela utbildningens attraktionskraft ökar då den finns i det nya utbildningscampus som byggs upp i den fina kulturhistoriska miljön i stadens centrum och då den finns i samma hus som musik-, vuxen- och gymnasieutbildningen i staden. Ökad växelverkan mellan studerande och olika utbildningar överlag kan ha en positiv inverkan på studiemiljön, påpekar Roger Broo. Hyreskontraktet för de nuvarande utrymmena löper hur som helst ut om cirka

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Är det jobbigt på jobbet?

Är det jobbigt på jobbet? Är det jobbigt på jobbet? Har inte du varit otroligt missnöjd med din arbetsplats? Vad håller din chef på med? Känner du dig trött på allt skvaller? Har du bra arbetskamrater? Känner du dig motiverad att

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

LÄRVUX kurser 2015/2016

LÄRVUX kurser 2015/2016 Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig

Läs mer

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 1 Kontakt LärVux Ring eller skicka e-post om det är något du undrar över. Gå gärna in på vår hemsida:www1.vasteras.se/frimanska/ Besöksadress LÄRVUX Växhuset

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Reserapport Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010 Bethina Bergman Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Helsingfors 2009 1 INLEDNING Redan då jag började Arcada visste jag att jag i något

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen

Läs mer

Utbytet i University of Surrey

Utbytet i University of Surrey Utbytet i University of Surrey Elisa Vaskikari Kemiteknik, Åbo Akademi, Åbo, Finland Biosciences, University of Surrey, Guildford, UK 02/2014-06/2014 Erasmus utbytesprogram Jag var på utbyte i University

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Miljöberättelse 2012 Rektor har ordet Organisation och verksamhet

Miljöberättelse 2012 Rektor har ordet Organisation och verksamhet Miljöberättelse 2012 Organisationsnummer: 802006-4096 Postadress Box 6901, 102 39 Stockholm Besöksadress: Kungstensgatan 45 Stockholm Tfn: 08-789 42 00 E-post: direkt@folkuniversitetet.se Hemsida: www.folkuniversitetet.se

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Arbetsplan - turkiska.

Arbetsplan - turkiska. Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska

Läs mer

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari 2008. Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar.

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari 2008. Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar. Nr 3, februari 2008 Brogårdsbladet Gemensamt nyhetsbrev från Alingsåshem och Hyresgästföreningen till hyresgästerna på Brogården i Alingsås. Skanska etablerar sig Nu är det snart dags att dra igång ombyggnationen

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Alamir Samir Elvira Fernandez Elin Lindberg Bakgrund Att forska är att skaffa sig djupare kunskaper om ett ämne, kan vara vad som helst. Föräldrastöd

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15. Ingvar Dahlbacka

Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15. Ingvar Dahlbacka Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15 Ingvar Dahlbacka Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut grundades år 1972 tillkom för att möjliggöra en bred forskning också

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 FD, universitetslektor Åsa Mickwitz Språkcentrum, Helsingfors universitet Ibland undrar jag ifall jag verkligen vet vad jag skriver

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet!

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet! NIVÅER A1-A2 1. Välj rätt alternativ 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag. A. i B. på C. till D. om 2. -. kommer din fru? Från Italien. A. Vart B. Var C. Varifrån D. Vad 3. Vad kör du bil? En Volvo. A.

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Praktiken gav anställningsbara ingenjörer

Praktiken gav anställningsbara ingenjörer Praktiken gav anställningsbara ingenjörer Publicerad: 2012-11-19 10:13 Regeringen har på försök återinfört gymnasieingenjörsexamen på tjugo skolor. Praktiken får toppbetyg av de flesta elever under det

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP Ett ledande forskningscenter I konkurrens med andra etablerade universitet fick forskare vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads universitet möjligheten att starta ett VINN Exellence Center. Projektet

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.43

Seniorernas veckobrev V.43 Denna vecka har vi fokuserat på att avsluta alla uppdrag då vi efter höstlovet kommer att påbörja ett nytt tema med nya utmaningar. Det vi redan nu kan avslöja är att begreppet kärlek kommer att få en

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Arbetsmiljön i fokus. Forskarna på slottet, seminarium II, 2014-10-30

Arbetsmiljön i fokus. Forskarna på slottet, seminarium II, 2014-10-30 Forskarna på slottet, seminarium II, 2014-10-30 Arbetsmiljön i fokus Sveriges nordligaste slott, Gävle slott, är platsen för seminarieserien Forskarna på slottet som är ett samarrangemang mellan Högskolan

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 1. 1. Jag arbetar i offentliga sektorn 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 i privata näringslivet 2. som 0 1 2 3 VD personalansvarig

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Fler män ger fler män? Uppföljning av. MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen

Fler män ger fler män? Uppföljning av. MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen Fler män ger fler män? Uppföljning av MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen 2007 Under perioden februari02 oktober03 pågick AMS/Mål3-projektet MiFF (Män i

Läs mer

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen skolan som ger dig extra stöd Hösten 2015 och våren 2016 1 Välkommen till SärVux SärVux (Särskild utbildning för vuxna) Det är en frivillig

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Torgmötet

Torgmötet Torgmötet 12.10.2010 ÅA-styrelsen ansvarar för akademins långsiktiga utveckling som organisation Genom en strategi beskriver styrelsen hur den vill utveckla verksamheten Förändra för att bli lika bra eller

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun 1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning - givare

Rapport: Enkätundersökning - givare Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer