Kunskap som klassfråga. En rapport från tankesmedjan.sap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskap som klassfråga. En rapport från tankesmedjan.sap"

Transkript

1 Kunskap som klassfråga En rapport från tankesmedjan.sap Rapport nr 02 April 2002

2 Inledning Skolans uppgift är att ge eleverna kunskaper. Man kan ja, bör ha också andra mål för undervisningen, som att träna eleverna i demokratiska arbetsformer och i hänsyn och respekt för människor olika bakgrund och olika förutsättningar. Men de målen ersätter inte kunskapsmålet, de kompletterar det. Om detta råder det också politisk enighet vem har hört någon partiföreträdare säga att kunskaper är oviktiga och att det gör detsamma om eleverna kan läsa när de lämnar nian? Däremot händer det kanske att uttryck som satsa på kunskaper o dyl används som omskrivningar för något annat. Ibland, känns det som, betyder det satsa på de duktigaste, eller prata inte så mycket om elevinflytande. Och det är betydligt mer kontroversiella utsagor. Denna rapport är emellertid skriven med utgångspunkt i att satsa på kunskaper verkligen betyder precis just det att alla elever ska gå ut grundskolan med de kunskaper som läroplanen säger att de ska ha. Med den utgångspunkten blir det viktiga att studera var skolan i dag har svårigheter med kunskapsförmedlingen, och vad det beror på. Skolverket anger i sin kommentar till betygsstatistiken för 2001 några faktorer, som förklarar varför vissa skolor höjt sina meritvärden. Omvänt kan man alltså anta att frånvaron av dessa faktorer exempelvis brist på tydliga normer eller brist på enighet inom skolan om de pedagogiska greppen och syftena betyder sämre skolresultat. Det finns förstås ingen anledning att förneka betydelsen av genomtänkt pedagogik, bra skolledning och tydliga regler och normer inom skolan (fast man ska nog ställa vissa krav på innehållet i dessa normer också, inte bara att de ska vara tydliga en dålig regel kan vara tydlig nog, men dålig i alla fall). Det går, med kännedom om skolväsendet i en viss kommun, att se att somliga skolor faktiskt arbetar bättre än andra. Det går också, med viss kännedom om kommunalpolitiken på olika håll i landet, att spåra effekter av en engagerad skolpolitik, likaväl som av en mindre engagerad. Men skolinterna faktorer, eller kommunal skolpolitik, räcker inte som förklaring. För det går också att se att många skolor, som är mycket bra som skolor enligt de kriterier som skolverket ställer upp, ändå uppvisar mycket sämre resultat i termer av betyg och behöriga elever, än andra skolor. Som faktiskt inte alls är lika bra i pedagogiskt eller skoladministrativt avseende. Men finns det verkligen skäl att fästa så stor vikt vid betygen i en diskussion om skolans resultat? Betyg mäter väl inte allt? Nej, betyg mäter inte allt inte social kompetens eller demokratiska attityder, till exempel. Men de mäter faktiskt kunskapsnivåer. Och kunskapsnivåer är inte oviktiga. Ett MVG i engelska säger faktiskt att den som har det kan mer engelska än den som inte blivit godkänd. Höga betyg ensamt avgör inte fortsatt framgång i livet, men bra betyg betyder, på det hela taget, en bättre grund att bygga på och fler valmöjligheter än låga betyg just därför att de betyder bättre kunskaper. Förvisso inte om allting i livet, men likväl om en hel del som har betydelse för både yrkesliv och samhällsliv. De ökande betygsklyftorna betyder därför risk för ökande klyftor mellan ungdomar med olika social bakgrund. Skillnader som genomgående slår till de minst privilegierades nackdel, och stärker valmöjligheterna för de mer gynnade skikten. Därför är det viktigt att uppmärksamma de ökande betygsklyftorna, eller snarare det som dessa klyftor speglar.

3 Och svaren på frågan var skolan har problem med sin kunskapsförmedling är: - I områden där många elever är barn till lågutbildade och/eller arbetslösa. - I områden som kallas socialt utsatta. - I områden där många elever inte har tillräckliga kunskaper i svenska, och där föräldrarna ofta står utanför både det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden. - I kommuner där det gamla mansidealet, byggt på fysisk styrka och praktiskt handlag, dominerar. - I kommuner där ungdomars framtidsdrömmar inte bygger på utbildning, därför att förebilderna ser annorlunda ut. Det är en gammal kunskap att sociala bakgrundsfaktorer, främst föräldrars utbildningsnivå, påverkar elevernas resultat. Men i dagens skoldebatt verkar dessa kunskaper vara bortblåsta. Diskussionen förs som om det enbart handlade om skolinterna faktorer flumpedagogik mot kunskapspedagogik är ett vanligt slagord. Det är en debatt som går vid sidan av de faktiska problemen, sådana de tonar fram ur skolstatistiken. Om låga betygsvärdena beror på flumpedagogik, tycks detta flum vara märkligt koncentrerat till skolorna i de socialt mest utsatta områdena i storstäderna och kommunerna med hög andel arbetarklass, samtidigt som det helt lyckats undvika den övre medelklassens lugna bostadsområden. Jag tycker inte detta verkar särskilt sannolikt. För det är alltså inte sant att skolan i dag har generella problem med sin kunskapsförmedling. Verkligheten i dag är att skolorna i de gynnade områdena ökar sina meritvärden. Det är skolorna i de utsatta som ligger stilla på sina låga värden, eller t o m minskar ytterligare. Det beror inte på skillnaden mellan bra och dåliga skolor. Det beror på skillnaden mellan socialt privilegierade och socialt underprivilegierade skolområden. Det är inte problem som går att lösa enbart inom skolan, men de går att motverka. Men då krävs att man definierar problemen rätt. Problemen i skolan i dag, från skolans utgångspunkt sett, handlar om att skolan inte har resurser personella, ekonomiska eller pedagogiska att hjälpa alla elever fram till de kunskapsmål läroplanen sätter upp. Att så många elever har svårigheter att nå dessa mål beror i hög utsträckning av sociala faktorer. De svårigheterna förefaller, av flera skäl, att ha ökat under senare år. Denna rapport diskuterar och tolkar skolstatistiken med utgångspunkt i just de sociala faktorerna. Det är ingen underskattning av de faktorer skolverket tar upp. Men det är en nödvändighet att se hur just de sociala faktorerna verkar för att kunna utveckla de verkningsfulla metoderna att motverka klyftor inom skolan. En debatt som inte förstår vilken genomgripande betydelse dessa faktorer har riskerar att föra raka vägen in i väggen och in i fel lösningar. Stockholm i april 2002 Anne-Marie Lindgren tankesmedjan.sap

4 VILKA SOCIALA FAKTORER HAR BETYDELSE? Låt oss först se på vilka bakgrundsfaktorer som kan anses ha särskild betydelse för skolresultaten. Föräldrars utbildningsnivå är den enskilda faktor som bäst förutsäger också barnets studieframgångar. Det är betydligt mer sannolikt att ett barn till välutbildade föräldrar väljer teoretiskt program i gymnasieskolan och går vidare till högskolestudier än att ett barn till lågutbildade föräldrar gör det. Betydelsen av föräldrarnas utbildning förklaras ofta som att de kan hjälpa till mer med läxorna. Det är naturligtvis både sant och betydelsefullt, men bara en del av förklaringen. Betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå handlar om hela det sociala och kulturella kapital som förmedlas till barnet och som har betydelse för skolarbetet. Barn från välutbildade hem har exempelvis oftare tillgång till tidningar, uppslagsverk och datorer i hemmet än barn i lågutbildade hem, och de har oftare större träning hemifrån i att söka och tolka information och barn som får sådan träning i hemmiljön har naturligtvis ett försteg i skolan framför de barn som inte på samma sätt fått det. Skolans arbetssätt kan sägas vara mer välbekanta för barn ur studievana miljöer än för barn från andra miljöer. Hela miljön i välutbildade hem förmedlar dessutom självklarheten av att satsa på utbildning, medan det i andra miljöer kan finnas helt andra bilder och föreställningar om vad som är bra yrkes- och framtidsmöjligheter. Professorsbarn går till universitet och läkarbarn blir läkare. Skådespelarbarn blir skådespelare. Och barnen i Gnosjö, med framgångsrika men ofta inte särskilt högutbildade företagare (Gnosjö har en av landets högsta andelar enbart grundskoleutbildade i befolkningen) som omedelbara förebilder, ser förmodligen andra karriärvägar och utvecklingsmöjligheter framför sig än barnen i storstädernas medelklassdominerade villaförorter. Allt detta återspeglas i betygsstatistiken, med de skillnader den visar mellan både olika socioekonomiska och olika sociokulturella miljöer. Mönstren syns rätt tydligt i elevers val av gymnasieprogram. I storstäderna med en betydligt högre andel eftergymnasialt utbildade i befolkningen är de studieförberedande programmen de mest populära. I mindre kommuner, framför allt på bruksorterna, är det traditionellt yrkesförberedande program som lockar flest sökande. (Och här finns kanske ett debattavstånd mellan skolpolitikerna på riksnivå, för vilka mer och bättre utbildning självklart är något eftersträvansvärt för alla, och många människor ute i landet. Som för all del inte tycker att skolan är något som ska misskötas, men vars egna bilder av ett bra liv och en bra framtid mer handlar om yrkesutbildning och möjlighet till ett tryggt liv med utrymme för egna fritidsintressen på den ort man känner sig hemma i.) Den omgivande sociala kulturen har också betydelse. Det kan handla om klassrumskulturen. Som den pedagogiska forskningen visar att en grupp studiemotiverade barn i en klass kan dra med sig övriga elever, oberoende av deras bakgrund likaväl som att en dominerande grupp av icke-motiverade elever kan påverka också andra elever att bli mer negativa mot skolan.

5 På vissa skolor tävlar man om hur höga betyg man får och vilka utbildningar man kommer in på. På andra skolor är det tvärtom. Där är det töntigt att vara bra i skolan. Studievägledare vid Stockholms universitet, citerad i Sv D Det kan också handla om lokalsamhället: områden med hög andel högutbildade tenderar att ha skolor med höga meritvärden, områden med låg andel högutbildade tenderar att ha lägre skolresultat. Allmänt kan man uttrycka det som att barn i miljöer med hög och positiv uppskattning av utbildning tenderar att få bra skolresultat. Det sammanfaller oftast med att föräldrarna har hög utbildning det innebär som regel ju att barnet växer upp inte bara i en familj utan i en hel social omgivning med hög värdering av utbildning. Men det måste inte sammanfalla. Hem, eller ibland hela miljöer, där föräldrarna själva inte har längre utbildning men ser det som viktigt att barnen får det, förmedlar naturligtvis en annan bild till sina barn än föräldrar som bara tycker det är bortkastad tid att läsa. Betygsstatistiken ger några intressanta exempel på kommuner, där sambandet mellan de vuxnas utbildningsnivå och skolans resultat har brutits. Jag återkommer till detta senare i rapporten, men vill redan här mer allmänt konstatera att det rätt tydligt rör sig om faktorer i hela det omgivande lokalsamhället. Kön har klar betydelse för skolresultaten. Flickor har genomgående bättre resultat än pojkar inom arbetarklass och medelklass, bland svenskfödda likaväl som invandrare, i storstäder likaväl som mindre kommuner. Deras genomsnittliga betygsvärde är högre, andelen behöriga för gymnasiestudier är högre och andelen som hoppar av grundskolan utan betyg är lägre. Detta är inte något nytt fenomen. Tidigare brukade dock pojkarna komma ikapp på gymnasienivå, men det gäller inte längre. Också betygen från gymnasiets avgångsklasser visar att flickornas genomsnittsvärden är högre, även om skillnaderna har krympt jämfört med grundskolan. En underliggande förklaring kan dock vara just att pojkar och flickor under uppväxtåren utvecklas i olika takt, och att skolans krav bättre stämmer med flickornas utvecklingsnivå. Det förklarar dock inte varför spännvidden mellan pojkbetygen i olika sociala miljöer är större än spännvidden i flickornas. Den rent biologiska utvecklingen kan ju inte rimligen se annorlunda ut för pojkar i glesbygd än i förortskommuner, så om det enbart handlade om fysiologiska faktorer, borde ju pojkarnas kurva följa flickornas, fast på en lägre nivå. Det gör den alltså inte. Flera forskningsrapporter även om ingen sådan studie gjorts i svensk miljö tyder på att det finns klass- och genusbundna förklaringar till att pojkar oftare än flickor hamnar i konfrontation med skolans krav. Det innebär alltså att själva manskulturen, bilden av hur en man bör vara, påverkar attityderna till skolan. Och dessa pojkideal kan självklart skifta mellan olika sociala miljöer. Den svenska skolstatistiken visar att pojkar i det man kan kalla icke-urbana miljöer miljöer där mansidealet fortfarande mycket handlar om muskelstyrka och fysiska prestationer genomsnittligt sett når sämre resultat än pojkar i urbaniserade miljöer. De lägsta pojkvärdena finns i kommungrupperna Industrikommuner (186,0) och Landsbygdskommuner (187,9), de högsta i gruppen Storstäder resp Förortskommuner, båda med 197,2. Spännvidden i flickvärdena är mindre, mellan 210,4 (Medelstora städer) och 217,1 (Storstäder). Flickornas värden i industrikommunerna är 211,1 och i landsbygdskommunerna 212,4. Bristande kunskaper i svenska är ett allvarligt studiehinder, som slår igenom på skolresultaten i de flesta ämnen. Det drabbar

6 framför allt de invandrade barnen, alltså barn födda utomlands med annat modersmål än svenska. Allra svårast är det för barn som kommit till Sverige efter skolålderns början, men också för barn som kommit tidigare, eller t o m är födda här, kan språket skapa problem. Språkforskningen visar entydigt och med i forskningssammanhang ovanlig enighet att det krävs mellan fem och åtta års träning i ett främmande språk för att det ska fungera också som inlärningsspråk (Som tal- och umgängesspråk kan det nya språket fungera bra redan tidigare, men att lära sig sådant som biologi och samhällskunskap på det är en helt annan sak). Inte ens barn som kommit så tidigt som i trefyraårsåldern har hunnit få så lång träning vid skolstarten, särskilt inte om de lever i miljöer där få personer över huvud taget talar svenska. Detsamma kan gälla om barn som är födda här men uppvuxna i områden med få svensktalande och små möjligheter att utveckla svenskan. All skolforskning visar entydigt att barn födda utomlands har signifikant lägre meritvärden än övriga elevgrupper. Det återspeglas också i betygsstatistiken; skolor i områden med hög andel nyligen invandrade, och hög andel utrikes födda elever har påtagligt lägre genomsnittsvärden än andra skolor. Gruppen elever med utländsk bakgrund har genomsnittligt sett lägre betyg än svenska, och skillnaderna i snitt är stora. Det betyder, självfallet, inte att alla elever med utländsk bakgrund har lägre betyg än alla svenska barn. Vad det betyder är att en högre andel av invandrarbarnen har låga betyg, inte att alla invandrarbarn har låga betyg. En betydligt lägre andel av invandrarbarnen än av svenska barn når godkänt i alla de 16 ämnen som gymnasiepoängen räknas på, och det är därför genomsnittet för hela gruppen blir så lågt. Om man däremot jämför genomsnittsbetygen för de elever som når sina 16 ämnen, ligger invandrarbarnens, som tidigare konstaterats, bara marginellt under genomsnittet för de svenska barnens. Och genomsnittsbetygen för den grupp som klarar 16 ämnen ökar, som sagt, både för elever med utländsk och med svensk bakgrund. Det belyser ett genomgående drag i det som skolstatistiken visar: kunskapsproblemen i skolan handlar om de grupper av elever, som över huvud taget inte når målen. Inte om att vi idag har något generellt tryck neråt på betygen. Att en så pass hög andel av eleverna med utländsk bakgrund inte når godkänt i 16 ämnen hänger givetvis i stor utsträckning ihop med språkproblemen, framför allt då för gruppen utrikes födda barn. Som diskuteras senare i denna rapport kan det dock inte anses som den enda förklaringen. Dessa lägre genomsnittsvärden, och den höga andelen elever som inte är behöriga för gymnasiet, har lett till en debatt om faktorn etnicitet i sig själv skapar studieproblem eller inte. Många menar att det i själva verket handlar om den vanliga välbekanta klassfaktorn; barn med utländsk bakgrund hamnar på lägre genomsnittsnivåer därför att en större andel av dem finns inom arbetarklassen och har föräldrar med låg utbildning. Det senare är inte sant, åtminstone inte om man betraktar gruppen barn med utländsk bakgrund just som grupp. Utbildningsstrukturen bland de senaste decenniernas invandrare den grupp i vilket föräldrarna till 2001 års 16-åringar till stor del befinner sig skiljer sig inte påtagligt från den svenska (snarast är andelen välutbildade något högre bland de invandrade). Dock skiljer det mycket i genomsnittlig utbildningsnivå mellan olika nationella grupper. Däremot är det naturligtvis sant att invandrade ofta återfinns i arbetarklassyrken, och

7 det oavsett vilken utbildning man har med sig från hemlandet. Sverige lär ha världens bäst utbildade städarkår och det beror inte på att arbetsgivarna i just den branschen är extra generösa med vidareutbildning och kompetenshöjande åtgärder för de anställda. En studie inom ESO visar, att inom gruppen invandrade barn var det viktigare för studieresultatet om föräldrarna hade jobb än att de hade hög utbildning. Något som också kan tolkas som att graden av integration i det svenska samhället eller omvänt uttryckt, graden av utanförskap har betydelse för skolresultatet. Därför tror jag att det är för enkelt att säga att det bara handlar om klass, inte om etnicitet. Det finns naturligtvis inga skäl att utländsk bakgrund i sig själv skulle ha betydelse för skolprestationerna; det skulle förutsätta att det fanns skillnader i individuella förutsättningar som var kopplade till nationalitet, vilket är nonsens. Idén att det skulle finnas begåvningsmässiga skillnader mellan olika nationaliteter är just en idé, utan något som helst stöd i seriös forskning (och, vad det beträffar, i vanligt sunt förnuft). Däremot finns det ett antal strukturer i samhället som leder till att utländsk bakgrund skapar särskilda levnadsbetingelser för i vart fall en mycket stor del av dem som räknas till gruppen. Betingelser som också påverkar skolresultaten. Det handlar alltså inte om skilda individuella egenskaper och förutsättningar, utan om de sociala strukturen individen inpassas i på grund av sitt nationella/etniska ursprung och i det avseendet har faktorn etnicitet alltså betydelse. Man kan naturligtvis kalla det en klassproblem, men det är i så fall ett klassproblem som skapas och underhålls på delvis andra vägar än den klassiska. Den får därför inte exakt samma effekter som rent svenska klasstrukturer får. Så länge utländsk bakgrund betyder att i varje fall en stor del av de barn som hör till denna grupp lever under andra villkor än barn med svensk bakgrund menar jag att den måste räknas in bland de sociala bakgrundsfaktorer som har betydelse för skolresultatet. Man kan dra paralleller till debatten om jämställdheten mellan könen; det sociala könet snarare än det biologiska, dvs de roller och faktiska livsbetingelse som de samhälleliga strukturerna i vid mening skapar, leder till ojämlika villkor för mån och kvinnor. På samma sätt skapar den sociala etniciteten inte olika nationella ursprung i sig själva olika villkor för människor med olika nationell eller etnisk bakgrund. Boendesegregationen har samband med frågan om etnicitet, men det bör påpekas att boendesegregation då handlar om mer än om uppdelning efter etniskt ursprung den handlar minst lika mycket om uppdelning efter utbildnings- och inkomstnivåer. Vi använder ofta beteckningen segregerade områden för att beteckna områden med höga andelar lågavlönade, lågutbildade eller invandrare, men områden med enbart högavlönade eller enbart svenskar är naturligtvis också segregerade, i den meningen att de har en ensidig befolkningssammansättning. Det är ju nämligen inte bara så att människor med samma nationella ursprung söker sig tillsammans; människor med likartad social och ekonomisk status gör det också, och tendensen till separatism i boendet är snarast hårdast i de högsta inkomst- och utbildningsskikten. Det mest segregerade bostadsområdet i Stockholm, ekonomiskt, etniskt och socialt, torde vara Höglandet i Bromma. Medelinkomsten är , 95 procent bor i villa, 74 procent av befolkningen över 25 år har akademisk utbildning och 97 procent av alla invånare är

8 svenskar. Och av de tre procenten med utländsk bakgrund är ¾ europeer eller amerikaner; ingen är afrikan. Varför Rosengård i Malmö, med invånare från 33 olika länder från samtliga världsdelar, ska kallas etniskt segregerat är däremot ett mysterium. Social skiktning förekommer i de flesta tätorter de gamla bruksorterna, till exempel, har ofta sina tydliga tjänstemannaområden och lika tydliga arbetarområden. Men utanför storstadsregionerna och de större städerna är det ovanligt att en skola helt domineras av det ena eller andra sociala skiktet; underlaget inom de olika socialt präglade bostadsområdena är sällan så stort att det motsvarar en hel skola. Skolorna blir därför socialt blandade. Det är först i de stora tätorterna som ett visst socialt skikt kan dominera en hel skola. I de större städerna kan man som regel hitta minst en skola, som omedelbart kan identifieras som socialt utsatt och minst en skola som lika lätt känns igen som en skola i område för väletablerad medelklass. I storstäderna är uppdelningen ännu tydligare. I Stockholm kan man i stort sett rita en kurva över inkomst- och utbildningsnivåer i de stadsdelar där resp skola ligger, och se att den tämligen exakt sammanfaller med kurvan över skolornas resultat. De högsta resultaten finns i den alltmer högavlönade innerstaden och i de mer exklusiva villaområdena i de äldre förorterna. Mellanresultaten hittar man i de etablerade och mer stabila ytterstadsområdena med blandad medelklass och yrkesutbildad arbetarklass (och som regel högre i de villa-, dvs medelklassdominerade områdena), och de lägsta resultaten i de längre ut belägna hyreshusområdena med höga andelar lågutbildade, lågavlönade och invandrare. Nedanstående tabell visar betygsgenomsnitt 2001 och vissa sociala indikatorer för fyra stadsdelsområden i Stockholm, de två rikaste (Östermalm och Bromma) och de två fattigaste (Rinkeby och Skärholmen): Östermalm Bromma Rinkeby Skärholmen Betygsvärde ,3 229,1 160,3 185,7 Medelinkomst (-99) Andel högutbildade 56% 49% 19% 22% Andel invandrare 14% 13% 71% 39% Boendesegregationen kan förstärka både positiva och negativa attityder som är kopplade till social bakgrund och studiemotivation. Vilket förstås är bra när det handlar om positiv förstärkning, mindre bra om det blir negativ förstärkning. Det går redan i dagens statistik att spåra effekter av positiv förstärkning tillföljd av boendesegregationen, dvs skolor i områden där det pågår en social uppgradering och där det resulterat i mycket kraftigt höjda betygsvärden, räknat över några år. Och kanske vissa negativa förstärkningseffekter i skolor där höga betyg har föga status bland eleverna. Men framför allt har naturligtvis boendesegregationen effekter i det att den skapar ytterst olika arbetsvillkor för skolorna i olika områden. Andelen elever, som behöver särskilt stöd och mer individuell handledning blir högre i vissa skolor än i andra. Andelen elever med en svår social bakgrund eller svåra upplevelser av krig och flykt likaså. Andelen elever med egen tillgång till hjälpmedel hemma som datorer, morgontidning och uppslagsverk blir likaså lägre i vissa skolor än i andra. Det förefaller tydligt av skolstatistiken att de skolor, som arbetar under svårare vill-

9 kor än andra, inte fått tillräckliga resurser för att klara de problemen. Möjligen, eller snarare troligen, handlar det också om att skolan inte tillräckligt utvecklat metoderna att handskas med den speciella inlärningssituation som barn med otillräckliga svenskkunskaper har. En följd av dessa olika effekter av segregationen blir givetvis att klyftorna mellan olika skolor djupnar. För eleverna i de goda spiralernas skolor betyder det högre betyg, och större valfrihet inför framtiden. För eleverna i de negativa spiralernas skolor betyder det på samma sätt lägre betyg, och sämre valmöjligheter inför framtiden. Att vi redan nu har skapat, och fortsätter att skapa, den sortens skillnader mellan eleverna i de utsatta förorternas skolor å den ena sidan och eleverna i de privilegierade (övre)medelklassområdena å den andra är mycket tydligt. Den frågan är tvådelad och handlar inte bara om att svårigheterna i de utsatta områdena, utan lika mycket om att de mest gynnade områdena drar ifrån kraftigt( se avsnitten Storstäder resp. Förortskommuner) Detsamma gäller om de fristående skolorna i samtliga tre storstäder, skolor som i huvudsak rekryterar barn till välutbildade föräldrar. I landet i övrigt är bilden av de fristående skolorna mer varierad. För merparten gäller att de ligger på höga värden, värden som ökat under den studerade perioden. Det finns emellertid också några skolor, som tvärtom uppvisar mycket låga värden, långt under genomsnittet för de kommunala skolorna. Ytterligare en faktor av betydelse för förståelsen av hur kunskapsbrister uppstår för vissa elever måste nämnas, även om den inte går att utläsa ur statistiken. Och det är problemet dyslexi, dvs neurologiskt betingade läs- och skrivsvårigheter.. Enligt nyare forskning kan så mycket som procent av en årskurs ha inlärningsproblem som hänger samman med dyslexi, och dess släkting dyskalkyli (=svårigheter att tolka siffror och sifferserier). Skolans medvetenhet om detta har ökat mycket under senare år, men det förefaller inte ha fått genomslag överallt. Och en fråga i sammanhanget är hur man hanterar det dubbla problem som uppstår för invandrade barn som också är dyslektiker. Dyslexiproblemet faller utanför diskussionen om sociala faktorers betydelse. Men jag vill ändå markera att den frågan uppenbart hör hemma i debatten om hur skolan ska arbeta för att alla barn ska nå de uppställda kunskapsmålen. Det förefaller sannolikt, att gruppen dyslektiker är stor bland just de elever som har svårt att nå skolans olika kunskapsmål. Med tanke på att det i skoldebatten finns förslag om att elever som inte når målen på ett tidigt stadium ska gå om ett år bör det påpekas att detta inte är ett botemedel som fungerar mot dyslexi (i den mån det nu fungerar över huvud taget ). Dyslexi går över huvud taget inte att bota däremot går det att utveckla studietekniker, som underlättar för dyslektikerna att klara de uppställda målen. VAD SÄGER STATISTIKEN? A. Nationellt 1998 gick den första årskullen ut grundskolan med betyg enligt det nya, mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Det genomsnittliga meritvärdet uppgick då till 201,2. Andelen som hade behörighet för gymnasiestudier, dvs hade godkänt i ämnena engels-

10 ka, svenska och matematik, var 91,7. De två följande åren, 1999 och 2000, steg meritvärdet, samtidigt som andelen behöriga sjönk. Det genomsnittliga meritvärdet 2001 är oförändrat från föregående år och ligger på 202,9. Andelen behöriga för gymnasiet fortsatte att sjunka och uppgick till 89,2 procent mot 89,6 föregående år. Andelen elever med godkända betyg i 16 ämnen det antal ämnen intagningspoängen till gymnasiet beräknas på fortsatte likaså att sjunka, från 80,1 procent föregående år till 78,9. Däremot ökade det genomsnittliga meritvärdet inom denna grupp, från 223,7 till 225,3. Detta värde har ökat stadigt sedan Faktaruta: I det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet finns fyra olika omdömen, Icke godkänt (IG), Godkänt (G), Väl Godkänt (VG) och Mycket Väl Godkänt (MVG). Vid antagningen till gymnasiet räknas meritvärdet för 16 ämnen, enligt följande skala: G = 10, VG = 15, MVG = 20. Ickegodkänt innebär 0 poäng160 poäng motsvarar, matematiskt, betyget G i 16 ämnen. Högsta möjliga poäng är 320. För att vara behörig till nationellt program på gymnasiet måste eleven ha minst godkänt betyg i ämnena svenska, engelska och matematik. En elev kan alltså vara behörig för gymnasiet även med ett eller flera IG i övriga ämnen. Gruppen elever, som är behöriga trots IG i ett eller flera ämnen ökar, och ökningen är genomgående i alla kommungrupper. Detta kan också utryckas som att fler elever börjar gymnasiet utan att fullt ut ha nått grundskolans kunskapsmål. Betygsstatistiken kan delas upp efter kommungrupp i enlighet med Svenska Kommunförbundets indelningsgrunder, baserade på en kombination av näringsstruktur, befolkningsstorlek och tätortsgrad. Den uppdelningen visar att det genomsnittliga betygsvärdet sjunkit från närmast föregående år i fem av de nio grupperna, är oförändrat i en grupp, har ökat marginellt i två grupper och kraftigt i en enda kommungrupp, förortskommunerna. Skillnaderna är fortsatt mycket stora mellan enskilda kommuner, mellan olika kommundelar och mellan olika skolor, även skolor inom samma kommun. Det högsta kommungenomsnittet finns i Danderyd med 238, det lägsta i Timrå med 174. Skillnaderna mellan det högsta och lägsta värdet i enskilda skolor är ännu större, från 282 till 149. Det finns tydliga skillnader i skolresultat mellan pojkar och flickor. Flickornas genomsnittbetyg är högre, andelen gymnasiebehöriga är högre och andelen som hoppar av skolan utan betyg lägre. De genomsnittliga meritvärdet för pojkarna var 191,8 mot flickornas 214,6. 75,4 procent av pojkarna hade godkända betyg i 16 ämnen mot 82,7 procent av flickorna, 87,7 procent av pojkarna var behöriga för gymnasiet mot 91,3 procent av flickorna. Skillnaderna till flickornas fördel är genomgående i alla kommungrupper, i tätort och glesbygd, bland elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund, bland elever till högutbildade föräldrar och bland elever ur arbetarklass. Flickornas genomsnittsbetyg är högre i samtliga ämnen utom idrott och teknik. Det finns några skolor och t o m några kommuner, där pojkarnas värden är högre, men det är ovanligt. I de allra flesta fall beror det då inte på att pojkarnas värden är anmärk-

11 ningsvärt höga, utan på att andelen flickor som klarar 16 ämnen är lägre än vad det genomsnittligt brukar vara. För gruppen elever med utländsk bakgrund är meritvärdet lägre än genomsnittet för samtliga elever, 185,7 mot 202,9, vilket är detsamma som att det är lägre än för gruppen elever med svensk bakgrund.. Andelen behöriga till gymnasiet är också lägre, 69,4 mot 89,2. Också här är tendensen genomgående i alla kommungrupper. Något belägg för att elever med utländsk bakgrund generell sett skulle lyckas bättre i skolor med relativt få invandrare, och därmed med större möjligheter att träna svenskan, går inte att finna. Med utländsk bakgrund avses i skolverkets statistik elever som antingen är födda utomlands av utländska föräldrar, eller födda i Sverige av föräldrar, som båda är födda utomlands. Barn med en utlandsfödd förälder räknas som barn med svensk bakgrund. Jämför man meritvärdet för de elever, som har godkända betyg i 16 ämnen, minskar skillnaden mellan elever med utländsk bakgrund och snittet för samtliga. Genomsnittet för samtliga elever är 225,3, och invandrarbarnens 220,0. Skillnaden har minskat svagt sedan Däremot är det en betydligt lägre andel invandrarelever som verkligen får godkända betyg i 16 ämnen 68,2 procent mot genomsnittet på 78,9 för samtliga elever. Denna andel har sjunkit fyra procentenheter sedan Relativt sett är dock detta en lägre minskning än för samtliga elever (och därmed för de svenska eleverna); minskningen för samtliga elever är 4,5 procentenheter. De stora problemen inom gruppen invandrarbarn berör med andra ord dem som av språkliga skäl eller sociokulturella inte kan nå upp till de mål läroplanerna anger. Framför allt handlar detta om elever som inte har tillräckliga kunskaper i svenska för att det ska fungera som inlärningsspråk. Barn födda utomlands eller barn som visserligen är födda i Sverige men lever i miljöer med få möjligheter att träna svenska drabbas särskilt av detta språkhinder. Av betygsstatistiken för enskilda ämnen framgår att såväl andelarna elever med det högsta betyget Mycket väl godkänt, MVG som andelarna som inte blir godkända har ökat sedan Ökningarna är emellertid inte jämnt fördelade mellan skolorna. Ett tydligt drag är att andelarna med högsta betyget ökat starkt inom den sociala elitens skolor i storstadsregionerna, samtidigt som andelen icke-godkända ligger på en stabilt låg (ibland t o m minskande) nivå. I skolorna i utsatta områden däremot ökar andelen med högsta betyget oftast bara marginellt, medan gruppen icke-godkända ökat synbart. I vissa skolor i de socialt mest privilegierade skolorna i storstäderna kan andelen elever med högsta betyget i ett ämne uppgå till närmare hälften. Betygsstatistiken visar också att det finns en tydlig skillnad mellan gruppen matematiskt-naturvetenskapliga ämnen och övriga ämnen. Ämnena fysik och kemi har de högsta andelarna icke-godkända elever, 10,8 resp 11,4 procent, av samtliga ämnen utom Svenska 2. Dessa andelar har ökat sedan 1998.

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Montessorielever i grundskolan Hur går det för dem på gymnasiet?

Montessorielever i grundskolan Hur går det för dem på gymnasiet? Montessorielever i grundskolan Hur går det för dem på gymnasiet? En studie över Hässleholms kommuns montessorielever Kristina Boo Projektarbete 100p Internationella programmet åk 3 Hässleholms Tekniska

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Resultat vårterminen 2011... 6

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Resultat vårterminen 2011... 6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor... 5 Uppgifter om resultaten i fristående skolor i Malmö kommun...

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola RAPPORT 2014-11-04 1(8) UTVECKLINGSCHEF BO GERTSSON Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola Bättre resultat i Staffanstorp! Sammanfattning Bättre resultat 2014 i Staffanstorps kommun jämfört med föregående

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 4 1.1 Utvecklingsområden...4 1.2 ramgångsfaktorer och goda exempel...4 1.3 et systematiska kvalitetsarbetet på skolan...5

Läs mer

Edvin söker till biomedicinska analytikerprogrammet

Edvin söker till biomedicinska analytikerprogrammet Edvin söker till biomedicinska Edvin gick ut gymnasiet i juni 2010. Kort därefter började han läsa på civilekonomprogrammet men kom ganska snabbt på att han ville söka till biomedicinska istället. Här

Läs mer

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Rapport Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Introduktion Malmö står inför stora utmaningar inom skolan de kommande åren. Skolresultaten behöver förbättras,

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Stockholms stadshus September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Den borgerliga politiken slår hårt mot Rinkeby - sammanfattning Rinkeby är

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

modern teknik värdering av källor och påståenden

modern teknik värdering av källor och påståenden 1 2 kreativitet fältstudier kommunikation argumentation hållbar utveckling analytiskt tänkande modern teknik värdering av källor och påståenden experiment och laborationer idéhistoriskt perspektiv 3 4

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Brott, straff och normer 2

Brott, straff och normer 2 Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket. Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.se Alkoholmissbruk fr.o.m 20-årsdagen Låga betyg 1.4% av kvinnorna

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011 Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern januari 2011 Syftet med enkäten har varit att ta reda vad elever och deras föräldrar vid Kulturskolan tycker om verksamheten. Vi har

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Promemoria 2013-04-10 U2013/2343/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Sammanfattning av förslaget Sökande med gymnasieexamen,

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Stockholm, juni 2005. Tomas Johansson Ordförande i Friskolornas riksförbund

Stockholm, juni 2005. Tomas Johansson Ordförande i Friskolornas riksförbund Myter om friskolor Myter är fantasier, påhittade historier, missuppfattningar. Så säger ordboken. Myter om friskolor finns det många. Vandringssägner kan man också kalla dem. 1 Förord Myter är fantasier,

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Kunskaps- utmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012

Kunskaps- utmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012 Kunskapsutmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012 PM - Kunskapsutmaning publicerad 2012-05 1. Inledning Sverige står inför stora utmaningar. Några av dessa handlar

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner. Lärarförbundet utser Sveriges 16 bästa skolkommuner

Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner. Lärarförbundet utser Sveriges 16 bästa skolkommuner Sammanfattning av olika bedömningar av Sveriges skolkommuner Sammanställning och kommentarer är gjorda av Christer Johansson, Skolrådets ordförande Nödingeskolan Flera org. gör rangordningar, bl a Lärarförbundet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17

Ansökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17 Ansökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17 Rekordfå ansökningar om fristående skola Antalet ansökningar till Skolinspektionen om att få starta eller utöka fristående skola inför hösten

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Vad har hänt med skolresultaten i kommuner utan valmöjlighet?

Vad har hänt med skolresultaten i kommuner utan valmöjlighet? Vad har hänt med skolresultaten i kommuner utan valmöjlighet? En granskning av hur elevresultaten förändrats mellan 1999 och 2012 i Enskolekommuner jämfört med Flerskolekommuner Stefan Fölster 070-304

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

1 Sammanfattning och elevernas förslag

1 Sammanfattning och elevernas förslag 1 Sammanfattning och elevernas förslag I uppdrag från Utbildningsförvaltningen i Malmö har undersökts hur ungdomar vid IV-program beskriver sina upplevelser av grundskolan. Bakgrunden till studien är den

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 FOLKHÖGSKOLESTUDERANDE PÅ ALLMÄN KURS KAN BLI BEHÖRIGA TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA. HÄR BERÄTTAR VI HUR DET GÅR TILL. Innehåll Folkhögskolans

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer