Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal"

Transkript

1 Nr 6 Juni 2012 Bitidningen Ta hand om svärmningen Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal 1

2 Vi har laddat upp inför säsongen! Du är välkommen med Din förfrågan / order. Skälderhusjackan - Olivgrön, kraftigare - med avtagbar huva. Biredskap 2012 Joel Svenssons Vaxfabrik Tel: Katalog 2012 Med många nyheter. Skälderhusjackan med avtagbar huva. Etiketter - Vilken sort väljer Du? Fler hittar Du i vår katalog. Skälderhusjackan - Designad med avtagbar huva. Glasburkar i maskinpackade plastpaket 350, 500 samt 700gr. Veterinärmedicinerna Apiguard och Apistan är framtagna för att få en långsiktligt hållbar och frisk biodling, Men Du måste ha en rotation i Din medicinering! Då minskar riskerna för resistens. I rotationen bör Apiguard användas två år efter varandra för att Effektivt minska resistensriskerna. Apistan och Apiguard har nu fullt ut blivit registrerade som veterinärmedicin. Vi får ej sälja direkt till biodlare utan försäljningen måste ske via apotek. Dessbättre behöver du inte gå till veterinär och få recept, utan det går att beställa / köpa direkt på ett apotek. Dock kan det löna sig att fråga på olika apotek då marknaden är fri för konkurrens och de olika apoteken sätter sina priser själv. Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, Munka-Ljungby Tel: , Fax: , Beställ gärna Dina varor i förväg. Hemsida: Semesterstängt: Midsommarafton samt lördagar i Juli samt v.30 o 31. Flexikupan LN & HLS Skälderhuskupan, en rejäl kupa som tål tuffa tag. 2 Frakt o exp. avgift tillkommer

3 Ledaren Olika lika Marita Delvert Ordförande Vi har nu haft vårt första möte med den nya styrelsen. Det kändes ju lite skakigt efter riksförbundsmötet när så många med kunskaper och erfarenheter valde att lämna sina uppdrag. Självklart är det också en förlust för förbundet med minskad kontinuitet. Trots detta så är jag idag helt övertygad om att vi kommer att fixa det. En hel del kommer förstås att bli annorlunda mot hur det varit, en del blir bättre och kanske en del sämre. Det kan bero på vilket perspektiv man har. Under vårt första styrelsemöte kunde vi se att vi har en bred kompetens tillsammans, mycket tack vare våra olikheter. Vi är kvinnor och män, vi är i varierande åldrar, en del är relativt nya inom biodlingen och andra har funnits med längre. Vi representerar såväl små- som storskaliga biodlare och några har erfarenhet av att leva och verka i andra kulturer. Ganska snabbt framkommer också att vi är olika i våra personligheter. Några är eftertänksamma, analytiska och mer sakliga, medan andra är ivriga och kör på för att få saker att hända snabbt. Vi brinner också för olika delar inom biodlingen vilket framgår av presentationen i tidningen. Men vi är också väldigt lika! Vi vill ha mer dialog med våra medlemmar Vi vill jobba för ökad öppenhet inom och utanför förbundet Vi vill i alla frågor fokusera på medlemsnyttan Vi vill höras i debatten för biodlingens och biodlarens bästa Och alla vill vi ha roligt: i styrelsearbetet, i samarbetet med kansliets proffsiga personal och tillsammans med er alla. Jag har stor respekt för vårt uppdrag. Med glädje ser jag fram mot arbetet och alla möjliga och omöjliga utmaningar som vi kommer att möta innan vi sammanfattar och utvärderar verksamheten vid riksförbundsmötet den april Jag ser också väldigt mycket fram emot bi- och honungssäsongen och mot den blomstertid som nu kommer med lust och fägring stor. Är det något nummer av Bitidningen du inte fått? Kontakta SBR:s expedition, , Årgång 111 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 3. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgivningsdagen. Tryck: V-TAB Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Marita Delvert, Grevgatan 35, Stockholm. Telefon: Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 47. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer JUNI 2012 Reglerna för ekologisk biodling 5 I bigården 6 Lyckat resultat på parningsstation 10 Hur jag gör mer bin, del 3 12 Lägg rabarber på honungen 13 Nya tider för anrikt företag 14 Hållbar utveckling för binäringen 16 Bihälsa 18 SBR:s styrelse SBR:s personalgrupp 21 Ny locketikett till SBR-etiketten 24 Anmälan av uppställningsplats 27 Brev till redaktionen 28 Almanackan, Vi minns 29 Marknaden Nästa nummer (7/8 juli/aug-nr) utkommer i slutet av juni. MANUSSTOPP: 1 juni. Numret därpå (9-12) i slutet av aug. Manusstopp: 1 aug. 12 Manusstopp : Nr 1/2-1 dec, nr 3-1 feb, nr 4-1 mars, nr 5-1 apr, nr 6-1 maj, nr 7/8-1 juni, nr 9-1 aug, nr 10-1 sep, nr 11/12-1 okt Omslagsbilden: Ta hand om svärmningen. Foto: Johansson 13 i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes gul i år. 4

5 Har du koll på reglerna för ekologisk biodling? JACKIS LANNEK, Enheten för häst, fjäderfä och vilt på Jordbruksverket När Jordbruksverket anordnat kursdagar om ekologisk biodling har det förekommit oklarheter om vissa regler som rör rengöringsmedel och material till mellanväggar. Dessutom har det nyligen skett en omröstning om det ekologiska regelverket som påverkar utfodring av ekologiska bin. Den här artikeln syftar till att reda ut några av de saker som har varit oklara. Med ekologisk biodling menas den biodling som följer regelverket 1 för ekologisk produktion och som kontrolleras av ett kontrollorgan. Reglerna en ekologisk biodlare måste följa finns i två EU-förordningar. Det är Europeiska kommissionen som bestämmer detaljreglerna. Innan nya regler antas diskuteras de i en kommitté i vilken alla medlemsländer finns representerade. Det har hittills också krävts att en majoritet av kommittén kan stödja de förslag kommissionen har för att det ska bli nya regler. Det finns också en expertgrupp kopplad till kommissionens ekologiska enhet. Expertgruppen arbetar med tekniska frågor och utvärderar till exempel olika insatsmedel som medlemsländerna skulle vilja få tillåtna inom ekologisk produktion. Kaustiksoda får inte användas Det finns några regler som handlar om hur man ska förebygga sjukdomar och vad som gäller för behandling av bin. Av dessa regler framgår att det är tillåtet med fysikaliska behandlingar i form av ånga eller öppen låga när man ska desinficera bikupor. Det finns ingen lista över rengörings- eller desinficeringsmedel man får använda. Det betyder att sådana inte är tillåtna i ekologisk biodling. Det är också bekräftat av kommissionen att man inte får använda några kemikalier vid rengöring eller desinfektion i ekologisk biodling. Det finns biodlare som vill kunna använda kaustiksoda även i ekologisk biodling. För att det ska vara möjligt måste ett medlemsland i EU föreslå att det ska bli godkänt. Medlemslandet måste skriva ihop en dossier över kaustiksoda och förklara varför det är nödvändigt att tillåta det. Därefter ska expertgruppen granska dossiern och utvärdera om medlet kan användas i ekologisk biodling. Granskningen innebär också att man prövar om användningen av sodan är förenligt med de ekologiska principerna. Inget medlemsland har skickat in en dossier om kaustiksoda ännu. Jordbruksverket utesluter inte att Sverige kan göra det. Bara naturligt vax Bikupor som används i ekologisk biodling ska i huvudsak vara tillverkade av naturmaterial. Vax till nya mellanväggar ska komma från enheter (dvs bigårdar) med ekologisk produktion. Plastmellanväggar är vare sig naturliga eller från ekologiska enheter. Ändå har sådana använts i ekologisk biodling. Från Jordbruksverket bedömde vi att det inte var tillåtet, men för säkerhets skull frågade vi kommissionen hur det låg till. Det visade sig att frågan redan ställts år Svaret som kommissionen då gav och som man upprepade när Sverige ställde frågan var att vaxkakorna ska bestå helt av ekologiskt vax och att man inte får ha mellanväggar i plast. Sannolikt förenkling avseende utfodringen Bra regler är lätta att förstå, samt möjliga att följa och kontrollera. Man kunde önska att alla regler uppfyllde dessa kriterier, men så är inte fallet. Undertecknad har ansett att en av reglerna som rör utfodring av bin är olyckligt formulerad. Regeln sa att utfodring av bisamhällen endast är tillåten om samhällets överlevnad är i fara på grund av klimatiska förhållanden och endast mellan den senaste honungsskörden och 15 dagar före början av nästa period med nektareller honungsdaggflöde. Träffsäkerheten i prognoser om när nästa drag kommer är inte så exakta att EU:s märke för ekologisk odling regeln faktisk kan följas, än mindre kontrolleras av ett kontrollorgan. Sverige har därför arbetat för att förenkla regeln och ta bort begränsningen som handlar om när nästa drag inträffar. I slutet av mars röstade kommittén om nya regler för utfodring av ekologiska djur. Med i det förslaget fanns då också en enklare skrivning som rör när man får utfodra bin. I det förslag kommittén röstade för är formuleringen: För bin ska vid slutet av produktionssäsongen tillräckliga förråd av honung och pollen lämnas kvar i kuporna så att bina överlever vintern. Utfodring av bisamhällen är endast tillåten om samhällets överlevnad är i fara på grund av klimatiska förhållanden. Utfodring ska ske med ekologiskt producerad honung, ekologiskt producerad sockerlösning eller ekologiskt producerat socker. Än är inte den nya förordningen som ändrar regeln publicerad. Det betyder på byråkratspråk att det inte finns någon ny regel ännu. Så snart de nya reglerna finns publicerade kommer Jordbruksverket att informera om det via sitt digitala ekobrev. Vill du veta mer? På Jordbruksverkets webbsida finns en vägledning till ekologisk biodling. Där finns också presentationer m.m. från föredrag som hållits på våra kursdagar om ekologisk biodling. Gå in på och markera sedan fliken Djur så hittar du lättast sidorna om biodling. I vänsterkolumnen finns en rubrik som heter bin och humlor. Not 1 Rådets förordning (EG) Nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll. 5

6 PASAGA RAMIC I bigården Arbete i bigården Svärmning Det naturliga sättet för bina att fortplanta sig är att svärma. När bisamhället får svärmlust börjar drottningen att lägga ägg i drottningcellkoppar. Drottningen stiftar drottningcellkoppar i ungefär två veckor. Under denna tid kan hon stifta upp till 50 st. När första visecellen är täckt börjar bisamhället förbereda sig att svärma. Första svärmen ger sig iväg med den gamla drottningen och en hel del bin, kanske halva bisamhället. Svärmen kan stanna i närheten en halv dag eller några dygn beroende på olika orsaker, eller den kan flyga långt bort på en gång. Efter 3-5 dagar kan det komma en andra svärm. I denna kan det finnas flera ungdrottningar. Ibland kan denna svärm dela sig i två eller flera mindre svärmar. Ytterligare några dagar senare kan en tredje svärm komma. I denna kan också finnas flera drottningar. Första svärmen kan svärma en gång till någon gång i augusti men det händer sällan. Det finns många teorier om varför bina svärmar och hur svärmlusten uppkommer. Vissa menar att orsaken är att bina blir trångbodda, andra menar att en gammal drottning utsöndrar mindre med feromon osv. Jag lutar åt att den ryske biodlaren Taranov har rätt när han säger att bina får svärmlust när det blir överskott av fodersaft. Det betyder att det finns fler ambin än larver som behöver deras fodersaft. Det behövs larver som fordrar mycket fodersaft, drönarlarver och drottninglarver framför allt. Taranov menar att det är Jag är pensionär och har två hobbies, biodling och sportfiske. Jag startade min egen biodling1964. Antal bisamhällen har varierat mellan 40 och 120. När kriget började i Bosnien hade jag 70 bisamhällen och ett bibliotek med ca 200 böcker om biodling. Allting plundrades och är borta flyttade jag till Örebro och fick en svärm på min balkong mitt i stan. Idag har jag bigård och en liten snickeriverkstad i Karlslund i Örebro. ungbina som bråkar och styr delningen av samhället. Naturlig svärmning är okontrollerad och biodlare vill inte ha det så. Därför försöker man hindra svärmningen. Man kan göra detta på många olika sätt: 1) dela bisamhället, 2) spärra drottningen, 3) riva viseceller osv. Taranov säger att det viktiga är minska antalet ungbin i bisamhället och få balans mellan produktion och förbrukning av fodersaft. Han föreslår att man ska konstsvärma bisamhället genom att skaka bin på en snedställd bräda 20 cm framför flustret på bikupan som förbereder svärmning (eller som man tror är i fara att göra det). Man skakar av bina från alla yngelramar på denna bräda. Ungbina som inte kan flyga så bra och andra bin som vill stanna hos drottningen (som också blir kvar på brädan) samlar sig i en klase under eller på kanten närmast flustret. Klasen med bin kallas Taranovsvärm och tas om hand som en natursvärm. Den skotske biodlaren Snelgrove har en egen metod. Han delar bisamhället i Foto: Ullabritt Jonsson två delar i uppstaplingskupor med hjälp av en mellanbotten som kallas Snelgrovebräda. Det är en skiva som har öppning i mitten, 10x10 cm stor, täckt med nät. Man tar drottningen plus ett par ramar mest öppet yngel i en låda och ställer åt sidan en stund. I bottenlådan blir kvar resten av yngelramarna plus ersättningsramar för dem som togs bort. Här finns eventuellt viseceller. Sen kommer ett spärrgaller och en skattlåda (eller fler om det behövs). Ovanpå skattlådan(-orna) lägger man Snelgrovebrädan med fluster öppet på baksidan till lådan med drottningen som placeras på Snelgrovebrädan. Efter några dagar river man alla viseceller i nedersta lådan utom två som man bedömer som de Säck Illustration Dave Cushman. Man kan ha en säck runt nederdelen av brädan. Då är det bara att senare lyfta upp brädan och skaka ner svärmen i säcken och bin i svärmklasen som vidrör marken, dvs säcken, finns redan räddade i denna. 6

7 bästa. Drottningen som kläcks i nedersta lådan parar sig. Efter detta stänger man flustret på baksidan på Snelgrovebrädan som leder till gamla drottningen och öppnar flusterkilen under som leder nedåt där den nya drottningen finns. Man öppnar flusterkilen på framsidan till gamla drottningen så att bina kan flyga ut. På så sätt förstärker man det nedersta samhället med flygbin. Den gamla drottningen med låda kan man ta åt sidan som en avläggare eller också ta bort drottningen och förena alla bina till ett bisamhälle igen. Den här processen tar ungefär 3 veckor. Under den tiden växer bisamhället oavbrutet och kan samla mycket honung. Snelgrovebrädan är också ett verktyg som man kan använda i ett tvådrottningsystem i uppstaplingskupor. Ett sätt att hindra okontrollerad svärmning är också att avla bistammar som är svärmtröga. Min Snelgrovebräda med dubbelöppningar åt två håll. Det räcker för de förslag på arbetssätt jag beskriver i texten. Göra nya bisamhällen Man kan göra fler bisamhällen på i princip två sätt 1. Man tillåter bin att svärma, som är naturligt sätt för bina att föröka sig. Detta är svårt att kontrollera. Ofta kan svärmen flyga långt bort så att biodlaren inte kan nå den och när bina svärmar förlorar man en stor del av honungen. Ett samhälle kan svärma upp till 3 gånger under en sommar. Det betyder att man kan mer en fördubbla antalet bisamhällena, men kan man förlora all honung. 2. Man kan konstsvärma bina. Det kan man göra på flera olika sätt. Den enklaste och lättaste metoden är att dela bisamhället i två eller flera delar. Drottning hamnar i en del och de andra delarna skaffar sig en ny drottning från egna larver som finns. Denna metod kan ta ca 5 veckor innan en ny drottning blir äggläggande. Drottningar som bina får göra själva på detta sätt är s k nöddrottningar. De är ofta av sämre kvalitet. Man kan göra en avläggare med några ramar yngel och tillsätta en kläckfärdig visecell. Man får vänta kanske 3 veckor tills en ny drottning är äggläggande. Istället för en mogen puppa kan man tillsätta en parad drottning. Då dröjer det ca en vecka innan drottningen blir accepterad och äggläggande. Avläggare som man gör före midsommar kan ge en honungskörd. Ett annat sätt att konstsvärma bin är att samhället som har fått svärmlust delas i två delar med en Snelgrovebräda. Det är beskrivet tidigare i denna artikel. Då förenar man inte de två delarna utan tar undan den övre delen till en avläggare. Med denna metod kan man få en bra honungsskörd och en avläggare från samhället. Denna metod att skaffa en ny äggläggande drottning och en avläggare tar mellan 3 och 4 veckor. Ett annat sätt att använda Snelgrovebrädan är att på bottnen längst ner sätta en låda med slungade ramar. I den lådan tillsätts en parad drottning. På den lådan sätter man skattlådan med bin (med spärrgaller under). Därefter lägger man på Snelgrovebrädan och sedan lådan med den gamla drottning och allt yngel. Efter 2 eller 3 dagar tar man bort lådan med den gamla drottningen. Detta sätt kan man upprepa flera gånger under En tratt ihopsnurrad av gammal tryckplåt på en hink. Blir bra att skaka ner bin i till paketbin. Tratten och skopan används till att fylla bin i en paketbilåda genom övre hålet. Sedan häftas nätet fast. Man kan ställa den på en våg och sluta vid t ex 1,2 kg för bina. Köpt resp. egentillverkad paketbilåda. 7

8 en sommar. Avläggaren med den gamla drottningen kan lika gärna om man vill bli kvar i bigården eftersom den ändå har förlorat alla flygbin. På ovan beskrivna sätt gör man bisamhällen med hjälp av ramar man har i sitt odlingssystem. Det kan vara en nackdel om man vill sälja bin till någon som har ett annat ramformat. Man kan också göra skaksvärmar. Det är det bästa sättet tycker jag. Man skakar bin från ramar i en stor hink genom en tratt. Man kan skaka bin från flera olika samhällen. När man har skakat tillräckligt tar man bort tratten och sprejar lite vatten på bina så att de inte flyger iväg. Från den stora hinken häller man ner dom i en paketbilåda där man har hängt en transport-/utätningsbur med en parad drottning. Man fyller lådan med minst 3 liter bin. 3 liter bin väger ca 1,2 kg innehåller bin. Mängden bin kan man mäta på olika sätt. Jag använder en skopa och jag häller bina genom en tratt ner i paketbilådan. Denna metod har flera fördelar. Man kan behandla bina mot varroa med organiska syror med maximal effekt. Det ar lätt att transportera bina. Med paketbin kan man befolka varje slags bikupa oavsett vilken ramstorlek man använder. Man kan skaffa tidiga avläggare. Flera biodlare kan samarbeta, etc. Min erfarenhet är att det är osäkert att göra nya avläggare efter 25 juli oavsett vilken metod man använder. Binas bostäder Bikupans botten En av bikupan viktigaste delar är bottnen. Bottnen hjälper till att reglera värme, ventilation, fuktighet, mm. Precis som det finns många modeller av bikupor finns det också många slags bottnar. En del bottnar är fastspikade på lådan, en del är djupa, andra grunda. Vissa har extra ventilationsöppning osv. Om bottnen har ett spärrgaller underst ger det bra ventilation och man har möjlighet att spärra drottningen och hindra svärmen att flyga ut. Men en stor nackdel är att bisamhället kan bli utsatt för röveri då det inte finns nektardrag i naturen. En bra bibotten vill jag ska uppfylla ett antal villkor. Den skall ge bra ventilation, bra skydd mot möss och sorkar, möjlighet att minska flusteröppning vid röveririsk, inte sätta igen flustret med döda bin under vintern. Flustret ska inte heller bli igensatt av is under vintern. Det är bra om det fungerar som veranda framför flustret. Jag vill gärna att den ska ha inbyggd pollenfälla om man vill samla pollen. Varroanedfallet bör kunna kontrolleras, mm. Alla dessa krav kan man få en botten att uppfylla med hjälp av en djup botten som påminner om den norska modellen med en uttagbar mellanbotten. Jag har äntligen lyckats utforma en botten som uppfyller alla de krav jag ställer på en botten. Binas sjukdomar Amerikansk yngelröta Vid undersökning av bisamhällena under juni månad behöver man speciell kontrollera samhällen som inte utvecklats normalt eller gått bakåt i utvecklingen. Innan man förstärker ett sådant samhälle måste man vara säker på att det inte är sjukt. En sjukdom som kan vara orsaken är amerikansk yngelröta. Det är en sjukdom orsakad av en bakterie som heter Paenibacillus larvae. Den sprids genom foder, svärmning, felflygning, röveri, mm. Bakterien bildar sporer som är mycket tåliga mot omgivningens påverkan. De kan överleva och övergå i aktivt stadium efter flera decennier. Sporer aktiveras i larvens tarm. Larven är mest känslig upp till 24 timmars ålder. Smittade larver kan dö snabbt men kan också överleva tills cellen är täckt innan de dör. Städas döda larver ut tidigt kan det vara svårt att upptäcka sjukdomen. Bisamhällen som har ett starkt hygieniskt bettende och snabbt städar ut sjukt yngel är mera motståndskraftiga mot sjukdomen. Kliniska symptom på sjukdomen är utspritt täckt yngel, varav många med insjunkna cellock som kan ha ett hål i mitten. Ynglet i sådana celler har en bronsaktig ton i färgen. Om man sticker in en tändsticka i en sådan cell och drar ut den sakta följer en brun limliknande massa med ut. Om man misstänker denna sjukdom då anmäler man detta till bitillsynsmannen och får bisamhället undersökt för en säker diagnos. Det är enklast och säkrast att skicka prov till ett laboratorium. Insjuknade bisamhäl- 8

9 len kan lukta som gammalt skomakarlim. Om man konstaterat amerikansk yngelröta ska bisamhället dödas. Bina, ramarna och täckbrädorna ska brännas. Lådor, botten och tak ska desinficeras med lutlösning eller flammas med gasolbrännare. Bitillsynsmannen sätter bigården i karantän i 3 månader och gör en ny undersökning efter detta. Bitillsynen skall undersöka alla bigårdar på 3 km avstånd från den smittade bigården. Man får inte använda antibiotika för att bota denna sjukdom. Europeiska yngelröta Bakterien Melissococcus plutonius orsakar denna sjukdom. Larver dör oftast som ringlarver. Denna sjukdom har inte orsakat några stora förluster i Sverige. Sjukdomen kan förväxlas med amerikansk yngelröta. Är man osäker är det bäst att skicka prov till laboratorium för att få ett säkert svar. Vid europeiska yngelröta behöver man inte förinta bisamhället. Sjukdomen har oftast förtsvunnit av sig själv. Fall av svårare typ av denna sjukdom har uppträtt i en del länder, bl a Norge. Biologi och anatomi Amerikansk yngelröta, nymfpest är ett annat namn, ger med en tändsticka ofta en trådliknande sträng, som luktar surt lim Binas bakkropp Binas bakkropp består av 9 segment. Segmenten är sammansatta med mjuka hinnor. Det är därför de är rörliga. I bakkroppen finns matsmältningsorganen. Hos drottningen upptas en stor del av bakkroppen av äggstockar och sädesblåsa. Hos drönaren tar könsorganen stor plats. Arbetsbina har där honungsblåsa, vaxkörtlar, giftblåsa och gadd. Bisamhälles organisation Ett bisamhälle består av 3 olika individer: Drottningen. Det finns normalt bara en drottning i ett bisamhälle. Drönare. Under sommaren kan det finnas några tusen drönare. De behövs framför allt för att para sig med ungdrottningar. Arbetsbin. Arbetsbina är många. Bisamhället fungerar som en organism. Om någon av de tre olika slagen av bin saknas är de dömda att dö. Drottningen är den enda fullt utvecklade honan. Hon har som främsta uppgift att hålla ihop bisamhället som en grupp genom sina feromoner och att lägga ägg. Arbetsbin är honor som inte är fullt utvecklade. De är arbetare. De samlar mat, matar larver, bygger vaxkakor, städar bostaden, försvarar bisamhället mm. Ett bisamhälle kan under höjdpunkten av säsongen i början av juli innehålla upp till arbetsbin. Drönarna motsvarar hanar. Deras uppgift är att para sig med ungdrottningar och värma yngel. De finns normalt bara under sommaren. När tillgången på nektar i naturen är slut kastar arbetsbina ut drönarna. Det kallas drönarslakten. På grund av egenskapen att bina kan ta fram en drottning från varje befruktat ägg kan ett bisamhälle kontinuerligt leva i samma bostad i många år. Nektarblåsa (honungsmage) Stängningsventil Äggstock/Ovarium Luftsäckar och luftrör Giftblåsa Mellantarm Rörformat hjärta Rektalorgan Fettlager Malphigiska kärl 9 Tunntarm Ändtarm

10 SBR:s Biodlingskommitté Drottningodling/Avel Drottningen märks gul 2012 Tips för ett lyckat resultat på parningsstation HARRIET LARSSON För en lyckad parning på parningsstation, är det många saker som ska beaktas. Hur optimal än parningsstationen är, kommer drottningodlaren inte att få ett fullgott resultat med mindre än att man befolkar parningskupan på rätt sätt. Som vanligt finns det många olika sätt att uppnå resultat, i detta fall att befolka parningskupan. Många biodlare har förstås sina egna tankar om detta som om allting annat. Sedan finns det också drottningodlare som inte har förstått hur mycket de själva kan påverka parningsresultatet. Det är för dessa som jag skriver den här artikeln. Som stationsföreståndare önskar jag alla ett bra resultat. Ni kan inte ana hur förargligt det känns att lämna tillbaka en kassett som saknar drottning eller t.o.m. är helt tom på bin, trots att jag vet att detta ofta är ett resultat av en felaktig hantering vid förberedelserna. Jag beskriver här nedan en grundmetod med några variationer. Av största vikt är att ni noterar skillnaden mellan tillsättning av kläckt drottning och tillsättning av kläckfärdig cell. En cell får inte utsättas för nedkylning medan en kläckt drottning inte är lika känslig för temperaturförändringar. Brukar du få bra resultat med din egen metod, så fortsätt att använda den. Får du mycket varierande resultat, så föreslår jag att du använder någon av nedanstående metoder, så ska du se att resultaten blir jämnare. Det enda vi aldrig kan påverka själva är vädret, men de flesta Enramskupa förberedd för bin och ungdrottning/kläckfärtdig cell drottningar hittar stunder att para sig på även vid ihållande dåligt väder, bara hon har ett stabilt samhälle som tar hand om henne mellan parningsflygningarna. Förberedelse av parningssamhälle Ställ i ordning parningskupan med foder och ramar försedda med strimlor av vaxmellanväggar längst upp. Stäng flustret. Tejpa vid behov. Välj lämpligt samhälle att ta bin att befolka kupan med: Kontrollera att samhället inte är i svärmstämning (inga påbörjade drottningceller) och att det är ett friskt och starkt samhälle. Välj bin från en spärrad skattlåda (= inga drönare), helst med pågående vaxbygge (= bin i rätt ålder). Du kan förbereda detta genom att några dagar innan sätta in några vaxmellanväggar i skattlådan. Skaka ner bina i en hink med vatten. Ta upp dem med hjälp av en sil och töm dem i parningskupan. Spraya drottningen med vatten, så att hon inte flyger iväg under hanteringen och tillsätt henne direkt. Stäng parningskupan. Låt den stå utomhus någon timme så att bina hinner torka något. Ställ den sedan svalt i två dygn. (Jordkällare är en idealisk plats)under de två dygnen har samhället etablerats, ingen risk för rymning förligger och mellanväggarna är ofta nästan helt utbyggda. Nu kan kupan ställas ut. Ska den till en parningsstation, så ska drottningen hållas spärrad fram till dess. 10

11 Så snart kupan står på parningsplatsen, ska flustret öppnas helt. För att motverka stressbeteende efter resan till parningsplatsen, kan man duscha flusteröppningen samtidigt som man öppnar. OBS! En drottning som ska paras på parningsstation eller parningsplats ska inte vara spärrad mer än högst 6-7 dagar. En drottning som vill ut från en spärrad kupa kan lätt skada sig. Idealet är om man kan ta kupan direkt från källaren till parningsplatsen. Försök planera din drottningodling så att tiden stämmer med mottagningsdatum på parningsstationen. Ju närmare idealet man kan komma tidsmässigt, desto större chans för en lyckad parning. Ramar till en SweBee-kupa för tre sådana här ramar. Snåla inte på fodret i parningskupan Tänk också på att inte använda för kladdigt foder, då bina under varma dagar lätt fastnar och drunknar i detta. Använder du Apifonda, så blanda i strösocker tills konsistensen blir lätt sönderfallande. Foderkammaren bör helst vara spärrad för drottningen. Bina matar henne med allt det hon behöver och hon slipper riskera att fastna i fodret. Ett alternativ till att skaka ner bina i en hink med vatten, är att spraya dem rikligt med vatten innan man skakar ner dem i en hink med perforerad botten, så att överskottsvatten kan rinna ut och bina i botten inte drunknar innan proceduren är klar. För gamla bin flyger iväg ur hinken. Håller du på länge, kan det bli nödvändigt att duscha på bina i hinken igen, annars kan även de yngre bina tröttna och flyga iväg. Tillsättning av kläckfärdig cell Gör som ovan men låt bina torka innan du tillsätter cellen i därför avsett hål på ovansidan av parningskupan. Ställ kupan svalt först efter att du är säker på att bina är helt torra och klarar av att hålla rätt värme för cellen. Även i detta fall måste bina vara instängda två dygn på svalt ställe för att samhället ska etableras och bina inte ska rymma när man öppnar flustret. I väntan på att drottningen når parningsålder, bör kupan sedan stå på skuggig plats med drottningen spärrad. Flytta henne hellre för tidigt än för sent till parningsplatsen. Misstämmer kläckningsdagen i förhållande till mottagningsdatum på parningsstationen så lämna henne för tidigt och be att hon får stanna en extra vecka. Mängden bin som ska tillsättas till parningskuporna beror på typ och storlek på kupan. För en Apidea är ca 2,5 dl lagom. Ska en kläckfärdig cell tillsättas, är det viktigt att det inte är för få bin för värmehållningen. Är du osäker, ta hellre lite för mycket än för lite. Para mer än en drottning i kassetten? Om du ska para fler drottningar i samma samhälle, kom ihåg att fylla på fodret innan du tillsätter nästa drottning. En fyllning räcker inte till flera parningsomgångar om vädret inte är optimalt för att bina själva ska kunna fylla på förråden och det vet man ju aldrig i förväg. Lycka till och väl mött till sommaren. Öppet hus hos LP:s biodling LP:s biodling höll öppet hus den 28 april. Det är ett årligt evenemang som verkar samla allt fler besökare, i år ca 200. Det är biodlare från ett stort område som passar på att handla, hämta beställda varor eller bara umgås. Ett par bussar med biodlare blev fullastade med grejer. Man kan titta på när de tappar honung och valsar vax eller gör salvor eller titta på slunglinjen och naturligtvis många nya intressanta maskiner som finns i lager och butik. Det verkar som det blir nya hus varje år, ett stort lagerhus och ett mindre hus för vaxrensning hade jag inte sett förut. Företaget utvecklas hela tiden med fler återförsäljare och nu senast med köpet av anrika OGT. Minglandet tar också tid när det är så många biodlare samlade och som alltid finns det mycket att prata om inom biodlingen. Arne Johansson 11

12 Hur jag gör mer bin, del 3 STIG ÅKE GERDVALL I de två tidigare artiklarna i nr 3 och nr 5 har jag berättat om hur jag planerar och gör mina avläggare. I denna sista del vill jag ge lite råd och tips om skötseln fram till dess att man vintrar in dem. Liksom bisamhällen i övrigt är det mycket viktigt att ha koll på fodersituationen. Är det regnigt och kallt sedan drottningen blivit äggläggande, bör man drivfodra, likaså när draget är över. Använder man flytande foder bör flustret inte vara för stort, bara ca 5 cm. Det gäller alltså att stimulera äggläggningen hos drottningen, så att avläggaren växer till maximalt. Att sätta på en foderlåda och drivfodra med flytande sockerlösning tycker jag är krångligt. Enklast är att lägga Apifonda foderdeg ovanpå ramarna om man inte har plats för den under eller bakom ramarna. Ett annat sätt som jag provat, är att sätta ett avskuret mjölkpaket bakom ramarna (om nu lådan inte är full med ramar) och fylla mjölkpaketet med sockervatten och stoppa i några pinnar eller stoppa i några vaxbitar så att bina har något att gå på och inte drunknar. När ynglet sedan börjar krypa ut och avläggaren växer, får man sätta till ramar i lagom takt. Har man utbyggda ramar går det lite fortare för bina att få fram nya tomma celler för äggen. Skall man avyttra avläggare, bör man vänta tills det finns täckt yngel innan man levererar den. Då vet man att drottningen har blivit parad och inte lägger bara drönarägg. Har man gjort avläggarna i mitten av maj månad, kan man om vädret varit bra ha täckt yngel redan vid midsommartid. Har det varit ett samhälle med dåligt temperament, är det fascinerande att se hur det förändras till det bättre. Detta naturligtvis under förutsättning att man odlat fram en drottningpuppa från ett snällt samhälle och satt i, eller låtit dom dra upp en drottning från en ram från ett fromt samhälle. Parningen är också mycket viktig. Det är Mitt enkla materiel för tillfällig bostad åt avläggare tills drottningen är parad och äggläggande. Ett apifondapaket i botten, den fastspikade masonitskivan. Apifondapaketet kan också placeras ovanpå ramarna med ett plastskynke och en låg sarg på ett par centimeter. Stimulera äggläggningen! en stor fördel om man bor i ett område som domineras av snälla eller i alla fall av hanterbara bin. Vad som anses som hanterbara bin varierar något från biodlare till biodlare. Jag vill repetera igen. Vill man få starka övervintringsdugliga avläggare, så drivfodra när draget är över och ge dem vinterfodret i början av september eller något tidigare. Det varierar naturligtvis beroende på var man bor, men det kan gälla som ett riktmärke för dem som bor i mina trakter, d v s på Närkeslätten. 12

13 Lägg rabarber på honungen! MARITA DELVERT Nu är rabarbern som bäst för att avnjutas! Rabarberns krispiga syrlighet och honungens söta lenhet är som skapta för varandra. Servera en krämig kompott där rabarbern försiktigt har kokats i lite vatten med en bit vaniljstång och sötats med honung? Kardemumma eller kanel är också goda smaksättare i kompotten och i allehanda andra rabarberrätter. Självklart sötas rabarbersaften med honung. Tillaga en chutney efter egen fantasi för sommarens grillrätter. Koka ihop rabarber, lök, ingefära, chili och vitvinsvinäger och tillsätt honungen mot slutet. Rabarber är också en delikatess tillsammans med kyckling. Pröva att bryna kycklingdelar och lägg dem i en form tillsammans med bitar av rabarber. Blanda grädde, någon matsked citron, chili eller sambal oelek och honung och grädda i ugn tills kycklingen är färdig. Rabarber i pajer sötade med honung finns i alla variationer. Här är ett enkelt och snabbt recept på en krispig rabarberpaj lagom för 4 personer. 1/4 paket sockerkaksmix 1,5 dl fiberhavregryn ca 170 g rabarber, skurna i bitar 1,5 msk potatismjöl 3 msk flytande honung 50 g smör 1 dl mandelspån Sätt ugnen på 200 grader. Blanda rabarbern med potatismjölet och lägg allt i en pajform. Smält honungen i vattenbad och ringla över. Blanda sockerkaksmixen med havregrynen och strö över. Täck med tunna, hyvlade skivor av det kalla smöret. Strö över mandelspån. Grädda i ugnen ca 25 minuter. Servera med grädde, vaniljglass eller vaniljsås. 13

14 Nya tider för anrikt företag SIRI BÄCK Oscar Gustafsson Biredskap & Co AB är ett av Sveriges äldsta biföretag och firman grundades redan Genom årens lopp har företaget vuxit, utvecklats och skiftat skepnad, men stannat på samma plats och inom samma släkt. Efter att ha varit familjeägt i flera generationer har nu LP:s Biodling köpt Oscar Gustafssons Biredskap AB, men historien slutar inte där. Istället går man en ny framtid till mötes. Bitidningen ringer upp Gunilla Johannesson, som är barnbarn till Oscar Gustafsson och fortfarande jobbar i OGT s affär i Varberg, och hon berättar gärna om företagets långa historia. Så var ska man börja? Jo, när ramkuporna började spridas i Sverige mot 1800-talets slut. Vid övergången från halmkupor och bistockar till de nya ramkuporna behövdes ny utrustning, och detta tog allkonstnären Gustaf Hansson fasta på. Han var träskomakare, timmerman, möbelsnickare, målare och nu började han bygga ramkupor tillsammans med sin son Oscar Gustafsson. Till de nya ramkuporna behövdes vaxkakor, och eftersom dessa var svåra att få tag i, skaffade de sig en kakpress. Den första pressen fungerade som ett våffeljärn i cement, och var tung och otymplig. Snart beställdes en ny press i metall, och vaxkakorna blev ännu bättre. Ryktet spred sig och allt fler ville ha deras tunna, fina vaxkakor sattes en liten annons in i Svensk Bitidning, och det är nu firman Oscar Gustafsson & Co Biredskap bildas. Företaget växer 1905 fick firman nya lokaler, och på samma plats ligger OGT fortfarande kvar, drygt 100 år senare. Det var dock inte bara biredskap som tillverkades, utan även andra snickeriarbeten så som möbler framställdes, framförallt under höst och Oscar Gustafsson, t h, med familj och några släktingar framför sin bigård Butik och fabrik efter den senaste utbyggnaden i slutet på 60-talet. Före och efter rensningen kunde det se ut så här. 14

15 vinter när det är lågsäsong för biodlare gav man ut den första produktkatalogen och nu kunde biodlare beställa det mesta de behövde via Oscar Gustafsson Biredskap. Företaget ombildades till bolag 1943, och Oscar Gustafssons söner Gustaf, David och Paul blev nu delägare. Under 40-talet var träarbetet till biodlare som störst, medan 50-talet blev tuffare med stor nedgång för svensk biodling. Också OGT drabbades och man breddade sin verksamhet med mer icke-birelaterat snickeriarbete blev OGT aktiebolag och ytterligare en generation Gustafsson blev delägare i företaget. Nu började man också arbeta med plåt, till exempel rökpustar, och när biodlarintresset ökade i Sverige igen växte också företaget. Man byggde ut och byggde om tills fabriken ser ut som den gör idag. Interiör från butiken. Ägarbyte Familjen Gustafsson har dock inte bara hållit sig till biodling. Ytterligare ett företag, Manovi, är tätt kopplat till dem. Manovi grundades av Oscar Gustafssons sonsons son och är ett teknikföretag. OGT har legat som dotterbolag till Manovi, och då detta företag har vuxit och senare även sålts, har OGT hamnat lite på sparlåga. Därför togs hösten 2011 beslutet att sälja Oscar Gustafssons Biredskap AB, och man kontaktade LP:s Biodling AB i Säffle. Kunde de möjligen vara intresserade? Nya tider Jodå, de var de! LP:s Biodling har nu drivit Oscar Gustafsson Biredskap AB som dotterbolag sedan 1 december Keiko Schönberg från LP:s berättar att affären i Varberg kommer att finnas kvar, och på sikt vill man hitta en kollega till Gunilla och öka öppettiderna i butiken. Vaxmellanväggsframställningen flyttas dock till Säffle för att effektivisera hanteringen. Man vill också utjämna och utveckla sortimentet och ser fram emot möjligheten att bredda sig, både geografiskt och på produktsidan. På LP:s Biodling är man glada över förtroendet att fortsätta driva Oscar Gustafsson Biredskap. OGT är ju ett anrikt företag med väletablerat namn och gott rykte. Det känns fint att det får leva vidare, om än med nya ägare, säger Keiko Scönberg från LP:s Biodling AB, och Bitidningen är benägen att hålla med henne. Gunilla Johannesson skär till specialmått på vaxmellanväggar. Stefan Gustafsson i vaxrenseriet. 15

16 Hållbar utveckling för svensk binäring SOFIA KARLSSON Stockholms universitet i samarbete med Stockholm Resilience Centre ger en tvärvetenskaplig kurs i hållbar utveckling, Världens Eko, som jag gick i höstas. Kursen kan varmt rekommenderas, och jag blev glatt överraskad över den stora vikt som lades vid bin och pollinering. Den här artikeln är en förkortad version av uppsatsen jag skrev som tentamen till kursen. Berätta gärna via mail för vår landsbygdsminister vad du tycker om biodlingens ställning. Foto: Janne Mårtensson Eftersom vår landsbygdsminister Eskil Erlandsson visat sig ha ett stort intresse för biodling, se tidigare nummer av Bitidningen, har jag skickat uppsatsen till honom också. Om du håller med mig, eller för all del har en annan åsikt, hör av dig till Eskil och berätta. Han nås per e- postadress Vi biodlare är kanske inte många, men vi kan synas och höras genom att skapa debatt. Det sägs att utan insekter skulle mänskligheten ha 1/3 mindre att äta, eftersom en så stor del av vår föda är beroende av pollinatörer i form av insekter. Många har sett bilderna av kinesiska äppelodlare, som med pensel i hand klättar i träden för att pollinera blommorna för hand, när de naturliga pollinatörerna försvunnit på grund av överdriven användning av bekämpningsmedel. Har vi råd att förlora våra bin och våra biodlare? Honungsbiet som pollinatör av grödor utför en viktig ekosystemtjänst. Andra insekter fungerar också som pollinatörer, men bin är överlägsna genom att de är blomtrogna. God pollinering är en förutsättning för större skördar, mer frukt och bär. Andra ekosystemtjänster är produktion av syre i luften och tillhandahållande av rent vatten, det vill säga naturens insatser som människan och det ekosystem vi lever i bygger på och är beroende av. Svenska Jordbruksverket beräknade 2009 att det ekonomiska värdet av pollinering av odlade grödor i landet är miljoner kronor. Utöver detta belopp tillkommer värdet av pollineringen av vilda växter, som blåbär och hallon. Uppskattningsvis 85 % av pollineringen utförs av honungsbin. För att pollinera lika många äppelträd som två bisamhällen klarar att göra, krävs personer som pollinerar för hand med pensel. Värdet av pollineringen bedöms vara åtminstone dubbelt så stort som värdet av binas produktion av honung. År 1997 beräknades värdet av alla världens pollinatörer till 400 miljarder dollar. Biodling i Sverige idag är en mycket liten näring. Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) har färre än medlemmar, antalet har halverats de senaste 20 åren. Jordbruksverket uppskattar att den svenska binäringen omfattar mellan och samhällen. EU tar problemet på allvar EU-parlamentet uppmanade i en resolution 2008 kommissionen att be medlemsstaterna att omedelbart vidta stödåtgärder till förmån för biodlingssektorn. I november 2010 antog parlamentet ytterligare en resolution om situationen i bisektorn, där biodlingen förs fram som ett lysande exempel på miljövänlig sysselsättning och modell för hållbar produktion. Man konstaterar att jordbrukssektorn har ett stort intresse av att bin ska finnas kvar som pollinerare, då 84 % av de växtsorter som odlas och 76 % av livsmedelsproduktionen i Europa är beroende av pollinering från bin. Resolutionen uttrycker oro för att man ska ställas inför den situation som uppstått i andra delar av världen, där man är beroende av konstgjord pollinering och de mycket stora kostnader som följer av detta. Det finns också en oro för problem med återväxten inom biodlaryrket, överårigheten bland de yrkesverksamma och det minskade antalet bisamhällen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att stödet till biodlingssektorn bibehålls, så att den kan förbättras och överleva, med särskilt fokus på att uppmuntra nya biodlare att etablera sig. Pollinerings-RUT? I Sverige har skattelättnader för hushållsnära tjänster och husarbeten (RUT- och ROT-avdrag) använts för att skapa sysselsättning, etablera en ny marknad, och för att i en lågkonjunktur skydda byggbranschen från illojal konkurrens från en svart marknad. Kostnaden 2010 uppgick till 15 miljarder kronor, enligt ett pressmeddelande från Skatteverket Motsvarande argument skulle kunna gälla även för att genomföra skattelättnader för biodling, liksom de hushållsnära tjänsterna ett område med stor egenproduktion. Det stora flertalet av landets biodlare är hobbyodlare. Inom EU räknar man med att 97 % av biodlarna är hobbyodlare. En sökning på Skatteverkets hemsida ger också att myndigheten i första hand ser biodling som exempel på inkomst av hobbyverksamhet. 16

17 Som regel är alla inkomster från biodlingen skattepliktiga. Deklaration av inkomsten sker på blankett T2 och man betalar själv sina sociala avgifter i form av egenavgifter. Det rekommenderas att handlingar bevaras under minst sju år efter inkomståret, för att under något av de fem följande åren kunna göra avdrag för ett eventuellt underskott. Avdrag för förslitning på bikupor får ske genom att anskaffningsutgiften för inköp fördelas på fem till tio år. Slutligen, om omsättningen överstiger kr per år, är biodlaren skyldig att betala moms. Stöd istället för krångel Att beskatta en företeelse leder alltid till två saker; skatt till staten och en styrande effekt. Att reglera och beskatta biodling har rimligtvis en hämmande effekt på denna näring. Utöver skatteregler finns dessutom regler om kemikalie- och livsmedelshantering att förhålla sig till, om odlaren vill sälja sin honung. Jordbruksverket konstaterar att om binäringen i landet drabbas av stora förluster under en följd av år, eller om förutsättningarna för biodling i övrigt inte är bra, kan antalet bisamhällen förväntas stabilisera sig på en lägre nivå än tidigare. Om motgångarna blir för stora, slutar många biodlare med sin hobby. Åtgärder från samhällets sida för att förändra attityder kommer inte att kunna förändra beteenden om det finns starka situationella eller strukturella hinder för förändringen. Effektiva åtgärder måste både påverka attityder och samtidigt undanröja hinder eller förstärka incitament för det önskade beteendet. Istället för att införa ekonomiska styrmedel i form av bidrag, med kostsam och betungande administration, skulle ett enkelt och billigt sätt att främja biodling i Sverige kunna vara att införa en skattelättnad för inkomst av biodling. Beskatta inte hobby En skattelättnad skulle kunna formuleras så att hobbyodling av bin hänförs till samma kategori som bärplockning och insamling av kottar. Dessa verksamheter är skattebefriade upp till inkomst om kr. En begränsning till belopp kan vara ett sätt att förhindra att snedvrida förhållanden på marknaden för honung, som ju är en vanlig biprodukt av binas pollinering. En tidigare skatteregel medgav att odlare kunde ha upp till 15 bisamhällen utan att En stor del av vår föda är beroende av insekternas pollinering. Foto: Bo Malmgren. bli skattskyldig för avkastningen. Denna regel togs bort på 1980-talet, vilket många förknippar med det branta fall i antalet biodlare som inträffade vid samma tid enligt SBR:s statistik. Eftersom Sverige inte är mer än halvvägs till att vara självförsörjande på honung, det vill säga importerar ca 50 % av förbrukningen, bör detta vara ett mindre hinder för en reform. Odlare som har sin huvudsakliga inkomst av biodling eller driver rörelse kan undantas från skattebefrielse, för att underlätta normala transaktioner som betalning av sociala avgifter och moms. Helt säkert går det att finna paralleller och lösningar på dessa frågor i andra sektorer där stödinsatser tillämpas, som jordbruk och fiske. Med hänsyn till den mycket begränsade omfattningen av biodling i Sverige idag, och den minimala mängd skatt som betalas in, skulle bortfallet av inkomst till staten vara försvinnande litet. Jämförelse kan göras med statens kostnad för RUT och ROT. Värdet av pollineringen ska också ställas mot eventuella skatteförluster. Värdet av ett konkret stöd till den svenska biodlingen, som svar på uppropet från EU, kan inte överskattas. Givetvis är inte beskattning den enda stötestenen för svensk biodling. Liksom i övriga världen står vi också inför svårigheter på grund av nya svåra bisjukdomar och användning av pesticider. Stora monokulturer, ensidiga odlingar, kan ge brist på pollen och nektar samtidigt som odlingarna är helt beroende av utplacerade bisamhällen för att odlingarna ska ge frukt. På EU-nivå försöker man möta även dessa utmaningar. Som ett försök till dellösning finns lite att förlora på att sträva efter att göra biodlingen mer attraktiv som syssla, att locka fler utövare till en hotad och samhällsviktig näring. Om biodlingen förtvinar och den samlade kunskapen på området går förlorad, kan det vara en spik i en tröskel som det kan vara mycket svårt att vända tillbaka över. Litteratur von Borgstede, C. Kan normer och attityder påverka vårt dagliga beteende? Miljöhandlngar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Ur Naturvårdsverkets rapport 5226, Att handla rätt från början Deutsch, L. Hur svensk är en svensk ko? Ur Jordbruk, Handel, Utveckling: Mot ökad samstämmighet, KSLA Hansson, Å. Bin och biodling. LTs förlag, Steffen, W. et al. The Anthropocene: conceptual and historical perspectives. Royal Society Publishing, Trans. R. Soc. A Myndigheter, rapporter m. m. Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning. MANNA en annorlunda utställning om mat Jordbruksverket. Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24. Skatteverket Om RUT och ROT och VITT och SVART. Rapport 2011:1. Skatteverket. Hobbyverksamhet. SKV 344 utgåva 9. Sveriges lantbruksuniversitet, projektarbete i agrosystem. Honungsmarknaden i Sverige EU-dokumen Europaparlamentets resolution av den 20 november 2008 om situationen inom biodlings-sektorn. P6_TA(2008)0567 Europaparlamentets resolution av den 25 november 2010 om situationen i biodlingssektorn. B7-0622/2010 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om honungsbins hälsa den 6 december KOM(2010)714 Internetkällor Skatteverket Sveriges Biodlares Riksförbund,

18 PREBEN KRISTIANSEN Bihälsokonsulent Bihälsa Smittförklaringar avseende bisjukdomar Den 19 april trädde Jordbruksverkets nya beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroasjuka i kraft. Beslutet (SJVFS 2012:9) innebär att smittförklaringarna avseende amerikansk yngelröta försvinner i Dalarnas, Gävleborgs, Norrbottens, Västerbottens och Uppsala län. Ändringarna är således inte så omfattande som i det förslaget Jordbruksverket skickade ut på remiss i januari. I början av maj påvisades amerikansk yngelröta i några bigårdar i Enköpings kommun (Uppsala län). För att få reda på hur många bigårdar som är drabbade undersöks alla bisamhällen inom en radie av 3 km från de bigårdar där sjukdomen påvisats. När det kartlagts hur utbredd sjukdomen är, kommer Jordbruksverket att fatta ett nytt beslut avseende smittförklaring. Vad gäller varroa så är de enda ändringar som gjorts sedan förra beslutet (SJVFS 2011:35, som togs i juni 2011) följande: Utö församling i Stockholms kommun har flyttats från zon 1 till zon 3 och Ljustorps församling i Timrå kommun har förts till zon 1 (eftersom varroa påträffades i den församlingen under säsongen 2011). Zon 1 är den zonen där varroa har påträffats och den täcker numera hela Götaland, store delar av Svealand samt några områden i Norrland. Bin kan flyttas inom zon 1 utan krav på varroafria nedfallsprover. Men det är inte tillåtet att flytta bin från zon 1 till andra områden i landet. Jordbruksverket har för övrigt aviserat att det till nästa år avser att släppa indelningen av landet i olika zoner med avseende på varroakvalster. Säsongen i år bör utnyttjas till kunskapsspridning om hur man ska upptäcka varroa i de delar av landet där kvalster ännu inte påträffats och om hur behandling kan göras. SJVFS 2012:9 kan laddas ner från: (sökväg: Djur >Bin och humlor > Regler för biodling) och (sökväg: Bin och Biodling > Bihälsa > Bitillsyn). Figur 1: Tänk på att det krävs flyttningstillstånd vid flyttning över församlingsgräns från område som är förklarat smittat eller misstänkt för smitta av amerikansk yngelröta. Tänk även på reglerna som gäller för flyttning i de olika varroazonerna. Foto: Preben Kristiansen Vad tänka på vid flyttning? Bestämmelserna om flyttning mm finns i Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta och varroasjuka hos bin (SJVFS 1992:38, Omtryck SJVFS 2002:46). I 13 står det att bigården skall undersökas innan tillstånd kan lämnas att bortföra levande bin, utbyggda vaxkakor och avfall av sådana, begagnade bibostäder eller begagnade biodlingsredskap från område som är förklarat smittat eller misstänkt för smitta av amerikansk yngelröta. Undersökningen skall genomföras av bitillsynsman, som kan utfärda flyttningstillstånd om inte det påvisas amerikansk yngelröta i bigården och om det ej påvisats under de två föregående månader. Flyttning i lagens bemärkelse är flyttning över församlingsgräns. Innan tillstånd för flyttning kan utfärdas inom varroazon 2 och 3 måste nedfallsundersökning med avseende på varroa genomföras. Hur nedfallsundersökningen ska göras framgår av 37 i föreskrifterna om bekämpning: Undersökning rörande förekomst av varroakvalster skall omfatta minst en tredjedel av bigårdens samhällen, dock minst två samhällen. Undersökningen skall ske genom analys av nedfall. Under binas aktiva period skall nedfallet insamlas med varroainlägg i samhället under minst 14 dagar. Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta och varroasjuka kan laddas ned från webbplatserna som angetts tidigare. På SBR:s webbplats (sökväg: Bin och Biodling > Bihälsa > Bitillsyn) finns dessutom länkar till information om bitillsynen i de olika länen. Godkänd biodlare Enligt 7 i föreskrifterna om bekämpning av amerikansk yngelröta och varroasjuka hos bin kan en biodlare utses som godkänd biodlare. För att bli godkänd biodlare måste man genomgå bisjukdomskurs motsvarande vad som gäller för bitillsynsmannautbildningen. Dessutom måste man ha 3 års dokumenterad erfarenhet av biodling. Kurser för godkänd biodlare anordnas vanligtvis av SBR-distrikten. Efter genomgången kurs kan biodlaren hos Jordbruksverket ansöka om att bli godkänd biodlare. En godkänd biodlare kan få ett tillstånd att flytta bisamhällen, bibostäder 18

19 och biodlingsredskap mellan ut- och hembigårdar (dvs. biodlarens olika egna bigårdar) under en bestämd tidsperiod, dock högst under tolv månader. Innan sådant flyttningstillstånd ges måste bitillsynsmannen besiktiga samhällena med avseende på amerikansk yngelröta och genomföra nedfallsundersökning för varroa (om bina befinner sig inom zon 2 eller 3). Det finns en del som tror att en godkänd biodlare kan flytta sina samhällen utan att de ska besiktigas innan flyttningen. Det är en missuppfattning. Besiktning ska göras före varje flyttningstillfälle. Den kan dock göras av den godkända biodlare själv när han/hon fått ett flyttningstillstånd som utfärdats av en bitillsynsman. Mer att läsa om godkänd biodlare finns på (sökväg: Bin och Biodling > Bihälsa > Bitillsyn). Trakékvalster stoppat vid import I april importerade en biodlare ett antal drottningar från Chile. Biodlaren är registrerad hos Jordbruksverket som importör och har enligt verket följt de regler som gäller för import. Följebina och drottningburarna ska enligt regelverket för import till EU undersökas för lilla kupskalbaggen och tropilaelapskvalster. Inga av dessa påträffades vid undersökningen som gjordes på institutionen för ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Bina undersöktes enligt önskemål från Jordbruksverket även för trakékvalster, och kvalster påvisades genom såväl mikroskopisk undersökning som med den molekylära metoden som framtagits för ändamålet. Drottningarna som dessförinnan hade hållits åtskilda från svenska bin avlivades den 25 april. Trakékvalster har hittills inte påvisats i svenska bisamhällen. Kvalstret finns dock i nästan hela Europa och i många andra länder. Risken är därför stor att parasiten kan föras in till Sverige vid inköp av levande bin från länder där den finns. Jordbruksverket uppmanar de biodlare som importerar bin att låta provta bin från de bigårdar i andra länder man vill importera från innan bina skickas till Sverige. Dessutom kommer Jordbruksverket att följa upp med provtagning av vissa försändelser med bin som anländer till Sverige. Mer att läsa om trakékvalster finns i boken: Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället och på internet: Fig 2: Trakékvalster lever och förökar sig inne i binas andningsrör, trakéerna. När muskulaturen i biets mellankropp avlägsnats framträder trakéerna som rör som fäster mot öppningar (spirakler) på kroppens utsida. I bildens högra sida syns en lätt angripen traké (inom ringen). Foto: Ingemar Fries Fig 3: Jordbruksverket uppmanar de biodlare som importerar bin att låta provta bin från de bigårdar i andra länder man vill importera från innan bina skickas till Sverige. Foto: Ingemar Fries 19

20 SBR:s styrelse 2012 MARITA DELVERT, ordförande, , Jag är biodlare tillsammans med min man Janne sedan Har idag 6 samhällen vid vårt torp utanför Enköping. Jag är sedan ett par år tillbaka ordförande i Enköpings biodlare, har varit ett år i SBR-styrelsen och har också varit aktiv i projekten SBR Quinnor och KIS (Kvinna i styrelse). För närvarande sysselsätter jag mig med att vara personalchef på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och med uppdrag i eget företag runt konflikt- och problemlösning. Har stort intresse för matlagning och jobbar just nu med en kokbok Med smak av honung som ges ut av SBR. Jag njuter av mitt växthus, av min trädgård vid torpet och av ett antal härliga barnbarn. STURE KÄLL, vice ordförande, , Jag bor sedan 1980 på landet 10 km NO Gränna tillsammans med min fru. Vi har två vuxna döttrar och tre barnbarn. Jag har varit lärare i mer än 20 år, skolledare i 15 år och är numera pensionär. Sköter mark och skog och odlar egna grönsaker när jag inte pysslar med mina bisamhällen. Jag är ordförande i både Grännaortens bf och i Jönköpingsdistriktet. Jag har varit biodlare i mer än 30 år med 5-15 samhällen och tänker nu utöka min biodling. Uppskattar friluftsliv och är en passionerad fjällvandrare. Har dansat folkdans en hel del. Internationella influenser får jag genom mina döttrar. Min yngsta är gift med en kanadensare och bor i Kanada. De har två döttrar. Min äldsta dotter, som bor i Sthlm med man och son, har en svärmor som bor i Aten. Vi har goda intressanta kontakter med våra barns svärföräldrar. INGMAR WAHLSTRÖM, ledamot AU, , Jag bor på ett litet torp utanför Torsås, Kalmar län tillsammans med min fru och min 9-åriga dotter. Min första bitidning var röd och sedan har jag passerat 2 röda årgångar till, dvs jag är inne på mitt femtonde år, har just nu 17 samhällen och är på väg upp. Har under de senaste 20 åren jobbat som lärare och har en lång erfarenhet inom föreningsliv, både inom politiken, idrotten och hembygdsrörelsen. Mitt stora intresse, just nu, förutom biodlingen är fiske. Mina hjärtefrågor i SBR är medlemmarna och kvalitetsarbetet. OLLE BOMAN, ledamot, , Jag heter Olof men det blir oftast Olle och jag bor i en liten kustby utanför Skellefteå som heter Skelleftehamn. Jag är gift med Ulrika och tillsammans har vi två barn som numera är utflugna. En bor i Göteborg och en i Boden. Biodling har jag sysslat med i 23 år nu. Mina bigårdar består för närvarande av ett 40-tal samhällen. Jag är ordförande i Västerbottens biodlardistrikt och verksam i Skellefteortens bf. När jag inte håller på med mina bin så kör jag lotsbåt. Har jobbat i Sjöfartverket i snart 30 år. Det som jag brinner för är att skapa mervärde. Det vi kallar för medlemsnytta. Alla biodlare ska finna sin hemvist i SBR. Allt ifrån den som bara är intresserad, har en bikupa och till den som har flera hundra samhällen. Vad som skapar mervärde för just dig är nu något som vi i styrelsen ska ta reda på för att bygga på vår utbildningsstege. Bra och tydliga utbildningar skapar medlemsnytta. Det är det som bygger SBR starkt. ANNIKA BROHAMMER-LÖNNGREN, ledamot, , Jag är gift med Alf och vi har tre utflugna barn. Min bigård finns på Källegren där vi bor och för närvarande har jag 6 samhällen, tror att jag skall utöka till kanske Mitt biodlarintresse väcktes av min far, som har haft bin sedan 1980-talet. Jag har också hjälpt till sedan dess, men sedan 3 år har jag också egna bisamhällen och gör allt själv, vilket är helt annorlunda och mycket svårare. Jag är definitivt en nybörjare inom biodlingen! Eftersom jag bor på en skogsgård på landet är jag mycket intresserad av landskapets förändring och hur den biologiska mångfalden ändras eller påverkas p.g.a detta. Honungen är annars det roligaste med biodlingen. När jag inte jobbar med bin arbetar jag som miljöchef på ett bilföretag i Uddevalla. Jag har också C-licens i rallykörning och årligen kör vi några tävlingar, jag och gubben i vår Fiat 1500 Juventus. LASSE HELANDER, ledamot, Jag bor både på gården i Dalarna och i Bromma där jag är mest verksam. Verksamheten inom SBR rör sig på tre nivåer, Stockholms biodlare, Stockholmsdistriktet och förbundsstyrelsen. jag hjälper till att sprida bisamhällen i Stockholm både i koloniträdgårdar och i privata trädgårdar. och med föreningens egna bin i Vinterviken, mitt i ett koloniområde. Farfar, farfars bror, min far och jag har alltid haft bin. Som mest hade vi 20 samhällen. Med pendlandet fungerar biodling inte så bra. Jag är aktiv i konsumentfrågor, mat och miljö. Biodynamisk & ekobiodling ligger mig varmast om hjärtat. Vi försöker stärka bisamhällena maximalt, för att de ska stå emot mänsklighetens avigsidor. Jag brinner för att vi ska kunna skapa ett så giftfritt samhälle som möjligt. Jag försöker skapa debatt, väcka frågor, öka insikten och visa på alternativen. Då blir lobbyarbete och egna praktiska erfarenheter en intressant kombination för mig. Allt från bin till gamla sorter med bättre näringsinnehåll, ger ett brett perspektiv. HANNE UDDLING, ledamot, , Hanne bor med familjen (maken Andreas, barnen Emanuel, Josef och Alva) utanför Strängnäs i ett tillbyggt soldattorp med smedja, snickeri, ladugård och andra proppfulla uthus. Maken snickrar lådor och ramar (och ett slungrum!) medan barnen som är långa och starka får hjälpa till med alla lyft i bigården. På gården står sedan 2009 bigården som nu består av 8 samhällen med buckfastbin. När jag inte är biodlare är jag logoped i eget företag. Jag är också engagerad i NordBi även om jag inte har några egna sådana skönheter i Buckfastlandet Sörmland. Jag sjunger i Oratoriekören i Strängnäs Domkyrka. Jag brinner för det mesta och har nog lite för lätt att engagera mig, men arbetet i informationskommittéen med fokus på kommunikation med medlemmar och medlemsnytta är ju en höjdare. RASUDIN BECIRBEGOVIC, suppleant, , I maj månad är det 19 år sedan jag och min familj kom till Sverige. Vi bosatte oss i en liten stad som heter Mjölby. Jag mjukstartade med biodling sommaren 94 och följde med erfarna biodlare till deras bigårdar för att lära mig och när de behövde hjälp att flytta bikuporna var jag där. För detta fick jag ett litet bisamhälle, och de långa ljusa sommardagarna gjorde att jag fortsatte. Det var avkopplande och hälsofrämjande att se bina flyga ut och in i kupan. Tidigare i livet jobbade jag med analog elektronik samt telekommunikation, på senare tid har jag arbetat som verksamhetsutvecklare och projektmedarbetare på ett studieförbund samtidigt som jag är bitillsynsman. De senaste åren har jag arbetat med att sprida kunskap om biodling bland folk som har flyttat till Sverige och det är något jag brinner för. Jag vill gärna se fler biodlare med olika etnisk bakgrund. 20

21 Personalgruppen Personalgruppen i SBR 2012: Fr v Mats Jedmo (infälld), Peder Lilja, Maj-Britt Järnvall, Marianne Johansson, Erik Österlund, Janne Mårtensson, Lotta Fabricius-Kristiansen, Anette Irebro, Preben Kristiansen och Jonas Eriksson. JONAS ERIKSSON, tjänstgöringsgrad 100 %. Förbundssekreterare på SBR:s kansli. Har bl a ett övergripande ansvar och hand om förbundsstyrelsens ärenden, kontakt med myndigheter och andra beslutsfattare. Bor i Linköping, särbo och har tre döttrar. Har tidigare arbetat 25 år inom den finansiella sektorn. Ingen biodlarbakgrund. Vill utveckla medlemsnyttan, öka medlemsantalet, öka produktionen av honung, påverka beslutsfattare ang den nationalekonomiska vinsten av binas pollinering, vara med och driva på utvecklingen mot en hållbar utveckling med biologisk mångfald i centrum. Nyfiken på allt om den svenska skärgården och plockar skräp i sopsäckar. Varit med och byggt upp damfotbollen i Linköping LOTTA FABRICIUS-KRISTIANSEN, extern konsult. Webbansvarig med huvudansvar för och frågor gällande hemsidan. Jobbar hemifrån i Tjällmo eller Stockholm. Driver utbildnings- och biodlingsföretaget Apinordica tillsammans med Preben Kristiansen, ANETTE IREBRO, tjänstgöringsgrad 100 %. Arbetar på SBR:s kansli. Ekonomiansvarig, har hand om bokföring, kund- och leverantörsreskontra, medlemsregistret, löneadministration, prenumerationsärenden Bitidningen och bank- och betalningsärenden. Bor i Spångsholm utanför Mantorp med sambo, en son och två bonusdöttrar. Åker motorcykel när det hinns med MATS JEDMO, extern konslut. Arbetar hemifrån som moderator och ansvarig för forumet på SBR:s hemsida. Bor i Henån på Orust. Gift med Margaretha som driver Vinningstorp bigård. Biodlingen började 1995, numera knappt 100 samhällen. En av de viktigaste sakerna är att vi skall bli fler biodlare som ger mer svensk honung men framför allt bättre pollinering i landet. Tekniker med ett stort dator- & elektronikintresse, tycker om att programmera, bygga elektronik & skruva med gamla bilar MARIANNE JOHANSSON, tjänstgöringsgrad 50 %. Arbetar på SBR:s kansli sedan okt Har hand om medlemsregister, nya medlemmar, etikettbeställningar, värvarpaket mm. Bor i Mjölby, gift och har två vuxna barn och två barnbarn. Har tidigare jobbat med ekonomi på en byggmaterialhandel i 25 år MAJ-BRITT JÄRNVALL, tjänstgöringsgrad 100 %. Arbetar på SBR:s kansli med bibutiken, uppdatering av hemsidan, bisjukdomsförsäkringen, prenumerationer av utländska tidskrifter, förtjänsttecken, valrapporter och övriga adminstrativa frågor. Bor i Mantorp och har 2 barn. Intresse är vardagsmotion och sång PREBEN KRISTIANSEN, Tjänstgöringsgrad 100 %. Bihälsokonsulent för alla Sveriges biodlare. Arbetar med Bihälsa, bisjukdomsfrågor och allmänt om biodling. Driver utbildnings- och biodlingsföretaget Apinordica tillsammans med Lotta Fabricius-Kristiansen, Bor i Stockholm och Tjällmo, där bina finns PEDER LILJA, tjänstgöringsgrad 50 %. Utvecklingskonsulent sedan 9 jan Arbetar på SBR:s kansli och hemifrån med bl a utvecklingsverksamhet, rekrytering och utbildning. Bor i Motala, snart 47, med 3 barn. Deltidsbiodlare i 1:a generationen med ~200 sh och driver företaget Kårstadhonung. Har gått KY-utbildning i yrkesbiodling och innehar Gesällbrev. Tenor i kören har- MONI och har för övrigt dåligt med fritid JANNE MÅRTENSSON, tjänstgöringsgrad 25 %. Arbetar hemifrån med SBR:s Avelsprojekt, Infobigården och informationsarbete. Bor i Pelarne utanför Vimmerby med hustrun Eva och två utflugna barn, Mia och Mats. Antal bisamhällen är ca 100. Biodlingen måste få den plats och uppskattning från myndigheter och övriga samhället som den förtjänar. Kunskapen och insikten hos våra många erfarna biodlare måste lyftas fram. Det blir tennis två ggr i veckan (sen 50 år). Senast lästa bok Conn Iggulden: Svärdens Fält (om Julius Cesar.) ERIK ÖSTERLUND, redaktör för Bitidningen sedan nov % tjänstgöringsgrad. Frågor gällande Bitidningen (ej prenumerationsärenden). Bor i och jobbar från Hallsberg, gift med Gunvi, har tre vuxna döttrar och fem barnbarn. Deltidsbiodlare med bisamhällen. Hobbies skulle bl a kunna vara förutom biodling, ridning, men är mest fikastunder och lite odling av mjölmajs och tålig potatis. Är fascinerad av naturen och tekniken och hur vi människor ska kunna undvika att förstöra miljön

22 SAMLASTNINGSPLATSER 2012 Till nedanstående samlastningsplatser kan honung lämnas för samsändning. Märk kärlen med namn, adress, tel.nr, medlemsnr. och kolliantal. Samlastningsplatserna lämnar ut fria kärl till leverantörerna. Beställ kärl hos närmaste samlastningsplats; det underlättar för samordnarna Stockholms distrikt Sigtunaortens Bf. Kurt Oldeskog, Fridal 431, Rosersberg Tel , Södertälje Bf. Göran Kvarnström, Högantorpsvägen 26, Södertälje Tel Uppsala distrikt Uppsala Bf. Åke Jansson, Kyrkängsvägen 10, Uppsala Tel , Depåadress: Föreningsbigården, Jälla Gård, Uppsala Västerlöfsta Bf. Gösta Persson, Lund 427, Runhällen Tel , Södermanlands distrikt Eskilstuna Bf. Nils Harju, Öja Böcklinge, Stora Sundby Tel Depåadress: Fröslundavägen 5, Eskilstuna Flensortens Bf. Stig Svensson, Runeby, Flen Tel , Julita Bf. Erik Gotthard, Nybble, Julita Tel Katrineholmsortens Bf. Ragnar Mårtensson, Sörmlandsgatan 18, Katrineholm Tel Malmköpingsortens Bf. Gunnar Andersson, Smedstorp, Malmköping Tel Nyköpingstraktens Bf. Gun-Britt o Rune Jansson, Fället, Nyköping Tel Strängnäs Bf. Elisabeth Wallenqvist, Waxängs Gård, flygeln, Strängnäs Tel Vingåkers Bf. Lennart Pettersson, Ekgatan 41, Vingåker Tel Depåadress: Nyckelboda. Anträffbar Östergötlands distrikt Alvastra Bf. Ulla-Britt Bäck, Pilgården Rök, Ödeshög Tel , Depåadress: Karlslund, St. Åby, Ödeshög Borensbergs Bf. Åke Fredriksson, Husarvägen 18, Ljungsbro Tel Finspångs Bf. Nils-Olof Karlsson, Restadsvägen 33, Skärblacka Tel , Depåadress: Käslinge Vånga Skärblacka Linköpings Bf. Nils-Magnus Nilsson, Kvarstad, Ekbacken, Vikingstad Tel , Depåadress: Föreningsbigården, Lasarettsbacken Norrköpings Bf. Lillemor Nilsson, Odaltorget 3, Norrköping Tel , Depåadress: Alltransport, Importgatan 4, Norrköping Söderköpings Bf. Birgitta och Sivar Karlsson, Ekbacken, Söderköping Tel , Valdemarsviks Bf. Kjell Persson, Lövhagen, Valdemarsvik Tel Vikbolandets Bf. Lars-Göran Arvidsson, Ö. Stenby, Körsbärsbacken, Vikbolandet Tel , Åtvidabergs Bf. Åke Olsson, Garpavägen 11, Åtvidaberg Tel Jönköpings distrikt Aneby Bf. Bength Davidsson, Noby, Jakobsberg 1, Aneby Tel , Höglandets Bf. Carl-Magnus Löwhagen, Brinellgatan 9, Nässjö Tel , Gränna Bf. Karl-Axel Skoglund, Uppgränna Bultagård 10:6, Gränna Tel , Leveransadress gods: Vättergatan 11, Gränna Rydaholms Bf. Martin Andersson, Talavidsgatan 4, Rydaholm Tel , Södra Vedbo Bf. Kenneth Haraldsson, Lunnagårdsvägen 12, Eksjö Tel Södra Vätterbygdens Bf. Thomas Rosell och Elisabeth Wilhelmsson Skinnersdal 49, Jönköping Depåadress: Solåsvägen 20, Jönköping Tel , Kronobergs distrikt Hästriket Bf. Lennart Carlsson, Björkeryd, Urshult Tel , Uppvidinge Bf. Peter Overdick, Dubberås 2, Älghult Tel , Depåadress: Dubberås Växjöortens Bf. Alf Gustafsson, Ekeforssa, Hjortsberga Tel , Depåadress: Föreningsbigården, Bastanäs, Växjö Utlämning av lånekärl tisdagar kl på Föreningsbigården. Inlämning av honung och utlämning av bifor hos Alf Gustafsson efter överenskommelse per telefon Kalmar norra distrikt Pelarne Bf. Jan Mårtensson, Körsbärsvägen 17, Pelarne, Vimmerby Tel , Vena-Hultsfred Bf. Bengt Linder, Norrhult, Hultsfred Tel , Vimmerby Bf. Christian Carlsson, Ekåkra Toverum 720, Vimmerby Tel , Depåadress: Vinäs, Hällebackavägen, Vimmerby 09 - Gotlands distrikt Klinte Bf. Per Wallstedt, Hejde Häglajvs 430, Klintehamn Tel , Blekinge distrikt Hemsjöortens Bf. Thomas Brovall, Hemsjövägen 109, Kyrkhult Tel Ronneby Bf. Ronnie Persson, Nävervägen 12, Ronneby Tel Östra Blekinge Bf. Rolf Johansson, Torsnäsvägen 34, Ramdala Tel Depåadress: Föreningsbigården, Mölletorp, Karlskrona 12 - Skåne distrikt Kristianstadsbygden Lennart Nilssons Bigårdar, Rapsvägen 16, Kristianstad Tel , Depåadress: Kung Borres väg 106, Degeberga Landskronaortens Bf. Sune Ohlsson, Tågerupsvägen 14, Saxtorp Tel Nordvästra Skåne Clas Torle, Torlarps Gård, Strövelstorp Tel ,

23 Osbybygdens Bf. Mats Jönsson, Vesljunga 2263, Vittsjö Tel , Sösdalaortens Bf. Kjell o Ingrid Hallberg, Farmgatan 32, Sösdala Tel , Hallands distrikt Harplinge Bf. Erland Nilsson, Kulla Hansagård 539, Harplinge Tel , Varbergs Bf. Tore och Rose-Marie Johansson, Sejernäsvägen 8 A, Tvååker Tel , , Göteborg- och Bohus distrikt Göteborgs Bf. Lennart Holms Bigårdar, Kroksjövägen 99, Gunnilse Tel , Älvsborgs norra distrikt Alebygdens Bf. Björn Winroth, Bräcke, Västergården 250, Älvängen Tel , Alingsåstraktens Bf. (1) Sven Holmquist, Strandgården Lövekullevägen 131, Alingsås Tel Mottagning av tomkärl och annat material. Alingsåstraktens Bf. (2) Tore Fagersson, Enehagsgatan 72, Alingsås Tel , Depåadress honungsleverans: Kolavägen 2, Alingsås Dalslands södra Bf. Peter Gullin, Hvena Kvarn, Mellerud Tel , Melleruds Bf. Gösta Lundgren, Frestersbyn 11 Ör, Mellerud Tel Skaraborgs distrikt Falbygdens Bf. Kent Staberg, Göteve Lövängen, Falköping Tel , Depåadress: Friggeråker, Majarp 2, Falköping Tel. depåadress: , Grästorps Bf. Lars Haglund, Flakeberg Högstorp 3, Grästorp Tel , Ring före hämtning av kärl. Götene Bf. Ulf Andersson, Baldersgatan 15, Götene Tel , Järpås Bf. (1) Gunvor Torstensson, Ledet, Järpås Tel , Depåadress: Godegården, Järpås Järpås Bf. (2) Lennart Axelsson, Trässberg Västhed, Lidköping Tel Lidköping Bf. Roland Eriksson, Tomtehagsvägen 7, Lidköping Tel Mariestads Bf. (1) Rolf Svantesson, Ribbenås, Björkebacken 1, Mariestad Tel , Mariestads Bf. (2) Lars Arne Herrgårdh Tel Depåadress: Slättevalla, Östergården, Sjötorp Skövde Bf. Henrik Björk, Per-Nilsgården 3, Ranstad, Stenstorp Tel , Depåadress: Aspö gård, Skövde Tibro Bf. Stellan Andersson, Tidebergsvägen 17, Tibro Tel , Tidaholms Bf. Berit och Bengt Gustafsson, Stenbacken Varpaliden, Tidaholm Tel , Depåadress: Wexman AB, Köttorp, Tidaholm Töreboda-Moholms Bf. Lars Öberg, Nyängsberg 8 Gastorp, Töreboda Tel , Vara Bf. Lars-Olof Eriksson, Long Hallerna, Vara Tel , Värmlands distrikt Fryksdalens Bf. Karl-Erik Dahlström, Höglundagatan 19, Sunne Tel Depåadress: Boställvägen 1, Sunne Karlstads Bf. Lennart Svensson, Häggdrågsgatan 5, Storfors Tel , Depåadress: Schenker, Karlstad Säffle Bf. Lennart Stolpe, Olof Trätäljagatan 36, Säffle Tel , Örebro distrikt Bergslagens Bf. Jens Karlsson, Östra Gården Fröddesboda 155, Vedevåg Tel , Södra Närkes Bf. Lennart Olofsson, Långstorp 204, Skyllberg Tel , Västernärkes Bf. (1) Agneta Fimmerstad, Ribbohyttan, Fjugesta (Administration) Tel , Västernärkes Bf. (2) Lenita Birath, Övre Gysta 5351, Fjugesta (Depåadress) Tel , Östra Nerikes Bf. Thomas Dahl, Hörebacken, Odensbacken Tel , Västmanlands distrikt Sala Bf. Ove Carlsson, Stentorpet 115, Sala Tel , Västerås Bf. Lena Nilsson, Altona Barkarö, Västerås Tel , Dalarnas distrikt Borlänge Bf. Hans Gabrielsson, Långsjö 53, Borlänge Tel Folkare Bf. Göran Larsson, Stora Grubbo 46, Krylbo Tel Gävleborgs distrikt Bollnäs Bf. Yngve Näsman, S. Kilaforsvägen 124, Bollnäs Tel , Söderhamns Bf. Hans-Åke Sandberg, Norrtullsgatan 21 A, Söderhamn Tel , Västernorrlands distrikt Örnsköldsviks Bf. Bo Eriksson, Hälsinggrubban 140, Husum Tel , Sjuhärads Biodlardistrikt Gäsene-Herrljunga Bf. Lars Jonsson, Hudenevägen 15, Herrljunga Tel , Marks Härads Bf. Åke Ferm, Torrås Östergården 2, Sätila Tel , Kalmar södra distrikt Kalmarbygdens Bf. Lars Larsson, Ålebo 133, Vassmolösa Tel Mönsterås-Ålems Bf. Eskil Haglund, Gröndalsvägen 8, Mönsterås Tel , Mörlunda Bf. Karl-Olof Jonsson, Häradsvägen 36, Mörlunda Tel , Torsåsbygdens Bf. Ingmar Wahlström, Karsbo 502, Fågelmara Tel , Ölands Bf. Gunilla Kinley Silfverberg, Nydalagatan 2, Borgholm Tel , Infart från Rungatan, första huset vänster sida Svenska Biprodukter AB och Svensk Honungsförädling AB Trumpetarevägen 5, Mantorp Tel Fax

24 Ny locketikett till SBR-etiketten ANDERS LIGNELL Vid riksförbundsmötet i Alingsås togs det ett antal olika beslut efter de motioner som var inlämnade, däribland ett beslut om ändringar i våra regler för etiketer samt införandet av en ny typ av etikett för placering på locket till honungsburken. Den nya etiketten har tillkommit efter önskemål som ett komplement till de biodlare som förser sina burkar med en egen etikett men ändå vill visa sin samhörighet med SBR. Locketiketten trycks upp med namn och medlemsnummer i SBR och kommer att kunna köpas från expeditionen i Mantorp efter en godkänd honungsbedömning lika som för den ordinarie klassiska burketiketten. Vid användning av den nya locketiketten måste det finnas en egen etikett på burken som visar i tryck samtliga uppgifter som måste finnas: innehåll, namn på producenten, adress eller telefonnummer, nettovikt, förvaringsanvisningar och bäst före datum. Ytterligare en förändring i etikettreglerna som beslutades var att SBR:s traditionella etikett för placering på honungsburken får på locket kombineras med en av biodlaren framtagen egen etikett. Detta kan vara en etikett som förstärker det lokalproducerade, eventuell sorthonung eller annan information, dock får ingen av SBR:s etiketter användas på konsumentförpackningar som innehåller smaksatt honung. Locksäkringen får endast användas tillsammans med SBR:s burketikett. De nya reviderade etikettreglerna finns tillgängliga på SBR:s hemsida, www. biodlarna.se och information samt regler om etiketter finns att hämta på Livsmedelsverkets hemsida, 24

25 Information Producentpaket 2012 Vi erbjuder ett Producentpaket där vi står för inköpskostnaden för bikupor. Erbjudandet avser minimum 5 st bikupor per producent efter överenskommelse. Innehåller: Tak, botten, 4 lådor, ramar, vax per kupa. Du som biodlare återbetalar /avräknar med honung som du levererar till Mantorp. En sammanlagd mängd om 100 kg honung per kupa levereras under en 3-årsperiod (eller 33 kg per år) till ett avräkningspris om 20 kr/kg. Därefter blir bikuporna din egendom. Producentpaketet riktar sig i första hand till dig som idag har bisamhällen och vill utöka antalet, men sett investeringskostnaden och ökad honungsavsättning som ett hinder på vägen. Till säljare som är momsskattskyldig utbetalas moms, f.n. 12%. Föreningsdepåer Från och med säsongen 2012 insamlas honungen med vår egen slingbil. Vi arvoderar föreningar som har depåer för inleverans av honung till Mantorp. Föreningar med befintlig depå som når upp till förra årets volym erhåller 1000:- samt 2:-/kg extra för den honung som överstiger 2011 års volym. Vi arvoderar också föreningar med nystartade, fungerande depåer med 1000:- samt 2:-/kg extra för honung överstigande 500 kg. Hur föreningarna hanterar dessa arvoden är en intern föreningsangelägenhet. Depåtömning sker fraktfritt enligt nedan: Tömning 1 Start 15 juli Tömning 2 Start 30 september Tömning 3 Start 15 november Årsleverantör av honung Vi erbjuder dig att leverera i antingen 28 alt 140 kg kärl som tidigare. Vi erbjuder oss att hämta honungen hemma hos dig om du kan leverera full pall, 616 kg i 28 kg kärl (22 kärl) lastat enl. gällande instruktion. Vid leverans i 140 kg kärl hämtar vi hemma hos dig vid full pall 420 kg (3 kärl) lastat enl. gällande instruktion. Detta förutsätter att du kan ta emot lastbil med bakgavellift och att du har markunderlag för handtruck vid lastning. Pris/kg Årsleverantör 28 kg kärl vattenhalt < 20% 32:-/kg 28 kg kärl vattenhalt 20,1-23% 31:-/kg 140 kg kärl vattenhalt < 20% 33:-/kg 140 kg kärl vattenhalt 20,1-23% 32:-/kg Bihusesyn skall/bör vara genomförd. Till säljare som är momsskattskyldig utbetalas moms, f.n. 12%. Kontraktsleverantör Du som är lite större biodlare erbjuds kontraktera hela eller stora delar av din skörd till oss under 2 år. Vi erbjuder vi dig ett totalt avtalsupplägg som vi tror kan vara attraktivt. Vi garanterar dig ett fast högt pris det första året. År 2 ökar vi ditt pris om marknaden då tillåter ett högre pris, det vill säga att vi lyckas höja priset för svensk honung i detaljhandeln. Vi kan dessutom ge dig betalt månadsvis i förskott för din honung från kontraktsdatum. Detta ger dig ett jämnare kassaflöde i verksamheten. Villkor Volymkrav minst kg/år Kontraktstid 2 år Kontraktspris enligt offert Bihusesyn skall/bör vara genomförd. Återtaget fortsätter En tjänst från oss för dig som säljer honung på din lokala marknad. Du slipper köpa hem burkar, etiketter, kartonger och datummärka. Det ingår i vårt pris. Vi tappar upp din honung och du får en fin kvalitet. Du får en kvalitetssäkrad och certifierad produkt enligt IP Livsmedel. Enkelhet är ett ledord för denna tjänst. Du skickar din honung till oss och vi tar hand om allt arbete och återlevererar din honung i kartong, som du direkt kan leverera till din kund. Din tid som frigörs med denna tjänst kan du disponera till biodlingen eller annat. Bihusesyn skall/bör vara genomförd. Priser för Återtag 2012 Priser exklusive moms 25% Leverans i 28 kg kärl Minst 500 kg/burkstorlek kg kg 700 g 7:60/brk 500 g 7:19/brk 350 g 7:10/brk 700 g 7:19/brk 500 g 6:78/brk 350 g 6:69/brk Leverans i 140 kg kärl Minst 500 kg/burkstorlek kg kg 700 g 6:60/brk 500 g 6:19/brk 350 g 6:10/brk 700 g 6:19/brk 500 g 5:78/brk 350 g 5:69/brk Se Avtal som finns på baksidan. Kopieras vid behov. Svenska Biprodukter AB och Svensk Honungsförädling AB Trumpetarevägen 5, Mantorp Tel Fax

26 Medlemsnr: AVTAL AVTAL ÅRSLEVERANTÖR ÅRSLEVERANTÖR Svensk Honung Svensk Honung SÄLJARE/BIODLARE / Namn: Tel: Mobil: Adress: E-post: Postnr: Ort: BETALNINGSALTERNATIV (v.g. texta tydligt) PRISLISTA Bankens namn: Vattenhalt 28 kg kärl 140 kg kärl Bankens clear.nr: < 20% 32,00 kr 33,00 kr Eget bankkontonr: 20,1-23% 30,00 kr 31,00 kr Eget bankgiro: Eget plusgirokonto: Sigill godkänd honung kryssa : MOMSALTERNATIV Momsreg.nr: Ej momsskattskyldig Jag har genomfört BIHUSESYN kryssa: Depåerna börjar tömmas enligt nedanstående: Slingbil 1:a tur, start 15-jul SAMLASTNINGSPLATS OCH KVANTITET OCH KVANTITET Slingbil 2:a tur, start 30-sep Samlastningsplats: Slingbil 3:e tur, start 15-nov Förening: Antal kärl: Kärltyp: 28 kg 140 kg Summa kg ca: ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖR ÅRSLEVERANTÖRER skördeåret Avtal: Avtalet sändes snarast till Svenska Biprodukter AB, (före leverans). Villkoren i detta avtal gäller till och med 31/ , eller tills nya prisvillkor utges. Pris: Se pris enligt ovan. Till säljare som är momsskattskyldig utbetalar köparen moms, f.n. 12%. Genom att fylla i ovanstående ruta för moms reg. ansvarar leverantören för momsredovisning. Vid betalning via utbetalningskort utgår en avgift på 50:-. Leverans: Honungen inlevereras till oss under Svenska Biprodukter AB bekostar frakt vid en samordnad leverans från en eller flera samlastningsplatser. Leverans av >616 kg (full dubbel pall 22 kärl x 28 kg 2 pallar i höjd) hämtas hemma i samband med tömning av respektive plats. Vid leverans av honung i 140 kg kärl hämtas den hemma vid minst 420 kg (1 pall). Honungens vikt faställes av SHF vid inleverans till Mantorp. Kärl: Honungen levereras i livsmedelsgodkända returkärl som vi tagit fram. Säljaren kan välja mellan 28- eller 140 kg kärl. Säkerhetslock skall användas. Leverantören lånar erforderligt antal kärl (gäller endast för leverans till oss). Ej använda kärl återlämnas vid leverans av honung. Ej återlämnade kärl debiteras med 50:- resp. 200:- st. Ev. avgift till samlastningsplatsen för hantering betalas kontant vid avhämtning. Honung som levereras i ej livsmedelsgodkända kärl, klassas som industrihonung och betalas med 17:-/kg. Kärlen skall vara märkta och ifyllda med SHF:s locketikett. Vidare debiteras en diskavgift på 25:-/st inkl. moms och kärlen kasseras. Kvalitet: Honungen kan levereras orörd och grovsilad. Grovsilens maskstorlek max 0,5 mm. Vad avser lukt, smak, m. m. gäller SBR:s bedömningsreglemente. Honungen som levereras till SHF behöver dock ej vara bedömd. Vattenhalten fastställs vid invägningen på SHF. Honung med vattenhalt över 23% mottages ej. Betalning: Betalning sker normalt 30 dagar efter invägning hos SHF. KÖPARE: Svenska Biprodukter AB / Svensk Honungsförädling AB Trumpetarevägen 5, Mantorp, Tel: , Fax: , E-post: Bägge parter bekräftar härmed att vi tagit del av villkoren i detta Leveransavtal och godkänner det till alla delar. Leveransavtalet undertecknas av säljaren och postas till oss. Säljaren får i retur 1 st av oss undertecknad kopia av Leveransavtalet. Leverans sker efter kontakt med Svenska Biprodukter AB / Svensk Honungsförädling AB. (v.g. texta tydligt) Mantorp den / 2012 Ort den / Christer Ankarlid, Svensk Honungsförädling AB Säljare/Biodlare Krister Linnell, Svenska Biprodukter AB

27 Biodlarens namn Utdelningsadress ANMÄLAN Datum Vidarebefordras av länsstyrelsen till berörd bitillsynsman Ortsadress (postnummer och ortnamn) Telefonnummer (även riktnummer) Skickas i 2 exemplar till Länsstyrelsen Stadigvarande uppställningsplats för bisamhälle Fastighetsbeteckning/ar, fastighetsägare (namn och adress om annan än ovan) Församling Kommun Geografiska koordinater för bisamhälle (frivillig uppgift) SJV V Tillfällig uppställningsplats för bisamhälle Ett eller flera bisamhällen flyttas till tillfällig uppställningsplats Biodlarens underskrift Ja Nej Biodlarens namn Utdelningsadress Kopia ANMÄLAN Datum Länsstyrelsens exemplar Ortsadress (postnummer och ortnamn) Telefonnummer (även riktnummer) Skickas i 2 exemplar till Länsstyrelsen Stadigvarande uppställningsplats för bisamhälle Fastighetsbeteckning/ar, fastighetsägare (namn och adress om annan än ovan) Församling Kommun Geografiska koordinater för bisamhälle (frivillig uppgift) SJV V Tillfällig uppställningsplats för bisamhälle Ett eller flera bisamhällen flyttas till tillfällig uppställningsplats Biodlarens underskrift Ja Nej 27

28 Brev till redaktionen Öppet brev till HF:s VD Christer, Jag hänvisar till artikeln i Bitidningen Antibiotika hos HF ett mysterium ifrån april. I sista paragrafen citeras du Ja, man har hittat det (antibiotika) i honung i Schweiz och i Tyskland så det är inte alldeles ovanligt att det förekommer. Detta stämmer inte riktigt, i alla fall inte i Tyskland. Inom EU, således också i Tyskland, får antibiotika inte förekomma i honung sedan flera år. Detta gäller även för behandlingen av amerikansk yngelröta. Antibiotika är fettlösligt och därmed påvisbart i vax, honung och bisamhällen. Om man finner antibiotika i honungen hos en tysk biodlare utgör det en brottslig handling. Han kan då räkna med att tvingas betala höga böter, samt riskera att uteslutas ur biodlarföreningen. Han kan till och med förbjudas att få ha bin. Med andra ord: antibiotika i honung är totalt förbjudet i Tyskland och förekommer ytterst sällan. Således är påståender ej korrekt att det inte är alldeles ovanligt förekommande. Dessutom är biodlarna i Tyskland tvunga att behålla åtminstone ett honungsprov från varje slungning i minst två år. Det är heller inte ovanligt att bli testad varja år. Med vänlig hälsning från Hamburg Undine Westphal Medlem i Ölands Biodlarförening HF:s VD har beretts tillfälle att kommentera ovanstående men avböjt. Red Anmäl uppställningsplats för dina bin Om du inte redan anmält uppställningsplats för dina bin gör det nu! Det går bra fast det skulle vara gjort före 31 mars. Det är viktigt, för yngelröte- och varroabekämpning och för lantbrukare som ska spruta växtskyddsmedel och behöver veta var det finns bin, för att på bästa sätt kunna ta hänsyn till detta. Använd blanketten på föregående sida. Fyll i båda. Länsstyrelsen i ditt län där bina finns vill ha två ex. Här finns adresser till länsstyrelserna:http://www. svensksolenergi.se/uploaded/pdf/adresslistalst2009.pdf Red Sommarstängt på SBR:s expedition Veckorna 28, 29, 30 och 31 har SBR:s expedition stängt 9 juli 3 augusti Aktuellt i Östgötadistriktet 2012 Fortbildningskurs i biodling, 16 juni samt 18 augusti. Sommarresa till Örebro-Hallsberg, 1 juli. Föredrag om bigift och allergi. 12 sept. Apoteket Wasens vandringspris. Tävlingsbidrag styrelsen tillhanda senast 15 sept. Mer info om respektive evenemang i separata annonser. Av Biodlare För Biodlare / Kläckskåp Plats för 72/136 drottningceller. God isolering ger låg strömförbrukning. En termostat håller en konstant temperatur som syns på en digital display. Inbyggt ljus och en stor ruta för övervakning. Lätt att rengöra. Nyhet för i år är en backupkontakt med vilken du kan koppla på ett bilbatteri och köra skåpet i 48 timmar utan annan ström. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på för att ta del av erbjudanden och nyheter LP:s Biodling AB Torstensbyn Säffle Tel: LP:s Biodling AB Besök vår hemsida: Avläggarlåda 6 ramar Gör dina avläggare i en 6-ramars avläggarlåda. Passar de flesta ramformat. Fodras/invintras med APIFONDA ovanpå ramarna. Mindre volym ger en god övervintring av små avläggare och en bra start på våren. Torpa, Varberg Yrkeshögskolan för biodling NC-systemet Låt drottningen lägga äggen direkt i kassetten och du vet exakt hur gamla larverna är! Bee Professional y h b i o d l i n g. s e Rökstavar till rökpusten Slut med slocknade pustar! Tänd i ena änden och staven ger rök i upp till en timme! 28

29 MÖTEN OCH KURSER Almanackan Distrikt Granndistrikt är välkomna Kalmar Södra Biodlardistrikt Bimarknad sö 3 juni kl på Staby Gårdshotell, Högsby Redskapsförsäljning, Kennerth Fransson, Eriksmåla ( ) Föreläser Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez (Lunds Univ) om sina uppseendeväckande forskningsresultat om honung. Kaffe och smörgåsar serveras. Arrangör Högsbyortens bf. Mer information: Sjuhärads Biodlardistrikt Sommarmöte sö 1 juli kl 11 i Stuvered Svenljunga/Tranemo föreningsbigård mellan Uddebo och Tranemo. Vägbeskrivning med karta finns på hemsidan. Östergötlands distrikt Fortbildningskurs i biodling för den som haft bina några år. I samv. m SV. Olika moment tas upp, t.ex. avläggarbildning och invintring. Två tillfällen, 16 jun o 18 aug, men en helhet. Anmälan sep för varje. Start m kaffe kl 9 på Järngården, Vretaskolan, varje ggn, slut ca kl kr/ggn. Lunch o fika ingår. Anm t juniträffen senast 11/6 och aug-träffen 13/8 till Penti Mäkilä. (se nedan). Bussresa t Örebro-Hallsberg 1 juli. Start Mjölby via Linköping, Norrköping. Hos Passaga Ramic (aktuell i BT). Lunch i Örebro. Stig Åke Gerdvall berättar sen om drottningodling och honungsvin. Medtag fika till fm och gärna ngn stol. 400 kr, lunch ingår och kaffe hos Stig Åke. Anm bussresa senast 10 juni till Pentti Mäkilä. tel , Anmäl helst per mail. Föreningar Grannföreningar är välkomna Dalslands Södra Bf Resa sö 17 juni till Hunnebostrand, besök hos Ann o Roberts bisysslor. Info o anmälan senast 10 juni: Erik eller Jan Föreningsbigården varje tisdag under maj-sept från kl Egen fika medtages. Dingleortens Bf Vårmöte lö 16 maj. Vi besöker Göran Siljeberg på Hällungsbacka och hans blomsterrika hagar. Dagens tema Blommor och bin. Tag med kaffekorg. Samling vid Håby k:a kl Upplysningar H-E R Finspångsortens Bf Sommarmöte hos Gun- Britt och Per Andersson, Vedlösen, Mantorp i Vånga lö 9 juni kl 13. Sedvanligt lotteri. Bigårdsträff on 20 juni kl 18 hos Carl-Olov Carlsson, Karstorp, Hällestad. Samåkning från parkeringen vid Majelden Katrineholmsortens Bf Bigårdsträff 2 juni kl 10 hos Roland Geiborg i Valla. Kristianstadsbygdens Bf Sommarmöte hos Lennart Nilsson, Kung Borres väg i Degeberga må 4.juni kl 18. Visning och diskussion samt korvgrillning. Lidköpings Bf Nedan torsdag med särskild aktivitet. Andra torsdagar, ej helgdagar, träffas vi utan program, vanligtvis kl 18 med kaffe (20:-). Eventuella programändringar meddelas på hemsidan. To 14 juni Kaffekvarnen. Terminsavslutning med grillkväll i bigården. Anmälan. Lindomeortens Bf Besök må 4 juni i Kungsbacka Bf:s bigård. Samling vid pendelparkeringen i Lindome för samåkning. Avfärd kl 18. Norra Åsbo Bf Sista Månadsmötet på Våren Manus till Almanackan TILL ER SOM SKICKAR IN TEXT till redaktionen om möten i era distrikt och föreningar. Vi är tacksamma om ni kan göra på följande sätt för att underlätta för oss. Förkorta er information på det sätt som gjorts i mötesannonserna på nästa sida. De är ämnade att vara kortfattade med den nödvändigaste informationen för att ge plats åt så många som möjligt. Skriv texten i ett textdokument, t ex Word, Open Office eller Pages och skriv i detta bara den text som skall stå i tidningen. En fil för varje månads text. Kalla textfilen för er förenings namn + månadens namn, t ex Tumba bf maj.doc. Bifoga textfilen till ett mail till redaktören: Det går naturligtvis också att skicka mötestexten med ett vanligt brev. Tack för ditt tillmötesgående! ti 26 juni kl 19 i Medborgarhuset Ljungbyhed. Prof.em. Bengt Nihlgård om Ekologiska sysemet som bina skapar, mm. Nässjöortens Bf Träff to 18 juni kl 18 på Flustret. Sill och potatis serveras. Ring gärna någon dag innan till Barbro ang. sill och potatis. Salaortens Bf Bigårdsträffar/medlemsmöten för föreningens medlemmar maj, juni och juli kl. 18. Andra tisdagen i månaden! Bisamhällena gås igenom. Datum och tid ca en gång per vecka, meddelas på föreningens hemsida. Det går också bra att ringa skötselansvariga som är Håkan von Knorring , Hans Skagerlind och Jörgen Boman juni pollen och propolis. Skövde Bf Torsdagsträffar. 31 maj Aktuellt i bigården. Öppet för besök av någon av grannförening. 7 juni Avläggare olika metoder, möjlighet att hämta larver för drottningodling. 14 juni Hemma hos Runo avresa från Aspö parkering kl Tag med eget fika, fat och sked tårta finns på plats. 21 juni Aktuellt i bigården (möjlighet att hämta larver ). 28 juni Arbete i bigården (slungning om det finns något att ta). Juli Träff varje torsdag med ospecificerat program. Sollentuna Bf Sommarträff lö 16 juni hos Eva. För mer info kontakta styrelsen. Sundbybergs och Spångaortens Bf Vi ses i bigården vid Eggeby gård varje onsdag kl 18, t o m 19 sep. Södra Vätterbygdens Bf Brunstorpsträffar. Föreningsbigården hålls öppen varje onsdag under tiden 23 maj-15 aug kl Här träffas den bigårdsansvarige och någon från styrelsen. Utbyt idéer och kunskaper. Ta larver från föreningens samhällen. Stifta bekantskap med övriga biodlare i föreningen. Tidaholms Bf Atollen måndagar 7 maj-13 aug kl 18. Grillkväll på Atollen 21 maj. Sommarträff hos Maria 5 juli i på Sörgården i Kungslena. Närradioföreningens timma Bi i varje by kl /5, 27/6, 25/7, 22/8, 19/9. Repris kl /5, 28/6, 26/7, 23/8, 20/ års jubileum i år. Uddevallaneidens Bf Möten och temakvällar i regel i Södertullsgården, Asplundsg. 36 kl 19. Kaffe med dopp för 20 kr. Gäller även på Mollön. Lö 2 juni Vårutfärd. Se första sidan och annonser i Bitidningen och Bohusläningen. On 13 juni Vårmöte på Mollön kl 18. Parningsplatsen öppnas. Träffar varje onsdag kl Under sommaren kurs i drottningodling. Uppvidinge Bf Torsdagsträffar vid bimuseet kl 18 maj-6 sep. Vi tar hand om bina, fikar och utbyter erfarenheter. Uppvidinge biodlarmuseum öppet alla söndagar juni, juli och augusti kl Besök oss för en visning och drick en kopp kaffe med hembakat. För visning vid andra tider kontakta Peter Overdick: telia.com tfn: Museet är en historisk resa med början på 1500-talet. Samuel Linnaeus, modern biodling, observationskupa, handla biprodukter. Västerås Bf Vårmöte lö 2 juni kl 14 (OBS tiden) på Hälla koloniträdgårdsförening. Vi träffas vid föreningshuset där Gunilla Johansson och Yngve Björkman tar emot. Bl a om vårutveckling svärmkontroll och allt som tillhör biodling samt utlottning av drottningar. Växjöortens Bf Omlarvningskurs med drottningodling i början på juni med Gunnar Paulsson. Datum på hemsidan. Bigårdsträffar tisdagar kl Örebro Bf Sommarmöte 17 juni kl i föreningsbigården Karlslunds herrgård. Utökning av bisamhällen och användande av snabbkokare. Arbetsmöten och passning onsdagar kl i Nya Föreningsbigården Karlslund (4 km väster om Örebro). Kontaktpersoner Pasaga Ramic , Hans- Olov Andersson Vi minns Sylve Gunverth Harry Gunverth Bengt Olausson Rävlanda-Ortens Bf Jens Börjesson Sotenäs Bf Jan-Erik Johansson Södra Inlands Bf Joel Larsson Södra Inlands Bf Gunnel Andersson Vislandaortens Bf 29

30 Marknaden Säljes material mm Bisamhällen Bisamhällen 10 ram LN. Ligusticabas kr st. Avägg juli 1500 kr Buckfastdr F-1 e stationsparade mödrar från v23. Från v26 stationsparade dr. Alvarsson Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta Malmtorpsv. 19, Grödinge Tel , Öppettider se Nytrådade LN ramar 100 st 995:-/st HLS låda med 10 trådade ramar 95:-/ st. Tel: finns i Eskilstuna Sjölis honungslossare i gott skick, kr. Slunga CMF, motor 4 ramar. Locket något skadat annars OK, 5000 kr. Pris kan diskuteras Radialslunga CMF. 12 hel- alt. 20 halvramar. Eslöv tel Avläggare LN, 5-6 ram. Märkt äggl ny drott inkl låda, 950 kr. Fr ca 15/ Nora Avläggare med fem lådor med ramar och vax, årets drottning, SBR-botten, huv och spärrgaller. Leverans i slutet av juni. Lindesberg Bin: Drottningar: friparade 300:-, oparade 120:-. Paketbin: 3 liter bin och en nyparade drottning, packade i en transport låda och varroabehandlade 1500:-. Avläggare: HLS låda 11 ramar full med bin, 7 ramar yngel, 4 ramar mat och nyparad drottning 1600:-. Leverans från Örebro 10 juni- 25 juli Tel: , E mail: Bisamhällen Buck/Lig, LN Dr 2 år frip. 1600:-. Bohuslän Bisamhällen Buckfast LN med kupa 1500:-, BIsamhällen 15 st svea uppatpl inkl extralådor Bisamhällen LN i Hallsberg Skälderhuskup 4 st med 4 lådor LN med el utan bin + diverse tillbehör Bisamhällen Buckfast, Svea o LN. Dr Tel Halmstadsområdet. Bidrottningar Kullabergs rasparning Buckfastdrottningar m stamtavla. Nosemafria, kalkfria, 100 utrensning 450:- inkl frakt. Även Avläggare LN, N, Svea,Dadant 3/4 Langstroth , , Buckfastdrottningar 300+moms. Bisamh. LN/SVEA i juli 1000+moms kväll. Hanöparade Buckfastdrottningar Även friparade och avläggare Jan Eklund Kristianstad Buckfastdrottningar m KDK härstam. Stations el friparade Carnicadrottningar F1 parade med olika carnicastammar. Kenth-Inge Avläggare från 1 juni. Buckfastkomb x Anatoliska bergsbin. Glimma bigårdar. Berit och Kurt Janzon Köpes Uppvärmd silsump lagom för 10 samhällen köpes. Från Värmland eller angränsande län. Håkan Hedeås Ransäter Honung köpes! Vi hämtar grovsilad honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra. Mats Karlsson , Göran Sundström Buckfastdrottningar , odlade efter stationsparade och testade mödrar. Svärmtröga, fromma och produktiva. Leif Hjalmarsson , Bidrottningar till salu Avelsdjur från Danmark. Bra på utrensning svärmtröghet, fromhet och honungsproduktion. Stor genetisk bredd. Friparade från ca 20/6 350:- inkl moms. Oparade från ca 1/6 120:- inkl moms. Mängdrabatt. Mail och mobil. Leif Svensson, Västervik Carnicadrottningar från renparningsområde Märkta och vingklippta efter önskemål säljs för 300kr och kan beställas av Bengt Haglund eller Kjell Andersson Bidrottningar med olika kombinationer, ex Buckfast, Kangaroo x Sahariensis med upp till 2 dygn kortare yngeltid. Lamarckii x Buckfast, Monticola x Buckfast. Zon 1. Glimma Bigårdar, Berit och Kurt Janzon Tel , Trumpetarevägen 5, Mantorp Tel: , Fax: VD: Christer Ankarlid, Sekr: Gunnel Hertzman, Ekonomi: Maria Krantz, Styrelseordf: Gösta Rappe Buckf. KDK-Hanö Dr.! Linje Hanö: 650 kr. FP: 350 kr O.par: 150 kr. Vid best av 6 st FP får du köpa 1 st LP för 350 kr! Porto tillk. Juni-Aug. Väl mött Väl bimött! Ingmar/Barbro Widen , Trumpetarevägen 5, Mantorp Tel: , Fax: VD: Krister Linnell Styrelseordf: Gösta Rappe

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Bisamhället Januari Juni

Bisamhället Januari Juni Bisamhället Januari Juni Bisamhället kan manipuleras av en mänsklig hand för att styra bina till att göra det som önskas av biodlaren. Här nedan följer ett tillvägagångsätt om hur man rent schematiskt

Läs mer

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? - Hur får vi en bättre övervintring? - Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? Hur får en bättre övervintring? Starka samhällen Friska vinterbin Tillräckligt med foder Preben Kristiansen Vinterförluster

Läs mer

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. Problem/frågeställningar Inte lika utbildning överallt. Olika nivåer på förkunskaper. Finns inte den utbildning jag vill ha just

Läs mer

Copyright: Eyvind Johansson, Se

Copyright: Eyvind Johansson, Se Copyright: Eyvind Johansson, 59553 Se Hej, hej du cirkelledare, säger Hej själv, säger cirkelledaren. Deltagare Eyvind frågar: Är det säkert att låda E är klar att skatta bort från dragbiavläggaren i andra

Läs mer

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

Biodling ger mer än du anar!

Biodling ger mer än du anar! Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i

Läs mer

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Vad är friska bin? Fria från sjukdom! Vitala! Produktiva Temadag om ekologisk biodling Östersund 2011-03-23 Preben Kristiansen Reducera mängden av smittämnen

Läs mer

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten. 6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår!

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår! Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015 Äntligen vår! I din hand håller du nu Nr 2 av Huddingeortens Biodlareförenings medlemsblad. Nytt för denna utgåva är att det är två nya redaktörer

Läs mer

Ekologisk produktion- regelverk

Ekologisk produktion- regelverk Ekologisk produktion- regelverk Ordet ekologiskt Vad tycker DU att ekologiskt betyder? Vad är ekologisk produktion? Ekologiskt är ett skyddat begrepp. användning av produktionsmetoder som överensstämmer

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning genom praktik,

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Robert Brigitte Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning

Läs mer

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Ekologisk biodling i praktiken Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Min verksamhet Bergsgårdens Honung Ekologisk biodling med fn 50 bisamhällen på Kinnekulle Ansluten till KRAV Medlem i Västgötahonung

Läs mer

Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning

Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning Jordbruksinformation 16 2005 1 Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning Amerikansk yngelröta orsakas av en sporbildande bakterie. Yngelrötesporer

Läs mer

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Dnr 3.2.18-7313/2013 Verksamhetsår 2013-10-16 till 2014-10-15 Projektnamn Driftmetoder Målsättning Att i seminarieform samla biodlare till föreläsningar och

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Drottningodling Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Varför drottningodling? Att själv odla fram sina drottningar beskrevs en gång av en erfaren odlare som "Biodlingens juvel" Förutom glädjen

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna)

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) 1. Inledning Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation som bygger

Läs mer

Pollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu

Pollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu Pollineringsuppdrag www.biodlingsforetagarna.nu 1 Att tänka på vid pollineringsuppdrag I Sverige idag odlas klöverfrö på runt 3 500 hektar, tre fjärdedelar är rödklöver. Raps och rybs odlas på över 99

Läs mer

Insektshotell - guide

Insektshotell - guide Insektshotell - guide Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Insektshotellets konstruktion Konstruktionen bör ha en bakvägg, sidoväggar och ett skyddande tak. En bra idé är att bygga hotellet

Läs mer

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Drottningodling Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Varför drottningodling? Att själv odla fram sina drottningar beskrevs en gång av en erfaren odlare som "Biodlingens juvel" Förutom glädjen

Läs mer

Protokoll årsmöte

Protokoll årsmöte Protokoll fört vid Ireortens Biodlarförenings årsmöte 2013 Plats: Ire Naturskola Närvarande: Stig Boklund Bengt Eriksson Mogens Vedel Åke Månsson Lars Nilsson Nils-Erik Svensson Göran Åstrand Anna Erlandsson

Läs mer

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med Pollineringspoolen! Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen

Läs mer

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Hur få friska bisamhällen?

Hur få friska bisamhällen? Hur få friska bisamhällen? Preben Kristiansen Bihälsokonsulent Vad är friska bin? Bin som är fria från sjukdom Vitala Produktiva Friskt bisamhälle Hot mot bisamhällenas hälsa Ogynnsam yttre miljö Förorening

Läs mer

Mördeg. 100 g Strösocker. 100 g Smör. 1500 g Vetemjöl. 600 g Ägg. Kör ihop socker, smör och ägg. Tillsätt mjölet och sätt degen på kyl.

Mördeg. 100 g Strösocker. 100 g Smör. 1500 g Vetemjöl. 600 g Ägg. Kör ihop socker, smör och ägg. Tillsätt mjölet och sätt degen på kyl. Fantastiska pajer Mördeg 500 g Strösocker 1000 g Smör 1500 g Vetemjöl 100 g Ägg Kör ihop socker, smör och ägg. Tillsätt mjölet och sätt degen på kyl. Tosca 100 g Smör 100 g Strösocker 100 g Vispgrädde

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

Utvärdering av NP

Utvärdering av NP 09.30-10.00 Fika 10.00-10.30 SLU: provtagning amerikansk yngelröta, uppföljning av Bond-projektet 10.30-11.00 Svensk Biavel AB: Metodutveckling varroatolerans. 11.00-11.15 Paus 11.15-12.30 SBR: Bihälsokonsulenten

Läs mer

De svenska superbären

De svenska superbären 1 De svenska superbären Gojibär, acai och incabär kallas ofta superbär och hyllas för sina hälsofrämjande effekter. Men de är dyra! Plocka istället dina egna superbär- i Sverige. HÄLSA Nypon, blåbär och

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 12.9.2013 2012/0260(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande!

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led beroende

Läs mer

SBR medlemsundersökning 2010. Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 2010 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2

SBR medlemsundersökning 2010. Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 2010 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2 SBR medlemsundersökning 1 Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 1 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2 Inledning Bakgrund Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) Syfte och mål Vilken

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Hans trädgård är en fest!

Hans trädgård är en fest! Hans trädgård är en fest! Text: Stina Lovisa Seger Bild: Ewa-Marie Rundquist Det är väl knappast någon som har missat att vi trädgårdsintresserade delar vårt intresse med Sveriges genom tiderna största

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 6-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 6-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 9.10.2013 2012/0260(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 6-27 Förslag till yttrande Mariya Gabriel (PE516.973v02-00) Ändring av rådets direktiv

Läs mer

Biffcurry med lime och cashewnötter. vecka 15

Biffcurry med lime och cashewnötter. vecka 15 Biffcurry med lime och cashewnötter vecka 15 inspiration Biffcurry med lime och cashewnötter En lätt måltid att tillaga, som för smaklökarna till Asien, där ingefära, currypasta och kokosmjölk bidrar till

Läs mer

Konservering. Bärkompott... 5 Fruktkompott... 5 Grönsaker... 5

Konservering. Bärkompott... 5 Fruktkompott... 5 Grönsaker... 5 Utrustning vid konservering....................................................... 2 Steriliseringsapparat............................................................. 2 Hela och rena...................................................................

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen 0 Regler för biodling och produkter från bisamhällen för användning av Demeter, Biodynamisk och liknande märkning Reviderade juni 2014 Gäller fr.o.m. juli 2015 Järna 2015 Postadress: Skillebyholm, 153

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Svärmhämtning 2011-06-11

Svärmhämtning 2011-06-11 Svärmhämtning 2011-06-11 Det började på ett styrelsemöte i Södra Björke, Conny Persson hade fått ett telefonsamtal från en privatperson. De hade fått en svärm som satt sig emellan en ytter och innerdörr

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2016/2903(RSP) 21.10.2016 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2016

Läs mer

!! Dragon'(och(vitlöksströmming(! strömmingsfiléer!! Ättikslag)

!! Dragon'(och(vitlöksströmming(! strömmingsfiléer!! Ättikslag) && SÄRSTA&WÄRDSHUS& Dragon'(och(vitlöksströmming( 600g strömmingsfiléer Ättikslag) 5dl vatten 1dl ättiksprit 1msk salt Senapssås)med)dragon 3dl smetana ½dl majonnäs 2msk senap 1st pressadvitlöksklyfta

Läs mer

Pollineringstjänster

Pollineringstjänster Pollineringstjänster Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs Presentationens innehåll 1) Blommor och bin 2) Pollineringstjänster 3) Pollineringsväxter

Läs mer

HÖSTENS TRADITIONELLA RÄTTER

HÖSTENS TRADITIONELLA RÄTTER HÖSTENS TRADITIONELLA RÄTTER HuL Monica Äikäs GK värdar Martin Englund & Ben Wiberg Helsingfors, 9.9 2009 Innehållsförteckning Kvällens program...2 Trattkantarellsoppa...3 Kåldolmar...4 Rårörd lingonsylt...5

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Traditionell Hjortkväll

Traditionell Hjortkväll Traditionell Hjortkväll Lönkan, 20.1 2010 Innehållsförteckning Stekta Leverstrimlor i Madeira...3 Viltfärs...4 Hjorthjärta med färs...5 Sötsur lever...6 Malet köttsås på vilt...7 Stekt njure i madeirasås...8

Läs mer

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer! Enkätsvar Under hösten 2013 skickades en enkät ut till de som valt att inte förnya sin B-licens vid Solängets travsällskap mellan åren 2000-2010. Detta för att försöka förstå anledningen till varför man

Läs mer

ÅRSPROGRAM. Årets färg är grön

ÅRSPROGRAM. Årets färg är grön ÅRSPROGRAM Årets färg är grön 2014 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013

Verksamhetsberättelse 2013 Norrbottens Drottningodlingsklubb Verksamhetsberättelse 2013 Under verksamhetsåret 2013 har styrelsen bestått av: ordförande Arne Sundqvist, sekreterare Erik Heedman, kassör Kim Holmqvist samt suppleant

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Kapitel 10 Slakt

Läs mer

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Nr 5 Maj 2012 Bitidningen Olika sätt att göra avläggare Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Bitidningen 5 2012 1 125-års Jubileum! 1887-2012 5-år i nya butiken

Läs mer

TOMS FRITERADE POTATISSKAL MED TACOKRYDDA OCH AVOCADOYOGHURT

TOMS FRITERADE POTATISSKAL MED TACOKRYDDA OCH AVOCADOYOGHURT Tema: Vegetariskt TOMS FRITERADE POTATISSKAL MED TACOKRYDDA OCH AVOCADOYOGHURT POTATISSKAL 200-300 g potatisskal Olja till fritering Salt Skiva potatisen tunt och lägg i ljummet vatten och salt ca 5 minuter.

Läs mer

SKATTLÅDAN 3. Tumbaortens Biodlareförening. Kallelse. Årsmöte 2011

SKATTLÅDAN 3. Tumbaortens Biodlareförening. Kallelse. Årsmöte 2011 SKATTLÅDAN 3 Tumbaortens Biodlareförening 2011 Foto: Felicia Gilljam Kallelse Årsmöte 2011 Lördag den 12 november, Kl. 13 Vårstakyrkan, Ringvägen 26 Efter mötet firar vi föreningens 90-års-jubileum med

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Årgång 9 Nr 9 December 2006 BILDER FRÅN HALLOWEEN BASTUN ÄR ÖPPEN BASAR PÅ SKOLAN JULMARKNAD I UR OCH SKUR INVIGNING AV SKOLAN 0-12ÅR NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Häst med kål & lök Filip Fastén

Häst med kål & lök Filip Fastén Häst med kål & lök Filip Fastén Hällstekt hästbiff med kålbrässerad hästbog. Serveras med lättrökt, krispig, kålfylld burritanalök, smör och kumminbakat spetskålshjärta, olja parfymerad med libbsticka,

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.10.2002 KOM(2002) 561 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

THE HONEYMANIA TM ISSUE. Discover Rich Moisture HONEYMANIATM PRESSRELEASE

THE HONEYMANIA TM ISSUE. Discover Rich Moisture HONEYMANIATM PRESSRELEASE THE HONEYMANIA TM ISSUE Discover Rich Moisture HONEYMANIATM PRESSRELEASE HONEYMANIA Nyhet EN NATURLIG KÄLLA TILL FUKT Upplev honungens naturligt underbara och fuktighetsbevarande egenskaper. I vår nya

Läs mer

Bemyndigande för föreskriftsändringen återfinns i 9 och 23 förordningen (2006:84) om foder och animaliska biprodukter.

Bemyndigande för föreskriftsändringen återfinns i 9 och 23 förordningen (2006:84) om foder och animaliska biprodukter. Jordbruksverket Diarienummer 6.7.16-9902/14 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom

Läs mer

Snart är det Jul igen

Snart är det Jul igen Snart är det Jul igen Norsen, 21.11 2007 Kvällens program Presentation av kvällens program samt genomgång av resepten Tillredning av kvällens rätter Middagen avnjuts o Förrätt Laxtartar Fiskpaté Sikrom

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

v.50 HILDING TIPSAR JULSPECIAL

v.50 HILDING TIPSAR JULSPECIAL v.50 HILDING TIPSAR JULSPECIAL Hemmagjord glögg 3-5 msk råsocker 1 liter vin (gärna kraftigt) 6 cl rom eller cognac 3 st svartpepparkorn 4 st kardemumma kapslar 8 st nejlikor 1-2 st kanelstänger 2 st pomeransskal

Läs mer

Smått och Gott Bakning med Monica Äikäs

Smått och Gott Bakning med Monica Äikäs Smått och Gott Bakning med Monica Äikäs Lönkan, 18.1 2012 Innehållsförteckning Pastejer 1... 3 Pastejer 2... 4 Havreflarn... 5 Sockerkaka (tårtbotten)... 6 Gräddtårta... 7 Kaneläss... 8 Rulltårta... 9

Läs mer

EU: s regler om ekologisk biodling

EU: s regler om ekologisk biodling Jordbruksverkets vägledning till EU: s regler om ekologisk biodling Dnr 26-6624/09 Enheten för häst, fjäderfä och vilt 11 januari 2010 Jordbruksverkets vägledningar kan beställas från: Jordbruksverket

Läs mer

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA , LUGNETS MELLANMÅL LUGNETS MELLANMÅL Våren 2012 startade vi arbetet med att få Grön Flagg certifiering, som är utmärkelsen för skolor och förskolor som vill arbeta med hållbar utveckling. Vi siktar på

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler

Läs mer

Sveriges Biodlares Riksförbund, Mantorp 2009

Sveriges Biodlares Riksförbund, Mantorp 2009 1 Sveriges Biodlares Riksförbund, Mantorp 2009 Layout: Erik Österlund Bilder: Catherine Engman, Bengt Esplund, Bo Lundberg, Bengt Nyrén och Erik Österlund Tryck: VTT-grafiska, Vimmerby 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Hallands kulturhistoriska museum

Hallands kulturhistoriska museum Hallands kulturhistoriska museum Alla recepten nedan förutom konfekten kommer från Anna Weckers kokbok som ursprungligen publicerades på tyska 1597. Boken publicerades även på danska, delar av den 1616

Läs mer

Foto: Martin Skredsvik

Foto: Martin Skredsvik RECEPTHANDBOK Framtagen i samarbete med Mariann Andersson, författaren bakom succén Baka med LCHF (Bonnier Fakta). Ni hittar hennes blogg på www.mariannslchf.se Foto: Martin Skredsvik Citronkaka Ca 14

Läs mer

Bitidningen. Riksförbundsmötet 2013. Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ

Bitidningen. Riksförbundsmötet 2013. Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ Nr 6 Juni 2013 Bitidningen Riksförbundsmötet 2013 Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ 1 Vi har laddat upp inför säsongen med både stort & smått. Du är välkommen

Läs mer

En Lättare Vecka. http://enlattarevecka.wordpress.com/

En Lättare Vecka. http://enlattarevecka.wordpress.com/ En Lättare Vecka Måndag: Majsplättar med halloumichampinjoner Tisdag: Kycklingstroganoff Onsdag: Lax med potatis och broccolimos Torsdag: Linssoppa Fredag: Pasta Calypso Lördag: Ugnsstekt kycklingfilé

Läs mer