handelskammartidningen vinnare av guldbladet 2013 och SLAGET OM STOCKHOLM sju valfrågor som avgör framtiden

Transkript

1 vinnare av guldbladet 2013 och handelskammartidningen EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIONEN stockholm-uppsala SLAGET OM STOCKHOLM sju valfrågor som avgör framtiden

2 Det är du som avgör Stockholms framtid Den 14 september är det dags att välja. För Stockholmsoch Uppsalaregionen är det många viktiga frågor som står på spel: bostadsbristen, bevarandet av Bromma flygplats, tunnelbanan, företagsklimatet och stadens attraktivitet. Stockholms Handelskammare har ställt politikerna mot väggen för att få svar på hur riksdagspartierna står i de viktigaste frågorna för invånarna och företagarna i regionen. Läs deras svar och gör ditt eget val. S täder håller på att bli viktigare än länder. Urbaniseringen går rekordsnabbt, både i Sverige och runt om i världen. Mer och mer ekonomisk aktivitet koncentreras till städer. Innovationer uppstår i de flesta fall i täta urbana miljöer där människors erfarenheter och kompetenser mixas och möts på nya sätt. Städerna är därför avgörande för att skapa jobb, tillväxt och välfärd. Mer brutalt uttryckt, utan de stora städerna kan landsbygden hälsa hem. Det går inte att tänka sig ett ekonomiskt välmående Sverige utan städer som Stockholm, Malmö och Göteborg. I Stockholms län och Uppsala län bor tillsammans ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning. Här skapas en tredjedel av Sveriges BNP. Vår landsända kommer de kommande 30 åren att stå för drygt hälften av Sveriges befolkningsökning. Stockholms län växer redan i dag med två fullsatta SL-bussar varje dag. Uppsala med en UL-buss i veckan. En växande befolkning innebär ett bättre och mer varierat kulturellt och kommersiellt utbud, men det innebär också bättre arbetsmöjligheter. Den snabba tillväxten för självklart också med sig utmaningar. Bostäder behöver byggas, kapaciteten i infrastrukturen behöver förstärkas. Vi måste diskutera mycket mer om hur vi ska kunna ligga i framkant inom forskning och utveckling även i framtiden. Vad är det som kommer att avgöra om nya entreprenörer väljer att stanna för egen del och med sina företag i Stockholm i stället för att flytta till Berlin, London, Los Angeles eller Singapore? Den största utmaningen för såväl före- tag som offentliga aktörer i vår region är kompetens försörjning. Att locka, utveckla och behålla talang. Därför måste regionen erbjuda en bra livskvalitet. En trygg och hållbar miljö är viktigt. Det är även tillgång på boende och fungerande kommunikationer, men också bra vård och utbildning, ett rikt kulturliv, närhet till naturen och bra ekonomiska villkor. Stockholm och Uppsala har ett starkt närings liv. Vi är inte beroende av ett stort företag eller en bransch. Vi är starka inom it och medicinteknik och tack vare de många globala storföretagens huvudkontor har vi en omfattande marknad för högkvalitativa företags tjänster. Företagsklimatet är relativt gott, men även solen har sina fläckar. Exempel på frågor som många av Handelskammarens medlemmar är bekymrade över är bristen på bostäder, särskilt hyreslägenheter, utbildningskvaliteten, integrationen, bristen på internationella direkt linjer till och från Arlanda, optionsbeskattningen, byråkratin kring arbetskraftsinvandring och marginalskatterna. Stockholmsregionen är attraktiv, både ur ett svenskt och internationellt perspektiv. Men konkurrensen är knivskarp. Om vi inte anstränger oss kommer vi snabbt att bli förbisprungna. Vi har ställt frågor till samtliga riksdagspartier. Frågor som är viktiga för Stockholmsregionens medborgare och företag. I den här tidningen redovisar vi svaren och hoppas att de kan hjälpa dig att göra ett upplyst val. Maria Rankka Vd, Stockholms Handelskammare Konkurrensen är knivskarp. Om vi inte anstränger oss kommer vi snabbt att bli förbisprungna. 7 heta frågor om Stockholms framtid Bromma flygplats Nya uppgifter visar att minst jobb hotas om Bromma flygplats läggs ner. Ska flygplatsen vara kvar? Vad tycker partierna? Spårtrafiken Tunnelbanan har inte byggts ut sedan 1985 och Stockholms befolkning ökar i rekordfart. Något måste göras men vad säger partierna? Trafikkaoset Stockholmarna tillbringar mer tid i köer än de har semester. Hur ser partiernas planer ut för Förbifarten, den östliga förbindelsen och trängselskatten? Bostadsbristen Stockholm är en av Europas mest snabbväxande städer. Men bostäderna räcker inte till. Är friare hyressättning lösningen eller hur ska det bli fart på byggandet? Företagens utveckling Stockholm är en av Europas mest konkurrens kraftiga städer. Men växtvärken gör det svårt för företagen att locka kompetent arbetskraft. Markbristen Trots bostadsbrist så är stora delar av Stockholmsregionen obebyggd på grund av flera markrestriktioner. Var lämpar det sig bäst att bygga nya bostäder? Uppsalapendlingen Trängseln för tågen på de två spåren mellan Stockholm och Uppsala ställer till det för pendlarna och för Uppsalas tillväxt. Är partierna beredda att bygga ut till fyra spår? Tungviktsduellen 50 röster om Stockholm Stockholm i siffror Valet avgör Stockholms framtid. Handelskammartidningen frågade 50 stockholmare vad som är viktigast för stadens utveckling. Sidan 20 Innehåll Den 14 september blir en av dem statsminister. Men hur ser Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt på frågorna som rör Stockholmsregionen? För Handelskammartidningen förklarar de sin syn på problemen. Sidan 12 Regionen är Sveriges tillväxtmotor och rankas högt i Europa inom flera områden. Så här bra är det att bo och verka i Stockholm. Sidan

3 1 När Stockholm växer kommer det vara förenat med stora svårigheter att ha en flygplats i Bromma. Nu finns det dock ett ingånget avtal som staden inte har rådighet över, utan det äger staten, och den ord ningen tycker vi ska respekteras. Nej. Flytta flygtrafiken till Arlanda. Vi anser att Bromma flygplats ska finnas kvar i dagsläget, men att den viktigaste flygförbindel sen i Stockholmsregionen är och förblir Arlanda. Anser ni att det under den kommande mandat perioden ska tas beslut om att avveckla eller utveckla Bromma flygplats, och i så fall hur? Eftersom vi inte äger frågan själ va och det krävs ett regeringsbeslut för att lägga ned Bromma flygplats, verkar vi på en nationell basis för en nedläggning. Vid ett skifte av regering bör förhandlingar snarast upptas för en nedläggning. Det är en hypotetisk diskussion för Stockholms kommun, eftersom vi inte har rådighet över avtalet. Flygplatsen kan inte läggas ned innan vi säkerställer att de behov som Bromma i dag fyller kan mötas på andra sätt. Ja, vid ett nationellt maktskif te finns det inga hinder för en avveckling av flygplatsen. Avtalet kan sägas upp på tre år. Det nuvarande avtalet löper fram till och med 28, det är därför inte aktuellt att besluta om det under den kommande mandatperioden. Vad händer om Bromma flygplats läggs ner? Vi får möjlighet att minska bullret och utsläppen. Marken kan användas för att bygga energief fektiva bostäder. Bättre miljö och fler bostäder. Flyget som i dag går från Bromma flygplats kommer att omdirigeras till Arlanda. Flygplatsen kan inte läggas ned innan vi säkerställer att de behov som Bromma i dag fyller kan säkras på andra sätt. På sikt, med ökade krav på kommunikationer, talar mycket för att Bromma är en för liten flygplats. Staden kan börja bygga bostäder på platsen. Dessutom kan fler bostäder byggas i hela västra Stockholm som i dag hämmas av buller och höjdrestrik tioner. Om inga andra beslut tas som ökar andra flygplatsers kapaci tet så leder det till en bristande flygkapacitet i regionen, med ne gativa konsekvenser för invånare, besökare och näringsliv. Frågorna är ställda till partiernas centralorganisationer och de har sedan själv valt på vilken nivå de har velat svara; nationell, regional eller kommunal. Flygplatsen är viktig för näringslivets konkurrens kraft. En nedläggning hotar jobb i hela landet. En majoritet av partier na anser att den flygkapacitet som Bromma bidrar med är nödvändig och att det avtal som löper fram till 28 inte ska rivas upp. Det är anmärknings värt att två partier, mp och v, bygger hela sin argumentation på att flytta över Brommas verk samhet till Arlanda trots att expertmyndigheten Trafikverket menar att en sådan överflytt ning inte är möjlig. 0 av 5 V har missat att en överflyttning av flygtrafiken till Arlanda är omöjlig. S erkänner det behov som Brom ma fyller i dag men visar otydlig het kring flygplatsens framtid. 0 av jobb i farozonen Foto: peter phillips C inser att Bromma behövs men kunde vara tydligare med flygplat sens framtid. Ja, Bromma flygplats är viktig för Stockholms näringsliv och för övriga Sveriges närhet till huvudstaden. Ja, SD vill följa gällande avtal till 28. Nej, det finns ett avtal med Swedavia om Bromma flygplats som gäller till 28. För närvarande pågår ett viktigt utvecklingsarbete. Stockholm har arrenderat ut marken till Swedavia för att användas som flygplats till 28. Det är Swedavia som beslutar om hur den ska utvecklas. Vill man inom ramen för avtalet utveckla Bromma, som till exem pel planerna på en ny terminal, så ställer vi oss bakom detta. Om flygplatsen skulle läggas ner skulle Stockholm bli mindre konkurrenskraftigt och det skulle påverka tillväxten negativt. Det skulle slå hårt mot Stock holms utveckling och tillväxt. Redan i dag är tillgängligheten till Stockholm ett problem. Arlanda har inte kapacitet att ta över trafi ken som i dag finns på Bromma. Stockholm och Sverige förlorar ett viktigt infra strukturnav och det kommer leda till sämre tillväxt och färre jobb. Det skulle hämma Stockholms utveckling och minska vår ekono miska tillväxt. KD:s tydlighet när det gäller de fördelar som en citynära flygplats för med sig välkomnas. M tydliggör Brommas betydelse för näringslivet i Stockholm men också i resten av landet. FP:s position är tydlig när det gäller Brommas viktiga betydelse för Sveriges tillväxt. SD inser betydelsen av flygplat sens nödvändighet för ekonomisk tillväxt. trafiken kan inte flyttas från bromma En nedläggning av Bromma flygplats drabbar hela Sverige, inte bara Stockholm. Det säger Skanskas vd Johan Karlström. Kiruna airport Flygplats antal passagerare 2013 En nedläggning av Bromma flygplats kan leda till lägre tillväxt och att jobb försvinner runt om i Sverige, enligt en rapport från Stockholms Handelskammare. Det går inte att flytta trafiken från Bromma till Arlanda utan att tränga ut annan trafik, säger Rami Yones som är sakkunnig i flygfrågor på Trafikverket. 4 Nej. Inte heller MP inser att en över flyttning av flygtrafiken till Arlanda är omöjlig. Vänsterpartiet riva upp avtalet, lägga ner Bromma fyller en viktig funktion i dag När Bromma flygplats invigdes 1936 låg flygplatsen och bygga en ny stadsdel på och i framtiden för Stockholm och landen i utkanten av Stockholm. Sedan dess, i området. Enligt ett förslag från Miljöpartiet det. Trafikverket har pekat ut flygplatsen takt med att staden brett ut sig, har den fått skulle flygplatsområdet kunna rymma som ett riksintresse. Det går inte att flytta ett allt centralare läge vilket blivit dess bostäder, arbetsplatser trafiken från Bromma till Arlanda utan att största fördel och största hot. och invånare. tränga ut annan trafik. I dag är Bromma Sveriges tred Vår samlade bedömning är att je största flygplats med drygt två Flygtrafiken vill de flytta till det vore direkt olämpligt att stänga miljoner resenärer per år. Så sent som Arlanda. Bromma flygplats, och att flygkapai juni i år slogs ett nytt passagerarrerami Yones, Det går inte, säger Ulrika citeten på Bromma på sikt kommer kord. Då reste drygt persotrafikverket Fager som är kommunikationsvara avgörande för Stockholms och ner via Bromma, vilket är det mesta Ulrika Fager, Sveriges möjligheter att bibehålla ett chef på Bromma flygplats. någonsin under en junimånad. Bromma konkurrenskraftigt transportsystem Hade trafiken varit jämt fördelad Den relativa litenheten snabb incheckflygplats med god tillgänglighet. på dygnets alla timmar hade det kanning och närheten till centrala Stockholm Går det inte att bygga ut Skavsta? ske varit möjligt. Men så är det inte. Både anses vara flygplatsens största fördel. Den Vårt stadsnära läge kommer alltid vara Arlanda och Bromma är så kallade peakligger knappt nio kilometer från Stockett bättre alternativ för dem som har ont om flygplatser där majoriteten av flygen lyfter holms city och i nära anslutning till stora tid och som reser till eller från Stockholm och landar under några timmar på morgoarbetsplatsområden. Av de resor som görs över dagen i jobbet. De behöver en cityflygnen och eftermiddagen. Det är tider då det till och från Bromma är merparten arbetsplats och det är precis det vi är och ska vara. redan är trångt på Arlanda. En nedläggning relaterade inrikesresor. Stockholm växer vilket ställer krav på god av Bromma innebär därför väsentligt mintillgänglighet till flygtrafik. Den är dessdre flygtrafik till och från Stockholm. Enligt det nuvarande avtalet får flygplatutom en förklaring till att Stockholm kan Hon får medhåll av Trafikverkets flygexsen vara kvar till 28. Men i bostadskrifortsätta växa, säger Ulrika Fager. pert Rami Yones. sens spår vill bland annat Miljöpartiet och Absolut. Att ha en så citynä ra flygplats som Bromma är en stor fördel för Stockholm och angränsade kommuner. Foto: peter phillips Bromma flygplats Nej, i stället vill vi bygga en ekostadsdel med bostäder och rekreationsområden på Bromma flygplats. I dag finns redan Arlan da 20 minuter från Stockholm och för att klara klimatmålen måste vårt flygberoende minska. Bromma har betydelse för näringslivet och tillväxten i många delar av Sverige, inte bara Stockholm eller storstadsregionerna. Det är orter som Umeå, Östersund, Kalmar, Ängelholm, Visby och Ronneby, för att nämna några, som är beroende av Bromma flygplats. En beräkning uppskattar att minst jobb skulle hotas om flygplatsen lades ner, majoriteten av dem utanför Stockholm. Luleå airport Skellefteå flygplats Åre Östersund airport Umeå airport Runt 90 procent av alla resor till och från Bromma är arbetsrelaterade, det är arbetspendling, affärsresor och så vidare. Och företagen är beroende av goda kommunikationer. Men genom de här resorna skapas affärer, arbetstillfällen och tillväxt i hela landet. För vissa regioner skulle det vara mycket kännbart om Bromma flygplats lades ner. Sundsvall Timrå airport Elena Falck Ålder: 47. Gör: Account manager på Aruba Networks, och reser mycket inom Sverige. Bor: Kristineberg. Bromma flygplats ger stockholmare ett smidigt sätt att resa och erbjuder en enorm tidsbesparing jämfört med avgångar från Arlanda. Arlanda Bromma flygplats Göteborg City airport Skavsta flygplats Landvetter Visby airport Ängelholm Helsingborg flygplats Ronneby airport Malmö airport källa: transportstyrelsen Foto: peter phillips Ska Bromma flygplats vara kvar? Om vi bortser från att Brommas fördel är just att det är en liten, relativt centralt belägen flygplats som gör att bagagehantering, säkerhetskontroll och så vidare fungerar smidigt och passar just resenärerna på Bromma, finns ett annat problem. Bromma är en typisk peakflygplats, det vill säga människor reser tidigt på morgonen och på eftermiddagen. Precis den tid då det redan är i princip fullt på Arlanda, så nej, trafiken kan inte flyttas. Johan Karlström vd Skanska 5

4 Spårtrafiken 2 Ökad kapacitet i kollek tivtrafiken är avgörande för att lindra trängseln i trafiksystemet och öka bostadsbyggandet. Alla partier vill bygga ut tunnelbanan. Handelskammarens påver kansarbete har gett ett tydligt resultat i den frågan. Därifrån till att släppa låsningen till dyra och ineffektiva spårvägar verkar vägen vara längre. I den frågan har bara s och sd en realistisk inställning. Vänster partiet för dock glädjande nog fram trådbuss som ett alterna tiv till spårväg. Står ni bakom den tunnelbane överenskommelse som det fattats beslut om? Ja, men vill mer. Hagsätralinjen som i överenskommelsen görs om till en blå linje vill vi förlänga till Älv sjö för omstigning till pendeltåg. Vi vill att blå linjens ändar Hjulsta och Akalla kopplas ihop via Barkarby så att det bildas en ringlinje. Ja, men vi tror att framtidens Stockholm kommer kräva fler utbyggnader till Täby, mellan Hjulsta och Barkarby och en ny lila linje vars första steg är att dra vidare från Hagsätra till Älvsjö. Ja, vi vill även bygga en orange linje mellan Älvsjö Liljeholmen Fridhemsplan Odenplan. Självklart! Det är vårt förslag från 2010 som det nu fattats beslut om. När bör tunnelbanan byggas ut till Täby och Arninge och när bör den blå linjen byggas ihop mellan Akalla, Barkarby station och Hjulsta? Vi är positiva till en tunnelbana till Täby och vill snarast påbörja en förstudie. Vi vill även att blå linjens ändar Hjulsta och Akalla kopplas ihop via Barkarby och att detta ska ingå i tunnelbane överenskommelsen. Vi vill ha både en tunnelbana till Täby och stabil kvartstrafik på Roslagsbanan. Utbyggnaden mellan Barkarby och Hjulsta bör inarbetas i det arbete som nu pågår med en utbyggnad mellan Akalla och Barkarby. Så fort som möjligt. Och till Arninge vill vi se tunnelbana senast 25. Så snart som möjligt. Vi har drivit på för den utredning av tunnelbana till Täby och Arninge som SL arbetar med. Vi går till val på att knyta ihop den blå linjen från Akalla till Barkarby station. Vill ni bygga ut spårvägen (i Stockholm) under den kommande mandatperioden? Om ja, vilka linjer och sträckor? Vi står bakom utbyggnaden av Spårväg City till Ropsten och sam mankopplingen med Lidingöbanan, tvärspårväg Kista och sammankopp lingen av tvärbanan med Saltsjö banan. Vi lanserar även ett alterna tiv till spårvagn trådbussen. Nej. Spårväg i innerstaden ger få nya resenärer sett till den höga prislappen. Vi satsar därför på modern kapacitetsstark busstrafik och utbyggd tunnelbana. Utanför innerstaden vill vi däremot sna rast bygga ut tvärbanan till Kista. Vi vill bygga Tvärbanans förgrening mot Kista. Dessutom vill vi bygga Spårväg Syd sträckan Flemingsberg Kungens Kurva Skärholmen Fruängen Älvsjö Bandhagen Hökarängen Skarpnäck. Spårväg City måste skyndsamt förlängas genom Norra Djur gårdsstaden. Vi vill dock i övrigt främst bygga ut tunnelbanan och förordar generellt BRT-lösningar framför spårväg, där en lösning för 4:ans busslinje är prioriterad. Bra från V i tunnelbane frågan. Intressant med trådbuss som alternativ till spårväg. S har en genomtänkt politik för spårtrafiken. Bra om t-bana, men MP saknar kostnadsmedvetenhet när det gäller spårvägsutbyggnad. Bra att C hellre vill ha snabba bussar än spårväg i innerstan. tunnelbanan racker inte till För mindre än ett år sedan presenterades den så kallade Stockholmsöverenskommelsen som bland annat går ut på att bygga ut tunnelbanan till Nacka, Arenastaden och Barkarby. Det finns dock inga planer på att förlänga tunnelbanan till Täby, trots att invånarna 6 Påstigande i Stockholms tunnelbana, miljoner människor per år utbyggnaden, framför allt om tunnelbanan planeras i samband med nyexploatering. Så gör man i flera länder, bland annat i USA. Det är jättesmart. Jag tycker att Sverige bör ta fram ett system som gör att prisökningen på marken betalar en del av tunhäromåret presenterade StockMaria Börjesson, nelbaneutbyggnaden, säger Maria holms Handelskammare en studie Börjesson som är trafikforskare och forskare KTH som visar att en utbyggd tunnelbana docent på KTH. möjliggör nya bostäder i Stock Men det räcker inte att bara förbättra holmsområdet. kollektivtrafiken. Det behövs även en förgörs den på ett smart sätt kan utbygg tätning av bebyggelsen, inte minst i närför naden av tunnelbanan dessutom delvis orterna. Förtätning är bra för både ekonobetala sig själv. I områden som får t-bana min och miljön. Med europeiska mått mätt ökar fastighetsvärdena. Det är värdeökningär Stockholm dessutom inte en speciellt ar som kan bidra till att finansiera spår tätbebyggd stad. i nordost har den sämsta kollektivtrafiken i Stockholms län och är de flitigaste bilpendlarna. Visserligen håller Roslagsbanan på att rustas upp, men den har för låg kapacitet för att vara ett bra alternativ till en förlängd tunnelbana. Vi vill dessutom bygga tunnelbana till Täby, Älvsjö samt bygga ihop blå linje mellan Akalla, Barkarby och Hjulsta. Vi vill påbörja planeringen för att förlänga till Täby Arninge i norr och Älvsjö i söder. Vi vill även genomföra en översyn av behovet av t-bana i hela Stockholms län så att regionen prioriterar utbyggnad där samhällsnyttan är som störst. Först ska utbyggnaden som beslutades hösten 2013 ske. Där efter kan framtida utbyggnader ta fart. Att binda samman blå linjen skulle ge flera positiva effekter. Vi vill se en utbyggnad till Täby och en förlängning till Älvsjö. Så fort som möjligt. Vi vill priori tera förlängning av röda linjen från Mörby Centrum till Täby då den går snabbare att bygga än den som förhoppningsvis kan byggas från Odenplan. T-bana till Täby och Arninge ligger inte inom SD:s planerings horisont. Vår uppfattning är att ra diella linjer kollektivtrafik ska vara spårburna medan tvärförbindelser ska gå per buss. Akalla, Barkaby, Hjulsta kan utgöra ett undantag. Ja, vi vill ersätta stombusslinje 4 till spårväg, bygga spårväg Syd, förlänga Tvärbanan från Sickla Udde till Sickla Station och från Solna via Bromma flygplats till Kista/Helene lund samt koppla ihop Spårväg City med Lidingöbanan. Utbyggnaden av tvärspårvägen som binder samman Stockholm måste bli klar. Kopplingen mot Kista, Bromma flygplats är central för näringslivsutvecklingen. Men även Spårväg City till Norra Djurgårdssta den och spårväg Syd är prioriterade. Stombusslinjerna i framför allt innerstaden bör ersättas med modern spårväg. Linje fyra först. Spårväg syd ska byggas i hela sin längd, för bättre tvärförbindelser i hela Söderort. Vi är motståndare till spårvagn i Stockholms innerstad på grund av rivalitet om gatuutrymme. I närförort är tunnelbana och pendeltåg överlägsna. Bra om tunnelbanan. Men dyra spårvagnsplaner. Bra att M är tydliga i tunnelbane frågan. Fp är alltför låsta när det gäller spårvägar i inner staden. Rörigt om tunnelbana och bra om spårväg. En snabb utbyggnad av tunnelbanan är helt avgörande för Stockholms framtid. Bättre kollektivtrafik leder till ökat bostadsbyggande, säger Anette Frumerie som är vd för fastighetsbolaget Besqab Självklart! Den överenskommel se som fattats mellan stat, lands ting och fyra Stockholmskommu ner, inklusive Stockholms stad, är historisk och kommer innebära stora livskvalitetsförbättringar i stockholmarnas vardag. problemet är att våga köra igång Senast tunnelbanan i Stockholm byggdes ut var Sedan dess har befolkningen i regionen ökat med nästan människor. En snabb utbyggnad kommer att vara nödvändig. Tendensen är tydlig över stora delar av världen: allt fler människor bor i allt större städer. Stockholm är inget undantag. Staden har vuxit befolkningsmässigt i stort sett oavbrutet sedan medeltiden. Under bara de senaste decennierna har Stockholms län ökat med motsvarande ett Oslo. Satsningarna på infrastrukturen har inte följt med befolkningsutvecklingen vilket är orsaken till dagens trängsel och stora framkomlighetsproblem. Mycket talar för att problemen kommer att bli än värre om inget görs, och det snabbt. Trots stor inflyttning består nästan hälften av länets befolkningsökning av födelseöverskott. Det innebär att de verkliga effekterna inte märks förrän om några år när dagens småttingar börjar röra sig i trafiken på egen hand. Fakta Senast tunnel banan byggdes ut i Stockholm var 1985, förutom en förlängning av gröna linjen från Bagarmossen till Skarpnäck Linnéa Isaksson Ålder: 28. Gör: Jobbar på Dansens Hus. Bor: Tensta. För klimatets skull borde politikerna uppmuntra stockholmarna att resa mer kollektivt. Genom en utökad tunnelbana erbjuder man ett smidigt resande som kan ersätta en del av biltrafiken. Bostadsbyggande och infrastruktur förutsätter varandra och behöver u tvecklas ihop. Innan vi börjar bygga undersöker vi infrastrukturen i området. Vi är beredda att betala mer för mark om det finns en tunnelbana där eller är på väg att byggas en. Det är även våra kunder, men inte om det dröjer fem eller tio år tills tunnelbanan är på plats. Den behöver komma i anslutning till inflyttningen. I dag byggs det alldeles för lite infrastruktur i och omkring Stockholm och har gjort så under flera år. Bor du till exempel norr om stan kan du nästan bara jobba norr om stan. Samma sak om du bor söder om stan. Så stora är problemen. Det första som måste göras är att se till att den tunnelbane satsning som politikerna nu har kommit överens om genomförs, och det snabbt. Men det räcker inte. Tunnelbanan behöver byggas ut ännu mer. Utvecklingen av den spårbundna trafiken är helt avgörande för Stockholms framtid. Det är heller inga problem att veta var den ska byggas ut. Det vet vi redan. Problemet är att våga göra det, att våga sätta ner foten och köra igång. anette Frumerie vd besqab 7

5 Trafikkaoset 3 Vägnätet mellan norra och södra regionhalvan har inte byggts ut på ett halvt sekel samtidigt som regionens befolkning ökat med ett helt Oslo. Köerna på Essingeleden och infarterna blir allt värre. Stockholmarna lägger mer tid på pendling än vad de har semester. Alla partier utom v och mp vill bygga Förbifarten. n är hur en vänsterreger ing ska kunna enas. När det gäller en östlig förbindelse är v, mp och c emot en sådan medan m, kd, fp och sd är tydligt för. S svarar svävande på den frågan. Anser ni att Förbifart Stockholm ska byggas under den kommande mandatperioden? Nej, ett ökat bilberoende är varken hållbart för miljön eller för Stockholm. De pengar som läggs på förbifarten skulle i stället ge Stockholm en förbättrad miljö och en kollektivtrafik i världsklass. Projektet är viktigt efter som det minskar sårbarheten i Stockholms trafiksystem, knyter samman norr och söder, och bi drar till bättre förutsättningar för näringslivet i regionen. Vi ser inga skäl till att skjuta på byggstarten. Nej. Om Förbifarten byggs ökar klimatutsläppen och belastningen på miljön förvärras. Förutom nya bilpendlare leder förbifarten till en gles utbyggd bebyggelse. Vi vill i stället satsa på en tät stad med väl utbyggd kollektivtrafik. Ja, det är viktigt att leda trafiken förbi innerstaden. Ska det införas trängselskatt på Essingeleden från och med 2016? Ja, pengarna från trängsel skatten ska gå till utökad kollek tivtrafik och cykelleder. Trängselskatten är ett av de mest effektiva instrumenten för att minska trängseln på våra gator. Trängselskatten ska också användas till nödvändiga investe ringar i infrastruktur i Stockholm. Vi vill att trängselskatten ska bli en regional avgift och att intäkterna ska gå till ny kollektiv trafik, inte till Förbifart Stockholm eller andra vägprojekt. Ja, och vi vill att rådigheten över trängselskatten ska överföras till lokal nivå samt att trängsel skatterna även ska ges en miljö styrande funktion. Anser ni att den östliga förbindelsen ska byggas (den sista delen i en ringled runt Stockholm)? Nej, precis som med Förbifarten är vi emot att gå i bilismens led band och satsa enorma pengar på motorvägar. Ska vi klara de miljöoch transportutmaningar vi står inför måste vi minska privatbilis men och satsa på kollektivtrafik. I dag finns det inga konkreta planer på en östlig förbindelse, men det kan vara ett möjligt fram tida projekt. Under de kommande åren kommer tunnelbaneutbygg naden och Förbifarten vara de två stora infrastrukturprojekten. Nej. Östlig förbindelse bidrar till ökad biltrafik, ökad energi förbrukning och ökade utsläpp av växthusgaser. Vi vill i stället använda pengarna till att bygga ut kollektivtrafiken. Vi tror inte att ännu en större otorväg i Stockholm är ett modernt m sätt att bygga den hållbara staden. Utredningar visar på över vägande negativa konsekvenser. Vi priori terar i stället fortsatta satsningar på utbyggd kollektivtrafik. V för en orealistisk trafikpolitik. Det går inte att sluta bygga nya vägar i en växande region. Otydligt från S om östlig förbin delse. Det blir svårt att samarbeta med V och Mp om vägar. Mp säger nej till kringfartsleder och ökar därmed trafikbelast ningen i innerstaden. Vi sitter flera manader i ko Ålder: 53. Gör: Projektledare Bygg. Bor: Vallentuna. I dag är trafiksituationen mindre bra. Man behöver bygga färdigt vägarna förbi Stockholm % 24 % 23 % 22 % 21 % 21 % 21 % Så många procent förlängs varje bilresa med i genom snitt på grund av köer. snabbare än i dag och förbättra möjligheterna för cykelpendlandet kostar förhållandevis lite, men skulle ge stora förbättringar. Trots att det är ungefär tio år kvar till att den 21 kilometer långa förbifarten beräknas vara klar höjs redan röster för en motsvarande led, Österleden, på andra sidan Stockholm. Jonas Eliasson är inte lika övertygad om dess förträfflighet. Hade den varit gratis hade det inte varit några problem. Men frågan är om den skulle vara värd pengarna. Källa: TomTom. Siffrorna baseras på 6 biljoner datamätningar Nordens värsta köstäder Stockholm Oslo Stavanger Trondheim Åbo Helsingfors Århus C vill leda trafiken förbi inner staden men är samtidigt emot en östlig förbindelse, det är ologiskt. P-O Lundkvist En vanlig bilpendlare i Stockholm sitter i bilen mer än ett år under sitt yrkesliv. Flera månader av det är i köer. Det gör Stockholm till en av de värsta köstäderna i Europa. Förbifart Stockholm skulle öka tillgängligheten, säger Jonas Eliasson, professor i transportsystemanalys, på KTH. Förbifart Stockholm kan bli bra, eftersom Minst stockholmare tar bilen till tillgängligheten kommer att öka otroligt jobbet varje dag. De flesta av dem kommer mycket. att hamna i någon av de bilköer som ringlar Och jag tror inte trafiken kommer att på olika håll i Stockholm. Några köar kanöka så mycket heller. ske bara vid rödljusen, andra kan tvingas sitta minst en timme i kö. Även om Förbifart Stockholm kostar I snitt förlängs varje bilpendlarresa stora pengar, tycker han att det är en i Stockholm med ungefär 30 procent viktig del i satsningen på Stockholm. på grund av köer. Det gör Stockholm Men det är viktigt att man samtidigt till den kötätaste staden i Norden, förtätar boendet i stället för att bygga långt värre än Oslo, Köpenhamn och Jonas Eliasson, på nya ställen, menar Jonas Eliasson. Helsingfors, enligt TomTom Euro professor KTH Förtäta i områden längs förbifarpean Traffic Index från i våras. ten som Kungens Kurva, Barkarby och Kista där det redan finns spårbunden trafik. Bygg Stockholmsköerna håller Europaklass inga nya områden på Ekerö. Stockholm och hamnar på tolfte plats på listan som måste förtätas både på makro- och mikrotoppas av Moskva och Istanbul. I stort sett nivå. Det är fel väg att gå och smeta ut alla alla stockholmare har en lösning på hur nya bostäder och företag mellan Norrtälje köerna ska kortas. Bygg fler vägar kräver en och Nynäshamn. Bygg där det redan är del, medan andra tycker att det är bättre att byggt, säger han. satsa alla pengar på kollektivtrafik i stället. Men förtätningar och Förbifarten löser Jonas Eliasson, professor i transportanalys inte Stockholms problem. Det allra viktipå KTH, menar att det krävs både och. gaste när det gäller infrastruktur är att satsa Det gäller att använda pengarna där de på bussar och cyklar, menar Jonas Eliasson. gör mest nytta. Att satsa på bussar som går mycket Trots enorma kostnader tror han att Vi gick 2010 till val på att Förbifart Stockholm skulle byggas. Sedan dess har debattvågorna stundtals gått höga, men vi har konsekvent arbetat för att trafiken inte ska gå genom Stockholms centrala delar. Vi vill att Förbifart Stockholm påbörjas under den kommande mandatperioden. Det är avgö rande för att minska trafiken på Essingeleden och i innerstaden. Förbifarten är helt avgörande för regionens fortsatta tillväxt. Ja, Förbifarten ska byggas. Ja, trängselskatten är en viktig del i att finansiera tunnelbane utbyggnaden och Förbifart Stockholm. Stockholmarnas trängselskatter ska inte användas för infrastrukturprojekt utanför Stockholmsregionen. Trängselskatt på Essingeleden kan först bli aktuellt när Förbi farten är färdigbyggd. Ja, men vi har inte bestämt oss för exakt dragning. Ja, det är viktigt att Stockholm kan få en komplett ringled. Då kan biltrafiken ta vägen runt Stockholm. Tillsammans med Förbifarten är en östlig förbindelse avgörande för att minska biltrafi ken i Stockholms innerstad. Ja, Stockholm är tillsammans med Tirana, Albaniens huvudstad, de enda huvudstäderna i Europa utan en fungerande ringled. Bra att Kd vill bygga både Förbi farten och en östlig förbindelse. M har insett vikten av kringfarts leder. Tydligt och bra från Fp om kring fartsleder. Motsägelsefullt från SD om trängsel skatt, den finns i överens kommelsen som de står bakom. Vi efterlyser en långsiktig satsning Miljön och näringslivet blir vinnare om man rustar upp vägnätet och samtidigt satsar på spårbunden trafik. Men allt måste göras i samklang med Sveriges klimatmål, säger Pierre Decroix, vd för Coca-Cola i Sverige. Om det förs en intelligent infrastrukturpolitik som både ser till att rusta upp det befintliga vägnätet och arbetar kring frågor som spår bunden trafik och förnyelsebara bränslen, så kommer det att innebära vinster både för miljö och näringsliv. Vi anser att man måste satsa mer både av e ffektivitetsskäl och miljöskäl. En stor del av landets utsläpp kommer från transporter men vi på Coca-Cola har en mycket god möjlighet att visa ledarskap inom det området. Sedan 2007 har vi minskat våra transportrelaterade utsläpp med ungefär hälften, bland annat genom övergång till b iodiesel och biogas och då har vi bland annat varit tvungna att etablera egna tankställen så det finns mycket mer att göra. Vi har ingen specifik åsikt om Förbifart Stockholm utan efterlyser en övergripande långsiktig satsning på infrastruktur, som är i samklang också med Sveriges klimatmål. Det är bara de klimateffektiva företagen som kommer att vara lönsamma framöver. pierre decroix vd coca-cola sverige Foto: stefan nilsson 8 9

6 Bostadsbristen 4 Stockholmsregionens allvarligaste problem är bostadsbristen. Se dan 1990 har färre bostäder byggts än vad som hade behövts i Stockholms län. Bristen på hyres rätter hotar tillväxten och bristen på studentbostäder gör det allt svårare för Stockholm att locka studenter. Det är allvarligt med rödgrönas massiva motstånd mot reformering av hyresreg leringen, som skapar inlåsning ar och köer på bostadsmark naden. Men även övriga partiers vaga svar är oroande. Ska hyresregleringen i dess nuvarande form förändras och friare hyressättning tillåtas? Nej, i stället för fri hyressättning vill vi införa ett hyresstopp de kommande två åren. Vinster från de kommunala bostadsbolagen skall gå till upprustning av lä genheterna inom beståndet, och nybyggnationer av hyresrätter. Det viktigaste när det gäller hyrorna är att vi har långsiktiga spelregler, så att både hyresgäster och fastighetsägare vet vad som gäller. Att införa marknadshyror är inte ett sätt att skapa långsiktiga och stabila spelregler. Det behövs en reglering av hyresmarknaden. En friare hyres sättning kommer, utan nämnvärd påverkan på byggandet, leda till höjda hyror, att segregeringen ökar och att unga stängs ute från bostadsmarknaden. Vi anser att den nuvarande hyresregleringen bör ses över, men att det måste ske en mjuk övergång till en friare hyressätt ning. Ja, för nyproduktion finns det skäl att fundera på friare hyres sättning men inte för det bestånd som redan existerar. Vi ser gärna att läget får ett större genomslag i hyressättningen. I nyproduktion är detta inte ett problem. Med dagens regelverk tas redan en presumtionshyra ut vilket gör det möjligt att få lön samhet i att bygga hyresrätter. Vi anser att eventuella föränd ringar av bruksvärdessystemet måste kombineras med regler som ger hyresgäster långsiktigt förutsägbara villkor och ett skydd mot plötsliga höjningar av hyran för den befintliga bostaden. Inte under kommande mandat period. Under denna bör parterna själva fortsätta arbetet med att finna lämpliga förhandlingsfor mer utifrån de förändringar i hyreslagstiftningen som beslutats om senaste åren. Bör ansvaret för bostads- och infrastrukturplaneringen flyttas från kommunerna till en r egional nivå, enligt borgmästar modellen i London? Nej, däremot är måste det fin nas vägar att få kranskommuner na i Stockholm att också ta ansvar för bostadsbyggandet. I vissa av kranskommunerna är byggnads takten väldigt låg. Det behövs en bättre samord ning, men det måste vara kom munerna som bestämmer hur och var det ska byggas. Genom region Stockholm med ansvar för kollektiv- och vägtrafik kan region planeringen förstärkas. En regionalisering är inte bästa lösningen. Samarbete mellan kommunerna kan lösas med po litiskt ledarskap, bra dialog med medborgarna och inom ramen för det kommunala självstyret. Infrastruktur och bostadsbyg gande ska samplaneras men landstinget bör inte ta över bo stadsplaneringen. Det är många fler aspekter än bara infrastruktur försörjning som ska beaktas. Det krävs en starkare regional samordning och en helhetssyn i bostadsplaneringen, men beslu ten var det ska byggas bör fattas av kommunerna. Nej, vi tror inte att bostads byggande behöver ytterligare en politisk-administrativ nivå att ta hänsyn till. Bättre vore att förenk la lagstiftningen kring byggande och detaljplaner. Nej. Fördelningen av an svar mellan kommunerna och landstinget bör kvarstå. Men det finns en hel del att utveckla när det gäller samarbetet. Den stora tunnelbaneöverenskommelsen som gjordes visar att det går. Vi har i dag inga sådana planer men är öppna om vi tror att det på något sätt skulle underlätta bostadsbyggandet. Hur ska ni få fram fler student bostäder under de kommande fyra åren? Vi vill bygga billigt med rimliga hyror. Med hjälp av de allmänna bostadsbolagen vill vi bygga hyreslägenheter som alla, även studenter har råd att bo i. I korthet: Fler och snabbare processer. Studentbostäder ska ha tydligt fokus så att de inte fastnar i långa processer i onödan. Vi behöver använda våra egna bolag mer aktivt. Det går att göra, vi har gjort det förut. Vi har ett handlingsprogram med 10 konkreta förslag, bland annat att utveckla stadens mark politik och låta stadens bolag bygga fler små hyresrätter. På kort sikt är vi redo att sätta igång med tusentals tillfälliga studentbostäder. En aktiv markpolitik, nya regler som sänker kostnaderna och en ökad satsning på temporära bostadsområden. Temporära studentbostäder kan byggas på områden som är planlagda men där byggstart ligger framåt i tiden. Genom de regelförenklingar som Kristdemokraterna drivit i allians regeringen blir det billigare att bygga studentbostäder. Det är också viktigt att markanvisa fler student bostäder. Studentbostadsbyggandet ökar kraftigt vilket är positivt. Vi har redan i dag fattat beslut om att bygga studentbostä der. De kommande åren kommer vi se fler färdigställda studentbo städer än någonsin i Stockholm stad. Plan- och byggprocessen måste effektiviseras. Vi vill att studentbo städer ska bli ett riksintresse. Vi vill se över mark restriktionerna och på så sätt få fram mer mark att bygga på. Verklighetsfrånvänt hyresstopp från v förvärrar bostadsbristen. S duckar för en nödvändig om reglering av hyresmarknaden. Mp är låsta i hyresreglerings frågor. hotet: brist pa bostader Stockholm är en av Europas mest attraktiva och snabbväxande städer. Befolkningen växer med två fullsatta bussar varje dag, med bland annat ökande bostadsbrist som resultat. Läget är akut och mycket stort. Jag tror att det är svårt att hitta någon som inte vill beskriva problemet så, säger Martin Lindvall, Fastighetsägarnas näringspolitiske expert. Foto: tobias björkgren år 20 väntas Stockholmsregionen ha behövs det väsentligt mer byggbar och vuxit med en halv miljon invånare. Det är attraktiv mark, infrastrukturen bör byggas ut ordentligt och rörligheten på bostadsungefär lika många människor som det i dag bor i Göteborg. marknaden öka. För att uppnå det För att klara befolkningstillväxten sistnämnda bör reavinstbeskattningen behöver det under de kommande 16 vid bostadsförsäljning sänkas och hyåren byggas cirka nya boressättningen bli friare, säger Martin städer, det vill säga bostäder Lindvall. per år. Det kan jämföras med att det under Martin Lindvall, En liten ljusglimt i bostadsmörkret näringspolitisk är att bostadsbyggandet trots allt perioden , då Stockholms expert på läns befolkning växte med drygt ökar. År 2013 påbörjades byggandet Fastighetsägarna av bostäder i Stockholmsregi invånare, byggdes bostäder. onen, vilket är nästan en fördubbling jämfört med 2012 men långt ifrån till För att bara hålla jämna steg med befolkräckligt. ningsutvecklingen hade det behövt byggas mer än fyra gånger så många bostäder. I dag beräknas cirka var fjärde ung vuxen i Vad ska man göra för att lösa bostadsregionen bo kvar hos sina föräldrar på grund bristen? av svårigheter att få tag på en egen bostad. Det är mycket som krävs. Bland annat Den genomsnittliga kötiden för ett stu- 10 dentrum med pentry är 3,5 år, det vill säga ungefär lika lång tid som många universitets- och högskoleutbildningar tar. Allt fler företag rapporterar att de har svårt att rekrytera kvalificerad personal på grund av bostadsbristen. Det låga bostadsbyggandet är ett av de allvarligaste hindren för Stockholms regionens utveckling. Byråkratiskt regelverk och komplicerade beslutsstrukturer fördyrar, försvårar och försenar de bostadsprojekt som trots allt är på gång. Staten skyller det låga byggandet på kommunerna och kommunerna säger att staten måste göra något. Det håller inte. Nu krävs det gemensamma krafttag. Situationen är akut. Politikerna måste våga prioritera bostadsbyggande framför annat, säger Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder. C inser nödvändigheten av att se över hyresregleringen. KD kan ännu bättre. Konkreta och bra svar från Fp. Bra att SD vill se över mark restriktionerna. Bostadsbristen gör det svårt för många företag att rekrytera personal. Vi har anställda som till och från tvingas bo på jobbet, säger Christina Wahlström som är grundare och ägare till kvinno- och barnhälsomottagningen Mama Mia. Det skulle vara mycket lättare att rekrytera barnmorskor, gynekologer och andra kvalificerade personer till jobb i Stockholmsregionen om det inte vore så stor brist på bostäder. Som det är nu tackar duktiga människor nej till jobb här för att de inte kan hitta en bostad till rimligt pris. Om du till exempel bor i Åmål och ska flytta till Stockholm måste du äga många hus i Åmål för att ha råd att köpa ett i Stockholm. Så kan vi inte ha det. Det behövs en bättre bostadspolitik, och det snabbt. Folkmängd Stockholms län Svea Sigmond Ålder: 27. Gör: Studerar. Bor: Roslagstulls backen. Bostadsbristen är inte hållbar och kan leda till att personer från andra städer tackar nej till en studieplats i Stockholm. M kan också bättre. folk tvingas tacka nej till jobb här Fakta Bara för att klara Stockholmsregio nens förväntade befolkningstillväxt behöver det fram till 20 byggas cirka nya bostäder. Till det ska läggas den nuvarande bristen på bostäder som är på drygt Befolkningsökning en i kombination med den redan existerande bo stadsbristen gör att det i Stockholms regionen om 16 år behöver finnas drygt fler bostäder än i dag År Vi har i dag medarbetare som arbetar i Stockholm, men som bor ganska långt härifrån. De tvingas pendla eftersom det inte finns tillräckligt med bostäder i Stockholmsregionen samtidigt som de inte kan få jobb där de bor. Vi försöker minska deras problem genom att lägga scheman så att de jobbar långa pass när de är här och därefter är lediga under längre perioder. När de jobbar i Stockholm bor några av och till på jobbet, andra hos släktingar eller hos arbetskamrater. Dagens situation är inte rimlig. Det måste till en ändring och det snabbt. christina wahlström grundare av mama mia 11

7 tungviktsduellen efter valet är en av dem statsminister stefan löfven och fredrik reinfeldt svarar på de viktigaste frågorna om stockholmsregionen Stefan Löfven svarar: Fredrik Reinfeldt svarar: Bör hyresregleringen avskaffas? Nej. Den svenska modellen, med förhandlade hyror där människors trygghet och möjlighet att få bo kvar i sina hem balanseras mot fastighetsägares intressen och behovet av långsiktiga och stabila villkor, har utvärderats vid många tillfällen. Alla har kommit till samma slutsats: Det finns inte skäl att i grunden ändra den hyressättningsmodell vi har. Den har över tid gynnat både näringen och konsumenterna. Bör en östlig vägförbindelse byggas, så att Stockholm får en kringled? En östlig förbindelse ligger cirka år framåt i tiden. Det är inget fel att den och även andra projekt utreds men fokus nu bör vara att bygga ut tunnelbanan i Stockholm. Det är viktigast. Hur ska flygtrafiken på Arlanda säkerställas när ett nytt miljötillstånd träder i kraft? Vi vill att Arlanda ska vara en internationell flygplats med direktlinjer till både kontinenten och globalt, då kan inte kapaciteten på Arlanda minska. Vad gör ni åt skatteutjämningsfrågan om ni vinner valet? Vi vill omfördela en miljard kronor ur den kommunala skatteutjämningen till de kommuner som bygger mest i förhållande till sin befolkning. Vi bedömer att inte minst flera kommuner i Stockholms regionen kommer att få ta del av dessa resurser. Hur ska byggandet av hyresrätter komma igång? Vår ambition är att nyproduktionen av hyresrätter mer än fördubblas. Vi har därför för det första föreslagit en byggbonus på en miljard kronor för byggande av hyresrätter och studentlägenheter. För det andra har vi föreslagit att staten genom SBAB tillhandahåller kapital för nybyggnation. Nybyggnationen kan avse såväl hyresrätter som bostadsrätter men behovet är större av såväl produktion som kapital för byggande av hyresrätter. För det tredje har vi föreslagit att den knappa miljard som tillfördes det kommunala utjämningssystemet från i stället ska fördelas som en stimulans Det är bra att Förbifart Stockholm börjar byggas till de kommuner som, med hänsyn tagen till befolkningsmängd, bygger nya hyresrätter. Hur ska trafiksituationen lösas? Järnvägen och kollektivtrafiken måste byggas ut. Utbyggd tunnelbana och järnvägssatsningar som Ostlänken och förbättringar på Mälarbanan är viktiga för att avlasta vägarna. För att få ordning på järnvägen i närtid behövs ett kraftigt förbättrat underhåll. Vi vill att staten tar ett samlat ansvar för järnvägsunderhållet och anslår 10 miljarder mer än den moderatledda regeringen till järnvägsunderhåll fram till Det är bra att Förbifart Stockholm nu börjar byggas. För att få ordning på trafiksituationen på vägarna i närtid behövs satsningar på bland annat infartsparkeringar, bättre förutsättningar för bilpooler och förbättrad trafikinformation. För Socialdemokraterna är investeringar i infrastruktur en del i vår jobbstrategi för att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år Vilken betydelse har den här regionen för svensk ekonomi? En helt central betydelse. Inte minst därför är det viktigt att en ny regering lägger större kraft på de områden som verkligen är utmaningar för denna region: bättre infrastruktur, ökat bostadsbyggande, fler utbildningsplatser särskilt för de kompetenser som arbetsgivare i regionen behöver rekrytera. Vi socialdemokrater har ett mål som är viktigare än alla andra. Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU Därför vill vi anställa i vård, skola och näringsliv. Vilken är den viktigaste frågan för regionens utveckling under den kommande mandatperioden? För att tillväxten i regionen ska vara god så krävs det en fungerande bostadsmarknad. Vi måste möta bostadsbristen med kraftigt ökat bostadsbyggande och områdesförnyelse. Det gör vi bland annat genom minskade byggkostnader och ökade investeringar i bostads sektorn. Vi behöver investera i en infrastruktur och kollektivtrafik som vidgar arbetsmarknadsregionerna, stärker exportindustrins möjligheter och ger fler jobb och bättre konkurrenskraft. Socialdemokraterna vill modernisera och förbättra den svenska järnvägen. Det kräver en kraftfull investering att rusta upp och bygga ut järnvägsnätet, och en utbyggnad av tunnelbanan i Stockholm. Man ska kunna lita på att tåget kommer i tid. I regionen måste vi fortsätta att arbeta för en attraktiv och fungerande arbetsmarknad, med EU:s lägsta arbetslöshet får vi råd med en välfärd att vara stolta över. Hur vill du stärka företagsklimatet? Vi behöver framtidsinriktade investeringar i jobb och utbildning så att företag kan växa och anställa. Vi vill införa ett nationellt innovations råd som ska ledas av statsministern tillsammans med företagare och forskare. Till detta ska regionala utvecklingsråd knytas för samverkan kring innovationer, näringspolitik och arbetsmarknadspolitik på regional nivå. Vi vill också slopa företagens kostnader för den andra sjuklöneveckan och införa kortare betalningstider så att villkoren för små och medelstora företag kan förbättras. Hur vill du säkra den framtida kompetensförsörjningen? Vi vill utforma bristyrkesutbildningar tillsammans med arbetsgivare och göra om arbetsförmedlingen till en matchnings specialist så att rätt arbetssökande och rätt arbetsgivare snabbt kan hitta varandra. Vi vill också bekämpa ungdomsarbetslösheten med 90-dagarsgarantin: inom 90 dagar ska arbetslösa ungdomar vara i jobb, studier eller praktik. Gymnasie skolan ska bli obligatorisk och ett utbildningskontrakt införas som betyder att unga arbetslösa som inte fullgjort gymnasiet ska få insatser som leder till en gymnasie examen. Vilken är din favoritplats i Stockholm? Jag gillar Vasastan. Där jag själv bor. Foto: EVA TEDESJÖ / DN / TT löfven & reinfeldt svarar på fler frågor på chamber.se Foto: Thomas Karlsson / DN / TT Bör hyresregleringen avskaffas? Nej, det ska den inte. År 2011 reformerades hyressättningen i överenskommelse mellan regeringen och bostads marknadens parter. Nu måste den överenskommelsen få tid att verka. Bör en östlig vägförbindelse byggas, så att Stockholm får en kringled? Stockholm behöver en östlig förbindelse som tillsammans med Förbifart Stockholm, utbyggd kollektivtrafik och ny tunnelbanesatsning knyter ihop Stockholmsregionen och de människor som bor och arbetar här. Det skulle skapa grund för bättre framkomlighet, fler jobb, mer tillväxt och ökat bostadsbyggande. Vi vill att man börjar bygga under nästa mandatperiod, men det förutsätter en fortsatt alliansregering. Det är mycket oklart vad partierna på vänster kanten vill och hur de skulle kunna komma överens i frågan om både Förbifart Stockholm och den östliga förbindelsen. Hur ska flygtrafiken på Arlanda säkerställas när ett nytt miljötillstånd träder i kraft? Vi vill att Arlanda ska fortsätta att utvecklas och växa med fler resenärer och fler flyglinjer. Det är viktigt för Stockholmsregionen. Men det är också viktigt att Bromma flygplats får finnas kvar. Jag är bekymrad över beskeden som nu kommer från oppositionen om att vilja stänga Bromma och andra flygplatser runt om i Sverige. Lägg därtill förslagen om en särskild flygskatt. Det skulle slå hårt mot jobben och mot människors möjlighet att resa och röra sig. Vad gör ni åt skatteutjämningsfrågan om ni vinner valet? Vi ser inga stora förändringar framför oss under kommande mandatperiod. Ett reviderat system trädde i kraft den 1 januari i år. I och med det sänktes den inkomstutjämningsavgift som Stockholms läns landsting och en del kommuner betalar till andra kommuner. Det är bra för Stockholmsområdet. Nu ser vi hur Socialdemokraterna vill lägga på över en miljard kronor på avgifterna som de som bor i Stockholmsområdet betalar. Det skulle kunna innebära neddragningar eller skattehöjningar för stockholmarna. Hur ska byggandet av hyresrätter komma igång? Alliansregeringen har en mycket omfattande reformagenda för att få fram fler bostäder. I stort sett varje hinder som bransch och kommuner har lyft fram har setts över eller ses nu över. Enklare och tydligare planprocesser, frågor kring bullerhantering. Allt detta förenklas nu för att det ska kunna byggas fler bostäder runt om i Sverige. Under våren har vi lagt mer än hundra skarpa lagförslag på riksdagens bord. Därutöver har alliansregeringen sänkt fastighetsavgiften för flerfamiljshus och förlängt undantaget från fastighetsavgift vid nyproduktion från fem till femton år. Nu ser vi glädjande nog att byggandet av hyresrätter ökar. Förra året påbörjades nästan lika många hyresrätter som bostadsrätter. Hur ska trafiksituationen lösas? Stockholm växer, och det är i grunden positivt. Men det ställer också krav på mer av allt. Tunnelbana, bussar, tåg, sjötrafik, cykelbanor och vägar. Allt måste fungera så att det är enkelt, bekvämt och tryggt att ta sig fram i regionen. Vi har påbörjat en historisk utbyggnad av tunnelbanan. Citybanan med pendeltågstunnel byggs för fullt och Förbifart Stockholm ligger i startgroparna. Det regionala cykelnätet rustas upp och byggs ut. Vi vill under kommande år bland annat fortsätta bygga ut kollektivtrafiken, öppna för bygget av en östlig förbindelse och öka framkomligheten i hela regionen. Vilken betydelse har den här regionen för svensk ekonomi? Stor betydelse. Sedan 2006 har fler människor i Sverige fått ett jobb att gå till. Det är bara början. Vi vill att över fem miljoner ska ha ett jobb år Den här regionen är en viktig tillväxtmotor för att vi ska kunna nå vårt jobbmål med starka företag, innovativa Allt förenklas för att bygga fler bostäder miljöer och många människor som bor och arbetar i regionen. Vi har dessutom internationella band till både marknader och forskning. Lägg därtill vår öppenhet mot omvärlden, en positiv syn på tillväxt och flera universitet och högskolor, så skapar regionen grund för fler jobb och en god utveckling i hela Sverige. Vilken är den viktigaste frågan för regionens utveckling under den kommande mandatperioden? Att knyta ihop regionen och skapa nya möjligheter för fler människor att jobba, bo och leva här. Det handlar om att skapa fler jobb, företag och bygga fler bostäder men även att bygga ut kollektiv trafiken, stärka välfärden och öka tillgängligheten. Vi moderater föreslår dessutom en kraftig utbyggnad av studentbostäder. Till det kommer behovet att hävda sig som storstadsregion i en global värld där konkurrensen hårdnar om både människor och idéer. Hur vill du stärka företagsklimatet? Stockholmsregionen ska vara attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt för hela landet. Då måste vår jobbpolitik få fortsätta. Vinner vi valet i september kommer vi att rivstarta Sverigebygget. Det kommer betyda mycket för människor och företag i Stockholm och i hela Sverige. Hur vill du säkra den framtida kompetensförsörjningen? Det handlar återigen om fler bostäder, bättre infrastruktur och ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Vår reform för att öppna för arbetskraftsinvandring är betydelsefull för många företag både här och i andra delar av landet. Och så tror jag det är nödvändigt att fortsätta stärka den svenska skolan med mer kunskap. Vi vill ha en tioårig grundskola där man börjar skolan vid sex års ålder, mer matematiktimmar, bättre och tidigare uppföljning och mindre klasser. Lärarna måste få ägna mer tid åt undervisning och ha bättre möjligheter att göra karriär. Vårt förslag om fler student bostäder är också viktigt för att fler studenter ska söka sig till regionen. Vilken är din favoritplats i Stockholm? Täby. Där är mina barn uppvuxna och jag trivs väldigt bra där

8 5 För att hänga med i den internationella konkurren sen måste Stockholm locka talanger och ha ett näringslivsklimat som gynnar inno vation. Det kommer att saknas högutbildade i Stockholm 20 om inget görs. Det råder enighet om utmaningar na, men brist på konkreta förslag. FP tar upp arbetskraftsinvandring som är viktigt för Stockholms itföretag. C, FP och MP är tydligast när det gäller näringslivsklimatet, medan V och SD delar låga am bitioner för internationalisering. Vi måste förstärka de kvaliteter som lockar kreativa människor att bosätta sig i Stockholm. En viktig åtgärd för att stötta företagen är att ha en bra bostadspolitik som bygger till rimliga hyror och med en övervägande del hyresrätter. En av de främsta utmaningarna är tillgången på riskkapital, såväl offentligt som privat. Här ligger vi efter många andra städer. För att Stockholm ska stimulera innova tivt nyföretagande måste vi säkra tillgången på kapital. Det ska finnas en god infra struktur från rådgivning i startprocessen till bra lokaler. Vi vill särskilt lyfta Stockholms poten tial när det gäller besöksnäringen, kultur och kreativa näringar samt innovationer inom miljöteknik. En stads attraktivitet lockar till sig kreativa människor och genererar startups. Det krävs satsningar på våra universitet och nära kontakt mellan akademi och näringsliv. Det är viktigt med klustertänk och bostäder. Det enskilt största hotet mot Stockholms utveckling som startup-stad och i förlängningen Stockholms tillväxt är bostadsbris ten. Stockholm kan säkert lära sig en del av kreativa och dynamiska städer som Berlin och London. Säkert mycket. Vi kan fortsatt bli ännu bättre på att fånga upp idéer och se till att de blir nya företag. Bostadsbyggandet måste öka, särskilt när det gäller hyresrätter och studentbostäder. Förbättra kommu nikationerna. Fortsätt satsa inom exempelvis life-science. Krav på inno vation i alla offentliga upphandlingar. Behålla arbetskraftsinvandringen. Generellt kan Stockholm stödja etablering av sådana företag genom att bland annat minska bostadsbristen, stärka it-infra strukturen och förändringar inom skatte- och regelverket. Behöver Sverige förändra reglerna för personaloptioner? Om ja, hur? Nej. Personaloptioner bör, precis som andra förmåner av anställning, beskattas som inkomst av tjänst. Det finns bättre sätt att skapa ett gynnsamt klimat för kunskaps intensiva företag än att sänka skatten för personaloptioner. Det kan finnas behov att se över utformningen för personaloptio nerna för att locka kompetens till företag. Däremot är frågan om regelförändringar en statlig fråga och därför är det svårt för oss att ta ställning till detaljerna. Vi vill underlätta för per sonaloptioner i växande företag genom att kraftigt sänka skatten för personaloptioner. Det gör det lättare att rekrytera personal med viktiga kunskaper och att få dessa att stanna kvar i företagen. Vi menar att det personliga och aktiva ägandets villkor måste förbättras genom lägre beskatt ning på delägarskap, så kallade personaloptioner. På så sätt tror vi att drivkraften för att äga och driva företag ökar. Regeringen arbetar med frågan och har tillsatt en särskild utreda re som ska se över skattereglerna för personaloptioner. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober Vad gäller personaloptioner så ser vi nu över reglerna. Målet är att göra det enklare för nystartade företag att locka nyckelpersoner med hjälp av optioner. Utredningen väntas vara klar i oktober 2015 och då kommer vi ta ställning till dessa förslag. Att fler nyckelpersoner i företag kan få del av personaloptioner eller andra former av aktierelaterade instrument ökar möjligheten för ny startade och mindre företag att locka till sig kvalificerad kompetens. Allians regeringen ser över skattereglerna. Skatten bör sänkas, men vi avvaktar förslagen från regering ens pågående utredning som ska presenteras under nästa år. Är ni beredda att arbeta för att det ska bli möjligt för ett utländskt universitet att etablera sig i Stockholm? Nej, att det saknas utländska universitet i Stockholm ser vi inte som ett problem. Vi menar att Sverige går miste om talangfulla och kreativa människor på grund av studieavgifter för de utom europeiska studenterna. Utländska universitetsfilialer skulle bidra till att höja regionens konkurrenskraft och locka fler studenter, forskare och kompetent arbetskraft. Socialdemokraterna i Stockholm ser gärna en sådan utveckling. Ja, vi vill att det ska vara möjligt för utländska lärosäten att etableras i Sverige. På samma sätt måste det vara möjligt för svenska lärosäten att etableras utanför Sverige. Vi gillar valfrihet och tror att en etablering av ett utländskt universitet skulle föra med sig många positiva effekter på en rad områden. Tanken är absolut spännande. Det skulle kunna stärka Stock holms attraktionskraft ytterligare. Sedan behöver vi mer underlag och information i frågan innan vi kan ta ställning till vad som är genomförbart. Absolut, vi tror att våra nuva rande universitet kan utvecklas ytterligare och hamna i det övers ta segmentet bland universitet i världen. Samtidigt är vi positiva till att något internationellt topp universitet etablerar sig. Vi vill att världens ledande universitet ska uppmuntras att etablera filialer i Stockholm. I närtid prioriterar vi ett ökat samarbete och utbyte mellan utländska och svenska lärosäten. V är inte världsmästare på före tagande och innovationer, vilket syns i svaren. S tycks medvetna om utmaning arna i Stockholmsregionen, men mer konkretion efterlyses. MP är tydliga om optioner och universitet. Det är dock svårt för politiker att utse vinnarbranscher. Satsningar från C på samarbete mellan akademi och näringsliv är välkommet. hård konkurrens om topptalanger 14 Tunt från M vad det gäller förslag för att vara ett stort parti. Som enda parti lyfter FP fram den för Stockholms län så viktiga arbetskraftsinvandringsreformen. Stockholm 9 4 Köpenhamn Berkshire/Buckinghamshire Amsterdam /Oxfordshire London 6 1 Utrecht Rotterdam/Haag 5 7 Surrey/East and West Sussex Darmstadt/Frankfurt 8 Paris Förutom bostäder och infrastruktur är utbildningen viktig för att behålla eller kanske till och förbättra den positionen. Det finns flera vägar att gå för att förbättra utbildning. Stockholms Handelskammare vill skärpa konkurrensen genom att locka hit utländska universitet med förmånliga villkor. Hans Lööf tycker också att det är viktigt att få hit fler utländska studenter och forskare. Något som försvårades när det infördes en avgift för studenter som inte kommer från EU/EES. Jag märkte det direkt på min egen institution. Av de 20-talet icke-eu-studenter vi hade varje år på vårt masterprogram i innovation och tillväxt var säkert två-tre mycket kvalificerade för en doktorandtjänst. Med våra höga avgifter söker dessa studenter till England, Tyskland, USA och andra attraktiva länder i stället. Dessutom kan man ha nytta av de här studenter även om de inte blir kvar utan åker hem till Kina eller Ryssland. De har knutit kontakter, kan mycket om Sverige och kan i framtiden säkert göra affärer med svenska företag. KD tar inte riktigt i frågorna. Hur mycket har de funderat över sin innovationspolitik? Europas mest konkurrenskraftiga städer/regioner Stockholm rankas som en av Europas konkurrenskraftigaste städer. Men hoten finns där. Om det byggs bostäder och infrastruktur skulle regionen kunna bli ett Mecka för innovation, säger Hans Lööf, professor i nationalekonomi på Kungliga Tekniska högskolan. Antal nystartade företag i Stockholm och Uppsala Det europeiska smittskyddsinstitutet, ECDC, var på vippen att flytta sitt huvudlän kontor från Solna häromåret. Problemen Stockholm att hitta bostäder till framför allt utländska Uppsala experter ansågs så stort. källa: tillväxtanalys/scb Hans Lööf, innovationsprofessor vid institutionen för industriell ekonomi vid KTH, är anledning till att utländskt riskkapital inte förvånad. söker sig till Sverige är vår erkänt goda Stockholm lider av växtvärk. Dels revisionssed. Den anses bäst i världen. är det svårt med bostäder för att reden skapar förtroende, säger Hans Lööf. krytera personal, dels är infrastrukturen eftersatt. Transporterna inom staden och mellan olika stadsdelar är Han menar också att Stockholm Hans Lööf, har en annan sak som många företag till stora delar ineffektiva och innebär professor KTH efterfrågar, ett nätverk av folk med ett stort slöseri med tid och pengar, säger han. specialkompetens. Det finns många konsulter med speciaom bara Stockholm börjar bygga bostäder listkunskaper i allt från juridik till it. Det har och infrastruktur på allvar har regionen stovisat sig väldigt viktigt för många innovativa ra möjligheter att bli ett Mecka för nyföretaföretag. gande och innovation, menar Hans Lööf. Det finns många saker med Stockholm I en rankning som gjorts av World Ecosom uppskattas. Det finns många välutbilnomic Forum hamnar Stockholm på fjärde dade här och tvärtemot vad många tror så plats bland de mest konkurrenskraftiga är det förhållandevis lätt att få riskkapital städerna/regionerna i Europa, efter London i Sverige. Du behöver inte visa vinst, utan men före både Paris och Amsterdam. det kan räcka med en bra idé. En lite okänd Robin Szekely Ålder: 29. Gör: It-entreprenör driver nya tjänste förmedlingssajten Taskrunner.se. Bor: Kungsholmen. Det är på väg att bli en bra stad för nyföretagande eftersom det har börjat dyka upp samlingsplatser där entreprenörer, investerare och utvecklare kan träffas. Just nu är det inne att bli entreprenör och extremt många startar företag. källa: The global Competitiveness index, Företagens utveckling Vad kan Stockholm lära av andra starka tech- och startup-städer som Berlin och London? Internationalisering framstår inte som SD:s styrka, svalt intresse för utländska universitet. hämmande med optionsbeskattning Optionsbeskattningen är ett problem för nya företag. Beskattningen gör det svårare att behålla anställda, säger Robin Reznik, vd för Uber, ett teknikföretag som kopplar samman utbud och efterfrågan på transporttjänster. Stockholm är utan tvekan ett nav för startups i Norden och norra Europa. Det finns en kultur som stödjer startups och många internationellt framgångsrika startsups som ger inspiration och självförtroende för nya. Precis som med den svenska musikexporten. Den allmänna medvetenheten och respekten för startups som fenomen och verksamhet är bra, men kan bli ännu bättre. Det bästa är nog det utbyte som finns att få i de forum och konferenser som finns här. Men det finns saker som är mindre bra också. Den hårda optionsbeskattningen är onödigt hämmande och gör det svårt för startups att motivera och behålla anställda med liten eller ingen lön. Jag tycker man ska sänka o ptionsbeskattningen för att underlätta för startups att behålla anställda med låg eller ingen lön. Jag hade också velat se m odigare politiker som tänker långsiktigt på vad innovation kan göra för Sverige och hur regleringar bör utformas för att underlätta innovation. robin reznik vd uber 15

9 Markbristen 6 All obebyggd mark i Stockholms län är belagd med olika typer av restriktioner, sammanlagt 37 stycken. Tydliga ambitioner att minska antalet markrestriktioner verkar inte finnas hos något parti med un dantag av sd. Inget parti vill ta bort kommunernas möjligheter att inrätta naturreservat, vilket hindrar bostadsbyggandet. V och mp är låsta vid bostäder på Bromma medan den borger liga sidan sätter sitt hopp till Stadshusets utspel om nya bostäder genom förtätning. Nej. Det finns givetvis en poäng att se över hindren. Men vi vet att det går att bygga bostäder i Stockholm med rådande lagar och regler, i grund och botten handlar det om politisk vilja och handlingskraft. Ja, det finns allvarliga hinder för bostadsbyggande. Dånande flyg trafik till Bromma ligger bakom kraftiga höjdrestriktioner för nya hus och hälsoskadligt buller. Att flytta trafiken till Arlanda möjlig gör tusentals nya bostäder. Nationella regler måste anpassas så att städer och lands bygd behandlas olika eftersom förutsättningarna och utmaning arna är väldigt olika. Ja, det bör de. Exempelvis måste riksintressesystemet moderniseras för att under lätta bostadsbyggande. Likaså anser Kristdemokraterna att strandskyddsregelverket måste reformeras. En minskning bör dock föregås av en samlad bedömning vilka konsekvenser en eventuell minskning skulle innebära, både i fråga om antal bostäder men också i fråga om till exempel påverkan på miljö och hälsa. Delvis. Vi vill göra det lättare att bygga i t ex bullerutsatta om råden. Genom att bygga staden i kvartersstruktur blir den tätare och marken utnyttjas bättre. Då behöver inte stora naturområden tas i anspråk. Ett stort problem, vi vill minska restriktionerna och få fart på bostadsbyggandet. I dag verkar vi inte för att staten ska bli avgörande instans. Ska kommunerna ha rätt att inrätta naturreservat eller bör det vara en statlig angelägenhet? Vi anser att kommunen ska ha den rätten. Det är i grund och botten en uppgift för kommunerna. Ja, kommuner ska kunna inrät ta naturreservat. I det avseendet fungerar systemet med lokala initiativ bra. Stadsutveckling bör ske på redan exploaterad mark i kollek tivtrafiknära lägen. Det ska vara en kommunal angelägenhet. Kommunerna ska ha möjlighet att inrätta naturreservat, men vi bör göra det med viss försiktighet för att inte lägga en våt filt över bostadsbyggandet. Ja, kommuner ska själva ha rätt att bestämma över sin mark. Att låta staten besluta om det vore ett intrång i det kommunala självstyret och risken är stor att reservat bildas som inte har bred förankring. Det är bra att både kommun och stat kan inrätta naturreservat på så sätt som det är i dag. Nämn ett område i Stockholm som skulle lämpa sig för att bygga bostäder på. Bromma flygplats, hårdgjord mark (industri mark), många bostäder skulle också kunna byggas genom överdäckningar. Vi kommer att behöva förtäta befintliga områden såväl som att bygga helt nya områden. Två områden som vi gärna vill bygga i är området mellan Rinkeby och Bromsten och Skrubba vid grän sen mot Tyresö. Det vore fel att stanna vid ett område. Vi har i vår bostadsplan identifierat platser där bostäder kan byggas. I Bromma Parkstad kan hela bostä der rymmas. Spårområdet längs med Klara sjö i centrala Stockholm. Tät bebyggelse i kollektivtrafiknära läge ger många efterfrågade och attraktiva bostäder. Alliansen har enats om att bygga bostäder i Älvsjö. Vi delar slutsatserna i stadens rapport bo stadspotential i Stockholm, som visar att bostäder kan byggas, bland annat i Stadshagen, Värtahamnen och Kista. Vi vill bygga bostäder i hela Stockholm; Älvsjö, Årstafältet, Skarpnäck-Bagarmossen med fle ra. Sammanlagt till 20. Trots det kommer vi bara använda 7 promille av Stockholms grönom råden till bostadsbyggande. Till exempel Loudden, men staden kan växa betydligt mer genom förtätning och genom att vi bygger en tät stad i kvarters struktur. Markpolitiken från V bidrar till ökade byggkostnader trots att de vill bygga så billigt som möjligt. S svarar helt utan konkreta förslag. Mp pekar endast ut Bromma flygplats på frågan om mark restriktioner. Intressant utspel från C som föreslår olika regelsystem för stad och landsbygd. Bra att KD vill minska mark restriktionerna och strandskyddet. Svagt av M, i synnerhet att inte vilja göra något åt frågan om de kommunala naturreservaten. Gör bostadsbyggande till ett allmänt intresse. Då skulle det byggas mer, säger Ulrika Francke som är vd för konsultföretaget Tyréns. källa: tyréns grafik: mats jerndahl Bebyggt landområde. Landområde som innefattas av restriktioner. Konsultbolagets Tyréns experter har på uppdrag av Stockholms HanEn viktig orsak till att så lite är bedelskammare beräknat hur mycket byggt är alla de restriktioner mot bygbyggbar mark som skulle frigöras i gandet som införts under de senaste Stockholmsregionen om vissa restrikdecennierna och som bland annat tioner togs bort. gjort det möjligt för kommuner att Elisabeth Martin, Beräkningarna visar att skulle inrätta naturreservat och därmed vd Stockholms Byggmästareförening gå att fördubbla antalet bostäder, förhindra bostadsbyggande. 16 att bygga ett nytt Stockholm i Stockholm, utan att förstöra viktiga och skyddsvärda naturområden och kulturmiljöer. Här är några exempel på naturreservat eller liknande som Stockholms Handelskammare menar kan krympas och därmed ge utrymme för bostäder: Järvafältet. Kan byggas om till Stockholms Central Park. Masmoberget i Huddinge och Rinkeby skogen i Danderyd planerades för bostadsbebyggelse för länge sedan. Nyligen gjorde kommunerna områdena till naturreservat. Delar av Nationalstadsparken. Framför allt vid Frescati, Östra Station och Gärdet. De olika markrestriktionerna har stor hämmande effekt på bostadsbyggandet. Ett annat stort problem är den bristande samordningen mellan kommunerna. I dag tas det för lite hänsyn till vad som är bra för regionen, säger Stockholms Byggmästareförenings vd Elisabeth Martin. SD är de enda som är tydliga med att minska markrestriktionerna för byggandet. kommunerna kan tvingas bygga mer Trots stor brist på bostäder är det bara en mycket liten del av Stockholmsregionen som är bebyggd. Det är inte rimligt att kommuner kan stoppa nödvändigt bostadsbyggande genom att göra attraktiv mark till naturreservat, säger Elisabeth Martin som är vd för Stockholms Byggmästareförening. Stockholms landområde i dag Trist att det enda förslaget från FP på nytt bostadsområde är Lo udden, Stockholms viktiga oljehamn. släpp loss mer byggbar mark I dag är cirka 14 procent av Stockholmsregionen bebyggd. Tolv procent används till vägar och liknande och 18 procent består av vatten. Resten, 56 procent, är obebyggd. Trots det finns det nästan ingen mark kvar att bygga nya bostäder på, förutom mark som redan används för andra ändamål, till exempel industri- och terminalområden. Mycket av dagens bostadsbyggande i Stockholm sker därför genom förtätning av befintliga bostadsområden. Det är en metod som är bra ur såväl ekonomisk som miljömässig synvinkel. Men det finns gränser för hur mycket det går att förtäta. Järvafältet. Johanna Sterling Ålder: 26. Gör: Frilansfotograf. Bor: Hammarbyhöjden. Jag har bott i Stockholm sedan 2012 och har tvingats flytta sju gånger. Bostadssituationen är galen i dag. Det måste byggas fler bostäder och fler lägenheter som unga har råd att bo i. Man måste planera byggandet och använda pengar och mark till att bygga bostäder, nu. Vill man att en stad ska utvecklas måste man bygga. Det finns i dag en hel del restriktioner som påverkar bostadsbyggandet negativt och som gör att man inte kan bygga i attraktiva lägen. Lagstiftningsmässigt klassas dessutom natur- och kulturvärden som viktigare än bostadsförsörjning. Jag tycker att man ska göra bostadsbyggande till en allmän angelägenhet, det vill säga att ge det samma status som naturoch kulturvärden. Då tvingas man göra en avvägning. Hur starkt står människors behov av bostäder och tak över huvudet mot att vi bevarar exempelvis den här skogen eller byggnaden? I dag är det väldigt lätt att klassa natur- och kulturområden som bevarandesvärda. Men även utan lagändring har staten möjlighet att tvinga kommunerna att bygga mer, genom ett så kallat planföreläggande. Det är dock en metod som sällan används. Jag tror inte ens att det har hänt att regeringen gett ett planföreläggande. Dagens bostadsförsörjningslag är så tunn att den är helt meningslös. Varje kommun borde vara tvingad att i sin översiktsplan kunna visa hur man tar sitt bostadsförsörjningsansvar. Har man ett växande antal invånare måste man öka bostadsproduktionen. ulrika francke vd tyréns 17 Foto: peter phillips Bör antalet markrestriktioner minskas?

10 Foto: maria olsson Uppsalapendlingen 7 Varje dag pendlar personer med tåg mellan Stockholm och Uppsala. Det är Sveriges mest belastade järnväg. Med bättre kapacitet och pålitligare trafik skulle fler välja tåget på den sträckan. V, mp, c och sd är tydliga i sitt stöd för att bygga ut fyrspår på hela sträckan. Övriga partier är mer otydliga i sitt svar. Inget parti vill se OPS (offentlig privat samverkan) som en möjlig modell för att bygga billigare och bättre. Enigheten om ett gemensamt SL/UL-kort är stor över alla partier. Anser ni att det under den kommande mandatperioden ska tas beslut om att bygga ut till fyra spår mellan Stockholm och Uppsala? Kapacitetsbristen på spåren i Mälardalen och i hela landet är ett problem som får människor att välja bort tågresor. När fler väljer bilen får vi en ohållbar situation både klimatmässigt och infrastrukturmässigt. Fokus kommande år är att komma tillrätta med bristerna i underhållet. Det är i dag oklart vilken som är den bästa lösningen för att säkerställa hög tillförlitlig het och samtidigt öka kapaciteten på sträckan Stockholm Uppsala. vi har avsatt pengar för att under kommande planperiod bygga ut till fyrspår mellan Myrbacken och Uppsala. Detta leder till ökad trafik till den nya terminalen i Rosersberg. Det innebär att SL-UL-pendeln kan stanna vid Alsike och Bergsbrunna. Ja, ur ett Stockholm Uppsala-perspektiv är detta ange läget. Vi vill utöka trafiken mellan Stockholm och Uppsala genom nattrafik för pendeltågen samt fler och tätare avgångar under dagarna. På sikt behövs även ytterligare spårkapacitet. Citybanan kommer att förbättra pendeltågstrafiken. Med två egna spår för pendeltågen kommer trafiken att bli mer punktlig och kapacitetsstark. Dessutom pågår arbetet med Mälarbanan för att öka kapaciteten med fler spår. Detta ser vi som en statlig fråga i första hand. Men om det efter Citybanans klarställande fortfaran de är för trångt mot Uppsala finns det givetvis skäl till det. Vi anser att detta är en väl motiverad framtidssatsning. Bör utbyggnaden omfattas av så kallad alternativ finansiering, till exempel offentligt privat samverkan (OPS)? Nej. OPS-lösningen som prövats med Arlandabanan visar att det inte är en bra idé. Det är dyrt för resenärerna, innebär svårigheter att planera trafiken och bidrar till ytterligare uppstyckning av ansvars områden inom järnvägsnätet. OPS är primärt inte en finan sieringsform eftersom staten lånar till en lägre ränta men det kan finnas andra fördelar som rör kvalitet. Det finns skäl att vara tveksam till OPS för delar av stora sammanhållna spårsystem Vår utgångspunkt är att det ska vara det allmänna intresset som styr vilka prioriteringar som görs. Men vi är öppna för alternativ finansiering om det inte innebär låsningar i användning eller att vissa projekt köper sig före i kön. Vi förespråkar ett ökat använ dande av OPS-finansiering av infrastruktur och ser gärna att det används där det bedöms vara lämpligt. Vi är positiva till OPS-lösningar i de fall där det är genomförbart. Det är viktigt att nödvändiga infra struktur- och kollektivtrafiksatsningar kommer på plats snabbt samtidigt som kostnaderna även ska vara de bästa. Citybanan är en stor inves tering där både stat, landsting och kommuner delfinansierar projektet. Nej. I huvudsak inte eftersom nuvarande regelverk gör det väldigt krångligt. Bör om möjligt undvikas. Vi vill att det allmänna ska svara för landets transportinfrastruktur. Bör det införas ett gemensamt SL/UL-kort som gäller för hela huvudstadsregionen (Uppsala Stockholmsregionen)? Det finns redan möjlighet för dem som köper pendlarkort mellan Uppsala och Stockholm att även resa med UL/SL men villko ren kan så klart förbättras. Vi ser mycket positivt på ökat samarbete kring resekort i hela Mälardalen. Kollektivtrafikens att raktivitet ökar om man kan resa på samma kort oavsett länstrafik bolag och även om taxorna kan skilja sig åt. Vi har inte specifikt tagit ställ ning för det men vi deltar i arbetet En bättre sits med att skapa ett sammanhållet biljettsystem för hela Mälardalen, Mälardalstaxan. Första prioritet är att få det syste met på plats. Ja, det skulle underlätta avsevärt för resenärerna. Detta är ett förslag som förts fram från Centern i Uppsala län och som Centern i Stockholmsregionen stödjer. Vi vill göra det enklare och smidigare att resa med kollektiv trafiken i hela Mälardalen. Redan i dag finns det gemensamt SL/UL- kort för den som önskar. Vi vill att samma reskort ska kunna använ das i hela Mälardalen. Det är viktigt att underlätta re sandet med ett kort som fungerar oavsett trafikhuvudman. X2AB lanserade en biljett- och betalapp i juni där man bokar och betalar en resa, oavsett trafikslag. Detta måste vi utveckla ännu mer. I praktiken finns redan möjlig heten att lösa en SL/UL-månads biljett och vi är positiva till såväl ett sådant kort som till andra kombinationer med andra regio ner. Men det är viktigt att finan sieringen blir rättvist fördelad. Bra att V vill ha fyrspår mellan Stockholm och Uppsala. Otydligt svar om fyrspår. Att staten lånar billigare är inget skäl att avvisa OPS-lösningar. Bra och konkret svar från Mp om fyrspår. Är de enda i det rödgröna blocket som är för OPS. Bra och tydligt svar från C. Bra att Kd vill ha nattrafik på tågen mellan Stockholm och Uppsala. två nya spår kan radda pendlarna Foto: Lasse Skog, Nyköpings Bildtjänst AB Ökning % 213 % 69 % Exakt hur många av de här pendlarna som tar tåget finns ingen statistik om. Pendlingen mellan andra kommuner i Uppsala/Stock holmsregionen har ökat i ungefär samma omfattning. Långsiktigt är det säkert nödvändigt med fyra spår mellan Uppsala och Stockholm. Hur snabbt en sådan investering ska prioriteras är dock inget som de samverkande länen i Mälardalsrådet tagit ställning till. Handelskammaren i Uppsala tycker inte att man ska vänta. De fyra spåren måste byggas så fort som möjligt. Det är en nationell angelägenhet att pendlingen fungerar. År 2013 gick 57 procent av alla tåg till och från Stockholms Central norrut, de flesta mot Uppsala. Och den pendlingen ökar år från år, samtidigt som det byggs mest i Sverige just här, säger Magnus Åkerman, infrastrukturansvarig på Handelskammaren i Uppsala. Fp bortser från behovet av ökad spårtrafik till Uppsala. Dåligt att SD stänger dörren för privata finansieringslösningar. Hälften av alla flygresenärer åker kollektivt till Arlanda. Men det ska bli ännu fler. Vi vill att så många som möjligt tar tåget hit, säger Tomas Kreij, chef för resenärs service på Swedavia. Vi vill att så många som möjligt åker kollektivt till och från Arlanda och då är tåg den bästa lösningen. Vi har dess utom mycket personal som bor i Uppsala och som måste ha bra förbindelser till sitt arbete. Källa: SCB/Mälardalsrådet 2008 M svarar inte på frågorna. så många som möjligt bör ta tåget Sträckan mellan Uppsala och Stockholm är Sveriges mest trafikerade fjärrtåglinje. Och den med mest förseningar. Långsiktigt är det nödvändigt att bygga fyra spår, säger Anders Lönn, generalsekreterare i Mälardalsrådet. Tusentals människor tar tåget mellan 1990 Pendling mellan Uppsala och Stockholm Uppsala och Stockholm varje dag för att 6 1 Uppsala Centrala Stockholm (personer/dag) komma till jobbet. I båda riktningarna. 798 Centrala Stockholm Uppsala (personer/dag) De är vana vid stora förseningar. Signalfel, Totalt trasiga lok, kö eller snö på spåren, frusna växlar, översvämningar, solböjda spår, På drygt 20 år har pendlingen från Stockholm till Uppsala vagn- eller personalbrist. Pendlarna har ökat med över 200 procent. Siffrorna i tabellen avser mött alla typer av förklaringar. personer som bor i Uppsala kommun och pendlar till Stockholm, Solna eller Sundbyberg. Och omvänt. Enligt beräkningar som Trafikverket gjort för Handelskammartidningen våren är inte acceptabel. Det avgjort var 15 procent av alla tåg mellan Uppviktigaste är att Trafikverket förbättsala och Stockholm försenade med minst en kvart rar pålitligheten. Anders Lönn, Den sammanlaga förseningen Förseningarna skapar inte bara generalsekreterare stor irritation. Det kostar pengar under året var 121 dygn. i Mälardalsrådet Problemen har inte minskat också. Beräknar som KTH gjort sedan mätningen gjordes. Tvärtom. visar att förseningarna för de omkring har kantats av många förseningar och stora personer som tågpendlar med SJ dagligen driftstörningar. I våras låg trafiken nere helt kostar samhället miljoner kronor ununder flera dagar på grund av signalfel. der en vanlig vintermånad. Något som inte ska hända, menar Anders En viss upprustning har skett av tåget Lönn, generalsekreterare i Mälardalsrådet mellan Uppsala och Stockholm. Sedan förra som ska få 56 kommuner och 5 landsting att vintern kan man exempelvis ta pendeln samverka för att förbättra regionens intermellan Älvsjö och Stockholm. Det har också nationella konkurrenskraft: blivit enklare att köpa kombinerat månads Den situation med omfattande driftskort som gäller för både SL och UL. störningar som resenärerna upplevt under Men det räcker inte, menar Anders Lönn: Ja, det bör införas. Julle Bergenholtz Ålder: 24. Gör: Kommunikatör hos Svenska Kyrkans Unga. Bor: Bandhagen. Det behövs fler spår både mellan Stockholm och Uppsala samt från Stockholm till andra städer i norr. Om något problem uppstår på ett spår står både SJ och SL helt maktlösa i dagsläget. CO2-utsläppen från marktransporterna står för en större del än flygtrafikens. Därför är det Swedavias ambition att öka det kollektiva resandet till och från flygplatsen för att ge utrymme för expansion av flygtrafiken. I dag åker 50 procent av flygresenärerna kollektivtrafik till och från flygplatsen. Pendeltåget utgör en mycket viktig del av resandet och är en förutsättning för att flygplatsen ska kunna genomföra sina ambi tiösa utvecklingsplaner med nya terminaler och kontorsbyggnader. Ökad spårkapacitet är en viktig faktor för att möta den ökade passagerartill växten. Ett gemensamt pendlingskort i nkluderat alla bolag skulle vara en bra lösning för att få fler att åka pendeln eller kollektivt över huvud taget. tomas kreij chef för resenärsservice, swedavia 19

11 Isabel Jansson 24 studerande Bergshamra Bostadssituationen, staden riskerar att urholkas på duktiga personer. Det är inte håll bart att unga personer ska behöva bo hemma till 25 års ålder. Rediet Gebrezghi 37 psykolog Saltsjöbaden Att Stockholm blir familjevänligt genom mer natur och fler parker. Albin Svensson 25 egen företagare Uppsala Birgitta Johansson Vognsen 58 revisor Södermalm Det behövs en god arbetsmarknad, särskilt för de yngre och oavsett om man har utbildning eller inte. Det är även viktigt att de utbildningar som finns håller en hög kvalitét. Carl Malmquist 17 studerande Östermalm Kollektivtrafiken är viktig, bussar och tåg ska komma i tid så att man kan ta sig till skola och jobb utan förseningar. Sofia Nordmark 22 studerande Uppsala Att lösa bostadsbristen för Uppsalas studenter med fler hyresrätter. Bicky Chakraborty Ägare av Elite Hotels Åtgärder som ger mindre trafik på Kungsgatan i Uppsala för att minska luftföroreningarna i centrum. Hanna Åberg 36 ekonom Södermalm Fler bostäder samt en attitydförändring. Ungdomarna bör vara öppna för alternativa lösningar så som att dela bostad. Att Bromma flygplats är kvar så att det går enkelt att resa inrikes i Sverige. Jason Cornell 42 massör /pappaledig Norrmalm En trygg utveckling för familjesituationen. Barnen behöver en säker uppväxt och bra utbildning redan i förskolan. Det behövs bättre järnvägsförbindelser i Mälarregionen, och bostadssituationen behöver mer byggnation och en fri prissättning. Erika Löfvenberg 31 utbildningskonsult Johanneshov Vad är viktigast FÖR DIG när det gäller stockholmsregionens utveckling? Akram Amin 36 kock Tensta Att få bukt med tiggeriet, folk ska inte behöva sitta på Stockholms gator och tigga. Bo Lundberg 55 illustratör Enskede Monica Waern 67 pensionär Östermalm En trygg äldrevård, så att man kan bo kvar i Stockholm och veta att man får bra vård. Elena Teterina 42 analytiker Enskededalen Att man hjälper folk att integrera sig. Stockholm och Sverige ska ta ansvar för dem man tagit emot, allt ansvar ska inte ligga på invandrarna själva. Sune Kihlgren 62 advokat Östermalm Att hantera stadens tillväxt. Utökad kollektivtrafik, fler och säkrare cykelvägar, fler dagisplatser och bostäder till humana priser. Johan Nordkvist 48 köksmästare Liljeholmen Bostadsfrågan, de unga måste ha lägenheter. Kvalificerad arbetskraft från andra delar av landet ska kunna jobba och bo i Stockholm. Politikerna påverkar inte mitt liv, jag är opolitisk och bryr mig inte så mycket. Yvonne Jernström 58 lärare Segeltorp Vården är viktigast. Det behövs kortare kötider och man ska inte behöva skickas vidare mellan olika läkare. Anders Timell Krögare och tv-personlighet För miljöns skull ska man leda trafiken ut ur staden, och cykla och gå mer. Människorna ska finnas i staden, inte bilarna. Annika Hägglund 41 fackförbundsassistent Nacka Kortare kötider inom vården och en bättre miljö i skolan. Även kollektivtrafiken behöver bli bättre, med fler bussar, hållplatser och linjer in till staden. Effektivare och mer prisvärd pendeltrafik mellan Uppsala och Stockholm. Jenny Ramstedt 40 banktjänsteman Östermalm foto: marcus frendberg Bo Waern 67 pensionär Östermalm Att ha kvar Bromma flygplats så att kommunikationen fungerar både inom Sverige och med resten av Europa. Gun Johansson 57 epidemiolog Uppsala Vägarna, det går inte att köra i Stockholm. Det måste byggas ringleder, det borde ha gjorts för länge sedan. Ulf Gunnarsson 73 pensionär Enskede Bostadssituationen, man ska behöva betala tillbaka sina lån så att det kan bli enklare att köpa bostad. Maud Ingridsdotter 67 massör Nynäshamn Kommunikationen bör förbättras med färre stopp på grund av ombyggnationer och tydligare trafikregler för cyklister. Christian Anstase 66 pensionär Paris/Bagarmossen Jag är inte så insatt men det är viktigt med bostäder för de unga. Mikaela Kassmyr 29 jurist Östermalm Att kollektivtrafiken utanför Stockholm fungerar, utan inställda tåg. Äldrevården borde också bli bättre så att man kan leva ett drägligt liv på ålderns höst. Mikael Sundlin 27 systemförvaltare Henriksdalsberget Det behöver byggas fler lägenheter, i dagsläget är det svårt att få bostad. Även jobbmöjligheterna bör förbättras med större möjlighet till praktik. Lillian Ankervall 60 läkarsekreterare Tallkrogen Mer pengar i sjukvården så att man kan anställa mer personal och höja lönerna. Agneta Sverkel-Österberg 69 pensionär Uppsala Bostäder till rimliga priser. Folk måste kunna flytta om livssituationen förändras. Tomas Rössel 43 finansiell rådgivare Danderyd Trafiken är viktig för utvecklingen, tunnelbanan ska nå längre ut. foto: max plunger Tora Grape 72 guide/ pensionär Östermalm Nya bostäder, men inga fler i innerstaden. Man får inte förstöra stadens miljö genom att riva gamla hus. Joakim Holfve 27 journalist Södermalm En hållbar utveckling. Kollektivtrafik framför motorvägar och fler bostäder i stället för Bromma flygplats. Fredrik Lindström 30 arbetslös Östermalm Det borde finnas vatten för hundarna i Humlegårdens hundgård, och kollektivtrafiken är för dyr. Melina Nordberg 17 studerande Nacka Elin Bertils 17 studerande Gubbängen Bättre jobbmöjligheter för de som är under 18. Studiebidraget räcker inte till och man får ingen anställning om man är för ung. Mahfuz Abdu 39 lokalvårdare Norsborg Ombyggnationen i Slussen gör det svårare att ta sig in i staden eftersom det blir mycket förseningar, det är onödigt att bygga om. Bättre kvalitét på skolorna, särskilt i Stockholms förorter. Marianne Macdisi 35 modechef Nacka Att skolorna har bra lärare och bra skolmat, dagens situation är bristfällig. Alessandro Catenacci vd och koncernchef Nobis AB Emmeli Lundmark 33 präst/mammaledig Lidingö Bostadsbristen är så klart ett stort problem. Och trafiksituationen borde man ta sig en funderare på. Jag bor i Nacka och det tar över en timme om jag ska ta mig till Lidingö. Både sett till tid och utsläpp så är det viktigt att något görs i den frågan. Det behövs fler bostäder, annars stannar Stockholms utveckling av. Fler ska kunna bo i staden eftersom jobben finns här. Tomas Daun 32 samordnare Vasastan Fler hyresrätter behövs tycker jag. Att fler kan bo i innerstaden och har råd att bo kvar ger en bättre mångfald i Stockholm. Maria Hedenström 58 bibliotekarie Östermalm Stockholms utveckling behöver fler bostäder för ungdomar, studenter och för näringslivet. Den 14 september går stockholmarna till val. Utgången av valet kommer att få stora följder för regionens framtid. Vi ställde frågan till 50 personer: Vad är viktigast för dig när det gäller Stockholmsregionens utveckling? Peter Bernett 73 pensionär Östermalm Ekonomin nationellt är viktig, och att det går bättre för Stockholm ekonomiskt. Micke Backlund 35 ekonom Norra Djurgårdsstaden Boendesituationen. I dagsläget är det för svårt att få boende, man behöver mycket pengar för att kunna köpa en lägenhet. Josefin Borglund 23 studerande Uppsala Pendeln mellan Uppsala och Stockholm borde ha färre förseningar, och det behövs fler billiga hyresrätter. Markoolio Artist Äldreomsorgen är viktig, samhället måste ta bättre hand om våra äldre. Erik Stenberg 45 arkitekt Aspudden Bostadsfrågan, att möta behovet av nya lägenheter och motverka segregeringen genom att rusta upp. Adina Tollstoj 19 studerande Södermalm Det behövs fler hyresrätter, man ska kunna bo i Stockholm även om man inte har mycket pengar. Anna Rydén 53 bibliotekarie Uppsala Att göra det kulturpolitiska samarbetet mellan Uppsala och Stockholm större, för att öka medborgarnas engagemang och inflytande i samhället. Anders Nilsson 23 studerande Uppsala Bättre pendlingsmöjligheter och fler avgångar mellan Uppsala och Stockholm. Kattis Ahlström Generalsekreterare i Bris Bostadsbristen, det behövs fler bostäder för ungdomar och en integration som fungerar. 20 text och Foto: mika mårtensdotter 21

12 REGIONEN I SIFFROR Sveriges största tågstationer, passagerare/dag Uppsala, Lund, Stockholm C, Göteborg C, Antal registrerade personbilar Stockholms län Västra Götaland Uppsala län Nordens största flygplatser resor & transporter Stockholmarna reser mest i Sverige. Både när det gäller flyg, tåg och bil. Kastrup, Köpenhamn 24 miljoner passagerare, + 3,0 % 2 Arlanda, Stockholm 20,7 miljoner. Ökning + 5,6 % Gardemoen, Oslo 22,9 miljoner, + 3,7 % Världens främsta städer för skiljedomsförfarande i internationella affärs- och investeringstvister % London Genève Paris källa: american lawyer Stockholm Stockholmarna betalar mest skatt Så här har Stockholms andel av de direkta statliga skatterna utvecklat sig i procent sedan Stockholms län har drygt 20 procent av landets befolkning. 37, ,1 40,9 42,1 44,6 43,6 43,9 42, Haag, New York och Wien 50,2 50, Antal kollektivtrafikresor per person och år (län) Stockholm, 355 Huvudkontor & konkurrenskraft Stockholm är ett givet val när företag placerar sitt huvudkontor. Ericsson, Scania och Securitas är några av de företag som har sitt globala huvudkontor i Stockholm. Uppsala, 95 Skåne, 122 Västra Götaland, % av Sveriges befolkning bor i Stockholms eller Uppsala län. Städer med tio eller fler globala huvudkontor London, 20 Chicago, Stockholm, Paris, Tokyo, 95 San José, 21 New York, 42 Osaka, Här finns de nordiska huvudkontoren Helsingfors 3 Oslo, 7 Göteborg, 13 Köpenhamn/Skåne, 58 Stockholm, 110 Antal med forskarutbildning Sveriges främsta krogar Av 13 krogar i Sverige som har stjärnor i Guide Michelin finns 9 i Stockholm. Två av dem har fått två stjärnor Mathias Dahlgren Matsalen och Frantzén. Beskattningsbar förvärvsinkomst (genomsnitt i kronor/invånare) källa: lonely planet besöksnäring Krogar med världsrykte, turister i miljoner och attraktioner i världsklass. Stockholm är Sveriges nav också när det gäller all form av besöksnäring. Härifrån kommer de som övernattar i Stockholm USA, Stockholms län Uppsala län Riket Sverige, Norge, Storbritannien, Frankrike, Världens bästa resmål 1 Brasilien 2 Antarktis 3 Skottland 4 Stockholm källa: scb Finland, Ryssland, Danmark, Tyskland, Italien, Antal övernattningar på hotell, vandrarhem, camping och liknande, Stockholm i världstoppen på patent OECD har jämfört hur uppfinningsrika invånarna i 250 städer i världen är. Man har granskat hur många patent och patentansökningar som finns i förhållande till stadens folkmängd. Stockholm hamnar på åttonde plats med 5,72 patent per invånare. Eindhoven, 22,58 1 San Diego, 8,95 2 San Fransisco, 7,57 3 Malmö, 6,85 4 källa: forbes invånare hade Stockholms och Uppsala län 31 december Antal företag, län 1 Stockholm, Uppsala, Totalt riket, källa: SCB Grenoble, 6, Stuttgart, 6,18 Boston, 5,8 Stockholm, 5,72 Sveriges mest besökta museer finns i Stockholm 1 Skansen, Vasa, Moderna, Naturhistoriska, % av de 500 största företagen i Sverige har sitt huvudkontor i Stockholm. tillväxt & företagande källa: kulturanalys 2013 Investerat rikskapital Mer än hälften av riskkapitalet investeras i företag i Stockholm. Det visar en rapport från Tillväxtanalys satsade riskkapitalister en miljard kronor i Stockholmsföretag. Kreativa och företagssamma. Det är stockholmarna. Här finns flest företag i Sverige och staden är en av de mest patenttäta i världen. Västsverige, 304 mnkr Övre Norrland, 85 mnkr Mellersta Norrland, 8 mnkr Norra Mellansverige, 66 mnkr Stockholm, mnkr Östra Mellansverige, 160 mnkr Småland med öarna, 12 mnkr Sydsverige, 232 mnkr handelskammartidningen Medföljer som bilaga i Dagens Industri september. Handelskammartidningen distribueras till Stockholms Handelskammares medlemsföretag, prenumeranter och ledande personer inom politik, förvaltning, organisationer, massmedier och opinionsbildare. Besöksadress: Brunnsgatan 2. Postadress: Box , 1 21 Stockholm. Telefon: (växel) Webbplats: chamber.se Ansvarig utgivare: Maria Rankka Kontakt: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se Prenumerationsärenden: Katarina Lorenz katarina.lorenz@chamber.se Produktion: OTW Communication otw.se Omslag: Niklas Asker Tryck: Åtta.45 Tryckeri Repro: Done Redaktör: Jonas Fond jonas.fond@otw.se Senior editor: Michael Jonsson michael.jonsson@otw.se Art director: Kristian Strand kristian.strand@otw.se Texter: Desken Foto: Anna Bergkvist Handelskammartidningen får citeras om källan anges. För att återge artiklar, foto och illustrationer krävs redaktionens medgivande. Redaktionen ansvarar inte för insänt material som ej är beställt. Trycks på miljövänligt papper. Medlem i Sveriges Tidsskrifter. ISSN

13 14 september är valet ditt det är du som avgör stockholms framtid