2010:2. Riktade flyttningar och arbetspendling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2010:2. Riktade flyttningar och arbetspendling"

Transkript

1 2010:2 Riktade flyttningar och arbetspendling Befolkningsprognos

2

3 2010:2 Riktade flyttningar och arbetspendling Befolkningsprognos

4

5 Riktade flyttningar och arbetspendling mellan Stockholms län och omgivande län och kommuner

6 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Regionplanekontoret/SLL, SCB, USK AB och Demografikonsulten, samt adjungerade forskare. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, Ulla Moberg, Regionplanekontoret/SLL, Projektledare och red. Ulla Moberg Regionplanekontoret, Stockholm läns landsting Box 4414, Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn , Fax Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB RTN ISSN XXXX-XXXX

7 Förord Följande rapport är en utvidgning av rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. En statistisk studie av befolkningstillväxten i Stockholms län , med utblick mot Dessutom finns en självständig bilaga som fokuserar på flyttningarna mellan Stockholms län och övriga län i Östra Mellansverige samt bilagor för Stockholms läns 26 kommuner på Regionplanekontorets hemsida. Nedanstående rapport har som syfte att närmare granska flyttningarna mellan kommunerna i Stockholms län och Mälardalen samt Östra Mellansverige och utöver detta har även studier av officiell statistik om arbetspendling tillkommit. Tidigare har bl.a. rapporten i Gula serien 3:2007 Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller. Riktade flyttningar och pendling publicerats. Pendling är ett mer komplicerat ämne än man kan föreställa sig. Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) avser pendling över kommun- eller länsgräns. I RAMS finns uppgifter om dagbefolkning och nattbefolkning. I Stockholms län, som är en gemensam bostads- och arbetsmarknad, är dagbefolkningen framför allt koncentrerad till de centrala regiondelarna. Nattbefolkningen är dock inte lika koncentrerad till de centrala delarna av Stockholms län och en stor del är till och med bosatta utanför länet och tillhör således kategorin pendlare över länsgräns. FA, Tillväxtverkets Funktionella analysregioner (tidigare LA) är en indelning som har som syfte att beskriva arbetsmarknadens funktionssätt för geografiska områden som är relativt oberoende av omvärlden med avseende på utbud och efterfrågan av arbetskraft. Indelningen kan förändras över tiden beroende på förändringar i pendlingsströmmarnas riktning och styrka. FA är främst tänkt att användas vid regionala analyser men används även för att beskriva regionförstoring. I Resvaneundersökningarna (RVU) studeras befolkningens dagliga resande utanför det egna hemmet, vid vilka tidpunkter resorna görs, vilka färdsätt som används och vad som är syftet/ärendet för resan. Alla resor inom Sverige kartläggs såväl som resor till och från utlandet. Flyttningar och pendling och regionförstoring har studerats i ett stort antal projekt och forskningsprojekt under årens lopp och därför hänvisas i första hand till KTH:s, Tillväxtverkets, SIKA:s och SCB:s m.fl. hemsidor för en komplettare genomgång av detta gränslösa ämnesområde. I rapporten som följer har vi begränsat oss till en ganska omfattande och kvalificerad deskriptiv statistisk redovisning av ett fåtal variabler. Arbetet med fler variabler och fullständigare analyser fortsätter och publiceras i kommande rapporter. 5

8 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Utvecklingen i Sverige Länets flyttningar uppvisar stora variationer Universitetslänet Uppsala län Södermanlands län utbytet med Stockholms län avgör tillväxten Östergötlands län från industri till akademiskt lärosäte Gotlands län starka band med Stockholms län Örebro län medellän med svag befolkningsutveckling Västmanlands län kraftig expansion, sedan stagnation Gävleborgs län industrilän med folkminskning Antalet utrikes födda fördubblat på drygt 20 år Arbetspendlingen Storstadsområden en statistisk indelning Bilaga Folkmängdstabeller för län och kommuner

9 Sammanfattning Omflyttningen i Sverige har under flera decennier trendmässigt legat på en ganska konstant nivå. Under miljonprogramsåren var den hög för att under 1970-talet gå ned. Efter 1990-talskrisen har omflyttningen åter ökat något. Arbetspendlingen har ökat i snabb takt sedan 1990-talskrisen. I lågkonjunkturer minskar flyttningarna. På regional nivå, för Stockholms län, kan det vara stora variationer över tiden i in- och utflyttningen. Länet har stort flyttningsutbyte med Uppsala och Södermanlands län Stockholms läns flyttningsomland kan delas i tre koncentriska områden. Det närmaste området utgörs av Uppsala, Södermanlands och Gotlands län. Drygt 1 procent av befolkningen i de tre länen har årligen flyttat till Stockholms län. Strömmen i motsatt riktning har varit ungefär lika stor. Mot Södermanlands län har länet som regel haft ett underskott. Mot Uppsala och Gotlands län har in- och utflyttningen för det mesta varit i balans. Nästa område utgörs av 8 län, nämligen Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Östergötlands, Västerbottens, Jämtlands, Örebro och Västernorrlands län. Ifrån dessa län har årligen drygt 0,5 procent av befolkningen flyttat till Stockholms län. Inflyttningen till länet har som regel varit något större än utflyttningen. Resterande 9 län har haft ett lågt flyttningsutbyte med Stockholms län. De båda andra storstadsområdena, Göteborg och Malmö, ligger närmare. I dessa 9 län har flyttningarna till Stockholms län varit något fler än i motsatt riktning. Utflyttarna är unga nybörjare på högskolor och universitet, familjer med barn i förskoleåldern och personer i övre medelåldern Något schablonmässigt kan man påstå att det finns tre kategorier av utflyttare från Stockholms län: 1. Unga människor i 20-årsåldern. Som regel brukar omflyttningen vara intensivast i åldrarna år men vad gäller utflyttarna till län med stora lärosäten är många i åldern år. 2. Barnfamiljer med barn i förskole- och skolåldern vilka bl. a flyttar till grannlänen. En ganska stor andel av utflyttarna fortsätter att pendla till jobb i länet. 3. En annan kategori som lämnar länet är personer i åldrarna år. Invandrarna flyttar till kommuner med hög andel invandrare Gruppen utrikes födda har under de två senaste decennierna ensamt svarat för Stockholms flyttningsöverskott. Var femte person som flyttar till länet från övriga Sverige är född utomlands. Varannan långpendlare jobbar i Stockholm/Solna Drygt personer boende i de kringliggande länen har sin arbetsplats i Stockholms län. Ungefär hälften av inpendlarna arbetar i Stockholm eller Solna. Omkring 1/4 av inpendlarna från de angränsande länen jobbar i gränskommunerna. Det innebär att ungefär 1/4 av pendlingen är korta arbetsresor. 7

10 Pendlingen från de närmast kringliggande länen har ökat kraftigt Från Uppsala län har inpendlingen ökat med ca 64 procent från till och från Södermanlands län med nästan 88 procent. Från Västmanlands län har inpendlingen fördubblats. Utpendlingen är stor från länens gränskommuner. Karaktäristiskt för alla kommuner i Stockholms län med hög inpendling från kringliggande län är att de är belägna vid kommunikationsstråken mot Stockholm. Pendla istället för att flytta? De förbättrade kommunikationerna gör att gränsen mellan pendling och flyttning blir mer och mer diffus. Dubbel bosättning och veckopendling är ett mellanting av flyttning och pendling. Flera gränskommuner i Uppsala län och Södermanlands län har likheter med förortskommunerna i länet. De har betydande inflyttning från Stockholms län samtidigt som en hög andel av de förvärvsarbetande har sitt jobb i länet. 8

11 Inledning Definitionen av Mälardalen kan variera men betyder ofta Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län. Aktuell flyttnings- och pendlingsstatistik bekräftar att Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län tillhör omlandet till Stockholms län, men knappast Örebro län. Omflyttningen mellan Gotland och Stockholms län ligger på samma nivå som flyttningarna mellan Stockholms län och de båda grannlänen och därför kan Gotlands län räknas till den inre delen av Stockholms omland. Diagram 1 Inflyttade till Stockholms län per av folkmängden i utflyttningslänet och utflyttade från Stockholms län per av folkmängden i inflyttningslänet - genomsnitt för åren Källa: Egna beräkningar baserade på raps. Stockholms läns flyttningsomland kan delas i tre koncentriska områden. Det närmaste området utgörs av Uppsala, Södermanlands och Gotlands län. Drygt 1 procent av befolkningen i de tre länen flyttar årligen till Stockholms län. Strömmen i motsatt riktning är ungefär lika stor. I nästa område flyttar drygt 0,5 procent av befolkningen årligen till Stockholms län. Åtta län ingår i området nämligen Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Östergötlands, 9

12 Västerbottens, Jämtlands, Örebro och Västernorrlands län. Inflyttningen till länet är som regel något större än utflyttningen. Resterande 9 län har lågt flyttningsutbyte mot Stockholms län. Göteborg och Malmö ligger närmare. I dessa 9 län är också flyttningarna till Stockholms län något fler än i motsatt riktning. Från länets horisont ser flyttningsutbytet mot övriga Sverige ut något annorlunda. Antalet inflyttade från det folkrika Västra Götalands län är ungefär lika stort som från det närbelägna Uppsala län. Flyttningarna mellan Skåne län och Stockholms län är fler än mellan Södermanlands län och Stockholms län. Efter Södermanlands län har Stockholms län störst flyttningsutbyte med Östergötlands, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Diagram 2 Inflyttade till Stockholms län och utflyttade från Stockholms län per av folkmängden i Stockholms län genomsnitt för åren Källa: Egna beräkningar baserade på raps. I Sverige finns två tillväxtregioner. Den ena är Stockholms län och Uppsala där befolkningstillväxten är mer än dubbelt så snabb som i riket. Den andra är de tre Västkustlänen, Västra Götalands, Hallands och Skåne län, med en folkökning som är snabbare än rikets. Övriga delar av landet har folkminskning eller bara en svag folkökning. Åren har folkmängden förändrats enligt nedanstående tablå: 10

13 Tablå 1 Folkmängd i 1000-tal 31 dec 2008 Folkökning Antal i 1000 tal Procent Stockholms län ,5 Uppsala län ,5 Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Örebro, Västmanlands och Gävleborgs län ,4 Västra Götalands, Hallands och Skåne län ,9 Smålandslänen 1 och Blekinge län ,7 Skogslänen 2 exkl. Gävleborgs län ,7 Sverige ,7 Källa: SCB:s befolkningsstatstik. Folkökningen för Uppsala län och Västmanlands län har korrigerats för överföringen av Heby kommun från Västmanlands till Uppsala län. Norrland och stora delar av Svealand har traditionellt varit Stockholms läns flyttningsomland. Skogslänen, Norrland med Dalarnas och Värmlands län, kommer troligen att betyda allt mindre för Stockholms läns flyttningsutbyte beroende på fortsatt folkminskning. Länen i Östra Mellansverige med Gävleborgs län men utan Uppsala län torde även i fortsättningen ligga kvar på nuvarande nivå i flyttningsutbytet med Stockholms län. Trots ökade pendlingsmöjligheter till Stockholms län har folkmängden bara ökat med drygt 3 procent från 1985 till Uppsala län tillsammans med Västra Götalands och Skåne län kommer sannolikt att alltmer dominera i länets flyttningsutbyte. 1 Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län 2 Med skogslänen brukar man avse Norrlandslänen (Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län) samt Dalarnas och Värmlands län. 11

14 Diagram 3 Inpendlare till Stockholms län per av folkmängden i utpendlingslänet och utpendlare från Stockholms län per av folkmängden i inpendlingslänet genomsnitt för åren Källa: Egna beräkningar baserade på raps. Flyttnings- och pendlingsmönstren ger ungefär samma bild av Stockholms läns relationer till övriga länen i landet. De båda grannlänen, Uppsala och Södermanlands län, har inte oväntat störst pendlingsutbyte med Stockholms län. Därefter kommer Västmanlands, Gotlands, Gävleborgs, Dalarnas, Östergötlands och Örebro län. Gränsen mellan pendling och flyttning blir mer och mer diffus. Förbättrade kommunikationer, IT-utvecklingen och förändrade förhållanden på arbetsmarknaden bidrar till att fler kan arbeta på distans och/eller pendla över tämligen långa avstånd. Dubbel bosättning och veckopendling är ett mellanting av flyttning och pendling. 12

15 Utvecklingen i Sverige Myten om den ökade rörligheten stämmer inte om man med rörlighet avser omflyttningen. Under den senaste 50-årsperioden har omkring 2 procent av landets befolkning flyttat från ett län till ett annat årligen. Under 1960-talet var omflyttningen hög inte bara beroende på att 40-talisterna var i de flyttintensiva åldrarna utan också beroende på hög rörlighet i befolkningen. Rörligheten avtog på 1970-talet och förblev låg under 1980-talet. Efter 1990-talskrisen har omflyttningen legat på en högre nivå än på 1980-talet men inte nått de nivåer som noterades på 1960-talet. En FA-region är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. Samtidigt är FA-regionen företagens huvudsakliga rekryteringsområde för arbetskraft. Indelningen är främst tänkt att användas vid regionala analyser 3. I Stockholms FA (tidigare LA) ingår förutom kommunerna i Stockholms län Håbo, Gnesta, Strängnäs, Trosa, Knivsta, Tierp, Uppsala, Enköping, Östhammar och Heby. Diagram 4 Pendlare och flyttare per av folkmängden i Sverige Källa: Egna beräkningar baserade på raps och SCB:s statistikdatabas. Anmärkning: Flyttningsstatistiken för 24 län efter år 1996 är schablonmässigt beräknad enligt de metoder som redovisats på sid 22 i Stockholmsmigranter kring millennieskiftet rapport 2:2007 (Regionplanekontoret). Omflyttningen mellan de 72 FA-regionerna 4 ligger på samma nivå som omflyttningen mellan de 24 länen som fanns före Stockholms, Göteborgs och Malmö FA regioner omfattar delar av 2 eller 3 län enligt den gamla länsindelningen. Omflyttningen över länsgräns i storstadsregionerna elimineras när man använder FA-regioner som indelning. De eliminerade flyttningarna är ungefär lika många som antalet flyttningar mellan FAregioner inom övriga län. 3 Se Tillväxtverkets hemsida, FA = Tillväxtverkets 72 Funktionella analysregioner. Tidigare Nuteks LA-regioner, Lokala arbetsmarknadsregioner. 13

16 Däremot har allt fler människor börjat arbetspendla 5. Runt 1990 pendlade ca 2,5 procent av befolkningen mellan FA-regioner fler under högkonjunkturåren och färre under krisåren i början på 1990-talet. Därefter har trenden varit stigande. Som alltid spelar gränsdragningen mellan områden stor roll när omflyttningen analyseras. Under den senaste 40-årperioden har ca 4 procent av landets befolkning flyttat över en kommungräns årligen. Miljonprogramsåren runt 1970 med många nybyggda bostäder gav hög omflyttning. Runt 1990 pendlade ca 12 procent av befolkningen över kommungräns. Eftersom en arbetspendlare i statistiken är en person som har sin bostad (enligt folkbokföringen) i en kommun och sitt arbetsställe i en annan kommun, så blir resultaten på kommunnivå inte helt relevanta i en region som Stockholms län som är en gemensam bostads- och arbetsmarknad och där arbetsplatserna i många fall är koncentrerade till vissa regiondelar. Diagram 5 Pendlare och flyttare mellan kommuner per av folkmängden i Sverige resp Källa: Egna beräkningar baserade på raps och SCB:s statistikdatabas. Anmärkning: Flyttningsstatistiken är justerad för ändringar i kommunindelningen som inträffat t.o.m Nybildade kommuner 1992 och senare redovisas tillsammans med moderkommunen innan kommunen bildades. Pendlingsstatistiken redovisas genomgående enligt den senare principen. De brister på jämförbarhet som den ändrade kommunindelningen medför påverkar inte en redovisning med den noggrannhet som finns i diagrammet ovan. 5 Före 1985 finns uppgifter om arbetspendling bara vart 5:e år från Folk- och bostadsräkningarna. 14

17 Analys av flyttningarna mellan Stockholms län och Mälardalslänen De årliga variationerna i flyttningarna mellan Stockholms län och de kringliggande länen har ofta satts i samband med upp- och nedgångar i ekonomin. För att testa hypotesen har tre variabler valts Årliga förändringar i BNP en variabel som visar den generella utvecklingen i landet. Andelen av befolkningen år som är öppet arbetslös i Stockholms län en indikator på den ekonomiska utvecklingen i Stockholms län. Andelen av befolkningen år som är öppet arbetslös i ut/inflyttningslänet en indikator på den ekonomiska utvecklingen i resp. län. Koefficienterna och konstanten har skattats med multipel linjär regression där inflyttningen till Stockholms län är den beroende variabeln. Resultatet av skattningarna framgår av nedanstående tabeller där värden som signifikant avviker från 0 markerats. Tabell 1 Inflyttade till Stockholms län koefficienterna i multipel linjär regression åren Utflyttningslän Konstant Koefficienter R 2 BNP Arbetslöshet Stockholms län Arbetslöshet utflyttningslänet Uppsala län *** ,32 Södermanlands län *** 82 *** ,54 Östergötlands län 739 *** 121 *** *** 920 *** 0,74 Gotlands län 324 *** 22 *** -164 *** 140 *** 0,67 Örebro län 934 *** 51 ** ,34 Västmanlands län *** 76 *** ,40 Gävleborgs län *** 83 *** -224 *** 151 *** 0,63 Standardavvikelser Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Gotlands län Örebro län Västmanlands län Gävleborgs län Källa: Egna beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister och SCB:s statistikdatabas. Arbetslöshet ( ) från Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister, ( ) från SCB:s statistikdatabas (allmän statistik) och ( ) från SCB:s statistikdatabas (AKU). Tidsserierna är sammanfogade med den metod som används för kedjeindex (året då kedjningen genomförs behövs uppgifter både från den gamla och nya tidsserien). Anmärkning: ***= signifikant på 1-% nivån, **= signifikant på 5-% nivån och *= signifikant på 10-% nivån. N=23 för varje län. Det är bara i 3 län av 7 som modellen har en någorlunda hög förklaringsgrad. Det gäller flyttningarna från Östergötlands, Gotlands och Gävleborgs län till Stockholms län. Med stigande arbetslöshet i det egna länet ökar flyttningen till Stockholms län och med avtagande arbetslöshet i Stockholms län stiger flyttningen till Stockholms län. Koefficienterna, redovisade i tabellen, för de tre länen avviker signifikant från 0. En tolkning är att flyttningarna från de tre länen till Stockholms län har ett samband med hur arbetsmarknaden utvecklas i hemlänet och i Stockholms län. Flyttströmmarnas förändringar över tiden från de tre länen är en god illustration av den neoklassiska migrationsteorin. Enligt den neoklassiska teorin är det framförallt de strukturella faktorerna som påverkar motiven till ett migrationsbeslut: pull, d.v.s. de faktorer som drar en migrant till en region, och push d.v.s. de faktorer som driver en migrant 15

18 från den egna regionen. I Stockholms län har arbetslösheten genomgående varit lägre än i de tre länen. Flyttningarna från Östergötlands län till Stockholms län är ett belysande exempel. Åren avtog flyttningarna från Östergötlands län samtidigt som arbetslösheten minskade både i Stockholms län och i Östergötlands län (diagram 6). Därefter steg arbetslösheten fram till år 1993 samtidigt som inflyttningen ökade fram till år I Östergötlands län låg arbetslösheten på ca 6 procent fram till 1996 för att sedan vända nedåt till drygt 2 procent I Stockholms län var utvecklingen likartad men på en lägre nivå. Åren låg arbetslösheten på ca 4 procent för att gå ned till drygt 1 procent år Som framgår av diagrammet ökade inflyttningen fram till 1998 för att sedan vända nedåt och nå bottennivån åren Vändningen i flyttströmmen kom ett par år efter svängningarna på arbetsmarknaden. Mönstret upprepades vid den mildare lågkonjunkturen i början av 2000-talet med ökad inflyttning Diagram 6 Inflyttade från Östergötlands län och arbetslöshet i procent av befolkningen i åldern år i Östergötlands län och Stockholms län Källa: Inflyttade från Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. Arbetslöshet ( ) från Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister, ( ) från SCB:s statistikdatabas (allmän statistik) och ( ) från SCB:s statistikdatabas (AKU). Tidsserierna är sammanfogade med den metod som används för kedjeindex (året då kedjningen genomförs behövs uppgifter både från den gamla och nya tidsserien). Effekterna av finanskrisen som slog till under de 4 sista månaderna år 2008 hann inte påverka flyttningarna i någon större omfattning under det året. De slutsatser som redovisas ovan är ingen nyhet utan är belagda i ett flertal rapporter (se t.ex. sid i Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt, A2005:016, ITPS). Inflyttningen till Stockholms län har traditionellt haft ett positivt samband med konjunkturutvecklingen, t.ex. BNP:s utveckling. Regressionsanalysens resultat stödjer den uppfattningen för 6 av de 7 län som omger Stockholms län. Sambandet har försvagats under 90- och 00-talen då invandrarna och ungdomarna flyttat till Stockholms län oavsett konjunkturläget. Med hjälp av diagram 7 för Östergötlands län ser man inga klara och tydliga samband mellan förändringarna i BNP och flyttningarna från Östergötlands län till Stockholms län. Givet att nivån på arbetslösheten är konstant både i Östergötlands och i Stockholms län 16

19 ökar migrationen med 121 personer från Östergötlands län om BNP-tillväxten ökar med 1 procent. Minskar BNP-tillväxten med 1 procent avtar migrationen från Östergötland. Koefficienterna för den regionala utvecklingen (här uttryckt som procent arbetslösa i Stockholms län och ut/inflyttningslänet) antar värden som är flera gånger större än koefficienten för BNP-utvecklingen. Uppfattningen att inflyttningen till Stockholms län tilltar när arbetslösheten ökar har således bekräftats. Detta torde gälla för de områden som ligger utanför Stockholms LA-region. Diagram 7 Årliga förändringar av BNP i procent och antalet inflyttade från Östergötlands län Källa: SCB:s nationalräkenskaper och Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. Flyttningarna från Uppsala län till Stockholms län styrs i högre grad av andra faktorer än de som ingår i modellen. Modellens förklaringsgrad är låg. Flyttströmmen har olika inslag som nyexaminerade akademiker, personer som byter arbete och personer som enbart byter bostad. Norra delen av Stockholms län och södra delen av Uppsala län utgör en gemensam bostadsmarknad. 17

20 Diagram 8 Inflyttade från Örebro län och arbetslöshet i procent av befolkningen i åldern år i Örebro län och Stockholms län Källa: se diagram 6. För flyttningarna från Västmanlands, Södermanlands och Örebro län till Stockholms län har också modellen låg förklaringsgrad möjligen beroende på att arbetslösheten är betydligt högre i Örebro och Västmanlands län än i Stockholms län. Trots att arbetslösheten började avta år 1997 i både Örebro och Västmanlands län fortsatte inflyttningen till Stockholms län att öka. Flyttströmmen från Västmanlands län vände nedåt först år 2000 och från Örebro ett år senare. Förklaringen torde vara att arbetslösheten åren var 2,1 3,3 procentenheter lägre i Stockholms län än i Örebro och Västmanlands län. I tabellen nedan visas de samband som föreligger mellan utflyttningen från Stockholms län och förhållandena på arbetsmarknaden i Stockholms län och i inflyttningslänet samt utvecklingen av BNP enligt en multipel linjär regressionsmodell. Enligt regressionsmodellen är det möjligtvis i tre fall som betingelserna på arbetsmarknaden signifikant påverkar utflyttningen från Stockholms län. Det är utflyttningen till Uppsala län, Gotlands län och Västmanlands län. 18

21 Tabell 2 Utflyttade från Stockholms län koefficienterna i multipel linjär regression åren Inflyttningslän Konstant Koefficienter R 2 BNP Arbetslöshet Stockholms län Arbetslöshet inflyttningslänet Uppsala län *** ** -956 ** 0,27 Södermanlands län *** * 0,35 Östergötlands län *** ,17 Gotlands län 379 *** ** 144 ** 0,29 Örebro län *** ** 0,50 Västmanlands län *** *** -334 *** 0,52 Gävleborgs län *** ,46 Standardavvikelser Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Gotlands län Örebro län Västmanlands län Gävleborgs län Källa: Se föregående tabell. Anmärkning: ***= signifikant på 1-% nivån, **= signifikant på 5-% nivån och *= signifikant på 10-% nivån. N=23 för varje län. Trots att man visuellt tycker sig se samband mellan utvecklingen på arbetsmarknaden och utflyttningen skattar modellen inte några säkerställda samband för de övriga länen. Med hjälp av två diagram (9 och 10) ska vi titta på utflyttningen till Uppsala län och Södermanlands län för att se om det finns visuella tecken på samband som modellen inte förmår att skatta. Diagram 9 Utflyttningen från Stockholms län till Uppsala län samt arbetslöshet i procent av befolkningen i åldern år i Stockholms och Uppsala län Källa: se diagram 6. 19

22 Andelen av befolkningen som är arbetslös har genomgående varit högre i Uppsala län än i Stockholms län utom åren Under krisåren var andelen arbetslösa 0,9 1,5 procentenheter högre i Uppsala län än i Stockholms län. Under den perioden var utflyttningen låg från Stockholms län. Från 1995 till 2002 avtog arbetslösheten både i Uppsala och i Stockholms län samtidigt som flyttningarna från Stockholms län till Uppsala län ökade till I Södermanlands län har andelen arbetslösa legat i genomsnitt 1,6 procentenheter högre än i Stockholms län under perioden Åren var andelen arbetslösa i Södermanlands län 2,0 2,8 procentenheter högre än i Stockholms län. Åren låg arbetslösheten på en hög nivå både i Stockholms och i Södermanlands län. Utflyttningen avtog t.o.m för att sedan vända uppåt. Diagram 10 Utflyttningen från Stockholms län till Södermanlands län samt arbetslöshet i procent av befolkningen i åldern år i Stockholms och Södermanlands län Källa: Se diagram 6. 20

23 Analys av arbetspendlingen till Stockholms län från Mälardalslänen Inpendlingen till Stockholms län från de kringliggande länen har i stort sett fördubblats från år 1985 till Trots den stora ökningen finns det årliga variationer i inpendlingen. Åren ökade den snabbt för under de följande två åren ligga på en konstant nivå. Åren minskade inpendlingen för att därefter öka årligen t.o.m med undantag av år Några uppgifter om inpendlingen för år 2008 föreligger ännu inte. I det följande antas att de årliga variationerna i inpendlingen är beroende av den ekonomiska utvecklingen i Stockholms län och i utpendlingslänet. Vidare antas att utflyttningen från Stockholms län till de kringliggande länen genererar ytterligare inpendling. För att kvantifiera en sådan hypotes antas att inpendlingen till Stockholms län är beroende av: Årliga förändringar i BNP d.v.s. en variabel som visar den generella utvecklingen i landet. Andelen av befolkningen år som är öppet arbetslös i Stockholms län d.v.s. en indikator på den ekonomiska utvecklingen i Stockholms län. Andelen av befolkningen år som är öppet arbetslös i utpendlingslänet d.v.s. en indikator på den ekonomiska utvecklingen i resp. län. Utflyttade samma år (som inpendlingen mäts) från Stockholms län per av folkmängden i inflyttningslänet. Utflyttade året innan (inpendlingen mäts) från Stockholms län per av folkmängden i inflyttningslänet. De oberoende variablerna avser händelser som observerats under ett helt kalenderår medan det beroende variabeln, pendlingen, utgår ifrån var personerna bor och arbetar under november månad. Det medför några problem. Personer som flyttar i slutet av året, senare delen av november och december månad, påverkar inte pendlingsstatistiken men väl flyttningsstatistiken. Ett annat problem är när det blir tvära kast i ekonomin. Då påverkas till en början inte årsgenomsnitten lika mycket som pendlingsstatistiken som har en månad, november, som mätmånad. 21

24 Tabell 3 Inpendlare till Stockholms län konstant och koefficienter i multipel linjär regression åren Utpendlingslän Konstant Koefficienter (oberoende variabler) R 2 BNP Arbetslöshet Stockholms län Arbetslöshet utpendlingslänet Flytt samma år till utpendlingslänet Flytt föregående år till utpendlingslänet Uppsala län ** 866 *** *** ** 0,77 Södermanlands län * 355 ** * ,80 Östergötlands län *** -698 *** 517 *** *** 335 0,93 Gotlands län 434 *** *** 117 *** ,89 Örebro län * ,75 Västmanlands län ** 0,80 Gävleborgs län ,75 Standardavvikelser Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Gotlands län Örebro län Västmanlands län Gävleborgs län Källa: Egna beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister och SCB:s statistikdatabas. Arbetslöshet ( ) från Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister och ( ) från SCB:s statistikdatabas (allmän statistik).tidsserierna är sammanfogade med den metod som används för kedjeindex (året då kedjningen genomförs behövs uppgifter både från den gamla och nya tidsserien). Källa för pendlingsstatistiken är raps. Anmärkning: ***= signifikant på 1-% nivån, **= signifikant på 5-% nivån och *= signifikant på 10-% nivån. N=21 för varje län. Konstanten har fått negativa värden i flera fall beroende på den snabba tillväxten i pendlingen och är inte av något större intresse för analysen. Modellens oberoende variabler ger förväntade tecken för koefficienterna i regressionsmodellen. Determinationskoefficienten (R2) är ganska hög men har en tendens att öka ju fler oberoende variabler vi har i vår modell. Samtidigt innebär fler oberoende variabler även att vi kan få skensamband som ger oss en falsk hög R2. När R2 är hög och variablerna icke-signifikanta tyder det på att variablerna är korrelerade med varandra, s.k. multikollinearitet. Modellen förklarar således inte speciellt väl inpendlingen men kan tjäna som utgångspunkt för vidareutveckling av modellerna och analyserna. Pendlingsströmmarna från de kringliggande länen har en del specifika egenskaper. En stor del av både pendlings- och flyttningsutbytet mellan Uppsala län respektive Södermanlands län och Stockholms län är koncentrerad till gränskommunerna i de båda länen. Det gör att både pendling och flyttning över länsgräns i stor utsträckning sker över tämligen korta avstånd. Modellen verkar ge en bättre förklaring när det gäller pendlingen från Östergötlands län. Koefficienterna för 4 av de 5 variablerna som ingår i modellen avviker signifikant från 0. Är man bosatt på Gotland och arbetar i Stockholms län kan det vara fråga om veckopendling och distansarbete. Modellen förklarar pendlingsströmmarna från Västmanlands län, Örebro län och Gävleborgs län betydligt sämre. 22

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Befolkningsförändringar per kvartal 2009

Befolkningsförändringar per kvartal 2009 2010:7 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur Befolkningsprognos 2010 2019 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket Befolkningsförändringar och folkmängd i Stockholms län och riket 1931-2009 Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1931-1940

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

2010:4. Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län

2010:4. Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län 2010:4 Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län Befolkningsprognos 2010 2019 Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län 2010:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Statistikinfo 2014:03

Statistikinfo 2014:03 Statistikinfo 2014:03 Folkmängden ökade med 1681 personer i Linköping 2013 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 681 personer 2013, det är en betydligt större ökning än både 2011 och 2012. Vid årsskiftet

Läs mer

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden 276 3 Storstadsområden SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2002 Tabell 3.1 Folkmängd i storstadsområdena 31 december 2001 och 2002 Population in the metropolitan areas on Dec. 31, 2001 and 2002 Storstadsområde

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län 2009:1 Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län Befolkningsprognos 2009 2018 Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 2008 När, var, hur vänder det? 2009:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015 Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 Arbetslösheten i länet fortfarande lägst i landet Uppsala läns arbetsmarknad är fortsatt stabil. I mars nyanmäldes

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 Färre lediga platser Under september anmäldes närmare 950 lediga platser till Arbetsförmedlingen i

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Demografisk rapport 2012:07 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2012-2021/45 Bostadsbyggnadsplaner för Stockholms

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av mars månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av mars månad 2012 2012-04-17 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av mars månad 2012 Färre lediga platser Under mars anmäldes närmare 1 600 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen Demografisk rapport 213:1 Befolkningsutvecklingen 212 Befolkningsprognos 213-222/45 Befolkningsutvecklingen 212 i Stockholms län 213:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 2012-05-101 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser i Stockholms län ligger på fortsatt höga nivåer och uppgick i

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 215:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002 31 Skälen till att personer väljer att flytta varierar. Bland framför allt yngre personer är studier ett skäl till att flytta. Vissa väljer att flytta för att bedriva gymnasiestudier på annan ort men det

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Befolkningsförändringar under 2014

Befolkningsförändringar under 2014 FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Tabell 101 för Stockholms län och kommuner

Tabell 101 för Stockholms län och kommuner 2009:2 Befolkningsförändringar Den underliggande trenden i flyttningarna redovisade per kvartal Tabell 101 för Stockholms län och kommuner Befolkningsprognos 2009 2018 Befolkningsförändringar Den underliggande

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst 2014:4 Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms län är känt för sin höga utbildningsnivå. Samtidigt ligger länet under riksgenomsnittet på flera av gymnasieskolans resultatmått. För att möta

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal 2012:3 Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Arbetslösheten har haft

Läs mer

Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen

Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen Befolkningsutveckling 2003 (län) Flyttnetto 2003 Storleken

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 Fler lediga platser jämfört med samma månad 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i februari högre än under samma

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under juli påbörjade 525 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013 2014-01-14 Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län december 2013 21 480 (10,2 %) 9 590 kvinnor (9,7 %) 11 890 män (10,6 %) 5 390 unga 18-24 år (21,6 %) (Andel av registerbaserade arbetskraften)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001 41 Inrikes flyttningar Inrikes omflyttning är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare och antalet utflyttare (flyttnettot)

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014 Aktiviteteten på Stockholms arbetsmarknad avtog under juli månad. Flödena in och ut ur

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Befolkningsförändringar under år 2014

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Befolkningsförändringar under år 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-02-19 Befolkningsförändringar under år 2014 Befolkningsförändringar under år 2014 Författare: Per-Erik Mårtensson Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 2012-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 Arbetsmarknaden har tydligt mattats av och antalet personer varslade om uppsägning steg kraftigt under

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Kraftig ökning av antalet som fått arbete Under februari påbörjade 800 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Demografisk rapport 215:6 Modellutveckling 215: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Befolkningsprognos 215 224/5 2(38) 3(38) Regressionsmodellen för inrikes inflyttning i befolkningsprognosen Inledning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 9 maj 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län april 2014 9 543 (7,2 %) 3 962 kvinnor (6,3 %) 5 581 män (8,0 %) 2 227

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, november 2014

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, november 2014 Något färre fick arbete 1 685 personer fick arbete under november och det

Läs mer

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten PTS bredbandskartläggning 2012. Ser man till andelen boende som har tillgång till fiber så ligger Halland näst sist. Se nedan. Bottenstriden!

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer