2010:2. Riktade flyttningar och arbetspendling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2010:2. Riktade flyttningar och arbetspendling"

Transkript

1 2010:2 Riktade flyttningar och arbetspendling Befolkningsprognos

2

3 2010:2 Riktade flyttningar och arbetspendling Befolkningsprognos

4

5 Riktade flyttningar och arbetspendling mellan Stockholms län och omgivande län och kommuner

6 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Regionplanekontoret/SLL, SCB, USK AB och Demografikonsulten, samt adjungerade forskare. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, Ulla Moberg, Regionplanekontoret/SLL, Projektledare och red. Ulla Moberg Regionplanekontoret, Stockholm läns landsting Box 4414, Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn , Fax Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB RTN ISSN XXXX-XXXX

7 Förord Följande rapport är en utvidgning av rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. En statistisk studie av befolkningstillväxten i Stockholms län , med utblick mot Dessutom finns en självständig bilaga som fokuserar på flyttningarna mellan Stockholms län och övriga län i Östra Mellansverige samt bilagor för Stockholms läns 26 kommuner på Regionplanekontorets hemsida. Nedanstående rapport har som syfte att närmare granska flyttningarna mellan kommunerna i Stockholms län och Mälardalen samt Östra Mellansverige och utöver detta har även studier av officiell statistik om arbetspendling tillkommit. Tidigare har bl.a. rapporten i Gula serien 3:2007 Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller. Riktade flyttningar och pendling publicerats. Pendling är ett mer komplicerat ämne än man kan föreställa sig. Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) avser pendling över kommun- eller länsgräns. I RAMS finns uppgifter om dagbefolkning och nattbefolkning. I Stockholms län, som är en gemensam bostads- och arbetsmarknad, är dagbefolkningen framför allt koncentrerad till de centrala regiondelarna. Nattbefolkningen är dock inte lika koncentrerad till de centrala delarna av Stockholms län och en stor del är till och med bosatta utanför länet och tillhör således kategorin pendlare över länsgräns. FA, Tillväxtverkets Funktionella analysregioner (tidigare LA) är en indelning som har som syfte att beskriva arbetsmarknadens funktionssätt för geografiska områden som är relativt oberoende av omvärlden med avseende på utbud och efterfrågan av arbetskraft. Indelningen kan förändras över tiden beroende på förändringar i pendlingsströmmarnas riktning och styrka. FA är främst tänkt att användas vid regionala analyser men används även för att beskriva regionförstoring. I Resvaneundersökningarna (RVU) studeras befolkningens dagliga resande utanför det egna hemmet, vid vilka tidpunkter resorna görs, vilka färdsätt som används och vad som är syftet/ärendet för resan. Alla resor inom Sverige kartläggs såväl som resor till och från utlandet. Flyttningar och pendling och regionförstoring har studerats i ett stort antal projekt och forskningsprojekt under årens lopp och därför hänvisas i första hand till KTH:s, Tillväxtverkets, SIKA:s och SCB:s m.fl. hemsidor för en komplettare genomgång av detta gränslösa ämnesområde. I rapporten som följer har vi begränsat oss till en ganska omfattande och kvalificerad deskriptiv statistisk redovisning av ett fåtal variabler. Arbetet med fler variabler och fullständigare analyser fortsätter och publiceras i kommande rapporter. 5

8 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Utvecklingen i Sverige Länets flyttningar uppvisar stora variationer Universitetslänet Uppsala län Södermanlands län utbytet med Stockholms län avgör tillväxten Östergötlands län från industri till akademiskt lärosäte Gotlands län starka band med Stockholms län Örebro län medellän med svag befolkningsutveckling Västmanlands län kraftig expansion, sedan stagnation Gävleborgs län industrilän med folkminskning Antalet utrikes födda fördubblat på drygt 20 år Arbetspendlingen Storstadsområden en statistisk indelning Bilaga Folkmängdstabeller för län och kommuner

9 Sammanfattning Omflyttningen i Sverige har under flera decennier trendmässigt legat på en ganska konstant nivå. Under miljonprogramsåren var den hög för att under 1970-talet gå ned. Efter 1990-talskrisen har omflyttningen åter ökat något. Arbetspendlingen har ökat i snabb takt sedan 1990-talskrisen. I lågkonjunkturer minskar flyttningarna. På regional nivå, för Stockholms län, kan det vara stora variationer över tiden i in- och utflyttningen. Länet har stort flyttningsutbyte med Uppsala och Södermanlands län Stockholms läns flyttningsomland kan delas i tre koncentriska områden. Det närmaste området utgörs av Uppsala, Södermanlands och Gotlands län. Drygt 1 procent av befolkningen i de tre länen har årligen flyttat till Stockholms län. Strömmen i motsatt riktning har varit ungefär lika stor. Mot Södermanlands län har länet som regel haft ett underskott. Mot Uppsala och Gotlands län har in- och utflyttningen för det mesta varit i balans. Nästa område utgörs av 8 län, nämligen Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Östergötlands, Västerbottens, Jämtlands, Örebro och Västernorrlands län. Ifrån dessa län har årligen drygt 0,5 procent av befolkningen flyttat till Stockholms län. Inflyttningen till länet har som regel varit något större än utflyttningen. Resterande 9 län har haft ett lågt flyttningsutbyte med Stockholms län. De båda andra storstadsområdena, Göteborg och Malmö, ligger närmare. I dessa 9 län har flyttningarna till Stockholms län varit något fler än i motsatt riktning. Utflyttarna är unga nybörjare på högskolor och universitet, familjer med barn i förskoleåldern och personer i övre medelåldern Något schablonmässigt kan man påstå att det finns tre kategorier av utflyttare från Stockholms län: 1. Unga människor i 20-årsåldern. Som regel brukar omflyttningen vara intensivast i åldrarna år men vad gäller utflyttarna till län med stora lärosäten är många i åldern år. 2. Barnfamiljer med barn i förskole- och skolåldern vilka bl. a flyttar till grannlänen. En ganska stor andel av utflyttarna fortsätter att pendla till jobb i länet. 3. En annan kategori som lämnar länet är personer i åldrarna år. Invandrarna flyttar till kommuner med hög andel invandrare Gruppen utrikes födda har under de två senaste decennierna ensamt svarat för Stockholms flyttningsöverskott. Var femte person som flyttar till länet från övriga Sverige är född utomlands. Varannan långpendlare jobbar i Stockholm/Solna Drygt personer boende i de kringliggande länen har sin arbetsplats i Stockholms län. Ungefär hälften av inpendlarna arbetar i Stockholm eller Solna. Omkring 1/4 av inpendlarna från de angränsande länen jobbar i gränskommunerna. Det innebär att ungefär 1/4 av pendlingen är korta arbetsresor. 7

10 Pendlingen från de närmast kringliggande länen har ökat kraftigt Från Uppsala län har inpendlingen ökat med ca 64 procent från till och från Södermanlands län med nästan 88 procent. Från Västmanlands län har inpendlingen fördubblats. Utpendlingen är stor från länens gränskommuner. Karaktäristiskt för alla kommuner i Stockholms län med hög inpendling från kringliggande län är att de är belägna vid kommunikationsstråken mot Stockholm. Pendla istället för att flytta? De förbättrade kommunikationerna gör att gränsen mellan pendling och flyttning blir mer och mer diffus. Dubbel bosättning och veckopendling är ett mellanting av flyttning och pendling. Flera gränskommuner i Uppsala län och Södermanlands län har likheter med förortskommunerna i länet. De har betydande inflyttning från Stockholms län samtidigt som en hög andel av de förvärvsarbetande har sitt jobb i länet. 8

11 Inledning Definitionen av Mälardalen kan variera men betyder ofta Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län. Aktuell flyttnings- och pendlingsstatistik bekräftar att Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län tillhör omlandet till Stockholms län, men knappast Örebro län. Omflyttningen mellan Gotland och Stockholms län ligger på samma nivå som flyttningarna mellan Stockholms län och de båda grannlänen och därför kan Gotlands län räknas till den inre delen av Stockholms omland. Diagram 1 Inflyttade till Stockholms län per av folkmängden i utflyttningslänet och utflyttade från Stockholms län per av folkmängden i inflyttningslänet - genomsnitt för åren Källa: Egna beräkningar baserade på raps. Stockholms läns flyttningsomland kan delas i tre koncentriska områden. Det närmaste området utgörs av Uppsala, Södermanlands och Gotlands län. Drygt 1 procent av befolkningen i de tre länen flyttar årligen till Stockholms län. Strömmen i motsatt riktning är ungefär lika stor. I nästa område flyttar drygt 0,5 procent av befolkningen årligen till Stockholms län. Åtta län ingår i området nämligen Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Östergötlands, 9

12 Västerbottens, Jämtlands, Örebro och Västernorrlands län. Inflyttningen till länet är som regel något större än utflyttningen. Resterande 9 län har lågt flyttningsutbyte mot Stockholms län. Göteborg och Malmö ligger närmare. I dessa 9 län är också flyttningarna till Stockholms län något fler än i motsatt riktning. Från länets horisont ser flyttningsutbytet mot övriga Sverige ut något annorlunda. Antalet inflyttade från det folkrika Västra Götalands län är ungefär lika stort som från det närbelägna Uppsala län. Flyttningarna mellan Skåne län och Stockholms län är fler än mellan Södermanlands län och Stockholms län. Efter Södermanlands län har Stockholms län störst flyttningsutbyte med Östergötlands, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Diagram 2 Inflyttade till Stockholms län och utflyttade från Stockholms län per av folkmängden i Stockholms län genomsnitt för åren Källa: Egna beräkningar baserade på raps. I Sverige finns två tillväxtregioner. Den ena är Stockholms län och Uppsala där befolkningstillväxten är mer än dubbelt så snabb som i riket. Den andra är de tre Västkustlänen, Västra Götalands, Hallands och Skåne län, med en folkökning som är snabbare än rikets. Övriga delar av landet har folkminskning eller bara en svag folkökning. Åren har folkmängden förändrats enligt nedanstående tablå: 10

13 Tablå 1 Folkmängd i 1000-tal 31 dec 2008 Folkökning Antal i 1000 tal Procent Stockholms län ,5 Uppsala län ,5 Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Örebro, Västmanlands och Gävleborgs län ,4 Västra Götalands, Hallands och Skåne län ,9 Smålandslänen 1 och Blekinge län ,7 Skogslänen 2 exkl. Gävleborgs län ,7 Sverige ,7 Källa: SCB:s befolkningsstatstik. Folkökningen för Uppsala län och Västmanlands län har korrigerats för överföringen av Heby kommun från Västmanlands till Uppsala län. Norrland och stora delar av Svealand har traditionellt varit Stockholms läns flyttningsomland. Skogslänen, Norrland med Dalarnas och Värmlands län, kommer troligen att betyda allt mindre för Stockholms läns flyttningsutbyte beroende på fortsatt folkminskning. Länen i Östra Mellansverige med Gävleborgs län men utan Uppsala län torde även i fortsättningen ligga kvar på nuvarande nivå i flyttningsutbytet med Stockholms län. Trots ökade pendlingsmöjligheter till Stockholms län har folkmängden bara ökat med drygt 3 procent från 1985 till Uppsala län tillsammans med Västra Götalands och Skåne län kommer sannolikt att alltmer dominera i länets flyttningsutbyte. 1 Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län 2 Med skogslänen brukar man avse Norrlandslänen (Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län) samt Dalarnas och Värmlands län. 11

14 Diagram 3 Inpendlare till Stockholms län per av folkmängden i utpendlingslänet och utpendlare från Stockholms län per av folkmängden i inpendlingslänet genomsnitt för åren Källa: Egna beräkningar baserade på raps. Flyttnings- och pendlingsmönstren ger ungefär samma bild av Stockholms läns relationer till övriga länen i landet. De båda grannlänen, Uppsala och Södermanlands län, har inte oväntat störst pendlingsutbyte med Stockholms län. Därefter kommer Västmanlands, Gotlands, Gävleborgs, Dalarnas, Östergötlands och Örebro län. Gränsen mellan pendling och flyttning blir mer och mer diffus. Förbättrade kommunikationer, IT-utvecklingen och förändrade förhållanden på arbetsmarknaden bidrar till att fler kan arbeta på distans och/eller pendla över tämligen långa avstånd. Dubbel bosättning och veckopendling är ett mellanting av flyttning och pendling. 12

15 Utvecklingen i Sverige Myten om den ökade rörligheten stämmer inte om man med rörlighet avser omflyttningen. Under den senaste 50-årsperioden har omkring 2 procent av landets befolkning flyttat från ett län till ett annat årligen. Under 1960-talet var omflyttningen hög inte bara beroende på att 40-talisterna var i de flyttintensiva åldrarna utan också beroende på hög rörlighet i befolkningen. Rörligheten avtog på 1970-talet och förblev låg under 1980-talet. Efter 1990-talskrisen har omflyttningen legat på en högre nivå än på 1980-talet men inte nått de nivåer som noterades på 1960-talet. En FA-region är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. Samtidigt är FA-regionen företagens huvudsakliga rekryteringsområde för arbetskraft. Indelningen är främst tänkt att användas vid regionala analyser 3. I Stockholms FA (tidigare LA) ingår förutom kommunerna i Stockholms län Håbo, Gnesta, Strängnäs, Trosa, Knivsta, Tierp, Uppsala, Enköping, Östhammar och Heby. Diagram 4 Pendlare och flyttare per av folkmängden i Sverige Källa: Egna beräkningar baserade på raps och SCB:s statistikdatabas. Anmärkning: Flyttningsstatistiken för 24 län efter år 1996 är schablonmässigt beräknad enligt de metoder som redovisats på sid 22 i Stockholmsmigranter kring millennieskiftet rapport 2:2007 (Regionplanekontoret). Omflyttningen mellan de 72 FA-regionerna 4 ligger på samma nivå som omflyttningen mellan de 24 länen som fanns före Stockholms, Göteborgs och Malmö FA regioner omfattar delar av 2 eller 3 län enligt den gamla länsindelningen. Omflyttningen över länsgräns i storstadsregionerna elimineras när man använder FA-regioner som indelning. De eliminerade flyttningarna är ungefär lika många som antalet flyttningar mellan FAregioner inom övriga län. 3 Se Tillväxtverkets hemsida, FA = Tillväxtverkets 72 Funktionella analysregioner. Tidigare Nuteks LA-regioner, Lokala arbetsmarknadsregioner. 13

16 Däremot har allt fler människor börjat arbetspendla 5. Runt 1990 pendlade ca 2,5 procent av befolkningen mellan FA-regioner fler under högkonjunkturåren och färre under krisåren i början på 1990-talet. Därefter har trenden varit stigande. Som alltid spelar gränsdragningen mellan områden stor roll när omflyttningen analyseras. Under den senaste 40-årperioden har ca 4 procent av landets befolkning flyttat över en kommungräns årligen. Miljonprogramsåren runt 1970 med många nybyggda bostäder gav hög omflyttning. Runt 1990 pendlade ca 12 procent av befolkningen över kommungräns. Eftersom en arbetspendlare i statistiken är en person som har sin bostad (enligt folkbokföringen) i en kommun och sitt arbetsställe i en annan kommun, så blir resultaten på kommunnivå inte helt relevanta i en region som Stockholms län som är en gemensam bostads- och arbetsmarknad och där arbetsplatserna i många fall är koncentrerade till vissa regiondelar. Diagram 5 Pendlare och flyttare mellan kommuner per av folkmängden i Sverige resp Källa: Egna beräkningar baserade på raps och SCB:s statistikdatabas. Anmärkning: Flyttningsstatistiken är justerad för ändringar i kommunindelningen som inträffat t.o.m Nybildade kommuner 1992 och senare redovisas tillsammans med moderkommunen innan kommunen bildades. Pendlingsstatistiken redovisas genomgående enligt den senare principen. De brister på jämförbarhet som den ändrade kommunindelningen medför påverkar inte en redovisning med den noggrannhet som finns i diagrammet ovan. 5 Före 1985 finns uppgifter om arbetspendling bara vart 5:e år från Folk- och bostadsräkningarna. 14

17 Analys av flyttningarna mellan Stockholms län och Mälardalslänen De årliga variationerna i flyttningarna mellan Stockholms län och de kringliggande länen har ofta satts i samband med upp- och nedgångar i ekonomin. För att testa hypotesen har tre variabler valts Årliga förändringar i BNP en variabel som visar den generella utvecklingen i landet. Andelen av befolkningen år som är öppet arbetslös i Stockholms län en indikator på den ekonomiska utvecklingen i Stockholms län. Andelen av befolkningen år som är öppet arbetslös i ut/inflyttningslänet en indikator på den ekonomiska utvecklingen i resp. län. Koefficienterna och konstanten har skattats med multipel linjär regression där inflyttningen till Stockholms län är den beroende variabeln. Resultatet av skattningarna framgår av nedanstående tabeller där värden som signifikant avviker från 0 markerats. Tabell 1 Inflyttade till Stockholms län koefficienterna i multipel linjär regression åren Utflyttningslän Konstant Koefficienter R 2 BNP Arbetslöshet Stockholms län Arbetslöshet utflyttningslänet Uppsala län *** ,32 Södermanlands län *** 82 *** ,54 Östergötlands län 739 *** 121 *** *** 920 *** 0,74 Gotlands län 324 *** 22 *** -164 *** 140 *** 0,67 Örebro län 934 *** 51 ** ,34 Västmanlands län *** 76 *** ,40 Gävleborgs län *** 83 *** -224 *** 151 *** 0,63 Standardavvikelser Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Gotlands län Örebro län Västmanlands län Gävleborgs län Källa: Egna beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister och SCB:s statistikdatabas. Arbetslöshet ( ) från Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister, ( ) från SCB:s statistikdatabas (allmän statistik) och ( ) från SCB:s statistikdatabas (AKU). Tidsserierna är sammanfogade med den metod som används för kedjeindex (året då kedjningen genomförs behövs uppgifter både från den gamla och nya tidsserien). Anmärkning: ***= signifikant på 1-% nivån, **= signifikant på 5-% nivån och *= signifikant på 10-% nivån. N=23 för varje län. Det är bara i 3 län av 7 som modellen har en någorlunda hög förklaringsgrad. Det gäller flyttningarna från Östergötlands, Gotlands och Gävleborgs län till Stockholms län. Med stigande arbetslöshet i det egna länet ökar flyttningen till Stockholms län och med avtagande arbetslöshet i Stockholms län stiger flyttningen till Stockholms län. Koefficienterna, redovisade i tabellen, för de tre länen avviker signifikant från 0. En tolkning är att flyttningarna från de tre länen till Stockholms län har ett samband med hur arbetsmarknaden utvecklas i hemlänet och i Stockholms län. Flyttströmmarnas förändringar över tiden från de tre länen är en god illustration av den neoklassiska migrationsteorin. Enligt den neoklassiska teorin är det framförallt de strukturella faktorerna som påverkar motiven till ett migrationsbeslut: pull, d.v.s. de faktorer som drar en migrant till en region, och push d.v.s. de faktorer som driver en migrant 15

18 från den egna regionen. I Stockholms län har arbetslösheten genomgående varit lägre än i de tre länen. Flyttningarna från Östergötlands län till Stockholms län är ett belysande exempel. Åren avtog flyttningarna från Östergötlands län samtidigt som arbetslösheten minskade både i Stockholms län och i Östergötlands län (diagram 6). Därefter steg arbetslösheten fram till år 1993 samtidigt som inflyttningen ökade fram till år I Östergötlands län låg arbetslösheten på ca 6 procent fram till 1996 för att sedan vända nedåt till drygt 2 procent I Stockholms län var utvecklingen likartad men på en lägre nivå. Åren låg arbetslösheten på ca 4 procent för att gå ned till drygt 1 procent år Som framgår av diagrammet ökade inflyttningen fram till 1998 för att sedan vända nedåt och nå bottennivån åren Vändningen i flyttströmmen kom ett par år efter svängningarna på arbetsmarknaden. Mönstret upprepades vid den mildare lågkonjunkturen i början av 2000-talet med ökad inflyttning Diagram 6 Inflyttade från Östergötlands län och arbetslöshet i procent av befolkningen i åldern år i Östergötlands län och Stockholms län Källa: Inflyttade från Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. Arbetslöshet ( ) från Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister, ( ) från SCB:s statistikdatabas (allmän statistik) och ( ) från SCB:s statistikdatabas (AKU). Tidsserierna är sammanfogade med den metod som används för kedjeindex (året då kedjningen genomförs behövs uppgifter både från den gamla och nya tidsserien). Effekterna av finanskrisen som slog till under de 4 sista månaderna år 2008 hann inte påverka flyttningarna i någon större omfattning under det året. De slutsatser som redovisas ovan är ingen nyhet utan är belagda i ett flertal rapporter (se t.ex. sid i Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt, A2005:016, ITPS). Inflyttningen till Stockholms län har traditionellt haft ett positivt samband med konjunkturutvecklingen, t.ex. BNP:s utveckling. Regressionsanalysens resultat stödjer den uppfattningen för 6 av de 7 län som omger Stockholms län. Sambandet har försvagats under 90- och 00-talen då invandrarna och ungdomarna flyttat till Stockholms län oavsett konjunkturläget. Med hjälp av diagram 7 för Östergötlands län ser man inga klara och tydliga samband mellan förändringarna i BNP och flyttningarna från Östergötlands län till Stockholms län. Givet att nivån på arbetslösheten är konstant både i Östergötlands och i Stockholms län 16

19 ökar migrationen med 121 personer från Östergötlands län om BNP-tillväxten ökar med 1 procent. Minskar BNP-tillväxten med 1 procent avtar migrationen från Östergötland. Koefficienterna för den regionala utvecklingen (här uttryckt som procent arbetslösa i Stockholms län och ut/inflyttningslänet) antar värden som är flera gånger större än koefficienten för BNP-utvecklingen. Uppfattningen att inflyttningen till Stockholms län tilltar när arbetslösheten ökar har således bekräftats. Detta torde gälla för de områden som ligger utanför Stockholms LA-region. Diagram 7 Årliga förändringar av BNP i procent och antalet inflyttade från Östergötlands län Källa: SCB:s nationalräkenskaper och Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. Flyttningarna från Uppsala län till Stockholms län styrs i högre grad av andra faktorer än de som ingår i modellen. Modellens förklaringsgrad är låg. Flyttströmmen har olika inslag som nyexaminerade akademiker, personer som byter arbete och personer som enbart byter bostad. Norra delen av Stockholms län och södra delen av Uppsala län utgör en gemensam bostadsmarknad. 17

20 Diagram 8 Inflyttade från Örebro län och arbetslöshet i procent av befolkningen i åldern år i Örebro län och Stockholms län Källa: se diagram 6. För flyttningarna från Västmanlands, Södermanlands och Örebro län till Stockholms län har också modellen låg förklaringsgrad möjligen beroende på att arbetslösheten är betydligt högre i Örebro och Västmanlands län än i Stockholms län. Trots att arbetslösheten började avta år 1997 i både Örebro och Västmanlands län fortsatte inflyttningen till Stockholms län att öka. Flyttströmmen från Västmanlands län vände nedåt först år 2000 och från Örebro ett år senare. Förklaringen torde vara att arbetslösheten åren var 2,1 3,3 procentenheter lägre i Stockholms län än i Örebro och Västmanlands län. I tabellen nedan visas de samband som föreligger mellan utflyttningen från Stockholms län och förhållandena på arbetsmarknaden i Stockholms län och i inflyttningslänet samt utvecklingen av BNP enligt en multipel linjär regressionsmodell. Enligt regressionsmodellen är det möjligtvis i tre fall som betingelserna på arbetsmarknaden signifikant påverkar utflyttningen från Stockholms län. Det är utflyttningen till Uppsala län, Gotlands län och Västmanlands län. 18

21 Tabell 2 Utflyttade från Stockholms län koefficienterna i multipel linjär regression åren Inflyttningslän Konstant Koefficienter R 2 BNP Arbetslöshet Stockholms län Arbetslöshet inflyttningslänet Uppsala län *** ** -956 ** 0,27 Södermanlands län *** * 0,35 Östergötlands län *** ,17 Gotlands län 379 *** ** 144 ** 0,29 Örebro län *** ** 0,50 Västmanlands län *** *** -334 *** 0,52 Gävleborgs län *** ,46 Standardavvikelser Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Gotlands län Örebro län Västmanlands län Gävleborgs län Källa: Se föregående tabell. Anmärkning: ***= signifikant på 1-% nivån, **= signifikant på 5-% nivån och *= signifikant på 10-% nivån. N=23 för varje län. Trots att man visuellt tycker sig se samband mellan utvecklingen på arbetsmarknaden och utflyttningen skattar modellen inte några säkerställda samband för de övriga länen. Med hjälp av två diagram (9 och 10) ska vi titta på utflyttningen till Uppsala län och Södermanlands län för att se om det finns visuella tecken på samband som modellen inte förmår att skatta. Diagram 9 Utflyttningen från Stockholms län till Uppsala län samt arbetslöshet i procent av befolkningen i åldern år i Stockholms och Uppsala län Källa: se diagram 6. 19

22 Andelen av befolkningen som är arbetslös har genomgående varit högre i Uppsala län än i Stockholms län utom åren Under krisåren var andelen arbetslösa 0,9 1,5 procentenheter högre i Uppsala län än i Stockholms län. Under den perioden var utflyttningen låg från Stockholms län. Från 1995 till 2002 avtog arbetslösheten både i Uppsala och i Stockholms län samtidigt som flyttningarna från Stockholms län till Uppsala län ökade till I Södermanlands län har andelen arbetslösa legat i genomsnitt 1,6 procentenheter högre än i Stockholms län under perioden Åren var andelen arbetslösa i Södermanlands län 2,0 2,8 procentenheter högre än i Stockholms län. Åren låg arbetslösheten på en hög nivå både i Stockholms och i Södermanlands län. Utflyttningen avtog t.o.m för att sedan vända uppåt. Diagram 10 Utflyttningen från Stockholms län till Södermanlands län samt arbetslöshet i procent av befolkningen i åldern år i Stockholms och Södermanlands län Källa: Se diagram 6. 20

23 Analys av arbetspendlingen till Stockholms län från Mälardalslänen Inpendlingen till Stockholms län från de kringliggande länen har i stort sett fördubblats från år 1985 till Trots den stora ökningen finns det årliga variationer i inpendlingen. Åren ökade den snabbt för under de följande två åren ligga på en konstant nivå. Åren minskade inpendlingen för att därefter öka årligen t.o.m med undantag av år Några uppgifter om inpendlingen för år 2008 föreligger ännu inte. I det följande antas att de årliga variationerna i inpendlingen är beroende av den ekonomiska utvecklingen i Stockholms län och i utpendlingslänet. Vidare antas att utflyttningen från Stockholms län till de kringliggande länen genererar ytterligare inpendling. För att kvantifiera en sådan hypotes antas att inpendlingen till Stockholms län är beroende av: Årliga förändringar i BNP d.v.s. en variabel som visar den generella utvecklingen i landet. Andelen av befolkningen år som är öppet arbetslös i Stockholms län d.v.s. en indikator på den ekonomiska utvecklingen i Stockholms län. Andelen av befolkningen år som är öppet arbetslös i utpendlingslänet d.v.s. en indikator på den ekonomiska utvecklingen i resp. län. Utflyttade samma år (som inpendlingen mäts) från Stockholms län per av folkmängden i inflyttningslänet. Utflyttade året innan (inpendlingen mäts) från Stockholms län per av folkmängden i inflyttningslänet. De oberoende variablerna avser händelser som observerats under ett helt kalenderår medan det beroende variabeln, pendlingen, utgår ifrån var personerna bor och arbetar under november månad. Det medför några problem. Personer som flyttar i slutet av året, senare delen av november och december månad, påverkar inte pendlingsstatistiken men väl flyttningsstatistiken. Ett annat problem är när det blir tvära kast i ekonomin. Då påverkas till en början inte årsgenomsnitten lika mycket som pendlingsstatistiken som har en månad, november, som mätmånad. 21

24 Tabell 3 Inpendlare till Stockholms län konstant och koefficienter i multipel linjär regression åren Utpendlingslän Konstant Koefficienter (oberoende variabler) R 2 BNP Arbetslöshet Stockholms län Arbetslöshet utpendlingslänet Flytt samma år till utpendlingslänet Flytt föregående år till utpendlingslänet Uppsala län ** 866 *** *** ** 0,77 Södermanlands län * 355 ** * ,80 Östergötlands län *** -698 *** 517 *** *** 335 0,93 Gotlands län 434 *** *** 117 *** ,89 Örebro län * ,75 Västmanlands län ** 0,80 Gävleborgs län ,75 Standardavvikelser Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Gotlands län Örebro län Västmanlands län Gävleborgs län Källa: Egna beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister och SCB:s statistikdatabas. Arbetslöshet ( ) från Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister och ( ) från SCB:s statistikdatabas (allmän statistik).tidsserierna är sammanfogade med den metod som används för kedjeindex (året då kedjningen genomförs behövs uppgifter både från den gamla och nya tidsserien). Källa för pendlingsstatistiken är raps. Anmärkning: ***= signifikant på 1-% nivån, **= signifikant på 5-% nivån och *= signifikant på 10-% nivån. N=21 för varje län. Konstanten har fått negativa värden i flera fall beroende på den snabba tillväxten i pendlingen och är inte av något större intresse för analysen. Modellens oberoende variabler ger förväntade tecken för koefficienterna i regressionsmodellen. Determinationskoefficienten (R2) är ganska hög men har en tendens att öka ju fler oberoende variabler vi har i vår modell. Samtidigt innebär fler oberoende variabler även att vi kan få skensamband som ger oss en falsk hög R2. När R2 är hög och variablerna icke-signifikanta tyder det på att variablerna är korrelerade med varandra, s.k. multikollinearitet. Modellen förklarar således inte speciellt väl inpendlingen men kan tjäna som utgångspunkt för vidareutveckling av modellerna och analyserna. Pendlingsströmmarna från de kringliggande länen har en del specifika egenskaper. En stor del av både pendlings- och flyttningsutbytet mellan Uppsala län respektive Södermanlands län och Stockholms län är koncentrerad till gränskommunerna i de båda länen. Det gör att både pendling och flyttning över länsgräns i stor utsträckning sker över tämligen korta avstånd. Modellen verkar ge en bättre förklaring när det gäller pendlingen från Östergötlands län. Koefficienterna för 4 av de 5 variablerna som ingår i modellen avviker signifikant från 0. Är man bosatt på Gotland och arbetar i Stockholms län kan det vara fråga om veckopendling och distansarbete. Modellen förklarar pendlingsströmmarna från Västmanlands län, Örebro län och Gävleborgs län betydligt sämre. 22

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län 2009:1 Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län Befolkningsprognos 2009 2018 Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 2008 När, var, hur vänder det? 2009:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen Demografisk rapport 213:1 Befolkningsutvecklingen 212 Befolkningsprognos 213-222/45 Befolkningsutvecklingen 212 i Stockholms län 213:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Tabell 101 för Stockholms län och kommuner

Tabell 101 för Stockholms län och kommuner 2009:2 Befolkningsförändringar Den underliggande trenden i flyttningarna redovisade per kvartal Tabell 101 för Stockholms län och kommuner Befolkningsprognos 2009 2018 Befolkningsförändringar Den underliggande

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 21:11 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys Befolkningsprognos 21 219 Befolkningsprognos 21 219 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 1: Flyktingmottagning bromsar avfolkningen Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 26 för perioden 26-215 Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller Riktade flyttningar och pendling Antal 7 6 5 4 3 3 27 Totalt antal som

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2011, men även en del jämförelser

Läs mer

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Vad har hänt under 2012? Under året har andelen ersättningstagare sakta minskat, det följer en trend som vi kan se även

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Demografisk rapport 2014:07 Fruktsamhet och mortalitet 2013 Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Fruktsamhet och mortalitet 2013 uppdelat på födelseländer,

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Rapport 2011:3 Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Länsstyrelsen Ansvarig utgivare År 2011 611 86 Nyköping Lucie Riad Nr 3 Tel växeln: 0155-26 40 00 ISSN 1400-0792 E-post: sodermanland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2012 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2012, men även en del jämförelser

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län 2009

In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län 2009 2010:14 Andra rapporter i samma serie: Inledning till: Kommun- och planområdesprognoser 2010:1 Riktade flyttningar och arbetspendling 2010:2 Befolkningsframskrivning 2009 2030 2010:3 Befolkningsutvecklingen

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 22 november Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar - per län Utmärkande skillnader mellan Sveriges län Svenska folkets livsdrömmar skiljer sig mellan länen. Topplistorna

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2014:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067

Läs mer