Befolkningsprognos

Transkript

1 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors Befolkningsprognos Inledning Sveriges befolkning ökade med personer Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en rekordhög invandring. Tre fjärdedelar av befolkningstillväxten under året berodde på migrationsnettot. Den enskilt största invandrargruppen var personer födda i Syrien. Närmare föddes under 2014 och ca avled och migrationsnettot var personer. Invandringen till Sverige är den huvudsakliga förklaringen till att folkmängden ökade i så många som 248 av landets 290 kommuner. Stockholms län befolkning ökade med personer Alla kommuner i länet ökade sin befolkning. Störst procentuell folkökning hade Sundbyberg med 3,4 procent följt av Nykvarn med 3,1 procent. Ett tydligt mönster framträder där stora delar av kommunerna i södra Sverige ökar medan vissa kommuner i framförallt Norrlands inland och Dalarna minskar sin befolkning. Befolkningen i Tyresö har under 2014 ökat med 2,5 % eller 1109 personer till invånare vilket är 504 personer eller 1,1 % högre än prognosen. Folkökningen är den högsta sedan Befolkningsökningen i Tyresö har varit en av de lägsta i Stockholms län men under 2014 var det enbart två kommuner Sundbyberg och Nykvarn som hade en högre befolkningsökning än Tyresö. En stor inflyttning av barnfamiljer till framförallt Trollbäcken har skett. Antalet födda uppgick till 486 medan 280 personer avled under året. Kommunprognos. En stor del av kommunens tjänster riktar sig till vissa åldersgrupper. Att göra prognoser om befolkningsförändringar i olika åldrar ger därför en ganska god bild av vilka krav som i framtiden kommer att ställas på kommunen. Bostadsbyggandet har varit lågt under de senaste åren men beräknas åter kommer i gång. Bostadsbyggandet varierar mellan 300 och 650 lägenheter om året under de närmaste åren. Under de närmaste tio åren beräknas ca 4000 lägenheter tillkomma i Tyresö. Förutom byggnationen har hänsyn tagits till permanentbosättning i fritidshus i Östra Tyresö. Tyresö beräknas öka sin befolkning i något snabbare takt änlänsgenomsnittet. Antalet invånare ökar från invånare 2014 till år 2020 och år Enligt befolkningsprognosen kommer antalet förskolebarn att öka från 3480 barn till 3900 barn år Antalet elever på grundskolenivå ökar från 6500 till 6900 år 2018 framförallt på högstadiet. Ungdomarna år har nått sin lägsta punkt och ökar åter. Antalet äldre i Tyresö ökar framförallt över 80 år. Den förvärvsarbetande gruppen, åringarna, ökar 3200 personer fram till 2020 och med 4800 fram till Osäkerheten i prognosen är störst för förskolan medan prognosen för elever och äldre är betydligt säkrare. Att prognosen för förskolan är mer osäker beror dels på att prognosen bygger på antaganden om antalet födda men också på att familjerna är mer rörlig medan barnen är yngre.

2 2 Delområdesprognos. För att få en uppfattning om befolkningssammansättningen i olika områden har en prognos gjorts för tre områden, Trollbäcken, Bollmora och Tyresö Strand inklusive Östra Tyresö. Det finns ibland inga naturliga gränser mellan olika delområden framförallt uppkommer ofta diskussioner till vart Lindalen och Öringe skall höra. I delområdesprognosen tillhör Lindalen (Trollbäcken) och Öringe (Bollmora). Vid beräkningarna har hänsyn tagits till omflyttningar samt planerat bostadsbyggande. Förutom byggnationen har hänsyn tagits till permanentbosättning i fritidshus i Östra Tyresö. Befolkningen beräknas till år 2024 öka med 4700 invånare i Bollmora, med 2700 invånare i Tyresö Strand och med 900 invånare i Trollbäcken. Antalet förskolebarn ökar i alla kommundelar. Antalet elever på låg och mellanstadiet ökar i Trollbäcken och Bollmora och är oförandrat i Tyresö Strand. På högstadiet ökar antalet elever i alla kommundelar. Ungdomarna år minskar i Trollbäcken är oförändrat i Bollmora och ökar i Tyresö Strand. När det yngre äldre är de oförändrade i Trollbäcken och Bollmora men ökar i Tyresö Strand. Äldre över 80 år ökar i samtliga kommundelar. Den förvärvsarbetande gruppen, åringarna ökar i framförallt Bollmora och Tyresö Strand. Osäkerheten i delområdesprognosen är större än i kommunprognosen. På grund av osäkerheten bör man vara försiktig då man använder prognosen på delområdesnivå för längre perioder än de närmaste tre åren. Barnafödandet och dödligheten Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, 2,1 barn per kvinna till en för Sverige rekordlåg nivå om 1,5 barn år År 1990 föddes barn under 1999 som lägst Faktum är att så få barn har det inte fötts sedan 1820 talet. En viss nedgång var väntad eftersom vi jämför oss med en tid i slutet på 1980 talet och början av 1990 talet, då det föddes betydligt fler barn än vanligt. Under de följande tio åren ökade barnafödandet och år 2010 föddes barn. Under 2014 föddes barn. Inte ens under åren med rekordlåg nivå 1,5 barn per kvinna hade Sverige en extremt låg fruktsamhet. År 2013 var det bara ett fåtal länder i Europa med högre fruktsamhetstal, däribland Frankrike och Island. Idag är barnafödandet lägst i Östeuropa, Sydeuropa och Mellaneuropa. Norra och Västra Europa har högre födelsetal. I Östra Europa påbörjades en dramatisk nedgång i början av 1990-talet efter kommunist regimernas fall. Barnafödandet senarelagt Fram till omkring början av 1900 talet har mammornas medelålder legat kring eller strax över 30 år varpå den minskade till omkring 26 år under 1960 och 1970 talet. Sedan dess har medelåldern åter ökat. Sedan 2004 har dock medelåldern i riket vid första barnets födelse legat kring 29 år. Lågkonjunkturen i början av 1990-talet gjorde att speciellt yngre kvinnor och män fick allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och allt fler började studera. De flesta väntar med barn tills de är fast förankrade på arbetsmarknaden. Föräldraskapet har med tiden skjutits allt längre upp i åldrarna under de senaste åren har föräldrarnas medelålder vid första barnets födelse varit oförändrad. År 1970 var förstföderskorna i Sverige 24,1 år. Idag är hon 29 år. Sedan 1980talet ser vi en kraftig minskning av barnafödandet för kvinnor upp till 30 år och en lika tydlig ökning för kvinnor över 30 år. Det finns en

3 bortre parentes för kvinnors möjligheter att få barn. Skjuter man upp barn alltför länge minskar möjligheterna att bli gravid. Förr trodde man att barnafödandet skulle påverkas av att förstagångsföderskorna blir äldre och inte skulle hinna få de barn de vill ha. Men det har visat sig att det inte har så stor betydelse. De prognoser som SCB gjort om födelsetalen under kommande år bygger på att fruktsamheten kommer att uppgå till 1,94 barn per kvinna. För att nå full reproduktion behöver den summerade fruktsamheten överstiga 2,1. Senast det hände var 1991 då föddes barn. Kvinnor födda under perioden har fött två barn i genomsnitt. Däremot är det osäkert om sjuttiotalisterna skall lyckas komma ikapp tidigare generationer. Antalet födda i Stockholms län var barn. Bostadsbeståndet i kommunerna skiljer sig kraftigt vilket har betydelse för fruktsamheten. Kommuner med högst fruktsamheten är utpräglade småhuskommuner. I befolkningsprognosen har jag räknat med att fruktsamheten även fortsättningsvis skall vara högre i Tyresö än i riket. Medellivslängden fortsätter öka Medellivslängden för kvinnor i Västeuropa var år år. År 1950 hade det stigit till 69 år och är idag 83 år. För män var medellivslängden vid motsvarande tidpunkter 46,65 respektive 79 år. Den stigande medellivslängden förklaras främst av förbättrade levnadschanser bland barn och unga. Sedan 1950 är risken att dö bland barn och ungdomar mycket låg och det är istället de ökade levnadschanserna bland äldre som förklarar att medellivslängden fortfarande ökar. Med en åldrande befolkning kommer de som är i arbetsför ålder att få allt fler att försörja. I flera länder pågår en höjning av pensionsåldern. Medellivslängden har ökat under lång tid, både för män och för kvinnor. Medellivslängden i Sverige är 83,7 år för kvinnor och 80,1 år för män. Sverige är ett av de länder som har högst medellivslängd i världen. Statistiska Centralbyrån antar i sina prognoser att ökningen av medellivslängden kommer att fortsätta. Framförallt är det männen som blir äldre. Under de senaste åren är det minskad dödlighet från hjärt- och kärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt och stroke som har bidragit till ökad medellivslängd. Medellivslängden beräknas öka till 88,8 år för kvinnor och 86,7 år för män år Trots större folkmängd och fler äldre har antalet döda i Stockholms län legat på en stabil nivå i länet på drygt under de senaste 25 åren. Männens medellivslängd har ökat med 6 år och kvinnornas med 4 år under den senaste 25 årsperioden. I Tyresö var medellivslängden ,5 år för kvinnor 81,1 år för män. Dödsrisken i Tyresö är för såväl män som kvinnor något lägre jämfört med riket. 3 Flyttningar Enligt Regionplanekontorets senaste befolkningsprognos förväntas en fortsatt befolkningsökning i Stockholms län. Befolkningen beräknas öka från dagens 2,2 miljoner till 2,7 miljoner 2030 och 3,0 miljoner år Ett fortsatt födelseöverskott samt utrikes inflyttning förväntas stå för huvuddelen av befolkningsökningen. Inrikes inflyttning förväntas bidra till befolkningstillväxten i betydligt mindre utsträckning. Samtliga kommuner i Stockholms län beräknas öka sin befolkning. Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en vanlig föreställning som faktiskt var mer sann för 50 år sedan än den är idag. Denna utveckling bröts i samband med den så kallade gröna vågen under 1970 talet. Det är ett väl känt faktum

4 att personer som flyttar in till Stockholm ofta lämnar länet när första eller andra barnet är fött. Idag har länet även ett negativt flyttningsnetto gentemot övriga landet i åldrarna över 65 år. Inflyttningen väntas under de kommande åren öka och nå en topp 2016, till stor del beroende på att de stora barnkullarna födda på 1990talet kommer upp i flyttningsbenägna åldrar. Utrikes födda svarar för flyttningsöverskottet En annan förändring de senaste decennierna är en ökad andel utrikes födda. In och utvandringen till Sverige har varit högre än någonsin under de senaste åren. Förändringar i migrationen är svåra att förutse och kan ske både snabbt och utan förvaring. Från att under 1980 talet och 1990 talet ha växlat i betydelse är det under de senaste tio åren det utrikes flyttnettot som i betydligt större utsträckning än det inrikes flyttnettot bidragit till befolkningsökningen i Stockholms län. Sverige föddas flyttningar är mer koncentrerade till Stockholms kommuns inre delar och utrikes föddas flyttningar är mer koncentrerade till miljonprogramsområdena i Södertälje, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Skärholmen och Järvafältet. Invandringen från utlandet till länet påverkas i hög grad av situationen i omvärlden. Under det senaste decenniet har flyktinginvandringen från Irak och den därpå följande anhöriginvandringen påverkat invandringen till länet. Den största inflyttningsgruppen är återvändande svenska medborgare. Den enskilt största invandragruppen förra året var personer födda i Syrien. Stockholm navet i svensk ekonomi Antalet invånare i Östra Mellansverige kommer att öka med till år Av dessa beräknas Stockholms län stå för mot i övriga län. Ökningen av antalet förvärvsarbetande drivs nästan enbart av Stockholms läns expansion. I Stockholms län där den största sysselsättningsexpansionen sker, är det främst tjänstebranscherna som växer. Stockholmsregionen kännetecknas av en stor och kunskapsintensiv arbetsmarknad. Stockholm fungerar som navet i den svenska ekonomin och konkurrerar med andra regioner i Europa, Nordamerika och Asien när det gäller att attrahera företag, forskning och kompetens. I storstäderna med en ung befolkning ökar befolkning även utan inflyttning. I regionplanen för Stockholms län utgår man ifrån att tillväxten under de kommande 30 åren i första hand sker genom förtätning. Samtliga kommuner i Stockholms län beräknas öka sin folkmängd under den närmaste tioårsperioden. Den relativt största befolkningstillväxten förväntas för Sundbyberg och Solna. Ökad pendling Boendet tenderar att bli allt viktigare för medborgarna. Prioriteringen av ett attraktivt boende med faktorer som trygghet, god livsmiljö och god service får bland annat till följd att arbetspendlingen ökar. Den planerade satsningen på tågtrafiken i Mälardalen, framförallt Citybanan, ökar tillgängligheten och kommer sannolikt att medföra att arbetsmarknadsregionen växer geografiskt. Arbetspendlingen har ökat i snabb takt sedan 1990 talet. Drygt personer boende i kringliggande län har sin arbetsplats i Stockholms län. Ungefär hälften av inpendlarna arbetar i Stockholm och Solna. Omkring en ¼ av inpendlarna från de angränsande länen jobbar i gränskommunerna. De förbättrade kommunikationerna gör att gränsen mellan pendling och flyttning blir mer och mer diffus. Flera gränskommuner i Uppsala och Södermanlands län har likheter med förortskommunerna i länet. De har betydande inflyttning från Stockholms län samtidigt som en hög andel av de förvärvsarbetande har sitt jobb i länet. 4

5 5 Korta flyttningar dominerar Huvuddelen av flyttningarna sker på mycket korta avstånd. I Tyresö sker drygt 50 procent av flyttningarna inom kommunen. Tyresö har en nettoinflyttning från Stockholm, Nacka och utlandet medan vi har en nettoutflyttning till Haninge och övriga riket. Den kraftiga inflyttningen under år 2014 har framförallt skett från Stockholm. I Stockholmsområdet flyttar barnfamiljerna från regionens centrala delar Stockholm, Solna och Sundbyberg, med stor andel små lägenheter till förorterna när de får barn. Flyttningen är starkt åldersberoende, högst är rörligheten för ungdomar i åldern år. I hyresrätter är boendetiderna relativt korta medan boendetiderna i egna hem är långa. Ökad försörjningsbörda År 2017 beräknas Sveriges folkmängd passera 10 miljonersgränsen. I slutet av prognosperioden, år 2060 är folkmängden nästan 11,8 miljoner. I framtiden förväntas en något förändrad befolkningsstruktur där andelen äldre ökar, andelen barn och unga blir oförändrad och andelen förvärvsaktiva minskar. Som en följd av detta ökar den demografiska försörjningskvoten från 0,73 år 2013 till 0,92 år Stockholms län har i likhet med mångas andra län en utveckling framöver med en allt äldre befolkning. Till och med 2020 ökar antalet pensionärer kraftigt samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar. Antalet personer över 65 år beräknas öka den närmaste tioårsperioden. Efter år 2030 kommer antalet och andelen 85 år eller äldre växa mer kraftfullt. Detta får konsekvenser för efterfrågan på bostäder anpassade för äldres behov. Bostadsbyggande Under 2000 talet har länets befolkning ökat med en invånare. Denna befolkningsökning har inte matchats med en motsvarande ökning av bostadsbyggandet. Enligt de senaste planerna beräknades bostadsbyggandet öka. Under de kommande tio åren planeras bostäder i Stockholms län. Generellt är bostadsbyggandet överskattat i planerna. Kris påverkade bostadsbyggandet Bostadsbyggandet påverkades av den ekonomiska krisen. Under 2009 och 2010 skedde inget planerat bostadsbyggande i Tyresö utan endast ett antal friliggande villor. Även under åren blev bostadsbyggandet lågt. Under 2014 har 400 lägenheter färdigställts. Bostadsbyggandet varierar mellan 300 och 650 lägenheter om året under de närmaste åren. Under de närmaste tio åren beräknas ca 4000 lägenheter tillkomma i Tyresö. Förutom byggnationen har hänsyn tagits till permanentbosättning i fritidshus i Östra Tyresö.

6 Tabell 1 Bostadsbyggande i Tyresö (inflyttning) Strandängarna 36fh 35fh 40fh Siklöjevägen 51fh Hasselbacken 50fh 50fh 50fh Njupkärr UR tomten 64fh 86fh 76fh Tyresö trädgårdar 114fh 125fh Krysmyntan(äldreboende) 40fh Tegvägen 22fh Bollplan Njupkärrsvägen 76fh Malmstigen 10sh Videvägen Grindstolpen 11sh+ 39fh Järnet 7 100fh Kryddvägen 20fh 37fh Norra Centrum etapp 1 209fh Fornudden(äldreboende) 40fh Södergården 70fh Bäverbäcken 50fh Apelvägen 150fh Enskilda villor 40sh 40sh 40sh 40sh Summa 265fh 434fh 325fh 606fh 40sh 50sh 51sh 40sh Vid mitten av 1960-talet hade vi en stor bostadsbrist i länet, främst beroende på en snabb befolkningsökning. Under sex år producerades mellan bostäder om året. Under början av 1970-talet minskade befolkningsökningen kraftigt. Vid mitten av talet uppstod stora överskott på bostäder i många kommuner. Från mitten av 1970-talet till några år in på 1990-talet byggdes mellan lägenheter om året i Stockholms län. Under senare delen av 1990 talet var bostadsbyggandet mycket lågt cirka 4000 lägenheter om året. Under 2000talet ökade produktionen av bostäder kraftigt i jämförelse med 1990talet var ett rekordartat år med färdigställda lägenheter, 2009 färdigställdes 8500 lägenheter, lägenheter lägenheter, lägenheter och lägenheter. Bostadsbyggandet i Sverige minskade kraftigt under 1990-talet. Huvudorsaken var att boendekostnaderna ökat dramatiskt och att subventionerna till boendet minskade. Den tidigare positiva ekonomiska utvecklingen, det generösa stödet till byggandet och boendet, samt den omfattande bostadsproduktionen ledde till en utglesning. Under de senaste 20 åren har vi istället gått från utglesning till förtätning. Avskaffandet av subventionerna för bostäder som genomfördes i samband med saneringen av statsfinanserna har lett till ett historiskt lågt bostadsbyggande. I ett system med stora statliga subventioner tog staten en betydande ekonomisk risk. Den risken tar idag kommuner, byggföretag och kreditgivare, vilket påverkar vad som byggs och hur mycket som byggs. Det är byggherrens risk- och lönsamhetsbedömning som ytterst avgör om bostadsbyggandet kommer till stånd. En stor del av befolkningstillväxten utgörs av grupper med begränsade möjligheter att efterfråga nyproducerade bostäder. De saknar eget kapital och kan inte betala inträdesbiljetten. Befolkningsökningen i Stockholms län på en halv miljon människor fram till år 2030 ställer krav på nya bostäder. Det innebär att kommunerna i länet behöver bygga uppåt lägenheter per år. Nästan samtliga kommuner i länet uppger att de har brist på bostäder och störst är bristen på hyreslägenheter. 6