flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet Uppland, Hjälsta socken, Hjälsta 2:2½, RAÄ 29 Johan Anund, Mathias Bäck och Göran Ulväng Sakristia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet Uppland, Hjälsta socken, Hjälsta 2:2½, RAÄ 29 Johan Anund, Mathias Bäck och Göran Ulväng Sakristia"

Transkript

1 UV MITT, RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK FORSKNINGSUNDERSÖKNING Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet Uppland, Hjälsta socken, Hjälsta 2:2½, RAÄ 29 Johan Anund, Mathias Bäck och Göran Ulväng Sakristia Grav Altare?

2

3 UV MITT, RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK FORSKNINGSUNDERSÖKNING Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet Uppland, Hjälsta socken, Hjälsta 2:2½, RAÄ 29 Dnr Johan Anund, Mathias Bäck och Göran Ulväng

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt Instrumentvägen Hägersten Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2006:6 ISSN Kart- och ritmaterial Lars Östlin Utskrift Birger Gustafsson Digital AB, Stockholm 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3 Fig. 1 och 3 är godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket (LMV dnr /697)

5 Innehåll Inledning...4 Målsättning, forskningspotential och metod...4 Mål...4 Objektets potential för forskningen...5 Metod...5 Topografi och fornlämningsbild...6 Historisk bakgrund...6 Administrativ indelning...6 Den nuvarande kyrkan och namnet...6 Tidiga skriftliga belägg...7 Argument för hypotesen om en äldre kyrka på platsen...7 Kartering...8 Undersökningsresultat...8 Bevaringsförhållanden...8 Anläggningsbeskrivningar (fig. 6)...9 Fyndmaterialet...11 Fyndanalys...11 Tolkningar, dateringar och diskussion...13 Kyrkobyggnaden...13 Gravar norr om kyrkan?...15 En prästgrav utan präst flyttning av en grav till den andra sockenkyrkan?..15 Hur gammal är kyrkan och vilken potential har platsen för forskningen?...16 Frågeställningar inför eventuella framtida undersökningar...18 Referenser...19 Övriga källor...20 Publika kontakter...20 Administrativa uppgifter...20 Bilagor C-analys Fyndtabell...22

6 Genom en mycket målinriktad forskningsundersökning har föregångaren till Hjälstas nuvarande 1400-talskyrka lokaliserats och delundersökts. våren 1994 av Riksantikvarieämbetet, Byrån för arkeologiska undersökningar, UV Uppsala. Den äldre kyrkan har legat där Skönsbergs gård finns idag. Grundmurar, små partier av dagermurar, samt rester av gravar och bogårdsmurar är bevarade av en kyrka som troligen har uppförts under 1200-talet. Undersökningen kunde fastställa den högmedeltida kyrkans huvudsakliga planlösning och byggnadsteknik, samt ge material till en mer diversifierad daterings- och förändringsdiskussion. Ett mer spektakulärt föremålsfynd gjordes i form av en del av ett förgyllt och emaljerat krucifix tillverkat i Limoges. Även mynt, brakteater, hittades. En grav som har varit placerad under kyrkans triumfbåge och kan tolkas som grav för en präst eller en patronat befanns vara i stort sett tömd på sitt innehåll vilket gör det troligt att denna grav har flyttats, sannolikt till Hjästas nuvarande kyrka under 1400-talets senare del. Undersökningssresultaten lyfter fram frågor kring organisationen vid det tidiga kyrkobyggandet och förändringarna under senmedeltiden, samt symbolhandlingar förknippade med gravläggningar. Inledning I april 1994 frilades delar av grundmurarna till den högmedeltida sockenkyrkan i Hjälsta. Platsen är i vår tid beteshage för boskapen på Skönsbergs gård, men arkeologiskt är den känd som fornlämningen RAÄ 29 Kyrkogrund med kyrkogård. Flera traditioner och äldre antikvariska nedteckningar har betecknat området som en övergiven kyrkogård och kyrka, en åsikt som även moderna forskare i regel har delat. Eftersom kyrkan övergavs tidigt har tolkningen dock inte varit helt säker, och man har spekulerat angående byggnadens ålder och utförande, liksom om orsakerna till att kyrkan revs och kyrkogården övergavs. Platsens läge i terrängen kan tyckas något märkligt för en sockenkyrka, och efterföljaren Hjälsta nuvarande kyrka uppfördes visserligen endast några hundra meter därifrån, men på en helt annorlunda plats i landskapet (fig. 1 2). Ett arkeologiskt projekt, Upplands ödekyrkor, som drevs av Riksantikvarieämbetet/UV, dåvarande UV Uppsala, valde Hjälsta som objekt för en inledande fältundersökning. Sjutton arkeologer (se nedan) från flera grävande institutioner i Mellansverige deltog på olika sätt i undersökningarna Sammansättningen av gruppen har borgat för en mycket bred sammantagen kompetens, och den gemensamma nämnaren för personalen är att alla deltagare har varit engagerade i 1990-talets fältarkeologi i Mälardalen. Arbetet har varit organiserat som ett forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) inom verksamheten på Avdelningen för arkeologiska undersökningar vid Riksantikvarieämbetet. Undersökningen är delvis finansierad med anslag från Berit Wallenbergs Stiftelse, vilket har varit betydelsefullt för arbetet. Att projektets kunde genomföras framgångsrikt beror även på det stora tillmötesgående som visats av markägaren på Skönsberg, Ingemar Johansson, och av hans familj. Resultaten från undersökningen har tidigare presenterats i artikelform (Anund et al 1997). Målsättning, forskningspotential och metod Mål Inga arkeologiska undersökningar hade utförts inom området för RAÄ 29 före När platsen fornminnesinventerades 1980 var marken täckt av snö. Som Robert Bennett (1970) har påpekat skulle det inte vara möjligt att avgöra om traditionen om en äldre medeltida kyrka är sann, utan en arkeologisk undersökning. Ann-Cathetrine Bonnier (1970) har menat att platsen för RAÄ 29 endast torde kunna ha hyst en träkyrka. Målen för den arkeologiska undersökningen 1994 var främst de följande: 1. att fastslå huruvida RAÄ 29 verkligen är en kyrkolämning, och om så är fallet 2. att insamla organiskt material och föremålsfynd för att datera kyrkans uppförande 3. att avgöra byggnadens grundplan 4. att avgöra kyrkogårdens status; d.v.s. ungefärligt antal gravar och bevaringsgrad. 4 Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet

7 Objektets potential för forskningen Om Skönsberg kan konstateras vara platsen för Hjälsta sockens första kyrka identifieras ett objekt med stor vetenskaplig potential och stora möjligheter till intressanta undersökningar. Utgrävda tidig- och högmedeltida ödekyrkor är få i Sverige. Platsen för RAÄ 29 torde ha utmärkta bevarandeförhållanden genom det låga läget i terrängen, och den leriga jordmånen. Värdet av en studie av kyrkan och kyrkogården blir också större av att det är känt att den nuvarande sockenkyrkan togs i bruk under 1470-talet, vilket borde ge ett slutdatum för användandet av föregångaren. Den population som troligen har begravts på den nuvarande gården Skönsbergs mark kan med stor säkerhet antagas i sin helhet bestå av individer avlidna före 1400-talets slut. Det osteologiska materialet från en sådan population skulle ha ett mycket stort vetenskapligt värde. Undersökningen ingick också i ett projekt för kartläggandet av ödekyrkor och kapellplatser i Uppland, och dessa platsers betydelse för administrativ indelning under tidig medeltid (Anund et al 1997). Metod Den arkeologiska undersökningen föregicks av en kartering med totalstation av ovan mark synliga lämningar i hela det förmodade kyrkogårdsområdet (se nedan). Undersökningen inleddes med upptagande av sökschakt i lägen som valdes för att möjliggöra identifiering av kyrkans grundmur, gravar och delar av bogårdsmuren. Centralt i området finns en mindre kulle med delvis synliga större stenar. Utifrån hypotesen att övertorvade stenrader var rester av bogårdsmurar och att kullen representerade rester av en murad sakristia till en träkyrka antog vi att övriga byggnadsdelar skulle stå att finna söder och sydväst om kullen. Ett 1 meter brett sökschakt grävdes med ungefär nord sydlig sträckning. Schaktet löpte från en punkt straxt norr om norra längan i bogårdsmuren, över den nämnda kullen, och vidare söderut. Med ledning av de därvid frilagda strukturerna grävdes därefter övriga schakt (fig. 4). Eftersom det var troligt att lämningar kunde påträffas relativt ytligt grävdes alla schakt för hand. För att inte riskera att förstöra stratigrafi av arkeologisk betydelse invid murarna grävdes endast den omrörda matjorden (till ett djup av ca 0,2 meter) bort. Detta gäller i stort sett hela den undersökta ytan. Partier där äldre lager undersöktes anges nedan. Anläggningslämningar och lagerbegränsningar dokumenterades i planritningar och med fotografier. En sektionsritning upprättades för delar av schakt S1. Föremålsfynd i matjordslagret insamlades i de flesta fall per 1 1 kvadratmetersrutor. Vissa fynd i matjorden, och fynd i äldre lager inmättes och dokumenterades på planritningen. Samtliga föremålsfynd som inte med säkerhet kunde dateras till 1900-talet, och allt påträffat osteologiskt material har registrerats. Schakten, och vissa ovan mark synliga stenar som förmodades ingå i konstruktionslämningar, inmättes med totalstation. UV:s inmätnings- och datahanteringssytem FFD användes (Bodin 1994). Övriga planritningar har digitaliserats i efterhand. Schakten återfylldes för hand efter undersökningen, och grästorven lades tillbaka. Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet 5

8 Topografi och fornlämningsbild Kyrkolämningen RAÄ 29 är belägen i Hjälsta socken i södra delen av Uppland. Området består av slättbygd med moränimpediment. I söder ligger Hjälstaviken som förr utgjorde den norra delen av Ekolsundsviken i Mälaren. På grund av strandlinjeförskjutningen är den numera avsnörd från Ekolsundsviken och endast en å förenar dem. Norr och väster om Hjälstaviken breder slättmarken ut sig. I norr begränsas slätten av en ås som sträcker sig i öst västlig riktning och som viker av mot söder längs Hjälstavikens östra sida. På åsen ligger Hjälstaby by och kyrka, och något längre österut Vängsta by. RAÄ 29 ligger vid ett impediment ca 400 meter söder om åsen och ca 1000 meter från Hjälstaviken. Impedimentet har formen av en flack kulle och på dess östra sida finns en ca meter stor platå, på vilken RAÄ 29 är belägen. Platån ligger lågt i terrängen mellan 5- och 10-metersnivån över havet. Inklämd mellan RAÄ 29 och kullen ligger Skönsbergs gård, vilken i slutet av 1800-talet flyttades hit från Hjälsta by. Fornlämningarna i området är koncentrerade till åssträckningen i norr och öster. Här ligger flera gravfält (RAÄ 26, RAÄ 38 respektive RAÄ 58), enstaka gravar (RAÄ 27, RAÄ 40, RAÄ 42 respektive RAÄ 77), samt resta stenar och runstenar (RAÄ 30, RAÄ 32, RAÄ 33 respektive RAÄ 56), av vilka de flesta ligger i anslutning till Hjälstaby och Vängsta byar. Det stora flertalet av lämningarna torde stamma från järnåldern. Historisk bakgrund Fornlämningen antogs kunna vara lämningarna efter Hjälsta sockens äldsta kyrka, samt dess kyrkogård och bogårdsmur. Enligt tradition nedtecknad under 1700-talet övergavs en äldre kyrka under 1400-talet p.g.a. dåliga markförhållanden. Hjälsta nuvarande kyrka uppfördes omkring 1470, enligt samtida dokument (Bennett & Bonnier 1970). Administrativ indelning Hjälsta socken hör kyrkoadministrativt till Lagunda härad och kontrakt, Uppsala ärkestift i Uppland. Det aktuella området består av bygden omkring 15 kilometer väster om Enköping. Socknen består av jordbrukslandskap med höjdryggar. En faktor som antagligen har varit av stor betydelse för områdets befolkning är närheten till segelbara vattenleder via den närbelägna Hjälstaviken (Bennett 1970:611). Den nuvarande kyrkan och namnet Den befintliga kyrkan i Hjälsta är en salkyrka av gråsten. Kyrkan uppfördes i sin helhet under senare delen av 1400-talet (Nisbeth 1956). Den är placerad i höjdläge och på platsen finns även två runstenar (Bennett & Bonnier 1970:61). Eftersom Hjälsta socken omnämns i ett dokument från 1298 och sockenkyrkan är belagd från 1310 är det uppenbart att 1400-talskyrkan har haft en föregångare. Detta visas också av att den nuvarande kyrkan hyser äldre inventarier, bl.a. en dopfunt från 1200-talet. 6 Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet

9 Namnet Hjälsta är härlett från personbinamnet Hjale, som egentligen betyder den pratsjuke, men också kan vara ett ursprungligt namn på Hjälstaviken, och från stadhir, som betyder ställe, gård. Ordet stadh användes senare för plats (Sahlgren 1949). Tidiga skriftliga belägg Sockennamnet hiaelestum nämns i ett intyg från 1298 (Svenskt Diplomatarium II, nr 1216). Ett testamentariskt dokument från 1310 innehåller det äldsta belägget för en kyrkobyggnad i Hjälsta socken, ecclesiam hiaelestum (Svenskt Diplomatarium II, nr 1650). Testamentet rör Ragnvald Ingessons kvarlåtenskap. Dokumentet är tecknat av ärkebiskop Nils Kettilsson i Hjälsta kyrka den 26 januari Det äldsta belägget för den nuvarande kyrkobyggnaden är några unika sidor ur en räkenskapsbok för Hjälsta kyrka. Denna är inte bevarad i original utan som en avskrift gjord av antikvarien Martin Aschaneus i början av 1600-talet. Här meddelas bl.a. att man år 1458 köpte una parva campella, vilket betyder att man inhandlat en liten klocka. Mellan åren 1474 och 1538 finns ett antal uppgifter om utgifter som har samband med själva kyrkobyggnaden; spåning av tak, murning, glasarbeten, timmerarbeten, inköp av dörr m.m. (Nisbeth 1956:112 ff). Kyrkan har också på grundval av sin planform, rektangulär salkyrka utan markerat kor, daterats till senmedeltiden (Bennett & Bonnier 1970:65). År 1499 upptar räkenskaperna utgifter för bl.a. beläten, d.v.s. helgonbilder och en klocka som vigdes. Aschaneus ser det som ett tecken på att kyrkan nu stått färdig och att man flyttat äldre inventarier till den nya kyrkan, han skriver så förstår man the fördes nu först ifrå Capellet 1 til stora kyrkan (Nisbeth 1956: ). I sista kapitlet nedan analyseras denna uppgift och beteckningen capellet. Argument för hypotesen om en äldre kyrka på platsen Mycket talade för att det verkligen funnits en äldre kyrka i socknen: Både socken och kyrka finns omnämnda mer än 150 år innan den nuvarande byggnaden uppförs. Enligt traditionen skall det ha funnits en kyrka ca 600 meter söder om den nuvarande, vid gården Skönsberg. Riksantikvarien Johan Hadorph (slutet av 1600-talet) skriver i anteckningar infogade i Peringskiölds Monumenta SvioGothica: Kyrkian har fordom warit funderat, och förmenas upbygd längre nidh åth siön sampt hela kyrkiogrundualen, sakristija och uåkenhuus ståå quar och boogårdzmuren men upflytt för sankhets skull som förmenas (Nisbeth 1956:112). Bland Hjälsta kyrkas inventarier finns en dopfunt i sandsten av tals typ (fig. 18) och i sakristian står numera en altarskiva av kalksten som anses härröra från 1200-talet (fig. 19). Den senare påträffades 1951 och låg då som trappsteg i vapenhusets sydportal (ATA). 1 Vår kursivering. Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet 7

10 Hjälsta socken ligger inom det område i Uppland där den största tillgången på god åkermark finns (Bonnier 1981:82). Socknen ligger också väl inom det område runt Sigtuna och Mälaröarna där de första landsortskyrkorna i sten uppfördes under och 1200-talet. Man har velat se utbredningen av de romanska kyrkorna som ett mått på hur långt den ekonomiska, politiska och sociala utvecklingen nått i Uppland under denna tid (Bonnier 1987:219), alternativt hur långt kristningsprocessen kommit (Gräslund 1985:307). Det finns inga romanska kyrkor norr om Gamla Uppsala. Frågan är således när den första kyrkan i Hjälsta socken byggdes och hur länge den stod kvar, om den fanns under så lång tid att den genomgick byggnadsmässiga förändringar. En annan fråga är varför den flyttades. Det har antagits att läget nära strandkanten gjort att marken inte kunnat bära en kyrka som uppfördes i sten varför man bestämt sig för att bygga den nya kyrkan på fastare mark. Man bör dock inte utesluta judiciella, politiska eller rent av ideella/metafysiska orsaker som vi idag har svårt att se några spår av. Kartering Vissa lämningar var synliga ovan mark och därför inleddes undersökningarna med en kartering av området. Enstaka större stenar var synliga och för övrigt märktes dessa lämningar som flacka kullar och vallar. Planen från karteringen (fig. 5) visar en rätvinklig inhägnad, sannolikt resterna av bogårdsmuren, samt två ruinkullar. Mot väster begränsas undersökningsområdet av den nutida gårdstomten. Den västra kullen ligger inom inhägnaden och består av ett mindre och ett större parti som bildar en nästan kvadratisk form. Några meter öster om inhägnaden ligger en rektangulär kulle som sannolikt döljer en husgrund. Denna lämning har inte undersökts och den nämns inte vidare nedan. Hypotesen inför den arkeologiska undersökningen var att ruinkullen i det inhägnade områdets centrala del var rester av en sekundär stensakristia uppförd mot ett kor och ett långhus av trä. Kullens storlek talade för att den endast representerade en mindre byggnadsdel. Undersökningsresultat Bevaringsförhållanden Sentida föremål och medeltida byggnadsmaterial var välbevarat. Det organiska byggnadsmaterial som påträffades var mestadels förkolnat trä, så det är svårt att avgöra de generella bevaringsförhållandena för äldre organiskt material. Vad gäller medeltida benmaterial har undersökningen inte givit något klart besked om bevarandegrad (se nedan). 8 Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet

11 Anläggningsbeskrivningar (fig. 6) Anläggning 1 grav? (Schakt A) Mörkfärgning i lerjorden ca 3,5 meter norr om sakristians nordmur, 0,6 meter under nuvarande marknivå. Anläggningen är 0,4 0,5 meter bred och fortsätter in i schaktväggen på bägge sidor varför längden är okänd. Anläggningens riktning är västsydväst ostnordost. Anläggning 2 grav? (Schakt A) Mörkfärgning i lerjorden ca 4,5 meter norr om sakristians nordmur, 0,6 meter under nuvarande marknivå. Anläggningen är 0,3 0,4 meter bred och fortsätter in i schaktväggen på bägge sidor varför längden är okänd. Parallell med anläggning 1. Anläggning 3 grav? (Schakt A) Mörkfärgning i lerjorden ca 6,0 meter norr om sakristians nordmur, 0,6 meter under nuvarande marknivå. Anläggningen fortsätter in i schaktväggen på bägge sidor varför längden är okänd. Parallell med anläggning 1 och 2. Anläggning 4 grav (Schakt A) Grav i västligaste delen av koret, sannolikt i övergången till långhuset (triumfbågen). Gravnedgrävningen framträdde direkt efter avtorvning. Ytan var stenfri och utgjordes av lerjord. Omgivande kulturjord var torr och bestod av svartbrun humus med tegelflis (dock ej kalkbruk). Graven var mycket fragmentariskt bevarad och benen var i synnerligen dåligt skick (flisor). Troligen har den blivit omgrävd vid något tillfälle (gravinnehållet flyttat till den andra medeltida kyrkan?). Anläggningen hade stenlagda kanter vilka skulle kunna vara en följd av att dessa lagts mellan kistan(?) och nedgrävningskanten. Detta skulle kunna tyda på att endast delar av graven störts i senare tid. Graven var orienterad i sydväst nordost. I samband med gravläggningen påträffades fyra mynt, (F26, F27, F29 och F30) ett emaljerat och guldbelagt bronsbeslag (krucifix) samt rester av kistspikar (fig. 6, 8, 9, 17). Anläggning 5 grav? (Schakt A) Anläggningen utgjordes av de fragmentariska resterna av en trolig gravläggning vilken sannolikt störts vid nedgrävningen för anläggning 4. Endast enstaka större benflisor var bevarade, dock i så ringa grad att det ej gick att bestämma vilket ben de härrör från. Ett litet tegelfragment (inget kalkbruk) indikerar en datering som stämmer med kyrkan i övrigt. Man bör dock ha i åtanke att undersökningsområdet varit i bruk som kohage under en längre tid och det finns stor risk att föremål trampats ganska långt ner i jorden framför allt på våren och vid fuktig väderlek. Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet 9

12 Man kan således inte dra några slutsatser om dateringen av anläggningen utifrån närvaro eller frånvaro av tegel. Anläggning 6 a b rester av golv? (Schakt A) Obränt trä i botten av sakristian under nivån för ett antaget golv. Anläggningen utgörs av två rundhuggna dock kraftigt förmultnade mindre stockar (diameter ca 0,1 meter). Stockarna låg parallellt med varandra i öst västlig riktning ca 0,5 meter från sakristians nordrespektive sydmurs innerliv. Avståndet mellan träbitarna var ca 3 meter. Den norra stocken var bevarad till en längd av ca 0,8 meter och den södra till ca 0,5 meter. Bägge togs in för 14 C-provtagning. Se nedan. Anläggningen har antagits höra till golvet (underliggare) i sakristian då stockarna respekterade murarnas läge och föreföll ligga in situ under rasmassorna från sakristian. Anläggning 7 över- och grundmurar till kyrkan De rester av kyrkans murverk (fig. 6) som framtagits är med största säkerhet delar av grundmurarna, åtminstone vad gäller långhuset. Sakristians murar är bättre bevarade och det rör sig här sannolikt om de nedre skiften av övermuren. Se t.ex. rester av kalkputs i det sydvästra hörnets innerliv. Denna puts måste ha varit synlig under kyrkans brukningstid. Alla framtagna murar uppvisar en helt likartad byggnadsteknik. Det rör sig genomgående om skalmurar av granit där de yttre skalstenarna har en storlek som varierar mellan 0,5 och 1,5 meter i diameter. Dessa stenars godsidor är väl huggna. Kärnan består av obearbetad fältsten i storleksintervallet 0,05 0,4 meter i diameter. Övermurarnas murteknik har ej gått att avgöra utifrån de bevarade resterna. Man får dock förutsätta att de troliga skalmurarnas kärnstenar bundits med bruk då kalkrikt (fett) murbruk påträffats i samtliga schakt intill kyrkans murverk. Generellt kan man säga att sakristians murar förefaller ha varit något kraftigare än långhusets. De största och mest bearbetade skalstenarna återfinns i sakristians ytterliv. Det var också dessa som innan undersökningen framträdde i den nuvarande markytan. Som tröskelsten i portalen mellan koret och sakristian ligger ett kvadratiskt jämnt hugget kvaderblock med dimensionen ca 1,2 1,2 meter. Centralt i korets östligaste del fanns en tätare stenkoncentration med förhållandevis jämna stenar, 0,3 0,6 meter i diameter. Denna ansamling sträcker sig litet längre österut än den övriga östmuren. Eftersom endast ett par skift av murarna är bevarade är det mycket vanskligt att avgöra om valvet varit sekundärt eller tillkommet i samband med att sakristian uppfördes. Sakristian avviker, något mer orienterad nordväst sydost, i förhållande till korets östvägg. Detta antyder att det finns en tidsmässig skillnad i uppförande mellan dessa olika delar av kyrkan. Se vidare nedan. Långhuset förefaller ha haft en bredd av meter. Kyrkan har varit ca 24 meter lång. Sakristians yttermurar mäter ca 7,5 7 meter och rummets innermått har varit ca 4,5 5 meter. 10 Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet

13 Fyndmaterialet Det tillvaratagna materialet kan sägas innehålla fyra mer intressanta kategorier byggnadsmaterial, mynt, dateringsprover, samt ett exceptionellt fynd av en del från ett mindre krucifix (se bilaga 2, fyndtabell). Konservering Mynten är inlämnade till Myntkabinettet, och krucifixbeslaget är konserverat av Riksantikvarieämbetet (AT), konservator Karin Lindahl som även har bidragit till tolkningen på ett mycket värdefullt sätt genom att uppmärksamma föremålets potential trots dess anspråkslösa form före konservering, och genom en första bestämning av föremålstypen krucifixbeslag. Fyndanalys En förhållandevis liten mängd fynd av medeltida karaktär framkom vid undersökningen. Fem av de 30 fyndnumren utgörs av 14 C-prover vilka tagits med i fyndlistan för att ange var de är insamlade, och för att möjliggöra framtida ytterligare dateringar (se vidare, analysresultat). I det över en meter tjocka avfallslager med vilket sakristan fyllts igen påträffades en mängd recenta föremål vilka inte sparats eller registrerats. Platsen förefaller ha använts som avfallsplats under modern tid. Det medeltida fyndmaterialet kan delas in i två huvudgrupper; dels byggnadsmaterial och detaljer som härrör från själva byggnaden, dels föremål som kan knytas till de människor som besökt kyrkan. Byggnadsmaterial Formtegel Sex mer eller mindre fragmenterade formtegel (halvsten) påträffades i sakristians fyllnadsmassor blandat med de ovan nämnda soporna. Samtliga stenar förefaller, så långt mätbart, att vara av samma storlek (se fyndtabell, bilaga 2). Det rör sig troligen om ribbstenar från ett valv att döma av formen (fig. 7). Murtegel Delar av tre murtegel påträffades även dessa i fyllningen till sakristian. De var alltför fragmenterade för att man med säkerhet skall kunna säga något om deras ursprungliga storlek. Putsbruk Drygt 2 kilo puts tillvaratogs från det sydvästra hörnet av sakristian. Tjockleken varierade mellan 1,5 och 5,0 cm. Det fanns inga spår av bemålning, möjligen för att det rör sig om den allra nedersta delen av väggen. Fönsterspröjs I den östligaste delen av byggnaden, i anslutning till vad som tolkats som altarfundament, hittades 19 fragment av metallbleck. Dessa bleck härrör möjligen från ett spröjsat fönster. Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet 11

14 Oidentifierade föremål/spik Tre, till sin funktion, obestämda föremål av järn påträffades i stick två i den norra delen av sakristian. Ett par av dessa kan vara spikar. Fem handsmidda spikar hittades i schakt C, östra delen av koret. Krucifixbeslag Ett beslag av kopparlegering, sannolikt brons, påträffades i schakt A. Föremålet har en bredd av 35 respektive 55 mm och en längd av 34 mm. Fyra någorlunda jämnt fördelade hål med en diameter på ca 3 mm bildade en fyrkant med mm mellanrum. I ena kanten på baksidan av beslaget finns en inskuren V-formad markering. Beslaget är förgyllt. Det T-formade föremålet var vid påträffandet ärgigt och tolkades som ett enkelt kopparföremål, eventuellt med modern datering (fig. 8). Det uppvisade dock vissa märkliga drag och är definitivt medeltida. Vid konserveringen upptäcktes att föremålet bär rester av såväl förgyllning som färgad röd blå emaljering, och det har varit en del av ett exklusivt krucifix (fig. 9). Tekniken är gropemalj och brännförgyllning på kopparlegering med graverade linjer (Lindahl). Sådana rikt dekorerade beslag kunde monteras på flera sätt men de T-formade fästes längst ut på korsets armar. Denna typ av dyrbara beslag tillverkades i Limoges i Frankrike och det är troligt att vårt fynd ursprungligen kommer därifrån, även om exempelvis Siena i Italien också är en möjlig tillverkningsort. Klart är dock att det rör sig om ett extremt viktigt fynd talets senare del och 1200-talet var tiden för en stor del av produktionen i Limoges. Detta beslag har prytt änden av krucifixets högra arm och visar en bild av ett bevingat lejon med gloria. Det är symbolen för evangelisten Markus. På övriga korsarmar har säkert beslag som avbildar andra evangelister suttit. Via den relativt omfattande litteraturen om Limoge-arbeten kan vårt beslag dateras till 1220-talet (Enamels of Limoges; L OEvre de Limoges). Mynt Sammanlagt hittades sju mynt varav sex var bestämbara och i stort sett intakta (fig. 10). Myntbestämningarna har utförts av Monica Golabiewski Lannby vid Kungliga Myntkabinettet (Statens historiska museer). Ett mynt var mycket fragmentariskt och gick inte att närmare typbestämma. Samtliga mynt påträffades i koret eller övergången mellan långhuset och koret i anslutning till den eventuella begravningen i detta område. Samtliga mynt utom ett påträffades i schakt A, sannolikt centralt i västra delen av koret. Fyra av mynten (F26, F27, F29, F30) låg i anslutning till en eventuell begravning, anläggning 4. De övriga två (F25 och F28) återfanns strax norr respektive söder om graven. Det sjunde myntet (F24) hittades i den östra delen av koret, i vad som tolkats som ett altarfundament. Två penningar preliminärt bestämda till typ Kr A Ä b (Malmer 1980), F25 (jfr Malmer pl 18 fig. 205) och 26 (Malmer pl 18 fig ) är relativt svårdaterade. De uppträder första gången i Järsnäsfyndet och kan ha börjat präglas redan före kung Albrekts av Mecklenburg ankomst till Sverige på hösten 1363 (Malmer 1980:30). En datering till perioden till 1370-tal förefaller rimlig. Mynttypen innehåller 50 % silver. 12 Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet

15 Vad gäller spridningsbilden är Kr A Ä b vanligast förekommande i Östergötland samt södra Uppland och Västmanland. Myntorten är okänd men Malmer tolkar denna grupp som hemmahörande ursprungligen i Götaland (Malmer 1980:70). Penningar av typen Kr H Ä II c e är även de företrädda med två mynt, F28 (Jfr Malmer pl 7 fig. 65) och 29 (Jfr Malmer pl 7 fig. 69). Även dessa mynt har ett silverinnehåll på drygt 50 %. Denna typ hör till de vanligare av de senmedeltida penningarna. Gruppen c e är mycket homogen, d.v.s. den har små bildvariationer, och förefaller ha präglats under en kort period under 1360-talets förra del (Malmer 1980:29). Krönt huvud fr.o.m. Albrekts av Mecklenburg tid antas betyda att myntet präglats i Stockholm. En penning av typen Kr H Ä II g, F24 (Jfr Malmer pl 7 fig. 72) påträffades i trakterna av altaret. Det rör sig här om en jämförelsevis liten grupp som har en ganska jämn spridning över landet. Den förekommer dock vanligast i västra Östergötland, södra Uppland, Västmanland, Åland samt sydvästra Finland. Silverinnehållet är drygt 50 %. Typen dateras till 1360-tal. Även ett mynt av typen Kr S Ä a (Jfr Malmer pl 20 fig ), F27, påträffades. Kr S Ä är den största gruppen av penningar. Det är en penning utan bitecken som härrör från Albrekts av Mecklenburg myntning. Myntavfall från Söderköping härrörande från prägling av strålningsbrakteater med S påminner mycket om formen på Kr S Ä a (Malmer 1980:69). Man kan dock inte utesluta att Skänninge är myntningsort för denna typ. Malmer konstaterar att det med största sannolikhet dock rör sig om myntning med östgötskt ursprung. Typen dateras till slutet av 1360-talet eller 1370-tal och har ett silverinnehåll på drygt 50 %. Fragment av en sjunde penning, F30, gick ej att typbestämma. Dateringarna av mynten är mycket enhetliga samtliga är daterade till perioden eller 1370-tal, vilket förefaller en aning märkligt. Detta kan förklaras av att en mycket liten yta hittills har undersökts. En annan förklaring kan vara att det under den aktuella perioden fanns betydligt fler mynt i omlopp än tidigare. En sammanräkning av mynt påträffade i kyrkor i Uppsala stift visar att ca 25 % av alla mynt (n=518) härrör från perioden enligt Klackenbergs periodindelning. Dateringarna sammanfaller med den period i Svealand då monetariseringen får anses vara i det närmaste totalt genomförd (Klackenberg 1992:112, 119). En översiktlig genomgång av var i kyrkorna man hittar mynten ger en inte alldeles entydig bild men det kan dock konstateras att en förhållandevis stor del påträffats i östra delen av långhuset samt i koret. Hjälstafynden stämmer med andra ord väl med generella depositionsmönster. Tolkningar, dateringar och diskussion Kyrkobyggnaden Förmodligen har byggnaden varit en salkyrka (fig. 11), även om en planlösning med smalt rakslutet kor inte helt kan uteslutas. Långhuset förefaller att ha haft en bredd av meter (eller något mer om koret har varit smalare än långhuset). Eftersom det nordvästra hörnet av långhuset sannolikt har påträffats (fig. 12) kan vi konstatera att kyrkan tycks Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet 13

16 14 Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet ha haft en längd av ca 24 meter. Sakristians yttermått är 7,5 7 meter och rummets innermått har varit ca 4,5 5 meter. De framtagna murarna uppvisar en likartad byggnadsteknik (fig. 13). Det rör sig genomgående om skalmurar av granit där skalstenarna har en storlek av 0,5 1,5 meter och är kluvna eller huggna. Kärnan består av obearbetad granit i storleksintervallet 0,05 0,4 meter. Hur övermurarna har varit konstruerade har ej gått att avgöra i detalj men de har varit murade med kalkbruk och den ringa mängden tegelkross tyder på att det väggarna har varit gjorda av fältsten. I korets östligaste del fanns en tätare stenkoncentration med förhållandevis flata stenar. Det rör sig troligen inte om spåren av en absid eftersom östra kanten är tämligen rätlinjig. Snarare kan stenansamlingen tolkas som grunden för kyrkans högaltare (fig. 14). Som tröskelsten i portalen mellan koret och sakristian ligger ett kvadratiskt jämnt hugget kvaderblock, troligen av granit och med måtten ca 1,2 1,2 meter (fig. 15). Några andra detaljer i kyrkans konstruktion skall kort nämnas då detta är av intresse för diskussionen om kyrkans typ och ålder. Ett märkligt förhållande vad gäller kopplingen mellan sakristia och långhus är att sakristians sydmur, och därmed även öppningen mellan sakristia och kor, är betydligt förskjutet mot norr i förhållande till långhusets/korets nordmur. Detta skall ses i relation till den normala bilden när man har att göra med sakristia och kor/långhus av olika ålder. Öppningen är då oftare förskjuten en bit söderut i jämfört med norra långhusväggen, och är således snarast inskjuten en bit i koret. Putsrester i sakristians sydvästra innerhörn visar att åtminstone sakristian varit putsad. Spår av utvändig puts har inte påträffats och detta var inte heller rimligt att vänta sig med tanke på att kyrkan sannolikt övergivits senast ca För övrigt noteras att portalen mellan kor och sakristia har haft en enstens rak tegelomfattning utan spår av bemålning. Från senare delen av 1200-talet blir det vanligt med perspektivportaler, d.v.s. flera led av tegelstensomfattningar något förskjutna i förhållande till varandra (Bonnier 1987:68). Eftersom man inte kan räkna med att tegel kommit till användning i sockenkyrkorna i Uppland före 1200-talets mitt förefaller det rimligt att anta att dörromfattningen i Hjälsta tillkommit någon gång kring I rasmassorna inne i sakristian påträffades en del formtegel. Av formen att döma rör det sig om ribbtegel, vilket alltså innebär att sakristian sannolikt har haft valv. Om valvkapporna har varit slagna i hel- eller halvsten, vilket har betydelse för dateringen, går ej att avgöra utifrån fyndmaterialet. Detta hade annars varit av intresse för dateringen av valvet då helstensvalv anses vara vanligast under och 1300-talet (Andersson & Hildebrand 1988:156). Denna företeelse är naturligtvis nära förknippad med byggnadsmaterialet tegel (moduler) och som vi har konstaterat tidigare kan man inte räkna med att tegel använts vid byggnation i Mälardalen före mitten av 1200-talet då Mariakyrkan i Sigtuna anses stå klar. Vi får således ingen ny hjälp för dateringen av Hjälsta ödekyrka av denna iakttagelse. I Sverige började man under förra delen av 1200-talet uppföra kryssvalv med ribbor (Andersson & Hildebrand 1988:155), men en så tidig datering av sakristian är inte trolig enligt tidigare forskning. Det måste dock påpekas att det bladformade avslutet

17 på ribbteglen talar för en relativt tidig datering (Andersson & Hildebrand 1988:156). Under senmedeltiden blir nämligen enkla fyrkantsformade ribbtegel förhärskande. Eftersom troligen endast ett par skift av murarna är bevarade är det något vanskligt att avgöra om valvet varit sekundärt eller tillkommet i samband med att sakristian uppfördes. Inga spår av pelare eller något annat som skulle kunna ha fungerat som stöd för ett valv fanns i de två södra hörnen av sakristian. Valvet torde därför ha slagits då sakristian byggdes. Halvpelare eller konsoler som ej har markstöd får antagas vara primära. Avslutningsvis kan vi konstatera att sakristian avviker, något mer orienterad i nordväst sydostlig riktning, från orienteringen av långhusets/korets östvägg. Detta antyder att det finns en tidsmässig skillnad i uppförandet av dessa delar av kyrkan. Gravar norr om kyrkan? När det gäller en av målsättningarna för undersökningen att fastställa förekomst och status för gravar vid kyrkan är resultatet otillfredsställande. Norr om sakristian dokumenterades fyra mörkfärgningar (fig. 16) som utifrån form och orientering kan tolkas som nedgrävningar för och fyllning i gravar. En viss tveksamhet kvarstår dock eftersom färgningarna var relativt svaga och inte blev tydligare i det mindre parti där grävningen utfördes ned till 0,7 meters djup. Förmodligen härrör dock några eller samtliga färgningar från gravar. Gravar som har återfyllts med samma lermaterial som tidigare hade grävts upp kan vara svåra att tydligt identifiera i plan. Det verkar dessutom orimligt att det på en sockenkyrkogård helt skulle saknas gravar norr om sakristian. Att saken inte utreddes genom fortsatt undersökning av de möjliga gravarna beror på att arbetsinsatsen bedömdes vara alltför stor vid undersökningstillfället. En prästgrav utan präst flyttning av en grav till den andra sockenkyrkan? En grav (A4) belägen inne i kyrkobyggnaden, söder om sakristian, delundersöktes (fig. 17). Graven är särskilt anmärkningsvärd eftersom den är placerad mer eller mindre centralt i övergången mellan långhus och kor, det vill säga under triumfbågen. Vi återkommer nedan till betydelsen av detta. Även fynden från graven är viktiga. Förutom ett antal (kist)spikar påträffades fyra mynt och rester av ett mycket ovanligt beslag. Tre av mynten var präglade under perioden Beslaget har med stor säkerhet suttit på ett exklusivt altar- eller processionskrucifix, som kan dateras till 1220-talet. Graven var kraftfullt störd. Endast mindre benfragment konstaterades och dessa låg inte i anatomiskt riktiga lägen. Läget för graven, under triumfbågen, och förhållandet att den gravlagde sannolikt har fått med sig ett krucifix i graven tyder på att en mycket speciell person har varit begravd här. Det rör sig antagligen om en prästgrav, eller möjligen en patronusgrav. Att graven tycks vara rubbad kräver en förklaring. Man tänka sig fyra hypoteser. Graven kan ha skadats i sen tid; den kan ha störts vid en sekundär medeltida begravning; den kan ha plundrats; eller, den gravlagda kroppen (samt större delen av krucifixet) kan ha flyttats i samband med att Hjälsta nuvarande kyrka togs Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet 15

18 i bruk. Det finns inga kända markingrepp i området vid graven och inga moderna fynd hittades i nedgrävningen vilket talar mot det första alternativet. Ordinära gravar förstördes ofta vid senare begravningar men detta var inte vanligt när det gällde präst- och biskopsgravar vilket gör även det andra alternativet mindre sannolikt. Inga tecken på en sekundär begravning observerades. Det sista alternativet skulle kanske vara långsökt om det gällde en mer ordinär grav men är inte osannolikt om det gäller en person av mycket stor vikt för Hjälsta medeltida församling. Det är känt att kvarlevor av betydelsefulla personer ibland flyttades överförandet av flera biskopar från Gamla Uppsala till nuvarande domkyrkan i Uppsala på 1200-talet är ett exempel. Hur gammal är kyrkan och vilken potential har platsen för forskningen? Nu när Skönsberg kan konstateras vara platsen för Hjälsta sockens sannolikt första kyrkplats identifieras ett objekt med stor vetenskaplig potential och stora möjligheter till intressanta undersökningar. Utgrävda tidig- och högmedeltida ödekyrkor är få i Sverige. Naturligtvis är frågorna om datering, tidpunkten för uppförandet av kyrkan och dess brukningstid, centrala i diskussionen. Inga spår av någon träbyggnad har framkommit men eftersom undersökningen nästan enbart kom att beröra ovansidan av de påträffade stenmurgrunderna är det inte heller möjligt att utesluta sådana lämningar. Är de påträffade byggnadsdelarna samtida eller hör de till olika faser i kyrkans historia? Teglet ger vissa dateringsmöjligheter och generellt anses 1200-talets mitt vara gräns bakåt för tegelbyggnader på landsbygden i Mellansverige, och därmed likaså för sakristian och kanske fönsteromfattningar och dörromfattningar i Hjälsta ödekyrka. I sammanhanget kan nämnas att Ann Catherine Bonnier, med viss reservation, har lagt fram hypotesen att sockenkyrkorna i Uppland ej har haft sakristia före 1270 (Bonnier 1987:149f). Bland Hjälsta nuvarande kyrkas inventarier finns en dopfunt i sandsten av 1200-talstyp (fig. 18) och i sakristian står numera en altarskiva av kalksten som anses härröra från 1200-talet (fig. 19). När det gäller slutpunkten för den äldre kyrkans brukningstid har ingenting framkommit 1994 som ifrågasätter de skriftliga uppgifter som indirekt tyder på att den tas ur bruk i perioden Den yngsta brakteaten från ruinen kan som allra tidigast ha kommit i jorden under 1430-talet. År 1499 upptar räkenskaperna utgifter för bl.a. beläten, det vill säga helgonbilder, och en klocka som vigdes. Aschaneus såg det som ett tecken på att den yngre kyrkan då stod färdig och att man flyttat äldre inventarier till den nya kyrkan, han skriver så förstår man the fördes nu först ifrå Capellet til stora kyrkan. Man frågar sig naturligtvis vad som menas med Capellet. Detta är en intressant fråga med två alternativa lösningar. Antingen har man utnyttjat en äldre kyrkobyggnad ända fram till dess att den nya kyrkan kunnat invigas eller så har man, som en följd av att en äldre kyrka inte längre varit brukbar eller utifrån någon annan anledning, i ett tidigare skede byggt ett kapell som tillfälligt kyrkorum. Att kyrkan skulle ha invigts 1499 tillsammans med ovan nämnda helgonbilder avvisas av Nisbeth (1956) som har visat att uppgifterna om invigningen kan knytas till nyanskaffning av bilder 1498 och därmed kan kyrkan ha tagits i bruk tidigare. 16 Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet

19 Vid undersökningen påträffades rester av stockar i sakristian (fig. 20), troligen underliggare till ett brädgolv. Det var inte möjligt att göra dendrokronologiska analyser av stockarna men en stock har daterats genom 14 C-analys. Sådana dateringar betecknas ibland som oanvändbara för kyrkforskningen men den hållningen är inte riktig. I vissa fall, och med en kritisk värdering, är 14 C-analyser högst relevanta. Även konsthistoriska, dendro- och myntkronologiska dateringar är behäftade med metodologiska problem, så i princip finns ingen skillnad. I fallet Hjälsta vet vi att kyrkan till största delen är förintad vilket får konsekvenser för metodvalet. Resultatet av analysen ger virket en ålder av 845 ±60 år BP. Om dessa data kalibreras får man en datering till perioden e.kr. Troligen ligger den riktiga dateringen närmare år Man måste förvisso begrunda vad det är som troligen har denna datering. Virket i fråga kommer från ett träd vars egenålder måste tas i åtanke och underliggarna i trägolvet kan teoretiskt sett ha bytts ut vid något tillfälle. Det är även helt möjligt att äldre byggnadsvirke har sekundäranvänts i sakristian. Dateringen kan om så ej är fallet och om träets egenålder beaktas dock antyda att sakristian uppfördes under mitten av 1200-talet. En sådan datering skulle göra Hjälsta till en av Upplands första socknar med sakristiaförsedd kyrka vilket kanske är mindre sannolikt. 14 C- dateringen är anmärkningsvärd även om det är så att virket primärt har suttit i en annan och äldre del av kyrkan. I dateringsresonemanget ingår som nämnts att sakristian mycket väl kan vara sekundär i förhållande till långhuset och koret. Det finns exempel från Uppland som visar att stensakristior har varit sammanbyggda med träkyrkor. Även planlösningen i övrigt har betydelse för dateringen. Enligt Tuulse förekommer inte salkyrkor i landsbygdssocknar i denna region före 1200-talets senare del, medan vissa kyrkor med smalare rakslutet kor kan stamma från 1200-talets mitt vilket Bonnier har visat. Rekonstruktionsskissen (fig. 11) visar att kyrkan, åtminstone vid tiden för övergivandet, sannolikt var en salkyrka. Om Hadorphs uppgift om ett vapenhus är riktig kan två reflexioner göras, eftersom man anser att vapenhus i regel uppfördes först efter Antingen uppförde man då här ett vapenhus en kort tid innan kyrkan revs, eller så hade kyrkan ett ovanligt tidigt vapenhus. Hjälsta ligger inom det område runt Sigtuna och Mälaröarna där de första landsortskyrkorna i sten uppfördes under och talen. Det skulle därför vara av byggnadstypologisk och bebyggelsehistorisk vikt att mer i detalj ta reda på hur ödekyrkan har varit konstruerad och att datera de separata delarna. Dateringen av krucifixbeslaget från graven anläggning 4 är viktigt eftersom produktionen i Limoges har kartlagts i stor detalj och medger snäva dateringsramar. Vårt beslag tycks höra till de arbeten som utfördes under 1220-talet. Om man beställde ett nytillverkat krucifix till Hjälsta skulle detta tyda på att kyrkan uppfördes under tidigt 1200-tal. Eftersom det är så gott som säkert att den nuvarande ödekyrkan åtminstone i sitt sista skede var en stenbyggnad måste man undra varför en ny sådan byggdes under senare delen av 1400-talet. Om det bara var en fråga om dimensioner eller utformning skulle man ha kunnat bygga om den gamla kyrkan. Var den gamla kyrkan uppförd på privat initiativ och var situationen ca 200 år senare så annorlunda att man tog sig Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet 17

20 besväret och kostnaderna att uppföra en helt ny byggnad på en ny plats? Det har som sagt diskuterats om markförhållandena på platsen för den nuvarande ödekyrkan var olämpliga. I ett flackt landskap bör man akta sig för alltför enkla hypoteser om vattensjuk mark. Strandlinjeförskjutningen är känd i stora drag men lokala variationer var vanliga, och dessutom kan man mycket väl tänka sig att förloppet inte har varit linjärt. Ett visst torrlagt område kan för en period åter ha blivit vattensjukt på grund av tillfälliga klimatförändringar eller markarbeten. Trots detta är det kanske troligare att omlokaliseringen av Hjälstas kyrkplats har helt andra orsaker. Dessa kan vara byorganisatoriska, kyrkoorganisatoriska, maktpolitiska eller ha mer individanknutna anledningar. Kyrkogårdens forskningpotential är stor, i och med att dess brukningstid som begravningsplats är ovanligt snävt avgränsad. Begravningarna har sannolikt upphört under senare delen av 1400-talet. Frågeställningar inför eventuella framtida undersökningar Relationen mellan sakristia och långhus bör redas ut i syfte att klargöra kyrkans relativa byggnadsutveckling. Detta är också viktigt ur absolut kronologisk synvinkel. Korets form i förhållande till långhuset är, precis som för sakristian, av största vikt för kyrkans egen byggnadsutveckling. Frågan är om det rör sig om en regelrätt salkyrka eller en kyrka med smalare rakslutet kor. Detta är av stor vikt för att kunna placera kyrkan i ett större bebyggelsehistoriskt/typologiskt sammanhang. Av ovanstående punkt framgår att en undersökning av området som omfattar övergången mellan kor och långhus är avgörande för att beskriva byggnadsutvecklingen. För att närmare kunna datera kyrkans levnads/brukstid behövs mer daterande arkeologiskt fyndmaterial i form av t.ex. ett större antal mynt. För att åstadkomma detta bör större delen av koret samt östligaste delen av långhuset undersökas då det vanligen är i dessa delar av kyrkan de flesta mynten påträffas. Det vore naturligtvis mycket intressant att utreda om ruinen är den första byggnaden på platsen eller om det kan ha funnits en ännu äldre kyrkobyggnad där. Gravarna på kyrkogården och i kyrkan skulle kunna ha ett stort forskningsvärde. Man bör inför sådana studier först försöka klarlägga begravningsintensiteten och bevaringsstatus. Man bör även peka på den fantastiska möjlighet som teoretiskt finns att bevisa ett medeltida överflyttande av en begravning till nuvarande kyrkan i Hjälsta. Om man där skulle lyckas lokalisera en grav med de resterande delarna av det krucifix vars beslag vi fann, skulle man få en unik glimt av senmedeltidens kyrkliga mentala sfär. Eftersom det är troligt att den graven i så fall skulle finnas inne i Hjälsta nuvarande kyrka är idén inte enbart hypotetisk. 18 Hjälsta ödekyrka flyttning av kyrkplats och gravar under 1400-talet

Under golvet i Värö kyrka

Under golvet i Värö kyrka UV RAPPORT 2012:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Under golvet i Värö kyrka Halland, Värö socken, Värö kyrka Dnr 422-1035-2011 Christina Rosén UV RAPPORT 2012:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Under golvet

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1 UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24

Läs mer

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR 2014-06-18 Dnr Ar-353-2014 Anna Ölund Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR 431-2149-14 I samband med

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola UV RAPPORT 2014:82 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsdragning vid s gamla skola Södermanlands län; Södermanland; Gnesta kommun; s socken; s-sörby 1:6, 1:11 och 1:26; 21:1,

Läs mer

Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården

Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården UV RAPPORT 2013:43 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården Östergötland Mjölby kommun Normlösa kyrka och socken Dnr 422-03177-2010 Rikard Hedvall UV RAPPORT 2013:43

Läs mer

En stensättning i Skäggesta

En stensättning i Skäggesta uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning En stensättning i Skäggesta Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1, RAÄ 314 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning

Läs mer

Ytterenhörna kyrka. Arkeologisk schaktkontroll. Ytterenhörna kyrka Enhörna socken Södertälje kommun Stockholms län Södermanland.

Ytterenhörna kyrka. Arkeologisk schaktkontroll. Ytterenhörna kyrka Enhörna socken Södertälje kommun Stockholms län Södermanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:80 Ytterenhörna kyrka Arkeologisk schaktkontroll Ytterenhörna kyrka Enhörna socken Södertälje kommun Stockholms län Södermanland Kristina Jonsson Ytterenhörna kyrka

Läs mer

Under Rocklundas bollplaner

Under Rocklundas bollplaner Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:36 Under Rocklundas bollplaner Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 34:1 m.fl. Rocklunda Skerike socken Västerås kommun Västmanland Ulf Alström

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,

Läs mer

uv mitt, rapport 2009:xx arkeologisk förundersökning Strandskolan Södermanland, Tyresö socken, Tyresö 1:544 och 1:758, RAÄ 74:1 Katarina Appelgren

uv mitt, rapport 2009:xx arkeologisk förundersökning Strandskolan Södermanland, Tyresö socken, Tyresö 1:544 och 1:758, RAÄ 74:1 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2009:xx arkeologisk förundersökning trandskolan ödermanland, Tyresö socken, Tyresö 1:544 och 1:758, RAÄ 74:1 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2009:xx arkeologisk förundersökning trandskolan

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:19 Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232:1 Kv. Kol 15, Sturegatan Västerås domkyrkoförsamling

Läs mer

Dnr Ar Emelie Sunding. Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala

Dnr Ar Emelie Sunding. Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala 2016-10-18 Dnr Ar-100-2015 Emelie Sunding Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SAMBAND MED KOMPLETTERING AV ÅSKSKYDD VID LÖTS

Läs mer

Ett gravfält vid Älgviken

Ett gravfält vid Älgviken uv MITT, rapport 2009:34 arkeologisk förundersökning Ett gravfält vid Älgviken Väg 73, delen Älgviken Fors Förundersökning i avgränsande syfte Södermanland; Ösmo socken; Björsta 2:34; AÄ 126 John Hamilton

Läs mer

Norrby kyrka. Antikvarisk kontroll. RAÄ 126 Norrby kyrka Norrby socken Uppland. Ulf Alström

Norrby kyrka. Antikvarisk kontroll. RAÄ 126 Norrby kyrka Norrby socken Uppland. Ulf Alström Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen rapport A 2004:A37 Norrby kyrka Antikvarisk kontroll RAÄ 126 Norrby kyrka Norrby socken Uppland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning

Läs mer

UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander

UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Dnr

Läs mer

Lämningar på Trollåsen

Lämningar på Trollåsen UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar på Trollåsen Västergötland, Askims socken, Hylte 1:5, RAÄ 22 och 168 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar

Läs mer

Kärna kyrka. grävning för en ny orgel. Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Kärna kyrka. Dnr

Kärna kyrka. grävning för en ny orgel. Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Kärna kyrka. Dnr UV RAPPORT 2014:116 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Kärna kyrka grävning för en ny orgel Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Kärna kyrka Dnr 3.1.1-03710-2013 Rikard

Läs mer

En gravkammare i Ytterenhörna kyrka

En gravkammare i Ytterenhörna kyrka Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:56 En gravkammare i Ytterenhörna kyrka Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Ytterenhörna 218 Ytterenhörna kyrka Ytterenhörna socken

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1,

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Grevagården. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg

Grevagården. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg Grevagården Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg Bakgrund I samband med schaktarbeten för ledningar till ny utomhusbelysning på

Läs mer

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:69 Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland Jonas Ros Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra

Läs mer

Schakt vid Rudbeckianska skolan

Schakt vid Rudbeckianska skolan Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:36 Schakt vid Rudbeckianska skolan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Kv Domkyrkan 2 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland Kristina

Läs mer

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar uv öst rapport 2008:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Heda i Ljungsbro Heda 11:1 och 7:1 Vreta Klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-513-2008 Katarina Österström uv öst rapport 2008:17

Läs mer

Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås

Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:17 Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 232:1 Kvarteret

Läs mer

Schakt i Snöveltorp Djurtorp

Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schakt i Snöveltorp Djurtorp 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:49 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schaktning inför breddning

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur

Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur uv rapport 2012:54 särskild arkeologisk undersökning, schaktövervakning Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur Närke; Örebro stad; Eker 14:140 Lena Beronius Jörpeland uv rapport 2012:54 särskild arkeologisk

Läs mer

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2015:12

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2015:12 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2015:12 Undersökning: Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Lst:s dnr: 431-1566-2003 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 2119/02-5331

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr

Läs mer

Röks skola. Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks skola Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr

Röks skola. Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks skola Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr uv öst rapport 2009:16 arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-2275-2007 Karin Sundberg uv

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Ledningsdragning vid Gammalkils kyrka

Ledningsdragning vid Gammalkils kyrka RAPPORT 2015:89 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Ledningsdragning vid Gammalkils kyrka Östergötland Linköpings kommun Gammalkils socken SHMM dnr 5.1.1-01029-2015 Rikard Hedvall

Läs mer

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Kungsåra kyrka. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Fornlämning Kungsåra 189:1 Kungsbyn 12:1 Kungsåra socken Västerås kommun Västmanland.

Kungsåra kyrka. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Fornlämning Kungsåra 189:1 Kungsbyn 12:1 Kungsåra socken Västerås kommun Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:22 Kungsåra kyrka Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Kungsåra 189:1 Kungsbyn 12:1 Kungsåra socken Västerås kommun Västmanland Ulf Alström Innehåll Inledning...

Läs mer

Sökschakt vid Kvarns övningsområde

Sökschakt vid Kvarns övningsområde UV ÖST RAPPORT 2006:39 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sökschakt vid Kvarns övningsområde Kristbergs socken Motala kommun Östergötland Dnr 421-2656-2006 Göran Gruber UV ÖST RAPPORT 2006:39 ARKEOLOGISK UTREDNING,

Läs mer

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg Halland, Varbergs kommun, Getakärr 3:80, RAÄ 61 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖ RUNDERSÖ

Läs mer

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne

Läs mer

Lekplats vid Slestadskolan

Lekplats vid Slestadskolan UV ÖST RAPPORT 2006:50 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Lekplats vid Slestadskolan Lambohov 2:20 Slaka socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-2588-2002 Karin Sundberg UV ÖST RAPPORT 2006:50 ARKEOLOGISK

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Ledningsdragning vid Askeby kloster

Ledningsdragning vid Askeby kloster RAPPORT 2015:76 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Ledningsdragning vid Askeby kloster Östergötland Linköpings kommun Askeby socken Fastigheterna Askeby 1:6 och 1:8 Inom och invid

Läs mer

Tångeråsa kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Nordankyrka 1:5 Tångeråsa socken Närke.

Tångeråsa kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Nordankyrka 1:5 Tångeråsa socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:4 Tångeråsa kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Nordankyrka 1:5 Tångeråsa socken Närke Ulf Alström Tångeråsa kyrka Särskild

Läs mer

Säby kyrka. En schaktning för åskledare och dagvattenledning. Antikvarisk kontroll. Säby kyrka Säby socken Västmanland.

Säby kyrka. En schaktning för åskledare och dagvattenledning. Antikvarisk kontroll. Säby kyrka Säby socken Västmanland. Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen rapport A 2004:A65 Säby kyrka En schaktning för åskledare och dagvattenledning Antikvarisk kontroll Säby kyrka Säby socken Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning

Läs mer

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT

Läs mer

Nybyggnation vid Orlunda skola

Nybyggnation vid Orlunda skola Rapport 2011:101 Arkeologisk utredning, etapp 2 Nybyggnation vid Orlunda skola Invid RAÄ 36 och 66 Orlunda 1:9 Skeda socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge

Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge UV MITT, RAPPORT 2006:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge Södermanland, Botkyrka socken, Tullinge 21:223, RAÄ 505:1 Cecilia Grusmark UV MITT, RAPPORT 2006:24

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:47 Lisselberga Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Anna-Lena Hallgren och Jan Ählström

Läs mer

Ledningsarbeten i Svista

Ledningsarbeten i Svista UV RAPPORT 2013:20 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsarbeten i Svista Södermanland; Eskilstuna socken; Grönsta 2:2 2:5 och 2:6; Eskilstuna 519:1 3 Louise Evanni UV RAPPORT

Läs mer

I skuggan av Köpings rådhus

I skuggan av Köpings rådhus Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:17 I skuggan av Köpings rådhus Arkeologisk förundersökning Fornlämning Köping 148:1 Dana 10 Köpings stadsförsamling Köpings kommun Västmanland Ulf Alström I skuggan

Läs mer

Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården

Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården UV VÄST RAPPORT 2001:32 ARKEOLOGISK UTREDNING Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården Halland, Varberg stad, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården Bengt Westergaard UV VÄST RAPPORT 2001:32 ARKEOLOGISK

Läs mer

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander UV RAPPORT 2011:90 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Ensbo Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr 421-2268-2010 Christina Helander Ensbo 1 2 Ensbo UV

Läs mer

ANTIKVARISK KONTROLL

ANTIKVARISK KONTROLL P4074 ANTIKVARISK KONTROLL vid schaktningsarbete inför byte av dagvattenbrunn och rörledningar Fastighet Ultuna 2:23, hus C4:29, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-6811-05 Av Helena Hulth med bidrag

Läs mer

Bromma kyrka. Schaktkontroll vid. Arkeologisk förundersökning, schaktkontroll vid Bromma kyrka, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland

Bromma kyrka. Schaktkontroll vid. Arkeologisk förundersökning, schaktkontroll vid Bromma kyrka, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland Schaktkontroll vid Bromma kyrka Arkeologisk förundersökning, schaktkontroll vid Bromma kyrka, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland Rapport 2012:41 Tove Stjärna Schaktkontroll vid Bromma kyrka Arkeologisk

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

Länna kyrka. Länna kyrka, Lännaby 1:15 och 9:1, Länna socken, Norrtälje kommun, Uppland. Ola Winter

Länna kyrka. Länna kyrka, Lännaby 1:15 och 9:1, Länna socken, Norrtälje kommun, Uppland. Ola Winter ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:09 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Länna kyrka Länna kyrka, Lännaby 1:15 och 9:1, Länna socken, Norrtälje kommun, Uppland Ola Winter Länna kyrka ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:37 Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Arkeologisk förundersökning Fornlämning Stockholm 103:1 Kvarteret Jakob Större 13 Stockholm stad Stockholms kommun Uppland

Läs mer

Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås

Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:08 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås 232:1, Västerås stad och kommun, Västmanland Dnr: 431-4884-10

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Bergvärmeschakt vid Ängsö slott

Bergvärmeschakt vid Ängsö slott Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:22 Bergvärmeschakt vid Ängsö slott Antikvarisk kontroll RAÄ 4:1 Ängsö gård 2:1 Ängsö socken Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning

Läs mer

Ett schakt i Brunnsgatan

Ett schakt i Brunnsgatan ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:22 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING Ett schakt i Brunnsgatan RAÄ Nyköping 231:1, Väster 1:1 Nyköpings socken och kommun, Södermanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr uv öst rapport 2008:43 arkeologisk utredning Helgeberg RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-855-2008 Annika Helander uv öst rapport 2008:43

Läs mer

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng UV VÄST RAPPORT 2000:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng Halland, Falkenbergs kommun, Morup socken, Morup-Lyngen 34:1, 5:1 och 17:1, RAÄ 20, 104, 107

Läs mer

Backenområdet. Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön

Backenområdet. Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön UV MITT, RAPPORT 2008:10 ARKEOLOGISK UTREDNING Backenområdet Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön UV MITT, RAPPORT

Läs mer

Stenig terräng i Kista äng

Stenig terräng i Kista äng ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH AVGRÄNSANDE UTREDNING Stenig terräng i Kista äng RAÄ-nr Spånga 276:1 2, Akalla 4:1, Spånga socken, Stockholms kommun, Uppland Ola Winter

Läs mer

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58

Läs mer

Ryttarhagen - ledningsgrävning för fjärrvärme

Ryttarhagen - ledningsgrävning för fjärrvärme UV RAPPORT 2011:97 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ryttarhagen - ledningsgrävning för fjärrvärme Intill RAÄ 264, RAÄ 231:1, 231:2 och RAÄ 241, Mjölby 40:4 Mjölby socken och kommun

Läs mer

Västnora, avstyckning

Västnora, avstyckning ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

Nybebyggelse i Blomvalla inom fastigheten Vadstena 3:2

Nybebyggelse i Blomvalla inom fastigheten Vadstena 3:2 Rapport 2007:85 Arkeologisk utredning, etapp 1 och etapp 2 Nybebyggelse i Blomvalla inom fastigheten Vadstena 3:2 Vadstena 3:2 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Humla. kompletterande arkeologisk utredning inför utbyggnad av RV 46 Västergötland, Humla socken, Humla 12:2. Gisela Ängeby UV VÄST RAPPORT 2002:6

Humla. kompletterande arkeologisk utredning inför utbyggnad av RV 46 Västergötland, Humla socken, Humla 12:2. Gisela Ängeby UV VÄST RAPPORT 2002:6 UV VÄST RAPPORT 2002:6 ARKEOLOGISK UTREDNING Humla kompletterande arkeologisk utredning inför utbyggnad av RV 46 Västergötland, Humla socken, Humla 12:2 Gisela Ängeby UV VÄST RAPPORT 2002:6 ARKEOLOGISK

Läs mer

Forntida spår i hästhage

Forntida spår i hästhage Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:82 Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning RAÄ 389 och 390 Vänsta 1:101 Kolbäck socken Västmanland Anna Egebäck Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Medeltida gravar och brakteat vid Järsnäs kyrka

Medeltida gravar och brakteat vid Järsnäs kyrka Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Medeltida gravar och brakteat vid Järsnäs kyrka Nedläggning av vatten- och avloppsledningar till Järsnäs kyrka, RAÄ 129 Järsnäs socken i Jönköpings

Läs mer

Stora Sjögestad 20:1

Stora Sjögestad 20:1 UV RAPPORT 2011:131 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stora Sjögestad 20:1 Förundersökning inför utvidgning av körbana för hästar Vreta Naturbruksgymnasium, Stora Sjögestad 20:1 Vreta kloster socken, Linköpings

Läs mer

Förundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping

Förundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping Förundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:52 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Förundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping Östra

Läs mer