Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015"

Transkript

1 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 26 för perioden Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller Riktade flyttningar och pendling Antal Totalt antal som flyttat ut från Stockholms län och pendlat in till länet ett respektive två år efter utflyttningen / / / / /1999 2/21 22/23 Efter 2 år Efter 1 år Statistikserie utgiven i samarbete mellan regionala myndigheter i Stockholms län

2 2

3 Del 1: Den multiregionala modellen Riktade flyttströmmar för åren samt framskrivning för åren

4 4

5 Förord Följande rapport beskriver utvecklingen av en multiregional prognosmodell för åren Modellen är en vidareutveckling av den befolkningsprognos som RTK årligen gör för landstingets behov av en prognos för budget- och verksamhetsplanering, och den är ett komplement för att förbättra prognosen över flyttarna. Modellen inkluderar riktade flyttningar och pendling och boende utanför länsgränsen, vilket innebär att hänsyn tas till regionförstoringen - att bostads- och arbetsmarknaderna och kommunikationerna utvecklas, växer och växer ihop utanför de administrativa gränserna. Den folkbokförda befolkningen inom administrativt indelade områden såsom län och kommuner prognosticeras i den traditionella län/kommun/basområdesprognosen som ligger till grund för den inomregionala planeringen. Därutöver har länge funnits ett behov av att utvidga befolkningsprognoserna till att omfatta ett större och mer dynamiskt geografiskt perspektiv oberoende av administrativa indelningar. Den befolkning som flyttar över länsgräns och sedan pendlar till annat län för att arbeta, det vill säga nattbefolkningen och dagbefolkningen, är i många fall bostadsbytare och inte ut/inflyttare eller migranter. I en del fall sker en flyttning och/eller byte av arbete alt. bostad i flera steg och över tiden så det är långt ifrån enkelt att göra beräkningar med det i sammanhanget begränsade statistikunderlag som finns. Dessutom kan olika hushållsmedlemmar agera på olika sätt över tiden, vilket kan påverka de statistiska mätningarna och resultaten. Denna rapport redovisar statistikunderlag, modell och framskrivningar för riktade flyttningar och pendling. Den har delats upp i två delar: (1) modell och framskrivningar av riktade flyttningar mellan olika större regioner och (2) framskrivningar av flyttningar/pendling i Stockholms läns närområde - Mälardalen. Övrig pendling till/från länen utanför Mälardalen redovisas inte i denna första version av den multiregionala modellen, men kan komma att ingå i framtida uppdateringar av modellen. För utförligare rapporter och statistik om flyttningar, pendling, regionförstoring och forskningen kring regionförstoring hänvisas till källor från RTK, SCB, NUTEK, KTH och Nordregio, för att nämna några. Projektledare vid RTK för befolkningsprognoserna är Ulla Moberg. Projektidén har sitt ursprung vid Scorus 1 -konferensen i Lissabon år 22 och kommer från Tyskland, Bureau for Statistics and Urban Reseach. Statisticon AB har vidareutvecklat prognosmodellen och bearbetat statistikunderlaget. 1 Standing Committee on Regional and Urban Statistics and Research 5

6 Innehållsförteckning del 1 och 2 Förord...5 Innehållsförteckning del 1 och Sammanfattning del Inledning del Flyttningar efter region Folkmängdens utveckling efter region In- och utrikes flyttningar efter region Flyttningar till och från Stockholms län Flyttningar till och från övriga regioner Flyttningar efter ålder Beskrivning av den multiregionala prognosmodellen Framskrivningsmodell Befolkningsförändring under året Antaganden för framskrivningar Bilaga del Innehållsförteckning del 1 och Sammanfattning del Inledning del Bakgrund och definitioner Flyttströmmar och pendling till och från Stockholms län In och utflyttning In- och utpendling Regionförstorare Framskrivning av flyttströmmar och pendling till och från Stockholms län Regionindelning Framskrivning Beskrivning av använd metodik...71 Bilaga del 2 Tabeller...72 Bilaga del 2 - Pendlingskartor

7 1 Sammanfattning del 1 Under de senaste 25 åren har befolkningen i Stockholms län ökat med närmare 25 procent. Befolkningen i Skåne och Västra Götaland har ökat med 14 respektive 1 procent under samma tidsperiod. Antalet inrikes flyttningar mellan Stockholms län och övriga regioner har ökat över tiden. Sedan år 198 har inflyttningarna till Stockholms län från Övriga Mälardalen ökat med närmare 66 procent. Inflyttningarna från Skåne och Västra Götalands län har ökat med cirka 5 procent medan de från Övriga Sverige har ökat med cirka 33 procent. Främst är det personer i åldrarna 2-3 år som flyttar i allt större utsträckning, hälften av alla flyttningar görs av den åldersgruppen. I mitten av 198 talet var cirka 5 procent av alla som flyttade till Stockholms län från övriga riket i åldern 2-3 år och denna andel ökade till omkring 56 procent år 25. År 215 förväntas andelen vara omkring 6 procent. Omkring 4 procent av dem som lämnar Stockholms län och flyttar till någon av de andra regionerna är i åldern 2-3 år. I alla åldrar finns personer som flyttar i båda riktningar mellan regionerna. När nettot är nära noll innebär det att åldersstrukturen i regionen inte direkt påverkas av flyttningar. Stockholms, Skåne och Västra Götalands län har ett positivt inrikes netto av unga. Bidraget av ungdomar kommer från Övriga Sverige som har ett negativt netto i dessa åldrar. I åldrarna 2-3 år är Stockholms läns inrikes netto till Övriga Mälardalen, Skåne län och Övriga Sverige positivt. Däremot förblir flyttströmmarna mellan Stockholms län och Västra Götaland ungefär lika stora. 7

8 2 Inledning del 1 För att på ett tydligare sätt kunna beskriva Stockholms läns tillväxt bör hänsyn tas till befolkningsutvecklingen i övriga regioner i riket. I dagsläget används en prognosmodell för Stockholms län som innehåller två regioner: Stockholms län och övriga riket. Den demografiska interaktionen mellan Stockholms län och olika delar av övriga riket skiljer sig starkt åt. I senare avsnitt visas på skillnader mellan hur man flyttar mellan Stockholms län och ett antal olika regioner i Sverige. För att bättre fånga dynamiken mellan Stockholms län och i princip vilka regioner man än önskar har en multiregional prognosmodell utvecklats. I denna rapport redovisas resultatet från den utvecklade modellen där Sverige har delats upp i regionerna Stockholms län, Övriga Mälardalen (Uppsala län, Västmanlands län, Södermanlands län och Örebro län), Skåne län, Västra Götalands län och Övriga Sverige. Det som utvecklats i modellen jämfört med de flesta andra framskrivningar är att det går att studera mönstren för riktade flyttningar eller flyttflöden mellan regionerna. Denna delrapport är den första av två som beskriver utvecklingen av en multiregional prognosmodell där folkmängd, riktade flyttningar, pendling och dagbefolkning skall kunna prognostiseras, eller framskrivas. I denna första del redovisas den utvecklade multiregionala modellen samt riktade flyttströmmar. I den andra redovisas flyttströmmar och pendling i ett större sammanhang för att visa på tillväxten av Stockholmsregionen. Rapporten innehåller dels en beskrivning av befolkningsutvecklingen för åren och dels en befolkningsframskrivning för åren för Stockholms, Skåne och Västra Götalands län samt Övriga Mälardalen och Övriga Sverige. Utöver detta redovisas även flyttströmmarna mellan Stockholms län och övriga regioner. Redovisning bakåt i tiden har gjorts enligt den regionala indelningen år 25. En förutsättning i modellen är att summan av regionernas befolkning, födda, döda, inoch utvandrade skall stämma med SCB:s befolkningsframskrivning för riket. Samtliga flyttningar, in- och utvandringar finns inte med i registren. Det är alltså en framskrivning av den folkbokförda befolkningen och inte den faktiska befolkningen. 8

9 3 Flyttningar efter region I följande avsnitt redovisas först folkmängdens utveckling i de olika regionerna, sedan folkmängden under framskrivningsperioden. Därefter visas det totala flyttnettot för respektive region, dels och dels för framskrivningsperioden. Sedan redovisas inrikes in- och utflyttningar för respektive region och utrikes in- och utflyttningar för respektive region. 3.1 Folkmängdens utveckling efter region Sedan år 198 har Stockholms län varit den region i vilken befolkningen ökat mest. Under de senaste 25 åren har befolkningen i Stockholms län ökat med närmare en fjärdedel, från personer till personer. Skåne län och Västra Götalands län har under samma tidsperiod ökat sin befolkning med 14 respektive 1 procent. Av diagram 1 framgår den framskrivna folkmängden i regionerna för åren I Stockholms län beräknas folkmängden öka med åtta procent under framskrivningsperioden. Motsvarande procentuella folkmängdsökning beräknas till sju procent i Skåne län, fyra procent i Västra Götalands län, tre procent i Övriga Mälardalen samt mindre än en procent i Övriga Sverige. Diagram 1. Folkmängd per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige 9

10 3.2 In- och utrikes flyttningar efter region Sedan år 1981 fram till och med år 25 har flyttnettot varit positivt i Stockholms län. År 1999 var sammanlagda in- och utrikes flyttnettot som störst, fler inflyttningar än utflyttningar. I Skåne län har flyttnettot genomgående varit positivt sedan 198 medan det för Västra Götaland varit positivt sedan För Övriga Mälardalen och Övriga Sverige var flyttnettot negativt under tidigt 198-tal samt senare delen av 199-talet. När flyttnettot är som störst för Stockholms län är flyttnettot som lägst för de övriga regionerna och tvärtom. Särskilt tydligt är detta mönster mellan Stockholms län och Övriga Sverige. Diagram 2. Totalt flyttnetto per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige För framskrivningsperioden skiljer sig regionerna inte särskilt mycket åt. Flyttnettot är positivt för samtliga regioner under den närmaste 1-årsperioden. Under perioden beräknas genomgående antalet inflyttningar vara fler än antalet utflyttningar. Skåne län beräknas få det största flyttnettot år 215 med cirka 7 1 fler in- än utflyttningar. Därefter följer Övriga Sverige (drygt 6 5 fler in- än utflyttningar), Stockholms län (cirka 5 5 fler in- än utflyttningar), Västra Götalands län (drygt 4 fler in- än utflyttningar), samt Övriga Mälardalen (omkring 2 6 fler in än utflyttningar). Att samtliga regioner uppvisar ett positivt flyttnetto beror på invandringen. Uppgången i flyttnettot år 26 i samtliga regioner beror på den tillfälliga asyllagen. Mellan den 15 november 25 och den 31 mars 26 gällde en tillfällig lag som gav möjlighet till förnyad asylprövning. Personer, framför allt barnfamiljer, som redan vistades i landet fick asyl och folkbokfördes. Effekten av lagen framgår i diagram 2. Under den senaste 25-årsperioden har de inrikes inflyttningarna till samtliga regioner ökat (diagram 3). Till Västra Götalands län ökade de inrikes inflyttningarna med 53 procent 1

11 under tidsperioden. Därefter följer Skåne län (46 procent), Stockholms län (44 procent), Övriga Mälardalen (26 procent) och Övriga Sverige (11 procent). Under 199 talet var arbetsmarknaden i Stockholms län mycket fördelaktigare än i många andra delar av landet. Det gjorde att inflyttningen till Stockholm steg kraftigt. När arbetsmarknaden i övriga riket förbättrades minskade inflyttningen till Stockholms län (Se RTK:s rapport 2:27 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet för en utförligare beskrivning av flyttströmmarna till och från Stockholms län). Diagram 3. Inrikes inflyttningar per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Under framskrivningsperioden beräknas de inrikes inflyttningarna att öka för samtliga regioner. I Övriga Sverige beräknas dessa inflyttningar att öka från cirka 47 7 inflyttningar år 25 till omkring 53 inflyttningar, vilket innebär en ökning med närmare 53 inflyttningar per år. Därefter följer Övriga Mälardalen och Stockholms län med en ökning på omkring 3 inflyttningar per år samt Västra Götalands län och Skåne län med en ökning på cirka 2 inflyttningar per år. Av diagram 4 framgår att antalet inrikes utflyttningar har ökat för samtliga regioner sedan år 198. I Övriga Sverige har utflyttningarna ökat med 4 procent under den senaste 25- årsperioden. Därefter följer Västra Götalands län (34 procent), Skåne län (32 procent), Övriga Mälardalen (26 procent) och Stockholms län (15 procent). Under framskrivningsperioden beräknas de inrikes utflyttningarna att fortsätta att öka för respektive region. I Övriga Sverige beräknas utflyttningarna öka från cirka 51 9 utflyttningar år 25 till omkring 56 1 utflyttningar år 215, vilket ger en årlig ökning på i genomsnitt 42 utflyttningar per år. Därefter följer Stockholms län med en ökning på cirka 4 utflyttningar per år samt Västra Götalands län, Övriga Mälardalen och Skåne län med en ökning på drygt 2 utflyttningar per år. Ökningen i antalet in- och utflyttningar för samtliga regioner är till största delen en effekt av att folkmängden i regionerna ökar. 11

12 Diagram 4. Inrikes utflyttningar per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Flyttnettot för inrikes flyttningar framgår av diagram 5. Det positiva flyttnettot i Stockholms län är i stor utsträckning en spegelbild av det negativa flyttnettot i Övriga Sverige. Skåne län har ett positivt inrikes flyttnetto sedan början av 198-talet. Diagram 5. Inrikes flyttnetto per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Övriga Mälardalen Stockholm Västra Götaland Skåne Övriga Sverige Under de närmaste 1 åren beräknas samtliga regioner med undantag av Övriga Sverige att ha ett positivt inrikes flyttnetto, om än svagt för Stockholms län. 12

13 Under stora delar av de senaste 25 åren har antalet utrikes inflyttningar varit högst i Stockholms län, jämfört med övriga regioner (diagram 6). Detta med undantag för åren och år 24 då antalet utrikes inflyttningar var högre till Övriga Sverige. Även om antalet utrikes inflyttningar är högst för Stockholms län så är den procentuella ökningen låg vid jämförelse med övriga regioner. Under åren ökade inflyttningen från utlandet till Stockholms län med 24 procent. I Skåne län ökade antalet inflyttningar med 142 procent och i Övriga Sverige med 16 procent. Av diagram 6 framgår att ökningen av antalet utrikes inflyttningar är stabil med undantag för några olika perioder. Under tidigt 9-tal ökade inflyttningen på grund av krisen i forna Jugoslavien och den beräknade uppgången år 26 beror på den tillfälliga asyllagen. Under framskrivningsperioden beräknas inflyttningen från utlandet att öka i Skåne, Stockholms län och Övriga Sverige medan inflyttningen minskar i Västra Götalands län. I Övriga Mälardalen beräknas inflyttningen från utlandet vara stabil under framskrivningsperioden. Diagram 6. Utrikes inflyttningar per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Av diagram 7 framgår att Stockholms län har flest antal utrikes utflyttningar, i genomsnitt 1 2 utflyttningar per år sedan 198. Lägst antal utflyttningar har Övriga Mälardalen haft, i genomsnitt 3 3 utflyttningar per år. Under den senaste 25-årsperioden har antalet utrikes utflyttningar ökat i alla regioner. Mellan år 198 och år 25 har antalet utflyttningar till utlandet ökat med 65 procent i Skåne län. Därefter följer Övriga Sverige (35 procent), Stockholms län (23 procent), Västra Götalands län (14 procent) och Övriga Mälardalen (2 procent). 2 Under perioden tillämpades Hela Sverige -strategin vilket innebar att introduktionen av flyktingar solidariskt delades mellan kommunerna i Sverige. 13

14 Diagram 7. Utrikes utflyttningar per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Under framskrivningsperioden beräknas antalet utrikes utflyttningar att öka för samtliga regioner, förutom Västra Götalands län. I Skåne län beräknas utflyttningen till utlandet att öka med i genomsnitt cirka 3 utflyttningar per år. Därefter följer Övriga Sverige och Stockholms län med närmare 2 utflyttningar per år samt Övriga Mälardalen med omkring 1 utflyttningar per år. I Västra Götalands län beräknas antalet utrikes utflyttningar förbli på samma nivå som för närvarande. Av diagram 8 framgår att utrikes flyttnetto har varit positivt för samtliga regioner sedan år Stockholms län skiljer sig från de övriga regionerna vid ett par tillfällen. Under åren ökade flyttnettot för samtliga regioner, utom för Stockholms län, på grund av den stora flyktingströmmen från forna Jugoslavien. 3 Mellan åren var den procentuella minskningen av flyttnettot markant högre i Stockholms län än i övriga regioner. 3 Flyktingar från forna Jugoslavien kommunplacerades inte i Stockholms län, men ca 5 fick uppehållstillstånd att bosätta sig här

15 Diagram 8. Utrikes flyttnetto per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Det framskrivna utrikes flyttnettot beräknas vara stabilt för samtliga regioner under den närmaste 1-årsperioden. 15

16 4 Flyttningar till och från Stockholms län I detta avsnitt ges resultaten för flyttningarna mellan Stockholms län och de övriga regionerna. Därefter redovisas den årliga genomsnittliga åldersfördelningen för dem som under åren 21 till 25 flyttade mellan Stockholms län och någon av de fyra övriga regionerna. Detta ger en bild av vilka det är som flyttar till respektive från Stockholms län, och därmed också hur befolkningssammansättningen förändras till följd av flyttströmmarna. 4.1 Flyttningar till och från övriga regioner Av diagram 9 framgår antalet inflyttningar till Stockholms län från Övriga Mälardalen och antalet utflyttningar från Stockholms län till Övriga Mälardalen. Antalet inflyttningar har varierat mellan 6 45 och medan antalet utflyttningar har varierat mellan och Under större delen av 199-talet var flyttnettot positivt. Sedan år 1999 har utflyttningarna från länet till Övriga Mälardalen varit fler än inflyttningarna, vilket resulterat i ett negativt flyttnetto. Under den närmaste 1-årsperioden beräknas flyttnettot vara negativt. Antalet utflyttningar från Stockholms län till Övriga Mälardalen förväntas öka under hela framskrivningsperioden. År 215 beräknas det ske närmare 1 2 fler ut- än inflyttningar till Stockholms län från Övriga Mälardalen. Diagram 9. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Mälardalen för åren samt framskrivning för åren Antal personer Netto Till Stockholm från Övriga Mälardalen Från Stockholm till Övriga Mälardalen Flyttströmmarna mellan Stockholms län och Skåne län visas i diagram 1. Flyttnettot varierar på liknande sätt som för flyttningarna mellan Stockholms län och Övriga Mälar- 16

17 dalen. Antalet flyttningar mellan regionerna har ökat under den senaste 25-årsperioden. År 198 gjordes omkring 2 4 in- respektive utflyttningar och år 25 gjordes närmare 4 in- och utflyttningar. Under framskrivningsperioden beräknas antalet utflyttningar från Stockholms län till Skåne län vara fler än tvärtom. Såväl antalet in- som utflyttningar förväntas öka successivt under perioden. År 215 beräknas det ske 3 9 inflyttningar och närmare 4 2 utflyttningar, vilket medför ett negativt flyttnetto på 3 flyttningar. Diagram 1. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Skåne län för åren samt framskrivning för åren Antal personer Netto Till Stockholm från Skåne Från Stockholm till Skåne Sedan år 198 har antalet flyttningar till Stockholms län från Västra Götalands län varit fler än tvärtom (diagram 11). Detta gäller med undantag för år 23 då flyttnettot var negativt. Flyttnettot var som störst år 1999 och har därefter minskat. År 25 skedde 369 fler in- än utflyttningar till Stockholm från Västra Götaland. Flyttnettot för Stockholms län och Västra Götalands län beräknas vara positivt under hela framskrivningsperioden. Antalet inflyttningar till Stockholms län från Västra Götaland beräknas öka något under den närmaste 1-årsperioden. År 215 beräknas det positiva flyttnettot uppgå till omkring 7 flyttningar. 17

18 Diagram 11. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Västra Götalands län för åren samt framskrivning för åren Antal personer Netto Till Stockholm från Västra Götaland Från Stockholm till Västra Götaland Flyttströmmarna mellan Stockholms län och Övriga Sverige har varierat under de senaste 25 åren (diagram 12). Under större delen av perioden har flyttnettot varit positivt. År 1997 var flyttnettot som störst, cirka 6 7 flyttningar. Flyttnettot för de närmaste 1 åren beräknas vara positivt. År 215 beräknas nettot uppgå till närmare 5 fler in- än utflyttningar till Stockholms län från Övriga Sverige. Diagram 12. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Sverige för åren samt framskrivning för åren Antal personer Netto Till Stockholm från Övriga riket Från Stockholm till Övriga riket 18

19 4.2 Flyttningar efter ålder Stockholms läns flyttnetto gentemot Övriga Mälardalen var negativt under perioden I genomsnitt gjordes 1 5 fler utflyttningar från Stockholms län till Övriga Mälardalen än tvärtom. Vid en jämförelse av dessa flyttningar mellan Stockholms län och Övriga Mälardalen efter ålder framkommer att det främst är individer mellan 2 till 3 år som flyttar från Övriga Mälardalen till Stockholm (diagram 13). I de yngre åldrarna, upp till 2 år, är antalet flyttningar relativt lågt. Efter drygt 3 års ålder minskar antalet flyttningar snabbt. Flödet åt motsatt håll, från Stockholms län till Övriga Mälardalen, utgörs också det till stor del av individer i åldrarna 2-35 år. Dock är antalet mindre. I de övriga åldersgrupperna är antalet utflyttare från Stockholm till Övriga Mälardalen större. Diagram 13. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Mälardalen, årlig genomsnittlig åldersfördelning för åren Antal personer Från Övriga Mälardalen till Stockholm Från Stockholm till Övriga Mälardalen I befolkningsutväxlingen med Övriga Mälardalen vinner Stockholms län befolkning i åldrarna mellan 2 och 3 år men förlorar i de övriga åldrarna. Flyttnettot är till exempel negativt för barnfamiljer. Detta illustreras i diagram

20 Diagram 14. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Mälardalen, årligt genomsnittligt flyttnetto för åren Antal personer Stockholms läns flyttnetto gentemot Skåne län var negativt under perioden 21-25, i genomsnitt gjordes 519 fler flyttningar till Skåne från Stockholm än tvärtom. Ett liknande mönster som för Övriga Mälardalen gäller för flyttningarna mellan Stockholms och Skåne län (diagram 15) även om antalet är mindre. Mellan Skåne och Stockholm flyttar främst individer mellan 2 till 3 år ett genomsnittligt år. Diagram 15. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Skåne län, årlig genomsnittlig åldersfördelning för åren Antal personer Från Skåne till Stockholm Från Stockholm till Skåne Flyttnettot för Stockholms län gentemot Skåne är positivt i åldrarna 22 till 3 år och negativt för de flesta övriga åldrar (diagram 16). 2

21 Diagram 16. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Skåne län, årligt genomsnittligt flyttnetto för åren Antal personer Antalet flyttningar från Västra Götaland till Stockholm uppgick till i genomsnitt flyttningar per år mellan åren I motsatt riktning var antalet flyttningar, vilket ger ett flyttnetto på i genomsnitt 248 flyttningar till Stockholms fördel. Flyttströmmen mellan Stockholms och Västra Götalands län skiljer sig något från strömmarna mellan Stockholm och de övriga regionerna, vilket illustreras i diagram 17. Till antalet är flyttströmmarna i det närmaste lika stora med undantag för de högrörliga åldrarna 2-3. Flyttnettot, som redovisas i diagram 18, är därför i princip noll för alla åldrar utom knappt 2 till 3 år. Diagram 17. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Västra Götalands län, årlig genomsnittlig åldersfördelning för åren Antal personer Från Västra Götaland till Stockholm Från Stockholm till Västra Götaland 21

22 Diagram 18. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Västra Götalands län, årligt genomsnittligt flyttnetto för åren Antal personer Stockholms läns flyttnetto gentemot Övriga Sverige var negativt för åren I genomsnitt gjordes 236 fler flyttningar per år från Stockholms län till Övriga Sverige än tvärtom. I diagram 19-2 redovisas flyttströmmarna mellan Stockholms län och Övriga Sverige. Här finns samma mönster som tidigare observerats för Övriga Mälardalen och Skåne; inflyttningarna till Stockholms län domineras av personer i åldrarna 2-3 år medan utflyttarnas åldersfördelning är lite mer spridd med en något större utflyttning bland yngre och äldre. Diagram 19. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Sverige, årlig genom snittlig åldersfördelning för åren Antal personer Från Övriga Sverige till Stockholm Från Stockholm till Övriga Sverige 22

23 Diagram 2. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Sverige, årligt genom snittligt flyttnetto för åren Antal personer

24 5 Beskrivning av den multiregionala prognosmodellen En viktig komponent i befolkningsutvecklingen är flyttströmmarna till och från regionen. RTK:s ursprungliga modell för befolkningsprognoser innefattar endast en uppdelning av Sverige i två regioner Stockholms län och övriga riket. Övriga riket kan i sin tur delas upp i olika län och regioner. Detta för att flyttströmmarna mellan olika regioner har olika mönster. En multiregional framskrivningsmodell har utvecklats genom att inkludera och analysera riktade flyttströmmar, det vill säga flyttningar till och från olika regioner från/till Stockholms län. Modellen har således utökats till att inte bara omfatta de vanligaste demografiska komponenterna födda, döda, in- och utflyttade samt immigrerade och emigrerade utan även riktningen på flyttningarna. Utgångspunkten för modellen är folkmängden uppdelad efter kön och ettåriga ålderklasser i slutet av föregående år i varje region. Risker för demografiska förändringsfaktorer har beräknats med fixerade parametervärden för samma år. Med hjälp av riskerna beräknas förväntat antal personer som föds, dör, in- och utvandrar samt flyttar inrikes under året i varje region. Denna predicerade befolkning utgör i sin tur utgångspunkt för beräkningen av folkmängden i regionerna vid slutet av nästföljande år. Befolkningen - födda, döda, in- och utvandrade - kalibreras varje år så att befolkningen summerar till de siffror som redovisas i rikets befolkningsframskrivning. Därefter upprepas processen och modellen är därmed rekursiv. Beräkningsmetodiken är den vanligast förekommande i prognossammanhang. Under ett framskrivningsår förekommer ett flöde av personer in och ut ur befolkningen i en region. Födda och invandrare tillkommer, medan döda och utvandrare lämnar befolkningen. I modellen beräknas storleken av flödena, vilka påverkar storleken av den årliga folkmängden vid slutet av ett givet år. I denna typ av modell beräknas endast prediktionsvärden för folkmängdsstorlekarna. För en given parameteruppsättning av förändringsfaktorer, det vill säga antaganden, fås väntevärden för folkmängden. Prognosberäkningarna börjar med den senast kända folkmängden den sista december i ettåriga årsåldersklasser för varje region och beräknas iterativt från årsskifte till årsskifte (ettårsframskrivning). Alla beräkningar görs separat för män och kvinnor med könsspecifika parametrar. Befolkningen är sålunda från början uppdelad i två populationer. Modellen innehåller därför inget index för kön. Resultatvariablerna i vänsterledet i formlerna gäller alltså för män respektive kvinnor. Beräkningen av den framtida befolkningsstorleken benämns ofta framskrivning eller projektion. Detta är tekniska termer som åsyftar en kalkyl av en framtida utveckling av en utgångsfolkmängd under vissa givna förutsättningar om förändringsfaktorerna i befolkningen. Ordet prognos har en vidare betydelse. Prognos används för en framskrivning som bedöms vara realistisk och ha en acceptabel trolighet. Framskrivningen som helhet betraktas dock oftast som en prognos. Den multiregionala prognosmodellen i sin nuvarande form måste betecknas som en framskrivningsmodell eftersom den inte tar hänsyn 24

25 till ekonomiska faktorer som i hög grad styr den regionala utvecklingen. Modellen är en trendframskrivning av regionerna under förutsättning att de trender som observerats de senaste tio åren gäller under nästa decennium. 5.1 Framskrivningsmodell Genom en rekursiv prognosmodell erhålls den totala befolkningen efter kön i åldrarna x = 1, 2, 3, w vid slutet av kalenderår t i varje region. Följande formel gäller för framskrivning under aktuellt prognosår av antalet personer ett år eller äldre till årets slut i varje region. P t x = P t 1 x 1 D t x + U_I t x U_U t x + I_I t x I_U t x där t x D = antal döda män/kvinnor under år t, vilka var födda år t-x U _ I, U_U t x t x = antal in- och utvandrare (män/kvinnor) under år t, vilka var födda år t-x t I _ I x, I _ U år t-x. t x = antal inrikes in- och utflyttade (män/kvinnor) under år t, vilka var födda Som utgångspopulation används den senast observerade befolkningen den sista december år t-1 för varje region. När framskrivningen gjorts för samtliga regioner kalibreras befolkningen, födda och döda mot rikets befolkningsframskrivning. 5.2 Befolkningsförändring under året Döda Antal döda män/kvinnor år t beräknas genom D t x = P t 1 x 1 q t x där x= 1, 2, 3, w betecknar ålder vid årets slut t q x är antagen ettårig dödsrisk, det vill säga prognostiserad sannolikhet för en man/kvinna född år t-x att dö under år t. Notera att antalet döda ovan beräknas med hjälp av en gemensam dödsrisk när dödsriskerna inte skiljer sig mellan regionerna. Beräkningen av antalet döda baseras enbart på dem som fanns i regionen vid årets början. Migrationsströmmarna under ett givet prognosår påverkar alltså inte beräkningen av antalet döda under detta år. Bakgrunden till förfaringssättet är att de flesta in- och utvandrare är unga, vilket innebär att skillnaden i antalet dödsfall blir försumbar. 25

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Demografisk framskrivning STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN Baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Wallingatan 38, 111 24 STOCKHOLM Tel vx: 08-402 29 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23 RAPPORT Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026 2012-03-23 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Demografisk rapport 2014:04. Stockholms län -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2014-2023/45

Demografisk rapport 2014:04. Stockholms län -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Demografisk rapport 2014:04 Stockholms län -Huvudrapport Befolkningsprognos 2014-2023/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2014 2023/45 2014:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Demografisk rapport 2012:09. Stockholms län. -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2012-2021/45

Demografisk rapport 2012:09. Stockholms län. -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2012-2021/45 Demografisk rapport 2012:09 Stockholms län -Huvudrapport Befolkningsprognos 2012-2021/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2012 2021/45 2012:9 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2010-2014. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2010-2014. Kommunprognos. Sammanfattning 1 Befolkningsprognos för åren 2010-2014 Kommunprognos Sammanfattning Prognos innebär en förväntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Underlagssiffror för denna

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 20152024 LANDSKRONA STAD

BEFOLKNINGS PROGNOS 20152024 LANDSKRONA STAD BEFOLKNINGS PROGNOS 20152024 LANDSKRONA STAD Prognos baserad på byggplanerna för perioden 20152024 samt med hänsyn tagen till den förtätning som pågår STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Skånes befolkningsprognos 2014-2023

Skånes befolkningsprognos 2014-2023 Skånes befolkningsprognos 214-223 Bilaga Antaganden Avdelningen för regional utveckling stab/enheten för samhällsanalys 214-8-2 FÖRORD Region Skåne har ansvaret för bland annat regionala bedömningar av

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen Demografisk rapport 213:1 Befolkningsutvecklingen 212 Befolkningsprognos 213-222/45 Befolkningsutvecklingen 212 i Stockholms län 213:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Befolkningsframskrivningar 2001

Befolkningsframskrivningar 2001 Befolkningsframskrivningar 2001 BE0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Befolkning A.2 Statistikområde Befolkningsframskrivningar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Stockholms län - Huvudrapport

Stockholms län - Huvudrapport Demografisk rapport 2013:07 Stockholms län - Huvudrapport Befolkningsprognos 2013-2022/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2013 2022/45 2013:7 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län 2009:1 Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län Befolkningsprognos 2009 2018 Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 2008 När, var, hur vänder det? 2009:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Befolkningsprognos 2009-2018

Befolkningsprognos 2009-2018 Statisticon AB Mats Forsberg Charlotta Danielsson Frida Westling 2009-05-05 2 (56) Sammanfattning FOLKMÄNGDEN I NACKA KOMMUN ÖKADE UNDER 2008 Folkmängden i Nacka kommun ökade under år 2008 med 1 369 personer,

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 1: Flyktingmottagning bromsar avfolkningen Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Regionernas arbets marknad 2011 2030 Tre demografiska scenarier #1/14

Regionernas arbets marknad 2011 2030 Tre demografiska scenarier #1/14 TCO granskar Foto: Peter Cederling Regionernas arbets marknad 2011 2030 Tre demografiska scenarier #1/14 En rapport i samarbete med SCB om den demografiska utvecklingen i Sverige. Kontakt TCO Roger Mörtvik

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 2014-2040

BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 2014-2040 BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 214-24 RAPPORT 214-6-24 FÖRORD : Sweco Strategy har på uppdrag av Stockholms stads stadsledningskontor utarbetat befolkningsscenarier för perioden 214-24. Huvudscenariet

Läs mer

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Demografisk rapport 2014:07 Fruktsamhet och mortalitet 2013 Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Fruktsamhet och mortalitet 2013 uppdelat på födelseländer,

Läs mer

2010:2. Riktade flyttningar och arbetspendling

2010:2. Riktade flyttningar och arbetspendling 2010:2 Riktade flyttningar och arbetspendling Befolkningsprognos 2010 2019 2010:2 Riktade flyttningar och arbetspendling Befolkningsprognos 2010-2019 Riktade flyttningar och arbetspendling mellan Stockholms

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2018

Befolkningsprognos 2015-2018 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2015-03-18 Befolkningsprognos 2015-2018 Inledning Sveriges befolkning ökade med 102491 personer 2014. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1. Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige

Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige reviderade framskrivningar till år 2050 Rapport 1:2012 Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige reviderade framskrivningar

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045 Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Översikt ets prognoser Länsprognos 2013 2022 Länsprognos 2013 2045 Alternativa prognoser

Läs mer

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 21:11 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys Befolkningsprognos 21 219 Befolkningsprognos 21 219 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se

Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se BE 18 SM 1101 Sveriges framtida befolkning 2011 2060 The future population of Sweden 2012 2060 I korta drag Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2021 Sveriges befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2025. KS 2015-132

Befolkningsprognos 2015-2025. KS 2015-132 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-04-14 98 Befolkningsprognos 2015-2025. KS 2015-132 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2011, men även en del jämförelser

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet

Läs mer

Tabell 101 för Stockholms län och kommuner

Tabell 101 för Stockholms län och kommuner 2009:2 Befolkningsförändringar Den underliggande trenden i flyttningarna redovisade per kvartal Tabell 101 för Stockholms län och kommuner Befolkningsprognos 2009 2018 Befolkningsförändringar Den underliggande

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad

NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad 1(17) Datum 2014-05-20 NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad De senaste 20 åren har varit omvälvande för Bengtsfors kommun. Vi har sett stora förändringar i näringslivets struktur

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Studie av dag- och nattbefolkning inom översvämningshotade områden runt Mälaren

Studie av dag- och nattbefolkning inom översvämningshotade områden runt Mälaren Bilaga 4 Studie av dag- och nattbefolkning inom översvämningshotade områden runt Mälaren Ur huvudrapporten Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Datum

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2012 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2012, men även en del jämförelser

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

Fakta om Skövde. Statistik över befolkning, sysselsättning mm December 2009. Näring- och samhällsbyggnadsenheten. www.skovde.se

Fakta om Skövde. Statistik över befolkning, sysselsättning mm December 2009. Näring- och samhällsbyggnadsenheten. www.skovde.se Fakta om Skövde Statistik över befolkning, sysselsättning mm December 2009 Näring- och samhällsbyggnadsenheten www.skovde.se Historisk befolkningsutv i Skövde kommun 1655-2010 År Historiska händelser i

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Prognos för bilinnehavet 2010

Prognos för bilinnehavet 2010 VTI notat 8 2001 VTI notat 8-2001 Prognos för bilinnehavet 2010 Författare FoU-enhet Projektnummer 40274 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Lars Johansson, VV, Per Kjellman, VV och Pontus Matstoms,

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Befolkningsprognos för Sverige 2011-2040

Befolkningsprognos för Sverige 2011-2040 211-9-26 Befolkningsprognos för Sverige 211-24 av Åke Nilsson Miljoner 14 12 Folkmängd 14 12 Födda och döda 1 1 8 8 6 6 4 2 4 2 Födda Döda 198 199 2 21 22 23 24 198 199 2 21 22 23 24 14 In- och utflyttning

Läs mer

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Befolkningen? Arbetsutbudet? Tillväxten? De offentliga finanserna? Skattekvot? Det finansiella sparande? Invandring är i traditionell ekonomisk

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer