Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015"

Transkript

1 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 26 för perioden Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller Riktade flyttningar och pendling Antal Totalt antal som flyttat ut från Stockholms län och pendlat in till länet ett respektive två år efter utflyttningen / / / / /1999 2/21 22/23 Efter 2 år Efter 1 år Statistikserie utgiven i samarbete mellan regionala myndigheter i Stockholms län

2 2

3 Del 1: Den multiregionala modellen Riktade flyttströmmar för åren samt framskrivning för åren

4 4

5 Förord Följande rapport beskriver utvecklingen av en multiregional prognosmodell för åren Modellen är en vidareutveckling av den befolkningsprognos som RTK årligen gör för landstingets behov av en prognos för budget- och verksamhetsplanering, och den är ett komplement för att förbättra prognosen över flyttarna. Modellen inkluderar riktade flyttningar och pendling och boende utanför länsgränsen, vilket innebär att hänsyn tas till regionförstoringen - att bostads- och arbetsmarknaderna och kommunikationerna utvecklas, växer och växer ihop utanför de administrativa gränserna. Den folkbokförda befolkningen inom administrativt indelade områden såsom län och kommuner prognosticeras i den traditionella län/kommun/basområdesprognosen som ligger till grund för den inomregionala planeringen. Därutöver har länge funnits ett behov av att utvidga befolkningsprognoserna till att omfatta ett större och mer dynamiskt geografiskt perspektiv oberoende av administrativa indelningar. Den befolkning som flyttar över länsgräns och sedan pendlar till annat län för att arbeta, det vill säga nattbefolkningen och dagbefolkningen, är i många fall bostadsbytare och inte ut/inflyttare eller migranter. I en del fall sker en flyttning och/eller byte av arbete alt. bostad i flera steg och över tiden så det är långt ifrån enkelt att göra beräkningar med det i sammanhanget begränsade statistikunderlag som finns. Dessutom kan olika hushållsmedlemmar agera på olika sätt över tiden, vilket kan påverka de statistiska mätningarna och resultaten. Denna rapport redovisar statistikunderlag, modell och framskrivningar för riktade flyttningar och pendling. Den har delats upp i två delar: (1) modell och framskrivningar av riktade flyttningar mellan olika större regioner och (2) framskrivningar av flyttningar/pendling i Stockholms läns närområde - Mälardalen. Övrig pendling till/från länen utanför Mälardalen redovisas inte i denna första version av den multiregionala modellen, men kan komma att ingå i framtida uppdateringar av modellen. För utförligare rapporter och statistik om flyttningar, pendling, regionförstoring och forskningen kring regionförstoring hänvisas till källor från RTK, SCB, NUTEK, KTH och Nordregio, för att nämna några. Projektledare vid RTK för befolkningsprognoserna är Ulla Moberg. Projektidén har sitt ursprung vid Scorus 1 -konferensen i Lissabon år 22 och kommer från Tyskland, Bureau for Statistics and Urban Reseach. Statisticon AB har vidareutvecklat prognosmodellen och bearbetat statistikunderlaget. 1 Standing Committee on Regional and Urban Statistics and Research 5

6 Innehållsförteckning del 1 och 2 Förord...5 Innehållsförteckning del 1 och Sammanfattning del Inledning del Flyttningar efter region Folkmängdens utveckling efter region In- och utrikes flyttningar efter region Flyttningar till och från Stockholms län Flyttningar till och från övriga regioner Flyttningar efter ålder Beskrivning av den multiregionala prognosmodellen Framskrivningsmodell Befolkningsförändring under året Antaganden för framskrivningar Bilaga del Innehållsförteckning del 1 och Sammanfattning del Inledning del Bakgrund och definitioner Flyttströmmar och pendling till och från Stockholms län In och utflyttning In- och utpendling Regionförstorare Framskrivning av flyttströmmar och pendling till och från Stockholms län Regionindelning Framskrivning Beskrivning av använd metodik...71 Bilaga del 2 Tabeller...72 Bilaga del 2 - Pendlingskartor

7 1 Sammanfattning del 1 Under de senaste 25 åren har befolkningen i Stockholms län ökat med närmare 25 procent. Befolkningen i Skåne och Västra Götaland har ökat med 14 respektive 1 procent under samma tidsperiod. Antalet inrikes flyttningar mellan Stockholms län och övriga regioner har ökat över tiden. Sedan år 198 har inflyttningarna till Stockholms län från Övriga Mälardalen ökat med närmare 66 procent. Inflyttningarna från Skåne och Västra Götalands län har ökat med cirka 5 procent medan de från Övriga Sverige har ökat med cirka 33 procent. Främst är det personer i åldrarna 2-3 år som flyttar i allt större utsträckning, hälften av alla flyttningar görs av den åldersgruppen. I mitten av 198 talet var cirka 5 procent av alla som flyttade till Stockholms län från övriga riket i åldern 2-3 år och denna andel ökade till omkring 56 procent år 25. År 215 förväntas andelen vara omkring 6 procent. Omkring 4 procent av dem som lämnar Stockholms län och flyttar till någon av de andra regionerna är i åldern 2-3 år. I alla åldrar finns personer som flyttar i båda riktningar mellan regionerna. När nettot är nära noll innebär det att åldersstrukturen i regionen inte direkt påverkas av flyttningar. Stockholms, Skåne och Västra Götalands län har ett positivt inrikes netto av unga. Bidraget av ungdomar kommer från Övriga Sverige som har ett negativt netto i dessa åldrar. I åldrarna 2-3 år är Stockholms läns inrikes netto till Övriga Mälardalen, Skåne län och Övriga Sverige positivt. Däremot förblir flyttströmmarna mellan Stockholms län och Västra Götaland ungefär lika stora. 7

8 2 Inledning del 1 För att på ett tydligare sätt kunna beskriva Stockholms läns tillväxt bör hänsyn tas till befolkningsutvecklingen i övriga regioner i riket. I dagsläget används en prognosmodell för Stockholms län som innehåller två regioner: Stockholms län och övriga riket. Den demografiska interaktionen mellan Stockholms län och olika delar av övriga riket skiljer sig starkt åt. I senare avsnitt visas på skillnader mellan hur man flyttar mellan Stockholms län och ett antal olika regioner i Sverige. För att bättre fånga dynamiken mellan Stockholms län och i princip vilka regioner man än önskar har en multiregional prognosmodell utvecklats. I denna rapport redovisas resultatet från den utvecklade modellen där Sverige har delats upp i regionerna Stockholms län, Övriga Mälardalen (Uppsala län, Västmanlands län, Södermanlands län och Örebro län), Skåne län, Västra Götalands län och Övriga Sverige. Det som utvecklats i modellen jämfört med de flesta andra framskrivningar är att det går att studera mönstren för riktade flyttningar eller flyttflöden mellan regionerna. Denna delrapport är den första av två som beskriver utvecklingen av en multiregional prognosmodell där folkmängd, riktade flyttningar, pendling och dagbefolkning skall kunna prognostiseras, eller framskrivas. I denna första del redovisas den utvecklade multiregionala modellen samt riktade flyttströmmar. I den andra redovisas flyttströmmar och pendling i ett större sammanhang för att visa på tillväxten av Stockholmsregionen. Rapporten innehåller dels en beskrivning av befolkningsutvecklingen för åren och dels en befolkningsframskrivning för åren för Stockholms, Skåne och Västra Götalands län samt Övriga Mälardalen och Övriga Sverige. Utöver detta redovisas även flyttströmmarna mellan Stockholms län och övriga regioner. Redovisning bakåt i tiden har gjorts enligt den regionala indelningen år 25. En förutsättning i modellen är att summan av regionernas befolkning, födda, döda, inoch utvandrade skall stämma med SCB:s befolkningsframskrivning för riket. Samtliga flyttningar, in- och utvandringar finns inte med i registren. Det är alltså en framskrivning av den folkbokförda befolkningen och inte den faktiska befolkningen. 8

9 3 Flyttningar efter region I följande avsnitt redovisas först folkmängdens utveckling i de olika regionerna, sedan folkmängden under framskrivningsperioden. Därefter visas det totala flyttnettot för respektive region, dels och dels för framskrivningsperioden. Sedan redovisas inrikes in- och utflyttningar för respektive region och utrikes in- och utflyttningar för respektive region. 3.1 Folkmängdens utveckling efter region Sedan år 198 har Stockholms län varit den region i vilken befolkningen ökat mest. Under de senaste 25 åren har befolkningen i Stockholms län ökat med närmare en fjärdedel, från personer till personer. Skåne län och Västra Götalands län har under samma tidsperiod ökat sin befolkning med 14 respektive 1 procent. Av diagram 1 framgår den framskrivna folkmängden i regionerna för åren I Stockholms län beräknas folkmängden öka med åtta procent under framskrivningsperioden. Motsvarande procentuella folkmängdsökning beräknas till sju procent i Skåne län, fyra procent i Västra Götalands län, tre procent i Övriga Mälardalen samt mindre än en procent i Övriga Sverige. Diagram 1. Folkmängd per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige 9

10 3.2 In- och utrikes flyttningar efter region Sedan år 1981 fram till och med år 25 har flyttnettot varit positivt i Stockholms län. År 1999 var sammanlagda in- och utrikes flyttnettot som störst, fler inflyttningar än utflyttningar. I Skåne län har flyttnettot genomgående varit positivt sedan 198 medan det för Västra Götaland varit positivt sedan För Övriga Mälardalen och Övriga Sverige var flyttnettot negativt under tidigt 198-tal samt senare delen av 199-talet. När flyttnettot är som störst för Stockholms län är flyttnettot som lägst för de övriga regionerna och tvärtom. Särskilt tydligt är detta mönster mellan Stockholms län och Övriga Sverige. Diagram 2. Totalt flyttnetto per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige För framskrivningsperioden skiljer sig regionerna inte särskilt mycket åt. Flyttnettot är positivt för samtliga regioner under den närmaste 1-årsperioden. Under perioden beräknas genomgående antalet inflyttningar vara fler än antalet utflyttningar. Skåne län beräknas få det största flyttnettot år 215 med cirka 7 1 fler in- än utflyttningar. Därefter följer Övriga Sverige (drygt 6 5 fler in- än utflyttningar), Stockholms län (cirka 5 5 fler in- än utflyttningar), Västra Götalands län (drygt 4 fler in- än utflyttningar), samt Övriga Mälardalen (omkring 2 6 fler in än utflyttningar). Att samtliga regioner uppvisar ett positivt flyttnetto beror på invandringen. Uppgången i flyttnettot år 26 i samtliga regioner beror på den tillfälliga asyllagen. Mellan den 15 november 25 och den 31 mars 26 gällde en tillfällig lag som gav möjlighet till förnyad asylprövning. Personer, framför allt barnfamiljer, som redan vistades i landet fick asyl och folkbokfördes. Effekten av lagen framgår i diagram 2. Under den senaste 25-årsperioden har de inrikes inflyttningarna till samtliga regioner ökat (diagram 3). Till Västra Götalands län ökade de inrikes inflyttningarna med 53 procent 1

11 under tidsperioden. Därefter följer Skåne län (46 procent), Stockholms län (44 procent), Övriga Mälardalen (26 procent) och Övriga Sverige (11 procent). Under 199 talet var arbetsmarknaden i Stockholms län mycket fördelaktigare än i många andra delar av landet. Det gjorde att inflyttningen till Stockholm steg kraftigt. När arbetsmarknaden i övriga riket förbättrades minskade inflyttningen till Stockholms län (Se RTK:s rapport 2:27 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet för en utförligare beskrivning av flyttströmmarna till och från Stockholms län). Diagram 3. Inrikes inflyttningar per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Under framskrivningsperioden beräknas de inrikes inflyttningarna att öka för samtliga regioner. I Övriga Sverige beräknas dessa inflyttningar att öka från cirka 47 7 inflyttningar år 25 till omkring 53 inflyttningar, vilket innebär en ökning med närmare 53 inflyttningar per år. Därefter följer Övriga Mälardalen och Stockholms län med en ökning på omkring 3 inflyttningar per år samt Västra Götalands län och Skåne län med en ökning på cirka 2 inflyttningar per år. Av diagram 4 framgår att antalet inrikes utflyttningar har ökat för samtliga regioner sedan år 198. I Övriga Sverige har utflyttningarna ökat med 4 procent under den senaste 25- årsperioden. Därefter följer Västra Götalands län (34 procent), Skåne län (32 procent), Övriga Mälardalen (26 procent) och Stockholms län (15 procent). Under framskrivningsperioden beräknas de inrikes utflyttningarna att fortsätta att öka för respektive region. I Övriga Sverige beräknas utflyttningarna öka från cirka 51 9 utflyttningar år 25 till omkring 56 1 utflyttningar år 215, vilket ger en årlig ökning på i genomsnitt 42 utflyttningar per år. Därefter följer Stockholms län med en ökning på cirka 4 utflyttningar per år samt Västra Götalands län, Övriga Mälardalen och Skåne län med en ökning på drygt 2 utflyttningar per år. Ökningen i antalet in- och utflyttningar för samtliga regioner är till största delen en effekt av att folkmängden i regionerna ökar. 11

12 Diagram 4. Inrikes utflyttningar per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Flyttnettot för inrikes flyttningar framgår av diagram 5. Det positiva flyttnettot i Stockholms län är i stor utsträckning en spegelbild av det negativa flyttnettot i Övriga Sverige. Skåne län har ett positivt inrikes flyttnetto sedan början av 198-talet. Diagram 5. Inrikes flyttnetto per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Övriga Mälardalen Stockholm Västra Götaland Skåne Övriga Sverige Under de närmaste 1 åren beräknas samtliga regioner med undantag av Övriga Sverige att ha ett positivt inrikes flyttnetto, om än svagt för Stockholms län. 12

13 Under stora delar av de senaste 25 åren har antalet utrikes inflyttningar varit högst i Stockholms län, jämfört med övriga regioner (diagram 6). Detta med undantag för åren och år 24 då antalet utrikes inflyttningar var högre till Övriga Sverige. Även om antalet utrikes inflyttningar är högst för Stockholms län så är den procentuella ökningen låg vid jämförelse med övriga regioner. Under åren ökade inflyttningen från utlandet till Stockholms län med 24 procent. I Skåne län ökade antalet inflyttningar med 142 procent och i Övriga Sverige med 16 procent. Av diagram 6 framgår att ökningen av antalet utrikes inflyttningar är stabil med undantag för några olika perioder. Under tidigt 9-tal ökade inflyttningen på grund av krisen i forna Jugoslavien och den beräknade uppgången år 26 beror på den tillfälliga asyllagen. Under framskrivningsperioden beräknas inflyttningen från utlandet att öka i Skåne, Stockholms län och Övriga Sverige medan inflyttningen minskar i Västra Götalands län. I Övriga Mälardalen beräknas inflyttningen från utlandet vara stabil under framskrivningsperioden. Diagram 6. Utrikes inflyttningar per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Av diagram 7 framgår att Stockholms län har flest antal utrikes utflyttningar, i genomsnitt 1 2 utflyttningar per år sedan 198. Lägst antal utflyttningar har Övriga Mälardalen haft, i genomsnitt 3 3 utflyttningar per år. Under den senaste 25-årsperioden har antalet utrikes utflyttningar ökat i alla regioner. Mellan år 198 och år 25 har antalet utflyttningar till utlandet ökat med 65 procent i Skåne län. Därefter följer Övriga Sverige (35 procent), Stockholms län (23 procent), Västra Götalands län (14 procent) och Övriga Mälardalen (2 procent). 2 Under perioden tillämpades Hela Sverige -strategin vilket innebar att introduktionen av flyktingar solidariskt delades mellan kommunerna i Sverige. 13

14 Diagram 7. Utrikes utflyttningar per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Under framskrivningsperioden beräknas antalet utrikes utflyttningar att öka för samtliga regioner, förutom Västra Götalands län. I Skåne län beräknas utflyttningen till utlandet att öka med i genomsnitt cirka 3 utflyttningar per år. Därefter följer Övriga Sverige och Stockholms län med närmare 2 utflyttningar per år samt Övriga Mälardalen med omkring 1 utflyttningar per år. I Västra Götalands län beräknas antalet utrikes utflyttningar förbli på samma nivå som för närvarande. Av diagram 8 framgår att utrikes flyttnetto har varit positivt för samtliga regioner sedan år Stockholms län skiljer sig från de övriga regionerna vid ett par tillfällen. Under åren ökade flyttnettot för samtliga regioner, utom för Stockholms län, på grund av den stora flyktingströmmen från forna Jugoslavien. 3 Mellan åren var den procentuella minskningen av flyttnettot markant högre i Stockholms län än i övriga regioner. 3 Flyktingar från forna Jugoslavien kommunplacerades inte i Stockholms län, men ca 5 fick uppehållstillstånd att bosätta sig här

15 Diagram 8. Utrikes flyttnetto per region för åren samt framskrivning för åren Antal personer Stockholm Övriga Mälardalen Skåne Västra Götaland Övriga Sverige Det framskrivna utrikes flyttnettot beräknas vara stabilt för samtliga regioner under den närmaste 1-årsperioden. 15

16 4 Flyttningar till och från Stockholms län I detta avsnitt ges resultaten för flyttningarna mellan Stockholms län och de övriga regionerna. Därefter redovisas den årliga genomsnittliga åldersfördelningen för dem som under åren 21 till 25 flyttade mellan Stockholms län och någon av de fyra övriga regionerna. Detta ger en bild av vilka det är som flyttar till respektive från Stockholms län, och därmed också hur befolkningssammansättningen förändras till följd av flyttströmmarna. 4.1 Flyttningar till och från övriga regioner Av diagram 9 framgår antalet inflyttningar till Stockholms län från Övriga Mälardalen och antalet utflyttningar från Stockholms län till Övriga Mälardalen. Antalet inflyttningar har varierat mellan 6 45 och medan antalet utflyttningar har varierat mellan och Under större delen av 199-talet var flyttnettot positivt. Sedan år 1999 har utflyttningarna från länet till Övriga Mälardalen varit fler än inflyttningarna, vilket resulterat i ett negativt flyttnetto. Under den närmaste 1-årsperioden beräknas flyttnettot vara negativt. Antalet utflyttningar från Stockholms län till Övriga Mälardalen förväntas öka under hela framskrivningsperioden. År 215 beräknas det ske närmare 1 2 fler ut- än inflyttningar till Stockholms län från Övriga Mälardalen. Diagram 9. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Mälardalen för åren samt framskrivning för åren Antal personer Netto Till Stockholm från Övriga Mälardalen Från Stockholm till Övriga Mälardalen Flyttströmmarna mellan Stockholms län och Skåne län visas i diagram 1. Flyttnettot varierar på liknande sätt som för flyttningarna mellan Stockholms län och Övriga Mälar- 16

17 dalen. Antalet flyttningar mellan regionerna har ökat under den senaste 25-årsperioden. År 198 gjordes omkring 2 4 in- respektive utflyttningar och år 25 gjordes närmare 4 in- och utflyttningar. Under framskrivningsperioden beräknas antalet utflyttningar från Stockholms län till Skåne län vara fler än tvärtom. Såväl antalet in- som utflyttningar förväntas öka successivt under perioden. År 215 beräknas det ske 3 9 inflyttningar och närmare 4 2 utflyttningar, vilket medför ett negativt flyttnetto på 3 flyttningar. Diagram 1. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Skåne län för åren samt framskrivning för åren Antal personer Netto Till Stockholm från Skåne Från Stockholm till Skåne Sedan år 198 har antalet flyttningar till Stockholms län från Västra Götalands län varit fler än tvärtom (diagram 11). Detta gäller med undantag för år 23 då flyttnettot var negativt. Flyttnettot var som störst år 1999 och har därefter minskat. År 25 skedde 369 fler in- än utflyttningar till Stockholm från Västra Götaland. Flyttnettot för Stockholms län och Västra Götalands län beräknas vara positivt under hela framskrivningsperioden. Antalet inflyttningar till Stockholms län från Västra Götaland beräknas öka något under den närmaste 1-årsperioden. År 215 beräknas det positiva flyttnettot uppgå till omkring 7 flyttningar. 17

18 Diagram 11. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Västra Götalands län för åren samt framskrivning för åren Antal personer Netto Till Stockholm från Västra Götaland Från Stockholm till Västra Götaland Flyttströmmarna mellan Stockholms län och Övriga Sverige har varierat under de senaste 25 åren (diagram 12). Under större delen av perioden har flyttnettot varit positivt. År 1997 var flyttnettot som störst, cirka 6 7 flyttningar. Flyttnettot för de närmaste 1 åren beräknas vara positivt. År 215 beräknas nettot uppgå till närmare 5 fler in- än utflyttningar till Stockholms län från Övriga Sverige. Diagram 12. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Sverige för åren samt framskrivning för åren Antal personer Netto Till Stockholm från Övriga riket Från Stockholm till Övriga riket 18

19 4.2 Flyttningar efter ålder Stockholms läns flyttnetto gentemot Övriga Mälardalen var negativt under perioden I genomsnitt gjordes 1 5 fler utflyttningar från Stockholms län till Övriga Mälardalen än tvärtom. Vid en jämförelse av dessa flyttningar mellan Stockholms län och Övriga Mälardalen efter ålder framkommer att det främst är individer mellan 2 till 3 år som flyttar från Övriga Mälardalen till Stockholm (diagram 13). I de yngre åldrarna, upp till 2 år, är antalet flyttningar relativt lågt. Efter drygt 3 års ålder minskar antalet flyttningar snabbt. Flödet åt motsatt håll, från Stockholms län till Övriga Mälardalen, utgörs också det till stor del av individer i åldrarna 2-35 år. Dock är antalet mindre. I de övriga åldersgrupperna är antalet utflyttare från Stockholm till Övriga Mälardalen större. Diagram 13. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Mälardalen, årlig genomsnittlig åldersfördelning för åren Antal personer Från Övriga Mälardalen till Stockholm Från Stockholm till Övriga Mälardalen I befolkningsutväxlingen med Övriga Mälardalen vinner Stockholms län befolkning i åldrarna mellan 2 och 3 år men förlorar i de övriga åldrarna. Flyttnettot är till exempel negativt för barnfamiljer. Detta illustreras i diagram

20 Diagram 14. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Mälardalen, årligt genomsnittligt flyttnetto för åren Antal personer Stockholms läns flyttnetto gentemot Skåne län var negativt under perioden 21-25, i genomsnitt gjordes 519 fler flyttningar till Skåne från Stockholm än tvärtom. Ett liknande mönster som för Övriga Mälardalen gäller för flyttningarna mellan Stockholms och Skåne län (diagram 15) även om antalet är mindre. Mellan Skåne och Stockholm flyttar främst individer mellan 2 till 3 år ett genomsnittligt år. Diagram 15. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Skåne län, årlig genomsnittlig åldersfördelning för åren Antal personer Från Skåne till Stockholm Från Stockholm till Skåne Flyttnettot för Stockholms län gentemot Skåne är positivt i åldrarna 22 till 3 år och negativt för de flesta övriga åldrar (diagram 16). 2

21 Diagram 16. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Skåne län, årligt genomsnittligt flyttnetto för åren Antal personer Antalet flyttningar från Västra Götaland till Stockholm uppgick till i genomsnitt flyttningar per år mellan åren I motsatt riktning var antalet flyttningar, vilket ger ett flyttnetto på i genomsnitt 248 flyttningar till Stockholms fördel. Flyttströmmen mellan Stockholms och Västra Götalands län skiljer sig något från strömmarna mellan Stockholm och de övriga regionerna, vilket illustreras i diagram 17. Till antalet är flyttströmmarna i det närmaste lika stora med undantag för de högrörliga åldrarna 2-3. Flyttnettot, som redovisas i diagram 18, är därför i princip noll för alla åldrar utom knappt 2 till 3 år. Diagram 17. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Västra Götalands län, årlig genomsnittlig åldersfördelning för åren Antal personer Från Västra Götaland till Stockholm Från Stockholm till Västra Götaland 21

22 Diagram 18. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Västra Götalands län, årligt genomsnittligt flyttnetto för åren Antal personer Stockholms läns flyttnetto gentemot Övriga Sverige var negativt för åren I genomsnitt gjordes 236 fler flyttningar per år från Stockholms län till Övriga Sverige än tvärtom. I diagram 19-2 redovisas flyttströmmarna mellan Stockholms län och Övriga Sverige. Här finns samma mönster som tidigare observerats för Övriga Mälardalen och Skåne; inflyttningarna till Stockholms län domineras av personer i åldrarna 2-3 år medan utflyttarnas åldersfördelning är lite mer spridd med en något större utflyttning bland yngre och äldre. Diagram 19. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Sverige, årlig genom snittlig åldersfördelning för åren Antal personer Från Övriga Sverige till Stockholm Från Stockholm till Övriga Sverige 22

23 Diagram 2. Riktade flyttströmmar för Stockholms län och Övriga Sverige, årligt genom snittligt flyttnetto för åren Antal personer

24 5 Beskrivning av den multiregionala prognosmodellen En viktig komponent i befolkningsutvecklingen är flyttströmmarna till och från regionen. RTK:s ursprungliga modell för befolkningsprognoser innefattar endast en uppdelning av Sverige i två regioner Stockholms län och övriga riket. Övriga riket kan i sin tur delas upp i olika län och regioner. Detta för att flyttströmmarna mellan olika regioner har olika mönster. En multiregional framskrivningsmodell har utvecklats genom att inkludera och analysera riktade flyttströmmar, det vill säga flyttningar till och från olika regioner från/till Stockholms län. Modellen har således utökats till att inte bara omfatta de vanligaste demografiska komponenterna födda, döda, in- och utflyttade samt immigrerade och emigrerade utan även riktningen på flyttningarna. Utgångspunkten för modellen är folkmängden uppdelad efter kön och ettåriga ålderklasser i slutet av föregående år i varje region. Risker för demografiska förändringsfaktorer har beräknats med fixerade parametervärden för samma år. Med hjälp av riskerna beräknas förväntat antal personer som föds, dör, in- och utvandrar samt flyttar inrikes under året i varje region. Denna predicerade befolkning utgör i sin tur utgångspunkt för beräkningen av folkmängden i regionerna vid slutet av nästföljande år. Befolkningen - födda, döda, in- och utvandrade - kalibreras varje år så att befolkningen summerar till de siffror som redovisas i rikets befolkningsframskrivning. Därefter upprepas processen och modellen är därmed rekursiv. Beräkningsmetodiken är den vanligast förekommande i prognossammanhang. Under ett framskrivningsår förekommer ett flöde av personer in och ut ur befolkningen i en region. Födda och invandrare tillkommer, medan döda och utvandrare lämnar befolkningen. I modellen beräknas storleken av flödena, vilka påverkar storleken av den årliga folkmängden vid slutet av ett givet år. I denna typ av modell beräknas endast prediktionsvärden för folkmängdsstorlekarna. För en given parameteruppsättning av förändringsfaktorer, det vill säga antaganden, fås väntevärden för folkmängden. Prognosberäkningarna börjar med den senast kända folkmängden den sista december i ettåriga årsåldersklasser för varje region och beräknas iterativt från årsskifte till årsskifte (ettårsframskrivning). Alla beräkningar görs separat för män och kvinnor med könsspecifika parametrar. Befolkningen är sålunda från början uppdelad i två populationer. Modellen innehåller därför inget index för kön. Resultatvariablerna i vänsterledet i formlerna gäller alltså för män respektive kvinnor. Beräkningen av den framtida befolkningsstorleken benämns ofta framskrivning eller projektion. Detta är tekniska termer som åsyftar en kalkyl av en framtida utveckling av en utgångsfolkmängd under vissa givna förutsättningar om förändringsfaktorerna i befolkningen. Ordet prognos har en vidare betydelse. Prognos används för en framskrivning som bedöms vara realistisk och ha en acceptabel trolighet. Framskrivningen som helhet betraktas dock oftast som en prognos. Den multiregionala prognosmodellen i sin nuvarande form måste betecknas som en framskrivningsmodell eftersom den inte tar hänsyn 24

25 till ekonomiska faktorer som i hög grad styr den regionala utvecklingen. Modellen är en trendframskrivning av regionerna under förutsättning att de trender som observerats de senaste tio åren gäller under nästa decennium. 5.1 Framskrivningsmodell Genom en rekursiv prognosmodell erhålls den totala befolkningen efter kön i åldrarna x = 1, 2, 3, w vid slutet av kalenderår t i varje region. Följande formel gäller för framskrivning under aktuellt prognosår av antalet personer ett år eller äldre till årets slut i varje region. P t x = P t 1 x 1 D t x + U_I t x U_U t x + I_I t x I_U t x där t x D = antal döda män/kvinnor under år t, vilka var födda år t-x U _ I, U_U t x t x = antal in- och utvandrare (män/kvinnor) under år t, vilka var födda år t-x t I _ I x, I _ U år t-x. t x = antal inrikes in- och utflyttade (män/kvinnor) under år t, vilka var födda Som utgångspopulation används den senast observerade befolkningen den sista december år t-1 för varje region. När framskrivningen gjorts för samtliga regioner kalibreras befolkningen, födda och döda mot rikets befolkningsframskrivning. 5.2 Befolkningsförändring under året Döda Antal döda män/kvinnor år t beräknas genom D t x = P t 1 x 1 q t x där x= 1, 2, 3, w betecknar ålder vid årets slut t q x är antagen ettårig dödsrisk, det vill säga prognostiserad sannolikhet för en man/kvinna född år t-x att dö under år t. Notera att antalet döda ovan beräknas med hjälp av en gemensam dödsrisk när dödsriskerna inte skiljer sig mellan regionerna. Beräkningen av antalet döda baseras enbart på dem som fanns i regionen vid årets början. Migrationsströmmarna under ett givet prognosår påverkar alltså inte beräkningen av antalet döda under detta år. Bakgrunden till förfaringssättet är att de flesta in- och utvandrare är unga, vilket innebär att skillnaden i antalet dödsfall blir försumbar. 25

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Regional befolkningsprognos

Regional befolkningsprognos Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Christina Ripa Analytiker 044-309 32 73 christina.ripa@skane.se BILAGA Datum 2012-10-24 1 (5) Bilaga med Öresundsprognosens antaganden Prognoserna

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 215 225 Demografiska bakgrundsfakta 214 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 62 927 31 369 31 558 Födda 732 39 342 Döda 457 227 23 Inflyttade 5 158

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2015:2 2015-03-27 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2015-2024 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod. födda barn förväntas fortsätta vara högt under

Läs mer

Befolknings utveckling 2016

Befolknings utveckling 2016 Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings utveckling 216 Under 216 växte Göteborgs befolkning med 8 4 invånare. Det är den största folkökningen i absoluta tal i modern tid! Rekordmånga nya

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste tre senaste åren har befolkningen i Vetlanda kommun ökat med cirka 580 personer, främst beroende på

Läs mer

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos 214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos 2013 Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2017:2 2017-04-28 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2017-2026 Förväntad hög befolkningstillväxt kommande tioårsperiod. Antal födda barn beräknas fortsätta vara högt under

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder. FS 2016:3 2016-06-10 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2016-2025 Förväntad hög folkmängdsökning under kommande tioårsperiod, till del beroende på den rådande flyktingsituationen.

Läs mer

Befolkningsprognos 2016 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2016 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 216 216-5-26 1(17) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 216 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer

Skånes befolkning 2013

Skånes befolkning 2013 EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING mars 214 Skånes befolkning 213 Vid årsskiftet 213/14 hade Skåne en befolkning på 1 274 69, vilket var en ökning på 1 981 personer under 213. Detta var en

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2014-2022 Avstämning befolkningsprognos 2013 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Metod Resultat befolkningsprognos 2014 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för analys och tillväxt Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun.

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun. BEFOLKNINGSPROGNOS 215 224 för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 215-224. Prognosen utgår från den

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 18 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 1 Utgiven av Region Värmland, 2016. Datasammanställning: Attityd i Karlstad AB. Text: Linn Johansson, Region Värmland samt Attityd i Karlstad AB. Form: Lars Falkman Foto framsida:

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Innehållsförteckning Inledning... 1 Befolkningsförändringar Strängnäs kommun år 2014... 2 Befolkningsförändring på församlingsnivå år 2014... 3 Prognosuppföljning... 6 Befolkningsutveckling,

Läs mer

VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING

VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING FAKTA I KORTHET Nr. 8 2015 VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING Foto: Øyvind Lund Hur en region utvecklas är beroende av de människor som finns i regionen. Det är människorna som bygger utvecklingen. En mångfald

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi RAPPORT Befolkningsprognos för Danderyds kommun 2013-2022 2013-04-24 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Östra Mellansverige SE12. Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

Östra Mellansverige SE12. Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet Östra Mellansverige SE12 Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2025

Befolkningsprognos 2015-2025 Befolkningsprognos 2015-2025 Fördjupningsbilaga till strategisk plan 2016-2019 Beslutad av kommunstyrelsen 2015-06-02 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Befolkningsprognos 2015-2025 Dokumenttyp Fördjupningsbilaga

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001 41 Inrikes flyttningar Inrikes omflyttning är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare och antalet utflyttare (flyttnettot)

Läs mer

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun.

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun. Befolkningsprognos Foto: Anders Rolfsson 2016-2025 för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 2016-2025.

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 b efolkningsprognos 2004-2015 Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 Befolkningsprognos 2004-2015 Sammanfattning Inför framtagande av en ny kommunprognos har två huvudalternativ testats.

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN 2015-2030. BAKGRUND: BEFOLKNINGSUTVECKLING 1990-2014 Befolkningen i har ökat med 4 010 personer under åren 1990-2014, eller i medeltal med 160 personer per år. År 2014

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA KOMMUN

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN Baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina Befolkningsprognoser Att beräkna befolkningsprognoser är svårt. Även om alla parametrar är perfekt uträknade efter vad som har hänt och vad som man rimligen

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012 Kommunkontoret 1 (12) Utvecklingsavdelningen 212-4-19 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 212 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 232 personer 212

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23 RAPPORT Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026 2012-03-23 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS GRÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS GRÖNKÖPINGS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 GRÖNKÖPINGS KOMMUN STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Demografisk framskrivning STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024

Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 13 mars 2015 Jimmy Lindahl tel 013-20 61 76 Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024 20 000 15 000 10 000 5 000 Kommunprognos 2015-2024, befolkningsutveckling

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS LJUSDALS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS LJUSDALS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 LJUSDALS KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx:

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013 Kommunkontoret 1 (13) Utvecklingsavdelningen 212-5-2 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 213 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 323 personer 213

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 ÄNGELHOLMS KOMMUN Prognos baserad på byggplanerna för åren 2016-2025 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post:

Läs mer

Befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos för Norrköping 2012-04-03 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2012-2021 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antalet barn i förskoleålder förväntas vara relativt stabilt, med

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS ÅMÅLS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS ÅMÅLS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 ÅMÅLS KOMMUN Baserad på invånarna i kommunen per 160731 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Befolkning Rapport per

Befolkning Rapport per Befolkning Rapport per 2015-03-03 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2015-03-03 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten

Läs mer

Befolkning Rapport per

Befolkning Rapport per Befolkning Rapport per 2014-12-02 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2014-12-02 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten

Läs mer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer 2011-2020 Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Prognos 2011-2020 2012:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Befolkningsförändringar per kvartal 2009

Befolkningsförändringar per kvartal 2009 2010:7 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur Befolkningsprognos 2010 2019 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 2011 2020

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 2011 2020 Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 211 22 1 (13) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 211 INNEHÅLL Inledning 3 Metod 3 Resultat för kommunnivån 3 Fler äldre

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Wallingatan 38, 111 24 STOCKHOLM Tel vx: 08-402 29 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025

Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025 Befolkningsprognos för Jönköpings kommun 2016-2019 med utblick mot 2025 STADSKONTORET AUGUSTI 2016 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se

Läs mer

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-05 BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA 400 000 invånare i Uppsala län inom tio år Sveriges befolkning ökar rekordartat. Nästa år kommer Sverige med

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS VAXHOLMS STAD

BEFOLKNINGS PROGNOS VAXHOLMS STAD BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2035 VAXHOLMS STAD Prognos baserad på kommunens byggplaner för perioden 2016-2035 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050 Befolkningsprognoser Stockholms län 2016 2025/2050 Lo Mildh Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS KÄVLINGE KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS KÄVLINGE KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2021 KÄVLINGE KOMMUN Byggbaserad prognos STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb:

Läs mer

Befolkningsförändringar under 2014

Befolkningsförändringar under 2014 FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEFOLKNINGS PROGNOS 2015-2024 ÄNGELHOLMS KOMMUN Byggbaserad prognos STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb:

Läs mer

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

Befolkningsprognos för Svalövs kommun Befolkningsprognos för Svalövs kommun 2016-2025 Bakgrund Befolkningsprognosen för Svalövs kommun tas årligen fram som ett underlagsmaterial för den kommunala planeringen. Fjolårets prognos Befolkningen

Läs mer

Prognos baserad på kommunens befolkning samt kommunens egna byggplaner för perioden

Prognos baserad på kommunens befolkning samt kommunens egna byggplaner för perioden BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2031 TJÖRNS KOMMUN Prognos baserad på kommunens befolkning 2016-09-30 samt kommunens egna byggplaner för perioden STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2016-2024 Avstämning befolkningsprognos 2015 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2016 Metod Resultat befolkningsprognos 2016 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer