Brukarmedverkan i utvecklingsprojekt ett exempel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brukarmedverkan i utvecklingsprojekt ett exempel"

Transkript

1 Kursen Brukarmedverkan i forskning och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvård, socialt arbete och omsorg, 7,5 HP Karlstad Universitet Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Brukarmedverkan i utvecklingsprojekt ett exempel Handikappförbunden Anne Sjöberg 1

2 Innehållsförteckning Ämne/rubrik: Sid: Sammanfattning 3 Inledning 3 Bakgrund 3 Problemområde 3 Metoder 4 Begrepp - Brukare 4 - Empowerment Tillit 7 Vuxenprojektets arbetsmodell för att ta fram anpassningar 8 Diskussion 8 10 Slutsats Referenser 12 Bilaga 1 2

3 Sammanfattning Texten beskriver en process i ett projekt inom Riksförbundet Attention, Vuxenprojektet, som ett exempel på brukarmedverkan i ett utvecklingsprojekt. Deltagarna var huvudsakligen vuxna medlemmar från 18 år med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Processen som beskrivs handlar om ett arbete för att observera och anpassa konferenser och möten för personer med NPF. Begrepp som brukare, empowerment, dialog och tillit diskuteras i texten. Inledning Vuxenprojektet drevs av Riksförbundet Attention under åren med stöd från Allmänna Arvsfonden. Min roll i Vuxenprojektet var som projektledare och senare som skribent för det material som producerades utifrån resultaten i projektet. Ett moment i projektet kommer att beskrivas där behov av anpassningar identifierades; förbundets konferens och möten skulle göras tillgängliga för personer med NPF. Bakgrund Förklaring av förkortning: NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Riksförbundet Attention är en ideell intresseorganisation som arbetar för och med människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och OCD (tvångssyndrom). Attention arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska få det stöd och den hjälp som de behöver samt bli bemötta med respekt. Vuxenprojektets huvudsakliga mål var att utveckla en modell för hur vuxna med NPF ska få ökat inflytande och större delaktighet inom förbundet, både internt, externt och i samhället i övrigt (länk: Det fanns en grundläggande tanke att ta tillvara de erfarenheter vuxna personer har för att öka kunskapen samt driva intressepolitiska frågor som förbättrar stödet särskilt för barn och ungdomar. Barn kan ha svårare att uttrycka sina svårigheter och styrkor än vad vuxna har. Det specifika mål och processen med att tillgängliggöra konferenser och möten är: Att utreda vilka behov av anpassningar vuxna med NPF har inför möten, på möten och i andra aktiviteter Problemområde Fokus är att beskriva ett moment i Vuxenprojektet utifrån brukarmedverkan och de teorier och andra projekt som har presenterats i kursen. Hur definierade projektet brukare? På vilket sätt involverades gruppen vuxna med NPF i arbetet med att ta fram anpassningar? Jag kommer att reflektera över begrepp som brukare, empowerment, dialog och tillit. 3

4 Metoder De metoder projektet har använt sig av är involverande dialogmetoder som GruppExpo 1 som anpassats till gruppen, en form av fokusgrupper 2 som varje projektgrupp inom projektet utgjorde samt forumteater eller forumspel 3 som det också benämns. Självutvärdering har genomförts vid varje tillfälle grupper har träffats eller aktiviteter genomförts. Den utvärderingsmetoden kallas enkelt PMI Plus, Minus och Intressant. Begrepp Brukare I skriften Om brukardelaktighet i välfärdssystemen skriver Sara Hultqvist (Acta Wexionensia Nr 150/200) så här: Ordet brukare lånades in från danskan och försvenskades redan för ett kvartssekel sedan (Montin 1998:44). Brukare betecknar personer som ingår i en långvarig relation med en särskild välfärdsinrättning. Som exempel på brukare nämns barnen inom barnomsorgen, eleverna i skolan, boende vid servicehus, personer som erhåller hemtjänst och människor som regelbundet besöker dagcentraler. Inom hälso- och sjukvården avses med brukare främst patienter inom långtidssjukvården och vid psykiatriska kliniker (Ds 1991:18). Socialstyrelsens kunskapsöversikt (Socialstyrelsen 2003, ISBN: ), Brukarmedverkan i socialtjänstens Kunskapsutveckling, används begreppet brukare i förhållande till Socialtjänsten på följande sätt: Begreppet brukare avser en person som inte har möjlighet att välja en alternativ producent, men som däremot kan påverka den nuvarande på olika sätt (Möller 1996). Detta kan t.ex. ske genom att insatsen väljs och utformas i samarbete mellan den enskilde och socialarbetaren. Ett annat exempel kan vara att flera användare tillsammans påverkar socialtjänstens innehåll och inriktning genom t.ex. ett brukarråd. Detta uttrycks som att man kan använda strategin voice (röst) om man är missnöjd med den tjänst man nyttjar. Det kanske vanligaste sammanhanget där man använder brukare är om en 1 Metod som har utarbetats av företaget Innotiimi AB. Hemsida: 2 Vad är en fokusgrupp? Fokusgrupper är en intervjuform där en liten grupp åsiktsfyllda människor samtalar runt ett förbestämt ämne. Gruppdeltagarna har något gemensamt (ålder, kön, erfarenheter, sjukdomar etc) och frågestunden leds av utfrågare/moderatorer. Till stöd har gruppledarna en intervjuguide. Memeologens verktygslåda Fokusgruppsmetodik, 2004 Berith Nyström och Anders Edström, 3 Ett forumspel består av en "antimodell" och en forumdel. Antimodellen är det problem, som en grupp skådespelare valt att spela upp för en åskådare som genom forumdelen blir delaktig i spelet och förvandlas till huvudperson. Det är också viktigt att åskådarna kan känna igen sig, det är ju de som skall lösa (debattera) problemet. Forumteater är avsedd för argument, dialoger, handlingar som alla kan delta i eftersom de lider under samma "problem" (Cecilia Granquist 2009). Från: 4

5 person som använder ett välfärdsutbud (Rønning 2007) 4. Empowerment Empowermentbegreppet har en tydlig koppling till makt. Rønning skriver att Makt kan definieras som att kunna få andra att göra något som de annars inte skulle ha gjort. Det bör vara något som är viljestyrt och inte har något som sker av oaktsamhet, som när vi t ex tvingar andra bilister ner i diket därför att vi förlorar kontrollen över bilen (Rønning 2006) 5 Han fortsätter: En liknande definition är att se makt som den kapacitet vissa personer har att åstadkomma avsedda och förutsedda effekter på andra (Wrong 1988, s. 2). Bägge dessa maktdefinitioner är aktörs- och beteendeorienterade och riktar inte i någon högre grad uppmärksamheten mot strukturell makt som ligger i organisatoriska och fysiska strukturer. Han menar att strukturmakten kan verka kränkande och förödmjukande för klienter som samspelar med välfärdsinstanserna. Det ligger makt både i rutiner och i fysisk strukturering, som är svår att angripa. Empowerment handlar om att överföra makt här är likheten med brukarmedverkan mycket tydlig. Kärnan i båda begreppen är maktöverföring. (Rønning 2007, s. 40). I detta sammanhang behandlas empowerment i förhållande till de hjälpinsatser som samhället står för där brukaren ska ha mer makt över hur de ska utformas. Ett annat sammanhang där empowerment nämns handlar om konsumentens makt att välja produkter och tjänster själva samt även att utföra dem själva (bankautomater och olika internettjänster t ex) (Rønning 2007, s. 46). Bengt Starrin reflekterar över empowerment som motsats till paternalism 6. Han menar att det paternalistiska synsättet bygger på över- och underordning (Starrin 2007) 7. Det inrymmer ett synsätt där den som har makten anser att de som ska hjälpas inte förstår eller kan hjälpa sig själva. Därmed måste hjälparen bestämma vad som ska ske som är bra för den som ska bli hjälpt. Han skriver att empowerment handlar om makt där långtifrån all makt handlar om ett nollsummespel som innebär att ökad makt leder till minskad makt för den andre. Makt kan vara expanderande och behöver inte innebära 4 Ur boken Empowerment i teori och praktik Askheim och Starrin, S Ur boken Empowerment i teori och praktik Askheim och Starrin, S Paternalism (av latinets pater, "fader") syftar vanligtvis på en attityd eller princip som, i likhet med en patriarkalisk familjehierarki där "fadern" fattar beslut åt "barnen", gör gällande att en eller flera beslutsfattare har rätt att till viss del styra andras liv för deras eget bästa, även om det strider mot de berördas egna önskemål. Paternalism bygger på antagandet att fadersfiguren eller förmyndaren ser till de beskyddades väl och är mer förmögen att främja detta än de beskyddade själva. Uttrycket används ibland nedsättande för att karaktärisera attityder eller politiska system som utger sig för att värna om individers intressen, men som anses begränsa dessa individers frihet. Ur Wikipedia Ur boken Empowerment i teori och praktik Askheim och Starrin, S

6 den enes bröd den andres död (Starrin 2007) 8 Han beskriver också två olika modeller för den paternalistiska tankemodellen och den empowermentorienterade tankemodellen där han också tar med relationstyp (t ex människa som medborgare), aktörer (t ex kooperativ och byalag), handlingar (frigörande handlingar och civil olydnad), idealtyp (t ex eldsjäl och folkbildare) samt språklig kod (t ex sammanbindande språk och delaktighetsskapande) (Starrin 2007, s. 71). Empowerment beskrivs av Gibson (1991) 9 som en social process av att inse nödvändigheten av att befrämja och höja människors förmåga att tillfredställa sina egna behov, lösa sina egna problem och skaffa de nödvändiga resurserna för att kunna ha kontroll över sina egna liv. Empowerment kopplat till delaktighet I Empowerment som tankemodell (Forsberg & Starrin, 1997) beskrivs Crofts & Beresfords syn på participativ praxis (ungefär praxis för delaktighet på följande sätt: 1. Empowerment inbegriper ett ifrågasättande av förtryck och att man gör det möjligt för människor att ta befälet över de faktorer som påverkar dem 2. Kontroll över definitionen av deras egna behov och att de får göra sin stämma hörd vid beslut och planering av olika åtgärder 3. Att man stärker människors personliga resurser så att de kan få mer makt, utveckla sitt självförtroende och sin självkänsla samt ändra sina förväntningar, kunskaper och färdigheter 4. Man förändrar myndigheten (exempelvis socialbyrån) så att den blir mer öppen för delaktighet Empowerment kopplat till dialog Dialog som begrepp är starkt sammankopplat med människors makt över sin egen situation och att definiera sin egen verklighet; empowerment. NE: s 10 definition av dialog är: samtal mellan två eller fler personer. En av de främsta dialogpedagogerna var Paolo Freire som verkade i Brasilien under 70-talet då han bl a skrev boken Pedagogik för förtryckta. Utifrån Freires perspektiv är arbete med empowerment i huvudsak pedagogiskt. Via dialog i en tillitsfull situation tillsammans med människor som i humanistisk bemärkelse är äkta, kan klienterna engagera sig i en praxis, handla gentemot och uppleva den verklighet som blir följden av deras handlingar något som i sin tur påverkar framtida handlingar (Forsberg & Starrin, 1997) 8 Ur boken Empowerment i teori och praktik Askheim och Starrin, S Gibson CH. A concept analysis of empowerment. J Adv Nurs 1991; 16(3): s Nationalencyclopedin 6

7 Freire skriver att ordet gör dialogen möjlig och i ordet finns två dimensioner, reflektion och handling. Ingen av dessa dimensioner kan offras, då saknar ordet innebörd och blir bara tomt prat. Han menar att det är alla människors rättighet att säga det sanna ordet. Han menar vidare att dialogen är ett sätt på vilket människan förändrar världen och människor kommer till sin rätt som människor. Eftersom dialogen är det möte i vilket de som utför dialogen riktar sin gemensamma handling och reflektion mot världen, vilken skall förändras och humaniseras, kan inte dialogen reduceras till att en person deponerar idéer i en annan. Inte heller kan det bli till ett enkelt utbyte av idéer som skall konsumeras av dem som diskuterar (Pedagogik för förtryckta, Freire P, 1972) Han skriver vidare: Å andra sidan kan ingen dialog existera utan ödmjukhet. Benämnandet av världen, genom vilket människorna hela tiden nyskapar denna värld, kan inte vara en akt av högmod. Som möte mellan människor, vilka är inriktade på den gemensamma uppgiften att lära och handla, bryts dialogen, om parterna (eller en av dem) saknar ödmjukhet. Hur kan jag diskutera, om jag alltid ser okunnighet hos andra och aldrig inser min egen okunnighet? Tillit Mike Nolan beskrev hur de arbetade med anhörigvårdare till personer med tidigt upptäckt demens 11 och beskrev där en utveckling av ett Sences framework ; ungefär ram för eller inramning av känslor. 12 Han menade att personer som ingår i ett projekt inom forsknings- eller utvecklingsarbete genomgår ett antal stadier av känslor som är viktiga för att de ska kunna känna en tillhörighet och vara delaktiga i det som ska göras. The sences (Nolan 1997) Security - säkerhet Belonging - tillhörighet Continuity - kontinuitet Purpose anledning/skäl Fulfillment/achievement uppfyllelse/prestation Significance betydelse Han menar också att det krävs ett antal principer för att uppnå en lyckad delaktighet och medverkan: Roller är förhandlade och accepterade från början. Kostnader för dem som medverkar finns med i budget och system för att leverera. Respekt för olika kompetens, kunskap och erfarenheter. Erbjud lämplig träning och stöd. 11 ACTION Assisting Carers using Telematic Interventions to meet Older people s Needs. 12 Mike Nolans föreläsning i Borås februari

8 Försäkra er om att forskare har den nödvändiga kompetensen och attityden Brukare är aktivt involverade i hela projektet. Deras roll är lämpligt beskriven och tillkännagiven i alla skrifter. Resultat är tillgängliga i olika format och språkligt. (Mike Nolan 2009) Vuxenprojektets arbetsmodell för att ta fram anpassningar Tillfälliga arbetsgruppen Denna tillfälliga grupp verkade under perioden februari augusti 2006 med det huvudsakliga uppdraget att observera behov av tillgänglighet på förbundets årliga konferens. I dialog med vuxna medlemmar med NPF togs de områden som skulle observeras fram. Ett schema för arbetet utformades; när vem/vilka skulle göra vad och under vilken tid. Särskilda västar med Vuxenprojektet tryckt på ryggen köptes in så att gruppen kunde finnas till hands för andra personer i behov av kontakt och stöd under konferensen. Konferenslokalen besöktes innan konferens och årsmöte för att anordna en lämplig mötesplats för vuxna med NPF. När konferensen var slut sammanställdes observationerna av projektledaren. Underlaget togs med för en utvärdering som genomfördes i form av ett dialogseminarium/kortkurs på en folkhögskola där GruppExpo prövades. Under utvärderingen anordnades forumteater för att problematisera och reflektera över två olika upplevda problem som uppkommit under konferensen. Ett problem formulerat av gruppen vuxna med NPF och ett från personalen på konferensanläggningen. Efter kortkursen sammanställdes en rapport som lämnades till förbundsstyrelsens ledamöter. Slutligen sammanställdes ett tillgänglighetspaket med en checklista för konferens som detaljerad lista, en för arrangörer utanför förbundet och en fickvariant med ett antal punkter att tänka på. Materialet kommer att spridas bl a genom förbundets hemsida. Diskussion Brukare Begreppet brukare är komplext och kan betyda olika saker i olika sammanhang. I Vuxenprojektet och inom RF Attention finns och fanns problem med definitionen av begreppet brukare. Många av personerna med egen erfarenhet av funktionsnedsättning ansåg att de var brukare och att anhöriga till barn eller vuxna med diagnos inte kunde var det; de saknar den egna erfarenheten. Begreppet brukare som förklaras ovan i texten stämmer inte med den roll som deltagarna i projektet hade. Möjligtvis som brukare av projektet där det som ska ske utformas i samarbete mellan brukare och projektledare. Vi enades till slut om att inte använda begreppet då gruppen vuxna med NPF inte ansåg sig vara brukare i projektet utan medlemmar i förbundet. Detta var deras huvudsakliga roll i projektet med målet att öka inflytandet för dem som medlemmar i förbundet i första hand. 8

9 Detta understryker vikten av att i varje situation beskriva hur begreppet definieras i det sammanhang det används. Empowerment: Man kan konstatera att deltagarna, vuxna medlemmar med NPF, har haft stort inflytande genom att observera och beskriva de behov av anpassningar som behöver göras för att konferenser ska vara tillgängliga för dem. I teorierna om praxis för delaktighet sägs att empowerment inbegriper ifrågasättande av förtryck och att det ska vara möjligt för människor att ta befälet över sina liv. I processen med att ta fram anpassningar fick deltagarna stora möjligheter att ifrågasätta framförallt det som i förbundet upplevdes som förtryckande dvs att anhöriga medlemmar talade om dem hur det skulle var och inte lät dem tala för och om sig själva. Jämför Starrins (Starrin 2007) resonemang om det paternalistiska synsättet om över- och underordning. Gruppen vuxna med NPF visade att de var fullt kapabla att genomföra denna aktivitet och andra som ledande i förbundet inte trodde att de kunde; de fick möjlighet att ta befälet över de faktorer som påverkar dem under förbundets konferenser och möten. Här kan det vara intressant att titta på makt och hur den kan analyseras i detta exempel. Det skulle kunna handla om maktförskjutning då vuxna med NPF får ett större inflytande över hur konferenser och möten ska arrangeras och göras tillgängliga. De tar därmed över en del av den makt andra medlemmar, anhöriga eller yrkesverksamma, har i förbundet. Vad gäller kontrollen över definitionen av sina behov så beskrev de dessa med egna ord under observationerna; både framtagningen av områden som de ville observera och vad de observerade. Materialet processades sedan via dialogseminariet samt genom att skicka materialet mellan projektledare och deltagare fram och tillbaka för redigeringar och förtydligande tills alla var nöjda med resultatet. Har deras personliga resurser stärkts under och efter projektet? Det som har hänt är att de har blivit efterfrågade och deras kompetens har blivit mer synlig än tidigare. Genom denna tillfälliga grupp och de andra projektgrupperna har de, i ett avgränsat sammanhang, fått och tagit möjligheten att använda sina resurser och kunskaper utifrån ett inifrånperspektiv; den egna erfarenheten av en funktionsnedsättning som blir ett hinder i olika sammanhang som t ex vid stora konferenser. Det finns tecken på att projektet har förändrat myndigheten, i detta fall förbundet, så att den blir mer öppen för delaktighet. Processen med anpassningar har inte lett till att vuxna medlemmar med NPF har blivit mer delaktiga i utformningen av konferenser och möten; deras medverkan upphörde då projektet avslutades. Det som har kommit ut av denna process är framförallt producerat material som beskriver hur konferenser och möten kan göras tillgängliga för gruppen. Om materialet används eller kommer att användas i förbundet framöver, vet vi lite om idag. Dock har andra saker genomförts under och efter projektet. Bl a har varje lokalförening fått en kontaktperson i förbundsstyrelsen för en fördjupad dialog, alla aktiviteter är 9

10 synliga i ett kalendarium på hemsidan så att olika medlemmar och lokalföreningar kan se vad andra gör för att samordna aktiviteter och ytterligare en person med NPF har valts in i förbundsstyrelsen efter projektets slut. Exempel på resultat är att en person har anställts i en länsförening, en har startat en egen lokalförening där han är ordförande och flera har börjat aktivera sig i lokalföreningar. Om detta hade skett utan projektet går inte att svara på då det inte är ett forskningsprojekt som går att utvärdera på ett tydligare sätt. Utifrån Freires tankar kring dialog så kan jag se att projektet och den dialog som varit mellan deltagarna och andra medlemmar i förbundet, har skapat en kunskap om den egna situationen med möjliga lösningar för enskilda individer. Tillit: Här kan jag se tydliga kopplingar till det Mike Nolan beskriver i The sences. I starten av projektet, och processen med anpassningarna, krävdes en hel del tid för att skapa tillit bland deltagarna; tillit till mig som en person utan egen funktionsnedsättning inom NPF, tillit till att det verkligen var sant att de skulle få vara med och ha synpunkter på och inflytande över förbundets verksamhet på sina egna villkor. Nolans lista över de olika variabler (känslor) som krävs för att uppnå delaktighet, stämmer mycket bra överens med behovet i Vuxenprojektet. Lars Rönnmark beskrev sin avhandling Fallna löv 13 om föräldrar till tidig spädbarnsdöd om berättandets betydelse och det berörde mig mycket eftersom jag sett dess betydelse i de sammanhang där vuxna med NPF och även anhöriga träffades och pratade och berättade för varandra. I förbundet sa man att det inte skulle ägnas så mycket tid till dessa samtal, men jag kände att det var rätt och fick det bekräftat genom Lars föreläsning om sin doktorsavhandling. Även de principer för delaktighet och medverkan i projekt som Mike Nolan beskriver har kopplingar till processen med anpassningar och i övrigt i projektet. Vi klargjorde roller, kom fram till värdegrunder för projektet, vi erbjöd det stöd vi kunde erbjuda med de medel vi hade, vi gjorde resultaten tillgängliga och var noga med att ta med dem som medverkat. Vi visade inte bara respekt för olika kompetens, kunskap och erfarenheter; vi lockade fram dem hos dem som inte tyckte sig om att kunna någonting. Slutsats Brukares delaktighet och inflytande över utvecklings- och forskningsprojekt; alltså områden som rör dem, kan och ska vara mycket större. Deras kunskap tillsammans med den kunskap projektledare eller forskare har, blir 13 Fallna löv : om coping vid förlust av små barn. Lars Rönnmark

11 tillsammans mycket värdefull och når en högre kvalitet än den där brukare är objekt och betraktas utifrån. 11

12 Referenser Askheim, O.P. & Starrin, B. (red.) (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups utbildning AB. Forsberg, E. & Starrin, B. (red.) (1997). Empowerment som tankemodell. I E. Forsberg & B. Starrin (Red.) Frigörande Kraft. Empowerment som modell i skola, omsorg och arbetsliv. Stockholm: Gothia. Freire, P. (1972). Pedagogik för förtryckta. Stockholm: Gummessons. Gibson C.H. (1991). A concept analysis of empowerment. J Adv Nurs, 16(3), Hanson, E., Svensson, P., Arvevik, F., & Magnusson L. (2007). User participation in health and social care research. ACTION: practitioners reflections on a Swedish innovation. Open University Press. Hultqvist, S. (2008). Om brukardelaktighet i välfärdssystemen en kunskapsöversikt. Växjö University Press, Nr. 150/2008. Mantere, V. (2004). GruppExpo En effektiv och involverande arbetsmetod för att i små och stora grupper förädla sakkunskap och utveckla idéer, insikter och förbindning. Tavastehus, Finland: Karisto Oy. Nolan, M. (2009). User Involvement in Research and Development in Health and Social Welfare: Some key concepts and their application. Power Point presentation Jan 2009 in Borås. Printz, A. (2003). Brukarmedverkan i socialtjänstens kunskapsutveckling. Socialstyrelsens Kunskapsöversikt, Socialstyrelsen Rönnmark, L. (1999). Fallna löv. Om coping vid förlust av små barn. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Institutionen för socialt arbete. Floda: Zenon. 12

13 Bilaga: 1 Beskrivning av processen för att ta fram de anpassningar av konferenser och evenemang som personer med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) anser nödvändig för att kunna delta på likvärdiga villkor. Arbetet med att ta fram tillgänglighetsfaktorer genomfördes i Vuxenprojektet hos Riksförbundet Attention under Framtagning av områden att observera tillsammans med en vuxen med NPF i FS (att hitta, lokalerna, matsituationen, ork att delta, information och handlingar, bemötande och den sociala situationen) Vuxna medlemmar med NPF tillfrågades om att delta i observationer under NPF Forum; RF Attentions årliga konferens Deltagarna i gruppen involverades i och förbereddes på vad vi skulle göra under konferensen vid särskilt möte Observationerna samlades in och sammanställdes av projektledaren Kortkurs anordnades under 5-6 augusti 2006 i samarbete med Åsa folkhögskola. Program: analys av materialet genom test av dialogmetod, forumteater samt föreläsning om brukarinflytande Observationerna genomfördes under 2 dagar. Deltagarna i gruppen fungerade som kontaktpersoner utrustade med röda västar med Vuxenprojektet tryckt på ryggen. Regelbundna avstämningar under dagarna 13 Deltagarna i den tillfälliga arbetsgruppen utrustades med anteckningsblock med instruktioner om vad de skulle observera på strukturerade blanketter Rapport skrevs av projektledare som lämnades till samtliga ledamöter i Förbundsstyrelsen oktober 2006 Checklista utformades från A Ö för en konferens/större möte. En fickvariant samt en checklista till andra organisationer sammanställdes. Fickvariant delades på slutkonferens i oktober 2008.

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer

Läs mer

SLUTKONFERENS Projektledare: Ingela Halvarsson (Rudler)

SLUTKONFERENS Projektledare: Ingela Halvarsson (Rudler) SLUTKONFERENS Projektledare: Ingela Halvarsson (Rudler) Ingela.halvarsson@attention-riks.se DAGENS PROGRAM 09.00 Registrering och kaffe 09.30 Inledning Introduktion till dagen av Ingela Halvarsson (Rudler),

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen

Läs mer

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL. Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Attentions Skolplattform

Attentions Skolplattform Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Linn Sölvestad Johan Lindström Vår vision På vår förskola ska

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Resultat av remiss för begreppet brukaret

Resultat av remiss för begreppet brukaret 2013-04-09 1(10) Resultat av remiss för begreppet brukaret Socialstyrelsen rekommenderar brukare som samlande begrepp för alla de som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten, tillsammans

Läs mer

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska

Läs mer

MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING UR ETT MEDAKTÖRSPERSPEKTIV

MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING UR ETT MEDAKTÖRSPERSPEKTIV 1 MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING UR ETT MEDAKTÖRSPERSPEKTIV - KAN TVÅNGSVÅRD MÖJLIGGÖRA EN KÄNSLA AV MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PATIENTERNA? Susanne Rosenthal Anne Sjöberg Handledare: Hanna Egard 2 INLEDNING

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Projekt Brukarrevision Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Brukarrevision Göteborgsmodellen En granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd eller service till

Läs mer

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange 6 oktober 2016 i Wilandersalen Moderator Elisabet Norlinder Välkomsttal av Marie-Louise Forsberg

Läs mer

Anhörigstöd det lönar sig

Anhörigstöd det lönar sig Anhörigstöd det lönar sig Anhörigstöd i samverkan - Hur löser vi framtidens utmaningar? Tomelilla den 22 september 2016 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Anhöriga

Läs mer

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan. Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

SLUTRAPPORT FRÅN VUXENPROJEKTET

SLUTRAPPORT FRÅN VUXENPROJEKTET SLUTRAPPORT FRÅN VUXENPROJEKTET År 1 3, 2006-2008 Arbetet med att öka inflytandet och delaktigheten för vuxna med NPF* har varit en pionjärinsats. I projektet har många olika personer involverats och därmed

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv

FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv NSPH ett dynamiskt nätverk NSPH är ett nätverk av 13 patient-, brukaroch anhörigorganisationer inom psykiatrin. Vi delar ett antal grundläggande

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15

Läs mer

I afton dans. Empowerment. Vardagsmakt, emotioner och motståndskraft vad kan vi lära av Pippi Långstrump? starrin.nu. Kraft. Makt.

I afton dans. Empowerment. Vardagsmakt, emotioner och motståndskraft vad kan vi lära av Pippi Långstrump? starrin.nu. Kraft. Makt. I afton dans starrin.nu Vardagsmakt, emotioner och motståndskraft vad kan vi lära av Pippi Långstrump? Pippi Långstrump Hans Rosling https://www.youtube.com/watch?v=loig2v7zfca Martin Luther King https://www.youtube.com/watch?v=phesjqesvyk

Läs mer

NSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre

NSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre NSPH Skånes vision Med Brukarkunskap blir vården bättre Conny Allaskog Socionom Anhörig Ordförande SHEDO Representant i NSPH Skåne NSPH Skåne står för Nationell samverkan för Psykisk Hälsa i Skåne Paraplyorganisation

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten?

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Schema. 9,00-10,00 Presentation av föreläsarna, Riksförbundet Attention, Lokalavdelningen i Karlstad och körkortsprojektet Vad är NPF Några diagnoser

Schema. 9,00-10,00 Presentation av föreläsarna, Riksförbundet Attention, Lokalavdelningen i Karlstad och körkortsprojektet Vad är NPF Några diagnoser 1 Schema 9,00-10,00 Presentation av föreläsarna, Riksförbundet Attention, Lokalavdelningen i Karlstad och körkortsprojektet Vad är NPF Några diagnoser 10,00-10,15 Fika 10,15-10,55 Film 10,55-11,00 Bensträckare

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Autism & AspergerföreningenDistrikt Göteborg Onsdagen 22april 2015 Thomas Ahlstrand,

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Språkstörningar. Aspergers syndrom. Tourettes syndrom. Exempel

Språkstörningar. Aspergers syndrom. Tourettes syndrom. Exempel Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ADHD Exempel OCD Språkstörningar Aspergers syndrom Tourettes syndrom Att förbättra villkoren

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Delad kunskap nya möjligheter

Delad kunskap nya möjligheter Delad kunskap nya möjligheter Hur Riksförbundet Attentions lokalföreningar bedriver besöksverksamhet riktad mot anstalter Besöksverksamhet ger stöd innan och efter frigivning Häktning, rättegång och strafftid

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Avdelningen Jollen. a för planen Alla i arbetslaget: Gun Svensson Susanna Beckler

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk omsorg, förskola Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2016-2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft Vår förskola Fylld av tillit och växtkraft Tillit känna sitt eget värde våga lita på andra Växtkraft våga vara sig själv ta ansvar ha inflytande erövra kunskaper växa genom utmaningar och erfarenheter

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogisk skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM. hjart-lung.se

VARUMÄRKESPLATTFORM. hjart-lung.se VARUMÄRKESPLATTFORM Grundtanken i förbundets verksamhet är att alla människor har rätt att efter behov få den bästa möjliga hälso- och sjukvård, rehabilitering och socialt stöd. 1 hjart-lung.se Varumärkesplattform

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Anhöriga en ovärderlig samverkansresurs

Anhöriga en ovärderlig samverkansresurs Anhöriga en ovärderlig samverkansresurs Karlstad den 25 januari 2017 Carin Wallman, Lennart Magnusson, Arvid Karsvall, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Medlem i Eurocarers och International

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd

Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd Manual för vård- och omsorgspersonal Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson, Eva Sennemark, ÄldreVäst Sjuhärad, Högskolan i Borås Mike Nolan, Janet Nolan, Universitetet

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer