Foto: Cathrine Busch NATIONELL KONFERENS I PEDAGOGISKT ARBETE. Karlstads universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Cathrine Busch NATIONELL KONFERENS I PEDAGOGISKT ARBETE. Karlstads universitet"

Transkript

1 Foto: Cathrine Busch NATIONELL KONFERENS I PEDAGOGISKT ARBETE Karlstads universitet augusti

2 Hitta på Karlstads universitet Hörsalar Husnummer 2

3 Program Torsdag 13 augusti Registrering i anslutning till Frödingsalen, 1B Inledning och välkommen, professor Annica Löfdahl Hultman och dekan för lärarutbildningen Björn Åstrand (Frödingsalen, 1B 364) Plenarföreläsning: Att visa vad man kan. Hur kan nya nationella prov och betyg i år 6 förstås som policy enactment i elevernas vardag? Marie Tanner, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet (Frödingsalen, 1B 364) Kaffe/te med kaka Pass 1, fyra parallella sessioner (lokal enligt detaljerat schema) Paus, fruktkorg Pass 2, fyra parallella sessioner (lokal enligt detaljerat schema) Mingel med cider och snacks utanför Aula Magna Middag, libanesisk buffé. Café Elvan, hus 11 Karlstads universitet. Vin/öl finns att köpa. Fredag 14 augusti Pass 3, fyra parallella sessioner (lokal enligt detaljerat schema) kaffe/te med smörgås Plenarföreläsning: Konsten att mäta konsten att läsa. Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet (Frödingsalen, 1B 364) Vart är vi nu på väg? Avslutning och summering, professor Annica Löfdahl Hultman, professor Christina Olin-Scheller. Överlämnade till värd för nästa Nationella konferens i pedagogiskt arbete, Karin Rönnerman, Göteborgs universitet. (Frödingsalen, 1B 364) 3

4 Nationell konferens i Pedagogiskt arbete Karlstads universitet, augusti 2015 Välkommen till den andra nationella konferensen i Pedagogiskt arbete. Vi har glädjen att hälsa forskare och forskarstuderande inom ämnet välkomna till Karlstads universitet. Temat för årets konferens är ämnets framtid Vart är vi på väg? och konferensen lockar i år ett 40-tal presentationer kring aktuell forskning. Vi är också glada för att som plenarföreläsare presentera två forskare vid Karlstads universitet Marie Tanner och Michael Tengberg som båda belyser intressanta och aktuella teman för det svenska utbildningssystemet. Marie Tanner inleder på torsdagen med en föreläsning under rubriken Att visa vad man kan. Hur kan nya nationella prov och betyg i år 6 förstås som policy enactement i elevernas vardag? och Michael Tengberg avslutar med föreläsningen Konsten att mäta konsten att läsa. Nationella prov i Danmark, Norge och Sverige, vad mäter de egentligen? Vi önskar alla givande konferensdagar, intressanta samtal och trevlig social samvaro med möjligheter till kontaktskapande mellan lärosäten och forskningsfält. Annica Löfdahl Hultman och Christina Olin-Scheller Professorer i Pedagogiskt arbete, Karlstads universitet 4

5 Plenarföreläsning 1 - torsdag Att visa vad man kan. Hur kan nya nationella prov och betyg i år 6 förstås som policy enactment i elevernas vardag? Marie Tanner, universitetslektor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet Min presentation handlar om vilken betydelse som införandet av tidigare betyg och fler nationella prov kan ha ur elevernas perspektiv. Den politiska tilltron till styrning och kontroll genom införandet av tidigare betyg och fler nationella prov kan förstås mot bakgrund av den ökande politiska och ekonomiska betydelse som utbildning och skolresultat kommit att få, både i en nationell skolmarknad och i internationella jämförelser. De är exempel på förändrade policydirektiv som på olika sätt tolkas, översätts och därmed görs av aktörer på alla nivåer i utbildningsystemet. Medan de flesta studier av policy på skolnivå har fokuserat på skolledares och lärares arbete, vill jag här uppmärksamma hur även eleverna medverkar i görandet av policy på klassrumsnivå. I projektet Mellanstadieelevers berättelser om att göra nationella prov och få betyg studeras dessa förändrade policydirektiv med utgångspunkt i begreppet policy enactment. Sammanlagt har mer än 195 elever på sju olika skolor intervjuats om sina erfarenheter av att göra nationella prov och få betyg. I delstudien Att visa vad man kan har dessutom två klassers förberedelser och genomförande av de nationella proven i SO och NO under hela läsåret videodokumenterats. Preliminära samtalsanalyser visar hur eleverna positionerar sig själva som kompetenta aktörer i relation till proven och betygen i interaktioner med varandra och med lärare. Strategier förhandlas fram för att hantera den ökande prestationspress som dessa nya bedömningspraktiker medför, samtidigt som den långsiktiga betydelsen av betyg redan i år sex ofta tonas ned. I hög utsträckning positionerar sig eleverna som ansvariga för att anstränga sig och nå så goda resultat som möjligt, men det finns också exempel på hur elever aktivt distanserar sig till den generellt ökande pressen på både elever och lärare som jämförelser mellan olika skolors resultat medför. I min presentation diskuterar jag vad elevernas förhållningssätt kan betyda, inte bara för dem själva som föremål för policyförändringar, utan också som aktörer i skolors görande av policy. 5

6 Plenarföreläsning 2 - fredag Konsten att mäta konsten att läsa. Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet Få saker är lika viktiga för att unga människor ska ta sig igenom utbildningssystemet med behållning som förmågan att läsa och förstå texter av olika slag. Läsundervisningens centrala roll i skolans arbete är därför obestridlig. Men för att rätt kunna identifiera elever med lässvårigheter, följa elevers läsutveckling över tid och kunna planera relevant undervisning behöver skolan också goda instrument för att ta reda på vad eleverna kan och inte kan ifråga om läsning. Av det skälet konstrueras olika sorters läsförståelseprov: nationella prov, diagnostiska prov, PISA-prov och PIRLSprov. Ofta har dessa prov stora implikationer för hur samhället förstår kvaliteten i landets, liksom andra länders, utbildningssystem. De här proven utger sig inte sällan för att mäta läsförmåga enligt snarlika definitioner, även om själva utformningen av proven ser ganska olika ut. Det väcker frågan om vad det är för slags läsförmåga som olika prov egentligen mäter. Prov konstrueras för att kunna dra slutsatser av olika slag: om fortsatt undervisning, om elevers betyg eller rentav om nationella satsningar med ekonomiska och pedagogiska konsekvenser. Frågan är i vilken mån dessa slutsatser kan motiveras som valida i förhållande till de egenskaper som proven ifråga tar mått på. I mitt föredrag kommer jag att diskutera konstruktionen av läsprov. Vad innebär egentligen konsten att mäta konsten att läsa? En viktig fråga i sammanhanget rör relationen mellan mätnoggrannhet och konstruktvaliditet. Är det viktigast att elever bedöms likvärdigt eller att provet fångar en så stor del som möjligt av läsförståelsen i hela dess komplexitet? Frågor av det här slaget har naturligtvis inga enkla svar, men i föredraget ska jag i alla fall försöka presentera några förhållningssätt som man bör ha i åtanke. Dessutom kommer jag argumentera för att om mätning av läsförmåga i olika sammanhang ska få ta så stort utrymme som det gör av både lärares tid och statens ekonomiska resurser så måste det utvecklas en betydligt större expertis på området så att provverksamheten kan bedrivas med det allvar och den omsorg det kräver. 6

7 Pass 1, torsdag Session A Lokal: Fröding, 1B364 Ordförande: Anders Arnqvist Eva Andersson Elevinflytande i grundsärskolan Susanne Severinsson Documentation for pupils in residential care: Network of relations of human and nonhuman actants Session B Lokal: Sjöström, 1B 309 Ordförande: Thomas Blom Erika Aho, Anna Henriksson Persson, Maria Karp och Maria Larsson Hur kan begreppet skolnära förstås? Karin Rönnerman, Lill Langelotz Avhandling i pedagogiskt arbete; frågeställning, ämne och praktiknära forskning? Désirée von Ahlefeld Nisser Kan kunskapsskapande samtal främja inkludering? Erfarenheter från skolforskningsprojektet Stärkt läs- och skrivdidaktisk kompetens för ett breddat synsätt kring inkludering. Session C Lokal: Fryxell, 1B 306 Ordförande: Ulrika Brolinson Gunilla Lindqvist, Monika Vinterek Åskådliggörande av sätt att arbeta med olika lärandeområden i förskolan Sara Dahlgren Social interaktion i vardagliga förskoleaktiviteter Magnus Karlsson Förskolebarns olika interaktionella resurser för att inkludera och exkludera varandra från lek Lena Granstedt, Gudrun Svedberg Pedagogiskt arbete i backspegeln Session D Lokal: 3A 340 Ordförande: Ulf Buskqvist Anna Öhman Cykler och loopar i Salongen. En studie av återkoppling i frisörklassrummet. Madeleine Wiker Det är live liksom Elevers samtal om betygssystemet i ämnet Idrott och hälsa Katharina Andersson Kompetenser som pojkar besitter men och som inte mäts! En studie utifrån Nationella provet i årskurs

8 Pass 1, torsdag Session A Eva Andersson Karlstads universitet Elevinflytande i grundsärskolan Skolverket (2009) skriver i sitt stödmaterial för grundsärskolans verksamhetsutveckling att det är en pedagogisk utmaning för lärare som arbetar med elever med intellektuell funktionsnedsättning. Utmaningen är att individualisera undervisningen så att alla elever kan lära tillsammans samt att eleverna ska bli delaktiga i sin lärprocess. Presentationen handlar om denna utmaning - alltså hur inflytande skapas för att göra eleverna delaktiga. Man kan också se att skollagen (2010:800) och läroplanerna(lgr 11) understödjer tanken om att alla elever har rätt till inflytande i sin utbildning. Läroplanerna innehåller text som säger att eleverna i varierad grad utifrån ålder ska få möjlighet att vara delaktiga och påverka undervisningens innehåll och form. Grundsärskolan är i stor utsträckning ett outforskat område när det gäller klassrumsforskning. Presentationen tar sin utgångspunkt i en pågående studie vars syfte är att undersöka hur elevers inflytande i interaktionen i klassrummet kan beskrivas. Den interaktion som sker i klassrummet i relation till olika kunskapsinnehåll exempelvis ämnen som matematik, svenska, engelska, samhällskunskap, de ämnesområden eller teman som pågår i klassrummet. Det betyder att jag studerar vad man talar om under olika ämneslektioner för att se i vilka pedagogiska sammanhang elevinflytande möjliggörs och vilket innehåll det har. Studien har en videoetnografisk metod och jag undersöker också i vilka sammanhang eleverna utöver inflytande. I presentationen presenteras också några preliminära resultat. Susanne Severinsson Linköpings universitet Documentation for pupils in residential care: Network of relations of human and non-human actants Education for pupils identified with social, emotional and behaviour difficulties in residential care highlights societal norms about normality and desirable behaviour. Documentation of care and special education plans is analysed through the lens of post structural theory and concepts such as networks of relation (Callon 1986; Latour 2005) and assemblage (Deleuze and Guattari 2004). The form is considered as a non-human actant with headings and boxes that affect possible writing of human actants such as teachers or counsellors. The aim of this study is to understand how norms about pedagogical and social problems produce school agency for pupils in residential care. The focus of the analysis is on how realistic school and life trajectories are outlined in documents. Analysis reveals how networks problematisation is individualised despite the form s agency in focusing the group and organisation levels. The interessement is turned away from the subject of school, both on the form and by human actants. The descriptions and solutions are similar for all pupils studied, and the curriculum is reduced for all the pupils, despite a lack of exploration of their present abilities or knowledge levels in different school subjects. Social and pedagogical needs and measures are intertwined, and medical and social care discourses are predominant and undermine school agency. Actants such as parents and previous teachers are not enrolled, and their historical discourse is suppressed. 8

9 Désirée von Ahlefeld Nisser Högskolan Dalarna Kan kunskapsskapande samtal främja inkludering? Erfarenheter från skolforskningsprojektet Stärkt läs- och skrivdidaktisk kompetens för ett breddat synsätt kring inkludering. Ett forsknings- och utvecklingsprojekt har under två år genomförts med syfte att undersöka effekter av kunskapshöjande insatser inom läs- och skrivområdet hos samtalsledare (speciallärare och specialpedagoger) och lärare i förskoleklass och årskurs 1 i en kommun. Projektet har genomförts genom att (1) deltagande lärare och samtalsledare har lyssnat till fyra ämnesteoretiska föreläsningar inom området läs och skriv, (2) lärare har genomfört åtta uppdrag i den egna praktiken och som har knutit an till innehållet i föreläsningar, (3) lärare i grupp och tillsammans med en samtalsledare, efter varje genomfört uppdrag, har samtalat om dessa och slutligen genom att (4) samtalsledare deltagit i åtta gruppsamtal med andra samtalsledare och en forskare om de samtal de genomfört med lärare. Med utgångspunkt i projektets strävan att bredda synsättet kring inkludering har forskarna prövat att förena två olika perspektiv; ett teoretiskt, expertorienterat perspektiv där evidensbaserade aspekter för vad som anses främja god läs- och skrivutveckling presenterats i föreläsningar och ett praktiknära, deltagarorienterat perspektiv i det att lärare har genomfört uppdrag i klassrummet. I ett efterföljande kunskapsskapande, kollaborativt samtal, lett av en eller två samtalsledare, har de genomförda uppdragen beskrivits och analyserats med avseende på lärares lärande. Dessa samtal har i sin tur beskrivits och analyserats i samtal mellan samtalsledare och forskare men med avseende på samtalsledares lärande. Denna presentation fokuserar på den analys som är gjord på samtalen mellan samtalsledare och forskare och med ett särskilt fokus på hur ett inkluderande synsätt kommer till uttryck. Forskningsfrågorna har varit: 1. Hur kan kunskapsskapande, kollaborativa samtal förstås i relation till två skilda perspektiv ett expertorienterat och ett deltagarorienterat - och till en inkluderande skolkultur? 2. Vilka erfarenheter har gjorts vad gäller inkludering ställt i relation till kunskapsskapande, kollaborativa samtal? Resultatet visar att det är möjligt att förena olika perspektiv då deltagare ges möjlighet att tala om, problematisera och kritiskt granska teorier kopplade till lärandesituationer de själva är en del av. Resultatet visar också att synen på inkludering breddas om begreppet ställs i relation till kommunikationsteoretiska perspektiv. Det betyder att inkludering synliggörs i hur vi kollaborativt prövar handlingar, tänkande, lärandestrategier och normer. 9

10 Pass 1, torsdag Session B Erika Aho, Anna Henriksson Persson, Maria Karp och Maria Larsson Karlstads universitet/högskolan Dalarna Hur kan begreppet skolnära förstås? Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med detta konferensbidrag är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att dyka upp i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en skolnära avhandling vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Begreppet används också inom skolvärlden i stort. Karin Rönnerman, Göteborgs universitet Lill Langelotz, Högskolan i Borås Avhandling i pedagogiskt arbete; frågeställning, ämne och praktiknära forskning? Mellan åren producerades 101 avhandlingar i två nationella och en lokal forskarskola (Rönnerman & Langelotz, 2015). I studien granskades samtliga avhandlingar utifrån de frågor lärare ställer relaterat till sin profession och praktik. I resultatet framkom tre kategorier; Pedagogisk praktik, Utbildningspraktik och Övrig praktik. I detta paper kommer de avhandlingar som skrivits i ämnet pedagogiskt arbete att studeras på nytt i syfte att a) undersöka vilka kategorier dessa avhandlingar representerar och b) analysera avhandlingarna i relation till begreppet praktiknära forskning och ämnet pedagogiskt arbete. Analysen utgår från att lärares frågeställningar är generade ur en professionell praktik som är konstituerad i en specifik tid, ekonomi, kultur och socio-politisk kontext (jfr Kemmis, 2010; Langelotz & Rönnerman, 2014; Nicolini, 2013). En praktik ses här som socialt konstruerad och utgörs av deltagarnas tal (sayings), aktiviteter/göranden (doings) och relationer (relatings). Vidare förstås externa villkor såsom kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska och socialt-politiska arrangemang påverka en specifik praktik, samtidigt som praktiken också påverkar dessa arrangemang i ett ömsesidigt beroende (Kemmis, Wilkinson, Edwards Groves, Hardy, Grootenboer & Bristol 2014). Resultaten belyser inriktningen på dessa avhandlingars frågeställningar och hur de kan relateras till begreppet praktiknära forskning samt ger en förståelse till varför ämnet pedagogiskt arbete inrättades i en viss tid. 10

11 Lena Granstedt, Gudrun Svedberg Umeå universitet Pedagogiskt arbete i backspegeln Behovet av tydligare koppling mellan skolans praktik, lärarutbildning och forskning har diskuterats och aktualiserades i och med att forskarutbildningsämnet Pedagogiskt arbete inrättades vid talets början. Några bärande idéer var att forskningsfrågor från praktiken skulle lyftas fram, att skolans utveckling i högre grad skulle vila på en vetenskaplig grund och att lärare skulle ges tillträde till forskarutbildning. Forskarutbildningsämnet Pedagogiskt arbete har resulterat i ett hundratal filosofie doktorer och avhandlingar och det är dags att ställa sig frågan: Vad blev det av det nya forskningsämnet? Vilka forskningsfrågor har besvarats? Har några forskningsmetoder och teorier varit mer framträdande än andra? Kan vi se tecken på det som kallats praktiknära frågor och tillvägagångssätt"? Det är några av de frågor vi försöker besvara i vår genomgång av avhandlingar framlagda inom Pedagogiskt arbete i Sverige mellan och vars resultat vi gärna vill diskutera med Er. Pass 1, torsdag Session C Gunilla Lindqvist, Monika Vinterek Högskolan Dalarna Åskådliggörande av sätt att arbeta med olika lärandeområden i förskolan Presentationen tar sin utgångspunkt i en pilotstudie som genomfördes på en förskola i en medelstor stad i Sverige. Syftet var att med hjälp av observationer undersöka hur man i förskolan arbetar med att skapa lust och motivation samt förutsättningar för barns lärande inom kunskapsområdena: kreativitet, självuppfattning, ansvar och genomförande, tänkande och analys, kommunikation och sociala relationer samt empati. Syftet var även att undersöka möjligheten att genom observationer kunna fånga arbetet med ovan nämnda områden. I studien ingick tre förskollärare och en barnskötare som arbetade på en avdelning med 18 barn i åldrarna 3-4 år. Datainsamlingen har främst skett genom observationer under sammanlagt 10 dagar (60 timmar). Pedagogernas handlingar har registrerats genom inspelningar med diktafon samt fältanteckningar som sedan transkriberats och analyserats utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjuer har genomförts med pedagogerna efter de tio observationsdagarna. Resultaten tyder på att det är möjligt att genom observationer fånga hur pedagoger arbetar för att skapa förutsättningar för barns lärande inom de studerade kunskapsområdena samt hur man arbetar för att skapa lust och motivation hos barnen. Vi har kategoriserat hur vi tolkar att pedagogerna gör för att skapa dessa förutsättningar: 1) Genom att pedagogen gör något med underkategorierna: Förstärkande, Tillåtande, Avvaktande, Upplysande, Rolltagande, Förklarande, Konkretiserande och Närande, och 2) Genom att pedagogen uppmuntrar eller uppmanar barnet att göra något med underkategorierna: Erinrande, Undersökande, Prövande, Hypotesskapande, Erfarande och Problematiserande. Ett åskådliggörande och begreppsläggande av sätt att arbeta antas kunna öka pedagogernas möjligheter att bredda sin handlingsrepertoar. 11

12 Sara Dalgren Linköpings universitet Social interaktion i vardagliga förskoleaktiviteter Presentationen avser redogöra för ett pågående doktorandprojekt som har den sociala interaktionen mellan förskolepedagoger och barn i vardagliga förskoleaktiviteter i analytiskt fokus. Studien bygger vidare på en, i juni 2014, avslutad licentiatstudie i pedagogiskt arbete. Forskningsfält och sammanhang Tidigare interaktionsorienterade studier inom Early Childhood Education and Care-fältet som analyserar detaljer i förskolepedagogers och barns samspel är mycket färre än de som analyserar samspel mellan enbart förskolebarn, men kan sedan år 2013 ändå beskrivas som alltmer förekommande. En utgångspunkt för min studie är att den växande delen av förskoleforskningsfältet som detaljstuderar samspel mellan förskolepedagoger och barn är mycket viktig för att utveckla både utbildningsvetenskaplig forskning och praktik. Teoretiska och analytiska utgångspunkter Som teoretiska och analytiska utgångspunkter används etnometodologi och konversationsanalys. Etnometodologi kan förenklat förstås som studiet av människors metoder i socialt samspel (Melander & Sahlström, 2010) och ett konversationsanalytiskt perspektiv fokuserar aktiviteter som interaktionella åstadkommanden (aa, sid. 13). Övergripande syfte Ambitionen med studien är att belysa hur förskolans pedagogiska praktik åstadkoms av pedagoger och barn tillsammans i interaktion och det övergripande syftet är: - att åskådliggöra hur socialt samspel mellan förskolepedagoger och barn i vardagliga förskoleaktiviteter i) organiseras, ii) upprätthålls och iii) utmanas. Preliminära resultat Studien kommer att åskådliggöra hur fråga-svar sekvenser kan fungera som viktig interaktionell och pedagogisk resurs när förskolepedagoger och barn i samspel gör ett spontant lärandeinnehåll. Studien kommer också att undersöka små barns förkroppsligade deltagande och ickeverbala kommunicerande i måltidssituationer i förskolan. Magnus Karlsson Göteborgs universitet Förskolebarns olika interaktionella resurser för att inkludera och exkludera varandra från lek Begreppet "fri lek" förekommer i förskolans vardag och det signalerar att barnen fritt kan bestämma vad och med vem de ska leka. Men dessa processer kan också innebära att barn blir uteslutna eller inte får leka med den de vill (Corsaro, 2011). Föreliggande studie är en del av en etnografiskt inspirerad avhandlingsstudie av barns sociala och moraliska ordningar på förskolan. Den består av 35 timmars videofilm som samlats in under en period på 4 månader av barns vardagliga rutinaktviteter som lek inne/ute, matsituationer, samlingar och gruppaktiviteter. Analysen sker utifrån en etnometodologisk ansats och med samtalsanalytiska metoder (Heritage, 1984; Sacks, 1995). Presentationen bygger på en analys av en längre sekvens där tre flickor organiserar sina relationer i olika lekar. Fokus ligger på de interaktionella resurser de använder i detta arbete. Framförallt fokuseras en flickas användning av olika inträdesritualer och andra interaktionella resurser för att få 12

13 tillgång till lek med de två andra och hur detta bemöts. De preliminära resultaten visar hur flickan använder olika ritualer och interaktionella resurser och med olika framgång. Först använder hon erbjudanden och förslag inom den givna lekramen men får inte direkt tillgång till leken med andra. Lite senare kan hon dock starta en ny lek med en av andra flickorna genom att kollaborativt skapa en ny lekram. I slutet när den tredje flickan ansluter använder hon olika direktiv (Goodwin, 1990) och kroppsliga handlingar, vilket bemöts av liknande interaktionella handlingar av en av de andra flickorna. Det leder till en upptrappad konfliktsituation och att hon utesluts från leken. Corsaro, W. (2011). The sociology of childhood. 3 rd rev. edition. Thousand oaks: Sage publications. Goodwin, M. (1990). He- Said She- Said. Talk as social organisation among black children. Bloomington and Indianapolis: Indiana University Press. Heritage, J.(1984). Garfinkel and ethnomethodology. UK: Polity press. Sacks, H. (1995). Lectures on conversation. 2 Vols. US: Blackwell publishing. Pass 1, torsdag Session D Anna Öhman Karlstads universitet Cykler och loopar i Salongen. En studie av återkoppling i frisörklassrummet. Intresset i denna studie är riktat mot klassrumsbaserad bedömning, närmare bestämt återkoppling som en del av den dagliga undervisningen. Studien undersöker återkopplingspraktik i frisörklassrummet relaterad till bedömning av kunnande under pågående arbete, med fokus på kommunikationen mellan lärare och elev. Kommunikationen betraktas som interaktivt konstruerad och studeras ur ett multimodalt perspektiv utifrån socialsemiotisk teori. Det innebär att återkoppling studeras både verbalt i samtalsform, men även icke-verbalt i form av bland annat gester, artefakter och blickar. De betraktas i detta perspektiv som jämbördiga resurser i meningskonstruktionen. Videoobservationer har därför varit ett lämpligt sätt att undersöka återkopplingspraktik i frisörklassrummet. Detta har gjorts under några lektionspass när elever i åk. 3 hade kundmottagning. Utifrån en timmes inspelningar, har urval gjorts som visar kommunikation mellan lärare och elev med gemensamt uppmärksamhetsfokus på ett pågående arbete. Urvalet baseras på grundantagandena om återkoppling som interaktivt konstruerad och multimodalt representerad. Analysen av återkopplingspraktiken visar på ett mångfacetterat resultat eftersom varje interaktion mellan lärare och elev är unik, således också deras kommunikation. Ändå har återkopplingspraktiken visat sig vara konstruerad enligt vissa återkommande mönster. Tre centrala återkopplingsfunktioner har kunnat urskiljas: den kontrollerande, den instruerande och den värderande, utgående från handlingar som kännetecknar dem. Vidare samspelar dessa över tid i cykliska processer och loopar. I looparna tas elevens frågor och behov tillvara i ett gemensamt utforskande. De kan betraktas som själva kärnan i återkopplingspraktiken. 13

14 Madeleine Wiker Karlstads universitet Det är live liksom. Elevers samtal om betygssystemet i ämnet Idrott och hälsa Ur både ett nationellt och internationellt forskningsperspektiv finns det betydande kunskapsluckor när det gäller att lyssna till ungas röster angående skolämnet idrott och hälsa [IH]. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap och förståelse om vad elever i årskurs 9 inom IH, gemensamt skapar för kunskap om bedömning, betyg och specifikt nuvarande betygsskalan. För att besvara syftet har följande forskningsfrågor varit centrala i forskningsprocessen: Vilka gemensamma kunskaper framträder i elevernas samtal om IH? Hur samtalar elever om nuvarande betygssystem i IH? Det empiriska materialet består av intervjudata från 11 fokusgruppsintervjuer med 62 elever. Varje grupp består av 5-6 elever, totalt 26 pojkar och 36 flickor deltog från 8 olika skolor i Mellansverige. Metoden ger utrymme för ett mångsidigt yttrande av gemensamma kunskaper och tillämplig för att komma den vardagliga verkligheten så nära som möjligt. Studiens teoretiska grund utgörs av social representationsteori. Jag har använt social representationsteori som ett redskap för att göra det möjligt att beskriva och djupare analysera skapandet av gemensam kunskap. Orättvisa är en tydlig röd tråd i resultatet. Eleverna beskriver att de måste kunna förmågor innan de kommer till idrottsundervisningen, och de menar då att det inte blir en rättvis bedömning. Eleverna visar en obefintlig förståelse av bedömning, betygssättning och den nya betygsskalan. Eleverna ger uttryck för att betygssystemet i IH är det betyg de är mest missnöjda med och är mest orättvis. En gemensam kunskap som eleverna beskriver är att ha fler betyg i IH. Katharina Andersson Högskolan i Gävle Kompetenser som pojkar besitter men och som inte mäts! En studie utifrån Nationella provet i årskurs Utifrån mina resultat i avhandlingen Pojkar kan visst skriva! Skrivkompetenser på nationellt prov i årskurs tre i svenska i Sverige (Andersson 2014) kommer jag att visa några kompetenser som pojkar har men som inte genererar resultat på nationella provet. Jag kommer också att visa det omvända förhållandet, att det också finns skrivkompetenser som skulle kunna vara mätbara men som inte blir bedömda. I presentationen fokuserar jag på och exemplifierar de delar där pojkar visar prov på skrivkompetenser som inte mäts. Hur dessa kompetenser skulle kunna bli en del av resultatet för provet blir den omvända problematiken, eftersom provet ska utgå från kursplanernas innehåll (Lgr- 11, kursplanen svenska åk 3). Avhandlingen bygger på en hermeneutisk tradition med närläsning av texter (Ivanič 2004; 2012). Empirin består av de ca 900 pojktexter från nationella provet 2009 som i avhandlingen har analyserats på flera olika sätt. I avhandlingens resultat visas att pojkar skriver genrekompetent och att de använder många intertextuella inslag samt att deras texter visar särskilda pojktendenser i berättelsestrukturen (Molloy 2007 s.110), vilket jag i min presentation kommer att diskutera. Dessa resultat kommer att ställa nya frågor om framtidens prov (Matre & Hoel Løkensgard 2007), exempelvis om proven ska skrivas för hand eller på tangentbord samt vilka kompetenser som ska mätas, och om dessa är eftersträvansvärda i ett framtida scenario. 14

15 Andersson K (2014) Pojkar kan visst skriva! Skrivkompetenser på nationellt prov i årskurs tre i svenska i Sverige Åbo Akademi, Vasa: Finland Ivanič R (2004) Discourses of writing and learning to write Language and Education Ivanič R (2012) Writing the self: the discoursal construction of identity on intersecting timescales (ss ) I: Matre, Solheim & Sjøhelle (red.) Teorier om tekst I møte med skolens lese- og skrivepraktiser. Oslo:Universitetsforlaget Matre S & Hoel Løkensgard T (red) (2007) Skrive for natid och framtid. Skrivning i arbeidsliv og skole. Trondheim: Tapir akademisk forlag Molloy G (2007) När pojkar läser och skriver Lund: Studentlitteratur Skolverket (2011) Läroplanen för grundskolan

16 Pass 2, torsdag Session A Lokal: Fröding, 1B 364 Ordförande: Håkan Eilard Helena Mörk Entreprenöriellt lärande med digitala verktyg på fritidshemmet Session B Lokal: Sjöström, 1B 309 Ordförande: Susanne Hansson Karen Stormats Flipped Classroom - nytt eller en del av progressivism? Lena Olsson Säkerhet i skola och fritidshem Helene Elvstrand, Lina Lago och Maria Simonsson Elevers sociala relationer på fritidshem Session C Lokal: Fryxell, 1B 306 Ordförande: Héctor Pérez Prieto Anna Bylund Språkande i förskolan som en sociomateriell konsert Ellinor Skaremyr Ambulerande språkstöd i förskolan Åsa Wedin Flerspråkiga resurser i undervisningen Karin Forsling, Dan Åkerlund Två förskoleklasser fotograferar kommunikativa och pedagogiska textresurser för elever på väg in i ett skriftspråk Marita Cronqvist Didetik, en didaktisk modell som inkluderar etiken Session D Lokal: 3A 340 Ordförande: Lena Karlberg Anna Hulling Bedömning av nyanlända elevers kunskaper och förmågor Maria Åström, Lars Björklund, Karin Stolpe, Mats Lundström Med mitt mått mätt ett forskningsprojekt för att studera hur examensarbeten på lärarutbildningen bedöms Peter Wall Klassrumskompetens handledares och studenters reflektioner kring undervisningshändelser 16

17 Pass 2, torsdag Session A Helena Mörk Karlstads universitet Entreprenöriellt lärande med digitala verktyg på fritidshemmet MÅL OCH SYFTE: Att få ett organiserat lärande på fritidshemmet genom att använda Skype och genomföra poddradio. Det planerade projektet sätter fokus på de möjligheter som fritidshemmet har att stärka elevers lärande genom publik framställning och kommunikation med andra på och över nätet. Under projekttiden kommer ett antal elever på två fritidshem att blogga om sin vardag i ord och med foton och att regelbundet kommunicera med varandra via Skype. Det här är idag en etablerad praktik i en rad skolor och som ett exempel på detta kan anges att det enbart i Karlstad finns mer än 400 skolrelaterade bloggar. Inom fritidshemmet är dock denna praktik relativt ovanlig. Genom att vidga vyerna och skapa andra vägar till textlärande öka måluppfyllelse för både skola och fritidshem. Fritidshemmets uppdrag är, enligt de styrande dokumenten, att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värde. Fritidshemmet ska främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Fritidshemmet ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap (Lgr11). METOD Jag vill använda mig av enkätundersökningar både före och efter projektet. Varför jag anser den metoden lämplig är för att kunna kartlägga på vilken nivå eleverna befinner sig före projektet startar och för att kunna jämföra med den kunskap eleverna fått efter genomfört projekt. En intressant aspekt är att jämföra två fritidshem i landet. Hur skiljer sig fritidsverksamheten? Vad är intressant och givande att blogga om på respektive fritidshem? Lena Olsson Karlstads universitet Säkerhet i skola och fritidshem Med utgångspunkt från data i Socialstyrelsens skadedatabas IDB, uppskattas att drygt barn i förskoleklass, skola (årskurs 1-6) och på fritidshem skadas så allvarlig att de behöver besöka en akutmottagning. Rektor, lärare och fritidspedagoger som arbetar i verksamheten är de som har det dagliga ansvaret för barnens säkerhet. Förutom sitt pedagogiska uppdrag har de därmed ett stort ansvar för att se till att barn inte skadar sig, vilket innebär att de dagligen hanterar risker och 17

18 förebygger olyckor. En tidigare riksomfattande studie till lärare visar att inom de skolorganisationer där ett medvetet arbete med att förebygga skador sker upplever lärarna i högre grad att de har bra förutsättningar för att ta ansvar för elevernas säkerhet till skillnad från de skolor där detta inte sker. Syftet med den här presentationen är att visa på mitt pågående avhandlingsarbete där förutsättningarna för personalens arbete med barns säkerhet kommer att undersökas samt hur riskhanteringen tar form i olika lokala praktiker. Avhandlingen kommer att omfatta hela policykedjan från centrala till lokala styrdokument samt aktörer i form av skolledare, lärare och fritidspedagoger. Det empiriska materialet förväntas bestå av dokument, enkäter och fokusgrupper. En central fråga i avhandlingen är hur policy hanteras i lokala kontexter och hur barns säkerhet hanteras i skola och på fritids. Helene Elvstrand, Lina Lago och Maria Simonsson Linköpings universitet Elevers sociala relationer på fritidshem Denna studie syftar till att ge nya kunskaper om hur barn skapar och hanterar sociala relationer på fritidshem med fokus på inkludering, exkludering, mobbning och delaktighet. Barns sociala relationer har en central roll för det fritidspedagiska arbetet. Fritidshemmets lärandemiljö är på många sätt en unik skolpraktik då den inbegriper mer varierade och friare arbetsformer än i skolan. I fritidshemmet kan barn etablera nya relationer med barn som inte är klasskamrater men kan också vidare utveckla sociala relationer från andra sammanhang. Det här innebär att fritidshemmet skapar förutsättningar för olika former av inkluderings- och exkluderingsprocesser. Den analys som presenteras bygger på en pilotstudie som genomförts på fritidshem med fokus på barns sociala relationer. I studien utgår vi från ett interaktionistiskt perspektiv där vi ser barns agerande för att skapa och upprätthålla relationer som centrala (Blumer, 1969), d.v.s. fokus ligger på hur barn skapar mening och betydelser tillsammans med andra. Studiens empiriska material består av fältanteckningar och samtal med barn. Preliminära resultat visar att barn själva ser sociala relationer och tillhörigheter som viktigt för sitt välbefinnande och för sin situation på fritidshemmet samt att fritidshemmets förändrade villkor, med t.ex. större elevgrupper, ställer krav på kunskap om hur man ska hantera inkludering och exkludering mellan barn. Pass 2, torsdag Session A Karen Stormats Karlstads universitet/högskolan Dalarna Flipped Classroom - nytt eller en del av progressivism? Undervisningsmetoden Flipped Classroom började dyka upp i den anglosaxiska undervisningsvärlden för ungefär tio år sedan. Den presenterades och presenteras i allt från youtubeklipp till avhandlingar och vetenskapliga artiklar som en ny och revolutionerande metod, som sätter den individuella eleven 18

19 och dess aktiva inlärning i centrum. Presentationen syftar till att reflektera kring undervisningsmetoden Flipped Classroom som en del av en längre reformpedagogisk rörelse. Den reformpedagogiska rörelsen, som utvecklades under slutet av 1800-talet som en reaktion mot en mer traditionell förmedling av kunskaper och färdigheter, betonade eleverfarenhet och kunskapsprocesser. Ur denna rörelse växte progressivismen som i sin tur lyfte fram elevaktivitet, individualitet och frihet i inlärning. Att jämföra dessa strömningar rakt av utan att sätta in var och en i sin historiska kontext kan leda till anakronistiska felsteg, varför presentationen även reflekterar kring vad företrädare för Flipped Classroom lägger i begrepp som exempelvis elevaktivitet och individualisering. Kan dagens sätt att förstå dessa begrepp jämföras med hur företrädare för reformpedagogiken och progressivismen förhöll sig till dem? Presentationen tar sin utgångspunkt i John Deweys utbildningsfilosofiska texter om individ, skola och samhälle, i reformpedagogikens idéer om kunskapsprocesser, samt i progressivismens idéer om individualisering, elevaktivitet och frihet. I presentationen ställs dessa utbildningsfilosofiska traditioner i relation till texter som beskriver grundtankar kring Flipped Classroom. Karin Forsling, Dan Åkerlund Karlstads universitet Två förskoleklasser fotograferar kommunikativa och pedagogiska textresurser för elever på väg in i ett skriftspråk Läroplanen betonar vikten av att elever får använda olika uttryck och estetiska former i sitt lärande (Lgr 11). Olika redskap för lärande får olika konsekvenser för möjligheter till meningsskapande och lärande. Valet och användningen av redskap får också direkta följder för interaktion mellan individer, mellan individer och artefakter och hur ämnesinnehåll konstrueras. Att välja uttrycksformer (t.ex. berätta, skriva, rita, måla, fotografera, filma eller spela teater) är också ett sätt att välja ett innehåll. skriver Selander (i Selander & Svärdemo Åberg, 2009 s. 38). I studien som detta paper bygger på, fick två förskoleklasser i en mindre svensk kommun tillgång till enkla digitalkameror under ett läsår. Eleverna fick olika fotouppdrag, både rent tekniska och/eller innehållsliga, av lärarna. Eleverna kunde även på eget initiativ använda kameran till exempel för att förklara, beskriva och förmedla upplevelser och händelser där de ansåg att fotografierna konkretiserade deras berättande. De bilder som hela elevgruppen ville visa för andra utanför klassrummet, publicerades på klassernas publika bloggar. Syftet med studien är att belysa hur både planerade och oplanerade lärandesituationer kan skapas och uppkomma när kameror används i förskoleklass. Fokus har varit på att finna olika pedagogiska situationer där fotograferandet varit en aktiv del i elevernas lärande. Empirin består dels av de fotografier som eleverna använt på bloggen (ca 1200 bilder), dels av intervjuer med lärarna. Med hjälp av intervjuerna har vi ur bildmaterialet kunnat identifiera fem kategorier av situationer där kameran varit stöd för lärande. I vårt paper/artikel och under vår presentation kommer vi att ge exempel från de fem kategorier av situationer där fotograferandet som textskapande och kommunikativ praktik medverkat till lärande. Selander, S., & Svärdemo Åberg, E. (2009). Didaktisk design i digital miljö: nya möjligheter för lärande (Vol. 1 uppl). Stockholm: Liber. 19

20 Marita Cronqvist Högskolan i Borås Didetik, en didaktisk modell som inkluderar etiken I min studie om yrkesetikens innebörder utifrån lärarstudenters erfarenheter och om studenternas lärandeprocess i yrkesetik utgör didaktiska planeringar en del av studiens material. Resultatet visar att planeringarna tenderar att fokusera på ämneskrav och metoder medan yrkesetiska innebörder oftast saknas helt eller förekommer sporadiskt. Yrkesetiken saknas på så sätt att den inte integreras med ämnet eller synliggörs systematiskt och regelbundet. Eftersom moral och etik är närvarande i varje möte mellan lärarstudent och barn men oftast som en implicit del i undervisningen har studiens resultat föranlett skapandet av en didaktisk modell som synliggör och väver samman etiken med ämne och metoder. Studien utgår från synsättet att etiken är inneboende i praktiken (Todd, 2001) vilket innebär att etiken hör samman med hela situationen och gör den komplex. I undersökningen har jag utifrån studenternas berättelser identifierat vilka innebörder yrkesetiken har och genom den didetiska modellen vill jag lyfta fram hela lärandeprocessens betydelse för en medveten yrkesetik. I planering såväl som implementering och utvärdering behöver det yrkesetiska ansvaret utvecklas systematiskt. Genom att lyfta in frågor om moral och etik sammanför modellen yrkesetiken med både ämne och metoder. Yrkesetiken är alltså inte en separat del, utan modellen tydliggör hur samtliga aspekter av mötet med barnet hör samman och måste samverka. Den didetiska modellen beskrivs utifrån livsvärldsteorin vilket innebär en helhetssyn där teori och praktik samverkar, att reflektionen har en central betydelse samt att pedagogens och barnets livsvärldar blir avgörande för mötet mellan dem. Pass 2, torsdag Session C Anna Bylund Linköpings universitet Språkande i förskolan som en socio-materiell konsert Vad händer med en språklig policy i en praktik där också icke-språkliga element spelar stor roll för hur språkanvändningen ser ut? Det är en fråga som kommer att diskuteras i den här presentationen som utgår från en empirisk studie av språk och samspel i vardagliga aktiviteter på en förskola med en tvåspråkig (svensk-spansk) profil. Den språkliga policyn är i linje med en vanlig metod för föräldrar till tvåspråkiga barn och som ofta kallas en person, ett språk (Barron-Hauwaert 2004). På förskolan iscensätts detta genom att hälften av personalen ska tala bara svenska och hälften bara spanska i den vardagliga interaktionen med barnen. Presentationen utgår från en analys av en video-inspelad aktivitet där en grupp barn och en lärare spelar ett bordsspel som kallas Honungsjakt. I aktiviteten blir det tydligt hur både barn och lärare på olika sätt kan sägas samspela med den språkliga policyn men hur också själva spelet har stark inverkan på hur språk används. Centralt i analysen är en idé om lingvistiska och icke-lingvistiska element som inflätade i varandra (se Barad 2007) samt användningen av Actor Network Theory (Latour2005; 1996; 1991; Callon 1991; Law & Hassard 1999) och det 20

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret inbjudan F KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret 2011 2012 Välkommen till en annorlunda seminarieserie! Fokus på specialpedagogisk forskning är ett samarbete mellan Specialpedagogiska

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket Kalmar februari 2017 Ingela Aksell, Helena Karis Skolverket Nya skrivningar i läroplanerna Övergång och samverkan Förskoleklassen Fritidshemmet Uppdraget Ökad kvalitet och likvärdighet för elever. Avsnitten

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng 1 / 6 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Schooldevelopment through action research, 7,5 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin,

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under VFU-period I-III

Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under VFU-period I-III Umeå universitet Lärarhögskolan 901 87 Umeå 2015-06-03 RIKTLINJER-VFU Innehållsligt fokus i de skilda VFU-perioderna Sid 1 (11) Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under

Läs mer

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem..

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem.. Röda tråden ht 15 (Fritids lokala arbetsplan 2015 16) Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem.. Skollagen Fritidshemmet

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Högskolan Kristianstad bjuder in förskolans lärare och ledare till en föreläsningsserie med rubriken: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad kan det betyda i ett förskoleperspektiv? Förskolans

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Småbarnspedagogik syfte, föreläsare och innehåll

Småbarnspedagogik syfte, föreläsare och innehåll Småbarnspedagogik 2008-2016 syfte, föreläsare och innehåll Under de åtta år som projektet pågick så var det många föreläsare som medverkade under de seminariedagar som anordnades på. Vid varje projektstart

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 Självvärdering av hur arbetslaget utifrån läroplanen skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.

Läs mer

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor Center för Skolutveckling i samarbete med #lärdig Lära digitalt En föreläsningsserie med forskande kollegor Fem forskande kollegor presenterar sina avhandlingar med fokus på hur vi designar vår undervisning

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Språk-, läs- och skrivutveckling

Språk-, läs- och skrivutveckling RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA Innehållsförteckning Faktauppgifter 3 Normer och värden...4 Utveckling och lärande.5-6 Barns inflytande 7 Förskola och hem.8 Samverkan med förskoleklass...8

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Hur reformer styr verksamhet på fritidshem

Hur reformer styr verksamhet på fritidshem Hur reformer styr verksamhet på fritidshem Ragnhíld Löfgren, Helene Elvstrand, Magnus Jansson och Håkan Löfgren Linköping University Post Print N.B.: When citing this work, cite the original article. Original

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Liatorps förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan... 3 2. Årets utvecklingsområden... 4 3. Normer och värden... 4 4. Utveckling och lärande...

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Praxisnära forskning. TITLE Cover page

Praxisnära forskning. TITLE Cover page Praxisnära forskning TITLE Cover page En lärares lyckade lopp till ett lockande lektorat Helena Sagar Lärare NO och teknik Lektor Kullaviksskolan Lopp? En kommentar på Facebook från en joggingkompis i

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp Teaching Programme in Early Years Education Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer ULFÖG Grundnivå MIUN 2011/411

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar

Läs mer

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att

Läs mer