Anteckningar från möte i Skolbiblioteksgruppen

Transkript

1 ANTECKNINGAR Skolbiblioteksgruppen Anteckningar från möte i Skolbiblioteksgruppen Tid: Onsdag den 7 maj 2015, kl Plats: GR, Nordkoster, Gårdavägen 2 Närvarande Jessica Nordlund, Kungsbacka, ordförande Adam Nilsson, Göteborg Karin Wessman, Göteborg Malin Holgersson, Härryda Johanna Pettersson, Härryda Frida Jorstedt, Kungälv Margareta Guldér, Mölndal Anna Hasselblad, Partille Hanna Dahlberg Källeskog, Stenungsund Emma Karin Berdenius, Tjörn Sabina Svahn, GR Utbildning, sekreterare Ej närvarande Christian Kleinhenz, Lerum Fredrik Ernerot, Göteborg Johan Karlsson, Stenungsund Ann-Helen Davidsson, Kungsbacka Christina Johansson, Stenungsund Sara Malm, Partille Ann-Kristin Henriksson, Kungsbacka Anna Rindälv, Partille Ärendelista 1. Återrapportering från delagande på mässa, konferens och möten. Skolportens konferens Skolbibliotek 2015, den mars. Frida Jorstedt och Emma Karin Berdenius berättade om konferensen. En bra konferens, men det var inte så mycket för gymnasiet som marknadsföringen gjort gällande. Umeås Universitetsbibliotek hade intressant föredragning kring det fysiska biblioteket, med nytt tänk kring bibliotek och lärande. De har genomfört en stor ombyggnation och skapat ett bibliotek utifrån elevernas önskemål. Det var mer som ett vardagsrum öppet nästa jämt och ett ställe där eleverna kunde vara och träffas, med bland annat grupprum där det gick att koppla upp sig mot gemensam skärm. Det var välanpassat både avseende ljus och ljud. Nästa nätverksmöte med Svensk biblioteksförening är förlagt till Umeå. Föredrag av Cilla Dalén kring elever med särskilt stöd innehöll nya idéer om hur man kan tänka. UR var där och de har mycket att erbjuda. Bra föreläsning om betydelsen av läsning för små barn och om vikten av att vara en läsande förebild. 1

2 Även föreläsning om nätmobbbning från diskrimineringsbyrån var bra. Talade om att skolmiljön; det som händer i korridorerna men även på nätet, är en del av skolans ansvar. Resonerades i Skolbiblioteksgruppen om vilka vuxna på skolan som finns på nätet där eleverna är? I någon kommun låg ansvaret mer kopplat till elevhälsoteamet, medan hos annan låg ansvaret hos alla, hos ytterligare annan fanns det vissa lärare som tagit initiativet att befinna sig i de miljöer som eleverna befinner sig i. Talades om att synliga konflikter ofta speglar sig på nätet och att det därför är viktigt att arbeta i sociala medier. Svensk biblioteksförenings Expertnätverks möte, den 13 mars. Cecilia Gärdén redogjorde för skolbiblioteksstatistiken och svårigheten att få in underlag. Öppettiderna inverkar på leveransen av statistik. Maria Rasmusson talade om PISA resultaten och hur de räknas fram. Göteborgs universitet presenterade studie om metoder för utvärdering som genomförts på Hulebäcksgymnasiet. Studien har jämfört betygsresultat i relation till om det finns aktivt skolbibliotek eller om det bara finns vanligt bibliotek. Studien visar en stark korrelation mellan bättre skolresultat och aktivt skolbibliotek. Mer information om studien finns på och verktyg för utvärdering av kursinslag. Liknande studie har genomförts i Linköping om fokusbibliotek, vilken också påvisat bättre skolresultat. Finns intresse av att sprida resultatet av dessa två oberoende studier, men på grund av studiernas storlek saknas tyvärr spridningsmaterial. Sett mässa 2015, april Ordförande beskrev att det var lärandet och teknik i fokus. Mycket om digitala verktyg men också om glädje i undervisningen och att de som undervisar måste må bra samt betydelsen av att tänka på barnen och sätta barnen först. NEs nya appar för läsning rekommenderades. De innehåller information för yngre åldrar, de är fräschare och innehåller mer bilder. Fanns bland annat temapaket om vikingatiden. Allt material finns i enkla och svåra texter, både med och utan röst, på olika nivåer. Appen är gratis och inget abonnemang krävs. Den gäller från förskola till åk 2 samt till 3-6 med enklare text. Biskopsgårdens förskola berättade om sin vardag. Hur de tagit hjälp i sitt arbete av bland andra poliser och medier. I övrigt vara det mycket på Sett mässan med paddor och smartboardslösningar från Windows, tuchskärmar och andra tillbehör. Tips om att titta på youtubekanalen för Tingbergsskolan. Från Kungsbacka var det 60 i personal som reste. Besöket på mässan har följts upp med Workshops och möten. Konstaterades att det är få konferenser och mässor som vänder sig både till skolbibliotekarier och lärare. 2. Skolbibliotek kopplat till nyanlända och barn i behov av särskilda stöd. I Kungsbacka hjälper Skoldatateket till med olika appar och digitala verktyg. Tips om PappasAppar där det finns drygt 90 modersmålsappar på olika språk. Det går att söka på kategori, ämne, språk och ålder och få förslag på olika appar. Även NE har tillgång till digitala modersmålsverktyg bland annat med funktion där elev kan skriva på sitt modersmål och få översättning till tal. 2

3 Sker det samarbete med modersmålslärare? På Tjörn är de i skolan. De som har handledning i modersmål är med på alla lektioner i Kungsbacka. Det finns också språkstödjare. Det sker ett samarbete kring inköp av litteratur på modersmål. Finns utmaning i att bedöma vad som är bra litteratur på andra språk. Emma Karin Berdenius tipsade om att nyttja Nationella biblioteket för att hitta litteratur på modersmål. Barnen får skriva ned boktitlar på sitt språk, Emma Karin scannar in titlarna och mailar till Nationella biblioteket som söker den svenska titeln på böckerna. Tips också om itranslate där elev i verktyget kan tala in ord som sedan skrivs ut på det egna språket. Ordböcker används mer sällan, nu när det mesta finns digitalt. Tjörn köpte in svensk grammatik mot olika språk för högstadieeleverna. För de nationella proven kan det vara aktuellt med ordbok eftersom internetuppkoppling inte får förekomma. Talades även om tillgång till nätverk/grupper som arbetar med modersmål. Finns även språkutvecklare, personal på förskolor som arbetar med olika språk samt språklärare som kan hjälpa till med att söka lämplig litteratur. Depositioner kan beställas in för beställning hos närmaste länsbibliotek. Finns en grupp med chefer ansvarig för modersmålsundervisningen som träffas regelbundet. Sabina Svahn har kontaktuppgifter till Hanna Askersund, Modersmålsenheten i Mölndal, som samordnat träffar med nätverket och som Skolbiblioteksgruppen skulle kunna kontakta om de önskar gemensam träff framgent. I Göteborg finns tillgång till hela Göteborgs bestånd. Det finns mycket att erbjuda, men Karin Wessman upplever inte frågan kommer så ofta. Eleverna får lånekort och visas var åtkomsten för böcker på olika språk finns. Skolbibliotekscentralen har idag inte litteratur på andra språk än engelska och svenska. Den litteratur som fanns på andra språk placerades på folkbiblioteken eftersom modersmålslärarna lånade mer därifrån. Överväger dock att åter ha mer än svenska och engelska böcker på Skolbibliotekscentralen. En utmaning i att det i vissa språkområden inte trycks barn och ungdomslitteratur. Sverige är mycket språkinriktat och har ett rikt utbud, men så är det inte i andra delar av världen. BTJ handledningsbok rekommenderades utifrån perspektivet mångsidighet. Där står angivet hur man ska tänka när man köper in för att skapa det mångsidiga biblioteket. Det ges bra tips och inspiration. KBs handledning är också användbar. Den omfattar bara sidor, men anvisar på ett bra sätt vem man ska kontakta och vad som behöver göras steg för steg. 3. Utbildningsdag för läslyftet Utbildningsdagen som arrangerades förra året konstaterades lyckad med drygt 120 deltagare. Beslutades ändå att inte arrangera utbildningsdag för Läslyftet till hösten mot bakgrund av att det finns mycket material och information om Läslyftet från Skolverket. Materialet är utformade som färdiga paket och deltagande är knutna till dessa. Det är också kort om tid för att kunna fånga upp resultat av Läslyftet i grundskolan redan till hösten. 3

4 Om läslyftet. Kommunen ansöker till Skolverket om sitt deltagande. De som deltar får medel och utbildning för handledare. Materialet finns tillgängligt för alla, även de som inte deltar i Läslyftet. Ansökningsperioden för grundskolan har stängt, men Läslyftet för gymnasiet ansöks om i början av nästa år. Läslyftet för grundskolan startar till hösten och för gymnasieskolan börjar Läslyftet hösten 16/17. Förutsättningar för deltagande handlar mycket om tid. Det är träffar varje vecka om cirka 1-2 timmar. Skolverket håller på att färdigställa modulerna kring Läslyftet. Bland annat är filmer och instruktioner publicerade. När det gäller Läslyftet för gymnasiet är det oklart om det kräver medverkan av skolbibliotekarie. Det ges en bild av att det ska vara relativt likt Läslyftet för grundskolan. Det finns en modul som specifikt ska vara i samarbete med Skolbibliotek. När det gäller GR kommunernas deltagande så är Härrydas lärare med i någon modul. I Mölndal ska en lokal variant av Läslyftet genomföras. Upplägget är ännu inte helt klar men det är två lärare som går skolverkets kurs, övrig delatagande personal ska involveras lokalt. Margareta Guldér ska vara en av de lokala handledarna. I Stenungsund genomfördes Mattelyftet, vilket deltagande var supernöjda med, både avseende utbildning och material. Flera lärare är entusiastisk inför Läslyftet eftersom mattelyftet var så lyckat. Mattelärarna i Mattelyftet kom från alla arbetslag. Det är inget krav på att den som ska vara handledare i Läslyftet ska vara svensklärare. Gruppen önskar följa upp hur Läslyftet faller ut för de kommuner, Härryda och Mölndal och ev. tillkommande, som är med i satsningen på olika sätt. 4. Skolbibliotekets syfte och uppdrag Resonerades om Skolbiblioteksgruppens arbete hittills. Konstaterades att det skett en utveckling under de år Skolbiblioteksnätverket/gruppen varit aktiv. Exempelvis har flera kommuner tagit fram planer för Skolbiblioteksverksamheten och Skolbiblioteket omnämns nu också i lagen. Upplevelsen är att Skolbibliotekarien finns med och påverkar i högre utsträckning. I det fortsattar arbetet är samverkan en viktig nyckel. Samverkan med andra professionsnätverk så som Nätverket för skolutveckling med digitala verktyg (tidigare IKT-nätverket) men också andra nätverk och professioner så som lärare och chefsgrupperingar. Diskuterades kring MIK och den starka kopplingen till Skolbibliotekets verksamhet. Betydelsen av att i målbeskrivningen kring kommuns arbete med MIK se helheten. Att skolbibliotekarie och skolbibliotek är en pedagogisk resurs i arbetet kring MIK. Beslutades att mötet till hösten fokuserar på MIK. Till mötet tar deltagarna i Skolbiblioteksgruppen med det material och de måldokument som finns i respektive kommun kopplat till Skolbibliotek och till MIK. Det kan vara arbetsplaner kring skolbibliotek och/eller kring IKT samt MIK-planer. Målsättning vid höstens möte är att formulera vilka delar inom MIK som Skolbibliotekarierna inom GR arbetar med och visualisera det. Vidare att diskutera arbetssätt och se på framtida samarbete med andra nätverk och grupper. Eventuellt även bjuda in gäst kopplat till MIKpedagogik. 4

5 5. Övrigt Adam Nilsson meddelar att han går i pension och därmed lämnar skolbiblioteksgruppen. Sabina Svahn, som gått in som tillfällig sekreterare, kommer att ersättas till hösten. Gruppen meddelas om vem som blir sekreterare så snart detta är klart. Till hösten sker även byte av ordförande. 6. Nästa möte Tid: Onsdagen den 16 september, kl Plats: Preliminärt i Mölndal Tema MIK, se punkt 4. Förslag på områden och frågor att ta upp till nästa möte mailas till sabina.svahn@grkom.se Ytterligare förslag på områden och frågor att ta upp till nästa möte mailas till sabina.svahn@grkom.se Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Skolbiblioteksgruppens möten återfinns på GR Utbildnings webbsida 5