Utvecklingsprojekt inom Habilitering & Hälsa. Synprojektet. För barn och ungdomar med synnedsättning i Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingsprojekt inom Habilitering & Hälsa. Synprojektet. För barn och ungdomar med synnedsättning i Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän"

Transkript

1 Utvecklingsprojekt inom Habilitering & Hälsa Synprojektet För barn och ungdomar med synnedsättning i Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

2 SYNPROJEKTET För barn och ungdomar med synnedsättning i Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän SLUTRAPPORT Projektledare Charlotte Johansson och Gunilla Leinsköld

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Projektmål Måluppfyllelse av projektmålen Projektförlopp Kartläggning av barn och ungdomar med synskada Utveckling av samverkansmodell Samtal, intervjuer och möten Synkonsultation Remiss till ögonläkare Planering av utbildning för habiliteringspersonal Resultat Kartläggning av barn och ungdomar med synskada Resultat utifrån samtal, intervjuer och möten Organisationen i BUH Gbg o SB Samverkan med Syncentralen Samverkan med Specialpedagogiska Institutet Samverkan mellan habilitering och SynC i andra delar av landet Samverkan med andra verksamheter i VGR Synutredningar Synkonsultation Remiss till ögonläkare Samverkansmodell Organisationsmodell Synkonsultation Förslag till samverkansmodell Synpunkter på rutinerna inom BUH Gbg o SB Utbildning för hab.personal Erfarenheter, projektledarnas kommentarer och slutord Erfarenheter Projektledarens kommentarer Slutord Styrgruppens kommentarer Referenslista Bilagor 1a Följebrev och enkät till hab.teamen. 1b Enkät till hab.teamen. 2a. Remiss till ögonläkare på Lundby sjukhus 2b Remiss till ögonmottagningen 3. Rutiner för Synkonsultation 1

4 1. Sammanfattning Inom Barn- och ungdomshabiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän (BUH Gbg o SB) fanns det ett behov av att se över de åtgärder som tillämpas för barn och ungdomar med synskada. Denna grupp av barn behövde tydliggöras och dessutom borde rutinerna för samverkan med andra verksamheter ses över. En kartläggning av barn och ungdomar inom BUH Gbg o SB har gjorts. Kartläggningen visade att barn med synnedsättning inom BUH Gbg o SB är fler än det går att få uppgift om i journalerna. Sedan tidigare har det funnits samarbete mellan BUH Gbg o SB och SynC men det har skilt sig åt mellan de olika habiliteringsenheterna, både i omfattning och hur det har fungerat. I projektet har ett förslag på samverkansmodell utarbetats med utgångspunkt från BUH Gbg o SB:s perspektiv. Samverkansmodellen bygger i huvudsak på synpunkter och idéer från samtal, intervjuer och möten med personer som har specifik kunskap i ämnet. Ingående diskussioner om samverkan har framförallt förts med Syncentralen (SynC) och Ögonkliniken inom Område Sinnesorganen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Under arbetets gång har en ny form av samverkan skapats, ett diskussionsforum för personal som kallas Synkonsultation, där SynC och Ögonkliniken har en viktig roll. Resultatet visar även att det behövs ett övergripande arbete för att ta fram tydliga, överenskomna och dokumenterade rutiner för samarbete och ansvarsfördelning mellan stat, kommun, Västra Götalandsregionen och privat verksamhet. BUH Gbg o SB:s organisation och rutiner behöver också ses över utifrån intern synkompetens och hur specialistkompetens ska byggas upp och vara organiserad. Synproblem och synfunktion är ett komplicerat och svårt område när det gäller barn som även har andra funktionsnedsättningar. Det ökade fokus, som detta projekt har inneburit, har visat att det finns ett stort intresse hos personalen inom BUH Gbg o SB och ett klart uppdämt behov av att få diskutera synnedsättningar och dess konsekvenser. 2. Bakgrund Habiliteringsverksamheten är en del av Handikappförvaltningen (HFV), Västra Götalandsregionen. BUH Gbg o SB ger stöd till personer med medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar och till deras anhöriga. Verksamheten är ett komplement till övrig hälso- och sjukvård, barnomsorg, skola och socialtjänst (1). Brukarrådet i BUH Gbg o SB framförde ett missnöje med de habiliteringsåtgärder som tillämpas för barn och ungdomar med synskada. Brukarrådet menade att det borde vara en bättre samverkan med andra verksamheter som barn med synskada har kontakt med, exempelvis SynC och Specialpedagogiska institutet (SIT). Vid Brukarrådet i mars 2003 ställdes frågan om habiliteringsteamens möjligheter till fördjupad kompetens inom synskador på några habiliteringsenheter alternativt alla enheter eller som i ett kompetensteam (2). Brukarrådet framförde några månader senare även ett behov av riktade resurser, kompetens och stöd/behandling till barn med grava syn- 2

5 skador (3). Brukarrådets missnöje och önskan om förbättringar bekräftas i Socialstyrelsens rapport 1995: 11 Habilitering för synskadade barn- och ungdomar. I rapporten påtalas brister i samverkan och att det på många ställen i landet saknas ett organiserat samarbete mellan Syncentraler och Barn- och ungdomshabiliteringar (4). Enligt Socialstyrelsen krävs det ett intensifierat lokalt utvecklingsarbete för att bättre tillgodose habiliteringsbehovet för barn och ungdomar med synskador. År 2003 publicerade Socialstyrelsen en rapport som visade att det fortfarande fanns brister i samverkan både internt inom landstingen och externt mellan landstingens olika verksamheter och exempelvis skolan. Socialstyrelsen kom bland annat fram till att barn och ungdomar med flera funktionsnedsättningar t.ex. synskada inte fick sina behov av habilitering/rehabilitering helt tillgodosedda. Landstingen fick kritik för att de inte genomfört några kartläggningar för att kunna redovisa och följa vilka barn och ungdomar som har behov av habilitering/rehabilitering; hur många de är, vilken ålder de har eller vilka typer av funktionsnedsättning det är fråga om och hur behoven ser ut. I rapporten framkommer att många föräldrar upplevde att det stöd de fick från habiliteringen var otillräckligt. Minst nöjda var familjer där barnet/ungdomen hade flera funktionsnedsättningar (5). Habiliteringsenheterna inom BUH Gbg o SB samarbetar inte på ett strukturerat och likartat sätt med SynC och SIT. Det innebär ofta att de olika kontakterna, som barnet/familjen har, inte ger den samordningsvinst som det finns möjlighet till. I de fall samordningsvinster uppstår beror det på ett personbundet arbetssätt. Inom Habiliteringsverksamheten finns det behov av att barn och ungdomar med synskador utreds och diagnostiseras. Antal barn med synskada är fler än vad som går att få uppgift om i journalerna. Synskadan som en av problemförklaringarna för aktivitetsbegränsning och delaktighetsinskränkning är underskattad. Därför är risken stor att man inte beaktar en eventuell synskada vid val av metod vid träning, behandling samt förskrivning av hjälpmedel. SIT är en rikstäckande myndighet för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor (6). SIT:s förändrade uppdrag sedan några år innebär en annan samverkansroll. Idag arbetar synkonsulenterna som pedagogiska rådgivare till personal på förskolor och skolor. Det är den enskilda förskolan/skolans ansvar att kontakta SIT för att få råd och stöd, fortbildning eller andra kompetenshöjande insatser. Det finns rutiner för hur en anmälan ska göras om ett barn har behov av utredning på Resurscenter Syn (RCS). SynC inom Område Sinnesorganen, SU, har ett habiliteringsansvar för barn med synskada (7). De utreder barnets synfunktion och dess konsekvenser i vardagen. I första kontakten med barnet och familjen genomförs en utredning av familjens behov. Därefter upprättas en habiliteringsplan där barnets/familjens hela vardag tas i beaktande. I SynC:s uppdrag ingår att informera förskolan/skolan om barnets funktionsnedsättning. 3

6 3. Projektmål Gruppen barn och ungdomar med synskada inom BUH Gbg o SB är tydliggjord. En samverkans modell mellan BUH Gbg o SB, SynC och SIT avseende barn och ungdomar med synskada är utvecklad. BUH Gbg och SB:s roll och ansvar i samverkan med SynC och SIT avseende barn och ungdomar med synskada är känd av alla medarbetare. 3.1 Måluppfyllelse av projektmålen I BUH Gbg o SB:s journalsystem (JIII) hade endast 1,5 % av alla barn en diagnostiserad synskada. Inom habiliteringsteamen finns kännedom om 284 barn med synnedsättning, vilket är 14 % av det totala antalet barn som har kontakt med BUH Gbg o SB. Slutsatsen är att det i JIII saknas syndiagnos på många barn. I rapporten beskrivs en samverkansmodell som har skapats mellan Ögonkliniken på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), SynC och BUH Gbg o SB bland annat i form av rutiner för Synkonsultation. Samverkansmodellen tydliggör även de interna rutinerna inom habilitering gällande barn med synskador. Samverkan med SIT sker framförallt då ett barn är i behov av utredning på RCS, de har nationellt utarbetade rutiner för detta. Samverkansmodellen kommer att presenteras på en utbildningsdag för all personal inom BUH Gbg o SB till våren Dessutom planeras workshops på varje arbetsplats, tillsammans med SynC, för att öka baskompetens runt synfunktion och bedömningar. 4. Projektförlopp 4.1 Kartläggning av barn och ungdomar med synskada En kartläggning av barn och ungdomar med synskada inom BUH Gbg o SB har gjorts. Det har skett genom flera olika sökningar i BUH Gbg o SB:s journalsystem, på DSBUS och på Norra Älvsborgs Länssjukhus. Sökningarna utfördes av habiliteringsläkare Gunnar Braathen. En första sökning oktober 2006, gjordes i BUH Gbg o SB:s journalsystem utifrån ICD10:s synskadediagnoser (8): H53 (Synstörningar), H54 (Blindhet och allvarligt nedsatt syn) och P91.2 (Cerebral leukomalaci hos nyfödd), ålder 0-18 år. Oktober 2006 gjordes en sökning på DSBUS utifrån synskadediagnoserna: H53 och H54, på barn födda Under april 2007 gjordes ytterligare en sökning på Norra Älvsborgs Länssjukhus av barn med synskada i Kungälv, Ale, Stenungsund och Tjörn, i ålder upp till 18 år. 4

7 En uppföljande sökning i JIII, gjordes december 2007, på synskadediagnoserna: H53, H54 och P91.2. Under mars 2007skickades ett formulär och följebrev till alla habiliteringsteam inom BUH Gbg o SB med syfte att inventera vilka och hur många barn med synskada som respektive team hade kunskap om. Teamens kännedom om barnens synnedsättning som visar sig i vardagen samt barnens eventuella kontakter med SynC, SIT lokalt och RCS efterfrågades (bilaga 1). 4.2 Utveckling av samverkansmodell Samtal, intervjuer och möten Samtal och intervjuer, enskilt eller i grupp, har använts som metod för insamling av kunskap och åsikter runt samverkan och framförallt om samverkan mellan habiliteringen och olika synverksamheter. De intervjuade personerna valdes ut utifrån den specifika kunskap de har i ämnet. Inför varje intervju utformades en intervjuguide med riktade frågeställningar. Intervju har gjorts med: Arbetsterapeut Ulla Kroksmark som har lång erfarenhet av arbete inom barnhabilitering, barnhälsovård och syncentral. Ulla har även arbetat med forskning kring personer med synskador. Ingvar Wennermark, verksamhetschef för syncentralerna i Vänerborg, Uddevalla och Borås vilka organisatoriskt hör till Handikappförvaltningen. Susanne Hagenfors är representant för Föräldraföreningen för Synskadade Barn och Ungdomar (FSBU). Denise Cresso representant för Synskadades Riksförbund (SRF). Kristina Eriksson, ögonläkare på Capio Lundby sjukhus (9). Annika Pilups, specialpedagog på Datateket inom BUH Gbg o SB, har mycket kunskap både om metodik och om senaste programvaror, speciellt när det gäller synproblematik. Kristina Sandell och Elanie Johansson på Eldorado. Lina Häglund och Elisabeth Erdmann på Resursverksamheten inom BUH Gbg o SB. Monika Lorentzen på Dövblindteamet/HFV. Anders Sjöström ögonläkare på Ögonkliniken/barn på DSBUS och på RCS i Örebro. Birte Bordier, psykolog och yrkesutvecklare inom BUH Gbg o SB. Barbro Westerberg, barnneurolog på DSBUS och habläkare i BUH Gbg o SB. Pia Wallenkrans, specialpedagog, utredningspedagog och läroboksförfattare. Telefonintervjuer har gjorts med: Eva Persson, psykolog på barn- och ungdomshabiliteringen, team 3 (Barn 0-12 år med rörelsehinder och flerfunktionshinder) i Uppsala. Eva ingår i CVI- teamet. Åsa Mortensen, synpedagog på Syncentralen i Uppsala Annica Hällzon, kurator på habiliteringen i Örebro och 50 % i Synteamet i habiliteringen i Örebro län. Kristina Orban, arbetsterapeut på habiliteringen i Lund. Britt-Louise Bernersson, specialpedagog på habiliteringen i Malmö. Pirjo Kaikonen på Syncentralen i Lund/Malmö/Helsingborg. 5

8 Airi Karlsson, psykolog på Synteamet (ST), Stockholm. Projektledaren och projektdeltagaren har träffat: Arbetsterapeuterna Kerstin Boije, Helena Andersson och Britt-Marie Hansson på SynC vid två tillfällen. Rådgivarna Inger Axelzon och Birgit Krouk på SIT. Habiliteringsläkarna i BUH Gbg o SB, Kerstin Boije och Britt-Marie Hansson från SynC samt ögonläkare Anders Sjöström. Referensgruppen, som består av specialpedagogerna Åsa Höjer och Gunilla Larsson, logoped Karin Trossholmen och habiliteringsläkare Gunnar Braathen, vid 5 tillfällen. Styrgruppen bestående av habiliteringscheferna Solveig Berglund och Bosse Zetterlund Synkonsultation Vid samtal med Anders Sjöström, ögonläkare på Ögonkliniken/barn på DSBUS och på RCS i Örebro och habiliteringsläkare Gunnar Braathen väcktes idén om att samordna möten mellan Ögonkliniken, BUH Gbg o SB och SynC. Två konsultationstillfällen har prövats under hösten Remiss till ögonläkare I ett möte med ögonläkare Kristina Eriksson diskuterades möjligheter att synbedöma de barn som har kontakt med BUH Gbg o SB. En specifik remiss för detta togs fram av habiliteringsläkare Gunnar Braathen (bilaga 2). 4.3 Planering av utbildning för habiliteringspersonal En utbildningsplan har arbetats fram under projektets gång med både ett teorietiskt och ett praktiskt innehåll. En gemensam utbildningsdag med teoretiskt innehåll och efterföljande workshops för varje habiliteringsteam inom BUH Gbg o SB planeras. 5. Resultat 5.1 Kartläggning av barn och ungdomar med synskada Den första sökningen oktober 2006, i BUH Gbg o SB:s journalsystem utifrån synskadediagnoserna: H53 (Synstörningar), H54 (Blindhet och allvarligt nedsatt syn) och P91.2 (Cerebral leukomalaci hos nyfödd), resulterade i 38 barn där 2 barn hade mer än en syndiagnos. Det innebär att endast 1,5 % av 2000 barn, i ålder 0-18 år inom BUH Gbg o SB, har en synskada dokumenterad i JIII. Utifrån denna sökning gjordes en sammanställning som sorterades efter team och diagnos, se tabell 1. 6

9 P91.2 H54.7 H54.3 H54.2 H54.0 H53.9 H53.8 H53.2 H C1 C2 F1 F2 F4 G1 G2 G3 K1 K2 K3 M1 M2 M4 Ä4 Tabell 1. Inventering av registrerade syndiagnoser i Journal III, fördelade på team. Journalsökningen på DSBUS gjordes i åldersgruppen och resulterade i 441 barn, med synskadediagnos H53 och H av dessa barn har kontakt med BUH Gbg o SB, och endast 8 av dem hade en syndiagnos registrerad i JIII. Utifrån denna jämförelse av barn med synskada som både har kontakt med DSBUS och BUH Gbg o SB visade det sig att det saknas syndiagnos i Journal III på 85 % av barnen, se tabell K G Ä C F M Saknar syndiagnos i JIII Har syndiagos H53+54 i JIII K Kungälv G Gamlestaden Ä Älvstranden C Centrum F Frölunda M Mölndal Tabell 2. Inventering på DSBUS av barn med synskada födda och registrerad syndiagnos i Journal III. Sökningen som gjordes på Norra Älvsborgs Länssjukhus av barn med synskada i Kungälv, Ale, Stenungsund och Tjörn, resulterade i ytterligare 3 barn där inte någon av dessa hade syndiagnos i JIII. Det är ytterligare en bekräftelse på att de flesta syndiagnoser inte är dokumenterade i JIII. Vid den uppföljande sökningen i JIII i december 2007 fanns 79 registrerade syndiagnoser till skillnad från 40 vid den första i oktober Under detta år har det skett en dubblering av registrerade syndiagnoser i JIII. Inventeringen på varje habiliteringsteam visade vilka och hur många barn med synskada som respektive team hade kunskap och erfarenhet av. Redovisningen visade att det fanns minst 284 barn med synnedsättning inom BUH Gbg o SB, vilket är 14 % av det totala antalet barn i habiliteringen. Synnedsättningarna redovisades som antingen tydliga eller diffusa och visuella perceptionsstörningar noterades som kända eller misstänkta 7

10 utifrån definition i följebrev. Tydliga och diffusa synnedsättningar samt visuella perceptionsstörningar redovisades ofta i kombination men även enskilt, se tabell Tydlig Diffus Vperc Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej Synnedsättning som visar sig i vardagen Finns kontakt med Syncentralen Har barnet haft kontakt med SIT lokalt Har barnet haft kontakt med Resurscenter Syn Tabell 3. Inventering av synnedsättning hos barn inom BUH Gbg o SB utifrån personalens redovisning. I inventeringen redovisade teamen också barnens eventuella kontakter med SynC, SIT lokalt och RCS. Personalens kännedom om barnens kontakt med SynC och SIT är i många fall bristfällig. För 1/3 av barnen vet inte teamen om barnen har någon kontakt med SynC eller inte. Att det finns en sådan okunskap när det gäller barnens kontakt med SynC är oroväckande och visar brister i samverkan. När det gäller barnens kontakt med SIT lokalt finns en osäkerhet i nästan hälften av fallen, en förklaring till detta kan vara att SIT riktar sig direkt till skolpersonalen. Samverkan mellan BUH Gbg o SB och SIT lokalt anses inte alltid vara så nödvändig. Det är värre att teamen saknar kännedom om 68 barns kontakt med RCS, då habiliteringen borde vara involverad i utredningen som görs på RCS. Inventeringen visade att antalet barn med synskada var är betydligt fler än vad som gick går att få uppgift om i JIII. Genom kartläggningen bestående av journalsökningar och inventering på alla team, blev det tydligt att alldeles för få barn har registrerade syndiagnoser i JIII. 5.2 Resultat utifrån samtal, intervjuer och möten Organisationen i BUH Gbg o SB Intervjupersonerna påtalar att det bör finnas en grundläggande synkompetens hos alla yrkeskategorier inom BUH Gbg o SB, som en tvärprofessionell bas. Dessutom bör det finnas specialistkompetens, det vill säga att det finns några som har fördjupad kunskap när det gäller synskador och dess konsekvenser. Det måste finnas utrymme för kompetensutbyte, metodutveckling, vidareutbildning och handledning för personal som arbetar med barn som har en synskada. Från brukarperspektiv framkommer önskemål om ökad personalsamverkan mellan BUH Gbg o SB och SynC, genom regelbundna träffar, gemensam utbildning och det kan även bestå i att man utbildar varandra. 8

11 Föräldrar behöver kunskap om sitt barns diagnos och funktionsnedsättning. Ett kursutbud om synnedsättningar och CP-skador samt vad detta innebär i praktiken efterfrågas. Habiliteringen bör även kunna hjälpa till mer med litteraturtips. Föräldrar efterfrågar stöd och handledning när det gäller att vänta in sitt barn. De behöver också hjälp hemma med tips och idéer om sysselsättning för barn som inte har den egna driven. Föräldranätverk behövs och det krävs att någon bygger upp och håller i det. Det är också viktigt att erbjuda intensiva träningsperioder, eftersom det sätter igång utvecklingsprocesser. Brukarorganisationerna tycker att det skulle vara bra med färre enheter inom BUH Gbg o SB, och helst ett ställe med specialistkompetens med inriktning synskador, dvs ett synteam som har direktkontakt med alla barn inom habiliteringen som har grava synskador. Fördelar med att ha specialistteam är att kompetens utvecklas genom erfarenhet, vilket ökar kvaliteten för brukarna. Från personal har framförts synpunkter om det verkligen behövs ett specialistteam för syn, eller om några personer inom BUH Gbg o SB istället tilldelas ett särskilt ansvar. Vikten av ett helhetsgrepp runt barnet och dess vardag belyses ur flera perspektiv. En individuell plan enligt LSS kan vara bra att använda när det är olika myndigheter som ska samordna runt ett barn. I planen skriver man vad som ska göras, vem som är ansvarig och när i tid det ska vara utfört. Andra samordningsmöten, även om det inte är en individuell plan, är viktiga för barn som har många kontakter. För föräldrarna är det oftast inte jobbigt att det kommer många personer till ett möte, då det är folk som man ändå känner. Det är viktigt att höra alla personers tankar omkring insatser och det underlättar för att få ihop en planering för barnet. Föräldrarna kan behöva stöd i att samordna dessa möten och då kan en kontaktman vara till hjälp. Att föräldrarna erbjuds en kontaktman är en faktor som även kan främja samverkan, speciellt när barn och familj har kontakt med många olika verksamheter. Från brukarorganisationerna lyfts betydelsen av att få träffa andra barn med liknande funktionsnedsättning/synskada för att kunna se och höra hur de löser olika saker i sin vardag. Möjligheten att få träffa andra barn med olika diagnoser och olika åldrar efterfrågas samt liksom att mötesplatser skapas till föräldrarna i grupper och temadagar typ familjedag på Grötö. Det är viktigt att habiliteringen ser hela familjesituationen, t ex att det finns fler barn i familjen. Enligt flera intervjupersoner bör BUH Gbg o SB bli bättre på uppsökande verksamhet för att samla ihop lämpliga grupper av barn och deras föräldrar Samverkan med Syncentralen Utifrån brister som framkommit i Ingvar Wennermarks rapport (10) startades oktober 2006 ett försöksprojekt i södra Älvsborg, för att titta på möjliga synergieffekter genom samverkan mellan syncentral och habilitering. Projektet beskriver att personalresurser i de olika verksamheterna kan samutnyttjas i enskilda fall. Olika yrkeskategorier ska kunna nyttjas mellan de båda verksamheterna, t ex i en ungdomsgrupp kan psykolog från habiliteringen och arbetsterapeut från syncentral medverka. SynC i Göteborg har kontakt med barn och ca % av dem har även kontakt med BUH Gbg o SB. Det innebär att ungefär 200 barn inom BUH Gbg o SB har en synskada, vilket stämmer relativt bra överens med de 284 barn med synnedsättning som habiliteringsteamen redovisade på enkäten i kartläggningen. 9

12 SynC utarbetade i september 2006 ett förslag på hur de önskar att samarbetet mellan BUH Gbg o SB och SynC ska fungera. Förslaget har funnits med som underlag för fortsatt arbete kring samverkan i projektet. Barn kommer till SynC via remiss från ögonläkare och SynC får inte alltid reda på om barnet har kontakt med BUH Gbg o SB eller om de har en annan diagnos. SynC tar även emot barn med enbart visuella perceptionssvårigheter. Enligt SynC bör BUH Gbg o SB:s personal vara mer observanta på barns synnedsättning samt kunna screena barn med misstänkt synproblematik. På SynC kartläggs barn med mer eller mindre strukturerade bedömningsinstrument, observationer och intervjuer med föräldrar. Kartläggningen avslutas med en återkoppling till föräldrarna och tanken är att personal från BUH Gbg o SB ska bjudas in. Resultatet från utredningar ska vara tydligt nedskrivet samt att personal från SynC och från BUH Gbg o SB tillsammans förklarar för föräldrarna vad resultatet innebär. Det är inte bara den senaste utredningen som ska presenteras utan den ska även sättas i perspektiv till tidigare utredningar och observationer. Rutiner för att journalkopior ska skickas till BUH Gbg o SB från Ögonkliniken och från SynC har diskuteras i olika sammanhang. En idé är att SynC frågar de nya familjerna om de har kontakt med BUH Gbg o SB och om SynC får skicka journalkopior. SynC arbetar nu med att utveckla sina rutiner internt och mot externa samverkanspartners. SynC har regelbundet pågående gruppverksamhet och utbildning till föräldrar utifrån olika teman. Samarbetet mellan BUH Gbg o SB och SynC skulle kunna utvecklas ytterligare i form av gemensam gruppverksamhet, men då vill SynC att BUH Gbg o SB ansvarar för grupperna och att de medverkar. Att föräldrarna behöver få stöd i hur de ska kunna stötta sitt barn lyfts fram av brukarorganisationerna. Ledsagare och personliga assistenter behöver också få utbildning för att kunna ge rätt stöd. Barn kan behöva en mentor som har en synskada, att träffa personer som är förebilder dvs att få stöd av någon annan än föräldern. Att ha förebilder i habiliteringsverksamheten är ett värdefullt tillskott t ex när man har en ungdomsgrupp. Gruppen kan gå på café, få tips och idéer om hur man kan lösa oförutsedda situationer som kan uppstå i en okänd miljö och praktiskt få pröva olika strategier. Att ha en förebild med i ADL-träning som kan ge tips utifrån egen erfarenhet i t ex hushållsaktiviteter kan ge en ökad motivation till självständighet. SRF ställer gärna upp och hjälper till om BUH Gbg o SB efterfrågar det. Brukarorganisationernas kompetens borde användas mer. BUH Gbg o SB skulle t ex kunna anordna mingeldagar för brukare tillsammans med SynC och brukarorganisationer. En nära samverkan mellan SynC och habiliteringen är viktigt, där SynC har specialistkompetens avseende synfunktion, synnedsättningens praktiska konsekvenser och synhjälpmedel. Idag fungerar samarbetet mellan SynC och habiliteringarna i hela VGR sporadiskt och på olika sätt. Vissa av BUH Gbg o SB:s geografiska team har bjudit in SynC till sina teammöten för att samverka kring enskilda barn. Träffarna med SynC har fungerat bra men det har varit svårt med regelbundenheten. SynC förväntar sig att få en inbjudan till dessa diskussioner initierade av teamen. Det är ett bra forum för samarbete där man kan planera och fördela arbetet kring barn med synskador samt för utbyte av aktuell information. SynC ser gärna att BUH Gbg o SB fortsätter att bjuda in dem till teamkonferens 1-2 ggr/år, De är också positiva till att bli inbjudna till habiliteringsplaner med barn/familj. Att anordna synkonsultationsmöten för samverkan mellan Ögonkliniken, SynC och BUH Gbg o SB är en idé som SynC ställt sig positiva till. Det skulle kunna ge möjlighet att samordna kunskap och få förklaringar till barns synnedsättning utifrån olika 10

13 utredningar och observationer som gjorts samt att gemensamt diskutera vad som ytterligare behöver utredas eller åtgärdas. Från brukarperspektiv framförs åsikter om att SynC och BUH Gbg o SB borde ha samma huvudman och gärna vara lokaliserade så nära varandra som möjligt. För en god samverkan krävs bra organisatoriska förutsättningar och samverkan måste vara sanktionerad från ledningen på förvaltnings- och verksamhetsnivå. En annan fördel med att ha gemensam huvudman är att det underlättar sekretessmässigt. I andra delar av landet där habilitering, SynC och barnkliniken har samma journalsystem upplevs det positivt man vinner bl a mycket tid. Det framkommer inte alltid på remissen vilka andra kontakter som barnet har, men eftersom de kan titta i varandras journal är det enkelt att ta reda på. Personal inom VGR har uttryckt att samverkan även kan bygga på goda relationer och inte nödvändigtvis en organisatorisk närhet. Samverkan som bygger på goda relationer dvs på personliga kontakter förutsätter personkontinuitet, ett fritt sinne och att det finns intresse av samverkan från alla håll Samverkan med Specialpedagogiska Institutet SIT:s rådgivare får uppdrag från kommunen och syftet är att ge pedagogiskt stöd och handledning till personal inom det offentliga skolväsendet. Initiativet ska komma från lärare, rektorer eller förskolepersonal, och habiliteringens uppgift är att informera om SIT:s verksamhet. SIT har ofta pågående nätverk med vilka habiliteringen bör ha kännedom om för att kunna informera föräldrar och personal. Det finns inga direktiv på ledningsnivå för samverkan mellan habiliteringen och SIT lokalt. Ett spontant samarbete omkring enskilda barn förekommer med vissa habiliteringsenheter. SIT lokalt gör inga utredningar på enskilda barn. Anmälningar görs för utredning till Resurscenter Syn (RCS) via SIT lokalt som sammankallar till ett kartläggningsmöte då alla bedömningar mm samlas ihop. Beslut tas om RCS ska göra kompletterande utredning. En sådan utredning sker i samverkan med föräldrar, habiliteringen och övrig inblandad kringpersonal. Från andra delar av landet beskrivs att habiliteringen vanligtvis informerar om SIT till personal på förskola/skola, genom att antingen lämna ut en utskrift från SIT:s hemsida eller deras visitkort. Habiliteringarna beskriver att de uppmanar personalen i skolorna att ta kontakt med SIT. Samverkan kring enskilt barn kan förekomma vid medverkan på elevvårdskonferenser då alla inblandade kring ett barn träffas för planering Samverkan mellan habilitering och SynC i andra delar av landet I telefonsamtal med habiliteringar och SynC i landet har frågor ställts gällande specifika rutiner kring samverkan. Det visar sig att habiliteringarna i andra delar av landet samverkar med sina SynC på olika sätt. Det kan handla om att habiliteringen bjuder in SynC till teamkonferens för att de ska berätta eller diskutera utifrån enskilda barn. Habiliteringen i Örebro bjuder in SynC att medverka vid habiliteringsplaner för att synliggöra synfunktionen hos barnen. Det positiva med detta är att det blir automatiskt en årlig uppföljning även av synfunktionen. Habiliteringen i Lund och Uppsala bjuder också in SynC till sina habiliteringsplansmöten om föräldrarna så önskar. Habiliteringar och SynC har också möten tillsammans för att informera föräldrar, anhöriga och skolpersonal om enskilda barn. SynC i Uppsala bjuder in habiliteringen vid barns undersöknings- och bedömningstillfällen. 11

14 På några ställen i landet har speciella samverkansgrupper utvecklas där barn som har kontakt med flera verksamheter kan diskuteras. I Uppsala samarbetar habilitering och SynC via CVI-team och synronder. I CVI- teamet ingår psykolog från habiliteringen, neurolog, ögonläkare, ortoptist från sjukhuset och synpedagog från SynC. De har CVI-rond två ggr/termin. De går noga igenom vad CVI-skadan innebär och vilket stöd och hjälp barnet skall få. En del av barnen som tas upp är färdigutredda men inte alla. Psykologen perceptionsbedömer barnen, de ögonundersöks och magnetröntgen av hjärnan görs för att konstatera misstänkt CVI-skada. Föräldrarna fyller också i ett frågeformulär som rör synperception. Ögonläkare, psykolog och synpedagog träffar föräldrarna och delger dem vad man kommit fram till och skickar remiss till SynC i samråd med föräldrarna. Det är inte självklart att syncentraler tar emot barn med enbart visuella perceptionsstörningar men SynC i Uppsala arbetar med dessa barn om de har fått en diagnos via CVI- teamet där en noggrann utredning finns som underlag. I Malmö har de också sedan lång tid tillbaka en samverkansgrupp, en CVI-grupp som träffas 1 gång/månad. CVI-gruppen består av två specialpedagoger, psykolog och habiliteringsläkare från habiliteringen, ögonläkare och ortoptist från Ögonkliniken, en konsulent från SIT samt en synpedagog från SynC. Olika personer inom habiliteringen kan komma och föredra ett ärende. I Örebro tar habiliteringen emot alla barn med funktionsnedsättningar inklusive barn med enbart synskada. De har också en samverkansgrupp som de kallar för Synteamet, som arbetar länsövergripande för barn och ungdomar med synskador. I Synteamet ingår kurator från habiliteringen, arbetsterapeut från Syncentralen, ögonläkare från barnkliniken, syn- och hörsellärare i särskolan i Örebro kommun. Ögonläkare medverkar 2 ggr/termin. Synutredningarna i Synteamet utförs framför allt av arbetsterapeuten från SynC som gör observationer och funktionsbedömningar i barnets vardag. I Stockholm finns det sedan 11 år tillbaka ett Synteam, som är ett habiliteringscenter (HC) för barn & ungdomar med synskada. Synteamet är en specialistverksamhet inom Handikapp & Habilitering och riktar sig till barn och ungdomar 0-20 år där synskadan är den primära funktionsnedsättningen. I Synteamet arbetar två psykologer, en kurator och en specialpedagog och de arbetar framför allt med en psykosocial inriktning. De ger råd, stöd och behandling enskilt eller i grupp. Barn med synnedsättning som samtidigt har andra funktionsnedsättningar kan i praktiken höra till ett geografiskt HC.I dessa fall kan Synteamet medverka på habiliteringsplansmöten på det geografiska HC. I samtal med habiliteringar och syncentraler visar det sig att det förekommer olika typer av samarbete men endast i enstaka fall finns det dokumenterade rutiner. I Uppsala finns Hjälpredan (11), som är namnet på ett samarbetsdokument för hur samarbetet ska ske och hur ansvarsfördelningen är mellan Landstinget i Uppsala län, Uppsala kommun och SIT. Det primära syftet med dokumentet är att undvika att barn och ungdomar med funktionsnedsättning faller mellan stolarna och för att förhindra dubbelarbete. Det är även svårt att hitta dokumenterade habiliteringsprogram för barn med synskador, vanligtvis ingår syn i övriga habiliteringsprogram. På habiliteringen i Lund är de på gång att utveckla ett habiliteringsprogram för barn med visuella perceptionssvårigheter Samverkan med andra verksamheter i VGR Datateket är en resurs inom BUH Gbg o SB och ses som ett komplement till övrig behandling vilket alla barn med synskador bör få tillgång till. Datateket tar emot barn med 12

15 olika typer av synnedsättningar och perceptionsstörningar. De flesta barn kommer på initiativ från habiliteringsteamen eller från SynC som tipsat familjerna om att ta kontakt med Datateket. Föräldrarna lyfter numera alltmer själva problemen kring datoranvändning. För de barn som har en grav synskada arbetas det medvetet med att stimulera synen och med inlärning av hur man söker av skärmen. Det är viktigt att locka barnen till att se/titta/använda synen tidigt. På Datateket finns det olika datorprogram och styrsätt för utprovning. Det brukar gå att få det att fungera vid datorn även när synen är dålig. Specialpedagogen på Datateket önskar att det på sikt ska finnas ett Datatek på varje enhet för barn och ungdomar samt på enheten för vuxna i Gbg o SB. DART är ett kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättningar inom Regionhabiliteringen/DSBUS. De arbetar med utredning, utbildning och utveckling kring kommunikation och datorbaserade hjälpmedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder, deras familjer och personal. Eldorado, som hör till Göteborgs kommun, är verksamhet för personer på tidig utvecklingsnivå. Eldorado har olika typer av sinnesrum som besökare har möjlighet att prova på och få olika upplevelser. Lilli Nielsens pedagogik och material, som är utvecklat för barn med synskador används i verksamheten. Eldorado har olika öppna aktiviteter såsom musikcafé och teckenträffar. Synproblemet är sällan den primära orsaken till att familjerna tar kontakt med Eldorado, oftast handlar det om aktivitetsproblem och att hitta lämpliga aktiviteter. Det är viktigt att habiliteringen informerar föräldrar och personal om Eldorados verksamhet. Eldorado är också positiva till samarbete med habiliteringspersonal kring enskilda barn men samverkan får ske på initiativ från BUH Gbg och SB. Dövblindteamet i HFV kartlägger dövblinda barns kommunikation och tittar specifikt på hur de använder sina syn- och hörselrester. Det föds ca ett barn per år i VGR med dövblindhet, många av dessa barn har kontakt med BUH Gbg o SB. Dövblindteamet bildades för att komplettera andra verksamheter och har helhetsansvar kring dövblindfrågor. De arbetar i huvudsak med kommunikation för personer som är dövblinda. Personalen i dövblindteamet är positiva till att samverka med BUH Gbg o SB. Barn och ungdomar med dövblindhet har många olika kontakter inom sjukvården och dövblindteamet agerar ofta som spindel i nätet för att hjälpa föräldrarna att sortera och få ihop alla kontakter. Resursverksamheten inom BUH Gbg o SB anordnar bl a temadagar och våren 2007 genomfördes en dag omkring syn, riktad till föräldrar. Utvärderingen visade att temadagen var mycket uppskattad. Det som lyftes fram som positivt var allmän kunskap om synfunktion, praktiska övningar, diskussioner och erfarenhetsutbyte med andra föräldrar Synutredningar Syn- och hörselundersökning görs alltid när ett barn utreds neurologiskt på DSBUS eller i BUH Gbg o SB. Även för barn med utvecklingsstörning utan neurologisk åkomma ingår syn- och hörselundersökning i utredningen. I ett första skede skickas remiss till ögonläkare på DSBUS. Barn kan även skickas till ögonläkare Kristina Eriksson på Lundby sjukhus med frågeställning om barnets funktionella syn. För barn med Downs syndrom finns ett speciellt vårdprogram gällande syn. Inom habiliteringen bör personal förutsätta att de flesta barn har någon form av synnedsättning, speciellt barn med olika typer av CP-skador och även barn med hydrocefalus. Ögonläkarna anser att alla barn med någon form av CP-skada borde erbjudas en noggrann synutredning. 13

16 En vanlig synundersökning då man ser in i ögat och tittar på brytningsfel kan ögonläkare göra på barn redan i tidig ålder. För att kunna göra en ordentlig synbedömning av synfunktion med samsyn, brytning, färgseende, crowding, synfält mm krävs att barnen medverkar. Lämplig ålder för det är från 3-4 år. Ögonläkarna remitterar ibland barnen vidare till ögonläkare Anders Sjöström för Visual Evoced Potential (VEP) undersökning. Med VEP ser man synbanornas funktion, synsystemets mognad och utifrån detta kan man uttala sig om det finns förutsättningar för en bra syn. VEP görs på prematura barn och barn upp till år. Förutom VEP använder Anders Sjöström Electro Retinogram (ERG). Med ERG kan man se näthinneskador. ERG-mätningar kan göras från 2-3 års ålder, och barnen behöver oftast bara sövas när de är små. Anders Sjöström anser att synundersökningar inte alltid görs så fullständigt som det är möjligt att göra. Ansökningar kan alltid skickas till RCS/Örebro, som följer en strikt utredningsgång när barn kommer dit. Barn som kommer till RCS har ofta varit svåra att bedöma och är då enbart utredda till viss del. Efter utredningen skrivs en sammanfattning som presenteras först för föräldrar. Därefter ges en återkoppling till Ögonkliniken, Syncentralen och Habiliteringen. Resultatet blir alltid bäst när alla verksamheter medverkar i utredningen. Idag används ingen enhetlig diagnos för synperceptionsstörning. Ögonläkare i VGR använder olika diagnoser t ex H57.8 (andra specificerade sjukdomar i ögat och närliggande organ) och P91.2 (Cerebral leukomalaci hos nyfödd). I Uppsala diskuteras också vilken diagnoskod som de skall använda för barn med synperceptionsstörning. Barn som har stora svårigheter i vardagen utifrån sin synskada remitterar ögonläkare oftast vidare till SynC för bedömning. Betydelsen av att inte bara göra medicinska synbedömningar påtalas, utan också funktionella bedömningar dvs hur barnen använder sin syn i vardagen. Utifrån intervjuerna framkommer vikten av att tidigt bedöma hur barnen använder sin syn, för att kunna ge stöd och preventiva åtgärder. Om svårigheter visar sig vid en bedömning ska åtgärder kunna ges utifrån vad som är viktigast för barnet att få hjälp med just nu. Den synfunktion som barnet har måste stimuleras och synnedsättningen måste i möjligaste mån korrigeras så att barnet kan delta i olika aktiviteter. Minsta lilla utveckling och förbättring är betydelsefull och för det behövs ett bra stöd. Störst möjlighet att utveckla synförmågan/funktion har man upp till 8 års ålder, och absolut mest när barnet är riktigt litet men även upp till 12 års ålder och senare om hög motivation finns hos personen t ex inför körkort. Det är viktigt att barns syn är ordentligt kartlagd innan skolstart. De flesta barn är synbedömda innan de remitteras till habiliteringen. Psykologer inom Habiliteringen gör vanligtvis inte enbart bedömning av synperception, men det ingår i utvecklings- och begåvningstest. Oftast utför de ett begåvningstest och kompletterar sedan vid behov med andra test för att titta djupare på något område såsom synperception. Det är viktigt att resultat från psykologbedömningarna delges teamet. Från telefonintervjuerna med personal på andra habiliteringar i landet framkommer att det görs olika utredningar och bedömningar beträffande synfunktion. För perceptionsbedömningar används t ex Test of Visual Perceptual Skills, TVPS (12) som är ett ickemotoriskt test och Test of Visual-Motor Skills, Revised, TVMS-R (13). En pilotstudie med TVPS har gjorts, av specialpedagog Pia Wallenkrans, för att se om standardiseringen stämmer överens med svenska förhållanden och resultatet visade inte på några skillnader. En del pedagoger använder Frostigs visuella perceptionstest (14) bestående av papper - och pennauppgifter samt olika träningsuppgifter. 14

17 I flera intervjuer omnämns intervjuformulär till föräldrar, som ett screening instrument, vilket skulle kunna användas inom habiliteringen. Synpunkter som framkommit mot användning av föräldraintervjuer och frågeformulär, är att föräldrar har olika förmåga att fånga upp och vilja se svårigheter hos sitt barn. Det är också tveksamt om det finns några bra generella screeningfrågor som kan ställas för att få svar på om barnet har problem med synen. Ett viktigt observandum är barnets förmåga till ögonkontakt. En kort screening på alla små barn förespråkas, där man tittar på ögonkontakt och hur barnet kan fokusera. Vanligtvis kontrolleras syn och hörsel upp av läkaren på habiliteringsmottagningen. I diskussioner med Referensgruppen har det framkommit att det är viktigt att det finns bra bedömningsinstrument inom habiliteringen. Några frågor kring syn och hörsel bör ställas redan vid första mötet på habiliteringen. De tre första frågorna från SIT:s frågeformulär Observation av synbeteende hos barn, ungdomar och vuxna ett diskussionsunderlag (15) är övergripande. Frågeformuläret är också bra att använda för fortsatt screening av synnedsättning. Bland läkarna framkommer dock olika åsikter när det gäller användning av frågeformulär till föräldrar. Synväskan (16) är ett screeninginstrument utarbetat av SIT och när det gäller dess användning, har både positiva och negativa synpunkter framförts. De som använder Synväskan inom BUH Gbg o SB beskriver att den har varit en bra hjälp vid kartläggning av synfunktion hos barn. Andra synpunkter om instrumentet är att man bara kan fånga upp grava synskador, vilket ofta redan är konstaterat. Synväskan kan vara en del vid en fördjupad utredning, materialet kan användas för bedömning av den funktionella synförmågan hos personer på tidig utvecklingsnivå. Mer eller mindre strukturerade observationer av motorik och ADL-förmågor i vardagen kan göras på Habiliteringen, för att bedöma synproblem. Om barnet t ex snubblar eller går in i saker, har svårt att gå ner för trappor, har klumpig finmotorik, har lässvårigheter och/eller att hitta detaljer i bilderböcker kan det vara tecken på någon form av synnedsättning. SynC påpekar att när de gör bedömningar av synfunktion upptäcker de ofta andra sensoriska svårigheter. Med Styrgruppen diskuterades om det är Habiliteringen eller Syncentralens ansvar och konstaterar att Habiliteringen borde vara mer aktiva i att uppmärksamma och ta ansvar för dessa svårigheter. Flera test- och bedömningsinstrument som används inom Habiliteringen har delar som mäter synfunktion. HABBA (17) är ett instrument för handfunktionsbedömning som används till barn från 6 år, där handfunktionen beskrivs i tre huvudområden motorik, känsel och visuell perception. Arbetsterapeuter inom BUH Gbg o SB har kunskap om och erfarenhet av att använda HABBA. Millers Assessment for Preschoolers, MAP (18) är ett screeninginstrument som används för att uppmärksamma avvikande utveckling hos förskolebarn. I MAP ingår olika deltest som bl a mäter visuell och taktil förmåga Synkonsultation Under projektets gång väcktes idén om att pröva Synkonsultation som en samverkansmetod mellan BUH Gbg o SB, SynC och ögonläkare Anders Sjöström, som erbjöd sig att vara konsultläkare. Anders Sjöström ger förklaringar på resultat från synutredningar för habliteringspersonalen och medverkar i diskussionen kring vilken typ av utredningar man bör gå vidare med. I samtal med personal från andra delar av landet t ex Malmö, Uppsala och Örebro beskrivs att de har konsultationsträffar mellan habiliteringen och synverksamheten, med tydligt uppbyggda rutiner för samverkan. 15

18 Två konsultationstillfällen genomfördes under hösten Efter det första tillfället blev det tydligt att konsultationen ska föregås av en planeringsdiskussion liknande andra konsultverksamheter inom BUH Gbg o SB. Dessa möten går under benämningen Försnack. Anders Sjöström påpekar att det är viktigt med en tydlig mötesstruktur, väl förberedda möten och det måste finnas tydliga rutiner (bilaga 3). Till detta behövs två koordinatorer inom BUH Gbg o SB. Det är även viktigt att en habiliteringsläkare medverkar för den praktiska hanteringen och åtkomst av journalerna, både inom BUH Gbg o SB och SU. Gunnar Braathen är den habiliteringsläkare som medverkat vid Försnack och Synkonsultationerna. Formen för konsultmottagning har diskuterats, om barn och föräldrar ska medverka eller om det ska vara ett diskussionsforum för personal. Syftet med dessa möten är att samla den information som finns om barnet sedan tidigare och att göra en planering för fortsatt utredning. Konsultationsträffarna är ett forum för personal då diskussioner ska utgå från vad som framgår i journalerna från tidigare undersökningar. Synbedömningar av barnen görs lämpligen i andra situationer. Föräldrars och barns medverkan sker via en diskussion med behandlande personal, innan och efter försnacks- och konsultationsmöte. Höstens två Synkonsultationer prövades och samordnades inom ramen för projektet. Anders Sjöström representerade ögonläkarna på Ögonkliniken/SU och från SynC medverkade arbetsterapeut, specialpedagog och ögonläkare. Habiliteringspersonalen representerades framför allt av projektets referensgrupp och var de som tog upp flera av barnen som diskuterades. Två timmar avsattes för varje Synkonsultation, och det visade sig att cirka 8 barn är lämpligt antal att ta upp per tillfälle. Till Försnacket anmäldes 10 barn som tog 1,5 timma i anspråk. Det har framkommit mycket positiv respons efter Synkonsultationerna från habiliteringspersonal, från SynC och Anders Sjöström. Dessa möten gav en samlad bild avseende gjorda och pågående insatser samt eventuella behov av ytterligare åtgärder. Det har också bidragit till ett förbättrat samarbete mellan verksamheterna, en kvalitetssäkring när det gäller insatserna till barnen och en kompetenshöjning inom BUH Gbg o SB Remiss till ögonläkare Ögonläkare Kristina Eriksson är intresserad av att hjälpa till att utveckla och att ingå i en fortsatt samverkan med BUH Gbg o SB. Kristina Eriksson gör grundliga synbedömningar på personer från år, men framförallt på barn som inte vill eller har svårt för att medverka i en ögonundersökning. Hon har ett nytt instrument med vilket hon kan mäta refraktionen på en meters avstånd. Kristina Eriksson bedömer många barn och vuxna med olika typer av hjärnskador, som bland annat har fokala synskador. Hon screenar många barn med Downs syndrom och personer med flerfunktionshinder. Habiliteringsläkare Gunnar Braathen uppmanade alla habiliteringsläkarna i BUH Gbg o SB, att pröva remissen (bilaga 2), som han tog fram i samråd med Kristina Eriksson. Tanken med remissen är att tydligare påvisa synnedsättningar framför allt hos barn med CP. Ett halvår senare hade Kristina Eriksson fått ca 20 remisser på barn i olika åldrar. Några barn var enligt Kristina Eriksson för unga, för att riktigt kunna bedöma deras synfunktion. Hon vill helst veta barnets utvecklingsnivå i remissen, och hänvisar till studier som har visat att låg utvecklingsnivå och förekomst av centrala synskador har ett samband. För Kristina Eriksson är det också viktigt att veta vad en eventuell magnetröntgen 16

19 (MR) har visat. Den vanligaste frågeställningen på dessa remisser har hittills varit Cortical Visuell Impairment (CVI). En del av de inremitterade barnen har tidigare haft kontakt med andra ögonläkare men resultatet därifrån har inte nått teamen. Om det finns en synnedsättning sätter ögonläkarna alltid en syndiagnos efter besöket. Här behöver rutinerna inom BUH Gbg o SB utvecklas så att alla diagnoser som barn har skrivs in. Remissen bör utvärderas efter ytterligare en tids användning. Den innehåller frågeställningar som är av intresse för habiliteringen att få svar på, men det har framkommit kritik från andra ögonläkare som anser att en synundersökning bör vara förutsättningslös. 5.3 Samverkansmodell Organisationsmodell Projektets huvudsakliga syfte var att utarbeta en samverkansmodell mellan BUH Gbg o SB, SynC och SIT avseende barn och ungdomar med synskada. Under arbetets gång har även ögonläkare på Lundby sjukhus, Ögonkliniken på DSBUS involverats och andra närliggande samverkanspartners. En komplicerande faktor för samverkan mellan de verksamheter som har kontakt med barn och ungdomar med synskada är att de organisatoriskt har olika huvudmän, såsom stat, kommun, Västra Götalandsregionen och privat. Västra Götalandsregionen är uppdelad i flera förvaltningar där barn med synskada framför allt har kontakt med SU och HFV. Ögonläkare på Ögonkliniken och SynC hör till SU och är organiserade under Område Sinnesorganen men det finns även ögonläkare på det privatägda Capio Lundby sjukhus. BUH Gbg o SB är en av HFV:s sju verksamhetsområden och består av fyra enheter som är uppdelade i ett antal habiliteringsteam. Dövblindteamet hör också till HFV och är en resurs för hela Västra Götalandsregionen. Staten är huvudman för SIT som har fem lokalkontor vilka är regionalt baserade verksamheter samt fyra nationella resurscenter. Resurscenter syn (RCS) är ett av dessa och förlagt till både Stockholm och Örebro. I Göteborgs kommun finns Eldorado som är en verksamhet som riktar sig till personer på tidig utvecklingsnivå vilka vanligtvis även har en synskada. Organisationen av verksamheterna har tydliggjorts i en modell, se figur 1. Västra Götalandsregionen Privat Statligt Kommun SU HFV Dövblind -teamet Ögonkliniken Ögonläkare Syncentralen Ögonläkare BUH Gbg o SB Kungälv Lundbystrand Mölndal Frölunda Lundby sjukhus Ögonläkare Brukarorganisationer SIT Resurscenter Syn Örebro Stockholm Eldorado Lokalt Figur 1. Organisationsmodell avseende stöd till barn och ungdomar med synskada i Göteborg och Södra Bohuslän. 17

20 5.3.2 Synkonsultation Med utgångspunkt från de barn som BUH Gbg o SB har kontakt med, har en del i projektet varit att utveckla samverkan mellan verksamheter som erbjuder stöd till barn med synskada. En samverkansmodell måste bygga på gemensamma riktlinjer gällande ansvarsfördelning och det bör finnas dokumenterade rutiner för detta. Ett samarbete mellan BUH Gbg o SB och SynC finns sedan tidigare men det har varit svårt att få till en kontinuitet. Ett diskussionsforum är betydelsefullt för samverkan, där man kan planera och fördela arbetet omkring barnen samt för informationsutbyte. Under projektets gång har som tidigare nämnts en samverkansgrupp skapats, Synkonsultation, där förutom SynC även Ögonkliniken har en viktig roll. Detta bidrar till ett ökat samarbete mellan verksamheterna, en kvalitetssäkring när det gäller insatser till barn och en kompetenshöjning inom habiliteringen. Även det fortsatta praktiska arbetet mellan habiliteringspersonal och SynC kring enskilda barn kommer säkerligen att stärkas av att planeringen görs gemensamt. SynC skrev ett dokument omkring deras egna rutiner för kartläggning, utredning, behandling och uppföljning och det innehöll även förslag på hur de önskar att samarbetet med habiliteringen bör ske. Dessa rutiner bygger på att SynC bjuder in berörd habiliteringspersonal i enskilda ärenden. Synkonsultation kan även underlätta för planeringen av detta samarbete. Synkonsultationen är ett komplement till att SynC träffar enskilda team, vilket då ger ett strukturerat och likartat arbetssätt för varje enhet inom BUH Gbg o SB. SynC är positiva till att medverka vid Försnack och Synkonsultation, och anser att detta är en bra samverkansform. Denna typ av samverkansgrupper, gällande habilitering och synvård, finns och är välfungerande på flera håll i Sverige. På Försnacken medverkar från BUH Gbg o SB habiliteringsläkare, två koordinatörer, berörd habiliteringspersonal från teamen och Datateket samt arbetsterapeut från SynC. Vid Synkonsultation medverkar personal enligt ovan och konsultläkare/ögonläkare Anders Sjöström från Ögonkliniken/SU, samt oftast även ögonläkare från SynC. För att planera och leda mötena behövs hab.läkare och två koordinatörer från BUH Gbg o SB. Gunnar Braathen har varit med i ett uppstartsskede och är den hab.läkare som har erfarenhet av konsultverksamheter inom BUH Gbg o SB. Under Synkonsultationen samordnas hittills gjorda utredningar och förklaringar till barnens synnedsättning ges utifrån nya frågeställningar. Planering och förslag på åtgärder diskuteras och beslut tas om vad som bör göras ytterligare samt av vem. SIT medverkar inte på Synkonsultationen men de kan bli aktuella om man kommer fram till att det bör göras kompletterande utredning på RCS. Samverkan runt Synkonsultationen har tydliggjorts i en modell, se figur 2. Diskussioner har förts omkring fördelar med ett specifikt Synkompetensteam inom BUH Gbg o SB. Behovet har framför allt lyfts från brukarorganisationerna men även från personal som anser att det behövs specifik kunskap då det är synnerligen komplicerat med synnedsättningar hos barn som även har andra funktionsnedsättningar. Diskussioner och planering av detta måste läggas in BUH Gbg o SB:s övriga organisationsförändring. 18

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Arbetsplats: Ögonkliniken, barnmedicin/habilitering, syncentralen Sunderby sjukhus, Norrbotten Sida 1 (6) Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Inom

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Vägledarprojektet 2007-10-15 Projektledare Annika Tynan O Mahony Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av projektet

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

1 Val av justerare Att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll utsågs Britt Arthursson, SRF Skaraborg.

1 Val av justerare Att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll utsågs Britt Arthursson, SRF Skaraborg. Protokoll från Syncentralernas Regionala Brukarråd inom Habilitering & Hälsa 2010-10-26 på Hotell Gyllene Kärven, Herrljunga. Närvarande: Thomas Krantz, SRF Göteborg Berit Jildenhed, FSDB Väst Ronny Blidberg

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär att

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? I Stockholms län finns det många olika verksamheter som kan ge råd och stöd till dig som är mellan 0-20 år. Den här foldern är tänkt att underlätta

Läs mer

Protokoll från Syncentralernas Regionala Brukarråd inom Habilitering & Hälsa 2010-05-19 på Hotell Gyllene Kärven, Herrljunga.

Protokoll från Syncentralernas Regionala Brukarråd inom Habilitering & Hälsa 2010-05-19 på Hotell Gyllene Kärven, Herrljunga. Protokoll från Syncentralernas Regionala Brukarråd inom Habilitering & Hälsa 2010-05-19 på Hotell Gyllene Kärven, Herrljunga. Närvarande: Anette Jernberg, FSBU Väst Thomas Krantz, SRF Göteborg Pia Andersson,

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Team TJÖRN Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Deltagare Katja Nikula fritidsassistent Kultur & Fritid Cecilia Forsberg familjepedagog IFO Helena Broberg socialsekreterare

Läs mer

VITS. Verksamhetsberättelse

VITS. Verksamhetsberättelse VITS Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan Jönköpings kommun Verksamhetsberättelse 2012 Inledning Politiker, beslutsfattare och yrkesprofessionella med ansvar för barn och unga vet idag att det både

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

Habiliteringen i Blekinge

Habiliteringen i Blekinge Habiliteringen i Blekinge Hösten 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv KomHem-fördjupningskurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har kommunikationssvårigheter och där

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Funktionell syn misa.moller@folkhalsan.fi

Funktionell syn misa.moller@folkhalsan.fi Funktionell syn Pargas - Kårkulla December 2013 Misa Möller/ Ped.mag. och mag. i synpedagogik och synnedsättning Folkhälsans Resurscenter misa.moller@folkhalsan.fi Synskador Orsak Synsystemet Viktiga steg

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Verksamhetsutvecklingsprojekt Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Digital bild och video Projektledare Ellinor Eklund 2011-03-23 -y",västra GÖTALANDSREGIONEN y HABILITERING & HÄLSA

Läs mer

Anteckningar från möte med nätverket Barn i behov av särskilt stöd

Anteckningar från möte med nätverket Barn i behov av särskilt stöd GR Utbildning 2007-04-25 Anteckningar från möte med nätverket Barn i behov av särskilt stöd Tid: onsdagen den 25 april 2007 kl. 13.30-16.00 Plats: GR-huset, Gårdavägen 2, rum 260 Närvarande: Telefon Susanne

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid Brukarrådsmöte på Syncentralen, Lilla Utsikten, Skaraborgs Sjukhus Skövde, 2013-10-14

Minnesanteckningar förda vid Brukarrådsmöte på Syncentralen, Lilla Utsikten, Skaraborgs Sjukhus Skövde, 2013-10-14 1 E Bjuke/jn 2013-10-14 Minnesanteckningar förda vid Brukarrådsmöte på Syncentralen, Lilla Utsikten, Skaraborgs Sjukhus Skövde, 2013-10-14 Närvarande: Viola Lindén, SRF Claes-Göran Johansson, SRF Britt

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

HABILITERING. - på vems villkor? Maria Ennefors Ann-Sofie Hult

HABILITERING. - på vems villkor? Maria Ennefors Ann-Sofie Hult HABILITERING - på vems villkor? En undersökning om habiliteringsverksamheten för barn och ungdomar i Stockholms län genomförd av RBU Stockholm Maria Ennefors Ann-Sofie Hult 2 Sammanfattning Den här rapporten

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Örebro läns landsting Laxå kommun skolmyndigheten 1

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg

Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg Närvarande: Lisa Hoflin Bodebeck, Linnea Cliffordson, Tove Wrånge, Paula Larsson, Roland Califf och Maria Hjellström 1. Genomgång av förra protokollet

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn

Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) HSN 1309-1033 Handläggare: Aime Laur Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-02-13, p 5 Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Protokoll från Länshandikapprådets sammanträde

Protokoll från Länshandikapprådets sammanträde PROTOKOLL Central förvaltning Sammanträde 2014-04-16 34 43 Sida 1 (7) från s sammanträde Tid: 2014-04-16 kl 13.30 16.00 Plats: Landstingshuset, Futurum, Falun Beslutande Sören Bertilsson (S), 1:e vice

Läs mer

Inledning Allmän information om Hjälpredan

Inledning Allmän information om Hjälpredan Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola 2013 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan

Läs mer

Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Carina Eliason, utvecklingsledare

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. 2012 Örebro läns landsting Kommuner inom Örebro län

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Tid och plats: 11/2 2011 kl 9.00 11.00 Falu Habilitering, Falun Närvarande: Erica Karlsson, Carina Jarl och Carl

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Samverkan för att stärka barnets rättigheter

Samverkan för att stärka barnets rättigheter UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt Idéutbytesdagar Samverkan för att stärka barnets rättigheter Genomförda av Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter,

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM

Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM Anja Morell Logoped och enhetschef, DAHJM Dataresurscenter, Lund Fotograf: Anna-Mi Wendel Sjuläns temadag, Eskilstuna, 23 april 2015 Dagens

Läs mer

Sociala nämndernas stab 2012-11-09 Dnr: 2012/135-NF-721 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se

Sociala nämndernas stab 2012-11-09 Dnr: 2012/135-NF-721 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas stab 2012-11-09 Dnr: 2012/135-NF-721 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Marie-Louise Bladh, Enheten för myndighetsutövning

Läs mer

Protokoll fört vid regionalt brukarråd 2012-11-14

Protokoll fört vid regionalt brukarråd 2012-11-14 Protokoll fört vid regionalt brukarråd 2012-11-14 Närvarande: Ingvar Wennermark Anne Granath Britta Johansson Göte Gustafsson Ronny Blidberg Mildred Ahlström Kjell Emanuelsson Thomas Krantz Britt Arthursson

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

Posterutställare Växjö

Posterutställare Växjö 1 Posterutställare Växjö 2. Maria Ahlberg Barnhabiliteringen, Blekingesjukhuset 7. Sara Bergman 9. Annemarie Bexelius, MSc Habiliteringscenter Norrtull för barn, Stockholm 14. Margret Buchholz Ingrid Mattsson

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Utvärdering Intensivinlärning på beteendeterapeutisk grund. Erfarenheter från Frösalaprojektet 2007-07-01 Ulla Lindahl Intensivinlärning

Läs mer

Datum Dnr. Under 2014 skall försök göras med ytterligare friare val inom följande områden:

Datum Dnr. Under 2014 skall försök göras med ytterligare friare val inom följande områden: Ulla Mårtensson 044-3094121 ulla.martensson@skane.se Brukarsamverkan, Tolkanvändare Minnesanteckningar 2014-03-20 Tid: 2014-03-20, kl 13.00 15.45 Plats: Regionhuset, Malmö Närvarande: Kristina Olsson,

Läs mer