Rapport: 2015:03 Finansierad av Avfall Sverige ISSN Goda exempel på avfallsförebyggande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport: 2015:03 Finansierad av Avfall Sverige ISSN 1103-4092. Goda exempel på avfallsförebyggande"

Transkript

1 Rapport: 2015:03 Finansierad av Avfall Sverige ISSN Goda exempel på avfallsförebyggande

2

3 FÖRORD Det finns inget avfall Avfall Sveriges vision säger egentligen allt om var fokus ska ligga inom avfallsområ-det i Sverige framöver men det är en bit kvar. I Sverige är vi bra på att ta hand om det avfall som uppstår i samhället. Mycket återstår att göra med bättre insamlingssystem och mer återvinning, men själva grundproblemet är att det uppstår för mycket avfall. Vår konsumtion förbrukar råvaror och energi som bidrar till miljö- och klimatpåverkan. Med denna sammanställning av goda idéer och exempel på förebyggande, som IVL Svenska Miljöinstitutet hjälpt oss ta fram, hoppas vi kunna inspirera till nya initiativ kring förebyggande av avfall för kommuner och avfallsbolag. Avfallsförebyggande är långt större än avfallshantering och handlar om att förebygga avfall uppströms, det vill säga innan avfallen uppstår. Exemplen är därför valda ur ett brett perspektiv och kan användas i olika delar av den kommunala verksamheten. För att du som läsare lätt ska hitta det du är mest intresserad av har exemplen delats in i fyra huvudgrupper även om de inte är jämnt fördelade över dessa: 1. Kommunens egen verksamhet som bland annat rör inköp och utbildning. 2. Service till invånarna hur kommunen kan engagera, inspirera och förändra 3. Avfallsförebyggande genom tillsyn påverkan på verksamheter 4. Avfallsförebyggande upphandling hur leverantörer påverkas Har just din kommun varit framgångsrik med att förebygga avfall inom något områ-de vill vi förstås få reda på det inför nästa version av denna idébok. Kontakta Åsa Lindskog, på Avfall Sverige Trevlig läsning! Weine Wiqvist, VD Avfall Sverige

4 INNEHÅLL 1 Inledning 1 2 Kommunens egen verksamhet För bra för att kastas återanvänd funktionellt överskott! Premiumprodukter och fler datorer genom upphandling av rekonditionerad IT-utrustning Mindre matsvinn, minskade kostnader och friskare patienter Anpassade lösningar: En nyckel till mindre blöjavfall i äldreomsorgen Tänk nytt sy om! 9 3 Service till invånarna Hitta till återanvändningen! Lär genom att leka! Möbler till studentrum Enkel och snygg återanvändning i kvarteret Värdet av gamla cyklar När bra mat inte blir såld Lunchlåda minskar matsvinnet Kaffemuggen för mer än en kopp Dela är det nya äga 20 Fritidsbanken 21 Världens första verktygspool 22 Låna av grannen 24 4 Avfallsförebyggande genom tillsyn 25 5 Avfallsförebyggande i upphandlingar 27 6 Referenser 29 4

5 1 INLEDNING Avfallsmängderna ökar Sverige har i många år varit bra på att sortera och återvinna avfall, men vi har också producerat allt mer avfall för varje år som gått. Detta har ätit upp miljövinsten av en bättre avfallshantering 1. I projektet Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering tog IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) och Profu AB, på uppdrag och i samarbete med bland andra Avfall Sverige, fram indikatorer för hushållsavfall [1]. I figuren kan man se att indikatorn F1, som beskriver hur resurseffektiv avfallshanteringen är, har blivit stadigt bättre över tid. Ett högre värde indikerar en lägre miljöpåverkan givet oförändrade avfallsmängder. Men när även den kontinuerliga avfallsökningen räknas in, som i indikatorn F2, ser man att det inte hänt särskilt mycket de senaste 25 åren. Miljövinsten med bättre avfallshantering har alltså ätits upp av de ökade avfallsmängderna och den totala miljöpåverkan har därmed varit relativt konstant. Detta visar tydligt på vikten av avfallsförebyggande. Intresset för förebyggande ökar Föregångaren till denna idébok [2] togs fram 2011 när begreppet avfallsförebyggande fortfarande var ganska nytt och mycket har hänt sedan dess. Sverige har fått ett nationellt program för avfallsförebyggande Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle [3]. Programmet visar på praktiska åtgärder för företag, branschorganisationer, myndigheter, kommuner och landsting vad just de kan göra för att minska avfallet. Man har i programmet fokuserat på områdena mat, textil, elektronik och bygg- och rivning och flera av dessa områden återkommer som goda exempel i denna idébok. Sverige har också fått en ny nationell avfallsplan Från avfallshantering till resurshushållning [4] med ett tydligt budskap att det inte längre handlar om att bara hantera avfall utan också minska uppkomsten av det. Både nationella programmet för förebyggande av avfall och den nationella avfallsplanen bygger på EU:s ramdirektiv för avfall, som för de flesta av oss introducerade avfallshierarkin när det kom Där lyftes tydligt att förebyggande och återanvändning ska ges högsta prioritet och att det viktigaste vi kan göra alltså är att minska både avfallets mängd och farlighet. Ökningen av hushållsavfall har planat ut något de senaste åren samtidigt som den svenska ekonomin fortsatt att växa. Det tyder på att någonting har hänt. Vi kan ha blivit bättre på att förebygga avfall och även se de ekonomiska vinsterna med att förebygga avfall. Det är förstås för tidigt att säga något med säkerhet, men om det är så kan du säga till dina barnbarn att du var med när det hände! Avfall Sverige har under flera år varit nationell värd för Europa minskar avfallet -veckan som lockat fram flera goda exempel på avfallsförebyggande, som exempelvis leksaksbytardagar och matsvinnskampanjer. Under en vecka varje höst anordnas aktiviteter runt om i hela Europa som visar på hur miljön påverkas av vårt avfall och hur vi alla gemensamt kan göra något för att minska avfallet. Under 2015 drar Avfall Sverige även igång en nationell kampanj kring avfallsförebyggande med informationsmaterial och pedagogiska fakta kring miljönyttan av att förebygga avfall. Kampanjen bygger på styrkan i att Sveriges alla kommuner kan arbeta mot ett gemensamt mål och lokalt påverka både invånare och verksamheter att förebygga avfall. 1 Rapporten om avfallsindikatorer hittar du på 1

6 Varför inte bara återvinna? Ofta när avfallsförebyggande eller återanvändning tas upp är det någon som tycker att det är bättre att bara återvinna, vare sig det gäller återvinning av material eller energi. Det som glöms bort då är att en produkt fyller en funktion som har ett värde, både ekonomiskt och miljömässigt. Detta värde är så gott som alltid högre än värdet på materialet eller energin ut från återvinningen. Ett enkelt sätt att tänka är att vi återvinner material, men återanvänder produkter. Och vem skulle egentligen välja en hög med plankor framför ett hus? I exemplet om Malvin som du kan läsa om senare i denna idébok sparar Malmö stad 5 miljoner kronor om året på effektiv återanvändning istället för återvinning och nyproduktion. Avfallskostnaden är låg, men inköpskostnaden är hög. Malmös besparing motsvarar över 10 lärartjänster, så det finns helt klart pengar att spara på att förebygga avfall! Miljöfördelar med att förebygga och återanvända Att vi hanterar vårt avfall bättre minskar alltså den totala miljöpåverkan från avfallet men potentialen av att förebygga är ändå högre. De flesta miljöproblem vi har idag är kopplade till de material och andra resurser vi använder i samhället. Avfallsförebyggande har en nyckelroll att minska miljöpåverkan från konsumtion på flera nivåer. Vi kan: minska konsumtionen, t.ex. genom att köpa få, men hållbara produkter; minska resursanvändningen för vår konsumtion, t.ex. genom att köpa materialsnåla produkter och konsumera återanvända produkter, t.ex. genom second hand. Flera exempel i denna idébok handlar om hur vi istället för att köpa kan hyra, dela och ärva produkter av och med varandra. Framförallt produkter vi använder sällan, som vissa verktyg eller kläder, kan ju vara bättre att dela med andra. På så vis kan man både ha produkter av en högre kvalitet och slippa lagra så många produkter hemma när de inte används. De nationella miljömålen Sverige har 16 nationella miljömål som ger en inriktning för ett mer hållbart Sverige [5]. Det är dessa i samklang med EU:s direktiv som styr hur miljöarbetet organiseras nationellt för att nå det övergripande generationsmålet: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. De 16 nationella miljömålen: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Miljömålen är ett viktigt redskap både på regional och lokal nivå och en mycket stor andel av Sveriges kommuner arbetar också med miljömål som ett verktyg för lokal utveckling. Det miljömål som har störst påverkan på avfall och avfallsförebyggande är nummer 15 God bebyggd miljö, där hållbar avfallshantering beskrivs som att: Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Detta mål är förstås tydligt kopplat till att förebygga avfall. Det har i samband med miljömålen även föreslagits ett antal nya etappmål där avfallsförebyggande är viktiga delar, bland annat för avfall generellt och för textil specifikt. För avfall generellt föreslås: 2

7 Det är enkelt för hushåll och verksamheter att lämna produkter till återanvändning och avfall till förberedelse för återanvändning. [6] För textil har man valt att gå ännu längre och sätta ett siffersatt mål för återanvändning av textil: År 2020 återanvänds 40 procent av de textilier som satts på marknaden. [7] Klimatvinsten med förebyggande De goda exemplen i denna idébok har flera tydliga miljövinster och här ges exempel på vikten av avfallsförebyggande inom de fyra fokusområdena textil, elektronik, mat och bygg- och rivningsmaterial. Den stora skillnaden mellan förebyggande och återvinning leder till att även en mindre förändring mot förebyggande kan göra större skillnad än hela återvinningen. Textil Att förebygga ett kg textil, motsvarande ungefär två par jeans, minskar koldioxidutsläppen med ca 15 kg, att återanvända det minskar koldioxidutsläppen med ca nio kg 2 medan återvinning endast minskar koldioxidutsläppen med noll till tre kg. [8] Elektronik Att inte köpa en ny bärbar dator minskar koldioxidutsläppen med upp till 700 kg. [9] Variationen är stor mellan olika datorer men återvinningen där plastdelarna fortfarande ofta går till energiåtervinning kan i vissa fall öka koldioxidutsläppen ytterligare. Mat Att förebygga matavfall minskar koldioxidutsläppen tio gånger mer än att göra biogas för fordon. [10] Bygg- och rivningsmaterial Att förebygga eller återanvända en betongbalk på tre ton minskar koldioxidutsläppen med drygt 300 kg. [11] Att återvinna den ger i regel ingen besparing alls. 2 Vi köper fler plagg när de återanvänds eftersom de är billigare. 3

8 2 KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET 2.1 För bra för att kastas återanvänd funktionellt överskott! Saker som är för bra för att kastas finner sedan en tid tillbaka ett nytt liv inom Malmö stads förvaltningar genom förmedlingstjänsten Malvin. Malvin beskrivs något förenklat som ett internt Blocket för en kommun, ett landsting eller annan större organisation. Alla anställda inom Malmö stad kan lägga upp saker i Malvin som de inte längre behöver i den egna verksamheten, men som kan användas i andra delar av kommunen. Det är mycket möbler som förmedlas, men även leksaker, datorer, vitvaror och annat får ett nytt liv genom tjänsten. Grunden till Malvin tillhandahålls av företaget off2off. Så funkar det Tjänsten Malvin bygger på förmedling av produkter inom Malmö stad. Produkter som inte längre behövs i en del av den kommunala verksamheten visas upp på en webbsida och kan användas där behov för produkten finns. Tjänsten är endast öppen för byten inom kommunala verksamheter. Det går alltså inte för privatpersoner att köpa, sälja eller byta via tjänsten. Produkten beskrivs med rubrik, beskrivning, kategori och var den finns. Den som lägger upp en produkt får även göra en grov uppskattning av skicket på produkten i en sexsiffrig skala från nyskick till reservdelsobjekt. Kopplat till förmedlingstjänsten finns även en rad kringtjänster för att få produkterna att lättare byta användare och uppgradera dem. Här har Malmö valt att integrera befintliga strukturer inom den kommunala verksamheten, exempelvis arbetsmarknadsåtgärder, för att erbjuda transport, måleri, möbel-tapetseri, snickeri, re-design och smide för att förädla och förlänga livet på de produkter som behöver repareras. Genom att tjänsten sker helt inom en huvudman, i Malmös fall Malmö Stad, berörs återanvändningen inte av upphandlingsregler utan förmedlingar kan ske helt fritt mellan verksamheterna. Så kan man gå tillväga Kontrollera att ni har underlag för en fungerande bytesmarknad genom en inventering Välj om ni vill utveckla en egen tjänst eller använda en befintlig leverantör Om ni utvecklar en egen tjänst, ta lärdom av befintliga tjänster Förankra tjänsten i gräsrötterna och visa på möjligheterna istället för krav på användning Följ upp miljömässiga och ekonomiska effekter och kommunicera dem tydligt Effekter i plånboken och på miljön Malvin bidrar till att Malmö använder invånarnas skattemedel bättre samtidigt som kommunens totala miljöpåverkan minskar en riktig win-win-situation. Genom förmedlingstjänsten kan pengarna läggas på verksamheten istället för på inventarier. När möbler, skolmaterial, elektronik, vitvaror med mera återanvänds istället för att slängas förlängs deras aktiva livslängd och deras miljöpåverkan minskar. Återanvändningen minskar också behovet av långväga transporter eftersom produkterna bara behöver omlokaliseras inom kommunen. Användandet av Malvin minskar årligen inköpsbehovet i Malmö stad med ca 5 miljoner kronor, motsvarande över 10 lärartjänster. Samtidigt minskar återanvändningen, grovt räknat, utsläppen av koldioxid med 130 ton lika mycket som nästan 50 bilar släpper ut under ett års genomsnittlig körning. Tänk på! En intern förmedlingstjänst kräver en stor grupp aktiva användare. Undvik! Tvinga ingen att använda, utan tala om möjligheter! Mer information Off2off är leverantören bakom tjänsten Malvin. På deras webbsida finns mer information om hur du går tillväga för att starta din kommuns Malvin. Malvins webbsida är öppen för alla, även om det bara är anställda inom Malmö stad som kan förmedla produkter. 4

9 Citat Äntligen tar vi ett samlat grepp för att främja återanvändningen och hållbar konsumtion inom kommunen. Med tjänsten förenklas den interna förmedlingen av fullt användbara möbler, böcker och hjälpmedel på ett smidigt sätt. Lari Pitkä-Kangas (MP), kommunalråd Malmö stad Det känns helt rätt att det som är över hos oss när vi saknar lagringsmöjlighet, kan göra nytta någon annanstans. Detta tänkande behöver vi alla utveckla, då jordens resurser faktiskt är begränsade. Birgitta Vourinen, rektor Skåreskolan i Karlstad 2.2 Premiumprodukter och fler datorer genom upphandling av rekonditionerad IT-utrustning Gällivare och Laholms kommun köper begagnade datorer istället för nya. Den drivande faktorn är att hålla nere kostnaderna för IT-utrustning men fördelarna är fler: nöjda användare, enhetliga premiumprodukter och möjlighet att köpa fler datorer Produktionen av datorer och andra IT-produkter har en stor påverkan på miljön. Att producera en enda laptop ger upphov till mellan 50 och 700 kilogram koldioxidekvivalenter beroende på storlek, utrustningsnivå, produktionsland och materialval. Genom att förlänga datorernas livstid går det att kraftigt minska deras miljöpåverkan. Gällivare och Laholms kommun köper och använder sedan flera år tillbaka rekonditionerade datorer. Livslängden för varje begagnad dator som köps blir genom detta tre till fyra år längre. I Gällivare köps över 99 procent av alla bärbara och stationära datorer in begagnade. I Laholm är ungefär hälften av de datorerna inom kommunen inköpta begagnade. Prisskillnaden mellan en ny och en rekonditionerad dator ligger på runt kronor, men kan i vissa fall vara ännu större. Gällivare och Laholms kommun kunde på så vis minska sina inköpskostnader för datorer med motsvarande sex respektive åtta miljoner kronor de senaste åren. Pengar som istället kan läggas på att köpa in fler datorer i skolorna och på att möta allt hårdare budgetkrav. Enhetliga premiumprodukter med garanti Eftersom begagnade datorer är billigare än nya kan kommunerna unna sig att köpa produkter av högre kvalitet. För dessa premiumprodukter spelar det i regel mindre roll om datorerna är några år gamla. Genom att handla rekonditionerad IT-utrustning har Laholms kommun kunnat bygga upp en enhetlig ITpark med likvärdiga datorer. Detta har möjliggjort en mer effektiv administration och support. Gällivare kommun har i sin tur kunnat begränsa sig till enbart en modell för stationära datorer och ett fåtal modeller för bärbara datorer. De flesta större företag som säljer rekonditionerad ITutrustning erbjuder garanti för sina produkter. Skulle alltså problem uppstå med en begagnad dator kan köparen reklamera den precis som med den ny dator. Nöjda användare I Laholms kommun har användarna av de rekonditionerade datorerna varit genomgående positiva till valet av begagnade produkter. Erfarenheterna från Gällivare kommun visar att användarna är nöjda även om enskilda personer alltid vill ha det senaste. Det finns en stor förståelse och acceptans för åtgärden då pengarna som sparas in genom att köpa begagnade datorer behövs på andra ställen i verksamheterna. Datorerna får ett tredje liv De rekonditionerade datorerna i Gällivare och Laholm används i tre till fyra år och får sedan ett tredje liv genom att de säljs eller skänks vidare för användning. Företag som köper och tar tillbaka begagnad IT-utrustning erbjuder ofta certifierade tjänster som garanterar att affärsinformation raderas och utrustningen avidentifieras på ett korrekt sätt. Även kommuner som inte själva köper begagnade datorer kan bidra till att förlänga livet på datorerna genom att sälja dessa till företag som rekonditionerar datorer för återanvändning. Detta görs exempelvis av Helsingborgs kommun, som har sålt över datorer till återanvändning, och Göteborgs Stad, som årligen säljer datorer från gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen till återanvändning. 5

10 Så kan man gå tillväga Definiera vilka datorer som egentligen behövs fundera på om ett till två år gamla datorer håller för den plan som finns för de närmaste fem åren Hitta en partner som kan leverera enhetliga produkter med hög kvalitet Kommunicera fördelarna av att köpa och använda rekonditionerad IT-utrustning tydligt och anpassa budskapet utifrån målgruppen. Det kan exempelvis röra sig om att spara kostnader, få möjlighet att köpa fler datorer eller att få bättre support Tänk på! Standardisering underlättar både användning och support. Det gäller därför att hitta en leverantör som kan leverera tillräckligt många datorer av en och samma modell eller av ett fåtal utvalda modeller. Mer information Det finns en rad företag och förmedlare som specialiserat sig på att köpa, sälja och hyra begagnad IT-utrustning. Man hittar dem enkelt genom en internetsökning med nyckelord (eller kombinationer av nyckelord) som exempelvis rekonditionerad, begagnad, dator och IT-utrustning. Citat Vi har en väldigt fin IT-park idag med hög prestanda och det hade inte varit ekonomiskt möjligt att uppnå med nyköp. Vi köper bara premiumprodukter, riktiga proffsdatorer, och då spelar det ingen roll om utrustningen har några år på nacken. Ove Bengtsson, IT-chef Laholms kommun Att få byta ut ett stort antal datorer med varierande ålder och prestanda mot en enhetlig datorpark med för verksamheten relevanta prestanda är värt mycket. Att spara två miljoner kronor per år skapar utrymme för att ta hand om datormiljön på helt andra sätt. Anders Skoglund, IT-chef i Gällivare kommun 2.3 Mindre matsvinn, minskade kostnader och friskare patienter Sundsvalls sjukhus lagade mat för 25 miljoner kronor per år och slängde en tredjedel. Genom fokus på rätt mat för rätt patient och förbättrad kommunikation har sjukhuset halverat matsvinnet och sparar årligen fyra miljoner kronor. När projektet Kassation Sundsvall drog igång 2010 saknades uppgifter på hur mycket mat som slängdes på Sundsvalls sjukhus. Det gjorde att personalen inte upplevde matspillet som ett problem, något som ändrades efter en första mätning av matsvinnet. Undersökningen visade att sjukhuset årligen slängde mat motsvarande ett värde av åtta miljoner kronor hissnande siffror när man jämför med att köket vid sjukhuset årligen lagade mat för 25 miljoner kronor. Mindre rester i köket Först undersöktes hur matsvinnet i köket, i form av överproducerad mat, kunde minskas. I dialog mellan köket och en av sjukhusets dietister analyserades vilka rätter som kom tillbaka. Genom ett fåtal enkla åtgärder kunde matsvinnet i köket snabbt reduceras: matsedeln uppdaterades oftare och anpassades efter säsongen, valmöjligheterna med flera rätter minskades och de rätter som genererade mycket matavfall togs bort från matsedeln hade matsvinnet i köket reducerats med 86 procent jämfört med den första mätningen. Olika kost för olika behov Analysen visade också att vårdavdelningarna i för stor utsträckning beställde mat för friska människor stora portioner med normal kost även om en anpassad kost skulle kunna göra större nytta. Mindre portioner med energirik mat gör att patienterna äter upp maten och därmed får den näring och energi de behöver för att bli friska. En meny med mellanmål utvecklades, som personalen på vårdavdelningarna kan beställa från och servera utan att exempelvis behöva bre smörgåsar. Mellanmålen syftar till att minska, motverka och behandla undernäring som är vanligt hos inlagda patienter. Aktivt informationsarbete En stor utmaning var att nå ut till vårdavdelningarna för att minska matsvinnet där. Därför startades ett strategiskt informationsarbete och personalen på 6

11 avdelningarna integrerades aktivt i processen med att minska matsvinnet. Affischer om olika sorters kost hängdes på matvagnarna och bordspratare med information om passande kost för olika personer placerades på borden i personalmatsalen. Det centrala budskapet var rätt kost till rätt patient. Personalen utbildades kring kost och dess betydelse för tillfrisknande i en tvådagars workshop. Olika kostslag presenterades fysiskt och skillnader i portioner och utformning förklarades. Mellanmålsmenyn presenterades och provsmakades. Dessutom åskådliggjordes omfattningen av sjukhusets matsvinn. Halvering av matsvinnet 2014 har matsvinnet från Sundsvalls sjukhus minskat från 61 ton till 30 ton en minskning med 51 procent! Minskningen innebär årliga kostnadsbesparingar på 4 miljoner kronor. Konceptet och informationsmaterialet från Kassation Sundsvall har införts och distribuerats till kommuner och landsting/regioner i landet med bra resultat. Erfarenheterna från Sundsvalls sjukhus kan inspirera kommuner att använda liknande arbetssätt inom exempelvis äldreomsorgen. Så kan man gå tillväga Börja med att mäta matsvinnet för att synliggöra problemen och våga kommunicera resultaten Involvera personalen i köket och på vårdavdelningarna Anpassa kommunikationsmaterial efter målgruppen. Vårdpersonalen prioriterar patienten och patientens tillstånd inte primärt miljöbesparingar Integrera olika kompetenser i arbetet med att minska matsvinnet Tänk på! Skapa positiv uppmärksamhet och vi-känsla i arbetet med att minimera matsvinnet! Undvik! Undvik att falla tillbaka i gamla hjulspår efter avslutat projekt eller informationskampanj det gäller att kontinuerligt jobba vidare i arbetet med att minska matsvinnet! Mer information Landstinget Västernorrland har med stöd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) låtit utvärdera projektet. Film och rapport hittar du här: Citat Det är jätteviktigt att mäta matsvinnet, få fakta på bordet och kunna följa utvecklingen. Och det är viktigt att ha blandad kompetens människor med olika utgångspunkt som får jobba tillsammans. Det har gett en oerhörd energi. Olle Bertilsson, miljöchef på Landstinget i Västernorrland 2.4 Anpassade lösningar: En nyckel till mindre blöjavfall i äldreomsorgen Nya rutiner på äldreboende minskar blöjavfallet med 24 procent och sparar årligen kronor. Personal och boende på Kaptensgården i Hässleholm vittnar om ökad vårdkvalitet och förbättrad arbetsmiljö. Från avfallsplan till verklighet 2012 gick startskottet för pilotprojektet Förebygga avfall inom omsorgen i Hässleholms kommun. Initiativet ingick i arbetet med Hässleholm Miljö ABs nya avfallsplan. Man beslutade att fokusera på blöjor eftersom dessa utgör största delen av avfallet från äldreomsorgen. Förbrukningen av inkontinensprodukter på äldreboendet Kaptensgården mättes under en vecka. Resultat: de 50 boende beräknades årligen förbruka knappt inkontinensprodukter till en kostnad av runt kronor (inklusive avfallsavgifter). Mätningen uppenbarade skillnader mellan olika avdelningar som inte bara kunde förklaras av antal boende. Dialog med personalen Gemensamt med personalen togs förslag fram för att minska mängden blöjavfall. Förslagen fokuserade kring personalens kunskap och inställning och att välja rätt inkontinensskydd till varje person. Diskussionerna gav positiva reaktioner, mycket energi och stort engagemang bland personalen. 7

12 Byte till återanvändbara underlägg Engångsunderläggen i sängarna byttes ut mot tvättbara flergångsunderlägg. Dessa är bekvämare för de boende och mer praktiskt för personalen att hantera, bland annat för att de kan användas som hjälpmedel att vända de boende. För boende som har urinläckage kan flergångsunderlägg leda till mycket tvätt. Men efter att att varje enskild person fått specialanpassade inkontinensskydd har man på Kaptensgården sett att tvättkostnaderna minskat då man inte måste byta underläggen lika ofta som innan. Toalettbesök får prioritet Personalens inställning är att alla boende ska få toalettbesök vid behov. Dock är detta inte alltid möjligt när exempelvis flera personer ringer efter hjälp samtidigt. Målsättningen är att erbjuda rätt insats i rätt tid till rätt person. Rätt blöja till varje person Hela personalen på 56 anställda har utbildats kring inkontinens och dess hjälpmedel av en konsulent/ uroterapeft från Tena Inkontinensprodukter. Varje avdelning har ett inkontinensombud som står i regelbunden dialog med omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Tillsammans med sjuksköterskan ser personalen individuellt över alla boendes behov av inkontinenshjälpmedel. Detta görs genom att detaljerat mäta och väga mängden urin i skyddet under två dygn. Resultatet används för val av rätt skydd och uppsugningsförmåga samt för att identifiera lämpliga tider för byten och toalettassistans. Informationen sammanfattas på ett blöjkort. Bara skydd som individuellt ordinerats av sjuksköterskan får användas. En ny undersökning görs om problem med de ordinerade skydden uppstår, exempelvis om de börjar läcka. Resultat Behovet av inkontinensprodukter och därmed också blöjavfallet har minskat med 24 procent. Årligen sparar Kaptensgården med sina 50 boende därmed kronor. Med rätt inkontinensskydd blir det inget läckage, vilket gör att personalen inte måste bädda rent sängar lika ofta som förut. Detta har minskat arbetsstressen och upplevs mycket positivt bland personalen. De boende känner sig säkrare för att de vet att sina skydd håller, vilket ger dem en ökad frihetskänsla och livskvalitet. Så kan man gå tillväga Mät förbrukningen av inkontinensprodukter Diskutera anledningarna till att de används och identifiera förbättringspotentialer Utbilda och för en aktiv dialog med personalen de anställda måste veta vad de gör och varför och vad det finns för olika hjälpmedel Anpassa inkontinensskydden utifrån vårdtagarnas behov Tänk på! Det är personalen som är motorn i att få det hela att fungera. Nyckeln är därför att ge de anställda kunskap om vad som ska göras och varför. Sjuksköterskan måste vara aktiv i diskussionen om de boendes individuella behov för att kunna specialanpassa produkter och rutiner för varje vårdtagare. Mer information Information om Hässleholms utbildningssatsning för att hjälpa personalen att välja rätt inkontinensskydd till de boende hittar du här: se/om-bolaget/vart-miljoarbete/projekt/blojavfall/ Information om projektet hittar du här: Citat Varje vårdtagare får ett individuellt anpassat skydd. Det gör att vi har fått vårt egna specialanpassade lilla sortiment utefter vilka inkontinenshjälpmedel som verkligen behövs. Vi har inga hyllvärmare och inget köps in på ett ungefär för att senare se om det skulle kunna passa någon. Sabina Ubel, Enhetschef Kaptensgården Det har tagit oss två år att nå hit. Men resultaten visar att det varit resan värt! Det är viktigt att inte dra igång saker som man sedan inte ror i land. Sabina Ubel, Enhetschef Kaptensgården Ambitiös ledning, engagerad personal och en duktig workshopsledare är nyckeln för ett långsiktigt arbete för att minimera avfall i verksamheter. Jag har jobbat med avfallsfrågor i många år. När frågan Varför blöjavfall? kom upp på workshopen trodde jag att det var en retorisk fråga! Jag hade fel! Den var öppningsfrågan för en bred brainstorming som ledde till prioriteringen av de bästa minimeringsåtgärder! Dolores Öhman, projektledare, Hässleholm Miljö, renhållning och fjärrvärme. 8

13 2.5 Tänk nytt sy om! Studio Re:design använder produktionsspill från textilindustrin och insamlade textilier för att skapa nya produkter och inspirera till omsömnad och reparation. Projektet drivs av Västra Götalandsregionen i samarbete med företag och organisationer för att få redesign att bli en naturlig del av vår textilkonsumtion. Studio Re:design startade som en utmaning till designers att ta vara på spill från textilindustrin och har utvecklats till ett nätverk som tittar på allt från design, logistik, produktion och affärsutveckling kopplat till att skapa något nytt av begagnat textilmaterial. Inspirera Målet med Studio Re:design är att skapa lokala affärsmöjligheter med begagnad textil, inspirera och visa vad som går att göra med textil som annars blivit avfall. Studio Re:design har tagit fram produktprototyper inom kategorierna accessoarer, barn, inredning och mode där de begagnade textilierna presenteras tillsammans med slutprodukten. Mönster och beskrivning för hur den nya produkten tillverkats kan användas fritt. Syslöjd Kommuner kan exempelvis inom syslöjden använda prototypbeskrivningarna som utgångspunkt för praktiska projekt för att minska textilavfallet. Skolan har en möjlighet att förmedla kunskap om grundläggande reparation och vikten av att använda resurser effektivt. Material från textilinsamling är i regel billigare än ny råvara. Att använda begagnade textilier kan därför även spara materialkostnader och därmed frigöra resurser, till exempel för mer lärartid. Hur gör andra? Studio Re:design är ett projekt av flera inom omsömnad. Stockholms stadsmission har under en period använt omsömnad som ett verktyg för arbetsträning och intäktskälla för sitt välgörenhetsarbete. Här finns möjligheter för en kommun att, antingen i egen regi eller i samarbete med en lokal välgörenhetsorganisation, ge dem som står utanför arbetsmarknaden utbildning och sysselsättning. Stockholms stadsmission har skapat märket REMAKE som blivit känt som något ganska exklusivt och bland annat säljs mitt i centrala Stockholm i bästa säljläge. Så kan man gå tillväga Samordna gärna arbetsmarknadsenheten, skolor och avfallsenheten i kommunen för en gemensam satsning Ordna avtal med textilinsamlare eller samla in textil själva så att materialtillgången säkerställs Lägg upp en plan för hur omsömnad och användning av begagnad textil bäst kan användas inom syslöjden I en arbetsmarknadsinsats där samarbete sker med välgörenhetsorganisation eller socialt företag finns det flera erfarenheter och tips att tar lärdom av. Dessa hittas genom en enkel internetsökning Tänk på! Begagnad textilråvara är billig men inte gratis så använd även den sparsamt. Mer information Studio Re:designs webbsida innehåller både information om projektet men också prototyper på produkter som gjorts om till något nytt och korta beskrivning av hur det gick till. Stockholms stadsmission har en webbsida som beskriver hur de arbetar med arbetsträning inom bland annat REMAKE. se/secondhand/arbetstraning/ Citat Detta är en outnyttjad råvarutillgång. Jag som avskyr resursslöseri går verkligen igång på det. Det är ju irrationellt, korkat och rent av omoraliskt att inte försöka hitta vägar att förädla det här materialet Helle Robertson Forslund, designer för Robert&Blad Studio Re:design vill stimulera skapandet av attraktiva produkter genom att se på textilt spillmaterial på ett nytt sätt. Dessutom vill vi utmana västsvenska entreprenörers kreativitet för att hitta nya smarta affärsmöjligheter. Birgitta Nilsson, projektansvarig på Västra Götalandsregionen 9

14 3 SERVICE TILL INVÅNARNA 3.1 Hitta till återanvändningen! Många kommuner upplever att det är svårt att nå ut med information kring återanvändning och förebyggande av avfall till sina invånare. Med rätt information på rätt ställe hoppas Gästrike återvinnare kunna ändra en del gamla hjulspår och få oss att återanvända i först hand. Att på olika sätt stödja handeln med begagnade varor bidrar indirekt till att förebygga avfall. Ett sätt att göra detta är att informera om var och hur det går att handla begagnat och var det går att lämna produkter man inte längre vill ha. Gästrike återvinnare har valt att inkludera ett användarvänligt kartverktyg på sin webbsida. Kartan hjälper invånarna att inte bara hitta återvinningscentraler eller återvinningsstationer, utan att även hitta butiker där man kan lämna in och köpa begagnade produkter. I vägskälet mellan återanvändning och återvinning Kommuner och kommunala avfallsbolag är för många den naturliga kontakten att ta när man vill göra sig av med något och har frågor om hur och var man ska göra det på bästa sätt. Många har en klar uppfattning om vad de vill skänka för återanvändning och vad de vill lämna för återvinning andra har som primärt mål att bli av med allt på en gång. De flesta kommuner och kommunala avfallsbolag informerar på sina webbsidor om öppettider för återvinningscentraler, vilka avfall man kan lämna där och hur man hittar dit. Eftersom återvinningscentraler ofta förknippas med återvinning saknas ofta tanken på vilka produkter som går att återanvända. Gästrike återvinnare visar vägen till återanvändning Gästrike återvinnare har valt att aktivt informera om och visa vägen till möjligheter för återanvändning. Detta görs genom ett kartverktyg som baseras på Google Maps och där markeringar har lagts in för second handbutiker, återvinningscentraler, återvinningsstationer och matbutiker där man kan lämna in smått el-avfall och/eller hämta påsar för matavfall. Genom att klicka på kartmarkörerna visas öppettider, kontaktuppgifter och länk till externa hemsidor. Kartverktyget erbjuder även en sökfunktion Jag vill slänga eller skänka, där användaren kan skriva in sökord som exempelvis möbler, böcker, kläder och få tips om var dessa kan lämnas antingen för återanvändning eller för återvinning. Sökfunktionen skiljer bland annat på trasiga eller hela produkter eftersom en del second hand-butiker bara tar emot hela och rena saker. I resultatlistan redovisas möjligheterna att lämna produkter till återanvändning före möjligheterna att lämna dem till återvinning. Det gör att användarna uppmanas att fundera på om de skulle kunna skänka sina saker till återanvändning istället för att lämna dem på återvinningscentralen. Ett levande verktyg Kartverktyget har tagits fram av en extern webbyrå, men uppdateras av Gästrike återvinnare. Den nya webbsidan lanserades våren 2013 och utvärderades nio månader senare. Då hade kartfunktionen fått besök. Allt eftersom second hand-butiker öppnar eller stänger igen kan kartmarkeringarna ändras. Kartan har hittills uppdaterats två gånger om året och omfattar i nuläget 19 second hand-butiker. En vidareutveckling av kartan skulle kunna vara att även infoga markeringar för (återkommande eller permanenta) loppmarknader och andra andrahandsmarknader samt för företag och organisationer som fokuserar på någon form av reparation och/eller upparbetning av produkter, exempelvis skomakare, skrädderi eller datorreparatör. Så kan man gå tillväga Identifiera vilka second hand-butiker som finns i kommunen Ta gärna extern hjälp för att göra ett praktiskt och lättanvänt kartverktyg Hänvisa även till andra möjligheter att laga eller skänka och sälja produkter till återanvändning Titta på andra hemsidor som listar butiker och loppisar för tips och inspiration 10

15 Tänk på! Uppdatera informationen regelbundet gamla och felaktiga uppgifter avskräcker användarna! Mer information Gästrike Återvinnares webbsida där man kan se hur de visar var återanvändningen finns. Vintagekartan är en karta med många second handoch vintagebutiker i hela landet. Många är betygsatta av användare. Loppiskartan och svenska loppisar är två liknande hemsidor. Kostnadsfria kartor som visar många av de tillfälliga och permanenta loppisar som arrangeras i hela Sverige. Användare kan själva uppdatera sidorna. Citat Vi vill visa var man kan återvinna saker och hela tiden visa vilka alternativ som finns. Anette Noack, kommunikatör, Gästrike Återvinnare 3.2 Lär genom att leka! De flesta barn har stora mängder leksaker som de fått från alla möjliga håll, klappar, presenter och snabbmatsrestauranger. Leksaksloppisar och leksaksbytardagar kan både minska antalet nya leksaker och vara lärorikt för barn som del(t)ar. Ett populärt familjenöje Att besöka loppisen kostar ingenting och leksakerna är även de gratis, vilket skapar en stor tillströmning av besökare. I ett stort partytält ligger leksakerna upplagda på bord och Tekniska Verken har personal på plats som tar emot leksaker som besökarna vill lämna in. Detta garanterar att leksakerna är rena och hela. Genom att samla in leksaker på återvinningscentralerna ett par veckor innan loppisen finns det redan i början av dagen leksaker att byta till sig. Det första året leksaksloppisen arrangerades annonserade Tekniska verken för att visa på möjligheten att skänka och byta leksaker, men idag är leksaksloppisen etablerad och besökarna på återvinningscentralerna vet om att de kan lämna leksaker till loppisen. Under den senaste leksaksloppisen samlades tio kubikmeter leksaker in och familjens dag besöktes av personer. Så löste Linköping insamling av leksaker I Linköping har insamlingen av leksaker skett genom vanliga plastbehållare med innersäck och en informationsskylt. Det har inte varit några större problem med annat avfall som lagts i behållarna, men en regelbunden tillsyn av återvinningscentralens personal möjliggör att eventuellt felsorterat material eller trasiga leksaker snabbt tas bort. Behållarna bör även stå under tak för att skydda leksakerna. Bemötandet på återvinningscentralerna har varit positivt och visat på möjligheten att ge leksakerna ett fortsatt liv. I Linköping arrangeras en stadsfest varje år och som en del av detta anordnar Tekniska Verken en leksaksloppis sedan Den sker i anslutning till det som kallas Familjens dag och är genom det en arena där många barn och föräldrar befinner sig. 11

16 Retoy Leksaker byter ägare på många håll i Sverige. Förutom begagnathandeln mellan privatpersoner på nätet finns det specialiserade butiker. Många barnloppisar arrangeras där både kläder och leksaker byter ägare. Det är bra produkter att byta, barnen tröttnar ofta på dem innan de gått sönder och det kan vara pedagogiskt att dela istället för att handla nytt. En organisation som samarbetar med ett flertal kommuner, och dessutom vill lära barnen någonting, är Retoy. Deras leksaksbytarträffar är mer småskaliga än leksaksloppisen i Linköping, men med en annan ambition. Deras idé är att barn lär sig genom lek, inte information. Retoy använder lek som ett sätt att lära ut att dela och att byta som en del av en mer hållbar konsumtion. De passar även på att prata med barnen om deras rättigheter enligt barnkonventionen, som går som en röd tråd genom verksamheten. Lek först, ta hem sedan Rent praktiskt går en leksaksbytaraktivitet till på följande sätt. Retoy anlitas, och tillsammans med en partner, till exempel en kommun, bygger man upp en färgglad yta på 30 till 50 kvadratmeter där det ska lekas. Retoy har alltid med en del leksaker som de samlat in på annat håll, men framförallt tar barnen med leksaker som de checkar in. De får en stämpel för varje sak de lämnar. Sedan är det bara att börja leka! Alla incheckade leksaker sorteras av volontärer tillsammans med föräldrarna och de som kan innehålla farliga kemikalier plockas bort. Detta ökar även föräldrarnas kunskap om vilka leksaker som kan innehålla farliga ämnen. Barnen får leka, rita och prata och när de vill får de använda stämplarna för att ta med sig sina nya favoritleksaker hem. Under Retoys tre första år bytte barn över leksaker. Under 2014 genomfördes fyra aktiviteter i samarbete med Lerums kommun i Västsverige. Lärdomar därifrån är att engagerade volontärer är nyckeln till en lyckad bytesdag då målen för vad barnen ska uppleva och lära sig är höga. För att nå dem behövs volontärer som deltar flera gånger och då för med sig kunskap till nästa tillfälle. Att ha aktiviteten i samband med andra event ger fler besökare och många glada miner, hos stora som små. 12

17 Så kan man gå till väga Samarbeta med ett större event för att få besökare Samla in leksaker på ÅVC Informera om insamling och loppis Ordna med transport till loppisen Ha gärna flera partytält för att vädersäkra och möjliggöra lagerhållning och rengöring Personal behövs för att kontinuerligt plocka fram och rengöra leksaker Skänk de leksaker som blir över till sjukhus eller vårdcentraler Tänk på! Ha tillräckligt med personal under dagen! Undvik! Trasiga eller smutsiga leksaker är inte roliga! Mer information Information om alla aktiviteter på Tekniska verkens Familjens dag och länkar till arrangörerna. Retoy arrangerar mer än bara bytesaktiviteter och beskriver sin verksamhet mer ingående på sin webbsida. Citat Allt fler familjer har börjat ta med leksaker till loppisen. Föräldrarna tycker det är mer pedagogiskt att byta... än att bara ta. Linda Genander, Information hushållsavfall, Tekniska verken i Linköping Att det är återkommande och anordnas i flera kommuner skapar ett större sammanhang. Jag tror det behövs för en beteendeförändring. Karin Lindblad- Johansson, projektledare, Lerums kommun 3.3 Möbler till studentrum På Gastelyckans återvinningscentral (åvc) i Lund slängdes tidigare sängar, soffor och andra möbler varje år. Välgörenhetsorganisationerna såg dem som osäljbara och ville inte ha dem. Ett samarbete mellan fyra organisationer gör nu att många möbler får ett nästa hem. Second hand-butiker som drivs av välgörenhetsorganisationer är ingenting nytt. Det finns ett antal butikskedjor och en mängd lokala butiker runt om i landet. Dessa gör en stor nytta både för miljön genom återanvändning och genom att låta överskottet gå till social verksamhet. Att dessa organisationer samlar in kläder och annat på kommunens återvinningscentral är inte heller ovanligt. Men i Lund finns en butik och ett samarbete som tagit det ett steg längre för att hantera större möbler på ett bättre sätt. Svårt att hantera möbler De vanligaste varorna som organisationerna tar vara på är kläder och mindre husgeråd. Dessa är lätta att hantera i en butik, tar liten plats och ger ett bra pris per objekt. Möbler är däremot skrymmande och kräver mycket butiksyta vilket medför en stor kostnad även om säljpriset kan vara bra. Detta gör att många organisationer behöver avvisa möbler i bra skick som istället går till energiåtervinning. Granne med studentbostäderna För att göra försäljningen av möbler tillräckligt lönsam för att bli intressant att sälja behövs en större efterfrågan och genom den en större genomströmning av produkterna. I Lund hittade man en målgrupp i studenterna och 2014 öppnade Erikshjälpen Second Hand och Pingstkyrkan en butik med ett stort utbud av möbler i anslutning till studentbostäder. Studenterna flyttar ofta och med begränsade ekonomiska medel ger det en hög efterfrågan på billiga möbler. Att de ofta saknar bil och möjlighet att ta sig till större möbelvaruhus gör läget på högskoleområdet än mer attraktivt. 13

18 Butiksytan på kvadratmeter upplåts av Akademiska Hus som en åtgärd för att underlätta miljövänliga lösningar för de boende. Möbler är i speciellt fokus men butiken innehåller även andra varor. Butiken har på kort tid blivit välbesökt av både studenter och andra lundabor. På Gastelyckans ÅVC har man placerat en särskild container för insamling av möbler som sedan säljs i butiken. Erikshjälpen tömmer containern och håller den prydlig. Den är placerad på återvinningscentralen för att vara det första besökaren ser och inlämningen av möbler täcker väl försäljningsbehovet. Började med ett examensarbete Idén till denna hantering av möbler kom från renhållningsbolaget Sysav som upplevde att mycket möbler slängdes på deras återvinningscentraler. En examensarbetare inventerade mängderna och möjligheterna att göra någonting bättre av möblerna. Examensarbetet visade på att second hand-försäljning kunde fungera och studenten anställdes som projektledare. Diskussioner påbörjades med intresserade aktörer. Erikshjälpen second hand hade redan en butik i Lund och vågade satsa på idén. Det största hindret var att hitta en stor, central lokal med låg hyra. Akademiska Hus bidrag med lokal var nödvändigt för att starta verksamheten. Under två år kommer butiken drivas i denna lokal för att se om verksamheten blir lönsam. Butiken bygger på ett samarbete mellan välgörenhetsorganisationer och avfallsinsamlare, vilket också kretsloppsparker gör. Den viktiga skillnaden är tillgängligheten för köparna. Så kan man gå tillväga Bjud in relevanta aktörer Kartlägg möjligheter för insamling på ÅVC Leta efter lämpliga områden för butik, var finns kunderna? Hitta en billig lokal Arbeta fram en fungerande ansvarsfördelning mellan kommun och samarbetspartner Tänk på! Samarbeta med dem som kan branschen! Oavsett läge är möbelförsäljning dyr i drift då det kräver stor yta. Citat Det är bra att ha en grund färdig när man går ut och pratar med aktörer men det är viktigt att lämna spelrum för alla att komma med egna förslag. Ellen Lindblad, projektledare, Sysav Utveckling AB 3.4 Enkel och snygg återanvändning i kvarteret Bostadsbolaget i Göteborg har skapat en attraktiv möjlighet för grannarna på Husargatan i Haga att byta saker med varandra. I det specialdesignade återbruksrummet kan hyresgästerna lämna föremål som de inte längre behöver eller tröttnat på och ta med sig saker som någon annan lämnat. Återbruksrum i ny tappning Det allmännyttiga Bostadsbolaget i Göteborg har i olika sammanhang försökt skapa bytesrum för föremål som söker nya ägare. Ibland har dessa återbruksrum tenderat att bli ansamlingar av föremål som ingen riktigt vill ha ungefär som ett bättre grovsoprum. Det har ofta inneburit extra arbete med att hålla efter och röja bort saker ingen vill ha. När Bostadsbolaget planerade det nya återbruksrummet på Husargatan i Haga ville de därför pröva något nytt. Tillsammans med designbyrån Resense Design har Bostadsbolaget skapat ett återbruksrum med gallerikänsla. En central roll i återbruksrummet är det specialdesignade hyllsystemet Omge, som ramar in de utställda föremålen och gör att de kommer till sin rätt. Hyllsystemets utformning gör också att hyllorna inte belamras. Belysning med LED-lister på de sammanlagt knappt 40 hyllorna ger återbruksrummet ett fint och fräscht intryck. Byte grannar emellan Det är bara hyresgästerna i kvarteret som har tillgång till återbruksrummet, vilket sammanlagt rör sig om knappt 100 hushåll. Det finns ingen gräns för hur många föremål man får ställa in i återbruksrummet eller ta med sig därifrån. Mer information Erikshjälpens webbsida beskriver deras verksamhet och möbelbutiken i Lund. 14

19 Det är stor bredd på vad som ställs in i rummet. Allt från böcker och bruksföremål, exempelvis skålar och elektriska köksmaskiner, byter ägare, men även exempelvis leksaker och lampor. Enstaka finare plagg som kostymer och klänningar hängs upp på galgar men annars är grundidén att det är saker som ska bytas. För kläder finns det annars en insamlingsbehållare för begagnade textilier i återbruksrummet. Tydliga husregler Reglerna för vilka föremål som får lämnas i återbruksrummet och hur de ska behandlas är tydliga och uppsatta på en tavla i rummet. Grundregeln är att gett är gett och föremålen ska vara hela, rena och fungera. Bostadsbolaget har rätten att rensa ut saker från återbruksrummet vid behov och om saker stått för länge skänks de vidare till välgörenhet via Human Bridge som även ansvarar för tömningen av textilbehållaren. Så kan man gå tillväga Säkerställ att personalen som är ansvarig för att återbruksrummet fungerar är engagerad i rummet och gillar idén om de inte är intresserade eller inte ser poängen med det faller det inte väl ut Var tydlig med vilka regler som gäller för att lämna och hämta föremål Använd en genomtänkt design för att skapa ett rum där fungerade föremål byts och undvik att rummet omvandlas till en avstjälpningsplats för skrymmande och trasiga saker Bostadsbolagets personal i form av kvartersvärden och miljövärden tittar till återbruksrummet varje vecka. Sedan invigningen i maj 2014 har det varken funnits behov av att röja och hålla efter eller av att rensa ut saker. Förutom de specialdesignade hyllorna kan detta även bero på att det är relativt miljömedvetna boende i kvarteret. Kostnader Återbruksrummet installerades i ett befintligt rum. Kostnaderna för att måla om och byta belysning och för de specialdesignade hyllorna (design och snickeri) landade på runt kronor, varav Bostadsbolaget fick kronor i bidrag från Göteborgs Stads miljöprogram. Driftskostnaderna bedöms såhär långt som försumbara eftersom personalen som tittar till återbruksrummet ändå befinner sig i området och det hittills inte funnits behov av att röja ut föremål. Totalt äger de runt 300 allmännyttiga bostadsföretagen bostäder och flertalet av dem ägs av kommunerna. Att öka antalet återbruksrum innebär en stor potential för kommuner och kommunala bostadsbolag att aktivt arbeta med avfallsförebyggande. 15

20 Tänk på! Utan engagerad personal går det inte den som ska hålla ögonen på återbruksrummet måste brinna för idén! Undvik! Förhindra att återbruksrummet förvandlas till ett rum för grovsopor med halvtrasiga föremål som ingen vill ha! Mer information Du kan läsa mer om projektet under: https://www.bostadsbolaget.se/om-bostadsbolaget/ Pressrum/Pressmedelande-nyheter/Inramataterbruksrum-invigt/ Citat Det handlar mer om att ändra attityder än om att kortfristigt minska restavfallet i nämnvärd utsträckning. För att göra det skulle man behöva införa återbruksrum i mycket större omfattning. Eva Bengtsson, miljöstrateg på Bostadsbolaget Det speciella hyllsystemet gör att man blir påverkad att bara ställa dit saker som verkligen har ett värde för någon annan. Eva Bengtsson, miljöstrateg på Bostadsbolaget 3.5 Värdet av gamla cyklar En cykel som får rätt vård kan rulla länge, en cykel utan ägare rullar inte alls. Övergivna cyklar som rensas bort är en resurs som kan göra flerfaldig nytta. Att cykla lyfts ofta fram som ett miljövänligt och hälsosamt sätt att ta sig fram. Det finns dock gott om cyklar som står oanvända år efter år i cykelställ och cykelrum. Många slängs även på ÅVC efter att ha slitits av tid, snarare än av användning. Bostads AB Mimer, ett kommunalt bostadsbolag i Västerås, gör cykling ännu mer miljösmart och prisvärt genom återbruk och reparation. Hyr ut hittade cyklar Verkstaden kallas Recykling och ligger i en tidigare oanvänd källarlokal. Här rustas gamla cyklar upp för att sedan hyras ut till utbytesstudenter vid Mälardalens högskola. Västerås är en bra cykelstad, men för långväga studenter som bara ska vara där några terminer är cykelköp inte alltid praktiskt. För 800 kronor per termin, eller kronor om året, får de en fungerande restaurerad cykel. 500 kronor av dessa är deposition så hyran är låg. Då ingår även fria reparationer för normalt slitage. Hösten 2014 var ett fyrtiotal cyklar uthyrda vilket är samtliga cyklar som hunnit restaureras sedan projektet startades. Få verksamheten att rulla Mimer rensar sina bostadsområden från övergivna cyklar varje år. Genom ett samarbete med avfallsbolaget VafabMiljö får de även cyklar från en av deras återvinningscentraler. Sammanlagt blir det hundratals cyklar om året att reparera eller plocka reservdelar ifrån. I nuläget är en person anställd och en person som arbetstränar. Verkstaden drivs av Mimer, som sköter administrationen, men målet är att det ska kunna drivas som ett socialt företag inom ett par år. Då är tanken att runt 200 cyklar är uthyrda och att verkstaden även reparerar cyklar med begagnade reservdelar. VafabMiljö och Hyresgästföreningen sponsrar verksamheten. Arbetsträning är ett av syftena med projektet och det är viktigt med en kompetent och engagerad person som kan sköta verksamheten. Det är också viktigt att föra en dialog med stadens cykelhandlare. Det är inte meningen att Recykling ska konkurrera med dem, utan snarare att vända sig till nya kunder som annars inte hade köpt en cykel. Detta blir extra viktigt när målgruppen breddas från endast utbytesstudenter. Använd de resurser som finns Recykling behöver idag finansiering och det är inte troligt att verksamheten kan gå med vinst. En fördel för Recykling har varit att kunna använda en lokal som stått tom. Cykelställen måste rensas regelbundet oavsett så kostnaden för cyklarna är låg. Utan samordning med arbetsmarknadsinsatser som arbetsträning är det svårt att få ekonomi i en verksamhet som Recykling. Recykling har varit mycket uppskattat och ser ut att fortsätta växa. Framgångsfaktorer är att utnyttja de resurser som finns till hands och anpassa tjänsten efter rätt målgrupp. Tack vare Recykling kommer många cyklar fortsätta rulla i Västerås. 16

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång? Christina Jonsson 22 februari 2012 1 Jag kommer att ta upp: Den kommande nationella avfallsplanen

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013 Dags för kläderna att komma ut ur garderoben - Klädbytardagen 2013 Har du glömt något i garderoben? Har du några vardagskläder i garderoben som du inte har använt det senaste året? Kanske hänger det kavajer

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när? - Elbussar på Orust- Varför, hur och när? Sveriges Miljömål Generationsmålet Presentationsmaterial och diskussionsnoteringar från möte i Kajutan 24 september 20 Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Förebygga avfall inom omsorgen i Hässleholms kommun

Förebygga avfall inom omsorgen i Hässleholms kommun Renhållningsordning Bilaga 7 Förebygga avfall inom omsorgen i Hässleholms kommun Samarbetsprojekt Hässleholm Miljö och omsorgsförvaltningen Åsa Lindskog, Tyréns Oktober 2012 1 Innehållsförteckning 1 Syfte

Läs mer

A3 Från avfallshantering till resurshushållning

A3 Från avfallshantering till resurshushållning A3 Från avfallshantering till resurshushållning Nationella avfallsplanen och programmet för att förebygga avfall. Goda exempel! Catarina Östlund och Maria Ivarsson, NV Europa minskar avfallet Anna-Carin

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Synpunkter på förslaget Nationellt avfallsförebyggande program, ärendenummer NV-09596-11.

Synpunkter på förslaget Nationellt avfallsförebyggande program, ärendenummer NV-09596-11. Synpunkter på förslaget Nationellt avfallsförebyggande program, ärendenummer NV-09596-11. Inledning Det är glädjande att läsa förslaget med dess tydliga argumentation för en ökad återanvändning. Vi har

Läs mer

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1 Hållbar konsumtion Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1 Växthusgaser utsläpp av svensk konsumtion 1993-2010 Naturvårdsverket

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu!

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu! Minska matsvinnet Erbjud dina gäster att ta hem resterna i doggybag Nyhet: Doggybag Beställ nu! Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad Så här jobbar

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

BATTERIER OCH ELAVFALL

BATTERIER OCH ELAVFALL BATTERIER OCH ELAVFALL En kunskaps- och attitydundersökning för Naturvårdsverket Utförd av Trivector Information, maj 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 1 Inledning

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN!

LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN! LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN! 1 6 Låt barnen leka sig till en bättre värld i er kommun! I leken är allt möjligt! Lek är något som förenar alla barn, vart vi än befinner oss. Hos

Läs mer

1.499:- Exkl moms. HÅLLBARA IT-KÖP MED KONKRETA MILJÖVINSTER

1.499:- Exkl moms. HÅLLBARA IT-KÖP MED KONKRETA MILJÖVINSTER Skolspecial HÅLLBARA IT-KÖP MED KONKRETA MILJÖVINSTER PROVDATOR TILL HALVA PRISET! HP Elitebook 8440p Windows 7 Pro / Intel Core i5 / 4096 MB 1.499:- Genom att handla begagnat av Inrego höjer vi prestandan,

Läs mer

döden i datorn SPN-uppdrag

döden i datorn SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Datorn på jobbet 1. Dator på jobbet intervju Väldigt många vuxna har inte bara en dator hemma som de använder ofta, de har en på jobbet också. Men, vad använder de egentligen sin dator till

Läs mer

Mer retro, mindre skräp och förnuftig konsumtion!

Mer retro, mindre skräp och förnuftig konsumtion! Hässleholm 2020 är Skånes Vintage centrum Mer retro, mindre skräp och förnuftig konsumtion! Resursoptimeringsplan (del 2 av kommunens Renhållningsordning) Detta dokument är del 2 av Hässleholms kommuns

Läs mer

Handlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete!

Handlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete! Handlingsplan Genom att arbeta med övningarna i Energifallet blir alla på skolan mer energismarta. Nästa steg är att låta arbetet bli långsiktigt så att skolans energislukande kan minska även på sikt.

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2 Bazaar Swinga Bazaar är en app och webbtjänst som gör det enkelt och tryggt att låna och hyra saker av varandra. Med hjälp av mobilen kan vi dela med oss av saker vi sällan använder, eller få tag på något

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Avfallsplan Kick off 2013-01-30

Avfallsplan Kick off 2013-01-30 Kick-off Agenda 09.00 Introduktion Gunnar Peters/Svante Stomberg 09.30 Delprojekt 1,2,7 Fredrik Seger 09.45 Delprojekt 3, 8 Ofelia Hendar /Per Karlsson 10.00 Delprojekt 4 Hans Skoglund 10.15 Delprojekt

Läs mer

GÅRDAGENS TEXTIL - MORGONDAGENS MODE

GÅRDAGENS TEXTIL - MORGONDAGENS MODE GÅRDAGENS TEXTIL - MORGONDAGENS MODE Borås 15 september Yvonne Augustsson 2 Utmaningar idag globalt och i Sverige KlimaSörändringar Utarmning av biologisk mångfald VaXenbrist MiljögiZer Ökad befolkningsmängd

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet? Några frågor om hämtning av hushållsavfallet Fråga A1 Hur ofta hämtas ditt hushållsavfall? Välj det alternativ som stämmer bäst Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Fråga A2 Hur är du med följande

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Framtidens sparform TIPS

Framtidens sparform TIPS Framtidens sparform Bli Miljönär-vänlig! Genom att hyra, låna, laga och reparera kan du spara pengar och samtidigt bidra till att förebygga avfall. Allt du konsumerar blir ett avfall, förr eller senare.

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur!

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! NU har vi BÖRJAt SAMLA IN MATAVFALL Du kan göra en insats för miljön genom att sortera ut ditt matavfall och lämna det för hämtning. Varför ska vi börja samla in

Läs mer

Naturvårdsverket Batterier och elavfall

Naturvårdsverket Batterier och elavfall Naturvårdsverket Batterier och elavfall Maj 2013 Utförd av CMA Research AB Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-11-05 1 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Som tillsynsmyndighet

Läs mer

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket EkoMatCentrum Eva Fröman EkoMatCentrum Mimi Dekker Eva Fröman Ekomatsligan & Lilla Ekomatsligan Föreläsningar och kurser om mat, klimat

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Den enkla guiden till ert nya kontor

Den enkla guiden till ert nya kontor Den enkla guiden till ert nya kontor Följande punkter har tagits fram för att hjälpa dig när du byter kontor eller gör förändringar på ditt kontor. När det gäller att möblera en arbetsmiljö har de flesta

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-09-03. Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-09-03. Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018 ii sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 17 (24) 212 Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018 Dnr 2013/293 INLEDNING Sala kommun har erbjudits möjlighet

Läs mer

Hur tycker du att framtidens avfallshantering ska se ut i Nacka?

Hur tycker du att framtidens avfallshantering ska se ut i Nacka? 2012-09-05 1 (6) ENKÄT LGH Hur tycker du att framtidens shantering ska se ut i Nacka? Som en del i arbetet med en ny splan för Nacka kommun vill vi veta vad du tycker är viktigt och vad du tycker bör förbättras!

Läs mer

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall orebro.se Matavfall Det här sorterar du ut, lägger i matavfallspåsen och sedan i det bruna kärlet som finns i anslutning till fastigheten

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Rapport Passivhusdagarna 2009

Rapport Passivhusdagarna 2009 Rapport Passivhusdagarna 2009 Förord: Den 6-8 november anordnades Passivhusdagarna 2009 i Västra Götaland. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Statistik är en mycket viktig branschfråga.

Statistik är en mycket viktig branschfråga. Avfall Web för din skull! Introduktion till Avfall Sveriges statistikverktyg Statistik är en mycket viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av

Läs mer

Ren. information NYHET! Sophämtning. vårens helger. Nu skickar vi SMS till dig. Brunt kärl +påshållare +påsar=sant. Babsan ger matsmarta tips

Ren. information NYHET! Sophämtning. vårens helger. Nu skickar vi SMS till dig. Brunt kärl +påshållare +påsar=sant. Babsan ger matsmarta tips Ren information om avfall och miljö till dig som bor i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. 2015 Samhällsinformation från Gästrike återvinnare NYHET! Nu skickar vi SMS till dig Brunt

Läs mer

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur!

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! NU BÖRJAR VI SAMLA IN MATAVFALL Du kan göra en insats för miljön genom att sortera ut ditt matavfall och lämna det för hämtning. Varför ska vi börja samla in matavfall?

Läs mer

Rapport Myrorna: Älska återanvändning!

Rapport Myrorna: Älska återanvändning! Rapport Myrorna: Älska återanvändning! 1 Förord Myrorna samlar in 8000 ton kläder och annan textil samt stora volymer inredning varje år. Återanvändning är ett viktigt verktyg för hållbar konsumtion och

Läs mer

1(7) 2014-08-21. Eskilstuna Energi och Miljö Postadress: 631 86 Eskilstuna Besöksadress: Kungsgatan 86 Telefon: 016-710 23 00 eem.

1(7) 2014-08-21. Eskilstuna Energi och Miljö Postadress: 631 86 Eskilstuna Besöksadress: Kungsgatan 86 Telefon: 016-710 23 00 eem. 1(7) 2(7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Återvinningscentral (ÅVC)... 3 3. Intressenter och verksamheter... 5 4. Projektekonomi... 7 3(7) 1. Inledning Denna bilaga beskriver Kretsloppsparkens

Läs mer

Bilaga 4, Enkät kundundersökning avfallshantering 2013

Bilaga 4, Enkät kundundersökning avfallshantering 2013 Bilaga 4, Enkät kundundersökning avfallshantering 2013 Avf_13_Svenljunga v1.0 Sweco Environment 2013 Enkät Avfallshantering 2013 Så här gör du Markera ditt svar för varje fråga. Under varje frågeområde

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

DIN MEST KOMPLETTA LEVERANTÖR.

DIN MEST KOMPLETTA LEVERANTÖR. DIN MEST KOMPLETTA LEVERANTÖR. VÄLKOMMEN TILL VÅR VÄRLD Att delta på mässor är en investering, och som med alla investeringar ska den naturligtvis ge resultat. Vi på L-Konsult Exhibition är specialister

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Kassation Sundsvall Landstinget Västernorrlands miljöeffektiviseringsprojekt kring matavfall

Kassation Sundsvall Landstinget Västernorrlands miljöeffektiviseringsprojekt kring matavfall Kassation Sundsvall Landstinget Västernorrlands miljöeffektiviseringsprojekt kring matavfall En studie av processen dess påverkansfaktorer och utfall, samt utveckling av en modell för arbete med att reducera

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer