Rapport: 2015:03 Finansierad av Avfall Sverige ISSN Goda exempel på avfallsförebyggande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport: 2015:03 Finansierad av Avfall Sverige ISSN 1103-4092. Goda exempel på avfallsförebyggande"

Transkript

1 Rapport: 2015:03 Finansierad av Avfall Sverige ISSN Goda exempel på avfallsförebyggande

2

3 FÖRORD Det finns inget avfall Avfall Sveriges vision säger egentligen allt om var fokus ska ligga inom avfallsområ-det i Sverige framöver men det är en bit kvar. I Sverige är vi bra på att ta hand om det avfall som uppstår i samhället. Mycket återstår att göra med bättre insamlingssystem och mer återvinning, men själva grundproblemet är att det uppstår för mycket avfall. Vår konsumtion förbrukar råvaror och energi som bidrar till miljö- och klimatpåverkan. Med denna sammanställning av goda idéer och exempel på förebyggande, som IVL Svenska Miljöinstitutet hjälpt oss ta fram, hoppas vi kunna inspirera till nya initiativ kring förebyggande av avfall för kommuner och avfallsbolag. Avfallsförebyggande är långt större än avfallshantering och handlar om att förebygga avfall uppströms, det vill säga innan avfallen uppstår. Exemplen är därför valda ur ett brett perspektiv och kan användas i olika delar av den kommunala verksamheten. För att du som läsare lätt ska hitta det du är mest intresserad av har exemplen delats in i fyra huvudgrupper även om de inte är jämnt fördelade över dessa: 1. Kommunens egen verksamhet som bland annat rör inköp och utbildning. 2. Service till invånarna hur kommunen kan engagera, inspirera och förändra 3. Avfallsförebyggande genom tillsyn påverkan på verksamheter 4. Avfallsförebyggande upphandling hur leverantörer påverkas Har just din kommun varit framgångsrik med att förebygga avfall inom något områ-de vill vi förstås få reda på det inför nästa version av denna idébok. Kontakta Åsa Lindskog, på Avfall Sverige Trevlig läsning! Weine Wiqvist, VD Avfall Sverige

4 INNEHÅLL 1 Inledning 1 2 Kommunens egen verksamhet För bra för att kastas återanvänd funktionellt överskott! Premiumprodukter och fler datorer genom upphandling av rekonditionerad IT-utrustning Mindre matsvinn, minskade kostnader och friskare patienter Anpassade lösningar: En nyckel till mindre blöjavfall i äldreomsorgen Tänk nytt sy om! 9 3 Service till invånarna Hitta till återanvändningen! Lär genom att leka! Möbler till studentrum Enkel och snygg återanvändning i kvarteret Värdet av gamla cyklar När bra mat inte blir såld Lunchlåda minskar matsvinnet Kaffemuggen för mer än en kopp Dela är det nya äga 20 Fritidsbanken 21 Världens första verktygspool 22 Låna av grannen 24 4 Avfallsförebyggande genom tillsyn 25 5 Avfallsförebyggande i upphandlingar 27 6 Referenser 29 4

5 1 INLEDNING Avfallsmängderna ökar Sverige har i många år varit bra på att sortera och återvinna avfall, men vi har också producerat allt mer avfall för varje år som gått. Detta har ätit upp miljövinsten av en bättre avfallshantering 1. I projektet Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering tog IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) och Profu AB, på uppdrag och i samarbete med bland andra Avfall Sverige, fram indikatorer för hushållsavfall [1]. I figuren kan man se att indikatorn F1, som beskriver hur resurseffektiv avfallshanteringen är, har blivit stadigt bättre över tid. Ett högre värde indikerar en lägre miljöpåverkan givet oförändrade avfallsmängder. Men när även den kontinuerliga avfallsökningen räknas in, som i indikatorn F2, ser man att det inte hänt särskilt mycket de senaste 25 åren. Miljövinsten med bättre avfallshantering har alltså ätits upp av de ökade avfallsmängderna och den totala miljöpåverkan har därmed varit relativt konstant. Detta visar tydligt på vikten av avfallsförebyggande. Intresset för förebyggande ökar Föregångaren till denna idébok [2] togs fram 2011 när begreppet avfallsförebyggande fortfarande var ganska nytt och mycket har hänt sedan dess. Sverige har fått ett nationellt program för avfallsförebyggande Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle [3]. Programmet visar på praktiska åtgärder för företag, branschorganisationer, myndigheter, kommuner och landsting vad just de kan göra för att minska avfallet. Man har i programmet fokuserat på områdena mat, textil, elektronik och bygg- och rivning och flera av dessa områden återkommer som goda exempel i denna idébok. Sverige har också fått en ny nationell avfallsplan Från avfallshantering till resurshushållning [4] med ett tydligt budskap att det inte längre handlar om att bara hantera avfall utan också minska uppkomsten av det. Både nationella programmet för förebyggande av avfall och den nationella avfallsplanen bygger på EU:s ramdirektiv för avfall, som för de flesta av oss introducerade avfallshierarkin när det kom Där lyftes tydligt att förebyggande och återanvändning ska ges högsta prioritet och att det viktigaste vi kan göra alltså är att minska både avfallets mängd och farlighet. Ökningen av hushållsavfall har planat ut något de senaste åren samtidigt som den svenska ekonomin fortsatt att växa. Det tyder på att någonting har hänt. Vi kan ha blivit bättre på att förebygga avfall och även se de ekonomiska vinsterna med att förebygga avfall. Det är förstås för tidigt att säga något med säkerhet, men om det är så kan du säga till dina barnbarn att du var med när det hände! Avfall Sverige har under flera år varit nationell värd för Europa minskar avfallet -veckan som lockat fram flera goda exempel på avfallsförebyggande, som exempelvis leksaksbytardagar och matsvinnskampanjer. Under en vecka varje höst anordnas aktiviteter runt om i hela Europa som visar på hur miljön påverkas av vårt avfall och hur vi alla gemensamt kan göra något för att minska avfallet. Under 2015 drar Avfall Sverige även igång en nationell kampanj kring avfallsförebyggande med informationsmaterial och pedagogiska fakta kring miljönyttan av att förebygga avfall. Kampanjen bygger på styrkan i att Sveriges alla kommuner kan arbeta mot ett gemensamt mål och lokalt påverka både invånare och verksamheter att förebygga avfall. 1 Rapporten om avfallsindikatorer hittar du på 1

6 Varför inte bara återvinna? Ofta när avfallsförebyggande eller återanvändning tas upp är det någon som tycker att det är bättre att bara återvinna, vare sig det gäller återvinning av material eller energi. Det som glöms bort då är att en produkt fyller en funktion som har ett värde, både ekonomiskt och miljömässigt. Detta värde är så gott som alltid högre än värdet på materialet eller energin ut från återvinningen. Ett enkelt sätt att tänka är att vi återvinner material, men återanvänder produkter. Och vem skulle egentligen välja en hög med plankor framför ett hus? I exemplet om Malvin som du kan läsa om senare i denna idébok sparar Malmö stad 5 miljoner kronor om året på effektiv återanvändning istället för återvinning och nyproduktion. Avfallskostnaden är låg, men inköpskostnaden är hög. Malmös besparing motsvarar över 10 lärartjänster, så det finns helt klart pengar att spara på att förebygga avfall! Miljöfördelar med att förebygga och återanvända Att vi hanterar vårt avfall bättre minskar alltså den totala miljöpåverkan från avfallet men potentialen av att förebygga är ändå högre. De flesta miljöproblem vi har idag är kopplade till de material och andra resurser vi använder i samhället. Avfallsförebyggande har en nyckelroll att minska miljöpåverkan från konsumtion på flera nivåer. Vi kan: minska konsumtionen, t.ex. genom att köpa få, men hållbara produkter; minska resursanvändningen för vår konsumtion, t.ex. genom att köpa materialsnåla produkter och konsumera återanvända produkter, t.ex. genom second hand. Flera exempel i denna idébok handlar om hur vi istället för att köpa kan hyra, dela och ärva produkter av och med varandra. Framförallt produkter vi använder sällan, som vissa verktyg eller kläder, kan ju vara bättre att dela med andra. På så vis kan man både ha produkter av en högre kvalitet och slippa lagra så många produkter hemma när de inte används. De nationella miljömålen Sverige har 16 nationella miljömål som ger en inriktning för ett mer hållbart Sverige [5]. Det är dessa i samklang med EU:s direktiv som styr hur miljöarbetet organiseras nationellt för att nå det övergripande generationsmålet: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. De 16 nationella miljömålen: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Miljömålen är ett viktigt redskap både på regional och lokal nivå och en mycket stor andel av Sveriges kommuner arbetar också med miljömål som ett verktyg för lokal utveckling. Det miljömål som har störst påverkan på avfall och avfallsförebyggande är nummer 15 God bebyggd miljö, där hållbar avfallshantering beskrivs som att: Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Detta mål är förstås tydligt kopplat till att förebygga avfall. Det har i samband med miljömålen även föreslagits ett antal nya etappmål där avfallsförebyggande är viktiga delar, bland annat för avfall generellt och för textil specifikt. För avfall generellt föreslås: 2

7 Det är enkelt för hushåll och verksamheter att lämna produkter till återanvändning och avfall till förberedelse för återanvändning. [6] För textil har man valt att gå ännu längre och sätta ett siffersatt mål för återanvändning av textil: År 2020 återanvänds 40 procent av de textilier som satts på marknaden. [7] Klimatvinsten med förebyggande De goda exemplen i denna idébok har flera tydliga miljövinster och här ges exempel på vikten av avfallsförebyggande inom de fyra fokusområdena textil, elektronik, mat och bygg- och rivningsmaterial. Den stora skillnaden mellan förebyggande och återvinning leder till att även en mindre förändring mot förebyggande kan göra större skillnad än hela återvinningen. Textil Att förebygga ett kg textil, motsvarande ungefär två par jeans, minskar koldioxidutsläppen med ca 15 kg, att återanvända det minskar koldioxidutsläppen med ca nio kg 2 medan återvinning endast minskar koldioxidutsläppen med noll till tre kg. [8] Elektronik Att inte köpa en ny bärbar dator minskar koldioxidutsläppen med upp till 700 kg. [9] Variationen är stor mellan olika datorer men återvinningen där plastdelarna fortfarande ofta går till energiåtervinning kan i vissa fall öka koldioxidutsläppen ytterligare. Mat Att förebygga matavfall minskar koldioxidutsläppen tio gånger mer än att göra biogas för fordon. [10] Bygg- och rivningsmaterial Att förebygga eller återanvända en betongbalk på tre ton minskar koldioxidutsläppen med drygt 300 kg. [11] Att återvinna den ger i regel ingen besparing alls. 2 Vi köper fler plagg när de återanvänds eftersom de är billigare. 3

8 2 KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET 2.1 För bra för att kastas återanvänd funktionellt överskott! Saker som är för bra för att kastas finner sedan en tid tillbaka ett nytt liv inom Malmö stads förvaltningar genom förmedlingstjänsten Malvin. Malvin beskrivs något förenklat som ett internt Blocket för en kommun, ett landsting eller annan större organisation. Alla anställda inom Malmö stad kan lägga upp saker i Malvin som de inte längre behöver i den egna verksamheten, men som kan användas i andra delar av kommunen. Det är mycket möbler som förmedlas, men även leksaker, datorer, vitvaror och annat får ett nytt liv genom tjänsten. Grunden till Malvin tillhandahålls av företaget off2off. Så funkar det Tjänsten Malvin bygger på förmedling av produkter inom Malmö stad. Produkter som inte längre behövs i en del av den kommunala verksamheten visas upp på en webbsida och kan användas där behov för produkten finns. Tjänsten är endast öppen för byten inom kommunala verksamheter. Det går alltså inte för privatpersoner att köpa, sälja eller byta via tjänsten. Produkten beskrivs med rubrik, beskrivning, kategori och var den finns. Den som lägger upp en produkt får även göra en grov uppskattning av skicket på produkten i en sexsiffrig skala från nyskick till reservdelsobjekt. Kopplat till förmedlingstjänsten finns även en rad kringtjänster för att få produkterna att lättare byta användare och uppgradera dem. Här har Malmö valt att integrera befintliga strukturer inom den kommunala verksamheten, exempelvis arbetsmarknadsåtgärder, för att erbjuda transport, måleri, möbel-tapetseri, snickeri, re-design och smide för att förädla och förlänga livet på de produkter som behöver repareras. Genom att tjänsten sker helt inom en huvudman, i Malmös fall Malmö Stad, berörs återanvändningen inte av upphandlingsregler utan förmedlingar kan ske helt fritt mellan verksamheterna. Så kan man gå tillväga Kontrollera att ni har underlag för en fungerande bytesmarknad genom en inventering Välj om ni vill utveckla en egen tjänst eller använda en befintlig leverantör Om ni utvecklar en egen tjänst, ta lärdom av befintliga tjänster Förankra tjänsten i gräsrötterna och visa på möjligheterna istället för krav på användning Följ upp miljömässiga och ekonomiska effekter och kommunicera dem tydligt Effekter i plånboken och på miljön Malvin bidrar till att Malmö använder invånarnas skattemedel bättre samtidigt som kommunens totala miljöpåverkan minskar en riktig win-win-situation. Genom förmedlingstjänsten kan pengarna läggas på verksamheten istället för på inventarier. När möbler, skolmaterial, elektronik, vitvaror med mera återanvänds istället för att slängas förlängs deras aktiva livslängd och deras miljöpåverkan minskar. Återanvändningen minskar också behovet av långväga transporter eftersom produkterna bara behöver omlokaliseras inom kommunen. Användandet av Malvin minskar årligen inköpsbehovet i Malmö stad med ca 5 miljoner kronor, motsvarande över 10 lärartjänster. Samtidigt minskar återanvändningen, grovt räknat, utsläppen av koldioxid med 130 ton lika mycket som nästan 50 bilar släpper ut under ett års genomsnittlig körning. Tänk på! En intern förmedlingstjänst kräver en stor grupp aktiva användare. Undvik! Tvinga ingen att använda, utan tala om möjligheter! Mer information Off2off är leverantören bakom tjänsten Malvin. På deras webbsida finns mer information om hur du går tillväga för att starta din kommuns Malvin. Malvins webbsida är öppen för alla, även om det bara är anställda inom Malmö stad som kan förmedla produkter. 4

9 Citat Äntligen tar vi ett samlat grepp för att främja återanvändningen och hållbar konsumtion inom kommunen. Med tjänsten förenklas den interna förmedlingen av fullt användbara möbler, böcker och hjälpmedel på ett smidigt sätt. Lari Pitkä-Kangas (MP), kommunalråd Malmö stad Det känns helt rätt att det som är över hos oss när vi saknar lagringsmöjlighet, kan göra nytta någon annanstans. Detta tänkande behöver vi alla utveckla, då jordens resurser faktiskt är begränsade. Birgitta Vourinen, rektor Skåreskolan i Karlstad 2.2 Premiumprodukter och fler datorer genom upphandling av rekonditionerad IT-utrustning Gällivare och Laholms kommun köper begagnade datorer istället för nya. Den drivande faktorn är att hålla nere kostnaderna för IT-utrustning men fördelarna är fler: nöjda användare, enhetliga premiumprodukter och möjlighet att köpa fler datorer Produktionen av datorer och andra IT-produkter har en stor påverkan på miljön. Att producera en enda laptop ger upphov till mellan 50 och 700 kilogram koldioxidekvivalenter beroende på storlek, utrustningsnivå, produktionsland och materialval. Genom att förlänga datorernas livstid går det att kraftigt minska deras miljöpåverkan. Gällivare och Laholms kommun köper och använder sedan flera år tillbaka rekonditionerade datorer. Livslängden för varje begagnad dator som köps blir genom detta tre till fyra år längre. I Gällivare köps över 99 procent av alla bärbara och stationära datorer in begagnade. I Laholm är ungefär hälften av de datorerna inom kommunen inköpta begagnade. Prisskillnaden mellan en ny och en rekonditionerad dator ligger på runt kronor, men kan i vissa fall vara ännu större. Gällivare och Laholms kommun kunde på så vis minska sina inköpskostnader för datorer med motsvarande sex respektive åtta miljoner kronor de senaste åren. Pengar som istället kan läggas på att köpa in fler datorer i skolorna och på att möta allt hårdare budgetkrav. Enhetliga premiumprodukter med garanti Eftersom begagnade datorer är billigare än nya kan kommunerna unna sig att köpa produkter av högre kvalitet. För dessa premiumprodukter spelar det i regel mindre roll om datorerna är några år gamla. Genom att handla rekonditionerad IT-utrustning har Laholms kommun kunnat bygga upp en enhetlig ITpark med likvärdiga datorer. Detta har möjliggjort en mer effektiv administration och support. Gällivare kommun har i sin tur kunnat begränsa sig till enbart en modell för stationära datorer och ett fåtal modeller för bärbara datorer. De flesta större företag som säljer rekonditionerad ITutrustning erbjuder garanti för sina produkter. Skulle alltså problem uppstå med en begagnad dator kan köparen reklamera den precis som med den ny dator. Nöjda användare I Laholms kommun har användarna av de rekonditionerade datorerna varit genomgående positiva till valet av begagnade produkter. Erfarenheterna från Gällivare kommun visar att användarna är nöjda även om enskilda personer alltid vill ha det senaste. Det finns en stor förståelse och acceptans för åtgärden då pengarna som sparas in genom att köpa begagnade datorer behövs på andra ställen i verksamheterna. Datorerna får ett tredje liv De rekonditionerade datorerna i Gällivare och Laholm används i tre till fyra år och får sedan ett tredje liv genom att de säljs eller skänks vidare för användning. Företag som köper och tar tillbaka begagnad IT-utrustning erbjuder ofta certifierade tjänster som garanterar att affärsinformation raderas och utrustningen avidentifieras på ett korrekt sätt. Även kommuner som inte själva köper begagnade datorer kan bidra till att förlänga livet på datorerna genom att sälja dessa till företag som rekonditionerar datorer för återanvändning. Detta görs exempelvis av Helsingborgs kommun, som har sålt över datorer till återanvändning, och Göteborgs Stad, som årligen säljer datorer från gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen till återanvändning. 5

10 Så kan man gå tillväga Definiera vilka datorer som egentligen behövs fundera på om ett till två år gamla datorer håller för den plan som finns för de närmaste fem åren Hitta en partner som kan leverera enhetliga produkter med hög kvalitet Kommunicera fördelarna av att köpa och använda rekonditionerad IT-utrustning tydligt och anpassa budskapet utifrån målgruppen. Det kan exempelvis röra sig om att spara kostnader, få möjlighet att köpa fler datorer eller att få bättre support Tänk på! Standardisering underlättar både användning och support. Det gäller därför att hitta en leverantör som kan leverera tillräckligt många datorer av en och samma modell eller av ett fåtal utvalda modeller. Mer information Det finns en rad företag och förmedlare som specialiserat sig på att köpa, sälja och hyra begagnad IT-utrustning. Man hittar dem enkelt genom en internetsökning med nyckelord (eller kombinationer av nyckelord) som exempelvis rekonditionerad, begagnad, dator och IT-utrustning. Citat Vi har en väldigt fin IT-park idag med hög prestanda och det hade inte varit ekonomiskt möjligt att uppnå med nyköp. Vi köper bara premiumprodukter, riktiga proffsdatorer, och då spelar det ingen roll om utrustningen har några år på nacken. Ove Bengtsson, IT-chef Laholms kommun Att få byta ut ett stort antal datorer med varierande ålder och prestanda mot en enhetlig datorpark med för verksamheten relevanta prestanda är värt mycket. Att spara två miljoner kronor per år skapar utrymme för att ta hand om datormiljön på helt andra sätt. Anders Skoglund, IT-chef i Gällivare kommun 2.3 Mindre matsvinn, minskade kostnader och friskare patienter Sundsvalls sjukhus lagade mat för 25 miljoner kronor per år och slängde en tredjedel. Genom fokus på rätt mat för rätt patient och förbättrad kommunikation har sjukhuset halverat matsvinnet och sparar årligen fyra miljoner kronor. När projektet Kassation Sundsvall drog igång 2010 saknades uppgifter på hur mycket mat som slängdes på Sundsvalls sjukhus. Det gjorde att personalen inte upplevde matspillet som ett problem, något som ändrades efter en första mätning av matsvinnet. Undersökningen visade att sjukhuset årligen slängde mat motsvarande ett värde av åtta miljoner kronor hissnande siffror när man jämför med att köket vid sjukhuset årligen lagade mat för 25 miljoner kronor. Mindre rester i köket Först undersöktes hur matsvinnet i köket, i form av överproducerad mat, kunde minskas. I dialog mellan köket och en av sjukhusets dietister analyserades vilka rätter som kom tillbaka. Genom ett fåtal enkla åtgärder kunde matsvinnet i köket snabbt reduceras: matsedeln uppdaterades oftare och anpassades efter säsongen, valmöjligheterna med flera rätter minskades och de rätter som genererade mycket matavfall togs bort från matsedeln hade matsvinnet i köket reducerats med 86 procent jämfört med den första mätningen. Olika kost för olika behov Analysen visade också att vårdavdelningarna i för stor utsträckning beställde mat för friska människor stora portioner med normal kost även om en anpassad kost skulle kunna göra större nytta. Mindre portioner med energirik mat gör att patienterna äter upp maten och därmed får den näring och energi de behöver för att bli friska. En meny med mellanmål utvecklades, som personalen på vårdavdelningarna kan beställa från och servera utan att exempelvis behöva bre smörgåsar. Mellanmålen syftar till att minska, motverka och behandla undernäring som är vanligt hos inlagda patienter. Aktivt informationsarbete En stor utmaning var att nå ut till vårdavdelningarna för att minska matsvinnet där. Därför startades ett strategiskt informationsarbete och personalen på 6

11 avdelningarna integrerades aktivt i processen med att minska matsvinnet. Affischer om olika sorters kost hängdes på matvagnarna och bordspratare med information om passande kost för olika personer placerades på borden i personalmatsalen. Det centrala budskapet var rätt kost till rätt patient. Personalen utbildades kring kost och dess betydelse för tillfrisknande i en tvådagars workshop. Olika kostslag presenterades fysiskt och skillnader i portioner och utformning förklarades. Mellanmålsmenyn presenterades och provsmakades. Dessutom åskådliggjordes omfattningen av sjukhusets matsvinn. Halvering av matsvinnet 2014 har matsvinnet från Sundsvalls sjukhus minskat från 61 ton till 30 ton en minskning med 51 procent! Minskningen innebär årliga kostnadsbesparingar på 4 miljoner kronor. Konceptet och informationsmaterialet från Kassation Sundsvall har införts och distribuerats till kommuner och landsting/regioner i landet med bra resultat. Erfarenheterna från Sundsvalls sjukhus kan inspirera kommuner att använda liknande arbetssätt inom exempelvis äldreomsorgen. Så kan man gå tillväga Börja med att mäta matsvinnet för att synliggöra problemen och våga kommunicera resultaten Involvera personalen i köket och på vårdavdelningarna Anpassa kommunikationsmaterial efter målgruppen. Vårdpersonalen prioriterar patienten och patientens tillstånd inte primärt miljöbesparingar Integrera olika kompetenser i arbetet med att minska matsvinnet Tänk på! Skapa positiv uppmärksamhet och vi-känsla i arbetet med att minimera matsvinnet! Undvik! Undvik att falla tillbaka i gamla hjulspår efter avslutat projekt eller informationskampanj det gäller att kontinuerligt jobba vidare i arbetet med att minska matsvinnet! Mer information Landstinget Västernorrland har med stöd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) låtit utvärdera projektet. Film och rapport hittar du här: Citat Det är jätteviktigt att mäta matsvinnet, få fakta på bordet och kunna följa utvecklingen. Och det är viktigt att ha blandad kompetens människor med olika utgångspunkt som får jobba tillsammans. Det har gett en oerhörd energi. Olle Bertilsson, miljöchef på Landstinget i Västernorrland 2.4 Anpassade lösningar: En nyckel till mindre blöjavfall i äldreomsorgen Nya rutiner på äldreboende minskar blöjavfallet med 24 procent och sparar årligen kronor. Personal och boende på Kaptensgården i Hässleholm vittnar om ökad vårdkvalitet och förbättrad arbetsmiljö. Från avfallsplan till verklighet 2012 gick startskottet för pilotprojektet Förebygga avfall inom omsorgen i Hässleholms kommun. Initiativet ingick i arbetet med Hässleholm Miljö ABs nya avfallsplan. Man beslutade att fokusera på blöjor eftersom dessa utgör största delen av avfallet från äldreomsorgen. Förbrukningen av inkontinensprodukter på äldreboendet Kaptensgården mättes under en vecka. Resultat: de 50 boende beräknades årligen förbruka knappt inkontinensprodukter till en kostnad av runt kronor (inklusive avfallsavgifter). Mätningen uppenbarade skillnader mellan olika avdelningar som inte bara kunde förklaras av antal boende. Dialog med personalen Gemensamt med personalen togs förslag fram för att minska mängden blöjavfall. Förslagen fokuserade kring personalens kunskap och inställning och att välja rätt inkontinensskydd till varje person. Diskussionerna gav positiva reaktioner, mycket energi och stort engagemang bland personalen. 7

12 Byte till återanvändbara underlägg Engångsunderläggen i sängarna byttes ut mot tvättbara flergångsunderlägg. Dessa är bekvämare för de boende och mer praktiskt för personalen att hantera, bland annat för att de kan användas som hjälpmedel att vända de boende. För boende som har urinläckage kan flergångsunderlägg leda till mycket tvätt. Men efter att att varje enskild person fått specialanpassade inkontinensskydd har man på Kaptensgården sett att tvättkostnaderna minskat då man inte måste byta underläggen lika ofta som innan. Toalettbesök får prioritet Personalens inställning är att alla boende ska få toalettbesök vid behov. Dock är detta inte alltid möjligt när exempelvis flera personer ringer efter hjälp samtidigt. Målsättningen är att erbjuda rätt insats i rätt tid till rätt person. Rätt blöja till varje person Hela personalen på 56 anställda har utbildats kring inkontinens och dess hjälpmedel av en konsulent/ uroterapeft från Tena Inkontinensprodukter. Varje avdelning har ett inkontinensombud som står i regelbunden dialog med omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Tillsammans med sjuksköterskan ser personalen individuellt över alla boendes behov av inkontinenshjälpmedel. Detta görs genom att detaljerat mäta och väga mängden urin i skyddet under två dygn. Resultatet används för val av rätt skydd och uppsugningsförmåga samt för att identifiera lämpliga tider för byten och toalettassistans. Informationen sammanfattas på ett blöjkort. Bara skydd som individuellt ordinerats av sjuksköterskan får användas. En ny undersökning görs om problem med de ordinerade skydden uppstår, exempelvis om de börjar läcka. Resultat Behovet av inkontinensprodukter och därmed också blöjavfallet har minskat med 24 procent. Årligen sparar Kaptensgården med sina 50 boende därmed kronor. Med rätt inkontinensskydd blir det inget läckage, vilket gör att personalen inte måste bädda rent sängar lika ofta som förut. Detta har minskat arbetsstressen och upplevs mycket positivt bland personalen. De boende känner sig säkrare för att de vet att sina skydd håller, vilket ger dem en ökad frihetskänsla och livskvalitet. Så kan man gå tillväga Mät förbrukningen av inkontinensprodukter Diskutera anledningarna till att de används och identifiera förbättringspotentialer Utbilda och för en aktiv dialog med personalen de anställda måste veta vad de gör och varför och vad det finns för olika hjälpmedel Anpassa inkontinensskydden utifrån vårdtagarnas behov Tänk på! Det är personalen som är motorn i att få det hela att fungera. Nyckeln är därför att ge de anställda kunskap om vad som ska göras och varför. Sjuksköterskan måste vara aktiv i diskussionen om de boendes individuella behov för att kunna specialanpassa produkter och rutiner för varje vårdtagare. Mer information Information om Hässleholms utbildningssatsning för att hjälpa personalen att välja rätt inkontinensskydd till de boende hittar du här: se/om-bolaget/vart-miljoarbete/projekt/blojavfall/ Information om projektet hittar du här: Citat Varje vårdtagare får ett individuellt anpassat skydd. Det gör att vi har fått vårt egna specialanpassade lilla sortiment utefter vilka inkontinenshjälpmedel som verkligen behövs. Vi har inga hyllvärmare och inget köps in på ett ungefär för att senare se om det skulle kunna passa någon. Sabina Ubel, Enhetschef Kaptensgården Det har tagit oss två år att nå hit. Men resultaten visar att det varit resan värt! Det är viktigt att inte dra igång saker som man sedan inte ror i land. Sabina Ubel, Enhetschef Kaptensgården Ambitiös ledning, engagerad personal och en duktig workshopsledare är nyckeln för ett långsiktigt arbete för att minimera avfall i verksamheter. Jag har jobbat med avfallsfrågor i många år. När frågan Varför blöjavfall? kom upp på workshopen trodde jag att det var en retorisk fråga! Jag hade fel! Den var öppningsfrågan för en bred brainstorming som ledde till prioriteringen av de bästa minimeringsåtgärder! Dolores Öhman, projektledare, Hässleholm Miljö, renhållning och fjärrvärme. 8

13 2.5 Tänk nytt sy om! Studio Re:design använder produktionsspill från textilindustrin och insamlade textilier för att skapa nya produkter och inspirera till omsömnad och reparation. Projektet drivs av Västra Götalandsregionen i samarbete med företag och organisationer för att få redesign att bli en naturlig del av vår textilkonsumtion. Studio Re:design startade som en utmaning till designers att ta vara på spill från textilindustrin och har utvecklats till ett nätverk som tittar på allt från design, logistik, produktion och affärsutveckling kopplat till att skapa något nytt av begagnat textilmaterial. Inspirera Målet med Studio Re:design är att skapa lokala affärsmöjligheter med begagnad textil, inspirera och visa vad som går att göra med textil som annars blivit avfall. Studio Re:design har tagit fram produktprototyper inom kategorierna accessoarer, barn, inredning och mode där de begagnade textilierna presenteras tillsammans med slutprodukten. Mönster och beskrivning för hur den nya produkten tillverkats kan användas fritt. Syslöjd Kommuner kan exempelvis inom syslöjden använda prototypbeskrivningarna som utgångspunkt för praktiska projekt för att minska textilavfallet. Skolan har en möjlighet att förmedla kunskap om grundläggande reparation och vikten av att använda resurser effektivt. Material från textilinsamling är i regel billigare än ny råvara. Att använda begagnade textilier kan därför även spara materialkostnader och därmed frigöra resurser, till exempel för mer lärartid. Hur gör andra? Studio Re:design är ett projekt av flera inom omsömnad. Stockholms stadsmission har under en period använt omsömnad som ett verktyg för arbetsträning och intäktskälla för sitt välgörenhetsarbete. Här finns möjligheter för en kommun att, antingen i egen regi eller i samarbete med en lokal välgörenhetsorganisation, ge dem som står utanför arbetsmarknaden utbildning och sysselsättning. Stockholms stadsmission har skapat märket REMAKE som blivit känt som något ganska exklusivt och bland annat säljs mitt i centrala Stockholm i bästa säljläge. Så kan man gå tillväga Samordna gärna arbetsmarknadsenheten, skolor och avfallsenheten i kommunen för en gemensam satsning Ordna avtal med textilinsamlare eller samla in textil själva så att materialtillgången säkerställs Lägg upp en plan för hur omsömnad och användning av begagnad textil bäst kan användas inom syslöjden I en arbetsmarknadsinsats där samarbete sker med välgörenhetsorganisation eller socialt företag finns det flera erfarenheter och tips att tar lärdom av. Dessa hittas genom en enkel internetsökning Tänk på! Begagnad textilråvara är billig men inte gratis så använd även den sparsamt. Mer information Studio Re:designs webbsida innehåller både information om projektet men också prototyper på produkter som gjorts om till något nytt och korta beskrivning av hur det gick till. Stockholms stadsmission har en webbsida som beskriver hur de arbetar med arbetsträning inom bland annat REMAKE. se/secondhand/arbetstraning/ Citat Detta är en outnyttjad råvarutillgång. Jag som avskyr resursslöseri går verkligen igång på det. Det är ju irrationellt, korkat och rent av omoraliskt att inte försöka hitta vägar att förädla det här materialet Helle Robertson Forslund, designer för Robert&Blad Studio Re:design vill stimulera skapandet av attraktiva produkter genom att se på textilt spillmaterial på ett nytt sätt. Dessutom vill vi utmana västsvenska entreprenörers kreativitet för att hitta nya smarta affärsmöjligheter. Birgitta Nilsson, projektansvarig på Västra Götalandsregionen 9

14 3 SERVICE TILL INVÅNARNA 3.1 Hitta till återanvändningen! Många kommuner upplever att det är svårt att nå ut med information kring återanvändning och förebyggande av avfall till sina invånare. Med rätt information på rätt ställe hoppas Gästrike återvinnare kunna ändra en del gamla hjulspår och få oss att återanvända i först hand. Att på olika sätt stödja handeln med begagnade varor bidrar indirekt till att förebygga avfall. Ett sätt att göra detta är att informera om var och hur det går att handla begagnat och var det går att lämna produkter man inte längre vill ha. Gästrike återvinnare har valt att inkludera ett användarvänligt kartverktyg på sin webbsida. Kartan hjälper invånarna att inte bara hitta återvinningscentraler eller återvinningsstationer, utan att även hitta butiker där man kan lämna in och köpa begagnade produkter. I vägskälet mellan återanvändning och återvinning Kommuner och kommunala avfallsbolag är för många den naturliga kontakten att ta när man vill göra sig av med något och har frågor om hur och var man ska göra det på bästa sätt. Många har en klar uppfattning om vad de vill skänka för återanvändning och vad de vill lämna för återvinning andra har som primärt mål att bli av med allt på en gång. De flesta kommuner och kommunala avfallsbolag informerar på sina webbsidor om öppettider för återvinningscentraler, vilka avfall man kan lämna där och hur man hittar dit. Eftersom återvinningscentraler ofta förknippas med återvinning saknas ofta tanken på vilka produkter som går att återanvända. Gästrike återvinnare visar vägen till återanvändning Gästrike återvinnare har valt att aktivt informera om och visa vägen till möjligheter för återanvändning. Detta görs genom ett kartverktyg som baseras på Google Maps och där markeringar har lagts in för second handbutiker, återvinningscentraler, återvinningsstationer och matbutiker där man kan lämna in smått el-avfall och/eller hämta påsar för matavfall. Genom att klicka på kartmarkörerna visas öppettider, kontaktuppgifter och länk till externa hemsidor. Kartverktyget erbjuder även en sökfunktion Jag vill slänga eller skänka, där användaren kan skriva in sökord som exempelvis möbler, böcker, kläder och få tips om var dessa kan lämnas antingen för återanvändning eller för återvinning. Sökfunktionen skiljer bland annat på trasiga eller hela produkter eftersom en del second hand-butiker bara tar emot hela och rena saker. I resultatlistan redovisas möjligheterna att lämna produkter till återanvändning före möjligheterna att lämna dem till återvinning. Det gör att användarna uppmanas att fundera på om de skulle kunna skänka sina saker till återanvändning istället för att lämna dem på återvinningscentralen. Ett levande verktyg Kartverktyget har tagits fram av en extern webbyrå, men uppdateras av Gästrike återvinnare. Den nya webbsidan lanserades våren 2013 och utvärderades nio månader senare. Då hade kartfunktionen fått besök. Allt eftersom second hand-butiker öppnar eller stänger igen kan kartmarkeringarna ändras. Kartan har hittills uppdaterats två gånger om året och omfattar i nuläget 19 second hand-butiker. En vidareutveckling av kartan skulle kunna vara att även infoga markeringar för (återkommande eller permanenta) loppmarknader och andra andrahandsmarknader samt för företag och organisationer som fokuserar på någon form av reparation och/eller upparbetning av produkter, exempelvis skomakare, skrädderi eller datorreparatör. Så kan man gå tillväga Identifiera vilka second hand-butiker som finns i kommunen Ta gärna extern hjälp för att göra ett praktiskt och lättanvänt kartverktyg Hänvisa även till andra möjligheter att laga eller skänka och sälja produkter till återanvändning Titta på andra hemsidor som listar butiker och loppisar för tips och inspiration 10

15 Tänk på! Uppdatera informationen regelbundet gamla och felaktiga uppgifter avskräcker användarna! Mer information Gästrike Återvinnares webbsida där man kan se hur de visar var återanvändningen finns. Vintagekartan är en karta med många second handoch vintagebutiker i hela landet. Många är betygsatta av användare. Loppiskartan och svenska loppisar är två liknande hemsidor. Kostnadsfria kartor som visar många av de tillfälliga och permanenta loppisar som arrangeras i hela Sverige. Användare kan själva uppdatera sidorna. Citat Vi vill visa var man kan återvinna saker och hela tiden visa vilka alternativ som finns. Anette Noack, kommunikatör, Gästrike Återvinnare 3.2 Lär genom att leka! De flesta barn har stora mängder leksaker som de fått från alla möjliga håll, klappar, presenter och snabbmatsrestauranger. Leksaksloppisar och leksaksbytardagar kan både minska antalet nya leksaker och vara lärorikt för barn som del(t)ar. Ett populärt familjenöje Att besöka loppisen kostar ingenting och leksakerna är även de gratis, vilket skapar en stor tillströmning av besökare. I ett stort partytält ligger leksakerna upplagda på bord och Tekniska Verken har personal på plats som tar emot leksaker som besökarna vill lämna in. Detta garanterar att leksakerna är rena och hela. Genom att samla in leksaker på återvinningscentralerna ett par veckor innan loppisen finns det redan i början av dagen leksaker att byta till sig. Det första året leksaksloppisen arrangerades annonserade Tekniska verken för att visa på möjligheten att skänka och byta leksaker, men idag är leksaksloppisen etablerad och besökarna på återvinningscentralerna vet om att de kan lämna leksaker till loppisen. Under den senaste leksaksloppisen samlades tio kubikmeter leksaker in och familjens dag besöktes av personer. Så löste Linköping insamling av leksaker I Linköping har insamlingen av leksaker skett genom vanliga plastbehållare med innersäck och en informationsskylt. Det har inte varit några större problem med annat avfall som lagts i behållarna, men en regelbunden tillsyn av återvinningscentralens personal möjliggör att eventuellt felsorterat material eller trasiga leksaker snabbt tas bort. Behållarna bör även stå under tak för att skydda leksakerna. Bemötandet på återvinningscentralerna har varit positivt och visat på möjligheten att ge leksakerna ett fortsatt liv. I Linköping arrangeras en stadsfest varje år och som en del av detta anordnar Tekniska Verken en leksaksloppis sedan Den sker i anslutning till det som kallas Familjens dag och är genom det en arena där många barn och föräldrar befinner sig. 11

16 Retoy Leksaker byter ägare på många håll i Sverige. Förutom begagnathandeln mellan privatpersoner på nätet finns det specialiserade butiker. Många barnloppisar arrangeras där både kläder och leksaker byter ägare. Det är bra produkter att byta, barnen tröttnar ofta på dem innan de gått sönder och det kan vara pedagogiskt att dela istället för att handla nytt. En organisation som samarbetar med ett flertal kommuner, och dessutom vill lära barnen någonting, är Retoy. Deras leksaksbytarträffar är mer småskaliga än leksaksloppisen i Linköping, men med en annan ambition. Deras idé är att barn lär sig genom lek, inte information. Retoy använder lek som ett sätt att lära ut att dela och att byta som en del av en mer hållbar konsumtion. De passar även på att prata med barnen om deras rättigheter enligt barnkonventionen, som går som en röd tråd genom verksamheten. Lek först, ta hem sedan Rent praktiskt går en leksaksbytaraktivitet till på följande sätt. Retoy anlitas, och tillsammans med en partner, till exempel en kommun, bygger man upp en färgglad yta på 30 till 50 kvadratmeter där det ska lekas. Retoy har alltid med en del leksaker som de samlat in på annat håll, men framförallt tar barnen med leksaker som de checkar in. De får en stämpel för varje sak de lämnar. Sedan är det bara att börja leka! Alla incheckade leksaker sorteras av volontärer tillsammans med föräldrarna och de som kan innehålla farliga kemikalier plockas bort. Detta ökar även föräldrarnas kunskap om vilka leksaker som kan innehålla farliga ämnen. Barnen får leka, rita och prata och när de vill får de använda stämplarna för att ta med sig sina nya favoritleksaker hem. Under Retoys tre första år bytte barn över leksaker. Under 2014 genomfördes fyra aktiviteter i samarbete med Lerums kommun i Västsverige. Lärdomar därifrån är att engagerade volontärer är nyckeln till en lyckad bytesdag då målen för vad barnen ska uppleva och lära sig är höga. För att nå dem behövs volontärer som deltar flera gånger och då för med sig kunskap till nästa tillfälle. Att ha aktiviteten i samband med andra event ger fler besökare och många glada miner, hos stora som små. 12

17 Så kan man gå till väga Samarbeta med ett större event för att få besökare Samla in leksaker på ÅVC Informera om insamling och loppis Ordna med transport till loppisen Ha gärna flera partytält för att vädersäkra och möjliggöra lagerhållning och rengöring Personal behövs för att kontinuerligt plocka fram och rengöra leksaker Skänk de leksaker som blir över till sjukhus eller vårdcentraler Tänk på! Ha tillräckligt med personal under dagen! Undvik! Trasiga eller smutsiga leksaker är inte roliga! Mer information Information om alla aktiviteter på Tekniska verkens Familjens dag och länkar till arrangörerna. Retoy arrangerar mer än bara bytesaktiviteter och beskriver sin verksamhet mer ingående på sin webbsida. Citat Allt fler familjer har börjat ta med leksaker till loppisen. Föräldrarna tycker det är mer pedagogiskt att byta... än att bara ta. Linda Genander, Information hushållsavfall, Tekniska verken i Linköping Att det är återkommande och anordnas i flera kommuner skapar ett större sammanhang. Jag tror det behövs för en beteendeförändring. Karin Lindblad- Johansson, projektledare, Lerums kommun 3.3 Möbler till studentrum På Gastelyckans återvinningscentral (åvc) i Lund slängdes tidigare sängar, soffor och andra möbler varje år. Välgörenhetsorganisationerna såg dem som osäljbara och ville inte ha dem. Ett samarbete mellan fyra organisationer gör nu att många möbler får ett nästa hem. Second hand-butiker som drivs av välgörenhetsorganisationer är ingenting nytt. Det finns ett antal butikskedjor och en mängd lokala butiker runt om i landet. Dessa gör en stor nytta både för miljön genom återanvändning och genom att låta överskottet gå till social verksamhet. Att dessa organisationer samlar in kläder och annat på kommunens återvinningscentral är inte heller ovanligt. Men i Lund finns en butik och ett samarbete som tagit det ett steg längre för att hantera större möbler på ett bättre sätt. Svårt att hantera möbler De vanligaste varorna som organisationerna tar vara på är kläder och mindre husgeråd. Dessa är lätta att hantera i en butik, tar liten plats och ger ett bra pris per objekt. Möbler är däremot skrymmande och kräver mycket butiksyta vilket medför en stor kostnad även om säljpriset kan vara bra. Detta gör att många organisationer behöver avvisa möbler i bra skick som istället går till energiåtervinning. Granne med studentbostäderna För att göra försäljningen av möbler tillräckligt lönsam för att bli intressant att sälja behövs en större efterfrågan och genom den en större genomströmning av produkterna. I Lund hittade man en målgrupp i studenterna och 2014 öppnade Erikshjälpen Second Hand och Pingstkyrkan en butik med ett stort utbud av möbler i anslutning till studentbostäder. Studenterna flyttar ofta och med begränsade ekonomiska medel ger det en hög efterfrågan på billiga möbler. Att de ofta saknar bil och möjlighet att ta sig till större möbelvaruhus gör läget på högskoleområdet än mer attraktivt. 13

18 Butiksytan på kvadratmeter upplåts av Akademiska Hus som en åtgärd för att underlätta miljövänliga lösningar för de boende. Möbler är i speciellt fokus men butiken innehåller även andra varor. Butiken har på kort tid blivit välbesökt av både studenter och andra lundabor. På Gastelyckans ÅVC har man placerat en särskild container för insamling av möbler som sedan säljs i butiken. Erikshjälpen tömmer containern och håller den prydlig. Den är placerad på återvinningscentralen för att vara det första besökaren ser och inlämningen av möbler täcker väl försäljningsbehovet. Började med ett examensarbete Idén till denna hantering av möbler kom från renhållningsbolaget Sysav som upplevde att mycket möbler slängdes på deras återvinningscentraler. En examensarbetare inventerade mängderna och möjligheterna att göra någonting bättre av möblerna. Examensarbetet visade på att second hand-försäljning kunde fungera och studenten anställdes som projektledare. Diskussioner påbörjades med intresserade aktörer. Erikshjälpen second hand hade redan en butik i Lund och vågade satsa på idén. Det största hindret var att hitta en stor, central lokal med låg hyra. Akademiska Hus bidrag med lokal var nödvändigt för att starta verksamheten. Under två år kommer butiken drivas i denna lokal för att se om verksamheten blir lönsam. Butiken bygger på ett samarbete mellan välgörenhetsorganisationer och avfallsinsamlare, vilket också kretsloppsparker gör. Den viktiga skillnaden är tillgängligheten för köparna. Så kan man gå tillväga Bjud in relevanta aktörer Kartlägg möjligheter för insamling på ÅVC Leta efter lämpliga områden för butik, var finns kunderna? Hitta en billig lokal Arbeta fram en fungerande ansvarsfördelning mellan kommun och samarbetspartner Tänk på! Samarbeta med dem som kan branschen! Oavsett läge är möbelförsäljning dyr i drift då det kräver stor yta. Citat Det är bra att ha en grund färdig när man går ut och pratar med aktörer men det är viktigt att lämna spelrum för alla att komma med egna förslag. Ellen Lindblad, projektledare, Sysav Utveckling AB 3.4 Enkel och snygg återanvändning i kvarteret Bostadsbolaget i Göteborg har skapat en attraktiv möjlighet för grannarna på Husargatan i Haga att byta saker med varandra. I det specialdesignade återbruksrummet kan hyresgästerna lämna föremål som de inte längre behöver eller tröttnat på och ta med sig saker som någon annan lämnat. Återbruksrum i ny tappning Det allmännyttiga Bostadsbolaget i Göteborg har i olika sammanhang försökt skapa bytesrum för föremål som söker nya ägare. Ibland har dessa återbruksrum tenderat att bli ansamlingar av föremål som ingen riktigt vill ha ungefär som ett bättre grovsoprum. Det har ofta inneburit extra arbete med att hålla efter och röja bort saker ingen vill ha. När Bostadsbolaget planerade det nya återbruksrummet på Husargatan i Haga ville de därför pröva något nytt. Tillsammans med designbyrån Resense Design har Bostadsbolaget skapat ett återbruksrum med gallerikänsla. En central roll i återbruksrummet är det specialdesignade hyllsystemet Omge, som ramar in de utställda föremålen och gör att de kommer till sin rätt. Hyllsystemets utformning gör också att hyllorna inte belamras. Belysning med LED-lister på de sammanlagt knappt 40 hyllorna ger återbruksrummet ett fint och fräscht intryck. Byte grannar emellan Det är bara hyresgästerna i kvarteret som har tillgång till återbruksrummet, vilket sammanlagt rör sig om knappt 100 hushåll. Det finns ingen gräns för hur många föremål man får ställa in i återbruksrummet eller ta med sig därifrån. Mer information Erikshjälpens webbsida beskriver deras verksamhet och möbelbutiken i Lund. 14

19 Det är stor bredd på vad som ställs in i rummet. Allt från böcker och bruksföremål, exempelvis skålar och elektriska köksmaskiner, byter ägare, men även exempelvis leksaker och lampor. Enstaka finare plagg som kostymer och klänningar hängs upp på galgar men annars är grundidén att det är saker som ska bytas. För kläder finns det annars en insamlingsbehållare för begagnade textilier i återbruksrummet. Tydliga husregler Reglerna för vilka föremål som får lämnas i återbruksrummet och hur de ska behandlas är tydliga och uppsatta på en tavla i rummet. Grundregeln är att gett är gett och föremålen ska vara hela, rena och fungera. Bostadsbolaget har rätten att rensa ut saker från återbruksrummet vid behov och om saker stått för länge skänks de vidare till välgörenhet via Human Bridge som även ansvarar för tömningen av textilbehållaren. Så kan man gå tillväga Säkerställ att personalen som är ansvarig för att återbruksrummet fungerar är engagerad i rummet och gillar idén om de inte är intresserade eller inte ser poängen med det faller det inte väl ut Var tydlig med vilka regler som gäller för att lämna och hämta föremål Använd en genomtänkt design för att skapa ett rum där fungerade föremål byts och undvik att rummet omvandlas till en avstjälpningsplats för skrymmande och trasiga saker Bostadsbolagets personal i form av kvartersvärden och miljövärden tittar till återbruksrummet varje vecka. Sedan invigningen i maj 2014 har det varken funnits behov av att röja och hålla efter eller av att rensa ut saker. Förutom de specialdesignade hyllorna kan detta även bero på att det är relativt miljömedvetna boende i kvarteret. Kostnader Återbruksrummet installerades i ett befintligt rum. Kostnaderna för att måla om och byta belysning och för de specialdesignade hyllorna (design och snickeri) landade på runt kronor, varav Bostadsbolaget fick kronor i bidrag från Göteborgs Stads miljöprogram. Driftskostnaderna bedöms såhär långt som försumbara eftersom personalen som tittar till återbruksrummet ändå befinner sig i området och det hittills inte funnits behov av att röja ut föremål. Totalt äger de runt 300 allmännyttiga bostadsföretagen bostäder och flertalet av dem ägs av kommunerna. Att öka antalet återbruksrum innebär en stor potential för kommuner och kommunala bostadsbolag att aktivt arbeta med avfallsförebyggande. 15

20 Tänk på! Utan engagerad personal går det inte den som ska hålla ögonen på återbruksrummet måste brinna för idén! Undvik! Förhindra att återbruksrummet förvandlas till ett rum för grovsopor med halvtrasiga föremål som ingen vill ha! Mer information Du kan läsa mer om projektet under: https://www.bostadsbolaget.se/om-bostadsbolaget/ Pressrum/Pressmedelande-nyheter/Inramataterbruksrum-invigt/ Citat Det handlar mer om att ändra attityder än om att kortfristigt minska restavfallet i nämnvärd utsträckning. För att göra det skulle man behöva införa återbruksrum i mycket större omfattning. Eva Bengtsson, miljöstrateg på Bostadsbolaget Det speciella hyllsystemet gör att man blir påverkad att bara ställa dit saker som verkligen har ett värde för någon annan. Eva Bengtsson, miljöstrateg på Bostadsbolaget 3.5 Värdet av gamla cyklar En cykel som får rätt vård kan rulla länge, en cykel utan ägare rullar inte alls. Övergivna cyklar som rensas bort är en resurs som kan göra flerfaldig nytta. Att cykla lyfts ofta fram som ett miljövänligt och hälsosamt sätt att ta sig fram. Det finns dock gott om cyklar som står oanvända år efter år i cykelställ och cykelrum. Många slängs även på ÅVC efter att ha slitits av tid, snarare än av användning. Bostads AB Mimer, ett kommunalt bostadsbolag i Västerås, gör cykling ännu mer miljösmart och prisvärt genom återbruk och reparation. Hyr ut hittade cyklar Verkstaden kallas Recykling och ligger i en tidigare oanvänd källarlokal. Här rustas gamla cyklar upp för att sedan hyras ut till utbytesstudenter vid Mälardalens högskola. Västerås är en bra cykelstad, men för långväga studenter som bara ska vara där några terminer är cykelköp inte alltid praktiskt. För 800 kronor per termin, eller kronor om året, får de en fungerande restaurerad cykel. 500 kronor av dessa är deposition så hyran är låg. Då ingår även fria reparationer för normalt slitage. Hösten 2014 var ett fyrtiotal cyklar uthyrda vilket är samtliga cyklar som hunnit restaureras sedan projektet startades. Få verksamheten att rulla Mimer rensar sina bostadsområden från övergivna cyklar varje år. Genom ett samarbete med avfallsbolaget VafabMiljö får de även cyklar från en av deras återvinningscentraler. Sammanlagt blir det hundratals cyklar om året att reparera eller plocka reservdelar ifrån. I nuläget är en person anställd och en person som arbetstränar. Verkstaden drivs av Mimer, som sköter administrationen, men målet är att det ska kunna drivas som ett socialt företag inom ett par år. Då är tanken att runt 200 cyklar är uthyrda och att verkstaden även reparerar cyklar med begagnade reservdelar. VafabMiljö och Hyresgästföreningen sponsrar verksamheten. Arbetsträning är ett av syftena med projektet och det är viktigt med en kompetent och engagerad person som kan sköta verksamheten. Det är också viktigt att föra en dialog med stadens cykelhandlare. Det är inte meningen att Recykling ska konkurrera med dem, utan snarare att vända sig till nya kunder som annars inte hade köpt en cykel. Detta blir extra viktigt när målgruppen breddas från endast utbytesstudenter. Använd de resurser som finns Recykling behöver idag finansiering och det är inte troligt att verksamheten kan gå med vinst. En fördel för Recykling har varit att kunna använda en lokal som stått tom. Cykelställen måste rensas regelbundet oavsett så kostnaden för cyklarna är låg. Utan samordning med arbetsmarknadsinsatser som arbetsträning är det svårt att få ekonomi i en verksamhet som Recykling. Recykling har varit mycket uppskattat och ser ut att fortsätta växa. Framgångsfaktorer är att utnyttja de resurser som finns till hands och anpassa tjänsten efter rätt målgrupp. Tack vare Recykling kommer många cyklar fortsätta rulla i Västerås. 16

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Lyckad väg till minskat blöjavfall

Lyckad väg till minskat blöjavfall Lyckad väg till minskat blöjavfall Varför ska vi arbeta med att minska blöjavfallet? Ett minskat blöjavfall leder till: minskade kostnader minskad miljöpåverkan ökad trygghet hos de boende ökad trivsel

Läs mer

Så här kan din kommun bli Miljönär-vänlig. Tips och råd hur vi tillsammans sparar både pengar och miljö.

Så här kan din kommun bli Miljönär-vänlig. Tips och råd hur vi tillsammans sparar både pengar och miljö. Så här kan din kommun bli Miljönär-vänlig Tips och råd hur vi tillsammans sparar både pengar och miljö. Miljönärer lånar av sina vänner, konstateras i en av de annonser som tagits fram för att lansera

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne 16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13) Sammanträdesprotokoll 6 (13) Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott 2013-11-13 87 Svar på motion (S) om kretsloppspark (KS 2012.448) Beslut Teknik- och fastighetsutskottet föreslår att Kommunstyrelsen

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Avfallsförebyggande i praktiken

Avfallsförebyggande i praktiken Handbok Rapport B2052 David Palm Johanna Fredén Carl Jensen IVL Svenska Miljöinstitutet Grundat år 1966 Ägs av staten och näringslivet (50/50) via en stiftelse Forskning och konsultverksamhet inom klimat,

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Varför återanvända textil?

Varför återanvända textil? Europa minskar avfallet 2011 David Palm IVL Svenska Miljöinstitutet Klimat & Hållbara samhällssystem Naturresurser & Miljöeffekter Luftföroreningar & Åtgärdsstrategier Organisationer, Produkter och Processer

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner Avfallsplan år 2017 2022 Säffle och Åmåls kommuner 1 Inledning Kommunens renhållningsordning omfattas av avfallsplan och renhållningsföreskrift. I avfallsplanen anges mål som kommunens renhållningsverksamhet

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen Hållbarhets- utmaningar i staden Anna Ledin, miljöförvaltningen Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Anna Ledin, miljöförvaltningen Bakgrund Miljökemist forskare och undervisare på: Linköpings

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall , NV

Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall , NV Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall 2014-2017, NV-09596-11 Återvinningsindustrierna, ÅI, är en

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? < Besökt

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? <  Besökt Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 19 december 2016 SKRIVELSE: Indikator för avfallshantering i byggnaden med koppling till Indikator 4 - Energislag

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge

Läs mer

Remissynpunkter RUFS 2050"

Remissynpunkter RUFS 2050 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,

Läs mer

Äntligen flyttar leksaksbytet in på förskolan!

Äntligen flyttar leksaksbytet in på förskolan! Äntligen flyttar leksaksbytet in på förskolan! Att byta leksaker med Retoy är kul för både barn och miljö! Alla barn i hela världen delar samma jord och samma rättigheter. Det gör oss alla till världsmedborgare!

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen?

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen? Q&A Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Märkningen Miljönär-vänlig har tagits fram av Avfall Sverige och används av kommunerna för att inspirera till en hållbar konsumtion. Miljönär-vänlig

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Studio Re:design är en katalysator som vill ta redesign till en professionell nivå i samarbete med Västsvenska företag.

Studio Re:design är en katalysator som vill ta redesign till en professionell nivå i samarbete med Västsvenska företag. Studio Re:design är en katalysator som vill ta redesign till en professionell nivå i samarbete med Västsvenska företag. För att skapa tydliga exempel på hållbar produktion gjorde vi Västra Götaland till

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra

Läs mer

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013 Dags för kläderna att komma ut ur garderoben - Klädbytardagen 2013 Har du glömt något i garderoben? Har du några vardagskläder i garderoben som du inte har använt det senaste året? Kanske hänger det kavajer

Läs mer

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång? Christina Jonsson 22 februari 2012 1 Jag kommer att ta upp: Den kommande nationella avfallsplanen

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2 Bazaar Swinga Bazaar är en app och webbtjänst som gör det enkelt och tryggt att låna och hyra saker av varandra. Med hjälp av mobilen kan vi dela med oss av saker vi sällan använder, eller få tag på något

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när? - Elbussar på Orust- Varför, hur och när? Sveriges Miljömål Generationsmålet Presentationsmaterial och diskussionsnoteringar från möte i Kajutan 24 september 20 Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Avfallsplan Gislaveds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Förord Gislavedskommunpåbörjadearbetetmeddennaavfallsplanunderhösten2009.Arbetet inleddesmedenbeskrivningochanalysavnulägetkommunensamtenuppföljningavden

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN!

LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN! LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN! 1 6 Låt barnen leka sig till en bättre värld i er kommun! I leken är allt möjligt! Lek är något som förenar alla barn, vart vi än befinner oss. Hos

Läs mer

Klimatverktyg. En sammanfattning.

Klimatverktyg. En sammanfattning. TILL FÖRMÅN FÖR FRÄLSNINGSARMÉNS SOCIALA ARBETE Klimatverktyg En sammanfattning. Myrorna har låtit det oberoende miljökonsultföretaget WSP göra ett klimatverktyg för hanteringen av secondhandkläder. Resultatet

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten SLUTRAPPORT 2006-08-15 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten Projektets namn: Naturstig vid Hållnäskusten Kontaktperson på

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Avfallsplan. Avfallsplan 1

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Avfallsplan. Avfallsplan 1 Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Avfallsplan Avfallsplan 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu!

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu! Minska matsvinnet Erbjud dina gäster att ta hem resterna i doggybag Nyhet: Doggybag Beställ nu! Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad Så här jobbar

Läs mer

Innovationsupphandling av återanvändningssystem Bilaga 1 - Beskrivning av utmaningen

Innovationsupphandling av återanvändningssystem Bilaga 1 - Beskrivning av utmaningen Innovationsupphandling av återanvändningssystem Bilaga 1 - Beskrivning av utmaningen Innehåll Inledning... 3 Utmaningen... 3 Utvecklingspotential... 4 Omfattning... 5 Fördjupning... 5 Sida 2 av 5 Inledning

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

A3 Från avfallshantering till resurshushållning

A3 Från avfallshantering till resurshushållning A3 Från avfallshantering till resurshushållning Nationella avfallsplanen och programmet för att förebygga avfall. Goda exempel! Catarina Östlund och Maria Ivarsson, NV Europa minskar avfallet Anna-Carin

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Handlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete!

Handlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete! Handlingsplan Genom att arbeta med övningarna i Energifallet blir alla på skolan mer energismarta. Nästa steg är att låta arbetet bli långsiktigt så att skolans energislukande kan minska även på sikt.

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Till Växjö, Europas grönaste stad

Till Växjö, Europas grönaste stad Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,

Läs mer

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 MILJÖMÅL MED HANDLINGSPLAN 1 2014-12-18 Dnr V 2014/1687 Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 Mål 1: Identifiera direkt och indirekt miljöpåverkan, lagkrav och organisation

Läs mer

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Hållbar konsumtion och avfall

Hållbar konsumtion och avfall Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:169 av Jens Holm m.fl. (V) Hållbar konsumtion och avfall Innehåll Förslag till riksdagsbeslut 1 Konsumtionen behöver förändras 2 Produktion och konsumtion skapar

Läs mer

Avfallsplan. Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020. Vellinge.se

Avfallsplan. Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020. Vellinge.se Avfallsplan Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020 Vellinge.se Avfallsplanen beslutades av kommunfullmäktige DATUM Underlagsmaterial till avfallsplanen finns i Bilagor till avfallsplanen som hittas

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Förebygga avfall inom omsorgen i Hässleholms kommun

Förebygga avfall inom omsorgen i Hässleholms kommun Renhållningsordning Bilaga 7 Förebygga avfall inom omsorgen i Hässleholms kommun Samarbetsprojekt Hässleholm Miljö och omsorgsförvaltningen Åsa Lindskog, Tyréns Oktober 2012 1 Innehållsförteckning 1 Syfte

Läs mer

HUTs nätverksträff för förebyggande. Åsa Lindskog, Avfall Sverige

HUTs nätverksträff för förebyggande. Åsa Lindskog, Avfall Sverige HUTs nätverksträff för förebyggande Åsa Lindskog, Avfall Sverige Avfall Sveriges nätverksträff 25/9, 2014 Avfall Sveriges arbete med förebyggande EMA Kampanjen Extra satsning (resursförstärkning, samarbete

Läs mer

Vi tjänar på att minska matsvinnet

Vi tjänar på att minska matsvinnet Vi tjänar på att minska matsvinnet Sanna Due Sjöström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-11-04 1 Jag kommer ta upp Hur mycket mat slänger vi och varför? Vilka

Läs mer

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall Budget 2016 med plan 2017-2018 Avfall Innehållsförteckning 1 Avfall... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Ekonomi (budget)... 6 1.4 Förslag till budget 2016... 7 1.5 Utmaningar inför framtiden... 7

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

AVFALLSPLAN Burlövs kommun & Malmö stad

AVFALLSPLAN Burlövs kommun & Malmö stad AVFALLSPLAN 2016-2020 Burlövs kommun & Malmö stad Innehåll Förord 3 Avfallsplanering är ett gemensamt arbete 4 Avfallsplanens fokusområden och mål till år 2020 5 Fokusområde 1 hållbar konsumtion för minskade

Läs mer

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver 1 ? 2 Det goda livet är målet! $ $ $ $ $ $ $ $ 3 Systematiken bakom miljömålsarbetet Planera Strategiska

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer