EXEMPEL PÅ SCENARIER FÖR MARITIM KRISTRÄNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXEMPEL PÅ SCENARIER FÖR MARITIM KRISTRÄNING"

Transkript

1 Sjöfartshögskolan Bilaga 3 EXEMPEL PÅ SCENARIER FÖR MARITIM KRISTRÄNING 1 INTRODUKTION En övning av den karaktär som beskrivs i de två scenarierna nedan måste noggrant diskuteras och planeras i detalj av en kompetent övningsledning. Övningsledningen måste också klargöra om övningen ska öva vissa delar inom krisorganisationen eller helhetsaspekten. Om övningen ska genomföras som en öppen, icke överrumplande, övning rekommenderas att samtliga deltagare är med i en briefing före övningen startar. Briefingen ska klargöra syftet med den kommande övningen, i vissa fall kan till och med deltagarnas förväntade resultat diskuteras. Att öva och träna i simulatormiljö kräver en introduktion. De besättningar som ska delta i övningen operativt i simulatorn bör i förväg haft möjlighet att bekanta sig med utrustning, bryggmiljö samt fartygens karaktäristika. Möjligheter Övningar av den typ som beskrivs i följande scenarier skulle med stor fördel kunna genomföras för att till exempel analysera på vilka grunder befattningshavare i olika positioner fattar sina beslut. Övningar som denna skulle också på sikt kunna vara en stor tillgång för internutbildning inom de olika organisationerna där fallstudier från krisövningar kunde granskas och diskuteras. I följande scenarier utspelas händelserna i Blekinge skärgård och i Östersjön. Denna typ av övningar kan utan större problem förläggas till vilket geografiskt område som helst. Val av område görs utifrån vad som ska tränas. Om övningen till exempel syftar på tillgänglig infrastruktur för att ta hand om 3000 passagerare från ett kryssningsfartyg så utspelas scenariot i ett verkligt område med bra eller dålig infrastruktur utifrån det som ska tränas. När övningar för samövning mellan ledningscentraler och organisationer i Norrland ska genomföras förläggs förslagsvis scenariot till Bottenviken eller Bottenhavet. Avsikten är att ett Nationellt Maritimt kristräningscentrum ska kunna genomföra realistiska övningar med händelser utefter hela den svenska kusten, där lokala och regionala aktörer ska känna igen sig. 46

2 Exempel på deltagare I följande övningar skulle med fördel följande organisationer och enheter att kunna delta på olika sätt; Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Sjöfartsverket; MRCC, deltar från sin ledningscentral i Göteborg Sjöfartsverket, inspektionen, deltar med inspektör i Kalmar Kustbevakningens ledningscentral, deltar från Karlskrona Kustbevakningens utvalda fartygsenheter, fartygsteamen deltar i simulatorn i Kalmar Sjöräddningssällskapet, utvald enhet- er deltar i simulatorn i Kalmar Sjöstridsskolan, utvald enhet- er deltar i simulatorn i Kalmar Länsstyrelsen, deltar från sin ledningscentral Karlskrona kommun, deltar från sin central Befäl från handelsflottan/studenter vid KMA, deltar i mån av behov i simulatorn i Kalmar Journalister, journalist- media studenter, deltar, från någonstans i Sverige Övriga möjliga övningsdeltagare Räddningsverket, kommunala räddningstjänster, sjukhus, hamnmyndigheter, polis, lotsar, rederier, försäkringsbolag, klassificeringssällskap, miljömyndigheter, länsstyrelser, landtransportörer, ansvariga för aktuella uppsamlingsplatser m fl. 2 SCENARIER 2.1 No 1 Pommerns grundstötning Fas 1 - Inledning Roro- passagerarfärjan Pommern går i regelbunden trafik Karlskrona Stettin. Fredag den 8 januari är fartyget på resa mot Karlskrona och ska enligt tidtabell ankomma till Karlskrona klockan 23:00. På grund av förseningar i Stettin och hård nordostlig vind är fartyget dock försenat. Ombord finns 146 passagerare, 20 personbilar och 11 långtradare samt tre trailers med farligt gods. Fartyget har en besättning på totalt 45 personer, 15 inom däcksavdelningen, 9 i maskin och 21 inom intendentur. Pommern har 500 ton tjockolja och 150 ton dieselolja ombord och har ett djupgående på 5,4 m förut och 6,0 m akterut. Klockan 01:15 passeras Drottningsskär och fartyget går in i den inre skärgården på väg mot terminalen i Karlskrona. På bryggan finns befälhavaren, som har lotsdispens, överstyrman som också har lotsdispens, samt utkik och rorgängare. Kontrollrummet i maskin är bemannad av 2:e maskinist och en motorman. Passagerarna har via det interna kommunikationssystemet ombord informerats att fartyget ska vara förtöjt kl. 01:45. Vinden är nordostlig m/s, i övrigt snöbyar med periodvis dålig sikt, lufttemperatur -5º. Vinden ökar relativt snabbt och när fartyget ska vända utanför terminalen råder stormvindar. Befälhavaren försöker svänga runt fartyget men lyckas inte, fartyget hamnar tvärs den kraftiga vinden och driver med hög fart mot grund. Bryggteamet försöker med kraftfulla manövrar svänga runt men lyckas inte. Befälhavaren uppfattar under manövrarna att framfarten blir för snabb och backar upp fartyget vid några tillfällen, varvid fartyget åter hamnar tvärs vinden. De bilburna passagerarna samt lastbilschaufförerna har gått ned på bildäck och väntar i sina fordon för att få köra iland. Ett tiotal passagerare sitter fortfarande i baren något överförfriskade. 47

3 Klockan 01:22 går fartyget på grund drivande tvärs vinden. Vid grundstötningen vrider sig Pommern på grundet. Fartyget stöter våldsamt på grundet och ganska omgående kommer rapporter från den tekniske chefen att fartyget tar in vatten i flera tankar. Övningskommentar Inledningen enligt ovan går att genomföra i lämplig simulator. Fördel med att låta besättningen få genomföra delar av ovan inledning i simulatorer är att individerna arbetar sig in i det planerade scenariot och inte behöver läsa eller tänka sig in i situationen. Nackdel med tillämpning av inledningen i simulatormiljö är tidsåtgången. Svårighet med simulatortillämpning av denna del är att få fartyget att gå på grund på någon av de förutbestämda platserna Fas 2 Lägeskontroll och Nödanrop Fortsättningen av händelseförloppet baseras på det autentiska fallet samt rimliga antaganden. Besättningen fortsätter pejla fartygets tankar och dessutom kontrollera fartygets verkliga läge mer exakt. Spelledningen styr förloppet så att en stor del av bottentankarna läcker, inklusive bunkeroch smörjoljetankarna. Havsvatten tränger in i maskinrummet, besättningen hålls osäkra varifrån vattnet kommer. Vid kontroll av fartygets exakta läge framgår att fartygets förskepp står på ett grund med ca 4 meters vattendjup. Akterskeppet ligger fortfarande flott över ett område med ett totalt vattendjup om ca 15 meter. Spelledningen ser successivt till att besättningen får vetskap om att allt fler tankar läcker och att fartyget i vissa sektioner börjar se ut att få sprickor eftersom Pommern hela tiden ligger och stöter hårt i botten. Vädret försämras både med avseende på vindstyrka och intensitet i snöandet. Befälet kommer någonstans efter grundstötningen att kontakta MRCC som drar igång räddningsinsatserna. Med fördel kan i detta läge andra fartyg och aktörer engageras i övningen baserat på fartygets nödanrop. Övningskommentar Fas 2 i scenariot öppnar upp för en mängd olika lösningar och olikheter i själva händelseförloppet beroende på hur olika fartygsteam agerar. De övriga handelsfartygen eller militära enheter som ska delta bemannas förslagsvis av studenter från Sjöfartshögskolan och/eller aktiva fartygsbefäl samt sjöofficerare från Sjöstridsskolan. Fördel med tillämpning av detta avsnitt i simulatorer är händelseförloppets realism. Nackdel med tillämpning av detta avsnitt är tidsåtgången. Svårighet med simulatortillämpning av denna del är att instruktörernas möjlighet att styra händelseförloppet och påskynda tilltänkta åtgärder hos besättningen reduceras i jämförelse med vanlig rollspelsmiljö eller annat liknande upplägg Fas 3 Möjlig/omöjlig räddningsinsats Genom MRCC aktiveras olika sjöräddningsstyrkor. MRCC kommer i inledningen eller under den fortsatta övningen att behöva ta ställning till behov av särskilt utsedd räddningsledare på plats. Kustbevakningens ledningscentral kommer att engageras, vilken i sin tur kallar ut en eller några enheter. När räddningsaktionen påbörjas kommer naturligt ytterligare aktörer in i övningen. Scenariot ska i detta ha möjlighet att omöjliggöra direkt evakuering av passagerare och besättning om sådana beslut fattas. Som exempel kan användas att helikopter ej kan starta på grund av väder, enheter får motorhaveri, vind och sjö omöjliggör säker evakuering etc. I detta läge kommer bland annat rederi, försäkringsbolag och massmedia att börja agera utifrån sina respektive roller och ansvar. 48

4 Övningskommentar Fas 3 i scenariot blir inledningen till det mer intensiva krisförloppet. Under fas 3 kommer flera nya aktörer att engageras i övningen. Dessa ska arbeta utifrån sina egna riktlinjer och kommer att behöva fatta olika väsentliga beslut både på en övergripande nivå och på detaljnivå i fält. Från detta skede i övningen blir händelseutvecklingen svårare att förutsäga. Övningsledningen måste därför ha förberett olika möjliga delscenarier. De räddningsenheter som deltar i övningen ska bemannas av besättningar från respektive organisation. Fördel med tillämpning av detta avsnitt i simulatorer är händelseförloppets realism. Nya enheter kommer successivt ut till haveristen och därmed kommer nya vittnesmål, nya bilder och nya dialoger att förmedlas till omvärlden. Dessa baseras på de enskilda individernas upplevelse. Med avancerad simulatorteknik och sammankoppling av flera övningsbryggor finns stora möjligheter att ge en fullgod verklighetsbild av ett möjligt händelseförlopp. Med avancerad teknik ska också de olika fartygsenheterna på plats kunna kommunicera med de inblandade landorganisationerna på ett realistiskt sätt. Nackdel med tillämpning i simulator är tiden, för att händelsen inte ska forceras fram utan växa realistiskt. Svårighet med simulatortillämpning är från denna fas de allt mer begränsade möjligheterna att påverka händelseförloppet Fas 4 Fartygets läge försämras Väder och vind försämras, vilket samtliga enheter i olycksområdet kommer att uppleva genom simulering. Ombord på Pommern kommer fartygsteamet successivt att få olika indikationer på att det är risk för att fartyget kommer att sjunka, spricka eller kantra. Fartyget tar in mycket vatten och besättningen rapporterar sprickor i olika sektioner. Fartyget står hårt på grund med förskeppet samtidigt som akterskeppet ligger fritt, över relativt djupt vatten. Övningskommentar Övningsledningen ska i denna fas försöka få scenariot till det läge att fartygsteamet uttalar behov av att snabbt evakuera passagerarna samtidigt som både fartygsteam och räddningsenheter samt MRCC inser problemen med en evakuering i rådande väder och sjöförhållande. Fördel med tillämpning av detta avsnitt i simulatorer är analys av de beslut som fattas på plats. Genom utökad simulering och flera enheter på platsen kommer situationen med all sannolikhet att bedömas och upplevas olika utifrån olika perspektiv och erfarenhet. Nackdel med tillämpning i simulator under denna fas är de begränsningar och brister den visuella simuleringen har. Svårighet med simulatortillämpning är även i denna fas de allt mer begränsade möjligheterna att påverka händelseförloppet Fas 5 Kustbevakning och Sjöfartsinspektion ombord Övningsledningen bör i denna övning försöka påverka förloppet så att inspektörer från Sjöfartsinspektionen och Kustbevakningen kan borda Pommern. Här ska det önskvärda scenariot utvecklas så att Pommern konstant pumpar ut inträngande vatten med all kapacitet som finns tillgänglig i syfte att inte sjunka djupare med aktern eller kantra. Det vatten som pumpas ut kommer att ha en inblandning av olja. Övningskommentar Den omedelbara frågeställningen för fartygsteamet, sjöfartinspektionen och Kustbevakningen är om det oljeblandade vattnet ska pumpas ut eller ej. Värderingar av risker med människoliv, miljö och egendom måste vägas mot varandra. Eftersom fartyget har grundstött på kommunalt vatten bör kommun och länsstyrelse vara informerade om situationen. 49

5 Fas 5, enligt ovan, kan självklart genomföras var som helst. Simulatorns fördel återfinns i förloppet dessförinnan, samt för att ge ett beslutsunderlag till fartygsteam, enheter på plats och de myndigheter som bordar Pommern om möjlighet finns att evakuera Fas 6 Evakuering möjlig eller omöjlig Beroende på bredd och inriktning med övningen kan övningsledningen i anpassa förloppet så att akut evakuering blir nödvändig alternativt att evakuering är omöjlig att genomföra utan att riskera människoliv. Övningskommentar Denna fas kan anpassas med stor variation utifrån vad som ska tränas och vilka grupper och personer som deltar i övningen. Genom en variation av beslutsunderlag finns stora möjligheter att analysera vad som ligger till grund för olika beslut och ageranden Fas Media Från den tidpunkt som fartyget grundstöter kommer media att ha en hård bevakning på händelsen. Samtliga aktörer kommer att utsättas för mediabevakning och ställas inför krav på ytterligare information. Övningskommentar Mediebevakningen kan med fördel utföras av studenter, helst från journalist/media utbildningar. För att genomföra detta behöver de olika journalisterna telefoner. Fartyg och ledningscentraler behöver sannolikt flera linjer tillgängliga, vilket bör avpassas till verkligheten Övningens avslutning En övning med denna omfattning kan genomföras till ett reellt avslut av händelsen. Om övningens syfte är att öva erfarna besättningar finns en pedagogisk fördel i att avsluta övningen i ett tidsläge före total katastrof. Därmed kan samtliga inblandade under debriefingen ges möjlighet att värdera sin insats och diskutera alternativa lösningar utan att övningen upplevs som ett misslyckande. 2.2 No 2 Kollision Northern Pearl och Ocean Prince Övning med utnyttjande av befintlig simulatorutrustning vid Sjöfartshögskolan i Kalmar Fas 1 Bakgrund och inledning Kollision mellan Bahamasflaggade kryssningsfartyget Northern Pearl med 1635 passagerare och 385 besättningsmedlemmar och det fullastade Panamaregistrerade kemikalietankfartyget Ocean Prince om ton DW med 24 mans besättning. (DW = Dead Weight = mått på fartygs storlek ). Kryssningsfartyget är på resa från Riga till Köpenhamn och kemikalietankern på resa Rotterdam till Nestes raffinaderi i Sköldvik, Finland. Väderförhållanden: Vind Västsydväst ca 8 m/s Måttlig sjö Tidvis kraftiga regn och åskskurar 50

6 På kemikalietankfartygets brygga tjänstgör en 3:e styrman, utexaminerad sjökapten 2008 som har sin första tjänstgöring som styrman (Brygga 2) Som utkik på bryggan tjänstgör en matros med 3 års erfarenhet i sin befattning.. Deras enda kommunikationsmöjlighet är engelska och eftersom de båda talar relativt dålig engelska så handlar kommunikationen till stor del om att utnyttja kroppsspråk och pekande. På kryssningsfartygets brygga tjänstgör en 2:e styrman jr med 10 års erfarenhet som styrman, tillsammans med en matros, som gör sitt andra kontrakt ombord. Även dessa har engelska som gemensamt språk men i detta fall fungerar kommunikationen relativt bra. ( Brygga 1 ) Kollisionen inträffar i Bornholmsgattet på natten mellan den 20:e och 21:a juni Fartygen möts precis i Bornholmsgattet vid 3-tiden på natten, båda fartygens ARPA-radar indikerar ett passageavstånd på ca 0. 5 M ( sjömil ) och fartygen kommer att mötas babord mot babord. Det enda egentliga bekymret är de relativt frekventa åsk - och regnskurar som förekommer Fas 2 Kollisionen När fartygen närmar sig varandra går de båda in i en ovanligt kraftig regnskur och försvinner visuellt för varandra. Tankfartyget har den ena av sina två radar igång, den andra i standby- läge. Kryssningsfartyget har alla sina tre radar igång, inställda på olika skalor, dock finns enbart en styrman på bryggan. När kryssningsfartyget går in i regnskuren anser styrman att han nog bör gå över till handstyrning eftersom det mötande fartyget trots allt är ganska nära, ca 0.7 M enligt radar. Han beordrar utkiken till ställa sig rors ( dvs. ta hand om styrningen av fartyget manuellt ), kallar på sin andra vaktmatros att komma upp från sin vaktrunda för att stå utkik och kopplar över till handstyrning. I hastigheten råkar han koppla in systemet med handstyrning med knappar på pulpeten i stället för den normala rattstyrningen som han avsett. Matrosen kommer springande i samma ögonblick och tar över ratten, som han tror skall vara inkopplad, styrmannen återgår till sin radar för att fortsätta övervaka situationen. När omkopplingen av styrsystemen gjordes höll autopiloten på att kompensera för vindavdrift och hade lagt ett litet babords roderutslag varför fartyget ligger under en svag babordsgir. Vid omkopplingen ställer sig rodret neutralt och giren uppmärksammas därför inte till att börja med. När matrosen ser att fartyget hela tiden girar babord försöker han häva giren genom att lägga rodret år styrbord man han får inget roderutslag, han har ju fått en angiven kurs att hålla men ser snabbt att det inte verkar gå och begriper inte varför. Han ropar till styrmannen att fartyget inte går att styra. Styrmannen som i sin radar ser att passageavståndet till det mötande fartyget, som han ännu inte ser visuellt, minskar, rusar över till styrpulpeten och tar själv över rodret, inte heller han lyckas få något roderutslag och när han inser att han kopplat om till fel system lyckas han äntligen få rodret att ge avsett utslag. Tyvärr kommer åtgärden för sent för samtidigt ser han det mötande fartyget strax om styrbord och han inser att en omedelbar kollision kommer att inträffa. Han försöker då stoppa maskinerna och slår full back mer eller mindre i samma ögonblick som fartygen kolliderar och tankfartyget med full fart tränger in i styrbords förliga del av hans eget fartyg. 51

7 Fartygen träffar varandra med full kraft och tankfartyget tränger in till en fjärdedel i passagerarfartyget. Ombord på kemikalietankfartyget har under samma period följande utspelat sig: Styrmannen följer hela tiden utvecklingen från sin radar. Han ser att passageavståndet mellan fartygen minskar men reagerar till att börja med inte nämnvärt utan tror att det har att göra med de vanliga mätfel och skiftande värden man kan få från ARPA-radar. Först när han ser att det mötande fartyget verkar vara på väg rakt emot honom och girar mot styrbord inser han att något är fel. Hans första åtgärd blir att försöka få kontakt med det andra fartyget och samtidigt ge internt alarm. Han anropar det andra fartyget på VHF (kortdistanstelefoni som alla fartyg normalt passar), avger uppmärksamhetssignal med tyfon och ger så kallat General Alarm ombord. Han vågar inte röra maskintelegrafen eftersom han har instruktion att bara göra det i yttersta nödfall, vad som avses med yttersta nödfall är oklart för honom. Han har inte vågat be Befälhavaren att närmare förklara vad som avses med denna instruktion, viket har att göra med at detta är hans första riktiga styrmansjobb. Larmen väcker besättningen och får fartygets befälhavare att störta till bryggan. Kryssningsfartyget är av en äldre typ, ombyggd ett flertal gånger under sin existens och är ett two-compartment ship (Fartyg som kan upprätthålla sin flytförmåga med två sådana sektioner vattenfyllda men inte fler). Olyckan inträffar så olyckligt att den slår hål i två av dessa sektioner omedelbart och förstör den vattentäta indelningen till en ytterliggare sektion vilket får till följd att fartyget successivt kommer att sjunka. Skadekontroll visar vatteninträngning i flera utrymmen under vattenlinjen, fartyget får snabbt svår slagsida och det visar sig även att en brand uppstår i ett linneförråd i det område där tankfartyget trängt in. Efter att man lyckats samla passagerarna på däck kan man räkna in ett 20-tal döda och ett 100-tal mer eller mindre svårt skadade ombord i tillägg till mängder med mindre skador i form av frakturer och sårskador. Utöver detta befinner sig ett stort antal av passagerarna och cateringpersonalen i olika former av chocktillstånd. Kollisionen var så kraftig att hela förskeppet på kemikalietankfartyget trycktes ihop och skotten till de förligaste lasttankarna spräcktes med följd att last började rinna ut i det trasiga förskeppet, till vattnet runtomkring i närområdet och till den trasiga inredningen i passagerarfartyget. Lasten i de förliga lastankarna består av flygbensin i de båda vingtankarna och bensen i centertanken. Man kan här om man vill välja andra typer av kemikalier som försvårar räddningsarbetet, eventuellt ger upphov till svårare brand eller besvärligare utsläpp att hantera Fas 3 Utveckling av olyckan På bryggan på kryssningsfartyget råder en mycket strikt hierarkisk ordning, varför inga beslut fattas av andra än Befälhavaren, vilket förväntas ge konsekvenser i form av fördröjning av beslut. Inga påtagliga interna kommunikationsproblem finns på detta fartyg. Efter kollisionen får fartyget slagsida ganska snabbt, vilket gör att livräddningsutrustningen blir svår att använda, nästan helt otillgänglig på den ena fartygssidan. Branden är till att börja med inte omfattande men försvårar utrymning och kontroll av passagerare och besättning. Fartyget får även svårigheter att samla människorna till följd av dessa två händelser. Vissa däcksutrymmen blir mindre lämpliga, vissa avdelningar blir blockerade etc. Efter att man så småningom kunnat göra genomsökningar och uppsamling av passagerare och besättning skall en mycket omfattande evakuering genomföras som måste bli mycket tidsödande på grund av de beskrivna omständigheterna. 52

8 Man kan om det anses önskvärt även förstärka problemen genom att tillföra element av lastläckaget från det andra fartyget. På kemikalietankfartygets brygga har man väldiga interna kommunikationsproblem, all rapportering blir därför oerhört svår. Det förstärks dessutom av att Befälhavaren själv insisterar på att delta i varje del av räddningsarbetet ombord och därför inte finns tillgänglig på bryggan. Fartyget har omfattande skador i fören och konsekvenserna är till att börja med inte överblickbara Alternativt händelseförlopp Regnskuren skymmer sikten på samma sätt som ovan. Styrmannen på kemikalietankfartyget blir samtidigt som det mötande fartyget just försvinner överraskad av att fartyget får en Black Out (hela fartygets strömförsörjning slås tillfälligt ut). Han ringer omedelbart till jourhavande maskinist för att få reda på vad som händer och hur lång tid det kommer att ta att åtgärda felet. Medan detta pågår kommer fartygets befälhavare och maskinchef upp på bryggan och börjar ställa frågor. Styrmannens uppmärksamhet är nu helt inriktad på situationen ombord och han har tillfälligt glömt bort sitt möte med ett annat fartyg. Även i detta fall låg fartyget med en svag babordsgir när man blev strömlöst, visserligen går nödgeneratorn igång efter en stund och man får ström till vissa vitala delar, men det visar sig att autopiloten inte har försetts med matning från denna källa, varför fartyget fortsätter att sakta gira till babord. Situationen i fortsättningen utvecklar sig på liknande sätt som i det förra scenariot med den skillnaden att i detta fallet är det kryssningsfartyget som med full fart kör in i sidan på kemikalietankfartyget och ett stort läckage uppstår, två vingtankar skadas och läcker. Man kan här välja lämpliga kemikalier beroende på vad man vill uppnå, i form av konsekvenser och räddningsscenarier - farliga för människor, dvs. giftiga, farliga för miljön, möjligen en kombination av båda. Det finns mycket att välja på som idag fraktas med fartyg ute i Östersjön. I detta sammanhang kommer även fartygen med stor sannolikhet att fatta eld efter kollisionen Styrmannen ombord på kryssningsfartyget hade samma erfarenhet som sin kollega i det tidigare scenariot, han reagerade på liknande sätt och bedömde först att det rörde sig om mätfel eller liknande när passageavståndet minskade. När det sedan fortsätter att minska och han ser att det mötande fartyget är på väg att kollidera med honom ger han uppmärksamhetssignal, kallar på Befälhavaren och slår stopp i maskin, för att så snart hans KAMEWA-propellrar ställt sig i neutralläge, även slå full back (KAMEWA-propeller är en propeller med ställbara propellerblad, något som i denna situation påverkar fartygets manövreringsförmåga). Farten hinner dock inte bromsas särskilt mycket innan kollisionen som sker med ca 15 knops fart Fortsatt utveckling av det alternativa scenariot Olycksutvecklingen här blir något annorlunda med ett stort antal skadade och några omkomna Evakueringsproblematiken blir även den något annorlunda. I detta scenario är även maskinrumssimulatorn bemannad då man kan förmoda att kryssningsfartyget har bemannat maskinrum. Man kan här kanske välja att låta tankfartyget vara ett fullastat råoljetankfartyg på resa från rysk utskeppningshamn och i så fall kombinera det hela med ett större oljeutsläpp. Ett av de svårare momenten här blir att brandbekämpa innan ytterligare insatser är möjliga. 53

9 2.2.6 Övrig simulatorutrustning som kan utnyttjas vid övningen I närheten av olycksplatsen finns tre andra civila fartyg. (bryggorna 3-5) Färjan Stena Baltica på resa från Gdynia till Karlskrona. Containerfeederfartyget Ostpreussen på resa Södertälje - Kiel VLCC:s Prosperity (Very Large Crude Carrier, den största typ av fartyg som kan trafikera Östersjön) på resa med full last från Primorsk till Rotterdam, eller om man väljer en fullastad råoljetanker, tom på resa andra vägen. Till assistans kan erbjudas 2 av de nya KBV fartygen ( Brygga 1 2, nedre simulatorn.) KBV = Kustbevakningen 2 stycken danska KBV-enheter ( Brygga 3-4, nedre simulatorn) Sjöräddningsenhet alternativt ett kusttankfartyg i ballast ( brygga 5, nedre simulatorn ) (Ett fartyg i ballast = fartyg utan last ) Potentiella deltagande andra aktörer vid övningen Enheter som kan skötas från ledningscentral (Radiosimulatorrum) Ytterliggare 4 andra mindre KBV-enheter 1 svensk kustkorvett 1 danskt militärt patrullfartyg 3 räddningshelikoptrar, 1 svensk, 1 dansk och 1 tysk MRCC Göteborg Lyngby Radio Kustbevakningscentralen Karlskrona Motsvarande i Danmark Uppenbara övningsmöjligheter baserat på de beskrivna scenarierna Scenarierna skall ge möjlighet till träning i följande moment: Samband och kommunikation mellan samtliga inblandade parter Beslutsfattande med bristande bakgrundsinformation Släckning av mindre respektive större brand ombord Evakuering och omhändertagande av mer än 2000 människor, varav ett stort antal skadade Logistiksamordning i samband med evakueringen Minimering av miljöskador från kemikalieutsläpp alternativt oljeutsläpp Läktring av läckande fartyg (dvs. överföring av last från ett fartyg till ett annat) Bogsering av skadat fartyg Mediahantering Samtliga inblandade aktörer kan utifrån det skissade scenariot med största säkerhet finna ytterligare moment och situationer som kan tränas i sammanhanget, där aktörerna själva bäst avgör vad som anses väsentligt att öva. 54

10 3. Kommentarer och slutsatser Övningsscenarierna ovan kan med full komplexitet samträna de flesta beslutsfattande och operativa organisationer som blir inblandade i en verklig händelse av denna storlek. För att ge realism i övningen bör inte för många operativa räddningsenheter delta i övningen. I scenario 2.1 bör det kunna anses som rimligt med 1-2 sjöburna enheter från de olika organisationerna som deltar; Kustbevakningen, Sjöfartsverket - lotsbåtar samt från Sjöräddningssällskapet. Detta skulle innebära ett behov av 5-6 fartygsbryggor i en simulator. För att utveckla realismen i en sådan övning bör dessutom ett antal handelsfartyg och enheter från örlogsflottan delta. Tekniska möjligheter att samköra flera simulatorer finns vilket skulle möjliggöra stora realistiska katastrofövningar i simulator även inom tätt trafikerade farvatten som till exempel Bornholmsgattet, där upp till bryggor kunde bemannas med externa aktörer. En av de stora fördelarna med att använda simulatorer och bemanna simulatorbryggor är att de beslut som fattas ombord eller iland baseras på den upplevelse och känsla som besättningarna har vid det olycksdrabbade fartyget. Den information som besättningarna förmedlar till räddningsorganisationerna baseras på individens egna intryck på fältet och inte på välformulerade manus. Agerande och beslut på plats grundas således på besättningarnas uppfattning av situationen, vilken självklart kan variera stort från dag till dag och från besättning till besättning. Av sådana skäl finns det anledning att öva i en så realistisk miljö som möjligt, utan att riskera människors liv, miljöpåverkan eller skada på egendom. Länsstyrelsen i Kalmar län har deltagit i förstudiens arbetsgrupp och gör följande bedömning: På regional nivå är länsstyrelserna områdesansvariga myndigheter när det gäller krishantering. I praktiken innebär detta bland annat att länsstyrelsen inom länets yta är ansvarig för att nödvändig samverkan mellan berörda aktörer kommer till stånd vid en kris. Länsstyrelserna och kommunerna genomför vidare analyser för att identifiera, prioritera och åtgärda risker för att minska sårbarheten i samhället. I kustlänen finns olyckor till sjöss med som en självklar del av länets riskbild. En större olycka till sjöss kommer att innebära en omfattande påverkan på krishanteringsresurser i det eller de län som tar iland konsekvenserna. Konsekvenser kan bland annat innebära: - Larmhantering; spridning av larm enligt larmplaner, - Sammankallande av befintliga samverkansnätver med övriga myndigheter och berörda aktörer, - Miljöräddningstjänst i fråga om utsläpp av olja eller andra kemikalier, - Samordning av information för ledning samt till allmänhet och media - Rådgivning ur miljö- eller naturvårdssynpunkt, - Sanering av kuststräckor, hantering av avfallsfrågor, - Resursfördelning av personal och materiel, hemställan om internationella resurser, - Evakuering av besättningar på lastfartyg till omfattande evakuering av passagerarfartyg samt samordningsfrågor kring detta, - Omhändertagande av skadade och avlidna, enstaka skadade till ett stort skadeutfall, eventuell specialsjukvård tex brännskadebehandling etc., - Psykosocialt stöd/krishantering, - Persontransporter och inkvartering - Stöd till kommuner kan bli aktuellt ur flera aspekter vid en extrem situation Ett nationellt maritimt kristräningscentrum påverkar den regional krishanteringsförmågan. Länsstyrelsen bedömer att följande kan uppnås baserat på (sam-)övningar utifrån de beskrivna scenarierna: 55

11 1. Övningar genomförs baserat på hanteringen av scenariernas konsekvenser. Detta förutsätter att det finns ett fungerande flöde av information mellan marina- och flygande enheter och de landbaserade funktioner som kommer i fråga, tex kommuner, landsting med flera. Härvid kommer kommunikationer och flödet av ledningsinformation i fokus som en förutsättning för samverkan. 2. Nätverksbyggande. En grundbult i det civila samhällets hantering av olyckor är kunskaper om varandras organisationer och arbetssätt. En samövning av de maritima och landbaserade aktörerna kommer att skapa nätverk som underlättar interagerandet i skarpa händelser och olyckor. 3. Handlings- och planeringsfrihet för övningar. Samverkande landbaserade organisationer och myndigheter kommer att kunna välja graden av engagemang vid samövningar. Man kan delta i seminarieform, enligt tabletop-koncept eller som fullskaliga stabsfunktioner. Tidsinsatser kan styras beroende på valet av övningstyp. Praktiska övningar i fält eller i simulerade miljöer kan också vara komponenter. 4. Kunskapsöverföring. Fackmyndigheter och organisationer, tex. Kustbevakningen, Sjöfartsverket (MRCC), Luftfartsverket (ARCC), Räddningstjänster, Sjöräddningssällskap med flera, kommer att kunna sprida expertkunskaper till samtliga deltagande i övningar. Detta kommer att få effekter som vi i dag skapar genom att genomföra regionala samverkansövningar RSK, samt de centrala samverkanskurserna CSK. 56

12 57

Nöd & Karantänshamn Statligt V/S Kommunalt vatten Specifika fartygskompetenser Nödhamn

Nöd & Karantänshamn Statligt V/S Kommunalt vatten Specifika fartygskompetenser Nödhamn Nöd & Karantänshamn 2016 Statligt V/S Kommunalt vatten Specifika fartygskompetenser Nödhamn Statligt vatten I statens ansvar för sjöräddningstjänst och miljöräddningstjänst till sjöss omfattas även, enligt

Läs mer

Rapport S 1998:03 S-05/97 Rapporten färdigställd 1998-12-30

Rapport S 1998:03 S-05/97 Rapporten färdigställd 1998-12-30 4 Rapport S 1998:03 S-05/97 Rapporten färdigställd 1998-12-30 Fartyg: M/S Holmön Fartygstyp: Torrlastfartyg Nationalitet: Svenskt Ägare: B&N Sea Partner AB, Box 102, 471 22 Skärhamn Tidpunkt för händelsen:

Läs mer

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI 1998-03-21 Sjötrafikavdelningen

Läs mer

Samarbetsplan för sjöräddning. Del III, IV, V och VI

Samarbetsplan för sjöräddning. Del III, IV, V och VI Samarbetsplan för sjöräddning Del III, IV, V och VI Innehållsförteckning Planer för samarbete mellan sjöräddningstjänsten och passagerarfartyg... 1 1. Inledning... 1 2. Beskrivning av samarbetsplan...

Läs mer

VIGTIG INFORMATION FÖR BESÄTNINGER

VIGTIG INFORMATION FÖR BESÄTNINGER VIGTIG INFORMATION FÖR BESÄTNINGER Övningsdeltagare... Välkommen till årets övning BALTIC SAREX. Den här foldern innehåller viktig information till dig, som deltager i övningen, oavsett vilken befattning

Läs mer

Samarbetsplan för sjöräddning. Del III, IV, V och VI

Samarbetsplan för sjöräddning. Del III, IV, V och VI Samarbetsplan för sjöräddning Del III, IV, V och VI Innehållsförteckning Planer för samarbete mellan sjöräddningstjänsten och passagerarfartyg... 1 1. Inledning... 1 2. Beskrivning av samarbetsplan...

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN 1. Säkerhets- och miljöskyddsförklaring 2. Ägarförhållande 3. Säkerhets- och miljöansvarig 4. Ansvar och befogenheter 5. Kompetens och utbildning 6. Checklistor för

Läs mer

Räddningstjänst i Sverige

Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare

Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare ORGANISATION 26 kustbevakningsstationer inklusive en flygkuststation Huvudkontor i Karlskrona Två regionala ledningar med ständigt bemannade ledningscentraler i:

Läs mer

BRAND OMBORD I DANSKA FISKEBÅTEN KIAN SJÖRÄDDNINGSINSATS NR 3666 2004-05-11

BRAND OMBORD I DANSKA FISKEBÅTEN KIAN SJÖRÄDDNINGSINSATS NR 3666 2004-05-11 BRAND OMBORD I DANSKA FISKEBÅTEN KIAN SJÖRÄDDNINGSINSATS NR 3666 2004-05-11 7 JUNI 2004 BRAND OMBORD I DANSKA FISKEBÅTEN KIAN SJÖRÄDDNINGSÄRENDE 3666 2004-05-11 SSRS RS FJÄLLBACKA/SCANPIX Av Christer Waldegren

Läs mer

Beredskapskretsen i Stockholms län www.beredskapskretsen-sthlm.nu info@beredskapskretsen-sthlm.nu

Beredskapskretsen i Stockholms län www.beredskapskretsen-sthlm.nu info@beredskapskretsen-sthlm.nu Beredskapskretsen i Stockholms län www.beredskapskretsen-sthlm.nu info@beredskapskretsen-sthlm.nu Röda Korset Beredskapskretsen i Stockholms län c/o Kupan Södermalm Beredskapskretsen Östgötagatan 67 C

Läs mer

FSHex13. Gränsöverskridande Ledningsövning

FSHex13. Gränsöverskridande Ledningsövning FSHex13 Gränsöverskridande Ledningsövning Presentation (övningsledningen) och inledning Gränsöverskridande övningsledning 5 gemensamma arbetsmöten Repetitivt och enkelt övningsupplägg Låga kostnader 27

Läs mer

Implementeras via TSFS 2009:44

Implementeras via TSFS 2009:44 Sjövägsregler för FBVIII Navigering och sjömanskap Sid 139-152 Ansvar Utkik Säker fart Risk för kollision Åtgärd för att undvika kollision Fartyg som ska hålla undan Fartyg som skall hålla kurs och fart

Läs mer

En del av våra SVK-fartyg. 2012-11-21 (JF) Försvarsutbildarna Krissem. Höllviken 1

En del av våra SVK-fartyg. 2012-11-21 (JF) Försvarsutbildarna Krissem. Höllviken 1 En del av våra SVK-fartyg 2012-11-21 (JF) Försvarsutbildarna Krissem. Höllviken 1 GENOMFÖRD VERKSAMHET Vid 2008 års ordförandekonferens genomfördes en utbildning för att få igång intresset och öka kunskaperna

Läs mer

ON SCENE CO-ORDINATOR

ON SCENE CO-ORDINATOR ON SCENE CO-ORDINATOR OSC RÄDDNINGSLEDARENS FÖRLÄNGDA ARM 2005-05-23 ON SCENE CO-ORDINATOR OSC RÄDDNINGSLEDARENS FÖRLÄNGDA ARM Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten Christer Waldegren

Läs mer

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa 1 (5) Transportstyrelsen Sjöfartsavdelningen Sjöpersonalsektionen 601 73 Norrköping Upplysningar se sidan 4-5 Uppgifter om fartyget Fartygets namn Signalbokstäver Hemort IMO-nummer Fartygstyp Antal passagerare

Läs mer

Statens haverikommission ISSN 1400-5735. Rapport S 1999:01. Olycka med MV Hyphestos den 16 mars 1998 i Malmö hamn, M län S-02/98

Statens haverikommission ISSN 1400-5735. Rapport S 1999:01. Olycka med MV Hyphestos den 16 mars 1998 i Malmö hamn, M län S-02/98 Statens haverikommission ISSN 1400-5735 Rapport S 1999:01 Olycka med MV Hyphestos den 16 mars 1998 i Malmö hamn, M län S-02/98 1999-04-23 S-02/98 Sjöfartsverket 601 78 NORRKÖPING Rapport S 1999:01 Statens

Läs mer

Övningsprov Förarintyg

Övningsprov Förarintyg Övningsprov Förarintyg 1. Vad är ett fartyg? 2. Vad är ett skepp, och vem får framföra det? 3. Vem ansvarar för fartyget? 4. Beskriv Redaransvaret 5. Vem är befälhavare ombord? 6. Beskriv befälhavaransvaret:

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG

SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG - Sweden Rescue, lyssnar på kanal 16... Först en definition: Sjöräddningscentralen förkortas MRCC. Det betyder Maritime Rescue Co-ordination Centre. Sweden Rescue är

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER AVSEENDE. Sandvik AB

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER AVSEENDE. Sandvik AB Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2010-01-11/SO 2010-00-00/xx 2010-00-00/xx Sida 1(20) KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER AVSEENDE Sandvik AB Hamntorget 8 Tel 026-17 96 53 www.gastrikeraddningstjanst.se

Läs mer

HÄNDELSER I GÖTEBORGS SKÄRGÅRD SAMMANSTÄLLNING

HÄNDELSER I GÖTEBORGS SKÄRGÅRD SAMMANSTÄLLNING HÄNDELSER I GÖTEBORGS SKÄRGÅRD 1985-2000 SAMMANSTÄLLNING 2001-06-13 HÄNDELSER I GÖTEBORGS SKÄRGÅRD 1985-2000 Sammanställning av till Sjöfartsinspektionen inrapporterade händelser under tidsperioden 1 januari

Läs mer

Olycksundersökning. Trafikolycka, trafikplats Mossle, korsning väg 27/Götavägen Värnamo. Söndagen den 9 september 2012, larm kl 16.

Olycksundersökning. Trafikolycka, trafikplats Mossle, korsning väg 27/Götavägen Värnamo. Söndagen den 9 september 2012, larm kl 16. Räddningstjänsten Förebyggande enheten Gert Lönnqvist, brandinspektör Telefon: 0370-37 79 06 (direkt) Mobil: 070-300 86 24 E-post: gert.lonnqvist@varnamo.se Datum 2012-10-03 Beteckning Olycksundersökning

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Rapport RS 2006:01 Grundstötning med roro-passagerarfärjan Casino Express, utanför Holmsund, AC län, den 24 november 2004

Rapport RS 2006:01 Grundstötning med roro-passagerarfärjan Casino Express, utanför Holmsund, AC län, den 24 november 2004 ISSN 1400-5735 Rapport RS 2006:01 Grundstötning med roro-passagerarfärjan Casino Express, utanför Holmsund, AC län, den 24 november 2004 Dnr S-49/04 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt.

Läs mer

GHJF 10 HANTERING AV OLYCKOR OCH TILLBUD

GHJF 10 HANTERING AV OLYCKOR OCH TILLBUD GOTLANDS HESSELBY JERNVÄG FÖRENINGEN GOTLANDSTÅGET GHJF 10 HANTERING AV OLYCKOR OCH TILLBUD Föreskrift Utgåva 3 Dokumentansvarig: GHJ Trafiksäkerhetsansvarig Omfattar 15 sidor Gäller fr.o.m. 2012-06-01

Läs mer

Rapport S 1997:2. Grundstötning med tankfartyget EK-Cloud den 31 januari 1995 vid Buskär, O län

Rapport S 1997:2. Grundstötning med tankfartyget EK-Cloud den 31 januari 1995 vid Buskär, O län ISSN 1400-5735 Rapport S 1997:2 Grundstötning med tankfartyget EK-Cloud den 31 januari 1995 vid Buskär, O län S-03/95 Statens haverikommission (SHK) Board of Accident Investigation Postadress/Postal address

Läs mer

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund!

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund! 1980 På grund igen OJ, Oj, OJ... När marinen övar så går dom grundligt till väga. Bokstavligt talat, alltså. För gårdagens övningar hann knappt börja förrän patrullbåten P 154 Mode rände upp på grund.

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

www.destinationgotland.se

www.destinationgotland.se www.destinationgotland.se c:a 22.000 passagerare /dygn i systemet under högsommar 2 HSC GOTLANDIA II 1 23 juli 2009 Vädret på sträckan Visby - Nynäshamn Svaga vindar med dimbankar Gotland Gotland har 1336

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 2007:12 Sjöfartsverkets föreskrifter om bemanning Innehåll 1 kap. Allmänna bestämmelser...3 Definitioner och förkortningar...4 Bestämmelser om utbildningar och

Läs mer

Sjöräddning. Insatser Räddningsenheten, Ekonomiavdelningen

Sjöräddning. Insatser Räddningsenheten, Ekonomiavdelningen Sjöräddning Insatser Räddningsenheten, Ekonomiavdelningen Innehåll Sammanfattning av verksamheten... Årsöversikt för insatser... Totalt antal insatser (med och utan engagerad enhet)... Insatser där inga

Läs mer

Statens haverikommission SHK

Statens haverikommission SHK Statens haverikommission SHK Utreder olyckor inom områden som: Flyg, Tåg, Militära, Yrkestrafik, Övriga olyckor och Sjöfart. Rikard Sahl Utredare - yrkesmässig sjöfart Sjökapten, verksam inom sjöfart sedan

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD OCH TRIAGE-VERKSAMHET TILL HAVS

PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD OCH TRIAGE-VERKSAMHET TILL HAVS Version av den 4 mars 2014 1 (9) PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD OCH TRIAGE-VERKSAMHET TILL HAVS 1. Allmänt Sjöräddningsmyndigheterna bär ansvaret för ledningen och verksamheten vid en olycka till havs. Den prehospitala

Läs mer

Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord:

Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord: Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Extern medverkan: räddningstjänst, helikopter, Sjöfartsverket, SAR, räddning, drunkning, livräddning Markus Planmo

Läs mer

Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg

Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg 1 (32) Utfärdad: 27.2.2014 Träder i kraft: 1.3.2014 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 23 1 mom. och 83 Upphäver: Trafiksäkerhetsverkets

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Hamnordning och säkerhetsföreskrifter

Hamnordning och säkerhetsföreskrifter STRÖMSTADS KOMMUN TEKNISKA NÄMNDEN Hamnordning och säkerhetsföreskrifter Antaget av Kommunfullmäktige 1995-12-14. Reviderad 2002-02-14 3, 2002-12-13 22 och 2006-06-19 68 STROMSTADS KOMMUN I I I l HAMNORDNING

Läs mer

RAPPORT. Nationellt maritimt kristräningscentrum. Förstudie. För Regionförbundet i Kalmar län Sjöfartsverket Sjöfartshögskolan. Jonas Fejes Utredare

RAPPORT. Nationellt maritimt kristräningscentrum. Förstudie. För Regionförbundet i Kalmar län Sjöfartsverket Sjöfartshögskolan. Jonas Fejes Utredare RAPPORT Nationellt maritimt kristräningscentrum i Kalmar Förstudie För Regionförbundet i Kalmar län Sjöfartsverket Sjöfartshögskolan Jonas Fejes Utredare 2008-05-12 Box 21060, SE-100 31 Stockholm Box 5302,

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

BESLUT redigerad Dnr 12/626

BESLUT redigerad Dnr 12/626 BESLUT redigerad 2013-11-06 Dnr 12/626 1(6) bkdkd Krisplan för KMH I händelse av akut nöd eller krissituation: Rädda, larma, släck! 1. Andas djupt och försök bevara ditt lugn 2. Säkra platsen försök släcka

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789)

Läs mer

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Räddnings- och beredskapsförvaltningen Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Trafikolycka, skoter, singel Vuollerim, Jokkmokks kommun 2015-02-12 X 7378079 Y 1715218 Eget insatsnummer:

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Beredskapsplan. Malmö Oljehamn

Beredskapsplan. Malmö Oljehamn 1 Beredskapsplan Malmö Oljehamn Anläggningsbeskrivning sid. 2 Produktutsläpp sid. 3-4 Åtgärder vid annat läge inkl. sabotage och intrång sid. 5 Telefonlista sid. 6-7 Information sid. 8 Utrymningsplan sid.

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd.

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Senaste ändring 2008-04-03 Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Anmälan - Schengen och Sjöfartsskydd Både Kodexen om Schengengränserna och reglerna

Läs mer

PASSAGERARFARTYGET SASSNITZ - BRAND I MASKIN

PASSAGERARFARTYGET SASSNITZ - BRAND I MASKIN PASSAGERARFARTYGET SASSNITZ - BRAND I MASKIN SJÖRÄDDNINGSINSATS NR. 8254 2001-07-01 EN ANALYS AV SJÖRÄDDNINGSINSATS I ENLIGHET MED SJÖFARTSVERKET KVALITETSPROCESS. 2004-06-30 PASSAGERARFARTYGET SASSNITZ

Läs mer

Hur svårt kan det vara? Varför inträffar olyckor och hur skall vi förhålla oss -ll dem? Men är det så enkelt?

Hur svårt kan det vara? Varför inträffar olyckor och hur skall vi förhålla oss -ll dem? Men är det så enkelt? Varför inträffar olyckor och hur skall vi förhålla oss -ll dem? En reflek-on över Costa Concordias grundstötning ur e: human factors- perspek-v, utan a: därvid ta ställning i ansvarsfrågorna Eric Wahren

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Information till allmänheten avseende E.ON Gas Sverige AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende E.ON Gas Sverige AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende E.ON Gas Sverige AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Läs mer

KRIS- OCH KATASTROFPLAN

KRIS- OCH KATASTROFPLAN KRIS- OCH KATASTROFPLAN Upprättad 2009-11-26 Reviderad 2010-08-07 1. SYFTE OCH MÅL Syftet med kris- och katastrofplanering vid Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet är att skapa handlingsberedskap

Läs mer

Bussolycka Fredag Gräsnäs trafikplats E18/E20

Bussolycka Fredag Gräsnäs trafikplats E18/E20 OLYCKSORSAKSUTREDNING 1 (5) 20111-06-10 Tomas Fransson, 0221 670111 tomas.fransson@vmkfb.se DNR: 2011-70:1 Bussolycka Fredag 2011-06-10 Gräsnäs trafikplats E18/E20 n:\vmkf\rt\rt-utredningar\olycksorsaksutredningar\utredningar

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Reviderad 2012-12-27 Dnr 2011 29 175 Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Bakgrund OKQ8 AB omfattas genom sin

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Citat ur några tidningsartiklar.

Citat ur några tidningsartiklar. Syftet Vi vill med denna konferens skapa en dialog för att vi tillsammans ska kunna förebygga samt hantera konsekvenserna vid en eventuell olycka eller sjukdomsutbrott. Citat ur några tidningsartiklar.

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om sjöfartsskydd; beslutade den 22 juni 2004. Sjöfartsverket föreskriver följande med stöd av 3, 4 och 9 förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd.

Läs mer

Region Gotlands synpunkter på eventuella nedskärningar av Kustbevakningen på Gotland

Region Gotlands synpunkter på eventuella nedskärningar av Kustbevakningen på Gotland LEDNINGSKONTORET ASB-enheten Christer Stoltz, tfn 0498-263246 Ärendenr RS 2014/90 Handlingstyp Synpunkter Datum 18 februari 2014 1 (5) Kustbevakningen Region Ost Björn Meijer s synpunkter på eventuella

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Olycksundersökning. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

Olycksundersökning. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Olycksundersökning Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Händelse Plats Drunkningstillbud Dekarsön 2 (10) Dokumentinformation Diarienummer SOS ärendeummer: 11-273744-2 Insatsrapportnummer 2012A00488

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 2011.01106 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka tåg och personbil i Ockelbo. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen Höganäs Management System Page 1(5) Syfte och omfattning Katastrofledningsgruppen sammankallas primärt vid olyckor som förorsakat eller riskerar att förorsaka förluster av stora värden, människoliv eller

Läs mer

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 1(6) Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap

Läs mer

Yttrande angående ändring av vissa delar av förordning (1998:965) om behörigheter för sjöpersonal

Yttrande angående ändring av vissa delar av förordning (1998:965) om behörigheter för sjöpersonal 1 (6) Handläggare direkttelefon Fartygsoperativa enheten Ert datum Er beteckning Bo Bergström, 011-19 13 18 2004-01-13 N2003/9163/TP Regeringskansliet Margareta Granborg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

RAPPORT Passagerarfartyget SILJA OPERA -SIAP- kollision med fartyg som låg förtöjda vid kaj den 17 september 2003

RAPPORT Passagerarfartyget SILJA OPERA -SIAP- kollision med fartyg som låg förtöjda vid kaj den 17 september 2003 RAPPORT Passagerarfartyget SILJA OPERA -SIAP- kollision med fartyg som låg förtöjda vid kaj den 2004-02-25 RAPPORT Passagerarfartyget SILJA OPERA -SIAP- kollision med fartyg som låg förtöjda vid kaj den

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Regel 20 - Tillämpning

Regel 20 - Tillämpning Del C - Fartygsljus och signalfigurer Regel 20 - Tillämpning Alla väderförhållanden Från solnedgång till soluppgång Nedsatt sikt (om de finns ombord) Reglerna avseende signalfigurer skall tillämpas under

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg?

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Nyhet 2007 Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Ny definition av handelssjöfart När det gäller regler om behörighet och bemanning definieras idag handelsfartyg som

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs

Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs samhällsskydd och beredskap 1 (7) Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs Inledning I takt med att antalet vindkraftverk på land och till havs ökar och då det dessutom planeras för

Läs mer

Den 27 december var det full aktivitet i Kapellskär eftersom Regina Baltica tog sig till hamnen efter en grundstötning.

Den 27 december var det full aktivitet i Kapellskär eftersom Regina Baltica tog sig till hamnen efter en grundstötning. Den 27 december var det full aktivitet i Kapellskär eftersom Regina Baltica tog sig till hamnen efter en grundstötning. CHRISTIAN LAGEREKE Landperspektiv på en grundstötning Tallinks M/S Regina Baltica

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Rapport från isövning Greger den 13 mars 2011

Rapport från isövning Greger den 13 mars 2011 Rapport från isövning Greger den 13 mars 2011 Sammanställd av Mikael Lager(text, layout, foto), Sjöfartsverket Helge Skärlén(text), SSRS Carl-Gunnar Franzén(foto), Friluftsfrämjandet Stockholm den 16 oktober

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Utbildningsutskottet 2015-10-16

Utbildningsutskottet 2015-10-16 Utbildningsutskottet 2015-10-16 Övergripande I stort sett alla har kommit in med svar Svaren är olika formulerade och utformande Vissa ger uttryck för konkreta utbildningsbehov, andra pekar snarare på

Läs mer

Area Hamburg Hamburg Rotterdam Göteborg Göteborg A B C D E. Bredd 19,4 23,9 21,0 43,8 11,0. Propellrar 1 CPP (L) 1 CPP (R) 2 CPP (L-R) 1 fixed (R)

Area Hamburg Hamburg Rotterdam Göteborg Göteborg A B C D E. Bredd 19,4 23,9 21,0 43,8 11,0. Propellrar 1 CPP (L) 1 CPP (R) 2 CPP (L-R) 1 fixed (R) Simulator exercise 5 Studenterna roterar mellan bryggorna. Total tid för övningarna är ca 5 immar. Övningen delas på två tillfällen. Tillfälle 1 körs 2 scenarior Tillfälle 2 körs resterande 3 scenarior.

Läs mer

Sjöräddningstjänst Insatser 2014

Sjöräddningstjänst Insatser 2014 Sjöräddningstjänst Insatser Innehåll Sjöfartsverkets Sjöräddningstjänst... Uppdrag... Övergripande målsättning... Sammanfattning av sjöräddningsinsatser... Årsöversikt för insatser... Totalt antal insatser

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Olycksundersökning Dubbelolycka med sent larm 2013-09-09 Dnr: 450.2013.02193

Olycksundersökning Dubbelolycka med sent larm 2013-09-09 Dnr: 450.2013.02193 Olycksundersökning Dubbelolycka med sent larm 2013-09-09 Dnr: 450.2013.02193 Huvudr Foto: Räddningstjänsten Jämtland Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Lagstöd... 2 Bakgrund... 2

Läs mer

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 30 september 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Kristianstad Österlen Airport, räddningstjänst nordost, polis

Läs mer

Vid alla typer av kriser ska kommunens information vara:

Vid alla typer av kriser ska kommunens information vara: 1 (7) RIKTLINJE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING RIKTLINJE Riktlinje för information vid kris Sala kommuns information i samband med en olycka eller extraordinär händelse syftar till att ge drabbade, allmänhet,

Läs mer