EXEMPEL PÅ SCENARIER FÖR MARITIM KRISTRÄNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXEMPEL PÅ SCENARIER FÖR MARITIM KRISTRÄNING"

Transkript

1 Sjöfartshögskolan Bilaga 3 EXEMPEL PÅ SCENARIER FÖR MARITIM KRISTRÄNING 1 INTRODUKTION En övning av den karaktär som beskrivs i de två scenarierna nedan måste noggrant diskuteras och planeras i detalj av en kompetent övningsledning. Övningsledningen måste också klargöra om övningen ska öva vissa delar inom krisorganisationen eller helhetsaspekten. Om övningen ska genomföras som en öppen, icke överrumplande, övning rekommenderas att samtliga deltagare är med i en briefing före övningen startar. Briefingen ska klargöra syftet med den kommande övningen, i vissa fall kan till och med deltagarnas förväntade resultat diskuteras. Att öva och träna i simulatormiljö kräver en introduktion. De besättningar som ska delta i övningen operativt i simulatorn bör i förväg haft möjlighet att bekanta sig med utrustning, bryggmiljö samt fartygens karaktäristika. Möjligheter Övningar av den typ som beskrivs i följande scenarier skulle med stor fördel kunna genomföras för att till exempel analysera på vilka grunder befattningshavare i olika positioner fattar sina beslut. Övningar som denna skulle också på sikt kunna vara en stor tillgång för internutbildning inom de olika organisationerna där fallstudier från krisövningar kunde granskas och diskuteras. I följande scenarier utspelas händelserna i Blekinge skärgård och i Östersjön. Denna typ av övningar kan utan större problem förläggas till vilket geografiskt område som helst. Val av område görs utifrån vad som ska tränas. Om övningen till exempel syftar på tillgänglig infrastruktur för att ta hand om 3000 passagerare från ett kryssningsfartyg så utspelas scenariot i ett verkligt område med bra eller dålig infrastruktur utifrån det som ska tränas. När övningar för samövning mellan ledningscentraler och organisationer i Norrland ska genomföras förläggs förslagsvis scenariot till Bottenviken eller Bottenhavet. Avsikten är att ett Nationellt Maritimt kristräningscentrum ska kunna genomföra realistiska övningar med händelser utefter hela den svenska kusten, där lokala och regionala aktörer ska känna igen sig. 46

2 Exempel på deltagare I följande övningar skulle med fördel följande organisationer och enheter att kunna delta på olika sätt; Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Sjöfartsverket; MRCC, deltar från sin ledningscentral i Göteborg Sjöfartsverket, inspektionen, deltar med inspektör i Kalmar Kustbevakningens ledningscentral, deltar från Karlskrona Kustbevakningens utvalda fartygsenheter, fartygsteamen deltar i simulatorn i Kalmar Sjöräddningssällskapet, utvald enhet- er deltar i simulatorn i Kalmar Sjöstridsskolan, utvald enhet- er deltar i simulatorn i Kalmar Länsstyrelsen, deltar från sin ledningscentral Karlskrona kommun, deltar från sin central Befäl från handelsflottan/studenter vid KMA, deltar i mån av behov i simulatorn i Kalmar Journalister, journalist- media studenter, deltar, från någonstans i Sverige Övriga möjliga övningsdeltagare Räddningsverket, kommunala räddningstjänster, sjukhus, hamnmyndigheter, polis, lotsar, rederier, försäkringsbolag, klassificeringssällskap, miljömyndigheter, länsstyrelser, landtransportörer, ansvariga för aktuella uppsamlingsplatser m fl. 2 SCENARIER 2.1 No 1 Pommerns grundstötning Fas 1 - Inledning Roro- passagerarfärjan Pommern går i regelbunden trafik Karlskrona Stettin. Fredag den 8 januari är fartyget på resa mot Karlskrona och ska enligt tidtabell ankomma till Karlskrona klockan 23:00. På grund av förseningar i Stettin och hård nordostlig vind är fartyget dock försenat. Ombord finns 146 passagerare, 20 personbilar och 11 långtradare samt tre trailers med farligt gods. Fartyget har en besättning på totalt 45 personer, 15 inom däcksavdelningen, 9 i maskin och 21 inom intendentur. Pommern har 500 ton tjockolja och 150 ton dieselolja ombord och har ett djupgående på 5,4 m förut och 6,0 m akterut. Klockan 01:15 passeras Drottningsskär och fartyget går in i den inre skärgården på väg mot terminalen i Karlskrona. På bryggan finns befälhavaren, som har lotsdispens, överstyrman som också har lotsdispens, samt utkik och rorgängare. Kontrollrummet i maskin är bemannad av 2:e maskinist och en motorman. Passagerarna har via det interna kommunikationssystemet ombord informerats att fartyget ska vara förtöjt kl. 01:45. Vinden är nordostlig m/s, i övrigt snöbyar med periodvis dålig sikt, lufttemperatur -5º. Vinden ökar relativt snabbt och när fartyget ska vända utanför terminalen råder stormvindar. Befälhavaren försöker svänga runt fartyget men lyckas inte, fartyget hamnar tvärs den kraftiga vinden och driver med hög fart mot grund. Bryggteamet försöker med kraftfulla manövrar svänga runt men lyckas inte. Befälhavaren uppfattar under manövrarna att framfarten blir för snabb och backar upp fartyget vid några tillfällen, varvid fartyget åter hamnar tvärs vinden. De bilburna passagerarna samt lastbilschaufförerna har gått ned på bildäck och väntar i sina fordon för att få köra iland. Ett tiotal passagerare sitter fortfarande i baren något överförfriskade. 47

3 Klockan 01:22 går fartyget på grund drivande tvärs vinden. Vid grundstötningen vrider sig Pommern på grundet. Fartyget stöter våldsamt på grundet och ganska omgående kommer rapporter från den tekniske chefen att fartyget tar in vatten i flera tankar. Övningskommentar Inledningen enligt ovan går att genomföra i lämplig simulator. Fördel med att låta besättningen få genomföra delar av ovan inledning i simulatorer är att individerna arbetar sig in i det planerade scenariot och inte behöver läsa eller tänka sig in i situationen. Nackdel med tillämpning av inledningen i simulatormiljö är tidsåtgången. Svårighet med simulatortillämpning av denna del är att få fartyget att gå på grund på någon av de förutbestämda platserna Fas 2 Lägeskontroll och Nödanrop Fortsättningen av händelseförloppet baseras på det autentiska fallet samt rimliga antaganden. Besättningen fortsätter pejla fartygets tankar och dessutom kontrollera fartygets verkliga läge mer exakt. Spelledningen styr förloppet så att en stor del av bottentankarna läcker, inklusive bunkeroch smörjoljetankarna. Havsvatten tränger in i maskinrummet, besättningen hålls osäkra varifrån vattnet kommer. Vid kontroll av fartygets exakta läge framgår att fartygets förskepp står på ett grund med ca 4 meters vattendjup. Akterskeppet ligger fortfarande flott över ett område med ett totalt vattendjup om ca 15 meter. Spelledningen ser successivt till att besättningen får vetskap om att allt fler tankar läcker och att fartyget i vissa sektioner börjar se ut att få sprickor eftersom Pommern hela tiden ligger och stöter hårt i botten. Vädret försämras både med avseende på vindstyrka och intensitet i snöandet. Befälet kommer någonstans efter grundstötningen att kontakta MRCC som drar igång räddningsinsatserna. Med fördel kan i detta läge andra fartyg och aktörer engageras i övningen baserat på fartygets nödanrop. Övningskommentar Fas 2 i scenariot öppnar upp för en mängd olika lösningar och olikheter i själva händelseförloppet beroende på hur olika fartygsteam agerar. De övriga handelsfartygen eller militära enheter som ska delta bemannas förslagsvis av studenter från Sjöfartshögskolan och/eller aktiva fartygsbefäl samt sjöofficerare från Sjöstridsskolan. Fördel med tillämpning av detta avsnitt i simulatorer är händelseförloppets realism. Nackdel med tillämpning av detta avsnitt är tidsåtgången. Svårighet med simulatortillämpning av denna del är att instruktörernas möjlighet att styra händelseförloppet och påskynda tilltänkta åtgärder hos besättningen reduceras i jämförelse med vanlig rollspelsmiljö eller annat liknande upplägg Fas 3 Möjlig/omöjlig räddningsinsats Genom MRCC aktiveras olika sjöräddningsstyrkor. MRCC kommer i inledningen eller under den fortsatta övningen att behöva ta ställning till behov av särskilt utsedd räddningsledare på plats. Kustbevakningens ledningscentral kommer att engageras, vilken i sin tur kallar ut en eller några enheter. När räddningsaktionen påbörjas kommer naturligt ytterligare aktörer in i övningen. Scenariot ska i detta ha möjlighet att omöjliggöra direkt evakuering av passagerare och besättning om sådana beslut fattas. Som exempel kan användas att helikopter ej kan starta på grund av väder, enheter får motorhaveri, vind och sjö omöjliggör säker evakuering etc. I detta läge kommer bland annat rederi, försäkringsbolag och massmedia att börja agera utifrån sina respektive roller och ansvar. 48

4 Övningskommentar Fas 3 i scenariot blir inledningen till det mer intensiva krisförloppet. Under fas 3 kommer flera nya aktörer att engageras i övningen. Dessa ska arbeta utifrån sina egna riktlinjer och kommer att behöva fatta olika väsentliga beslut både på en övergripande nivå och på detaljnivå i fält. Från detta skede i övningen blir händelseutvecklingen svårare att förutsäga. Övningsledningen måste därför ha förberett olika möjliga delscenarier. De räddningsenheter som deltar i övningen ska bemannas av besättningar från respektive organisation. Fördel med tillämpning av detta avsnitt i simulatorer är händelseförloppets realism. Nya enheter kommer successivt ut till haveristen och därmed kommer nya vittnesmål, nya bilder och nya dialoger att förmedlas till omvärlden. Dessa baseras på de enskilda individernas upplevelse. Med avancerad simulatorteknik och sammankoppling av flera övningsbryggor finns stora möjligheter att ge en fullgod verklighetsbild av ett möjligt händelseförlopp. Med avancerad teknik ska också de olika fartygsenheterna på plats kunna kommunicera med de inblandade landorganisationerna på ett realistiskt sätt. Nackdel med tillämpning i simulator är tiden, för att händelsen inte ska forceras fram utan växa realistiskt. Svårighet med simulatortillämpning är från denna fas de allt mer begränsade möjligheterna att påverka händelseförloppet Fas 4 Fartygets läge försämras Väder och vind försämras, vilket samtliga enheter i olycksområdet kommer att uppleva genom simulering. Ombord på Pommern kommer fartygsteamet successivt att få olika indikationer på att det är risk för att fartyget kommer att sjunka, spricka eller kantra. Fartyget tar in mycket vatten och besättningen rapporterar sprickor i olika sektioner. Fartyget står hårt på grund med förskeppet samtidigt som akterskeppet ligger fritt, över relativt djupt vatten. Övningskommentar Övningsledningen ska i denna fas försöka få scenariot till det läge att fartygsteamet uttalar behov av att snabbt evakuera passagerarna samtidigt som både fartygsteam och räddningsenheter samt MRCC inser problemen med en evakuering i rådande väder och sjöförhållande. Fördel med tillämpning av detta avsnitt i simulatorer är analys av de beslut som fattas på plats. Genom utökad simulering och flera enheter på platsen kommer situationen med all sannolikhet att bedömas och upplevas olika utifrån olika perspektiv och erfarenhet. Nackdel med tillämpning i simulator under denna fas är de begränsningar och brister den visuella simuleringen har. Svårighet med simulatortillämpning är även i denna fas de allt mer begränsade möjligheterna att påverka händelseförloppet Fas 5 Kustbevakning och Sjöfartsinspektion ombord Övningsledningen bör i denna övning försöka påverka förloppet så att inspektörer från Sjöfartsinspektionen och Kustbevakningen kan borda Pommern. Här ska det önskvärda scenariot utvecklas så att Pommern konstant pumpar ut inträngande vatten med all kapacitet som finns tillgänglig i syfte att inte sjunka djupare med aktern eller kantra. Det vatten som pumpas ut kommer att ha en inblandning av olja. Övningskommentar Den omedelbara frågeställningen för fartygsteamet, sjöfartinspektionen och Kustbevakningen är om det oljeblandade vattnet ska pumpas ut eller ej. Värderingar av risker med människoliv, miljö och egendom måste vägas mot varandra. Eftersom fartyget har grundstött på kommunalt vatten bör kommun och länsstyrelse vara informerade om situationen. 49

5 Fas 5, enligt ovan, kan självklart genomföras var som helst. Simulatorns fördel återfinns i förloppet dessförinnan, samt för att ge ett beslutsunderlag till fartygsteam, enheter på plats och de myndigheter som bordar Pommern om möjlighet finns att evakuera Fas 6 Evakuering möjlig eller omöjlig Beroende på bredd och inriktning med övningen kan övningsledningen i anpassa förloppet så att akut evakuering blir nödvändig alternativt att evakuering är omöjlig att genomföra utan att riskera människoliv. Övningskommentar Denna fas kan anpassas med stor variation utifrån vad som ska tränas och vilka grupper och personer som deltar i övningen. Genom en variation av beslutsunderlag finns stora möjligheter att analysera vad som ligger till grund för olika beslut och ageranden Fas Media Från den tidpunkt som fartyget grundstöter kommer media att ha en hård bevakning på händelsen. Samtliga aktörer kommer att utsättas för mediabevakning och ställas inför krav på ytterligare information. Övningskommentar Mediebevakningen kan med fördel utföras av studenter, helst från journalist/media utbildningar. För att genomföra detta behöver de olika journalisterna telefoner. Fartyg och ledningscentraler behöver sannolikt flera linjer tillgängliga, vilket bör avpassas till verkligheten Övningens avslutning En övning med denna omfattning kan genomföras till ett reellt avslut av händelsen. Om övningens syfte är att öva erfarna besättningar finns en pedagogisk fördel i att avsluta övningen i ett tidsläge före total katastrof. Därmed kan samtliga inblandade under debriefingen ges möjlighet att värdera sin insats och diskutera alternativa lösningar utan att övningen upplevs som ett misslyckande. 2.2 No 2 Kollision Northern Pearl och Ocean Prince Övning med utnyttjande av befintlig simulatorutrustning vid Sjöfartshögskolan i Kalmar Fas 1 Bakgrund och inledning Kollision mellan Bahamasflaggade kryssningsfartyget Northern Pearl med 1635 passagerare och 385 besättningsmedlemmar och det fullastade Panamaregistrerade kemikalietankfartyget Ocean Prince om ton DW med 24 mans besättning. (DW = Dead Weight = mått på fartygs storlek ). Kryssningsfartyget är på resa från Riga till Köpenhamn och kemikalietankern på resa Rotterdam till Nestes raffinaderi i Sköldvik, Finland. Väderförhållanden: Vind Västsydväst ca 8 m/s Måttlig sjö Tidvis kraftiga regn och åskskurar 50

6 På kemikalietankfartygets brygga tjänstgör en 3:e styrman, utexaminerad sjökapten 2008 som har sin första tjänstgöring som styrman (Brygga 2) Som utkik på bryggan tjänstgör en matros med 3 års erfarenhet i sin befattning.. Deras enda kommunikationsmöjlighet är engelska och eftersom de båda talar relativt dålig engelska så handlar kommunikationen till stor del om att utnyttja kroppsspråk och pekande. På kryssningsfartygets brygga tjänstgör en 2:e styrman jr med 10 års erfarenhet som styrman, tillsammans med en matros, som gör sitt andra kontrakt ombord. Även dessa har engelska som gemensamt språk men i detta fall fungerar kommunikationen relativt bra. ( Brygga 1 ) Kollisionen inträffar i Bornholmsgattet på natten mellan den 20:e och 21:a juni Fartygen möts precis i Bornholmsgattet vid 3-tiden på natten, båda fartygens ARPA-radar indikerar ett passageavstånd på ca 0. 5 M ( sjömil ) och fartygen kommer att mötas babord mot babord. Det enda egentliga bekymret är de relativt frekventa åsk - och regnskurar som förekommer Fas 2 Kollisionen När fartygen närmar sig varandra går de båda in i en ovanligt kraftig regnskur och försvinner visuellt för varandra. Tankfartyget har den ena av sina två radar igång, den andra i standby- läge. Kryssningsfartyget har alla sina tre radar igång, inställda på olika skalor, dock finns enbart en styrman på bryggan. När kryssningsfartyget går in i regnskuren anser styrman att han nog bör gå över till handstyrning eftersom det mötande fartyget trots allt är ganska nära, ca 0.7 M enligt radar. Han beordrar utkiken till ställa sig rors ( dvs. ta hand om styrningen av fartyget manuellt ), kallar på sin andra vaktmatros att komma upp från sin vaktrunda för att stå utkik och kopplar över till handstyrning. I hastigheten råkar han koppla in systemet med handstyrning med knappar på pulpeten i stället för den normala rattstyrningen som han avsett. Matrosen kommer springande i samma ögonblick och tar över ratten, som han tror skall vara inkopplad, styrmannen återgår till sin radar för att fortsätta övervaka situationen. När omkopplingen av styrsystemen gjordes höll autopiloten på att kompensera för vindavdrift och hade lagt ett litet babords roderutslag varför fartyget ligger under en svag babordsgir. Vid omkopplingen ställer sig rodret neutralt och giren uppmärksammas därför inte till att börja med. När matrosen ser att fartyget hela tiden girar babord försöker han häva giren genom att lägga rodret år styrbord man han får inget roderutslag, han har ju fått en angiven kurs att hålla men ser snabbt att det inte verkar gå och begriper inte varför. Han ropar till styrmannen att fartyget inte går att styra. Styrmannen som i sin radar ser att passageavståndet till det mötande fartyget, som han ännu inte ser visuellt, minskar, rusar över till styrpulpeten och tar själv över rodret, inte heller han lyckas få något roderutslag och när han inser att han kopplat om till fel system lyckas han äntligen få rodret att ge avsett utslag. Tyvärr kommer åtgärden för sent för samtidigt ser han det mötande fartyget strax om styrbord och han inser att en omedelbar kollision kommer att inträffa. Han försöker då stoppa maskinerna och slår full back mer eller mindre i samma ögonblick som fartygen kolliderar och tankfartyget med full fart tränger in i styrbords förliga del av hans eget fartyg. 51

7 Fartygen träffar varandra med full kraft och tankfartyget tränger in till en fjärdedel i passagerarfartyget. Ombord på kemikalietankfartyget har under samma period följande utspelat sig: Styrmannen följer hela tiden utvecklingen från sin radar. Han ser att passageavståndet mellan fartygen minskar men reagerar till att börja med inte nämnvärt utan tror att det har att göra med de vanliga mätfel och skiftande värden man kan få från ARPA-radar. Först när han ser att det mötande fartyget verkar vara på väg rakt emot honom och girar mot styrbord inser han att något är fel. Hans första åtgärd blir att försöka få kontakt med det andra fartyget och samtidigt ge internt alarm. Han anropar det andra fartyget på VHF (kortdistanstelefoni som alla fartyg normalt passar), avger uppmärksamhetssignal med tyfon och ger så kallat General Alarm ombord. Han vågar inte röra maskintelegrafen eftersom han har instruktion att bara göra det i yttersta nödfall, vad som avses med yttersta nödfall är oklart för honom. Han har inte vågat be Befälhavaren att närmare förklara vad som avses med denna instruktion, viket har att göra med at detta är hans första riktiga styrmansjobb. Larmen väcker besättningen och får fartygets befälhavare att störta till bryggan. Kryssningsfartyget är av en äldre typ, ombyggd ett flertal gånger under sin existens och är ett two-compartment ship (Fartyg som kan upprätthålla sin flytförmåga med två sådana sektioner vattenfyllda men inte fler). Olyckan inträffar så olyckligt att den slår hål i två av dessa sektioner omedelbart och förstör den vattentäta indelningen till en ytterliggare sektion vilket får till följd att fartyget successivt kommer att sjunka. Skadekontroll visar vatteninträngning i flera utrymmen under vattenlinjen, fartyget får snabbt svår slagsida och det visar sig även att en brand uppstår i ett linneförråd i det område där tankfartyget trängt in. Efter att man lyckats samla passagerarna på däck kan man räkna in ett 20-tal döda och ett 100-tal mer eller mindre svårt skadade ombord i tillägg till mängder med mindre skador i form av frakturer och sårskador. Utöver detta befinner sig ett stort antal av passagerarna och cateringpersonalen i olika former av chocktillstånd. Kollisionen var så kraftig att hela förskeppet på kemikalietankfartyget trycktes ihop och skotten till de förligaste lasttankarna spräcktes med följd att last började rinna ut i det trasiga förskeppet, till vattnet runtomkring i närområdet och till den trasiga inredningen i passagerarfartyget. Lasten i de förliga lastankarna består av flygbensin i de båda vingtankarna och bensen i centertanken. Man kan här om man vill välja andra typer av kemikalier som försvårar räddningsarbetet, eventuellt ger upphov till svårare brand eller besvärligare utsläpp att hantera Fas 3 Utveckling av olyckan På bryggan på kryssningsfartyget råder en mycket strikt hierarkisk ordning, varför inga beslut fattas av andra än Befälhavaren, vilket förväntas ge konsekvenser i form av fördröjning av beslut. Inga påtagliga interna kommunikationsproblem finns på detta fartyg. Efter kollisionen får fartyget slagsida ganska snabbt, vilket gör att livräddningsutrustningen blir svår att använda, nästan helt otillgänglig på den ena fartygssidan. Branden är till att börja med inte omfattande men försvårar utrymning och kontroll av passagerare och besättning. Fartyget får även svårigheter att samla människorna till följd av dessa två händelser. Vissa däcksutrymmen blir mindre lämpliga, vissa avdelningar blir blockerade etc. Efter att man så småningom kunnat göra genomsökningar och uppsamling av passagerare och besättning skall en mycket omfattande evakuering genomföras som måste bli mycket tidsödande på grund av de beskrivna omständigheterna. 52

8 Man kan om det anses önskvärt även förstärka problemen genom att tillföra element av lastläckaget från det andra fartyget. På kemikalietankfartygets brygga har man väldiga interna kommunikationsproblem, all rapportering blir därför oerhört svår. Det förstärks dessutom av att Befälhavaren själv insisterar på att delta i varje del av räddningsarbetet ombord och därför inte finns tillgänglig på bryggan. Fartyget har omfattande skador i fören och konsekvenserna är till att börja med inte överblickbara Alternativt händelseförlopp Regnskuren skymmer sikten på samma sätt som ovan. Styrmannen på kemikalietankfartyget blir samtidigt som det mötande fartyget just försvinner överraskad av att fartyget får en Black Out (hela fartygets strömförsörjning slås tillfälligt ut). Han ringer omedelbart till jourhavande maskinist för att få reda på vad som händer och hur lång tid det kommer att ta att åtgärda felet. Medan detta pågår kommer fartygets befälhavare och maskinchef upp på bryggan och börjar ställa frågor. Styrmannens uppmärksamhet är nu helt inriktad på situationen ombord och han har tillfälligt glömt bort sitt möte med ett annat fartyg. Även i detta fall låg fartyget med en svag babordsgir när man blev strömlöst, visserligen går nödgeneratorn igång efter en stund och man får ström till vissa vitala delar, men det visar sig att autopiloten inte har försetts med matning från denna källa, varför fartyget fortsätter att sakta gira till babord. Situationen i fortsättningen utvecklar sig på liknande sätt som i det förra scenariot med den skillnaden att i detta fallet är det kryssningsfartyget som med full fart kör in i sidan på kemikalietankfartyget och ett stort läckage uppstår, två vingtankar skadas och läcker. Man kan här välja lämpliga kemikalier beroende på vad man vill uppnå, i form av konsekvenser och räddningsscenarier - farliga för människor, dvs. giftiga, farliga för miljön, möjligen en kombination av båda. Det finns mycket att välja på som idag fraktas med fartyg ute i Östersjön. I detta sammanhang kommer även fartygen med stor sannolikhet att fatta eld efter kollisionen Styrmannen ombord på kryssningsfartyget hade samma erfarenhet som sin kollega i det tidigare scenariot, han reagerade på liknande sätt och bedömde först att det rörde sig om mätfel eller liknande när passageavståndet minskade. När det sedan fortsätter att minska och han ser att det mötande fartyget är på väg att kollidera med honom ger han uppmärksamhetssignal, kallar på Befälhavaren och slår stopp i maskin, för att så snart hans KAMEWA-propellrar ställt sig i neutralläge, även slå full back (KAMEWA-propeller är en propeller med ställbara propellerblad, något som i denna situation påverkar fartygets manövreringsförmåga). Farten hinner dock inte bromsas särskilt mycket innan kollisionen som sker med ca 15 knops fart Fortsatt utveckling av det alternativa scenariot Olycksutvecklingen här blir något annorlunda med ett stort antal skadade och några omkomna Evakueringsproblematiken blir även den något annorlunda. I detta scenario är även maskinrumssimulatorn bemannad då man kan förmoda att kryssningsfartyget har bemannat maskinrum. Man kan här kanske välja att låta tankfartyget vara ett fullastat råoljetankfartyg på resa från rysk utskeppningshamn och i så fall kombinera det hela med ett större oljeutsläpp. Ett av de svårare momenten här blir att brandbekämpa innan ytterligare insatser är möjliga. 53

9 2.2.6 Övrig simulatorutrustning som kan utnyttjas vid övningen I närheten av olycksplatsen finns tre andra civila fartyg. (bryggorna 3-5) Färjan Stena Baltica på resa från Gdynia till Karlskrona. Containerfeederfartyget Ostpreussen på resa Södertälje - Kiel VLCC:s Prosperity (Very Large Crude Carrier, den största typ av fartyg som kan trafikera Östersjön) på resa med full last från Primorsk till Rotterdam, eller om man väljer en fullastad råoljetanker, tom på resa andra vägen. Till assistans kan erbjudas 2 av de nya KBV fartygen ( Brygga 1 2, nedre simulatorn.) KBV = Kustbevakningen 2 stycken danska KBV-enheter ( Brygga 3-4, nedre simulatorn) Sjöräddningsenhet alternativt ett kusttankfartyg i ballast ( brygga 5, nedre simulatorn ) (Ett fartyg i ballast = fartyg utan last ) Potentiella deltagande andra aktörer vid övningen Enheter som kan skötas från ledningscentral (Radiosimulatorrum) Ytterliggare 4 andra mindre KBV-enheter 1 svensk kustkorvett 1 danskt militärt patrullfartyg 3 räddningshelikoptrar, 1 svensk, 1 dansk och 1 tysk MRCC Göteborg Lyngby Radio Kustbevakningscentralen Karlskrona Motsvarande i Danmark Uppenbara övningsmöjligheter baserat på de beskrivna scenarierna Scenarierna skall ge möjlighet till träning i följande moment: Samband och kommunikation mellan samtliga inblandade parter Beslutsfattande med bristande bakgrundsinformation Släckning av mindre respektive större brand ombord Evakuering och omhändertagande av mer än 2000 människor, varav ett stort antal skadade Logistiksamordning i samband med evakueringen Minimering av miljöskador från kemikalieutsläpp alternativt oljeutsläpp Läktring av läckande fartyg (dvs. överföring av last från ett fartyg till ett annat) Bogsering av skadat fartyg Mediahantering Samtliga inblandade aktörer kan utifrån det skissade scenariot med största säkerhet finna ytterligare moment och situationer som kan tränas i sammanhanget, där aktörerna själva bäst avgör vad som anses väsentligt att öva. 54

10 3. Kommentarer och slutsatser Övningsscenarierna ovan kan med full komplexitet samträna de flesta beslutsfattande och operativa organisationer som blir inblandade i en verklig händelse av denna storlek. För att ge realism i övningen bör inte för många operativa räddningsenheter delta i övningen. I scenario 2.1 bör det kunna anses som rimligt med 1-2 sjöburna enheter från de olika organisationerna som deltar; Kustbevakningen, Sjöfartsverket - lotsbåtar samt från Sjöräddningssällskapet. Detta skulle innebära ett behov av 5-6 fartygsbryggor i en simulator. För att utveckla realismen i en sådan övning bör dessutom ett antal handelsfartyg och enheter från örlogsflottan delta. Tekniska möjligheter att samköra flera simulatorer finns vilket skulle möjliggöra stora realistiska katastrofövningar i simulator även inom tätt trafikerade farvatten som till exempel Bornholmsgattet, där upp till bryggor kunde bemannas med externa aktörer. En av de stora fördelarna med att använda simulatorer och bemanna simulatorbryggor är att de beslut som fattas ombord eller iland baseras på den upplevelse och känsla som besättningarna har vid det olycksdrabbade fartyget. Den information som besättningarna förmedlar till räddningsorganisationerna baseras på individens egna intryck på fältet och inte på välformulerade manus. Agerande och beslut på plats grundas således på besättningarnas uppfattning av situationen, vilken självklart kan variera stort från dag till dag och från besättning till besättning. Av sådana skäl finns det anledning att öva i en så realistisk miljö som möjligt, utan att riskera människors liv, miljöpåverkan eller skada på egendom. Länsstyrelsen i Kalmar län har deltagit i förstudiens arbetsgrupp och gör följande bedömning: På regional nivå är länsstyrelserna områdesansvariga myndigheter när det gäller krishantering. I praktiken innebär detta bland annat att länsstyrelsen inom länets yta är ansvarig för att nödvändig samverkan mellan berörda aktörer kommer till stånd vid en kris. Länsstyrelserna och kommunerna genomför vidare analyser för att identifiera, prioritera och åtgärda risker för att minska sårbarheten i samhället. I kustlänen finns olyckor till sjöss med som en självklar del av länets riskbild. En större olycka till sjöss kommer att innebära en omfattande påverkan på krishanteringsresurser i det eller de län som tar iland konsekvenserna. Konsekvenser kan bland annat innebära: - Larmhantering; spridning av larm enligt larmplaner, - Sammankallande av befintliga samverkansnätver med övriga myndigheter och berörda aktörer, - Miljöräddningstjänst i fråga om utsläpp av olja eller andra kemikalier, - Samordning av information för ledning samt till allmänhet och media - Rådgivning ur miljö- eller naturvårdssynpunkt, - Sanering av kuststräckor, hantering av avfallsfrågor, - Resursfördelning av personal och materiel, hemställan om internationella resurser, - Evakuering av besättningar på lastfartyg till omfattande evakuering av passagerarfartyg samt samordningsfrågor kring detta, - Omhändertagande av skadade och avlidna, enstaka skadade till ett stort skadeutfall, eventuell specialsjukvård tex brännskadebehandling etc., - Psykosocialt stöd/krishantering, - Persontransporter och inkvartering - Stöd till kommuner kan bli aktuellt ur flera aspekter vid en extrem situation Ett nationellt maritimt kristräningscentrum påverkar den regional krishanteringsförmågan. Länsstyrelsen bedömer att följande kan uppnås baserat på (sam-)övningar utifrån de beskrivna scenarierna: 55

11 1. Övningar genomförs baserat på hanteringen av scenariernas konsekvenser. Detta förutsätter att det finns ett fungerande flöde av information mellan marina- och flygande enheter och de landbaserade funktioner som kommer i fråga, tex kommuner, landsting med flera. Härvid kommer kommunikationer och flödet av ledningsinformation i fokus som en förutsättning för samverkan. 2. Nätverksbyggande. En grundbult i det civila samhällets hantering av olyckor är kunskaper om varandras organisationer och arbetssätt. En samövning av de maritima och landbaserade aktörerna kommer att skapa nätverk som underlättar interagerandet i skarpa händelser och olyckor. 3. Handlings- och planeringsfrihet för övningar. Samverkande landbaserade organisationer och myndigheter kommer att kunna välja graden av engagemang vid samövningar. Man kan delta i seminarieform, enligt tabletop-koncept eller som fullskaliga stabsfunktioner. Tidsinsatser kan styras beroende på valet av övningstyp. Praktiska övningar i fält eller i simulerade miljöer kan också vara komponenter. 4. Kunskapsöverföring. Fackmyndigheter och organisationer, tex. Kustbevakningen, Sjöfartsverket (MRCC), Luftfartsverket (ARCC), Räddningstjänster, Sjöräddningssällskap med flera, kommer att kunna sprida expertkunskaper till samtliga deltagande i övningar. Detta kommer att få effekter som vi i dag skapar genom att genomföra regionala samverkansövningar RSK, samt de centrala samverkanskurserna CSK. 56

12 57

Rapport S 1998:03 S-05/97 Rapporten färdigställd 1998-12-30

Rapport S 1998:03 S-05/97 Rapporten färdigställd 1998-12-30 4 Rapport S 1998:03 S-05/97 Rapporten färdigställd 1998-12-30 Fartyg: M/S Holmön Fartygstyp: Torrlastfartyg Nationalitet: Svenskt Ägare: B&N Sea Partner AB, Box 102, 471 22 Skärhamn Tidpunkt för händelsen:

Läs mer

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI 1998-03-21 Sjötrafikavdelningen

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN 1. Säkerhets- och miljöskyddsförklaring 2. Ägarförhållande 3. Säkerhets- och miljöansvarig 4. Ansvar och befogenheter 5. Kompetens och utbildning 6. Checklistor för

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Beredskapskretsen i Stockholms län www.beredskapskretsen-sthlm.nu info@beredskapskretsen-sthlm.nu

Beredskapskretsen i Stockholms län www.beredskapskretsen-sthlm.nu info@beredskapskretsen-sthlm.nu Beredskapskretsen i Stockholms län www.beredskapskretsen-sthlm.nu info@beredskapskretsen-sthlm.nu Röda Korset Beredskapskretsen i Stockholms län c/o Kupan Södermalm Beredskapskretsen Östgötagatan 67 C

Läs mer

Statens haverikommission ISSN 1400-5735. Rapport S 1999:01. Olycka med MV Hyphestos den 16 mars 1998 i Malmö hamn, M län S-02/98

Statens haverikommission ISSN 1400-5735. Rapport S 1999:01. Olycka med MV Hyphestos den 16 mars 1998 i Malmö hamn, M län S-02/98 Statens haverikommission ISSN 1400-5735 Rapport S 1999:01 Olycka med MV Hyphestos den 16 mars 1998 i Malmö hamn, M län S-02/98 1999-04-23 S-02/98 Sjöfartsverket 601 78 NORRKÖPING Rapport S 1999:01 Statens

Läs mer

FSHex13. Gränsöverskridande Ledningsövning

FSHex13. Gränsöverskridande Ledningsövning FSHex13 Gränsöverskridande Ledningsövning Presentation (övningsledningen) och inledning Gränsöverskridande övningsledning 5 gemensamma arbetsmöten Repetitivt och enkelt övningsupplägg Låga kostnader 27

Läs mer

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa 1 (5) Transportstyrelsen Sjöfartsavdelningen Sjöpersonalsektionen 601 73 Norrköping Upplysningar se sidan 4-5 Uppgifter om fartyget Fartygets namn Signalbokstäver Hemort IMO-nummer Fartygstyp Antal passagerare

Läs mer

SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG

SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG - Sweden Rescue, lyssnar på kanal 16... Först en definition: Sjöräddningscentralen förkortas MRCC. Det betyder Maritime Rescue Co-ordination Centre. Sweden Rescue är

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

www.destinationgotland.se

www.destinationgotland.se www.destinationgotland.se c:a 22.000 passagerare /dygn i systemet under högsommar 2 HSC GOTLANDIA II 1 23 juli 2009 Vädret på sträckan Visby - Nynäshamn Svaga vindar med dimbankar Gotland Gotland har 1336

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 2007:12 Sjöfartsverkets föreskrifter om bemanning Innehåll 1 kap. Allmänna bestämmelser...3 Definitioner och förkortningar...4 Bestämmelser om utbildningar och

Läs mer

Rapport RS 2006:01 Grundstötning med roro-passagerarfärjan Casino Express, utanför Holmsund, AC län, den 24 november 2004

Rapport RS 2006:01 Grundstötning med roro-passagerarfärjan Casino Express, utanför Holmsund, AC län, den 24 november 2004 ISSN 1400-5735 Rapport RS 2006:01 Grundstötning med roro-passagerarfärjan Casino Express, utanför Holmsund, AC län, den 24 november 2004 Dnr S-49/04 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt.

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

PASSAGERARFARTYGET SASSNITZ - BRAND I MASKIN

PASSAGERARFARTYGET SASSNITZ - BRAND I MASKIN PASSAGERARFARTYGET SASSNITZ - BRAND I MASKIN SJÖRÄDDNINGSINSATS NR. 8254 2001-07-01 EN ANALYS AV SJÖRÄDDNINGSINSATS I ENLIGHET MED SJÖFARTSVERKET KVALITETSPROCESS. 2004-06-30 PASSAGERARFARTYGET SASSNITZ

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Reviderad 2012-12-27 Dnr 2011 29 175 Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Bakgrund OKQ8 AB omfattas genom sin

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om sjöfartsskydd; beslutade den 22 juni 2004. Sjöfartsverket föreskriver följande med stöd av 3, 4 och 9 förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd.

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg?

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Nyhet 2007 Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Ny definition av handelssjöfart När det gäller regler om behörighet och bemanning definieras idag handelsfartyg som

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 1(6) Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap

Läs mer

Citat ur några tidningsartiklar.

Citat ur några tidningsartiklar. Syftet Vi vill med denna konferens skapa en dialog för att vi tillsammans ska kunna förebygga samt hantera konsekvenserna vid en eventuell olycka eller sjukdomsutbrott. Citat ur några tidningsartiklar.

Läs mer

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 30 september 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Kristianstad Österlen Airport, räddningstjänst nordost, polis

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Rapport S 1997:4. Grundstötning med färjan MS Sea Wind den 5 mars 1997 vid Mjölkön, AB län S-01/97

Rapport S 1997:4. Grundstötning med färjan MS Sea Wind den 5 mars 1997 vid Mjölkön, AB län S-01/97 ISSN 1400-5735 Rapport S 1997:4 Grundstötning med färjan MS Sea Wind den 5 mars 1997 vid Mjölkön, AB län S-01/97 Statens haverikommission (SHK) Board of Accident Investigation Postadress/Postal address

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen Höganäs Management System Page 1(5) Syfte och omfattning Katastrofledningsgruppen sammankallas primärt vid olyckor som förorsakat eller riskerar att förorsaka förluster av stora värden, människoliv eller

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Sjöfartsverkets rapportserie B 2006-6

Sjöfartsverkets rapportserie B 2006-6 Sjöfartsverkets rapportserie B 2006-6 SILJA SERENADE- OJCS - och KBV 046 i närsituation den 4 oktober 2005 RAPPORT SILJA SERENADE -OJCS- och KBV 046 i närsituation 2005-10-04 Silja Serenade -OJCS- OCH

Läs mer

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänsten Syd når normalt samtliga Sevesoanläggningar i Malmö Stad inom 10 minuter. Räddningstjänsten är skyldig att vara förberedd

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet.

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. S jöräddningssällskapet är en ideell förening som är helt beroende av medlemsavgifter, gåvor och donationer. Vår uppgift är att

Läs mer

Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19

Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19 Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19 Redovisning: Nedan följer en redovisning av en av de samverkansövningar som har genomförts enligt 3ns. Tanken med denna redovisning är att inte bara att de övande

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det oförutsedda kan hända Våren 2000 inträffade en järnvägsolycka i Borlänge, som hade kunnat få mycket allvarliga följder. På olika

Läs mer

Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar

Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar Föreskrifter om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart direktiv 2006/87/EG och zonindelning Erik Eklund Stf Sjö- och Luftfartsdirektör Europas

Läs mer

Verksamhet, bemanning och plattformar i balans

Verksamhet, bemanning och plattformar i balans Verksamhet, bemanning och plattformar i balans Uppdraget Generaldirektören uppdrog åt CRS, CKRN och CKRS 202-06-4 att tillsammans ta fram förslag till: kriterier för fastställande av verksamhets-/operationsområden,

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

ISSN 1400-5735. Rapport RS 2005:03

ISSN 1400-5735. Rapport RS 2005:03 ISSN 1400-5735 Rapport RS 2005:03 Kollision mellan torrlastfartyget Joanna och ro-ro-passagerarfärjan Stena Nautica utanför Varberg, N län, den 16 februari 2004 Dnr S-02/04 SHK undersöker olyckor och tillbud

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

ISSN 1400-5735. Rapport RS 2003:01. Olycka med passagerarfärjan M/S VISBY i Visby hamn, I län, den 10 april 2002

ISSN 1400-5735. Rapport RS 2003:01. Olycka med passagerarfärjan M/S VISBY i Visby hamn, I län, den 10 april 2002 ISSN 1400-5735 Rapport RS 2003:01 Olycka med passagerarfärjan M/S VISBY i Visby hamn, I län, den 10 april 2002 Dnr S-002/02 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

Instuderingsfrågor vid prov för lotsdispens inom lotsområde Stockholm

Instuderingsfrågor vid prov för lotsdispens inom lotsområde Stockholm 1 Instuderingsfrågor vid prov för lotsdispens inom lotsområde Stockholm Detta dokument innehåller frågor och svar som kommer bli prövade vid examinering för lotsdispens inom lotsområde Stockholm Du finner

Läs mer

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Samverkan vid hot om Suicid Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Bakgrund Suicid är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem Vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år, näst

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

mellan Scandinavian Star och norska Tjöme radio om att brand utbrutit ombord.fartyget begär assistans.

mellan Scandinavian Star och norska Tjöme radio om att brand utbrutit ombord.fartyget begär assistans. FAKTABAKGRUND Scandinavian Star byggdes 1971 med plats för 1152 passagerare. Fartyget övertogs av DaNoLines i februari 1990 och avslutade därmed en 5-arig kryssningsperiod i Västindien. Kapten Hugo Larsen

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Några råd om krisförebyggande åtgärder och krishantering i skarpt läge

Några råd om krisförebyggande åtgärder och krishantering i skarpt läge Några råd om krisförebyggande åtgärder och krishantering i skarpt läge Problem finns Kriser uppstår om man struntar i problemen och medier eller andra får tag i dem Alltid fredag eftermiddag Nytt blixtsnabbt

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN UPPSALA BRANDFÖRSVAR. I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN Plan enligt 3 kap 6 förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Antagen av räddningsnämnden

Läs mer

Inledande bestämmelser

Inledande bestämmelser 2 (6) INLEDANDE BESTÄMMELSER... 2 TRAFIKBESTÄMMELSER... 3 FÖRTÖJNING, FÖRHALNING, FÖRFLYTTNING MM.... 3 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET M M... 4 LASTNING, LOSSNING, UPPLÄGGNING AV GODS M M... 5 SÄRSKILDA ORDNINGSFÖRESKRIFTER...

Läs mer

Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum

Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum Utbildning Scenarioinstruktör Program 8.00 Introduktion, Presentation, förväntan Teori: Begrepp Olika möjligheter: SimMan, Nursing Anne, SimPad Fika Vuxenlärande Pedagogik Simulering Teknik Realism 11.30

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Med världen som arbetsplats

Med världen som arbetsplats Foto: Wallenius Marine Med världen som arbetsplats Vill du jobba i en internationell miljö? Tycker du om att samarbeta? Är du beredd att ta ansvar? I så fall är sjöfartsnäringen branschen för dig. Sjöfarten

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Skärgårdskaptensutbildningen Lärande I Arbete - fartygsförlagd utbildning Period 1 INSTRUKTION

Skärgårdskaptensutbildningen Lärande I Arbete - fartygsförlagd utbildning Period 1 INSTRUKTION Skärgårdskaptensutbildningen Lärande I Arbete - fartygsförlagd utbildning Period 1 INSTRUKTION Personuppgifter Namn: Personnr:... Gatuadress: Postadress:. Tel: E-post:.Klass:.År:... Rederi:..Fartyg1: Fartyg

Läs mer

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. I GUDRUNS spår Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Per Pettersson Räddningschef Räddningstjänsten Östra Kronoberg Håkan Helgesson Stf Räddningschef

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

BILAGA B1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR

BILAGA B1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR UPPDRAGSNUMMER 1321526000 RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLANER FÖR INDUSTRI I HOVA, GULLSPÅNGS KOMMUN Sweco Environment AB Mikaela Ljungqvist Martin Bjarke Granskad av Johan Nimmermark Sweco Innehållsförteckning

Läs mer

3.6 ÖVNINGSVERKSAMHET

3.6 ÖVNINGSVERKSAMHET KAPITTEL 3 OPERATIVT SAMARBEIDE Antall sider: 54 Denne side er nr. 44 3.6 ÖVNINGSVERKSAMHET 3.6.1 Allmänna riktlinjer (Sekr) Övningar inom Köpenhamnsavtalet indelas i 3 typer Diskussionsspel (övningstyp

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Sjö- och flygräddningstjänst. Beteckningar, förkortningar och begrepp.

Sjö- och flygräddningstjänst. Beteckningar, förkortningar och begrepp. Sjö- och flygräddningstjänst Beteckningar, förkortningar och begrepp. Aircraft Coordinator (ACO) En funktion som koordinerar flera flygande räddningsenheter i ett definierat område, där en sök- och räddningsoperation

Läs mer

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I övning Telö 13 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en aktiv stadsnätsgrupp under projektledning

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

15.30 16.30 DIALOG KRING HANDLINGSPLAN FÖR OLJESKADESKYDD

15.30 16.30 DIALOG KRING HANDLINGSPLAN FÖR OLJESKADESKYDD 15.30 16.30 DIALOG KRING HANDLINGSPLAN FÖR OLJESKADESKYDD Syfte med dialogen är att samla synpunkter till NSOs fortsatta arbete med handlingsplanen Resultat är en vägledning kring centrala frågor i arbetet.

Läs mer

Med världen som arbetsplats

Med världen som arbetsplats Foto: Wallenius Marine Med världen som arbetsplats Vill du jobba i en internationell miljö? Tycker du om att samarbeta? Är du beredd att ta ansvar? I så fall är sjöfartsnäringen branschen för dig. Sjöfarten

Läs mer

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda

Läs mer

Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer

Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer Tima modellbaserad vattenbegjutning av timmer Ventiler och ventilgrupper TIMA har stöd för upp till 16 ventiler som är placerade i två ventilgrupper. När vattning genomförs så vattnar alla ventiler i gruppen

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer