-2, STFM :00

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "-2, STFM 2015-06-15 14:00"

Transkript

1 -2, STFM :00 Mötesuppgifter Tid Plats kl OBS! Rådhuset, stadsfullmäktiges sessionssal Beslutande Berg, Vesa Lyyra, Anna-Maija Boström, Peter Mäenpää, Tua Brännbacka-Brunell, Brita Nyman, Kaj Englund, Conny Piippolainen, Vuokko Forsman, Bo Pitkäjärvi, Eija Granholm, Markus Rantala, Mervi Haldin, Annica Saari, Kristina Heinonen, Ilmari Salmu, Marita Hellén, Ulla Silvennoinen, Pentti Hellstrand, Kurt Sipinen, Helinä Helsing, Christina Sjölund, Owe Henriksson, Anna-Maja Sjölund, Richard Henriksson, Malin Snellman, Mikael Holmgård, Kenneth Storbjörk, Jacob Isokoski, Sauli Sundqvist, Carola Ittonen, Jarmo Suojoki, Marcus Karjaluoto, Johan Suvanto, Vesa Karlsson, Markus Tamminen, Jaakko Koskela, Kari Wester, Harald Kull, Bjarne Vikström, Mona Lunabba, Maria Vähäsöyrinki, Eija Luomala, Eero Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Milla Kallioinen Stadssekreterare Kaffe med smörgås kl

2 39, STFM :00 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET

3 40, STFM :00 PROTOKOLLJUSTERARE Justering äger rum i stadskansliet tisdagen den 23 juni 2015 kl Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige utser två protokolljusterare.

4 41, STFM :00 PB: 358/2015 PERSONALRAPPORT 2014 Ps Förslag till personalrapport 2014 Ps bilaga A Personaldirektören: Personalrapporten för 2014 har uppgjorts vid stadens personalbyrå i samråd med social- och hälsovårdsverkets förvaltning. Personalrapporten har från 2014 sammanslagits till en enda rapport för hela staden. Rapporten har tidigare bestått av en del för hela staden samt en särskild del för social- och hälsovårdstjänster. Strävan är att på ett åskådligt sätt presentera stadens anställda i statistikform samt allmänna bedömningar i textform. Rapporten kan utgöra basmaterial såsom underlag för planering och beslutsfattande. Förslaget till rapport kommer att behandlats i samarbetsgruppen och överlämnas till stadsstyrelsen och stadsfullmäktige för beslut. Förslag Beslut Personalsektionen godkänner för sin del personalrapporten 2014 som samtidigt överlämnas till stadsstyrelsen för fortsatt behandling. Förslaget godkändes. Stst Personalrapport 2014: Bilaga 177 Stadssekreteraren: Utgående från det trängda ekonomiska läget satte stadsfullmäktige som målsättning att personalen under år 2014 skulle reduceras med åtminstone 30 årsverken genom naturliga avgångar. Målsättningen uppnåddes. Stadens personal under år 2014 har minskat såväl när det gäller mängd som kostnader. Antalet årsverken är 36 färre, antalet anställda personer vid årets slut är 74 färre och den totala lönekostnaden har minskat med nästan 2 milj.. Stadens anställda vid årsskiftet 2014/2015 var totalt personer. (Social- och hälsovårdsverket hade sammanlagt anställda ) Med anledning av lagändringen har affärsverket Jakobstads Hamn med sju anställda från bolagiserats till ett av staden helägt aktiebolag. Samma lagändring utgjorde grund till att affärsverket Jakobstads Energiverk med ca 55 anställda

5 41, STFM :00 PB: 358/2015 övergick i Oy Herrfors Ab:s ägo från En av de största förändringarna inom resultatområdet hälso- och sjukvård var nedläggningen av förlossningsverksamheten och överföringen av personalen till andra uppgifter. Beträffande sjukfrånvaron kan konstateras att medelsjukfrånvaron (kalenderdagar) steg från 15,1 dagar (2013) till 15,7 dagar (2014). Anställda inom tekniska tjänster hade under år 2013 en medelsjukfrånvaro på 21,3 dagar, anställda inom social- och hälsovårdstjänster 15,8 dagar och anställda inom bildningstjänster 13,0 dagar. Övriga anställda hade en medelsjukfrånvaro på 13,7 dagar. Förslag Beslut Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige godkänner stadens personalrapport för år Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Personalrapport 2014: Bilaga 41 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner stadens personalrapport för år 2014.

6 Personalrapport 2014 Henkilöstöraportti

7 Personalrapport 2014 Henkilöstöraportti 1. Inledning Personalresurser Personalens mängd och struktur Årsverken Heltid deltid Personalens åldersstruktur Förtroende och samarbete En kunnig personal Personalens kompetensutveckling Introduktion inom social- och hälsovårdsverket Rekrytering inom social- och hälsovårdsverket Välbefinnandet i arbetet Tillsammans stöder vi arbetsförmågan TYHY-verksamheten Företagshälsovården Hälsorelaterad frånvaro Arbetarskyddet Personalens välbefinnande inom social- och hälsovårdsverket Personalkostnader och personalinvesteringar Jämställdhet Tabeller Johdanto Henkilöstövoimavarat Henkilöstön määrä ja rakenne Henkilötyövuodet Kokoaika osa-aika Henkilöstön ikärakenne Luottamus ja yhteistyö Osaava henkilöstö Henkilöstön osaamisen kehittäminen Perehdytys sosiaali- ja terveysvirastossa Sosiaali- ja terveysviraston rekrytointi Työhyvinvointi Tuetaan työkykyä yhdessä TYHY-toiminta Työterveyshuolto Terveysperusteiset poissaolot Työsuojelu Henkilöstön hyvinvointi sosiaali- ja terveysvirastossa Henkilöstökustannukset ja henkilöstöinvestoinnit Tasa-arvo Taulukot Solveig Sandvik-Nyberg Pärmbild/Kannen kuva: Pirjo Salonen

8 1. Inledning Den här personalrapporten är den första, för organisationen helt gemensamma rapport som gjorts enligt kommunarbetsgivarnas nya rekommendation för utvärdering av personalresurserna. Personalrapporten är avsedd såväl för personalen och ledningen som för de politiska beslutsfattarna. I den här rapporten har valts samma prioriteringsområden som i den nationella strategin för utveckling av arbetslivet, nämligen innovation och produktivitet, förtroende och samarbete, kunnig arbetskraft samt välbefinnande i arbetet och hälsa. Det är viktigt att man i vår organisation fäster uppmärksamhet vid gott förändringsledarskap och vid personalens delaktighet. De anställda ska ha möjlighet att vara med och utveckla det egna arbetet och vara innovativa. Dessutom är det viktigt att ledningen på arbetsplatserna är rättvis, att arbetsgemenskaperna är fungerande och att personalen är motiverad och behärskar sitt arbete. Enligt undersökningsresultaten har förmännen allt aktivare hållit arbetsplatsmöten och utvecklingssamtal med sin personal. En rättvis avlöning inverkar också på upplevelsen av rättvisa. Bedömningen av arbetets svårighetsgrad enligt AKTA med tillhörande uppgiftsbeskrivningar slutfördes under år 2014 för hela staden. Personalförvaltningen bör också aktivt delta i utvecklandet av en fungerande organisations- och ledningsmodell. Under det gångna året har man inom vår organisation genomfört stora förändringar, som har inneburit speciella utmaningar också för personalledningen. En lagändring har krävt att sådan kommunal verksamhet som sköter uppgifter i ett konkurrensläge, bör bolagiseras. Med anledning av lagändringen har affärsverket Jakobstads Hamn med sju anställda från bolagiserats till ett av staden helägt aktiebolag. Samma lagändring utgjorde grund till att affärsverket Jakobstads Energiverk med ca 55 anställda övergick i Oy Herrfors Ab:s ägo från En av de största förändringarna inom resultatområdet hälso- och sjukvård var nedläggningen av förlossningsverksamheten och överföringen av personalen till andra uppgifter. Inom resultatområdet socialomsorg genomfördes under det gångna året förändringar i lednings- och organisationsstrukturen. Det är värt att notera att stadens personal under år 2014 har minskat såväl när det gäller mängd som kostnader. Antalet årsverken är 36 färre, antalet anställda personer vid årets slut är 74 färre och den totala lönekostnaden har minskat med nästan 2 milj.. 2. Personalresurser Stadens personal finns till för att betjäna invånarna med kommunal service. Utgående från det trängda ekonomiska läget satte stadsfullmäktige som målsättning att personalen under år 2014 skulle reduceras med åtminstone 30 årsverken genom naturliga avgångar. Målsättningen uppnåddes. Den mest konkreta förändringen gällande utbudet av service var att förlossningsavdelningen upphörde på sommaren Personalens mängd och struktur Stadens anställda vid årsskiftet 2014/2015 var totalt 2882 personer. Antal anställda minskade med 74 personer från år Se närmare tabellen nedan. Tabell 1 Antal anställda, lägesrapport , deltid och heltid Förändring/ Työntekijämäärä, tilanneraportti , osa-aika ja kokopäivä Muutos % av arbetstid, työaika %:ssa % % 100 % Tot./Yht SOCHV / SOSTER Bildning/ Sivistys Tekniska / Tekninen Övriga / Muut* Totalt / Yhteensä *Affärsverken, koncernförvaltningen, byggnadstillsynen, avfallsnämnden 3

9 Inom staden Jakobstad fanns totalt 435 män (15,1 %) och 2447 kvinnor (84,9 %) anställda Tillsvidareanställda var 2060 (71,5 %) personer och visstidsanställda 822 (28,5 %) personer. Tabell 2 Social- och hälsovårdsverket hade sammanlagt 1649 anställda Inom resultatområdet hälso- och sjukvård fanns 743 anställda, inom resultatområdet äldreomsorg 744, inom resultatområdet socialomsorg 134, inom miljöhälsovården 14 och inom förvaltningen 12 anställda. Antalet anställda hade minskat med 20 personer. Av de anställda var 86, dvs. 5,2 %, män och 94,8 % var kvinnor. Vid årsskiftet var 1211 personer eller 73,4 % tillsvidareanställda. Antalet visstidsanställda personer var Årsverken Årsverkena har minskat jämfört med föregående år inom stadens alla sektorer. Totalt är minskningen 36 årsverken som fördelas enligt tabellen nedan: Tabell 3 Antal årsverken sektorvis under åren Henkilötyövuodet toimialoittain Förändring /Muutos SOCHV / SOSTER tot./yht varav /josta Hälso- och sjukvården/terveydenhuolto Äldreomsorg/Vanhushuolto Socialomsorg/Sosiaalihuolto Övriga / Muut Billdningstjänster / Sivistys Tekniska tjänster / Tekninen Övriga / Muut Årsverken totalt, Henk.työv. yhteensä Sysselsättningsanställda ingår inte / Työllistämisvaroin palkatut eivät sisälly 2.3. Heltid deltid Antalet deltidsanställda vid årsskiftet 2014/2015 inom hela staden var 1215 personer, vilket utgör 42 % av personalen. Det största antalet deltidsanställda fanns inom social- och hälsovårdsverket, sammanlagt 855 deltidsanställda med olika anställningsprocent. Det betyder att 52 % arbetade deltid. Antalet deltidsanställda har förblivit på samma nivå som år Sommaren 2014 gjordes en webropol-förfrågan bland deltidsanställda. Förfrågan sändes till 593 anställda som har en ordinarie befattning/tjänst, och Pirjo Salonen 4

10 av dem besvarade 389 enkäten. Svaren visade att 66 % inte ville ha mer arbetstid. Inom resultatområdet äldreomsorg var 39 personer villiga att öka sin arbetstid så fort som möjligt. Se tabell Personalens åldersstruktur Medelåldern för hela stadens personal var 45,9 år. Medelåldern för social- och hälsovårdsverkets personal var 45 år (45,7 år 2013). Inom resultatområdet äldreomsorg var medelåldern 43 år, medan den var 46,5 år inom resultatområdet hälso- och sjukvård. Antalet 60 år fyllda var 147 eller ungefär på samma nivå som år 2013, då motsvarande siffra var 133. Tabell 4 Medelåldern för staden Jakobstads anställda Pietarsaaren kaupungin työntekijöiden keski-ikä ,0 45,9 45,7 46,2 45, Förtroende och samarbete Till staden Jakobstads kultur som arbetsgivare hör att alltid föra diskussioner med berörd personal eller med fackavdelningarnas representanter i frågor som berör personalen. Personalens delaktighet i frågor som påverkar det egna arbetet eller arbetsförhållandena är av mycket stor vikt. En saklig kontinuerlig växelverkan karaktäriserar umgänget mellan arbetsgivaren och fackföreningarnas representanter. Under år 2014 uppdaterades överenskommelsen om samarbete mellan arbetsgivaren och de anställda. Överenskommelsen grundar sig på samarbetslagen och beskriver mera detaljerat på vilket sätt samarbetet tillämpas i staden. Enligt överenskommelsen bör arbetsplatsmöten hållas minst 8 gånger per år. Syftet med arbetsplatsmöten är att skapa en fungerande arbetsgemenskap med öppen kommunikation och jämlik växelverkan där alla arbetar för att uppnå arbetsplatsens målsättningar. Arbetsplatsmöten, utvecklingssamtal Genom en Webropol-förfrågan svarade 59,2 % av stadens personal att man på arbetsplatsen haft 8 eller fler arbetsplatsmöten per år. 38,5 % av de svarande meddelade att man deltagit i utvecklingssamtal under år Enligt den välmåendeundersökning som genomfördes inom social- och hälsovårdsverket år 2014 hade 56,5 % av personalen haft utvecklingssamtal på tumanhand med sin förman under de senaste 12 månaderna (motsvarande siffra år 2012 var 39,5 %). 51,4 % av personalen ansåg att utvecklingssamtalet var nyttigt. Pirjo Salonen 5

11 3. En kunnig personal 3.1. Personalens kompetensutveckling Kompetensen inverkar både på personalens välbefinnande i arbetet och på resultatet av verksamheten. Systematisk kompetensutveckling är en del av att leda och säkerställa kompetens, som även inkluderar att underhålla, överföra och rekrytera kompetens. Inom organisationen omfattar fortbildningen både ordinarie och tidsbunden personal. Bestämmelserna om personal- och utbildningsplanen har ändrats genom lagändringar och planen motsvarar nu den nya lagen. Enligt samarbetslagen ska organisationer som har minst 20 anställda utarbeta en skriftlig personal- och utbildningsplan för att upprätthålla och främja arbetstagarnas yrkeskompetens. En del av planen uppfylls genom mångprofessionella gemensamma utbildningsdagar och en del genom extern utbildning. Nytt för år 2014 var att arbetsgivaren får ersättning för utbildningen från arbetslöshetsförsäkringsfonden i efterskott. Ett villkor för att få ersättning är att utbildningen baserar sig på en plan som utarbetats av arbetsgivaren. Inom förmannautbildningen har man bland annat stiftat bekantskap med den salutogena ledarskapsmodellen med förelä- Solveig Sandvik-Nyberg sare från Sverige. Fortsättningsvis har det ordnats gemensamma utbildningar för personal som arbetar med barn och ungdomar. Seminarierna har varit öppna för alla intresserade och bland annat de seminarier som gällde ätstörningar väckte intresse. Tabell 5 Antalet utbildningsdagar Externa Ulkoiset Interna Sisäiset Utbildningsdagar/ Koulutuspäiviä Medeltal/Keskiarvo Dagar/deltagare Päiviä / osallistuja Medeltal/Keskiarvo Dagar/anställd Päiviä/työntekijä SOCHV/ SOSTER ,43 2,6 Bildning/ Sivistys ,07 1,2 Tekniska/ 1, Tekninen 0,65 Övriga/Muut* ,26 1,2 Mera uppgifter om SOHV:s utbildning framgår av tabellerna Under året ordnades även ett seminarium som gällde äldreomsorgslagen. Den utbildning för specialyrkesexamen som inleddes inom äldreomsorgen 2013 avslutades våren Inom socialomsorgen har det ordnats utbildningar med anknytning till barnskyddslagen. Barnavdelningen stod värd för en regional utbildningsdag i Campus Allegro. För ledningsgruppen inom social- och hälsovårdsverket ordnades en strategiutbildningsdag med en företagskonsult från Sverige. Social- och hälsovårdsverkets representanter har medverkat i Green Care-projektet som Folkhälsan och Centria yrkeshögskola ansvarat för. Via projektet har det ordnats föreläsningar och studiebesök, som både allmänhet och personal har kunnat delta i. År 2014 var totalkostnaderna för fortbildning inom social- och hälsovårdsverket euro ( euro år 2013) eller per anställd 243 euro. Dagtraktamenten och resekostnader vid fortbildning ingår. 6

12 3.2. Introduktion inom social- och hälsovårdsverket Social- och hälsovårdsverket gjorde hösten 2014 för tredje gången en undersökning om hur introduktionen för nyanställda har fungerat i organisationen. 246 svar erhölls (62 från hälso- och sjukvården, 112 äldreomsorgen, 20 socialomsorgen, 52 svarande hade inte angett arbetsenhet). Svaren bearbetades och analyserades på olika nivåer, och jämfördes med resultaten från ifjol. Stämningen på arbetsenheterna utvärderades också. Överlag kan man konstatera att stämningen bedömdes vara god inom hela verket. Speciellt nyanställda läkare värdesatte stämningen på arbetsenheterna mycket högt (4,8 poäng av 5 möjliga). 73 % av de som svarade var beredda att gärna eller mycket gärna rekommendera sin arbetsenhet åt andra (66 % ifjol). Pia C. Nyman 3.3. Rekrytering inom social- och hälsovårdsverket En aktiv rekrytering av vissa yrkesgrupper, såsom socialarbetare och läkare, har under det gångna året börjat visa resultat. Läkarsituationen inom primärhälsovården har varit bra under året. Ett aktivt arbete med mentorskap har gjort att sommarvikariaten på hälsovårdscentralen för år 2015 redan i ett tidigt skede under hösten 2014 var besatta. Det har uppmärksammats i pressen med flera artiklar där vikarier intervjuats och där de har framhållit mentorskapets betydelse. I januari deltog man under Läkardagarna i mässan med egen monter. En reducerad grupp med representanter både från social- och hälsovårdsverket och Concordia samt Pedersöre kommuns representant gjorde reklam för såväl verket som regionen. Många unga läkare är intresserade av att komma och jobba, bland annat för att lära sig svenska. Under Jakobs Dagar deltog chefsläkaren och utbildningsplaneraren i Concordias återflyttardag i Campus Allegro. Social- och hälsovårdsverket deltog även i rekryteringseftermiddagen Kunta etsii lääkäriä. En viktig rekryteringskanal är vikariebanken. Vikariebankens tjänster erbjuds åt arbetspunkterna inom social- och hälsovårdsverket. I slutet av 2014 grundades en arbetsgrupp, vars målsättning är att planera vikariepoolverksamhet. På våren 2014 kompletterades vikariebankens rekryteringsprogram Laura så, att det är möjligt att söka tjänster och befattningar på elektronisk väg. Sammanlagt 298 sökande har lämnat in ansökan till vikariebanken under det gångna året. Vikarier har ordnats till 3260 arbetspunkter, och till 467 arbetsskift har man inte lyckats hitta någon vikarie. Om ingen vikarie har hittats har arbetspunkterna själva ordnat vikarie genom byten av arbetsskift eller varit underbemannade under ifrågavarande arbetsskift. 7

13 4. Välbefinnandet i arbetet Välbefinnandet och hälsan i arbetet påverkas i hög grad av arbetsledningen, av samarbete och förtroende, av yrkeskunskap och kunnande mm. För att minska den skadliga belastningen kan det gälla att trygga personalresurserna, att göra arbetsprocesserna klarare, att planera och dimensionera arbetet, att utveckla förmansarbetet och att trygga personalens möjligheter till inflytande. Här behandlas främst sådant som arbetarskydds- och TYHY-verksamheten kan stöda Tillsammans stöder vi arbetsförmågan För att minska långtidssjukskrivningar togs nya anvisningar för aktivt stöd i bruk Aktivt stöd är ett tillvägagångssätt med vars hjälp arbetsplatsen planmässigt förebygger och löser problem med att klara av arbetet. Anvisningarna gäller 1. Tidigt stöd, 2. Effektiverat stöd och 3. Stöd för återgång till arbetet. Förmännen har till företagshälsovården lämnat in anmälningar om hotande arbetsförmåga senast när sjukfrånvaron har varat längre än 30 dagar. På basen av dessa har 48 trepartsdiskussioner förts. Till en del har åtgärder kunnat vidtas på arbetsplatsen, t.ex. förbättrad ergonomi, ändrade arbetsuppgifter mm. För en del anställda har omplaceringar till mer lämpliga arbetsuppgifter kunnat göras, för en del är det rehabiliteringsstöd eller pension som varit lösningen för andra sjukskrivning. I dag är det många som trots hotad arbetsförmåga inte har kunnat ges ett arbete som är direkt anpassat till arbetsförmågan. Ibland skulle behovet av ändrade arbetsuppgifter ha varit ganska kortvarigt, men då nödvändiga stödåtgärder inte har vidtagits p.g.a. sparkrav, har resultatet i stället blivit sjukskrivningar ibland långa sådana. Det som var tänkt som en sparåtgärd blir ibland betydligt dyrare än ett stöd i form av mindre mängd arbete under en kort tid TYHY-verksamheten Tyhy-verksamheten har skett enligt den godkända TYHY-planen för Enligt utförd Webropol-förfrågan har 81 % av de anställda deltagit i någon form av TYHY-verksamhet under Största delen av personalen är nöjd med verksamheten i sin nuvarande form, men önskemål om utökad verksamhet och nya former av aktiviteter kom även fram. Ett plock ur Tyhy-verksamheten: 1) Välbefinnande i arbetet-kortutbildningar har ordnats för 55 arbetarskyddspar och kuntoremontti-kurser för 77 anställda. 2) TYHY-kuponger för subventionering av motion har använts för TYHY-kupongerna har delats ut via personaltidningen till ett värde av , men endast ca hälften av kupongerna har använts, dvs. i medeltal 13,5 kuponger/anställd. 3) De rekreationseftermiddagar som arbetsplatserna själva ordnat har subventionerats. 4) Rygg- och nackskolor har ordnats i samarbete med företagshälsovården, motionsgrupper, Pröva på -tillfällen mm har ordnats. Ett mera omfattande TYHY-projekt för en arbetsplats med 35 anställda planerades under våren och startade i början av september. 5) För dem som nu deltagit i TYK (tyngre rehabilitering) har sjukfrånvaron minskat med 56 % från år

14 Tyhy-verksamhetens betydelse är svår att direkt beräkna i euro, men redan de anställda som själva berättat att de på grund av olika TYHY-åtgärder börjat motionera, slutat röka, gått ner i vikt, inte behövt astmamedicin, haft lindrigare besvär i stöd- och rörelseorgan än tidigare mm. kan bidra till slutsatsen att verksamheten är lönsam Företagshälsovården 2014 Företagshälsovårdens tre viktigaste mål för verksamhetsperioden har varit: 1. Arbetsplatsutredningar 2. Hälsoundersökningar och 3. Tidigt stödjande av arbetsförmågan. Staden Jakobstad köper även sjukvårdstjänster på allmänläkarnivå. Som framkommer av tabell 22 har den förebyggande verksamheten, speciellt antalet hälsoundersökningar (lagstadgade), ökat betydligt i jämförelse med tidigare år. Behovet av mera läkartjänster är ändå rätt stort. Till företagshälsovården hör inte akutvård. Solveig Sandvik-Nyberg För att effektivera och förbättra servicen har Työplus tagit i bruk ett system som gör det möjligt att reservera tid till företagshälsovårdare via nätet. Dessutom har Työplus börjat med läkarmottagning även kvällstid, på grund av svårigheterna med att få läkartjänsterna besatta. Det här har bidragit till att staden Jakobstads anställda kunnat använda mera företagshälsovårdstjänster än tidigare år. Tabell 6 Kostnader(euro) Kostnader Kustannukset FPA-ersättning Kela-korvaus * Nettokostnad Nettokustannukset Nettokostnad/anställd Nettokust./työnt.** * Uppskattade kostnader ** Antal anställda som omfattas av arbetshälsovården 4.4. Hälsorelaterad frånvaro Trots att målsättningarna är att minska sjukfrånvaron betydligt har det här inte lyckats. Antalet invalidpensioner har ökat med 18 % från år 2013 och frånvaro på grund av psykisk ohälsa (konflikter, psykosocial belastning mm.) har ökat med 11 % jämfört med 2013 och med 24 % om man jämför med Däremot har frånvaro beroende på problem i stöd- och rörelseorgan minskat med 3 % från Inomhusluftens dåliga kvalitet har också i flera fall bidragit till ökad hälsorelaterad frånvaro. Här syns behovet av att använda sig av anvisningarna Tillsammans stöder vi arbetsförmågan och beakta de anställdas personliga förutsättningar. Genom olika stödåtgärder kan den upplevda belastningen i arbetet minskas. Sjukfrånvaron visar stora skillnader mellan olika yrkesgrupper, vilket beaktas i företagshälsovården och i TYHY-verksamheten och naturligtvis inom den egna förvaltningsenheten. Inom äldreomsorgen har sjukfrånvaron hållits på samma nivå som föregående år. Inom resultatområdet äldreomsorg har man utvecklat närledarskapet och tagit i bruk nya arbetsmetoder, som kinestetik. Inom socialomsorgen har antalet sjukfrånvarodagar per person minskat med 5,9 dagar jämfört med år Fr.o.m. början av år 2013 har man inom socialomsorgen utvecklat innehållet i verksamheten samt lednings- och organisationssystemet. 9

15 Tabell 7 Antal sjukfrånvarodagar (kalenderdagar/anställd, olycksfall ingår) Sairauspoissaolopäivät (kalenteripäiviä/työntekijä, tapaturmat mukaan luettuna) Medelsjukfrånvaro Sairauspoissaolojen keskiarvo Kalenderdagar Kalenterpäivien lukumäärä Medelsjukfrånvaro Sairauspoissaolojen keskiarvo Kalenderdagar Kalenterpäivien lukumäärä Medelsjukfrånvaro Sairauspoissaolojen keskiarvo Kalenderdagar Kalenterpäivien lukumäärä Social- & hälsov./ Sosiaali ja terveys 16, , , Hälso- o sjukvård Terveys- ja sairaanh. 13, , , Äldreomsorg/ Vanhushuolto 20, , , Socialomsorg/ Sosiaalihuolto 19, , , Bildningstjänster/ Sivistys 13, , , Tekniska / Tekninen 20, , , Övriga/Muut* 10, , , Hela personalen/ Koko henkilöstö 16, , , *Affärsverken, koncernförvaltningen, byggnadstillsynen, avfallsnämnden Inom SOCHV övriga 351 dagar = 12,5 d/anställd Av sjukfrånvarodagarna är dagar oavlönade och dagar sådana, för vilka 2/3 lön betalats. Tabell 8 Frånvarons indelning i kortare och längre frånvaro 2014 Tabell 9 --På grund av att FPA och arbetsmarknadsverket ändrat sina rekommendationer presenteras sjukfrånvaroindelningen i kortare och längre frånvaro endast för år Tidigare har indelningsintervallet varit ett annat. Jämförelse: 2013 var den förtida pensionsavgiften 0,4 % av lönesumman, jämförelsekommunernas procentuella andel var 1,1 %. De största orsakerna till invalidpensionerna under 2014 har varit sjukdomar i stöd- och rörelseorgan, 39 %, samt psykisk ohälsa, 33 %. Under 2014 har medelåldern för dem som gått i invalidpension varit lägre än tidigare. 10

16 4.5. Arbetarskyddet 2014 Identifiering och förebyggande av faror och bedömning av risker ligger till grund för arbetarskyddsverksamheten. Under år 2014 har den psykosociala belastningen lyfts fram vid nästan alla 24 arbetsplatsbesök (gällande arbetarskydd) som regionförvaltningsverkets inspektörer har utfört på stadens arbetsplatser. Lagstiftningen och RFV kräver att arbetsgivaren skall ha bedömt även den psykosociala belastningen i arbetet. För att bemöta kravet på utredning av den psykosociala belastningen har arbetarskyddspersonalen under 2014 utfört VALMERI-förfrågningar inom åldringsvården och inom dagvården. 650 anställda har svarat på förfrågningen. Metoden har visat sig bra och användbar, då den ofta även gett upphov till förslag hur arbetsmiljön och arbetsförhållandena kunde förbättras. Användningen av Valmeri-förfrågningen fortsätter. Tabell 10 Valmeri-undersökningens resultat Den fysiska arbetsmiljön Fyysinen työympäristö Stöd och rörelseorg. Tuki- ja liikuntaelim. Psykosocial belastning Psykososiaalinen kuorm. Dagvården / Päivähoito 3,5 (3,5 ) 3,7 (3,5) 4,2 (3,9) Äldreomsorg /Vanhushuolto 2,8 ( 3,1) 2,9 ( 3,0) 3,3 (3,3) Jämförelsekommuner i Finland inom parentes Skillnaderna mellan stadens egna arbetsplatser är stora, i synnerhet när det gäller den fysiska arbetsmiljön där problem med inomhusluften förekommer rätt ofta. Inom åldringsvården behöver åtgärder ännu vidtas för att minska belastningen i stöd- och rörelseorgan. Till inomhusluftgruppen har under 2014 inkommit skriftlig begäran om utredning av inomhusluftens kvalitet från 30 olika arbetspunkter. Några arbetsplatser har stängts, på en del fortsätter utredningarna. Några anställda, som reagerar starkt på problem med inomhusluften, har i samförstånd kunnat flytta till annan arbetspunkt. Arbetsolycksfall och hot om våld Utvecklingen av antalet arbetsolycksfall under perioden 2011 till 2014 har gått i rätt riktning. Antalet olycksfall har minskat. Minskningen av färdolycksfall beror till stor del på hurudan vinterväderlek man haft. Olycksfallsfrekvensen för staden Jakobstad är lägre än för jämförbara kommuner. Den förebyggande verksamheten fortsätter. Däremot har antalet anmälningar som gäller hot om våld ökat. Av de 54 anmälningar som inlämnades till arbetarskyddet kom 18 från socialomsorgen, 16 från åldringsvården, 14 från bildningssektorn, 5 från hälso- och sjukvården och 1 från tekniska sektorn. Det finns dessutom ett mörkertal beträffande antalet anmälningar som görs. Tabell 11 Tabell 12 11

17 4.6. Personalens välbefinnande inom social- och hälsovårdsverket Social- och hälsovårdsverkets personal fick svara på en enkät om Tabell 13 välmående år Enligt undersökningsresultaten är belastningen i arbetet fortfarande på en högre nivå än i landet i genomsnitt, men arbetsbelastningen har minskat på alla resultatområden jämfört med föregående undersökning. I resultatenheterna inom äldreomsorgen och särskilt på de geriatriska avdelningarna upplevs belastningen och stressen i arbetet fortsättningsvis som stora. Som motvikt till arbetsbelastningen har social- och hälsovårdsverkets personal fortsättningsvis flera skyddande faktorer, som har en positiv inverkan på arbetshälsan och välbefinnandet. De anställda upplever bl.a. att de har kontroll över sitt arbete. Personalen upplever arbetet som relativt givande och den allmänna tillfredsställelsen i arbetet är mycket god på alla resultatområden. Personalen upplever att de behandlas rättvist av sina förmän, och rättvisan i beslutsfattandet ligger fortsättningsvis på en god nivå och är något bättre än medeltalet för hela landet. Inom resultatområdet socialomsorg har arbetet blivit mer givande och arbetsgemenskapen fungerar bättre. Förändringarna i organisationen upplevdes fortfarande som stora, inom resultatområdet socialomsorg upplevdes ändringarna som mest positiva. Resultaten visar att på de områden där man har arbetat med att utveckla speciellt ledarskapet och det egna arbetet har också resultaten för välbefinnandet i arbetet förbättrats. Resultaen av välmåendeundersökningen har gåtts igenom med personalen. 5. Personalkostnader och personalinvesteringar Med anledning av att kommunala branschen är personalintensiv, har personalkostnader och investeringar i personalens välmående och kunnande en betydande påverkan på kommunens ekonomi. Personalkostnaderna inklusive arbetsgivarkostnader har jämfört med föregående år minskat med drygt 2 miljoner euro. Nettokostnaden för företagshälsovården har stigit med ca euro. Övriga kostnader för personalinvesteringar avviker inte nämnvärt från föregående års motsvarande kostnader. Tabell 14 Arbetskraftskostnader och personalinvesteringar Työvoimakustannukset ja henkilöstöinvestoinnit Euro(a) 1. Löner totalt/palkat yhteensä brutto Lön under semestern/vuosiloma-ajan palkat Lön under hälsorelaterad frånvaro/ Terveysperusteisten poissaolojen palkat - Familjeledigheter, lön/perhevapaiden palkat Lön under tiden för andra, avtalsenliga ledigheter/ Muut lakisääteisten/sopimusperusteisten poissaolojen palkat (Sparledighet/Säästövapaa ) 2. Pensions- och andra sociala avgifter/ Eläke- ja muut sosiaalikustannukset Personalinvesteringar/Henkilöstöinvestoinnit - Företagshälsovård/Työterveyshuolto netto TYHY-verksamhet/-toiminta Utbildning och annan utveckl./koulutus ja muu kehittäminen Arbetsplatsbespisning/Työpaikkaruokailu

18 6. Jämställdhet Jämställdhet mellan könen är ett mål som staden Jakobstad, i enlighet med sitt personalpolitiska jämställdhetsprogram , förbinder sig att främja i all sin verksamhet. Diskriminering på grund av kön, godkänns inte, målet är en arbetsplats fri från alla former av diskriminering. Tabell 15 Löneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat med 2,9 % från år 2013 till Den procentuella andelen män minskade med 0,1 % mellan 2013 och 2014, dvs. egentligen ingen förändring. Mera uppgifter om jämställdheten framgår av tabellerna Pirjo Salonen 13

19 1. Johdanto Tämä henkilöstöraportti on ensimmäinen, organisaatiolle täysin yhteinen raportti, joka on tehty kuntatyönantajan uusien henkilöstövoimavarojen arviointisuositusten mukaisesti. Henkilöstöraportti on tarkoitettu sekä työyhteisöjen, johdon että poliittisten päättäjien käyttöön. Tämän raportin näkökulmiksi on valittu kansallisen työelämän kehittämisstrategian näkökulmat, joita ovat innovointi ja tuottavuus, luottamus ja yhteistyö, osaava työvoima sekä työhyvinvointi ja terveys. On tärkeää, että organisaatiossamme kiinnitetään huomiota hyvään muutosjohtajuuteen ja henkilöstön osallisuuteen. Henkilökunnalla tulee olla mahdollisuus osallistua oman työnsä kehittämiseen sekä innovatiivisuuteen. Lisäksi on tärkeää, että johtaminen on työpaikoilla oikeudenmukaista, työyhteisöt ovat toimivia ja henkilökunta on motivoitunutta ja hallitsee työnsä. Tutkimustulosten mukaan esimiehet ovat yhä aktiivisemmin pitäneet työpaikkakokouksia ja kehityskeskusteluja oman henkilökuntansa kanssa. Oikeudenmukaisuuden kokemukseen vaikuttaa myös oikeudenmukainen palkkaus. Koko kaupunkia koskeva KVTES:n mukainen työn vaativuuden arviointi tehtävänkuvauksineen saatiin valmiiksi vuoden 2014 aikana. Henkilöstöhallinnon tulee myös osallistua aktiivisesti toimivan organisaatio- ja johtamismallin kehittämiseen. Kuluneen vuoden aikana on organisaatiossamme tehty suuria muutoksia, jotka ovat tuoneet oman haasteensa henkilöstön johtamiselle. Lainmuutoksen myötä vaaditaan, että kilpailutilanteessa tehtäviä hoitava kunnallinen toiminta on yhtiöitettävä. Tästä syystä liikelaitos Pietarsaaren Satama, jolla on seitsemän työntekijää, on alkaen yhtiöitetty kaupungin kokonaan omistamaksi osakeyhtiöksi. Sama lainmuutos oli pohjana liikelaitos Pietarsaaren Energialaitoksen (n. 55 työntekijää) siirtymisessä Oy Herrfors Ab:n omistukseen alkaen. Yksi suurimmista muutoksista terveydenhuollon tulosalueella oli synnytystoiminnan lakkauttaminen ja henkilöstön siirto toisiin tehtäviin. Sosiaalihuollon tulosalueella tehtiin kuluneena vuonna muutoksia johtamis- ja organisaatiorakenteeseen. On syytä huomioida, että vuoden 2014 aikana kaupungin henkilöstö on vähentynyt sekä määrällisesti että kustannusten osalta. Henkilötyövuosien määrä on 36 vähemmän, työntekijöiden määrä vuoden lopussa 74 vähemmän ja kokonaispalkkakustannukset ovat laskeneet lähes 2 milj.. 2. Henkilöstövoimavarat Kaupungin henkilöstön tehtävänä on palvella asukkaita kunnallisin palveluin. Vaikeasta taloudellisesta tilanteesta johtuen kaupunginvaltuusto asetti tavoitteeksi, että henkilöstöä vähennetään vuoden 2014 aikana ainakin 30 henkilötyövuodella luonnollisen poistuman kautta. Tavoitteeseen päästiin. Konkreettisin muutos palvelutarjonnan osalta oli synnytysosaston toiminnan lakkauttaminen kesällä Henkilöstön määrä ja rakenne Kaupungin työntekijöiden määrä oli vuodenvaihteessa 2014/2015 yhteensä 2882 henkilöä. Työntekijöiden määrä väheni 74 henkilöllä vuodesta Ks. tarkemmin alla oleva taulukko. Taulukko 1 Antal anställda, lägesrapport , deltid och heltid Förändring/ Työntekijämäärä, tilanneraportti , osa-aika ja kokopäivä Muutos % av arbetstid, työaika %:ssa % % 100 % Tot./Yht SOCHV / SOSTER Bildning/ Sivistys Tekniska / Tekninen Övriga / Muut Totalt / Yhteensä

20 Kaupungin työntekijöistä miesten osuus oli 435 (15,1 %) ja naisia oli 2447 (84,9 %) Toistaiseksi voimassa olevassa työsuhteessa oli 2060 (71,5 %) henkilöä ja määräaikaisessa työsuhteessa 822 (28,5 %) henkilöä. Taulukko 2 Sosiaali- ja terveysvirastossa oli yhteensä 1649 työntekijää Terveydenhuollon tulosalueella oli 743, vanhushuollon tulosalueella työntekijöitä oli 744, sosiaalihuollon tulosalueella 134, ympäristöterveydenhuollossa 14 ja hallinnossa 12. Työntekijöiden määrä oli vähentynyt 20 henkilöä. Työntekijöistä 5,2 % oli miehiä ja 94,8 % naisia. Vuodenvaihteessa 1211 henkilöä eli 73,4 % oli palkattu toistaiseksi. Määräaikaisten työntekijöiden määrä oli Henkilötyövuodet Henkilötyövuosien määrä on laskenut edellisvuoteen verrattuna kaikilla kaupungin toimialoilla. Väheneminen on yhteensä 36 henkilötyövuotta, jakautuneina alla olevan taulukon mukaisesti. Taulukko 3 Antal årsverken sektorvis under åren Henkilötyövuodet toimialoittain Förändring /Muutos SOCHV / SOSTER tot./yht varav /josta Hälso- och sjukvården/terveydenhuolto Äldreomsorg/Vanhushuolto Socialomsorg/Sosiaalihuolto Övriga / Muut Billdningstjänster / Sivistys Tekniska tjänster / Tekninen Övriga / Muut Årsverken totalt, Henk.työv. yhteensä Sysselsättningsanställda ingår inte / Työllistämisvaroin palkatut eivät sisälly 2.3. Kokoaika osa-aika Osa-aikaisten työntekijöiden määrä oli vuodenvaihteessa 2014/2015 koko kaupungissa 1215 henkilöä, eli 42 % henkilöstöstä. Suurin määrä osa-aikaisia työntekijöitä oli sosiaali- ja terveysvirastossa, yhteensä 855 osa-aikaista työntekijää, joiden työssäoloprosentti vaihteli. Näin ollen 52 % työskenteli osa-aikaisesti. Osa-aikaisten osuus on pysynyt vuoden 2013 tasolla. Kesällä 2014 tehtiin webropol-kysely osa-aikaisille työntekijöille. Kysely lähetettiin 593 vakinaisessa toimessa/virassa työskentelevälle, joista 389 vastasi kyselyyn. Vastausten mukaan 66 % ei halunnut lisätä työaikaa. Vanhushuollon tulosalueella 39 henkilöä oli halukkaita lisäämään työaikaa niin pian kuin mahdollista. Ks. taulukko 17 Pirjo Salonen 15

21 2.4. Henkilöstön ikärakenne Koko kaupungin henkilöstön keski-ikä oli 45,9 vuotta. Sosiaali- ja terveysviraston henkilökunnan keski-ikä on 45 vuotta (45,7 vuotta 2013). Vanhushuollon tulosalueella keski-ikä oli 43 vuotta kun taas terveydenhuollon tulosalueella 46,5 vuotta. 60 vuotta täyttäneiden määrä oli 147 eli suunnilleen samalla tasolla kuin vuonna 2013, jolloin vastaava luku oli 133. Taulukko 4 Medelålder för stadens Jakobstads anställda Pietarsaaren kaupungin työntekijöiden keski-ikä ,0 45,9 45,7 46,2 45, Luottamus ja yhteistyö Pietarsaaren kaupungin työnantajakulttuuriin kuuluu käydä keskusteluja asianomaisen henkilöstön tai ammattiyhdistysosastojen edustajien kanssa henkilöstöä koskevissa asioissa. Henkilöstön osallisuus omaa työtä tai työolosuhteita koskevissa asioissa on hyvin tärkeää. Asiallinen, jatkuva vuorovaikutus luonnehtii työantajan ja ammattiyhdistyksen edustajien kanssakäymistä. Vuonna 2014 päivitettiin työantajan ja työntekijöiden välinen yhteistoimintamenettelysopimus. Sopimus perustuu yhteistoimintalakiin ja kuvailee yksityiskohtaisemmin yhteistoiminnan soveltamista kaupungissa. Yhteistoimintasopimuksen mukaan työpaikkakokouksia on pidettävä vähintään 8 kertaa vuodessa. Työpaikkakokousten tavoitteena on luoda toimiva työyhteisö, jossa on avoin viestintä ja tasapuolinen vuorovaikutus, ja jossa kaikki työskentelevät yhdessä työpaikan tavoitteiden saavuttamiseksi. Työpaikkakokoukset, kehityskeskustelut Webropol-kyselyn mukaan 59,2 % kaupungin henkilöstöstä vastasi, että työpaikalla on pidetty 8 tai useampi työpaikkakokousta vuodessa. 38,5 % vastanneista ilmoitti, että on vuoden 2014 osallistunut kehityskeskusteluun. Sosiaali- ja terveysvirastossa vuonna 2014 tehdyn hyvinvointitutkimuksen mukaan 56,5 % henkilöstöstä oli käynyt esimiehensä kanssa kahdenkeskisen kehityskeskustelun viimeisen 12 kuukauden aikana (vastaava luku 39,5 % vuonna 2012). 51,4 % henkilöstöstä piti kehityskeskustelua hyödyllisenä. Pirjo Salonen 16

22 3. Osaava henkilöstö 3.1. Henkilöstön osaamisen kehittäminen Osaaminen vaikuttaa sekä henkilöstön työhyvinvointiin että tulokselliseen toimintaan. Osaamisen suunnitelmallinen kehittäminen on osa osaamisen johtamisen ja varmistamisen kokonaisuutta, johon kuuluvat osaamisen ylläpito, osaamisen siirtäminen ja uuden osaamisen hankkiminen. Täydennyskoulutus koskee organisaatiossa sekä vakinaista että määräaikaista henkilöstöä. Henkilöstö- ja koulutussuunnitelman säännöksiä on muutettu lainmuutosten johdosta alkaen ja suunnitelma on nyt uuden lain mukainen. Yhteistoimintalain mukaan vähintään 20 työntekijän työpaikoilla on oltava kirjallinen henkilöstösuunnitelma ja koulutustavoitteet työntekijöiden ammatillisen osaamisen ylläpitämiseksi ja edistämiseksi. Osa suunnitelmasta täyttyy moniammatillisten, yhteisten koulutuspäivien kautta, osa ulkoisella koulutuksella. Vuoden 2014 uutuutena oli, että työnantaja saa koulutuskorvausta jälkikäteen työttömyysvakuutusrahastosta. Yhtenä ehtona korvauksen saamiseen on, että koulutus perustuu työnantajan laatimaan suunnitelmaan. Esimieskoulutuksessa on mm. tutustuttu salutogeeniseen johtajuusmalliin Ruotsista tulleiden luennoitsijoiden johdolla. Yhteisiä Solveig Sandvik-Nyberg koulutuksia lasten ja nuorten parissa työskentelevälle henkilöstölle on edelleen järjestetty. Seminaarit ovat olleet avoinna kaikille kiinnostuneille ja muun muassa syömishäiriöitä käsittelevät seminaarit herättivät kiinnostusta. Taulukko 5 Koulutuspäivien määrä Externa Ulkoiset Interna Sisäiset Utbildningsdagar/ Koulutuspäiviä Medeltal/Keskiarvo Dagar/deltagare Päiviä / osallistuja Medeltal/Keskiarvo Dagar/anställd Päiviä/työntekijä SOCHV/ SOSTER ,43 2,6 Bildning/ Sivistys ,07 1,2 Tekniska/ 1, Tekninen 0,65 Övriga/Muut* ,26 1,2 Lisätietoja SOSTERin koulutuksesta taulukoissa Vuoden aikana järjestettiin myös vanhushuoltolakia käsittelevä seminaari. Vanhushuollossa 2013 alkanut johtamisen erikoisammattitutkintokoulutus saatiin päätökseen keväällä Sosiaalihuollossa on järjestetty koulutuksia lastensuojelulakiin liittyen. Lastenosasto toimi Campus Allegrossa järjestetyn alueellisen koulutuspäivän isäntänä. Sosiaali- ja terveysviraston johtoryhmälle järjestettiin strategiakoulutuspäivä, johon osallistui yrityskonsultti Ruotsista. Sosiaali- ja terveysviraston edustajat ovat osallistuneet Green care -hankkeeseen, josta Folkhälsan ja Centria ammattikorkeakoulu ovat vastanneet. Hankkeen kautta on järjestetty luentoja ja opintokäyntejä, joihin sekä yleisö että henkilöstö ovat voineet osallistua. Vuonna 2014 sosiaali- ja terveysviraston täydennyskoulutuksen kokonaiskustannukset olivat euroa ( euroa vuonna 2013) tai 243 euroa työntekijää kohden. Täydennyskoulutuksen päivärahat ja matkakustannukset sisältyvät tähän. 17

23 3.2. Perehdytys sosiaali- ja terveysvirastossa Sosiaali- ja terveysvirasto teki syksyllä 2014 kolmatta kertaa tutkimuksen siitä, miten uusien työntekijöiden perehdyttäminen on toiminut organisaatiossa. Vastauksia saatiin 246 (62 terveydenhuollosta, 112 vanhushuollosta, 20 sosiaalihuollosta, 52 vastaajaa ei maininnut työyksikköään). Vastauksia käsiteltiin ja analysoitiin eri tasoilla ja verrattiin viime vuoden tuloksiin. Työyksikköjen ilmapiiriä arvioitiin myös. Yleisesti voidaan todeta, että ilmapiirin arvioitiin olevan hyvä koko virastossa. Erityisesti uudet lääkärit pisteyttivät työyksikköjen ilmapiirin erittäin korkealle (4,8 pistettä 5 mahdollisesta). Vastanneista 73 % oli valmiita suosittelemaan muille työskentely-yksikköään mielellään tai erittäin mielellään (66 % viime vuonna). Pia C. Nyman 3.3. Sosiaali- ja terveysviraston rekrytointi Tiettyjen ammattiryhmien, kuten sosiaalityöntekijöiden ja lääkärien, aktiivinen rekrytointi on kuluneen vuoden aikana alkanut tuottaa tulosta. Perusterveydenhuollon lääkäritilanne on ollut vuoden aikana hyvä. Aktiivinen työ mentoroinnin parissa on johtanut siihen, että terveyskeskuksen kesälomasijaisuudet vuodelle 2015 oli täytetty jo alkusyksyllä Tämä on huomioitu lehdistössä useampaan otteeseen haastattelemalla sijaisia, heidän painottaessaan mentoroinnin merkitystä. Tammikuussa osallistuttiin Lääkäripäiville omalla osastolla. Sosiaali- ja terveysviraston, Concordian ja Pedersören kunnan edustajista koottu pienempi ryhmä mainosti sekä virastoa että seutua. Monet nuoret lääkärit ovat kiinnostuneita työskentelemään täällä, muun muassa oppiakseen ruotsia. Johtava lääkäri ja koulutussuunnittelija osallistuivat Jaakon Päivillä Concordian paluumuuttajapäivään Campus Allegrossa. Sosiaali- ja terveysvirasto osallistui myös Kunta etsii lääkäriä -rekrytointi-iltapäivään. Sijaispankki on tärkeä rekrytointikanava. Sijaispankin palveluja tarjotaan Sosiaali- ja terveysviraston työpisteille. Vuoden 2014 loppupuolella perustettiin työryhmä, jonka tavoitteena on suunnitella sijaispoolitoimintaa. Keväällä 2014 sijaispankin rekrytointiohjelma Lauraa täydennettiin siten, että virkoja ja toimia on mahdollista hakea sähköisesti. Yhteensä 298 hakijaa on tehnyt hakemuksen sijaispankkiin kuluneen vuoden aikana. Sijaisia on järjestetty 3260 toimipisteeseen, ja 467 työvuoroon ei ole onnistuttu löytämään sijaista. Niissä tapauksissa toimipisteet ovat järjestäneet sijaisuuden itse vaihtamalla työvuoroa tai olleet alimiehitettynä kyseisten työvuorojen ajan. 18

24 4. Työhyvinvointi Työhyvinvointiin ja työterveyteen vaikuttavat suuressa määrin mm. työnjohto, yhteistyö ja luottamus, ammattitaito ja osaaminen. Haitallisen kuormituksen vähentämiseksi voidaan turvata henkilöstövoimavarat, selkeyttää työprosesseja, suunnitella ja mitoittaa työtä, kehittää esimiestyötä ja turvata henkilöstön vaikutusmahdollisuudet. Tässä käsitellään ensisijaisesti asioita, joita työsuojelutoiminta ja TYHY-toiminta voivat tukea Tuetaan työkykyä yhdessä Pitkäaikaisten sairauslomien vähentämiseksi uudet aktiivisen tuen ohjeet otettiin käyttöön Aktiivinen tuki on menettelytapa, jonka avulla työpaikka ehkäisee ja ratkaisee työssä selviytymiseen liittyviä ongelmia suunnitelmallisesti. Ohjeet koskevat seuraavaa: 1. Varhainen tuki, 2. Tehostettu tuki ja 3. Työhönpaluun tuki. Esimiehet ovat jättäneet työterveyshuoltoon ilmoituksia työkyvyn heikkenemisen uhasta, jos sairauspoissaolo on kestänyt yli 30 päivää. Näiden pohjalta on käyty 48 kolmikantakeskustelua. Työpaikan puolesta on voitu ryhtyä toimenpiteisiin osassa tapauksista, esim. parannettu ergonomiaa ja tehty muutoksia työtehtävissä. Joidenkin työntekijöiden osalta on voitu tehdä uudelleensijoituksia sopivampiin työtehtäviin, osalle ratkaisuna on ollut kuntouttamistuki tai eläkkeelle jääminen, osalle sairausloma. Pirjo Salonen Tänä päivänä monelle ei työkyvyn heikkenemisen uhasta huolimatta ole voitu antaa heidän edellytyksiinsä soveltuvaa työtä. Joskus työtehtävien muutoksen tarve olisi voinut olla melko lyhtykestoinen. Säästövaatimuksista johtuen tarvittaviin tukitoimenpiteisiin ei kuitenkaan ole ryhdytty, jolloin seurauksena on ollut sairausloma, joskus pitkäkestoinenkin. Säästöksi tarkoitettu toimenpide voi tulla huomattavasti kalliimmaksi kuin pienempi työmäärä lyhyemmän ajanjakson aikana TYHY-toiminta Tyhy-toimintaa on toteutettu vuoden 2014 TYHY-suunnitelman mukaan. Tehdyn Webropol-kyselyn mukaan 81 % työntekijöistä on osallistunut jonkinmuotoiseen TYHY-toimintaan vuonna Suurin osa henkilöstöstä on tyytyväinen toimintaan nykyisessä muodossaan, mutta toiveita lisätoiminnasta ja uusista toimintamuodoista on myös esitetty. Seuraavassa joitakin esimerkkejä Tyhy-toiminnasta: 1) Työhyvinvointikortti-koulutusta on järjestetty 55 työsuojeluparille ja kuntoremonttikoulutusta 77 työntekijälle. 2) TYHY-kuponkeja eri liikuntamuotojen subventointiin on käytetty :n arvosta. TYHY-kuponkeja on jaettu henkilöstölehden mukana :n arvosta, mutta vain noin puolet kupongeista on käytetty, eli keskimäärin 13,5 kuponkia/työntekijä 3) Työpaikkojen itse järjestämiä virkistysiltapäiviä on tuettu. 4) Selkä- ja niskakouluja on järjestetty yhdessä työterveyshuollon kanssa, liikuntaryhmiä, Kokeile -tilaisuuksia ym. On järjestetty. Laajempaa TYHY-hanketta yli 35 työntekijän työpaikoille suunniteltiin keväällä ja se käynnistettiin syyskuun alussa. 5) TYK-kuntoutukseen (työkykyä ylläpitävä kuntoutus) nyt osallistuneilla on sairauspoissaolo vähentynyt 56 % vuodesta

25 Tyhy-toiminnan merkitystä on vaikea laskea suoraan euroissa, mutta jo ne työntekijät, jotka erilaisiin TYHY-toimenpiteisiin osallistuttuaan kertovat aloittaneensa kuntoilun, ovat lopettaneet tupakoinnin, vähentäneet painoaan, eivät tarvitse astmalääkettä, heidän tuki- ja liikuntaelinten vaivansa ovat vähentyneet jne. osoittavat osaltaan, että toiminta on kannattavaa Työterveyshuolto 2014 Työterveyshuollon toimintajakson kolme tärkeintä tavoitetta ovat olleet: 1. Työpaikkaselvitykset 2. Terveystarkastukset ja 3. Työkyvyn varhainen tukeminen. Pietarsaaren kaupunki ostaa myös sairaanhoitopalveluja yleislääkäritasolla. Kuten taulukosta 22 ilmenee, ehkäisevä toiminta, erityisesti (lakisääteisten) terveystarkastusten määrä on kasvanut huomattavasti aikaisempiin vuosiin verrattuna. Lääkärinpalvelujen määrän lisätarve on kuitenkin kohtuullisen suuri. Ensihoitopalvelut eivät kuulu työterveyshuoltoon. Solveig Sandvik-Nyberg Työplus on palvelun tehostamiseksi ja parantamiseksi ottanut käyttöön järjestelmän, joka mahdollistaa ajanvarauksen työterveyshoitajalle netin kautta. Lisäksi Työplus on aloittanut lääkärinvastaanoton myös iltaisin, johtuen vaikeuksista saada lääkärinvirat täytettyä. Tämä on johtanut siihen, että Pietarsaaren kaupungin työntekijät ovat saaneet enemmän työterveyspalveluja kuin aikaisempina vuosina. Taulukko 6 Kustannukset (euro/a) Kostnader Kustannukset FPA-ersättning Kela-korvaus * Nettokostnad Nettokustannukset Nettokostnad/anställd Nettokust./ työnt.** *Arvioidut kustannukset **Työterveyshuollon piiriin kuuluvia työntekijöitä 4.4. Terveysperusteiset poissaolot Vaikka tavoitteena on ollut sairauspoissaolojen huomattava vähentäminen, siinä ei ole onnistuttu. Työkyvyttömyyseläkkeiden määrä on kasvanut 18 %:lla vuodesta 2013 ja poissaolo psyykkisen sairastamisen vuoksi (konfliktit, psykososiaalinen kuormitus ym.) on lisääntynyt 11 % verrattuna vuoteen 2013 ja 24 % vuoteen 2012 verrattuna. Sen sijaan tuki- ja liikuntaelinongelmista johtuvat poissaolot ovat vähentyneet 3 % vuodesta Sisäilman huono laatu on myös useassa tapauksessa lisännyt terveyteen liittyvää poissaoloa. Tässä yhteydessä ilmenee tarve käyttää ohjeita Tuetaan yhdessä työkykyä ja huomioida työntekijöiden henkilökohtaiset edellytykset. Erilaisten tukitoimenpiteiden avulla voidaan vähentää työssä koettua kuormitusta. Sairauspoissaoloissa on suuria eroja eri ammattiryhmien välillä, mikä huomioidaan työterveyshuollossa ja TYHY-toiminnassa, ja luonnollisesti myös omissa hallintokunnissa. Vanhushuollossa sairauspoissaolot ovat pysyneet edellisen vuoden tasolla. Vanhushuollon tulosalueella on kehitetty lähijohtamista sekä otettu käyttöön uusia työmenetelmiä kuten kinestetiikka. Sosiaalihuollossa sairauspoissaolopäivien lukumäärä henkilöä kohden on vähentynyt vuodesta ,9 päivää työntekijää kohden. Sosiaalihuollossa onkin vuoden 2013 alusta lähtien kehitetty sisällöllistä toimintaa sekä johtamis- ja organisaatiojärjestelmää. Taulukko 7 20

26 Antal sjukfrånvarodagar (kalenderdagar/anställd, olycksfall ingår) Sairauspoissaolopäivät (kalenteripäiviä/työntekijä, tapaturmat mukaan luettuna) Medelsjukfrånvaro Sairauspoissaolojen keskiarvo Kalenderdagar Kalenterpäivien lukumäärä Medelsjukfrånvaro Sairauspoissaolojen keskiarvo Kalenderdagar Kalenterpäivien lukumäärä Medelsjukfrånvaro Sairauspoissaolojen keskiarvo Kalenderdagar Kalenterpäivien lukumäärä Social- & hälsov./ Sosiaali ja terveys 16, , , Hälso- o sjukvård Terveys- ja sairaanh. 13, , , Äldreomsorg/ Vanhushuolto 20, , , Socialomsorg/ Sosiaalihuolto 19, , , Bildningstjänster/ Sivistys 13, , , Tekniska / Tekninen 20, , , Övriga/Muut* 10, , , Hela personalen/ Koko henkilöstö 16, , , * Liikelaitokset, konsernihallinto, rakennusvalvonta, jätelautakunta Sote, muut 351 päivää = 12,5 päivää/työntekijä Sairauspoissaolopäivistä päivää on palkattomia ja päivää sellaisia, joista on maksettu 2/3 palkasta. Taulukko 8 Sairauspoissaolojen jakauma lyhyisiin ja pitkiin poissaoloihin 2014 Taulukko 9 Kelan ja työmarkkinalaitoksen muutettua suosituksiaan esitellään sairauspoissaolojen jakauma lyhyempään ja pitempään poissaoloon vain vuodelta Aikaisemmin jakaumaintervalli on ollut toinen. Vertailu: Vuonna 2013 varhaiseläkemaksu oli 0,4 % palkkasumasta, vertailukuntien prosentuaalinen osuus oli 1,1 %. Suurimmat syyt työkyvyttömyyseläkkeeseen vuonna 2014 ovat olleet sairaudet tuki- ja liikuntaelimissä, 39 %, sekä psyykkiset sairaudet, 33 %. Vuonna 2014 työkyvyttömyyseläkkeelle jääneiden keski-ikä on ollut alhaisempi kuin aikaisemmin. 21

27 4.5. Työsuojelu 2014 Vaaratekijöiden tunnistaminen ja niiden aiheuttamien riskien arviointi toimii työsuojelutoiminnan perustana. Vuonna 2014 psykososiaalinen kuormitus on nostettu esiin lähes kaikilla 24 (työsuojelua koskevalla) työpaikkakäynnillä, joita aluehallintoviraston tarkastajat ovat tehneet kaupungin työpaikoilla. Lainsäädäntö ja AVI vaativat, että työnantajan on myös arvioitava työn psykososiaalinen kuormitus. Psykososiaalisen kuormituksen selvitysvaatimukseen vastaamiseksi työsuojeluhenkilöstö on vuonna 2014 suorittanut Valmeri-kyselyjä vanhushuollossa ja päivähoidossa. Kyselyyn on vastannut 650 työntekijää. Menetelmä on osoittanut olevansa hyvä ja käyttökelpoinen, sillä se on usein myös vaikuttanut ehdotuksiin työympäristön ja työolosuhteiden parantamiseksi. Valmeri-kyselyn käyttäminen tulee jatkumaan. Taulukko 10 Valmeri-tutkimuksen tulokset Den fysiska arbetsmiljön Fyysinen työympäristö Stöd och rörelseorg. Tuki- ja liikuntaelim. Psykosocial belastning Psykososiaalinen kuorm. Dagvården / Päivähoito 3,5 (3,5 ) 3,7 (3,5) 4,2 (3,9) Äldreomsorg /Vanhushuolto 2,8 ( 3,1) 2,9 ( 3,0) 3,3 (3,3) Suluissa vertailukunnat Suomessa Erot kaupungin omien työpaikkojen välillä ovat suuret, erityisesti fyysisen työympäristön osalta, jossa sisäilmaongelmia esiintyy melko usein. Vanhushuollossa on vielä ryhdyttävä toimenpiteisiin tuki- ja liikuntaelinkuormituksen osalta. Sisäilmatyöryhmä on saanut vuoden 2014 aikana 30 eri työpisteestä kirjallisen pyynnön sisäilman laadun selvittämisestä. Joitakin työpaikkoja on suljettu, osassa selvitykset jatkuvat. Joitakin työntekijöitä, jotka reagoivat sisäilmaongelmiin voimakkaasti, on yhteisymmärryksessä voitu siirtää toiseen työpisteeseen. Työtapaturmat ja väkivallan uhka Työtapaturmien määrä on laskenut joten kehitys on vuosien 2011 välisellä 2014 jaksolla mennyt oikeaan suuntaan. Työmatkalla tapahtuneiden tapaturmien määrän väheneminen johtuu valtaosin talven säätilasta. Pietarsaaren kaupungin tapaturmatiheys on alhaisempi kuin vertailtavissa kunnissa. Ehkäisevä toiminta tulee jatkumaan. Ilmoitukset väkivallan uhasta ovat sen sijaan lisääntyneet. Työsuojelulle jätetyistä 54 ilmoituksesta 18 tuli sosiaalihuollosta, 16 vanhushuollosta, 14 sivistystoimialalta, 5 terveydenhuollosta ja 1 tekniseltä toimialalta. Tehtyjen ilmoitusten kohdalla ovat lisäksi olemassa tilastoimattomat ilmoitukset. Taulukko 11 Taulukko 12 22

28 4.6. Henkilöstön hyvinvointi sosiaali- ja terveysvirastossa Sosiaali- ja terveysviraston henkilökunnalle tehtiin hyvinvointikysely vuoden 2014 aikana. Tutkimustulosten mukaan työn Taulukko 13 kuormittavuus on edelleen suuremmalla tasolla kuin maassa keskimäärin, mutta tulosten mukaan vähentynyt kaikilla tulosalueilla edelliseen tutkimukseen verrattuna. Vanhushuollon tulosyksiköissä ja varsinkin geriatrian osastoilla työn kuormittavuus ja työpaineet koetaan edelleen suuriksi. Työn kuormittavuuden vastapainona sosiaali- ja terveysviraston henkilöstöllä on edelleen useita suojaavia tekijöitä, joilla on puolestaan myönteinen vaikutus työterveyteen ja hyvinvointiin. Työntekijät kokevat muun muassa, että he voivat hallita työtään. Henkilöstö kokee työnsä kohtuullisen palkitsevaksi ja yleinen työtyytyväisyys on erittäin hyvä kaikilla tulosalueilla. Henkilöstö kokee esimiehiltä saadun kohtelun oikeudenmukaiseksi ja päätöksenteon oikeudenmukaisuus on edelleen hyvällä tasolla ja hieman parempi kuin koko maassa keskimäärin. Sosiaalihuollon tulosalueella työn palkitsevuus ja työyhteisön toimivuus on parantunut. Muutokset organisaatiossa koettiin edelleen suuriksi, positiivisimmaksi muutokset koettiin sosiaalihuollon tulosalueella. Tulokset osittavat, että niillä alueilla, joilla on tehty erityisesti johtamiseen ja oman työn kehittämiseen liittyvää kehitystyötä, ovat myös työhyvinvointitulokset parantuneet. Työtyytyväisyyskyselyn tulokset on käyty läpi yhdessä henkilökunnan kanssa. 5. Henkilöstökustannukset ja henkilöstöinvestoinnit Kunnallinen ala on niin henkilöstöintensiivinen, joten henkilöstökustannukset ja investoinnit henkilöstön hyvinvointiin ja osaamiseen vaikuttavat merkittävästi kunnan talouteen. Henkilöstökustannukset, sisältäen edellisen vuoden työnantajakustannukset, ovat verrattuna viime vuoteen vähentyneet runsaalla 2 miljoonalla eurolla. Työterveyshuollon nettokustannus on noussut n euroa. Muut henkilöstöinvestointien kustannukset eivät poikkea mainittavasti edellisenvuoden vastaavista kustannuksista. Taulukko 14 Arbetskraftskostnader och personalinvesteringar Työvoimakustannukset ja henkilöstöinvestoinnit Euro(a) 1. Löner totalt/palkat yhteensä brutto Lön under semestern/vuosiloma-ajan palkat Lön under hälsorelaterad frånvaro/ Terveysperusteisten poissaolojen palkat - Familjeledigheter, lön/perhevapaiden palkat Lön under tiden för andra, avtalsenliga ledigheter/ Muut lakisääteisten/sopimusperusteisten poissaolojen palkat (Sparledighet/Säästövapaa ) 2. Pensions- och andra sociala avgifter/ Eläke- ja muut sosiaalikustannukset Personalinvesteringar/Henkilöstöinvestoinnit - Företagshälsovård/Työterveyshuolto netto TYHY-verksamhet/-toiminta Utbildning och annan utveckl./koulutus ja muu kehittäminen Arbetsplatsbespisning/Työpaikkaruokailu

29 6. Tasa-arvo Pietarsaaren kaupungin tavoitteena on sukupuolten välinen tasa-arvo, jota kaupunki sitoutuu edistämään tätä kaikessa toiminnassaan henkilöstöpoliittisen tasa-arvo-ohjelman kautta. Sukupuolesta johtuvaa syrjintää ei hyväksytä, vaan tavoitteena on työpaikka jossa ei esiinny minkään muotoista syrjintää. Taulukko 15 Miesten ja naisten välinen palkkaero on vähentynyt 2,9 % vuodesta 2013 vuoteen Miesten prosentuaalinen osuus laski 0,1 % vuodesta 2013 vuoteen 2014 eli oikeastaan ei tapahtunut muutosta. Lisätietoa taulukoissa Pirjo Salonen 24

30 TABELLER / TAULUKOT 2. PERSONALRESURSER / HENKILÖSTÖVOIMAVARAT Tabell /Taulukko 16 Anställningsförhållanden Palvelussuhteet Män/Miehet Kvinnor/Naiset Sammanlagt/Yhteensä Totalt / Yhteensä Fast anställda, vakinaiset Visstidsanställda, määräaikaiset varav ej i arbete, palkattomalla vapaalla Tabell /Taulukko 17 Antal anställda, lägesrapport , deltid och heltid Työntekijämäärä, tilanneraportti , osa-aika ja kokopäivä % av arbetstid, työaika %:ssa % % 100 % Tot./Yht. SOCHV / Sote Bildning/ Sivistys Tekniska / Tekninen Övriga / Muut Totalt / Yhteensä Tabell /Taulukko 18 Personalens åldersstruktur / Henkilöstön ikäjakauma Ålder Ikä Antal Lukumäärä % andel % -osuus under 30 / alle % % % % % 65 och över 65 ja yli 33 1 % Totalt / yhteensä % medelålder / keski-ikä 45,9 år / vuotta PENSIONER /ELÄKKEET Tabell /Taulukko 19 Ålderspension Vanhuuseläke Deltidspension Osa-aikaeläke 2012 antal määrä 2013 antal määrä 2014 antal määrä 2013 medelålder keski-ikä , medelålder keski-ikä 25

31 3. En kunnig personal / Osaava henkilöstö Tabell /Taulukko 20 Personalens kompetensutveckling / Henkilöstön osaamisen kehittyminen Anställda Työntekijät Deltagare i utbildning Koulutukseen osallistuneet Antal deltagare % Osallistujamäärä % Utbildningsdagar Koulutuspäiviä Medeltal dgr/delt. Keskiarvo pvä/osall Hälso- och sjukvården % 90 % ,8 3,9 Terveydenhuolto Äldreomsorg % 60 % ,7 2,3 Vanhushuolto Socialomsorg % 87 % ,7 5 Sosiaalihuolto Miljöhälsovård % 100 % ,2 5,6 Ympäristöterveydenhuolto Förvaltning % 83 % ,3 Hallinto Totalt/Yhteensä % ,6 3,4 Tabell /Taulukko 21 Grupp 2 Ryhmä Yrkeshögskole-. el. insitutnivå Ammattikorkea.- tai opistotaso Grupp 3 Ryhmä Grundexamen. el. på skolnivå Perustutkinto tai koulutaso Grupp 4 Ryhmä Övrig personal med högskoleex. Muu henkilöstö korkeakoul.tutk. Grupp 5 Ryhmä Stöd/kontorspersonal Tuki- / toimistohenkilöstö Läkare, tandläk., veterinärer Lääkärit, hammaslääk., eläinlääk. Socialarbetare Sos.työntekijät Totalt personer som omfattas Yhteensä täyd.koul. osallistuneet Antalet anställda Työntekijöiden määrä Deltagit % 75 % 96 % 60 % 68 % 62 % 100 % 48 % 47 % 78 % 78 % 95 % 97 % 66 % 76 % Osallistuneet % Utbildningsdagar Täyd.koulut.päivät Utbildningsdeltagare Täyd.koulut.osall. Medeltal dagar/delt. Keskiarvo pvä/osall. 4,4 4,0 2,5 2,2 6,1 7,1 1,7 2,3 5,6 5,0 5,9 5,4 3,6 3,4 26

32 4. Välbefinnandet i arbetet / Työhyvinvointi FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN / TYÖTERVEYSHUOLTO Tabell /Taulukko 22 Verksamheten i siffror/ Toiminta lukuina Antal besök på mottagning/vastaanotolla käyntejä (sjukvård/ sairaanhoito) - läkare/lääkäri -hälsovårdare/terveydenhoitaja Antal hälsoundersökningar/terveystarkastuksia - läkare/lääkärit - hälsovårdare/terveydenhoitaja - fysioterapeut/fysioterapeutit - psykolog/psykologit Arbetsplatsutredningar, timmar/työpaikkaselvitykset, tunteja HÄLSORELATERAD FRÅNVARO / TERVEYSPERUSTEISET POISSAOLOT Tabell /Taulukko 23 De främsta av företagshälsovården statistikförda orsakerna till sjukfrånvaro (den procentuella andelen sjukdagar) Työterveyden tilastoimat sairauspoissaolojen yleisimmät syyt (sairauspäivien prosentuaalinen osuus) 27

33 Tabell /Taulukko 24 Invalidpensioner / Työkyvyttömyyseläkkeet Invalidpension Työvkyvyttömyyseläke Delinvalidpension Osatyökyv.eläke Rehabiliteringsstöd Kuntoutustuki Arbetslöshetspension Työttömyyseläke Sammanlagt/Yhteensä Tabell /Taulukko 25 Invalidpensioner /Työkyvyttömyyseläkkeet Medelålder/Keski-ikä Invalidpension/Työkyvyttömyyseläke 61,5 60,2 58,0 Delinvalidpension/Osatyökyvyttömyyseläke 55,6 55,4 55,2 Rehabiliteringsstöd/Kuntoutustuki 55,6 55,4 55,2 Tabell /Taulukko 26 Pensionsavgifter/ Eläkemaksut Förtida avgift/ Varhe-maksu Pensionsbaserad avgift/ Eläkemenoperusteinen maksu ARBETARSKYDD OLYCKSFALL / TYÖSUOJELU TAPATURMAT Tabell /Taulukko 27 28

34 Tabell /Taulukko 28 Till If erlagda olycksfallsförsäkringspremier If:ille maksetut tapaturmavakuutusmaksut Olycksfallsersättningar, av If betalda, Ifin maksamat tapaturmakorvaukset Personalkostnader och personalinvesteringar / Henkilöstökustannukset ja henkilöstöinvestoinnit Tabell /Taulukko 29 Stadens utbetalda löner och arvoden Kaupungin maksetut palkat ja palkkiot SOCHV / SOSTER Billdning / Sivistys Tekniska / Tekninen Övriga / Muut Lönekostn. Totalt/ Palkkakust. yhteensä Förändr.fr föreg år / Muutos edell vuodesta 4,88 % 2,96 % 2,69 % - 2,17 % *sysselsättning ingår inte/työllistetyt eivät sisälly Tabell /Taulukko 30 Sparledighet 2013 och 2014 Säästövapaa 2013 ja 2014 Frivillig oavlönad ledighet som beviljats i syfte att nedbringa stadens kostnader myönnetty vapaaehtoinen palkaton vapaa kaupungin kustannusten vähentämiseksi. Antal personer/ Henkilöiden määrä Antal dagar/ Päivien lukumäärä Insparad summa/ Säästetty summa SOCHV /SOSTER Alla övriga / Kaikki muut Totalt / Yhteensä

35 Tabell /Taulukko 31 PERSONALENS ARBETSPLATSBESPISNING, ANTAL MÅLTIDER HENKILÖSTÖN TYÖPAIKKARUOKAILU, ATERIAMÄÄRÄ Måltidskuponger, restaurang, Aterialipukkeita, ravintola Måltiskuponger, arb.platsen ca. Aterialipukkeita työpaikalla, n Måltider, naturaförmån ca. Aterioita, luontaisetu n MÅLTIDER TOTALT, ATERIOITA YHTEENSÄ Jämställdhet / Tasa-Arvo Tabell /Taulukko 32 Uppgiftsrelaterad lön, tillsvidare anställda, 100 % arbetstid/ Tehtäväkohtainen palkka, toistaiseksi palkatut, 100 % työaika Kvinnors löner i procent av männens/ Naisten palkat prosenteissa miesten palkoista Akta, män/kvtes, miehet /mån/kk /kk Akta, kvinnor/kvtes, naiset /mån/kk /kk 78,4 % 80,2 % Ukta, män/ovtes, miehet /mån/kk /kk Ukta, kvinnor / Ovtes, naiset /mån/kk /kk 93,4 % 97,5 % TS, män / TS, miehet /mån/kk /kk TS, kvinnor/ts, naiset /mån/kk /kk 88,5 % 92,0 % Läkta, män/ls, miehet /mån/kk /kk Läkta, kvinnor/ls, naiset /mån/kk /kk 89,7 % 86,6% Samtliga män/kaikki miehet /mån/kk /kk Samtliga kvinnor/kaikki naiset /mån/kk /kk 75,7 % 78,6 % De timavlönade kvinnornas löner var 2014 i medeltal 88,1 % av de timavlönade männens löner, som var 11,84. Tuntipalkkaisten naisten palkat olivat vuonna 2014 keskimäärin 88,1 % tuntipalkkaisten miesten palkoista, jotka olivat 11,84. 30

36 Tabell /Taulukko 33 Personalens fördelning kvinnor/män Henkilöstön jakautuminen, naiset/miehet Män / Miehet Kvinnor / Naiset SOCHV /SOSTER Bildning /Sivistys Tekniska / Tekninen Övriga/ Muut Pirjo Salonen 31

37 Ab Forsberg Rahkola Oy 2015

38 42, STFM :00 CFV: 155/2015 STADENS BOKSLUT FÖR ÅR 2014 Stst Bokslutet 2014 (del 1 och 2): Bilaga 171 A och B Beredningen kompletteras på mötet. Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen besluter - att godkänna staden Jakobstads bokslut för år 2014 för egen del samt underteckna det, - att föreslå att 2014 års överskott, som uppgår till ,19 euro överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott, - att överlämna staden Jakobstads bokslut för år 2014 för revision, samt - att framlägga staden Jakobstads bokslut för år 2014 för stadsfullmäktige för behandling efter slutförd revision. Stadsstyrelsen besluter också föreslå att stadsfullmäktige i samband med godkännandet av stadens bokslut 2014 konstaterar gällande 1) affärsverket Jakobstads Hamn att: - affärsverkets verksamhet, inklusive affärsverkets tillgångar, skulder och personal överlåtits åt Jakobstads Hamn Ab affärsverkets verksamhet upphört affärsverket upplösts ) affärsverket Jakobstads Energiverk att: - affärsverkets fjärrvärme-, nätverksamhet, elhandel, personal samt till verksamheten hörande tillgångar enligt överlåtelseavtal överlåtits åt Oy Herrfors Ab och Herrfors Nät-Verkko Oy Ab för energiproduktionsverksamheten nödvändiga strategiska aktier i Oy Katternö Ab samt produktionsaktier i Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Katternö Kärnkraft Oy Ab överförts till Jakobstads Energi Ab affärsverkets verksamhet upphört affärsverket upplösts Beslut Stadsstyrelsen: Stadsdirektörens ersättare ändrade sitt förslag så, att bokslutet för år 2014 antecknas för kännedom i det här skedet. Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stst Bokslutet 2014 (del 1 och 2): Bilaga 196 A och B

39 42, STFM :00 CFV: 155/2015 Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar - att godkänna staden Jakobstads bokslut för år 2014 för egen del samt underteckna det, - att föreslå att stadsfullmäktige godkänner en överskridning av investeringsanslagen med ,99 för Energiverkets del. Stadsfullmäktige beviljade 2,7 miljoner euro för år 2014 och för Energiverkets del var utfallet sammanlagt ,99 euro. - att föreslå att 2014 års överskott, som uppgår till ,19 euro överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott, - att överlämna staden Jakobstads bokslut för år 2014 för revision, samt - att framlägga staden Jakobstads bokslut för år 2014 för stadsfullmäktige för behandling efter slutförd revision. Stadsstyrelsen beslutar också föreslå att stadsfullmäktige i samband med godkännandet av stadens bokslut 2014 konstaterar gällande 1) affärsverket Jakobstads Hamn att: - affärsverkets verksamhet, inklusive affärsverkets tillgångar, skulder och personal överlåtits åt Jakobstads Hamn Ab affärsverkets verksamhet upphört affärsverket upplösts ) affärsverket Jakobstads Energiverk att: - affärsverkets fjärrvärme-, nätverksamhet, elhandel, personal samt till verksamheten hörande tillgångar enligt överlåtelseavtal överlåtits åt Oy Herrfors Ab och Herrfors Nät-Verkko Oy Ab för energiproduktionsverksamheten nödvändiga strategiska aktier i Oy Katternö Ab samt produktionsaktier i Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Katternö Kärnkraft Oy Ab överförts till Jakobstads Energi Ab affärsverkets verksamhet upphört affärsverket upplösts Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Bokslutet utdelas som separat bilaga. Bokslutet 2014 (del 1 och 2): Bilaga 42 A och B Revisionsnämndens utvärderingsberättelse: Bilaga 42 C Revisionsberättelsen: Bilaga 42 D

40 42, STFM :00 CFV: 155/2015 Förslag Hänvisande till ovannämnda handlingar, bilagorna A och B, föreslår revisionsnämnden att stadsfullmäktige: - godkänner staden Jakobstads bokslut för år 2014, samt - beviljar medlemmarna i stadsstyrelsen och övriga redovisningsskyldiga ansvarsfrihet för räkenskapsperioden. Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner en överskridning av investeringsanslagen med ,99 för Energiverkets del. Stadsfullmäktige beviljade 2,7 miljoner euro för år 2014 och för Energiverkets del var utfallet sammanlagt ,99 euro. - att 2014 års överskott, som uppgår till ,19 euro överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott. Stadsstyrelsen föreslår också att stadsfullmäktige i samband med godkännandet av stadens bokslut 2014 konstaterar gällande: 1) affärsverket Jakobstads Hamn att: - affärsverkets verksamhet, inklusive affärsverkets tillgångar, skulder och personal överlåtits åt Jakobstads Hamn Ab affärsverkets verksamhet upphört affärsverket upplösts ) affärsverket Jakobstads Energiverk att: - affärsverkets fjärrvärme-, nätverksamhet, elhandel, personal samt till verksamheten hörande tillgångar enligt överlåtelseavtal överlåtits åt Oy Herrfors Ab och Herrfors Nät-Verkko Oy Ab för energiproduktionsverksamheten nödvändiga strategiska aktier i Oy Katternö Ab samt produktionsaktier i Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Katternö Kärnkraft Oy Ab överförts till Jakobstads Energi Ab affärsverkets verksamhet upphört affärsverket upplösts

41 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014 Del I 0

42 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Innehåll 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET VERKSAMHETSBERÄTTELSEN Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens ersättares översikt Kommunförvaltningen och ändringar i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Kommunens personal Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Miljöfaktorer Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens verksamhetskostnader Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser som gäller koncernen Koncernbokslutet med nyckeltal Åtgärder som gäller räkenskapsårets resultat Behandling av räkenskapsperiodens resultat BUDGETUTFALL Uppnående av målen Utfallet av anslag och beräknade inkomster Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET AFFÄRSVERKENS BOKSLUT DIREKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK Affärsverkens inverkan på stadens resultatbildning under räkenskapsperioden UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR

43 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). Bokslutets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontinuitetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering 1

44 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ). Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 71.2 ). Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan. 2

45 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av den kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ). Vid upprättandet av bokslut för ett affärsverk iakttas i tillämpliga delar denna allmänna anvisning. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för ett affärsverk balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens ersättares översikt Den svaga ekonomiska utvecklingen och den växande arbetslösheten har bromsat skatteinkomsternas tillväxt i kommunerna och ökat kommunernas utgifter. År 2014 gjordes en extra nedskärning på cirka 360 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. De statsandelsnedskärningar som gjorts under pågående valperiod uppgick i fjol till sammanlagt 1,2 miljarder euro. Befolkningens stigande ålder fortsätter ändå att öka efterfrågan på tjänster samtidigt som kommunerna ges ett allt större ansvar för till exempel långtidsarbetslösa. Den ekonomiska tillväxten väntas återhämta sig långsamt, vilket innebär att också skatteunderlagets utveckling blir fortsatt svag i kommunerna. Kommunernas verksamhetsutgifter fortsätter ändå att växa stadigt då förändringarna i åldersstrukturen ökar behovet av service och kommunerna åläggs nya uppgifter. Kommunernas interna finansiering räcker inte till för investeringarna och skuldsättningen fortsätter att vara hög. Kommunerna måste fortsätta effektivisera sin verksamhet, men det behövs också strukturella reformer. 3

46 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Utvecklingen i Jakobstad har varit måttlig. Arbetslösheten vid årsskiftet var 11,4 % mot 10,2 % vid föregående årsskifte. Inom hela regionen var andelen arbetslösa vid årsskiftet 6,8 %. Befolkningen i staden minskade med 40 personer under år 2014 jämfört med föregående år. Antalet kommuninvånare vid årsskiftet var Staden Jakobstads bokslut för år 2014 visade ett överskott på 80,9 miljoner euro. Investeringarna under året har varit totalt 14,8 miljoner, av vilka 9,55 miljoner euro hör till affärsverken. Jakobstads Hamn har bolagiserats och hamnverksamheten bedrivs sedan av Jakobstads Hamn Ab. Fjärrvärme- och elhandelsverksamheten samt elnätstillgångar och elnätsverksamhet såldes till Oy Herrfors Ab och till Herrfors Nät-Verkko Oy Ab för en köpesumma om 69,55 miljoner euro. Stadens aktieinnehav i Oy Katternö Ab, Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Oy Katternö Kärnkraft Ab överläts till det av staden helägda bolaget Jakobstads Energi Ab inledde Fastighets Ab Ebba sin verksamhet. Bolaget bildades genom en fusion av 17 av stadens bostads- och fastighetsbolag. Jakobstads Företagsfastigheter köpte alla aktier i Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11, som äger den s.k. Maria Malm-tomten, Tomten används tillsvidare som parkeringsplats. Under året beviljades bygglov för byggande av H.A.B.-huset vid torget och en torgparkeringsanläggning under torget. Den ändrade detaljplanen för tomten och torget godkändes av fullmäktige och beslutet blev föremål för ett besvär, som senare återtogs. Andra större ärenden under året har varit en kommunstrukturutredning med grannkommunerna och strategiarbete. Muddringen av farleden till hamnen har fortsatt under år Stängningen av förlossningsavdelningen vid Malmska sjukhuset skedde också under Milla Kallioinen valdes till stadssekreterare i Jakobstad. Stadsdirektör Mikael Jakobsson sade upp sin tjänst Anne Ekstrand stadsdirektörens ersättare 4

47 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År Ordförande Carola Sundqvist I viceordförande Richard Sjölund II viceordförande Eero Luomala PRO-Pietarsaari Jakobstad Egen fullmäktigegrupp Sannfinnländarna 1 TOTALT Platser Parti SFP SDP Vf Saml Centerp.+ obundna De Gröna Kristdemokraterna Stadsstyrelsen år ledamöter, SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, Kristdemokraterna 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Mikael Jakobsson Organisationsschema som bilaga Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den svaga ekonomiska utvecklingen fortsatte under år Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med 0,1 procent år Det var tredje året i följd som bruttonationalprodukten minskade. Den privata konsumtionen minskade volymmässigt med 0,2 procent medan den offentliga konsumtionen ökade med 0,2 procent. Investeringarna minskade med 5,1 procent. Exportvolymen minskade med 0,4 procent medan importvolymen minskade med 1,4 procent. 5

48 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter visar kommunerna år 2014 ett resultat som är nästan på samma nivå som år Då har inte beaktats intäkter av engångskaraktär som uppstått på grund av bolagisering av kommunala affärsverk. Enligt bokslutsprognoserna var kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat 1,86 miljarder euro. Av den summan stod bolagiseringen av affärsverk på basen av EU-direktiv för uppskattningsvis 1,4 miljarder euro. Totalt 14 kommuner uppskattar att årsbidraget blir negativt. År 2013 var årsbidraget negativt i 28 kommuner. På basis av prognoserna för år 2014 var kommunernas årsbidrag per invånare i genomsnitt 373 euro. Året innan var motsvarande siffra 380 euro. Årsbidraget i kommunerna täcker enligt prognosen 101 procent av avskrivningarna och nedskrivningarna och 72 procent av investeringarna. Den årliga ökningen av kommunernas lånestock har varit kraftig under 2000-talet. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock steg 2014 till 16,6 miljarder euro. Lånestocken ökade med 7 procent, det vill säga med 1,1 miljarder euro jämfört med året innan Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till 49,874 personer vid årsskiftet 2014/2015, vilket är en ökning med 31 personer under år Befolkningsförändringen i Jakobstad var negativ, -40 personer Jakobstads befolkning per den uppgår, enligt preliminära uppgifter, till 19,593 personer. Staden Jakobstad hade under år 2014 ett födelseunderskott på -17 personer, samt även ett underskott på -178 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2014 med 155 personer. 6

49 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2014/2015 var enligt NTM-centralen 7,3 % arbetssökande arbetslösa i regionen då motsvarande siffra vid föregående årsskifte låg på 7,0 %. Andelen arbetslösa arbetssökande i hela landet uppgick till 13,9 % den , då den vid föregående årsskifte låg på 12,6 %. Jakobstads arbetslöshetsprocent uppgick till 11,4 % i slutet av år 2014, när den i slutet av år 2013 låg på 10,2 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december st. ( st) och av det totala antalet arbetslösa i december var 34,2 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december st. ( st.). I januari 2015 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 11,0 %. Stadens självförsörjningsgrad gällande arbetsplatser är 130,8 %, vilket är bland de högsta i landet Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Det gångna året har inneburit många utmaningar för kommunerna. Det nya året präglas av kommunreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården och utbildningen på andra stadiet, revideringen av kommunallagen och statsandelsreformen. 7

50 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Kommunens personal De stora förändringarna i antalet anställda 2010 beror på att staden enligt överenskommelse i nejden övertog social- och hälsovårdsservicen även för grannkommunerna Larsmo, Pedersöre och Nykarleby från och med Organisationsförändringar (inbördes) mellan de olika verken innebär förskjutningar i antalet anställda från Antal årsverken sektorvis under åren : Social- och hälsovårdsväsendet Dagvårds- och utb.väsendet Centralen för tekniska tjänster Övriga Årsverken totalt Totala antalet anställda vid årsskiftet (31.12.) är följande: Löner totalt: Arvoden totalt: Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Staden har försäkringar för att skydda sig mot skador (brand-, ansvars- och avbrottsförsäkringar). Dessutom har staden en skadefond vars ändamål är att ersätta sådana skador som åsamkas stadens oförsäkrade egendom (egendomens värde är så lågt att det inte ansetts ändamålsenligt att försäkra den) samt sådana skador på stadens försäkrade egendom som faller inom ramen för stadens självrisk, samt även skador som faller inom ramen för ansvarsförsäkringens självrisk. Skadefondens belopp uppgår till 1,0 milj. euro Miljöfaktorer Ett separat miljöbokslut uppgörs för år

51 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. En ny enhetlig förvaltningsstadga trädde i kraft och ersatte en mångfald av enhetsspecifika instruktioner. Användningen av KommunOffice-programmet gör protokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga för en bred användarskara och ökar därmed insynen i beslutsfattandet. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ringa. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning liksom insynen i medelanvändningen. Den kommunstatistik som Statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostnadsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. En kartläggning av kritiska framgångsfaktorer har gjorts i samband med stadens strategiplan Strategiplanen har reviderats 2010 och gäller nu perioden Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. Någon systematisk, heltäckande riskkartläggning för hela organisationen har inte gjorts. Förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. Inom hälso- och sjukvården används HaiPro-systemet för rapportering av farliga situationer i verksamheten. Hamnverket har gjort riskbedömningar enligt International Ship and Port Facility Security Code. En ny riskkartläggning blir småningom aktuell. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. Anvisningar för intern kontroll godkändes av stadsfullmäktige Implementeringen av anvisningarna pågår. Stadsdirektören, sektorcheferna och affärsverkens direktörer ansvarar för hur genomförandet av kontrollen organiseras inom deras verksamhetsområden. 9

52 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten Resultaträkning och nyckeltal 10

53 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick sammanlagt till 312,9 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) uppgick till sammanlagt 116,3 milj. euro eller 37,2 %. Milj andel 2013 förändring Verksamhetens intäkter 195,3 62,4 % 114,2 71,0 % Skatteinkomster 79,0 25,2 % 76,5 3,2 % Statsandelar 37,3 11,9 % 37,7-1,1 % Finansiella intäkter 1,4 0,4 % 1,8-23,8 % TOTALT 312,9 100,0 % 230,2 35,9 % Verksamhetsintäkter Milj andel 2013 förändring Försäljningsintäkter 91,0 46,6 % 93,2-2,4 % Avgiftsintäkter 12,1 6,2 % 12,2-1,1 % Understöd o bidrag 3,6 1,8 % 3,7-4,1 % Övriga verksamhetsintäkter 88,6 45,4 % 5,0 1680,9 % TOTALT 195,3 100,0 % 114,2 71,0 % Verksamhetsintäkterna uppgick till 195,3 miljoner euro, vilket innebär en kraftig ökning (71,0 %). Den största orsaken är försäljningsvinster av engångskaraktär från bolagiseringen av Jakobstads Energiverk. De största posterna är alltså övriga verksamhetsintäkter 88,6 miljoner euro och försäljningsintäkter 91,0 milj. euro. I försäljningsintäkter ingår de andelar som samarbetskommunerna betalar för social- och hälsovården. Skatteintäkter Skatteinkomster milj andel % 2013 förändring Kommunalskatt 68,1 86,3 % 66,7 2,1 % Samfundsskatt 5,3 6,8 % 4,7 14,4 % Fastighetsskatt 5,5 6,9 % 5,1 6,8 % TOTALT 79,0 100,0 % 76,5 3,2 % De totala skatteintäkterna ökade med 3,2 % (2,5 milj. euro). Kommunalskatten ökade med 2,1 % (1,4 milj. euro) i Jakobstad, då ökningen i hela landet var 1,3 %. Den beskattningsbara inkomsten (som ligger till grund för kommunalskatten) ökade i Jakobstad med 4,3 % från 2012 till Inkomstutvecklingen i Jakobstad från 2012 till 2013 var 3,1 %, när ökningen i hela landet var 2,5 %. Samfundsskatten ökade med 14,4 % (0,6 milj. euro). Fastighetsskatten ökade med 6,8 % (0,4 milj.). 11

54 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Statsandelar Statsandelar milj förändring Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 38,7 39,2-1,3 % Utjämning av statsandelar på basis av skatteink. -0,4-0,3-18,6 % Utjämning på basen av systemändring -0,2-0,2 0,0 % Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet -0,8-0,9 15,5 % TOTALT 37,3 37,7-1,1 % Resultaträkningens verksamhetskostnader Externa verksamhetskostnader 2014 andel % 2013 förändring Personalkostnader 112,9 51,2 % 115,1-1,9 % Köp av tjänster 59,3 26,9 % 57,9 2,3 % Material och förnödenheter 28,9 13,1 % 30,7-5,7 % Understöd 8,3 3,8 % 8,5-2,6 % Övriga verksamhetskostnader 11,2 5,1 % 10,6 4,8 % TOTALT 220,6 100,0 % 222,8-1,0 % Verksamhetskostnaderna minskade totalt med 1,0 % (-2,2 milj. euro). Den euromässigt största minskningen skedde inom personalkostnader (-2,1 milj. euro) Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 23,5 milj. euro, d.v.s. en minskning med 83,2 milj. euro i jämförelse med föregående år. De finansiella nettokostnaderna ökade med 1,3 milj. euro. Orsaken till att finansieringskostnaderna ökade är nedskrivningar av placeringar och minskade dividendintäkter Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget år 2014 ligger på 91,7 milj. euro, när det år 2013 låg på 7,7 milj. euro. De faktiska nettoinvesteringarna år 2014 låg på 14,8 milj. euro och avskrivningarna på 10,8 milj. euro. Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 80,9 milj.euro. 12

55 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Finansiering av verksamheten 13

56 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Skuldbördan uppgår i slutet av 2014 till 82,1 milj. euro. Stadsfullmäktige beslöt att under år 2015 göra en extra amortering om 25 milj. euro. 14

57 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Den finansiella ställningen och förändringar i den Kommunens finansiella struktur beskrivs med hjälp av balansräkningen. 15

58 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm På bestående aktiva är de största posterna materiella tillgångar som uppgår till 106 milj. euro och placeringar som uppgår till 88,4 milj. euro. Bland rörliga aktiva utgör fordringarna, 15,7 milj. euro, och kassa och bank, 58,9 milj. euro, de största posterna. På passiva sidan uppgår det egna kapitalet till 144,7 milj. euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioder uppgår till 1,7 milj. euro och årets överskott till 80,9 milj. euro. I det egna kapitalet ingår också skadefonden som uppgår till 1,0 milj. euro. Avsättningar på totalt 0,5 milj. euro gjordes på basen av derivatavtal. Den största posten på passiva sidan utgör det främmande kapitalet som uppgår till 120,3 milj. euro. Soliditeten ligger nu på 52,3 % (28,5 % 2013). Den visar stadens förmåga att bära underskott och dess förmåga att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditet på under 50 % innebär en betydande skuldbörda. Den relativa skuldsättningsgraden visar hur stor del av stadens driftsinkomster (räkenskapsperiodens verksamhetsintäkter, skatteinkomster och statsandelar) som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Det ackumulerade överskottet uppgår till 82,6 milj. euro (4216 /inv). Lånefordringarna uppgår till 11,3 milj. euro. Stadens skuldbörda sjunker till 82,1 milj. euro eller 4192 euro per invånare. Skuldbördan i hela landet låg preliminärt år 2014 på 2733 euro per invånare. 16

59 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Totala inkomster och utgifter Beräkningen gällande de totala inkomsterna och utgifterna görs utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen, vilka endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner och där affärsverken har sammanställts rad för rad. 17

60 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet DOTTERBOLAG Stadens andel ANDELAR I SAMKOMMUNER Stadens andel Jakobstads Företagsfastigheter Ab 100,0 % Vasa sjukvårdsdistrikt 5,5 % Jakobstads Energi Ab 100,0 % Malmska fastigheters sk 67,7 % Jakobstads Hamn Ab 100,0 % Kårkulla kf för spec.omsorger 4,5 % Fast. Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy, 100,0 % Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä 2,7 % J:stads Gamla Hamn Ab - P:saaren Vanha Satama Oy 51,6 % Optima samkommun 35,9 % Jakobstads Ishall Ab 68,0 % Keski-Pohjanmaan koulutusyhtymä 13,7 % Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy 100,0 % Kvarnens sk (Kronoby folhögssk.) 9,5 % Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur 4,5 % Österbottens förbund 12,3 % INTRESSEBOLAG Stadens andel Oy Katternö Ab, 40,3 % (via Jakobstads Energi Ab) Ekorosk Ab - Oy, 15,4 % Ab Jakobstadsregionens näringscentral-concordia-pietarsaaren seudun elinkeinokeskus 41,0 % Oy Timberpak Ab 24,6 % Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab 62,5 % Kronoby Flyghangar Fastighets Ab 26,4 % Oy Pohjanmaan Biokaasu-Österbottens Biogas Ab 31,1 % Baltic Boat Yard Ab 62,5 % 18

61 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Styrning av koncernens verksamhet I anvisningarna för den interna kontrollen, som godkändes av stadsfullmäktige i oktober 2012, finns klart preciserat dottersamfundens skyldigheter gentemot moderbolaget Väsentliga händelser som gäller koncernen Affärsverket Jakobstads Hamn bolagiserades Jakobstads Hamn Ab fortsätter att driva affärsverksamheten. Fjärrvärme- och elhandelsverksamhet samt elnätstillgångar och elnätsverksamhet såldes till Oy Herrfors Ab och Herrfors Nät-Verkko Oy Ab. Som en del av bolagiseringen av Jakobstads Energiverk överläts aktieinnehavet i Oy Katternö Ab, Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Katternö Kärnkraft Oy Ab till Jakobstads Energi Ab. Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy började sin verksamhet efter att 17 av stadens fastighetsbolag fusionerats vid årsskiftet 2013/2014. Bolaget har inlett förverkligandet av nybyggnadsprojekt på Permo 32 och av KEVA-Paja i Kivilös. Båda dessa projekt är av social natur och har överförts från Centralen för tekniska tjänster till Fastighets Ab Ebba. Jakobstads Företagsfastigheter Ab köpte under året alla aktier i Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11, som äger Maria Malm-tomten. 19

62 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Koncernbokslutet med nyckeltal 20

63 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

64 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

65 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

66 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Åtgärder som gäller räkenskapsårets resultat Behandling av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 80,882,478,19 euro. Överskottet överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott. 24

67 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm BUDGETUTFALL 3.1 Uppnående av målen Stadsfullmäktige fastslog följande målsättningar för budget- och ekonomiplaneperioden : o Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden Det ackumulerade överskottet i bokslutet för år 2014 uppgår till 82,6 milj. (inklusive 2014 års överskott). o Det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras genom lån, ska reduceras kraftigt. Årsbidraget 2014 var 91,7 milj. euro (2013 7,7) och nettoinvesteringarna 14,8 milj. euro ( ,3). Utöver nämnda nettoinvesteringar ökade stadens aktieinnehav via apport med 51,2 mil. euro i Jakobstads Energi Ab och med 2,9 milj. euro i Jakobstads Hamn Ab. o I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 2,0 milj. euro intagits för år 2015 och en minskning med 4,0 milj. euro år I de av stadsfullmäktige fastslagna budgetramarna för 2015 ingick ett effektiveringskrav som uppgick till 2,0 milj. euro och i ekonomiplanen för 2016 ingår ett effektiveringsmål på 3,0 milj. euro. o Regeringens aviserade kommunstrukturreform betyder att också Jakobstad skall delta i en utredning om den framtida kommunstrukturen. Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av social- och hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. Stadens kostnader för tjänster producerade av social och hälsovårdsverket uppgår i bokslutet till 51,9 milj. euro. Enligt uppgifter som kommunerna har lämnat till Statistikcentralen låg Jakobstad år 2012 på landets medeltal gällande nettokostnaderna för social- och hälsovården med 2968 euro/invånare låg Jakobstad 12 % över landets medeltal och ,6 % över landsmedeltalet gällande nettokostnaderna för social- och hälsovården med 3502 euro/invånare. Enligt THL (Institutet för hälsa och välfärd) låg Jakobstad 4 % över landets medeltal år 2011 och 5 % under landsmedeltalet år 2012 gällande de behovsindexjusterade kostnaderna för vården. THL: s uträkningar för år 2013 kommer hösten

68 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder: o Effektivering av de interna stödtjänsterna genom att dimensioneringar revideras och uppdateras. De enheter inom centralen för interna stödtjänster där verksamheten baserar sig på dimensionering utför kontinuerlig uppdatering och revidering av dimensioneringsvärden. o Effektivering av arbetsprocesserna på den kommunaltekniska avdelningen Kommunaltekniska avdelningen har utvecklat sättet att genomföra gatuinvesteringar. En del av planeringen köps, såsom behövliga beräkningar för maskinstyrning och säkerhetsplaner. Genom automation sparas arbets- och materialkostnader. Vid de gatusaneringsobjekt som förverkligas i samarbete med stadens affärsverk används ett arbetssätt som grundar sig på maskinentreprenad med timpris i egen regi. Också i fråga om de här objekten har man strävat till att konkurrensutsätta maskinentreprenörernas timpris och byggnadsmaterial skilt för varje arbetsplats. Som eget arbete sanerades 61 %. Som entreprenad sanerades 490 m gator och byggdes nya gator 380 m. Det finns en till två gatubyggnadsgrupper i egen regi. Under den kalla årstiden, då saneringsprojekt inte kan förverkligas, utför gatubyggnadsgrupperna mindre nybyggnadsobjekt. Alla större nybyggnadsobjekt konkurrensutsätts som totalentreprenader. o En systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer görs under 2014 varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs. Under året fortsatte arbetet med servicestrategin och arbetet fortgår o En intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem, de anställda till omskolning, t.ex. via läroavtal. Under arbete. o Utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar. Under år 2014 minskade antalet årsverken med 36 stycken jämfört med år o Under år 2014 fortgår ett systematiskt kvalitetsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar. Inom social- och hälsovårdsverket fortsatte man under år 2014 med det systematiska kvalitetsförbättringsarbetet via kvalitetsprogrammet SHQS. Personalen utbildades i metoder för kvalitetsförbättring. Under året har självbedömningar gjorts på alla enheter inom social- och hälsovårdsverket. Via självbedömningarna har enheterna gjort utvecklingsplaner för en konkret styrning av utvecklingsarbetet. Värden och målsättningar för verksamheten har utvärderats, och speciell fokus har lagts på en utveckling av serviceprocesserna. Kvaliteten på inskolningen av nyanställda och vikarier har utvärderats via en enkät. o Beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs systematiskt upp. Antalet övertidstimmar minskade med 12,1 % jämfört med år Utvärderingen av målsättningarna för de olika nämnderna framgår under driftsekonomidelens utfall

69 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Utfallet av anslag och beräknade inkomster Budgeten är enligt stadsfullmäktiges beslut bindande på nämndnivå och till nettoanslag. Stadsfullmäktige beviljade under året följande tilläggsanslag inom driftsbudgeten: åt social- och hälsovårdstjänster beviljades totalt 3,7 milj. euro, åt bildningsnämnden 0,21 milj. euro och åt miljö- och byggnadsnämnden 0,05 milj. euro. Totalt beviljades 3,96 milj. euro i tilläggsanslag. Dessutom har budgeten korrigerats i samband med att användningen av sysselsättningsanslaget förts ut på respektive nämnd, varvid även motsvarande anslag förts över från stadsstyrelsen (nettoeffekten av detta är 0). Som en följd av det låga ränteläget underskrider de finansiella nettokostnaderna budgeten med 0,5 milj. euro. Av affärsverkena är Energiverkets resultat enligt budget, Jakobstads Vattens 0,2 milj. euro sämre än budget och Jakobstads Hamns resultat 0,6 milj. sämre än budgeten. Skatteinkomsterna överskrider de budgeterade med 1,6 milj. euro, medan statsandelarna underskred budgeten med 0,3 milj. euro. 27

70 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Resultaträkningsdelens utfall 28

71 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Specifikation av skatteinkomster Budget 2014 Förverkligat 2014 Avvikelse Skatteinkomster Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatteprocent Beskattningsbar inkomst Förändring % Skatteår , ,40 Skatteår , ,12 Skatteår , ,20 Skatteår , ,54 Skatteår , ,16 Skatteår , ,10 Skatteår , ,78 Skatteår , ,51 Skatteår , ,82 Skatteår , ,33 Skatteår , ,28 Skatteår , ,51 Skatteår , ,89 Skatteår , ,28 Skatteår ,25 Specifikation av statsandelar Budget 2014 Förverkligat 2014 Avvikelse Statsandelar Statsandel för kommunal basservice (inkl. utjämningar) Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet Affärsverken Budget 2014 Förverkligat 2014 Avvikelse Ränta på grundkapital 5 % Jakobstads Vatten Ränta på grundkapital 12 % Energiverket Hamnverket Totalt

72 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Investeringsdelens utfall Stadsfullmäktige har under året beviljat 1,75 milj. euro i tilläggsanslag. För markköp beviljades ett tilläggsanslag om 0,35 milj. euro, för kommunalteknikens byggande av gator 0,16 milj. euro, för inventarier till skolor 0,04 milj. euro och för muddring av hamnbassängen 1,2 milj. euro. Av den korrigerade budgeten användes totalt 99 %. De totala investeringarna uppgår till 14,8 milj. euro eller 751 euro/invånare. Av de totala nettoinvesteringarna uppgår stadens andel till 4,8 milj. euro, social- och hälsovårdsverkets till 0,4 milj. euro och affärsverkens investeringar till 9,55 milj. euro. Utöver ovannämnda investeringar innebar bolagiseringen av Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn att stadens aktieinnehav ökade med 51,2 milj. euro för aktier i Jakobstads Energi Ab och med 2,9 milj. euro för aktier i Jakobstads Hamn Ab. 30

73 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A STADSSTYRELSEN - KAUPUNGINHALLITUS Kostandsberäkn. Kust.arvio BU-ändring Bokslut TA-muutos Tilinpäätös BU-TA BU efter förändring TA muutoksen jälkeen Avvikelse Poikkeama Utg/Menot Övriga värdepapper - Muut arvopaperit Ink/Tulot Försäljning av aktier - Osakkeiden myynti Utg/Menot Centralsjukhuset - Keskussairaala RÄDDNINGSNÄMNDEN - PELASTUSLAUTAKUNTA Utg/Menot Lösegendom - Irtaimisto Ink/Tulot BILDNINGSNÄMNDEN - SIVISTYSLAUTAKUNTA Utg/Menot Inventarier skolor - Kalusteet, koulut Utg/Menot Tieto- ja viestintätekniikan opetuskäytön kehittäminen Utg/Menot Övriga samkommuner Bildning - Muut kuntayhtymät; Koulutus Utg/Me not Kva rne n Utg/Me not Förbä ttr. a v friluftsomr./le de r - Ulk.a lue ide n/-re ittie n kunnostus TEKNISKA NÄMNDEN - TEKNINEN LAUTAKUNTA Husavdelningens investeringar tot. - Talo-osaston investoinnit yht Nybyggnad och Tillbyggnad -Uudis- ja lisärakentaminen Lä nsinummi skola va tte nska de och inne rluft - Utg/Me not Länsinummen koulu, vesivahinko ja sisäilma Ink/Tulot Utg/Menot Staffansnäs skede 2 - Tapaninniemi, vaihe Nybyggnad och tillbyggnad, totalt - Uudis- ja lisärakentaminen, yht Utg/Me not Unde rhå lla nde inve ste ringa r - Kunnossa pitoinve stoinnit Ink/Tulot Utg/Menot Björkbacka köksrenovering-koivurinteen keittiöremontti Underhållande investeringar totalt -Kunnossapitoinvestoinnit yhteensä Utg/Menot Städtjänster - Siivouspalvelut Mätning och markanvändning - Mittaus ja maankäyttö, netto Mätning och markanv. Mark köp o försäljning Ink/Tulot Mittaus ja maankäyttö: maan osto ja myynti Utg/Menot Mätutrustning - Mittauskalusto Utg/Menot Byggande av tomter - tonttien rakentaminen Kommunalteknik - Kunnallistekniikka Utg/Me not Löpa nde inve ste ringa r- Juokse va t inve stoinnit Särskilda Investeringar - Erillisinvestoinnit Hällvä ge n me lla n Vä stra Ringv o T örnrosa v - Hälla ntie Utg/Menot välillä Läntinen rengastie - Villiruusuntie Utg/Menot Vä stra Ringvä ge n, Vä ste rå ke rsv-kisorvä ge n-hällvä ge n - Läntinen rengastie, Länsipellontie -Kisorintie -Hällanintie Utg/Menot Vä ste rle de n me lla n Lä nsinummi skola och Fogde v + 2 st trummor - Lä nsivä ylä vä lillä Lä nsinumme n koulu ja Voudintie + 2 kpl rumpuja Utg/Menot Botte nviksvä ge n/skolga ta n -Östra ringvä ge n - Pohjanlahdentie -Koulukatu - Itäinen rengastie Utg/Menot Hamnvägen - Satamatie Utg/Menot Söde rma lmsga ta n - Ete lä numme nka tu

74 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm BU-TA BU-ändring TA-muutos BU efter förändring TA muutoksen jälkeen Bokslut Tilinpäätös Avvikelse Poikkeama INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A STADEN - KAUPUNKI UT GIFT ER-MENOT INKOMST ER-T ULOT NET T O SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN - SOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA Utg/Me not Socia l- och hä lsovå rdsve rke t - Sosia a li- ja te rve ysvira sto AFFÄRSVERK - LIIKELAITOKSET JAKOBSTADS VATTEN - PIETARSAAREN VESI ENERGIVERKSSTYRELSEN - ENERGIALAITOKSEN HALLITUS HAMNSTYRELSEN - SATAMAHALLITUS Utg/Menot Underhållsinvesteringar mm. - Kunnossapitoinvestoinnit yms Utg/Menot Muddring 11 m - Ruoppaus 4 milj Ink/Tulot Inkomster - T ulot AFFÄRSVERKEN TOTALT -LIIKELAITOKSET YHTEENSÄ UT GIFT ER-MENOT INKOMST ER-T ULOT NET T O TOTALT STADEN + SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN + AFFÄRSVERKEN - YHTEENSÄ KAUPUNKI + SOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA + LIIKELAITOKSET BU-TA BU-ändring TA-muutos BU efter förändring TA muutoksen jälkeen Bokslut Tilinpäätös Avvikelse Poikkeama INVESTERINGAR - INVESTOINNIT 1000 EURO/A SUMMA INVESTERINGAR(externa) - INVESTOINNIT YHTEENSÄ(ulkoiset) Summa utgifte r - Me not yhte e nsä Summa inkomster - T ulot yhteensä Netto utgifter - Nettomenot Nettoinvesteringar/inv - Nettoinvestoinnit/asukas

75 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm INVESTERINGAR STADSSTYRELSEN Vasa centralsjukhus: Utrymmena för samjouren (akut och HVC) samt parkeringshuset finansieras genom direkta kommunala investeringsandelar under 9 år. Kostnaderna för dessa är totalt 25,8 milj. euro och stadens andel var 0,16 milj. euro år RÄDDNINGSNÄMNDEN Räddningsnämnden I investeringarna ingår bl.a. en ambulans, brandskyddsutrustning och oljeskyddslager. Larsmo kommun deltar med 12,6 % i investeringskostnaderna. TEKNISKA NÄMNDEN Utrymmesförvaltning Underhållet av stadens fastigheter är fortsättningsvis eftersatt på grund av de låga anslagen som beviljas för ändamålet. För löpande investeringar i fastighetsunderhåll fanns i investeringsbudgeten ett anslag på 1,1 M. Totalt användes 1,1 M för fastighetsunderhållets investeringar. På Staffansnäs depåområde påbörjades byggandet av en lagerhall. Budgeten för ändamålet var 0,1 M och 0,108 M användes. För renoveringen av köket vid Björkbacka användes 0,17 M. Länsinummi skolas renovering slutfördes sommaren De förverkligade kostnaderna under året uppgår till 2,2 M (budget 2,3 M ). Projektets totalkostnad (statsbidrag inte beaktat) blev 5,6 M (budget 5,7 M ). Projektet beviljades statsbidrag sammanlagt 0,961 M. Mätning och markanvändning En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätningsavdelningen. Anslagen för markanskaffning motiveras med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda tomtreserven inom detaljplaneområdet. Enligt stfm:s beslut skall försäljning och inköp av markområden balanseras inom en period på 5 10 år. Kommunalteknik Av anslagen för löpande investeringar användes 68 % för saneringar av gator. De största saneringarna var Bottenviksvägen och Sofiedahlsgatan i Östanpå, totalt , och Östanpåvägen för Som sanering räknades också flyttningen av Permovägen, som gjordes på entreprenad för För nybyggnad av gator användes mindre än 7 % av helhetsanslagen. För detta byggdes Sandåkersvägen för Av 2015 års projekt, Sundbergsvägen och Sundåkersvägen, gjordes för flyttningar av ledningar som extra arbeten innan marken frös. Depån bytte en hjullastare 2013, för vilken den andra raten, ca , betalades. Nya maskininvesteringar var en snöslunga och en slyröjningsmaskin, totalt Anskaffningar av maskiner utgjorde ca 9 % av anslagen. Underhållsenheten för idrottsanläggningar införskaffade en maskin för luftning av gräsmattor och byggde staket till Centralplan, totalt , vilket motsvarar 1 % av anslagen. 33

76 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm För parkenhetens del renoverades trädgårdens arbetsutrymmen för ca (ca 12 % av anslagen). Byggnadens andra del, d.v.s. socialutrymmen och arbetsrum, renoveras Av särskilda investeringar användes största delen till Västerleden, , till Hällvägen och till Västra Ringvägen Byggandet av Västra Ringvägen beslutade man att färdigställa som en större helhet under Färdigställandet av Södermalmsgatan gjordes ännu före vintern för SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsnämndens investeringar uppgår till euro, vilka dels finansieras via avskrivningar dels via ett lån av staden Jakobstad. När det gäller affärsverkens investeringar besluter stadsfullmäktige om en investeringsram och affärsverkens direktioner besluter själva om de konkreta investeringarna. JAKOBSTADS VATTEN Totala investeringar under ,870 milj. euro HAMNSTYRELSEN Totala investeringar under ,902 milj. euro ENERGIVERKSSTYRELSEN Totala investeringar under ,775 milj. euro 34

77 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Finansieringsdelens utfall 35

78 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster 36

79 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm BOKSLUTSKALKYLER 37

80 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

81 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

82 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

83 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm KONCERN 41

84 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

85 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

86 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

87 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper för staden Värdering av bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av stadsfullmäktige i mars 2011 godkända reviderade avskrivningsplanen. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift. Värdering av rörliga aktiva Omsättningstillgångar har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen till beloppet för anskaffningsutgiften. Koncernbokslutet omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och samtliga samkommuner sammanställts. Noter angående tillämpade bokslutsprinciper för kommunkoncernen Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där staden är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. Internt innehav Stadens och dess dottersamfunds interna innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelar har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av planmässiga avskrivningar Fastighetsdottersamfundens avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresterna har bokförts som rättelse av dottersamfundens avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. 45

88 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

89 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

90 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

91 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

92 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

93 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

94 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

95 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

96 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

97 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

98 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

99 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm AFFÄRSVERKENS BOKSLUT DIREKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN Verkställande direktör Markku Kaksonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Vattentjänster VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt genom att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling. Inom eget verksamhetsområde sköter verket vattentjänsterna under alla förhållanden. I mån av möjlighet betjänar verket även kunder utanför eget verksamhetsområde samt övriga vattentjänstverk. Jakobstads Vatten verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket verkets direktion samt stadsfullmäktige ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN År 2014 var liksom året innan sällsynt varmt i hela landet. Enligt Finlands Meteorologiska institut var året det näst varmaste i Finlands mätningshistoria. Medeltemperaturen var bara 0,15 grader lägre än rekordåret I västra Finland regnade det lite mera än föregående år. Råvattnets kvalitet var förhållandevis dålig. Detta förorsakade dock inga stora problem vid framställningen av hushållsvatten. Det exceptionellt varma slutet på året syntes i avloppsreningsverkets verksamhet. Årets största dygnsoch månadsflöde (vårflöde!) inträffade i november. I det allmänna ekonomiska läget inträffade ingen vändning till det bättre. Världsekonomin växte inte även om man kunde se mindre tecken på en tillväxt i USA. Euro-områdets situation fortsatte som mycket dålig. Rysslands ekonomi fortsatte sin nedgång. Allt detta syntes fortsättningsvis även i Finland både inom den privata och den offentliga sektorn. Statsekonomins anpassningsåtgärder har även påverkat bidragen för investeringar inom vattentjänsterna. Trots detta fick vi på våren ett positivt meddelande om beviljat statsbidrag för vårt regionala projekt gällande förbindelsevattenledningar och överföringsavlopp och kunde därmed starta upp projektet. Ändringar i lagen om vattentjänster trädde i kraft Lagen är den centrala reglerande lagen inom vattentjänsterna. Revideringen av den hade påbörjats redan år Samtidigt trädde även de nya stadgandena i markanvändnings- och bygglagen om dagvattenhanteringen i kraft. I och med dem flyttades huvudansvaret för dagvattenhanteringen från vattentjänstverken till kommunerna. Kommunen och vattentjänstverket kan dock avtala om att vattentjänstverket även i 57

100 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm fortsättningen har hand om avledande av dagvattnet. Även samtidigt med de tidigare nämnda trädde revideringarna i Social- och hälsovårdsministeriets hushållsvattenförordning i kraft. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT STADSFULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Vattnets kvalitet Avbrott i vattenlev. Störning i avloppets funktion Kvalitetskrav och rekommendationer (SHM 461/2000) Positiv utveckling Positiv utveckling Myndighets- och egen kontroll, driftsingenjör Registrering av kundrespons, nätverksingenjör Kraven och rekommendationerna uppfylldes förutom ett par mindre avvikelser Utveckling mot rätt håll Utveckling mot rätt håll SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Ambitionsnivå 2014 Mätare min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Produktionskostnader för servicen Kundavgifter Landets medelnivå +/- 15 % beträffande båda Vattentjänstverkens nyckeltal, vvy:s rapport Vattentjänstverkens avgifter, vvy:s jämförelse Utvärdering kan inte fås ännu Jämförelsepriser: -vattenverksavgifter. 15,0 % högre - avloppsverksavgifter. 14,3 % lägre -avgifter sammanlagt 3,3 % lägre RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Investeringarnas inkomstfinansiering Större än 100 % under ett 10 års perspektiv Bokslut, vd. Medeltal är 117,6 % 58

101 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm VERKSAMHET OCH EKONOMI Organisation och personal I slutet av verksamhetsåret var antalet ordinarie anställda 29 personer. Av dessa anställda var 22 månadsavlönade och sju timavlönade. Antalet timavlönade ökade med en person då Mika Hillberg anställdes som montör i stället för Reijo Viinikka. En arbetstagare av de månadsavlönade och en av de timavlönade var deltidsanställd. Antalet tillfälliga anställda (vikarier m.m.) var under året fyra personer. Antalet årsverken var sammanlagt 28,7. Personalen deltog i olika skolningstillfällen rätt aktivt. Minst 1-3 skolningsdagar uppnåddes av cirka 66 % av personalen. Kunder och försäljning De totala fakturerade vatten- och avloppsvattenmängderna ökade år 2014 en aning från föregående år. Den fakturerade vattenmängden var m 3, då den 2013 var m 3 (skillnad 0,8 %). Den fakturerade avloppsvattenmängden var m 3, då den 2013 var m 3 (skillnad 1,4 %). Fakturerat vatten ökade närmast på eget verksamhetsområde. Gällande avloppsvatten förekom ökning förutom på eget område även i mängderna som fakturerades av grannverken. I slutet av år 2014 var antalet fakturerade förbrukningsplatser 4 979, då antalet platser i slutet av föregående år var Vattenanskaffning Vattenanskaffningen skedde fortsättningsvis huvudsakligen från Esse å. Under året pumpades råvatten från ån till Åminne vattenverks reningsprocess sammanlagt m 3 ( m 3 år 2013), dvs m3/d (6 831 m 3 /d). Renat hushållsvatten pumpades i ledningsnätet m 3 ( m 3 ), dvs m 3 /d (5 450 m 3 /d). Mellanskillnaden m 3 eller 20,3 % ( m 3 eller 20,2 %) av råvattenmängden användes för vattenverkets interna behov, såsom spolning av flotationsenheter samt sand- och kolfilter. 59

102 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm ,5 2 1,5 1 0,5 0 Vattenmängder (milj.m3) råvatten fakturerat vatten fakturerat av andra verk i nätet pumpat vatten vattenverkets interna bruk köpt av andra verk Esse ås råvattenkvalitet under år 2014 var lite bättre än året innan. Medelvärdet för vår viktigaste parameter, kaliumpermanganattal, som beskriver halten organiska ämnen i vattnet, var 69,4 mg/l. Värdet var 7,5 % lägre än föregående års medelvärde, 75,0 mg/l. Laboratorieproven visade att hushållsvattnet uppfyllde de i förordningen ställda kvalitetskraven. En avvikelse av enterokock konstaterades även om klorhalten i provet var normal. Orsaken till avvikelsen har inte kunnat spåras. I den förnyade provtagningen var resultaten normala. Två gånger konstaterades avvikelser från de rekommenderade värdena på järn och mangan. Orsaken var troligen vattenapparaturen samt låg vattenförbrukning i fastigheten där proven togs. Myndighetsövervakningen har omfattat i begränsad kontroll 27 provtagningar, sammanlagt 549 st. analyser och i utvidgad kontroll 5 provtagningar, 376 st. analyser. Dessutom har hälsoinspektionens råvattenkontroll omfattat 4 st. provtagningar med 87 st. analyser. Själva har vi utfört driftskontroll av råvatten med 367 prov (3426 st. analyser), renvatten med 367 prov (2571 st.), ledningsnät med 19 prov (210 st. analyser), lågvattenreservoarens inkommande vatten med 27 prov (30 st. analyser) och utgående vatten med 27 prov (196 st. analyser). Utöver detta har det gjorts interna kontroller och analyser från flotation, sandfilter, mellanpumpning, kolfilter, desinficering osv. 60

103 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Rengöring av flotations- och mellanbassänger utfördes 2 gånger under året. Nya grumlighetsmätare installerades för vatten efter flotation och sandfilter samt för utgående vatten. Utöver dessa utfördes service- och underhållsarbeten på ozonanläggningen, kompressorer och många andra apparater; bl.a. byte av kemikaliepumpar, provtagningspumpar, tryckgivare för nivåmätningar osv. I slutet av året upprustades reningsverksbyggnadens driftcentrals-, kontors-, sociala m.m. utrymmen, varav vissa fick nya målade ytor, nya golvmattor eller belysningsarmaturer. Under hela året köptes en liten mängd vatten (8 331 m 3 ) från Kovjoki Vatten Ab:s grundvattenverk via förbindelseledningen från Nykarlebyhållet (krisvattenledningen). Avsikten var att hålla krisvattensystemet funktionsklart. Reservkraftverket vid Åminne vattenverk togs i bruk i februari. Sedan dess har det automatiskt startat vid strömavbrott eller startats manuellt vid väderlek som hotat orsaka strömavbrott sammanlagt nio gånger, varvid verket har gått sammanlagt 13,5 h. Vattentornets sanering var vårt viktigaste investeringsprojekt. Saneringen blev färdig huvudsakligen i slutet av året. Kvar blev mindre efterarbeten. Tornet var ur bruk från mitten av juni resten av året. Detta medförde i viss mån utmaningar vid Peders lågreservoar för upprätthållande av trycknivån i ledningsnätet. Till årets slut har saneringen kostat sammanlagt Den byggnadstekniska saneringen planerades av IdeaStruktura Oy:s Jukka Huttunen. Byggnadstekniska arbeten utfördes av Rakennusliike Antti Salonen Oy. Som kontrollant fungerade Owe Sjölund från Aaro Kohonen Oy. Förnyandet av röranläggningar utfördes av Caverion Industria Ab och el- och värmetekniska arbeten av Caverion Finland Ab. Ledningsnät Enheten ledningsnäten inledde året 2014 med flyttning från de gamla utrymmena på Storgatan 4 till nya fina utrymmen på depåområdet i Staffansnäs. Några större egna ledningsprojekt utfördes inte på entreprenad. Vi deltog dock med den övriga tekniska sektorn i några samprojekt, bl.a. på Bottenviksvägen, Permovägen och Östanpåvägen. I samband med de två förstnämnda projekten byggdes även vid sidan av saneringen av de gamla ledningarna delar av det regionala tryckavloppet. Det enda nybyggnadsprojekt som utfördes under år 2014 var vatten- och avloppsledningar som betjänar fyra industritomter i Penviken. Mot slutet av året påbörjades även arbeten för det stora regionala projektet på avsnittet Åminne vattenverk Spituholmsvägen, Åminne vattenverk Edsevö samt Lepplax Norrby. Vattentornets sanering var ett mycket välkommet projekt. Under den tid tornet var ur bruk kunde vi konstatera dess betydelse för utjämnandet av tryckvariationer i ledningsnätet. Detta framgår även ur stapeldiagrammet nedan. Då vattentornet var ur bruk den senare halvan av året ökade antalet ledningsbrott från föregående års 32 st. ända upp till 59 st. 61

104 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm År 2014 noterades endast 14 stycken avloppsstockningar varav ett par kan tillskrivas yttre ofog. Överlag förekom endast få större störningsmoment, även om avloppsnätets kondition på sina ställen har kunnat konstateras vara svag. Av investeringsanslaget användes för sanering av ledningsnäten. De största objekten var Bottenviksvägens ledningar med angränsande ledningar ( ), Permovägen ( ) och Östanpåvägen ( ). Endast av anslaget användes för nybyggnad av vattenoch avloppsledningar, bl.a. i Penviken ( ). Det interkommunala vattenlednings- och avloppsprojektet inleddes med att i samband med saneringsarbeten bygga delar av tryckavlopp i Bottenviksvägen och Permovägen ( ). Under verksamhetsåret byggdes sammanlagt 61 m nya vattenledningar (föregående år 463 m), 60 m (521 m) avloppsledningar och 0 m (85 m) dagvattenledningar. I samband med saneringsarbeten byggdes nya vattenledningar eller infodrades gamla vattenledningar sammanlagt 524 m (2 768 m) och avloppsledningar m (1 080 m) samt byggdes nya dagvattenledningar 171 m (315 m). Avloppsvattenrening År 2014 behandlades vid Alheda reningsverk sammanlagt m 3 avloppsvatten. År 2013 var mängden m 3. Ökningen var 6,6 %. Dygnsflödet till reningsverket var i medeltal m 3 och det största dygnsflödet uppmättes i november till m 3. Fakturerad avloppsvattenmängd på vårt eget område var m 3. Av övriga kommuner/verk fakturerades avloppsvatten m 3 samt dekompositionsslam m ,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Behandlat avloppsvatten sammanlagt och från övriga verk (milj. m3) Behandlat avloppsvatten sammanlagt Från övriga verk 62

105 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Avloppsvatten från övriga verk (m3) Nykarleby Pedersöre Larsmo UPM Dekomp.slam mm. Avloppsvattenmängderna från övriga verk har ökat något under de senaste tio åren. Avloppsvatten från UPM Kymmene Ab:s fabriker har dock minskat. Mängden mottaget dekompositions- mm. slam har hållit sig på samma nivå som tidigare, fastän avsikten är att styra tömningarna till Österbottens Biogasverk i Karleby. Den inkommande organiska belastningen år 2014 var 724 ton, då föregående års belastning var 791 ton, och fosforbelastningen 25,9 ton, då föregående års belastning var 27,5 ton. Alheda reningsprocess fungerade relativt bra. Reningskraven som fastställts genom nya tillståndsbestämmelser ( ) uppfylldes förutom gränsvärdet och reduktionskravet för BOD 7 under årets första kvartal, samt gränsvärdet för fastsubstans och BOD 7 och reduktionskravet för BOD 7, COD Cr och fosfor för årets sista kvartal. Alla avvikelser var av mindre art Inkommande BOD7 ton/år Utgående BOD7 ton/år Inkommande fosfor ton/år Utgående fosfor ton/år Under året transporterades ton avvattnat slam till Österbottens Biogasverk i Karleby för vidare behandling. År 2013 var mängden ton. Torrsubstanshalten för slammet var 20,3 %. Analyserna visade igen att slammet är av god kvalitet, tungmetallhalterna är låga. Slammet lämpar sig väl som jordförbättringsmaterial för jordbruket samt grönarbeten. 63

106 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm De viktigaste sanerings- och effektiveringsåtgärderna vid Alheda var anskaffning av en ny renspress till det första rensgallret, förnyande av luftningstallrikar i det biologiska reningssteget samt ersättande av sandsäckar med ett flak på räls. I december 2013 gav Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland sitt beslut om nytt miljötillstånd för reningsverket. Beslutet förpliktigade verket att inom år 2014 uppgöra en plan för renovering och effektivering av reningsverket samt en riskhanteringsplan. Översiktsplan för renoveringen och effektiveringen samt riskhanteringsplanen färdigställdes av Ramboll Oy. Den mera detaljerade planeringen fortsätter under år Djurgårdens dagvattenpumpstations reservkraftverk togs i bruk på sensommaren. Ännu återstår återställningsarbeten. EKONOMI OCH BOKSLUT Omsättningen år 2014 var , vilket är (0,8 %) större än föregående års omsättning men dock (5,1 %) mindre än den budgeterade omsättningen. Verksamhetens kostnader var (8,1 %) större än föregående år men (0,2 %) mindre än de budgeterade. Avskrivningarna var , eller större än föregående år. Finansieringsintäkterna och -kostnaderna var eller 665 mindre än föregående år. Rörelseöverskottet var , vilket är (18,9 %) mindre än föregående år. Räkenskapsperiodens överskott var eller (31,8 %) mindre än föregående år. Bruttoinvesteringarna uppgick till Inga investeringsandelar fanns att bokföra. Som försäljningsintäkt från anläggningstillgångar bokfördes Nettoinvesteringarna var , vilket är mera än föregående år. Årets investeringstak överskreds med , en synnerligen sällsynt händelse i vårt affärsverks historia. Omsättningen för år 2014 räckte inte riktigt till för finansiering av årets investeringar efter verksamhetskostnader, avskrivningar, amortering av lån och avkastning på grundkapitalet till ägaren. Den interna finansieringen av investeringar var för 2014 års del dock rätt rimlig, 95,2 %. Ur ett tioårsperspektiv steg den ända upp till 117,6 %. Kassamedlen var i slutet av året Något behov till låneupptagning fanns inte. På basen av bokslutet kan konstateras att Jakobstads Vatten, med beaktande av omständigheterna, rätt väl har uppnått de målsättningar som ställts på verket i budgeten och ekonomiplanen för år I enlighet med de tidigare boksluten bokförs överskottet på på resultatkontot i balansen som en del av det egna kapitalet. 64

107 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Prestationer/ Nyckeltal VATTENVERKET Pumpat vatten, m 3 - från eget verk - från andra verk Fakturerat vatten, m 3 - eget område - övriga verk Ofakturerat, % Behandlingskostnader, /m 3 Energikostnader Kemikaliekostnader Vattenledn.nätets längd, m Reparerade läckor, st. - i allmänna ledningar - i privata ledningar Avgifter, /m 3 - bruksavgift - medeltal i landet - jämförelseavgift - medeltal i landet AVLOPPSVERKET Behandlat avloppsvatten, m 3 Fakturerat avloppsvatten, m 3 - från eget område - av övriga verk - dekompositionsslam m.m. Ofakturerat, % Behandlingskostnader, /m 3 Energikostnader Kemikaliekostnader Avloppsnätets längd, m Avloppsstockningar, st. - i allmänna ledningar Avgifter, /m 3 - bruksavgift - medeltal i landet - jämförelseavgift - medeltal i landet Bokslut ,3 0,330 0,030 0, ,65 1,31 2,11 1, ,9 0,339 0,040 0, Bokslut ,4 0,400 0,036 0, ,72 1,38 2,23 1, ,1 0,349 0,041 0, Bokslut ,2 0,489 0,040 0, ,72 1,40 2,23 1, ,0 0,040 0,037 Bokslut ,2 0,540 0,043 0, ,85 1,46 2,38 2, ,6 0,356 0,045 0, Budget Bokslut ,5 0,532 0,039 0, ,92 1,51 2,45 2, ,0 0,304 0,045 0, ,89 2,03 2,46 2,56 1,93 2,14 2,54 2,74 1,93 2,21 2,54 2,78 2,01 2,35 2,66 2,96 2,10 2,51 2,75 3,21 Årsverken 28,5 28,8 29,5 27,8 30,0 28,

108 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

109 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

110 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

111 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

112 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

113 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

114 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN Hamndirektör: Kristian Hällis VERKSAMHETSOMRÅDE: Hamnverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Hamn utgör ett viktigt näringspolitiskt instrument för Staden Jakobstad och en infrastrukturell tillgång för Jakobstadsregionens näringsliv. Strategiska målsättningar för Jakobstads hamn: 1) Verksamheten baserar sig på marknadens (kundernas) transportbehov och efterfrågan på sjötransporter. 2) Hamnens roll som ett näringspolitiskt instrument ska utvecklas för att bidra till företagsetableringar och utveckling av stadens näringsstruktur. 3) Verksamheten baserar sig på lönsamhetskriterier. 4) Veksamheten ska ske inom ramen för en hållbar utveckling. 5) Verksamheten utvecklas bäst via samverkan mellan serviceproducenter, kunder och hamnen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN År 2014 var trafikmässigt ett av de svåraste åren under affärsverkets existens. Finlands utrikeshandel minskade även detta år. Skogsindustrin och särskit cellulosatillverkningen gick i alla fall relativt bra och höll en hygglig volymnivå via hamnen i Jakobstad. Vissa logistiklösningar i transportkedjan till kunderna i Europa ledde dock till att en del av cellulosan som lagras i Jakobstads Hamn skeppades ut från Raumo, vilket innebar att varuavgifter inte blev i Jakobstad. På sågvarumarknaden upplöstes likaså försäljningskanaler som hade Jakobstad med i transportkedjan. Nämnas kan att Jakobstads Hamn anses vara en av landets effektivaste sågvaruhamnar. Trots detta valde sågvaruströmmarna av orsaker som hamnen inte kunde påverka en annan transportrutt. Cement- och lutimporten löpte däremot väl och enligt prognoserna. Det som förorsakade mest bekymmer var att energiproduktionen låg nere långa tidsperioder vid Alholmens Kraft. Importen av biobränsle och kol minskade jämfört med tidigare år. Likaså minskade importen av råvirke för cellulosaproduktionen vid UPM. Den inhemska marknaden försåg Jakobstadsfabrikerna med barrvirke. Investeringar Muddringen av hamnbassängen kunde slutföras under I oktober hölls det avslutande mötet. Trots en utdragen projekttidtabell och en svårberäknad kostnadsbild höll budgeten. Under 2015 blir trafikverkets projekt klart, vilket innebär att hamnen i Jakobstad hoppeligen kan ta i bruk farleden med 11 meters seglingsdjup på hösten

115 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Framtidsutsikter Den stora förändringen på marknaden innebär att vi inte kan räkna med att vår basvolym av importerat energibränsle eller råvirke för cellulosatillverkningen i Jakobstad mera ska nå upp till våra toppnivåer i mitten av 2010-talet. Därför är det prioritet nummer ett att kunna erbjuda nya logistiklösningar via Jakobstads hamn för ett större antal företag som idkar utrikeshandel. Det positiva i det hela är att vi senast från och med 2016 kan ta i bruk de investeringar i vår konkurrenskraft som vi satsat på under de senaste åren. Vi har nu en ypperlig djupkaj och Bottenvikens nästdjupaste farled med ett seglingsdjup på 11 meter. Jakobstads Hamn inleder planenligt sin verksamhet i aktiebolagsform

116 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Underhålla och förbättra hamnens Minska reklamationer gällande infrastruktur. infrastruktur med 1/5. Effektivt varuflöde. Sätt att förverkliga Ansvarig Asfaltering, nya lagerområden, förverkligande av trafikplanen. Hamndirektören/ Tekniska direktören Utvärdering (Bokslut) Asfaltering av slitna ytor, lagerområde färdigställt för beläggning Aktiv näringspolitik Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Hamnen utgör ett näringspolitiskt Med hamnen förknippade instrument som betjänar näringslivsprojekt. näringslivet. Hamnens inverkan på företagsetableringar och företagsutveckling. Marknadsföringsplan uppgörs under Sätt att förverkliga Ansvarig Framhålla Hamnen som en logistisk plusfaktor för näringslivet. Hamndirektören Utvärdering (Bokslut) 2 projekt under arbete 74

117 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Hamnen ses som en tillgång för Min 1 internationellt projekt. stadens profil. Real 1 internationellt + 1 nationellt projekt. PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Sätt att förverkliga Ansvarig Hamndirektören Utvärdering (Bokslut) 1nationellt projekt under arbete. Sparat på resurser gällande internationella projekt på grund av dåligt marknadsläge. Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Hamnens målsättning är att utveckla och förbättra serviceproduktionen. Årligen återkommande kvalitetsauditering. Åtgärdade reklamationer 100 %. Kvalitetssystem/ Tekn. chef/ Hamndir. Vid auditering av DNV-Gl konstaterades att hamnen klarat av nästan 100 % Lyckad personalrekrytering Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) Motiverad, lojal och kunnig personal. Trafik/ personal Personalen är motiverad och tjänstvillig. Personalen tar aktivt del av nya sätt att arbeta. Kunderna upplever arbetsprestationerna som en del av hamnens konkurrenskraft. Tillräckliga resurser. Utökad skolning. Hamnens ledning Personalen fått bra bedömning vid kvalitetsauditeringen. 75

118 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Hamnens organisation skall vara Rapporteringssystem och mätare Hamnens operativa ledning "självgående" utgående från förbättras. definierade ansvarsområden och Helhetskonceptet vägs utgående uppgiftsbeskrivningar. från samverkan mellan organisationens moduler. Oms/personal En effektiv organisation utgör en allt viktigare del av konkurrenskraften. Utvärdering (Bokslut) Organisationens moduler arbetar rätt självständigt och helheten fungerar genom en effektiv koordinering 76

119 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Hamnen utgör en viktig del av Muddringsprojektet klart till Offentlig upphandling. stadens infrastruktur. Viktiga årets slut. Samarbete med Trafikverket. investeringar ska ses mot bakgrund av detta. Över tiden ska Tekn. chef/ Hamndir. driften ge utrymme för investeringar. Muddring av hamnbassängen till 11 meter. Utvärdering (Bokslut) Muddringsprojektet blev klart 2014 för hamnens del. Trots en utdragen byggtid och svårbedömd projektkalkyl höll budgeten. Ägarstyrning Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 Sätt att förverkliga Ansvarig Enligt förändringar i Bolagiseringen genomförs så att Strategigrupp ägarna kommunallagen skall hamnen står rustad för nya Hamnens ledning/ hamnverksamheten bolagiseras utmaningar Hamndirektionen inom år Utvärdering (Bokslut) Efter ett intensivt förberedande arbete bolagiserades Hamnen

120 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Omsättning ms/pers. /ant Trafik/t Trafik/pers t/ant Int./trafik /t 1,50 11, ,77 Driften/Bidrag % , Årsverken 7, , ,5 78

121 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm För affärsverket Jakobstads Hamns del överläts alla tillgångar och skulder samt hela verksamheten kl till Jakobstads Hamn Ab. Därmed har affärsverket inte någon officiell balansräkning. 79

122 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

123 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

124 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK Tf. verkställande direktör: VERKSAMHETSOMRÅDE: Henrik Snellman Jakobstads energiverk År 2014 präglades av ekonomisk nedgång och varmare väder än normalt. Det märktes också i elanvändningen, som minskade med en knapp procent (-0,8) från föregående år. Inom industrin minskade elanvändningen något mer (-1,2 %) än i övriga sektorer (-0,5 %). Elanvändningen gick på lågvarv nästan hela året, men i december noterades en liten uppgång när användningen ökade med 2,4 procent jämfört med motsvarande tid året innan. Ökningen hänförde sig huvudsakligen till hushåll, tjänster och jordbruk (3,8 %), men även inom industrin gick användningen upp (+0,6 %) efter att ha varit på minus alla de andra höstmånaderna. I fjol använde Finland 83,3 terawattimmar (TWh) el. Av elanvändningen täcktes 21,6 procent med nettoimport och 78,4 procent med Finlands egen produktion. Kraftvärmeproduktion (CHP) täckte 26,1 procent av elanvändningen, kärnkraft 27,2 procent, vattenkraft 15,8 procent och kol- och övrig kondenskraft 8,0 procent. Vindkraftens andel var 1,3 procent. Industrin förbrukade i fjol knappt 39,4 TWh el, vilket är 47 procent av den totala förbrukningen. Det är 8,5 TWh mindre än toppåret 2006, då industrins andel av den totala förbrukningen var drygt 53 procent. År 2014 inföll elförbrukningstoppen, megawatt (MW) den 20 januari kl Då importerades el med en effekt på knappt MW. För nettoimporten av el noterades rekordsiffran 18 TWh. Nettoimportens andel av den totala elanskaffningen ökade till 21,6 procent från fjolårets 18,7 procent, det vill säga till en dryg femtedel. En bidragande orsak till att nettoimporten låg kvar på en hög nivå var den relativt goda vattensituationen på den nordiska elmarknaden. Finland importerade största delen av elen från Sverige, som ökade sin elexport med cirka 50 procent från föregående år. Den el som producerades i Finland i fjol (65,4 TWh) var till 74 procent fri från växthusgasutsläpp, alltså kolneutral, vilket är nytt rekord. Förnybara energikällor stod för 39 procent av elproduktionen och inhemska bränslen för 45 procent. Elproduktionens koldioxidutsläpp från kol, naturgas och torv var i fjol 8,7 miljoner ton, 20 procent mindre än föregående år. År 2013 hade utsläppen ökat, men nu föll de tillbaka till ungefär samma nivå som Orsaken till utsläppsminskningen var framför allt den ökade elimporten, som ledde till att den separata elproduktionen minskade. En liten andel i utsläppsminskningen hade också den svaga ökningen av den inhemska vattenkraftsproduktionen. 82

125 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm I elanskaffningspaletten för år 2014 hade vindkraften en andel på klart över en procent (1,3). Inom vindkraftsproduktionen överstegs likaså det jämna heltalet en terawattimme (1,1 TWh). Produktionen ökade med 43 procent från föregående år. Priserna på den nordiska elmarknaden låg kvar på en moderat nivå år Så här låga eller ännu lägre har marknadspriserna senast varit Priserna hölls nere av de låga priserna på utsläppsrätter och den relativt svaga efterfrågan på el till följd av det ekonomiska läget. I Finland var marknadspriset på el i medeltal 3,6 cent/kwh i fjol, drygt 12 procent lägre än medeltalet för På Nord Pool Spot låg områdespriset för Finland tidvis klart över systempriset. År 2014 var det genomsnittliga områdespriset för Finland mer än 0,6 cent/kwh högre än systempriset. Orsaken var framför allt problem i den västliga överföringskapaciteten samt kapacitetsavgifternas inverkan på elimporten från Ryssland. Energiindustrin har redan i åratal varit den industrigren i Finland som investerat mest. Så var fallet även i fjol. Då hela industrins investeringar år 2014 uppskattades till 5,3 miljarder euro enligt en investeringsförfrågan som Finlands Näringsliv EK publicerade i somras, uppskattades enbart energiinvesteringarna till 1,7 miljarder euro eller över 30 procent av hela industrins investeringar. Det låga marknadspriset på el har dock ställt många planerade produktionsinvesteringar i ett nytt ljus. Investeringsmöjligheterna dämpas framför allt av att ingen uppgång i marknadspriset verkar vara i sikte, åtminstone inte inom den närmaste framtiden. Trä och andra biobränslen fortsatte att öka kraftigt som energikällor för fjärrvärme under 2014, ökningen var nio procent. Enligt Finsk Energiindustri rf:s (ET) kalkyler ökade andelen trä, trärester och andra inhemska förnybara energikällor till 31 procent. När användningen av sekundärvärme inom industrin räknas med var den kolneutrala fjärrvärmeproduktionens andel redan uppe i 33 procent. Den ökade andelen biobränslen har också minskat koldioxidutsläppen från fjärrvärmeproduktionen. Koldioxidutsläppen från fjärrvärmeproduktionen uppgick till 5,7 miljoner ton, vilket är fyra procent mindre än föregående år. De genomsnittliga koldioxidutsläppen var 165 g per producerad kilowattimme. Av fjärrvärmen och den kraftvärmeproducerade elen producerades 22 procent med naturgas. Andelen var fyra procent mindre än föregående år, ser man till energimängden var nedgången 16 procent. Stenkolets andel, 24 procent, var två procentenheter mindre än föregående år och den förbrukade energimängden 10 procent mindre. Användningen av torv har nu jämnat ut sig, dess andel av bränsleanvändningen var 13 procent precis som föregående år. Även om det varmare vädret gjorde att fjärrvärmeproduktionen var mindre 2014 än året innan, noterades ingen förändring i den energimängd som utvanns ur torv vid produktion av fjärrvärme och el i samband därmed. Oljans andel av de använda bränslena var tre procent, olja används huvudsakligen bara i spetsvärmecentraler. I fjol producerades 34,5 TWh fjärrvärme, varav 25,6 TWh i kombination med el. Mängden var något större än föregående år. Kraftvärmeproduktionens andel av den totala fjärrvärmeproduktionen ökade med en dryg procentenhet till drygt 74 procent. 83

126 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Kraftvärmeproduktionens effekt räcker för att tillgodose värmebehovet ned till utomhustemperaturer på 0-10 C beroende på ort. Vid kallare väder används spetsvärmecentraler för att komplettera värmeproduktionen. Under 2014 var de här perioderna med sträng kyla ytterst få. Av uppvärmningsmånaderna var bara januari kallare än normalt. Medeltemperaturen för 2014 var drygt en grad högre än normalt. I samband med fjärrvärmeproduktionen producerades 12,6 TWh el. Siffran är en aning lägre än föregående år. Bränslebesparingen vid kraftvärmeproduktion är en tredjedel jämfört med separat produktion av el och värme. Utsläppen minskar i samma mån. Under fjolåret såldes 31,3 TWh fjärrvärme. Försäljningen var något mindre än Orsaken var att vädret var varmare än föregående år. Vid utgången av 2014 var antalet fjärrvärmda bostäder nästan 1,33 miljoner och 2,7 miljoner människor bor i fjärrvärmehus. Av bostadsbeståndet i hela landet omfattades 55 procent av fjärrvärmeförsäljning. De flesta offentliga byggnader värms med fjärrvärme. Nästan hälften av våra byggnaders totala behov av uppvärmningsenergi tillgodoses med fjärrvärme. I de största städerna täcker fjärrvärmen över 90 procent av byggnadernas värmebehov. Fjärrvärmeförsäljningens penningvärde uppgick till 2,35 miljarder euro. Medelpriset på fjärrvärme inklusive skatter, energi- och effektavgift var 7,5 cent per kilowattimme. Medelpriset var cirka tre procent högre än året innan. Knappt 30 procent av det genomsnittliga fjärrvärmepriset består av skatter. Prisnivån på fjärrvärme påverkas bland annat av vilka bränslen som används och punktskatterna på dem, systemets storlek och tätortens struktur, produktionsformen och produktionsanläggningarnas ålder samt kostnaderna för utsläppshandeln. Enligt ET:s statistik är fjärrvärmens leveranssäkerhet fortsättningsvis i toppklass. År 2014 var värmeleveransen till fjärrvärmekunder avbruten i medeltal 1,8 timmar, vilket innebär att leveranssäkerheten för fjärrvärme var 99,98 procent. Största delen av avbrotten är planerade och kunderna får meddelande om dem i förväg. Distributionsstörningar uppstår även när nya kunder ansluts, när planerade förbättringsarbeten utförs och när ledningar flyttas i samband med gatubyggnad. Den höga leveranssäkerheten är ett resultat av systematisk kvalitetskontroll, underhåll och förebyggande underhåll. Energiförbrukningen på Jakobstads energiverks eldistributionsområde var ,8 GWh, vilket var en minskning med 3,6 procent jämfört med året innan. Industrins elförbrukning minskade med 11,3 procent, främst beroende på att Componenta och Rettig Värme upphörde med produktionen under Hushållens förbrukning ökade med 3,8 procent. Andelsproduktionen av el var 241 GWh, en ökning med ca 4 procent jämfört med året innan. Fjärrvärmeförsäljningen minskade från föregående år med 1,8 procent och uppgick till 171,4 GWh. 84

127 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Elanskaffning och användning 2014 Elanskaffning TWh Andel % Kraftvärmeproduktion(CHP) 21,7 26,1 Kärnkraft 22,7 27,2 Vattenkraft 13,2 15,8 Kondenskraft mm 6,7 8,0 Vindkraft 1,1 1,3 Nettoimport 18,0 21,6 Totalanskaffning 83,3 100,0 Elanvändning TWh Andel % Industri 39,4 47,2 Övrig användning 41,5 49,8 Förluster 2,5 3,0 Totalanvändning 83,3 100,0 85

128 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Leveranssäkerhet < 4h/ab./år Elkvalitet Uppfyller normerna Fjärrvärmekvalitet Uppfyller normerna Effektivitet, distribution Effektivitetstal > 0,9 RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Utjämning av tillåtna avkastningen Enligt Energimarknadsverket, på placerat kapital, eldistribution utjämnat t.o.m Sätt att förverkliga Ansvarig Statistik, antal avbrott/ab. Mätning, EN50160 Mätning, enligt rekom. Energimarknadsverket Sätt att förverkliga Ansvarig Energimarknadsverket Utvärdering (Bokslut) Uppfylls 2,616 h/ab/år Uppfylls Uppfylls Utvärdering (Bokslut) Elpris, totalt Fjärrvärmepris, totalt Under landets medeltal Under landets medeltal Energimarknadsverket Finsk energi-industri Uppfylls Uppfylls 86

129 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Nyckeltal Årsverken Antal Eldistribution- Inköp GWh Elförsäljning- Inköp GWh Fjärrvärmeförsäljning- Inköp GWh Elpris tot kwh (landets vägda medeltal) cnt/kwh 13,77 15,41 15,11 15,24 15,17 Elpris tot kwh (JEV) cnt/kwh 10,54 11,98 12,38 12,69 12,11 Elpris tot kwh (landets vägda medeltal) cnt/kwh 11,22 12,97 12,65 12,59 12,58 Elpris tot kwh (JEV) cnt/kwh 8,99 10,43 10,83 11,13 10,54 Fj.värmepris kwh (landets vägda medeltal) cnt/kwh 6,30 8,30 7,50 8,09 8,31 Fj.värmepris kwh (JEV) cnt/kwh 6,00 6,58 7,20 7,73 7,74 Fj.värmepris kwh (landets vägda medeltal) cnt/kwh 5,80 6,90 7,00 7,57 7,63 Fj.värmepris kwh (JEV) cnt/kwh 5,10 5,20 6,20 6,74 6,75 87

130 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

131 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm JAKOBSTADS ENERGIVERK 3. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS R E S U L T A T R Ä K N I N G T U L O S L A S K E L M A Not nr./ Liite nro Försäljningsintäkter-Myyntituotot Elförsäljning-Sähkön myynti , ,46 Elhandel börs-sähkön myynti pörssi , ,01 Värmeförsäljning-Lämmön myynti , ,85 Övr. försäljning-muu myynti , ,53 OMSÄTTNING-LIIKEVAIHTO , ,85 Tillverkning för eget bruk-valmistus omaan käyttöön 1) , ,91 Rörelsens övr. int.-toiminnan muut tuot. 0,00 0,00 Material/tjänster-Tarvikkeet/palvelut Elinköp-Sähkön osto , ,92 Värmeinköp/bränsleinköp-Lämmön/polttoaineostot , ,83 Material/förnödenheter-Aineet/tarvikkeet , ,75 Lagerförändring-Varastojen muutos , ,45 Främmande tjänster-vieraat palvelut , ,14 Personalkostnader-Henkilöstökulut 1) Löner/arvoden-Palkat/palkkiot , ,29 Personalbikostnader-Henkilösivukulut Pensionskostnader-Eläkekulut , ,54 Övriga personalbikostn.-muut henkilösivukulut , ,95 Avskrivningar-Poistot Avskrivning enl. plan-suunnitelman muk.poistot , ,43 Övriga rörelsekostnader-liiketoiminnan muut kulut , ,07 RÖRELSEÖVERSKOTT/UNDERSKOTT , ,39 LIIKEYLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ Finansiella int. och kostnader-rahoitustuotot/kulut Ränteint. av kommun-korkotuot. kunnalta , ,00 Övr. finansiella int.-muut rahoitustuotot , ,38 Övr. finansiella kostn.-muut rahoituskulut , ,20 Avkastning till staden-tuotto kaupungille , ,00 ÖVERSK./UNDERSK. FÖRE EXTRA ORD.POSTER , ,57 YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ ENNEN SATUNNAISIA ERIÄ Extraord. int. o. kostn.-satunnaiset tuot. ja kulut Övriga intäkter-muut tuotot 0,00 0,00 Inkomstskatter-Tuloverot 9 133, ,19 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT , ,38 TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ 89

132 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm JAKOBSTADS ENERGIVERK 18. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Uppdelning enl. Energimarknadsverket 885/1995, Handels- och industriministeriet 79/2005 Jako Energiamarkkinaviraston 885/1995 mukaan, Kauppa- ja teollisuusministeriö 79/2005 R E S U L T A T R Ä K N I N G T U L O S L A S K E L M A DISTR./SIIRTO ELFÖRS./ SÄHKÖNM. ÖVR.VERKS./ MUU T. TOT/YHT Försäljningsintäkter-Myyntituotot Elförsäljning-Sähkön myynti , ,31 0, ,23 Elhandel börs-sähkön myynti pörssi 0, ,23 0, ,23 Övr. försäljning-muu myynti 0,00 0, , ,14 OMSÄTTNING-LIIKEVAIHTO , , , ,60 Tillverkning för eget bruk-valmistus omaan käyttöön ,46 0,00 0, ,46 Rörelsens övr. int.-toiminnan muut tuot. 0,00 0,00 0,00 0,00 Material/tjänster-Tarvikkeet/palvelut Elinköp-Sähkön osto , ,67 0, ,90 Elinköp, förluster-sähkön osto, häviöt ,92 0,00 0, ,92 Material/förnödenheter-Aineet/tarvikkeet ,79 0, , ,68 Lagerförändring-Varastojen muutos ,37 0,00 0, ,37 Främmande tjänster-vieraat palvelut , , , ,96 Personalkostnader-Henkilöstökulut Löner/arvoden-Palkat/palkkiot , , , ,05 Personalbikostnader-Henkilösivukulut Pensionskostnader-Eläkekulut , , , ,71 Övriga personalbikostn.-muut henkilösivukulut , , , ,83 Avskrivningar-Poistot Avskrivning enl. plan-suunnitelman muk.poistot , ,90 0, ,41 Övriga rörelsekostnader-liiketoiminnan muut kulut , , , ,53 RÖRELSEÖVERSKOTT/UNDERSKOTT , , , ,70 LIIKEYLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ Finansiella int. och kostnader- Rahoitustuotot/kulut Ränteint. av kommun-korkotuot. kunnalta ,00 0,00 0, ,00 Övr. finansiella int.-muut rahoitustuotot , ,29 0, ,98 Övr. finansiella kostn.-muut rahoituskulut , , , ,53 Avkastning till staden-tuotto kaupungille , ,00 0, ,00 ÖVER/UNDERSKOTT FÖRE EXTRA ORD.POSTER/ , , , ,15 YLI/ALIJÄÄMÄ ENNEN SATUNNAISIA ERIÄ Extraord. int. o. kostn.-satunnaiset tuot. ja kulut Övriga intäkter-muut tuotot 0,00 0,00 0,00 0,00 Inkomstskatter-Tuloverot 3 166, ,39 0, ,28 RÄKENSKAPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT , , , ,43 TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ 90

133 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm JAKOBSTADS ENERGIVERK 16. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS B U D G E T U P P F Ö L J N I N G T A L O U S A R V I O S E U R A N T A BOKSLUT/ TILINPÄÄT. BUDGET/ TALOUSARV. DIFF./ERO Försäljningsintäkter-Myyntituotot Elförsäljning-Sähkön myynti , , ,77 Elhandel börs-sähkön myynti pörssi , , ,77 Värmeförsäljning-Lämmön myynti , , ,77 Övr. försäljning-muu myynti , , ,78 OMSÄTTNING-LIIKEVAIHTO , , ,53 Tillverkning för eget bruk-valmistus omaan käyttöön , , ,67 Rörelsens övr. int.-toiminnan muut tuot. 0,00 0,00 0,00 Material/tjänster-Tarvikkeet/palvelut Elinköp-Sähkön osto , , ,18 Värmeinköp/bränsleinköp- Lämmön/polttoaineostot , , ,16 Material/förnödenheter- Aineet/tarvikkeet , , ,59 Lagerförändring-Varastojen muutos ,50 0, ,50 Främmande tjänster-vieraat palvelut , , ,10 Personalkostnader-Henkilöstökulut Löner/arvoden-Palkat/palkkiot , , ,50 Personalbikostnader-Henkilösivukulut Pensionskostnader-Eläkekulut , , ,86 Övriga personalbikostn.-muut henkilösivukulut , , ,89 Avskrivningar-Poistot Avskrivning enl. plan-suunnitelman muk.poistot , , ,43 Övriga rörelsekostnader-liiketoiminnan muut kulut , , ,78 RÖRELSEÖVERSKOTT/UNDERSKOTT , , ,07 LIIKEYLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ Finansiella int. och kostnader- Rahoitustuotot/kulut Ränteint. av kommun-korkotuot. kunnalta , , ,00 Övr. finansiella int.-muut rahoitustuotot , , ,16 Övr. finansiella kostn.-muut rahoituskulut , , ,65 Avkastning till staden-tuotto kaupungille , ,00 0,00 ÖVERSK./UNDERSK. FÖRE EXTRA ORD.POSTER , , ,88 YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ ENNEN SATUNNAISIA ERIÄ Extraord. int. o. kostn.-satunnaiset tuot. ja kulut Övriga intäkter-muut tuotot 0,00 0,00 0,00 Inkomstskatter-Tuloverot 9 133, , ,28 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT , , ,40 TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ 91

134 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Fjärrvärme- och elhandelsverksamhet samt elnätstillgångar och elnätsverksamhet såldes till Oy Herrfors Ab och Herrfors Nät-Verkko Oy Ab. Som en del av bolagiseringen av Jakobstads Energiverk överläts aktieinnehavet i Oy Katternö Ab, Oy Herrfors Ab, Oy Perhonjoki Ab, Oy Katternö Kraft Ab och Katternö Kärnkraft Oy Ab till Jakobstads Energi Ab. Eftersom Jakobstads Energiverks verksamhet upphört är bifogade balansräkning inte officiell, utan endast en del av verksamhetsutvärderingen

135 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm JAKOBSTADS ENERGIVERK 4. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS B A L A N S T A S E AKTIVA - VASTAAVA Not nr./ Liite nro A BESTÅENDE AKTIVA-PYSYVÄT VASTAAVAT 2) , ,79 II Materiella tillgångar- Aineelliset hyödykkeet 1. Mark- o. vattenområden-maa- ja vesialueet , ,46 2. Byggnader-Rakennukset , ,67 3. Fasta konstruktioner-kiinteät rakenteet , ,79 4. Maskiner. inventarier-koneet ja kalusto , ,39 5. Övr. materiella tillgångar-muut aineelliset hyödykkeet , ,72 III Placeringar-Sijoitukset 3) 1. Aktier och andelar-osakkeet ja osuudet , ,76 B RÖRLIGA AKTIVA-VAIHTUVAT VASTAAVAT , ,50 I Omsättningstillgångar-Vaihto-omaisuus 1. Material o. förnödenheter-aineet ja tarvikkeet , ,82 3. Färdiga produkter/varor-valmiit tuotteet/tavarat , ,00 II Fordringar-Saamiset Långfristiga fordringar-pitkäaikaiset saamiset 2. Lånefordringar-Lainasaamiset 4) , ,00 Kortfristiga fordringar-lyhytaikaiset saamiset 1. Försäljningsfordringar-Myyntisaamiset , ,20 2. Lånefordringar-Lainasaamiset 4) , ,00 5. Resultatregleringar-Siirtosaamiset 0, ,86 I V Kassa o. bank-rahat ja pankki , ,62 AKTIVA tot.-vastaava yht , ,29 93

136 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm JAKOBSTADS ENERGIVERK 5. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS B A L A N S T A S E PASSIVA - VASTATTAVAA Not nr./ Liite nro A EGET KAPITAL-OMA PÄÄOMA , ,78 I Grundkapital-Peruspääoma , ,36 I V Över/underskott fr. tidigare räkenskapsperioder Edellisten tilikausien yli/alijäämä 7) , ,04 V Räkenskapsperiodens överskott-tilikauden ylijäämä , ,38 C AVSÄTTNINGAR-PAKOLLISET VARAUKSET , ,00 2. Övriga avsättningar-muut pakolliset varaukset 8) , ,00 E FRÄMMANDE KAPITAL-VIERAS PÄÄOMA , ,51 I Långfristigt-Pitkäaikainen 7. Övriga skulder, anslutningar-muut velat, liittymät 5) , ,87 II Kortfristigt-Lyhytaikainen 6. Leverantörsskulder-Ostovelat , ,92 7. Övriga skulder-muut velat , ,43 8. Resultatregleringar-Siirtovelat 6) , ,29 PASSIVA tot.-vastattavaa yht , ,29 94

137 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm JAKOBSTADS ENERGIVERK 19. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS S P E C I F I K A T I O N A V B A L A N S E N T A S E - E R I T T E L Y AKTIVA - VASTAAVAA A II BESTÅENDE AKTIVA-PYSYVÄT VASTAAVAT Materiella tillgångar-aineelliset hyödykkeet III 1. Mark- o. vattenområden-maa- ja vesialueet ,46 2. Byggnader-Rakennukset ,15 3. Fasta konstruktioner-kiinteät rakennelmat Permo elstation-permon sähköasema ,78 kwh-mätare-kwh-mittarit ,18 Transformatostationer-Muuntamot ,52 HAVA elanläggningar-hava sähkölaitteet ,24 Högspänningsfriledningar-Korkeajänniteavojohdot ,75 Lågspänningsfriledningar-Pienjänniteavojohdot ,03 Högspänningsjordkablar-Korkeajännitemaakaapelit ,23 Lågspänningsjordkablar-Pienjännitemaakaapelit ,16 Fjärrvärmeanläggn. pannor-kaukolämpöl. kattilat ,01 Fjärrvärmeanläggn. nät-kaukolämpöl. verkko ,70 4. Maskiner o. inventarier-koneet ja kalusto Maskiner o. inventarier el-koneet ja kalusto sähkö ,20 Maskiner o. inventarier fj.v.-koneet ja kalusto kaukol ,68 5. Övr. materiella tillgångar-muut aineelliset hyödykkeet Anslutningar el-sähköliittymät ,09 Anslutningar fjärrvärme-kaukolämpöliittymät ,38 Placeringar-Sijoitukset 1. Aktier och andelar-osakkeet ja osuudet Aktier telefon-osakkeet puhelin 454,11 Aktier Perhonjoki Ab-Osakkeet Perhonjoki Oy ,29 Aktier Herrfors Ab-Osakkeet Herrfors Oy ,08 Aktier Fincopower Oy-Osakkeet Fincopower Oy 3 615,73 Aktier Katternö Ab-Osakkeet Katternö Oy ,52 Aktier Katternö Kraft Ab-Osakkeet Katternö Kraft Oy ,47 Aktier Katternö Kärnkraft Ab-Osakkeet Katternö Kärnkraft Oy , , , , , , ,79 95

138 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm B RÖRLIGA AKTIVA-VAIHTUVAT VASTAAVAT I Omsättningstillgångar-Vaihto-omaisuus 1. Material o. förnödenheter-aineet ja tarvikkeet II IV Elmaterial-Sähkötarvikkeet ,96 Fjärrvärmematerial-Kaukolämpötarvikkeet ,36 3. Färdiga produkter/varor-valmiit tuotteet/tavarat Bränsle-Polttoaine ,00 Fordringar-Saamiset Långfristiga fordringar-pitkäaikaiset saamiset 2. Lånefordringar-Lainasaamiset ,00 Kortfristiga fordringar-lyhytaikaiset saamiset 1. Försäljningsfordringar-Myyntisaamiset Små elförbrukare-pien.sähkönkuluttajat ,25 Fjärrvärme-Kaukolämpö ,08 Stor/mån.förbrukare-Suur/kuukausikuluttajat ,91 Övriga-Muut ,76 Ansl.avg. el-liittymismaks. sähkö ,90 Ansl.avg. kaukolämpö-liittymismaks. kaukolämpö 3 550,00 2. Lånefordringar-Lainasaamiset Lånefordringar-Lainasaamiset ,00 5. Resultatregleringar-Siirtosaamiset Resultatregleringar-Siirtosaamiset 0,00 Kassa o. bank-rahat ja pankki Kassa JEV-Kassa PEL 1 734,30 AKTIA ,14 AKTIA ,91 AKTIA ,95 AB/OP ,04 AB/OP ,69 AB/OP ,51 NORDEA ,74 NORDEA ,42 NORDEA ,00 NORDEA ,79 SHB ,33 SHB ,41 SHB ,70 Kontokurant-Kuranttitili , , , , , ,00 0, ,17 AKTIVA tot.-vastaavaa yht ,74 96

139 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm JAKOBSTADS ENERGIVERK 21. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS S P E C I F I K A T I O N A V B A L A N S E N T A S E - E R I T T E L Y PASSIVA-VASTATTAVA A EGET KAPITAL-OMA PÄÄOMA I Grundkapital-Peruspääoma ,36 IV Över/underskott fr. tidigare räkenskapsperioder- Edellisten tilikausien yli/alijäämä ,42 V Räkenskapsperiodens överskott-tilikauden ylijäämä , ,18 C AVSÄTTNINGAR-PAKOLLISET VARAUKSET 2. Övriga avsättningar-muut pakolliset varaukset , ,00 E I FRÄMMANDE KAPITAL-VIERAS PÄÄOMA Långfristigt-Pitkäaikainen II 7. Övriga skulder, anslutningar-muut velat, liittymät Anslutningar el-liittymät sähkö ,60 Anslutningar fjärrvärme-liittymät kaukolämpö ,98 Kortfristigt-Lyhytaikainen 6. Leverantörsskulder-Ostovelat ,94 7. Övriga skulder-muut velat Skatteinneh.skuld-Verovelka ,92 Löner-Palkat ,78 Soc.sk.avg.skuld-Sosiaalimaksuvelka ,24 Fackavg.skuld-Liittomaksuvelka 650,63 Pens.avg.skuld-Eläkemaksuvelka(arb.tag./työntek.) ,80 Arb.lösh.förs.skuld-Työttömyysmaks. (arb.tag./työntek.) 1 060,62 Sjukkassa-Sairauskassa 265,68 Pens.förs.skuld-Eläkemaksuvelka(arb.giv./työnantaja) ,82 MOMS skuld-alv velka ,13 8. Resultatregleringar-Siirtovelat Löner, soc.kostn.-palkat,sos.kust ,42 Övriga-Muut 0, , , , ,42 PASSIVA tot.-vastattava yht ,74 97

140 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm JAKOBSTADS ENERGIVERK 6. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS FINANSIERINGSANALYS RAHOITUSLASKELMA Kassaflödet i verksamheten-toiminnan rahavirta Rörelseöverskott-Liikeylijäämä , ,39 Avskrivningar-Poistot , ,43 Finansiella intäkter och kostnader-rahoitustuotot ja -kulut , ,82 Extraordinära poster-satunnaiset erät 0,00 0,00 Inkomstskatt-Tulovero 9 133, ,19 Korrektivposter till internt tillförda medel-tulorahoituksen korjauserät 0, , , ,81 Investeringarnas kassaflöde-investointien rahavirta Investeringsutgifter-Investointimenot , ,19 Finansieringsandelar för investeringar-rahoitusosuudet investointimenoihin 0,00 0,00 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva- Pysyvien vastaavien hyödykkeiden luovutustulot 0,00 0,00 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,62 Toiminnan ja investointien rahavirta Finansieringens kassaflöde-rahoituksen rahavirta Förändringar i utlåningen-antolainauksen muutokset Ökningar i utlåningen till kommunen-antolainasaamisten lisäykset kunnalle 0, ,00 Ökningar i utlåningen till övriga-antolainasaamisten lisäykset muilta 0,00 0,00 Minskningar i utlåningen till kommunen-antolainasaamisten vähennykset kunnalta 0,00 0,00 Minskningar i utlåningen till övriga-antolainasaamisten vähennykset muilta 0,00 0,00 Förändringar i lånestocken-lainakannan muutokset Ökning av långfristiga lån från kommunen-pitkäaikaisten lainojen lisäys kunnalta 0,00 0,00 Ökning av långfristiga lån från övriga-pitkäaikaisten lainojen lisäys muilta 0,00 0,00 Minskning av långfristiga lån från kommunen-pitkäaikaisten lainojen vähennys kunnalle 0,00 0,00 Minskning av långfristiga från övriga-pitkäaikaisten lainojen vähennys muilta 0,00 0,00 Förändring av långfristiga lån från kommunen-pitkäaikaisten lainojen muutos kunnalta 0,00 0,00 Förändring av kortfristiga lån från övriga-lyhytaikaisten lainojen muutos muilta 0,00 0,00 Förändringar i eget kapital-oman pääoman muutokset 0, ,00 Övriga förändringar i likviditeten-muut maksuvalmiuden muutokset Förändring av omsättningstillgångar-vaihto-omaisuuden muutokset 4 662, ,45 Förändring av fordringar på kommunen-saamisten muutos kunnalta 0, ,00 Förändring av fordringar på övriga-saamisten muutos muilta 0,00 0,00 Förändring av fordringar på övriga-saamisten muutos muilta , ,61 Förändring av räntefria skulder-korottomien velkojen muutos , ,17 Finansieringens kassaflöde-rahoituksen rahavirta , ,99 Förändring av likvida medel-rahavarojen muutos , ,37 Förändring av likvida medel-rahavarojen muutos Likvida medel Rahavarat , ,62 Likvida medel Rahavarat , , , ,37 98

141 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm JAKOBSTADS ENERGIVERK 7. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Not nr. 1/Liite nro Löner utbetalda-maksetut palkat , ,59 Löner , tillägg och övertider ,50 0,00 Arvoden utbetalda samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst , ,75 Maksetut palkkiot ja ansiomenetyksen korvaus Resultatreglerade löner-siirtovelat palkat , ,21 Övriga löneavdrag-muut palkkavähennykset , , , ,29 Pensionskostnader-Eläkekulut , ,54 Övriga personalkostnader-muut henkilöstökulut , ,72 Resultatreglerade soc.kostnader-siirtovelat sos.maks , , , , , ,78 Tillverkning för eget bruk- Valmistus omaan käyttöön , ,91 99

142 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm JAKOBSTADS ENERGIVERK 8. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Not nr. 2/Liite nro Avskrivningar-Poistot Avskrivningar enl. plan-suunnitelmanmuk. poistot ,43 Markområden-Maa-alueet Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,46 Ökning-Lisäys ,00 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot ,00 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,46 Byggnader-Rakennukset Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,67 Ökning-Lisäys ,28 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot ,80 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,15 Fasta konstruktioner--kiinteät rakenteet Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,79 Ökning-Lisäys ,84 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot ,03 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,60 Maskiner/inventarier-Koneet/kalusto Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,39 Ökning-Lisäys ,49 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot ,00 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,88 Övr. materiella tillgångar-muut aineelliset hyödykkeet Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,72 Ökning-Lisäys ,35 Planmässiga avskrivningar-suunnitelmanmuk.poistot ,60 Bokföringsvärde-Kirjanpitoarvo ,47 Avskrivningstiderna enligt plan-suunnitelmanmukaiset poistoajat Elnät, konstruktioner-sähköverkot, rakennelmat Fjärrvärmenät/-pannor-Kaukolämpöverkot/-kattilat Maskiner/fordon-Koneet/ajoneuvot Elstation/sähköasema Permo Byggnader/rakennukset 15 år-vuotta 25 år-vuotta 5 år-vuotta 25 år-vuotta 50 år-vuotta 100

143 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm JAKOBSTADS ENERGIVERK 9. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Not nr. 3/Liite nro 3 Specifikation av aktier-luettelo osakkeista Aktier antal/ Bokf.värde/ Bokf.värde/ osakkeet kpl. kirjanp.arvo kirjanp.arvo Perhonjoki OY , ,60 " , ,70 " , ,16 " , ,18 " , ,80 " , ,60 " , ,99 " , ,36 " , ,72 " , ,01 " , ,97 " ,20 0,00 Tot. Perhonjoki Oy , ,09 Oy Herrfors Ab , ,08 Fincopower Oy , ,79 Fincopower Oy överlåtelseskatt 56,94 56,94 Oy Katternö Ab , ,00 Oy Katternö Ab överlåtelseskatt 5 433, ,52 Oy Katternö Kraft Ab (Kantele) , ,00 " (Tunturivoima) , ,00 " (Tunturivoima 217 st./rajakiiri 40 st) , ,00 " (Tunturivoima) , ,00 " (Rajakiiri) , ,00 " (Rajakiiri) , ,00 " (Rajakiiri) , ,01 " (Rajakiiri, Kopsa I) , ,10 " ,36 0, , ,11 101

144 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Oy Katternö Kärnkraft Ab , ,00 " , ,00 " , ,00 " , ,00 " , ,00 " , ,13 " , ,99 " ,47 0, , ,12 Övrigt-Muu JNT ,11 454, , ,76 Not nr. 4/Liite nro 4 Lånefordringar-Lainasaamiset Kortfristiga-Lyhytaikaisia Koncernens interna fordringar-konsernin sisäiset saatavat , ,00 Långfristiga-Pitkäaikaisia Koncernens interna fordringar-konseernin sisäiset saatavat , ,00 Not nr. 5/Liite nro Övriga skulder, anslutningar-muut velat, liittymät Anslutningsavgifter , ,87 Ökning el-lisäys sähkö Ökning fjv.-lisäys kaukol st. anslutningar , ,00 15 st. anslutningar , ,00 Minskning-Vähennys ,00 0,00 Anslutningsavgifter , ,87 102

145 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Not nr. 6/Liite nro Resultatregleringar-Siirtovelat Semesterlöner-Lomapalkat , ,72 Löner/personalbikostnader-Palkat/henkilösivukulut , , , ,29 Not nr. 7/Liite nro 7 Överskott från tidigare räkenskapsperioder/ Edellisten tilikausien ylijäämä Överskott 2013/Ylijäämä , ,27 Överskott från tidigare räkenskapsperioder/ Edellisten tilikausien ylijäämä , ,77 Avsättning enligt EV:s beslut och Pakollinen varaus EV:n päätösten ja mukaan 0, ,00 Totalt/Yhteensä , ,04 Not nr. 8/Liite nro 8 Avsättningar/Pakolliset varaukset Avsättning enligt EV:s beslut / Pakollinen varaus EV:n päätöksen mukaan , ,00 Avsättning enligt EV:s beslut / Pakollinen varaus EV:n päätöksen mukaan , ,00 Totalt/Yhteensä , ,00 103

146 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm JAKOBSTADS ENERGIVERK 12. PIETARSAAREN ENERGIALAITOS Ekonomiska nyckeltal för åren Taloudelliset tunnusluvut vuonna Likviditet CR 10,46 8,03 8,66 8,01 12,15 Maksuvalmius Soliditet % 89,02 % 87,25 % 93,74 % 93,41 % 95,82 % Omavaraisuusaste % Självfinansieringsgrad % 99,73 % 124,29 % 205,86 % 165,55 % 342,58 % Omarahoitusaste % ROI % 3,98 % 4,94 % 6,08 % 7,84 % 12,96 % Driftsbidrag-% 17,39 % 17,81 % 19,48 % 19,60 % 27,02 % Käyttökate-% 104

147 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

148 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm Affärsverkens inverkan på stadens resultatbildning under räkenskapsperioden 106

149 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR 107

150 42, STFM :00 / :s bilaga: Bilaga 42 A/stfm

PARGAS HÄLSOCENTRAL/FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN PRISLISTA INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN FÖR 2015

PARGAS HÄLSOCENTRAL/FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN PRISLISTA INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN FÖR 2015 SOCHV/SOSTERVLTK 16.12.2014 PARGAS HÄLSOCENTRAL/FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN PRISLISTA INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN FÖR 2015 fr.o.m. 1.1 2015 PÅ INDIVIDNIVÅ Årsavgift per anställd 25 HÄLSOVÅRDARTJÄNSTER Primärundersökning

Läs mer

PARGAS HÄLSOCENTRAL/FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN PRISLISTA INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN FÖR 2014. fr.o.m. 1.2 2014

PARGAS HÄLSOCENTRAL/FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN PRISLISTA INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN FÖR 2014. fr.o.m. 1.2 2014 PARGAS HÄLSOCENTRAL/FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN PRISLISTA INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN FÖR 2014 fr.o.m. 1.2 2014 PÅ INDIVIDNIVÅ Årsavgift per anställd 20 Besök på mottagning 99 Kort konsultation under 30 min 49 HÄLSOVÅRDARTJÄNSTER

Läs mer

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 Tid/aika: Må/Ma 8.12.2014 kl./klo 11.00 Plats/Paikka: Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Närvarande/Läsnä: Peter Boström, ordf./pj. Carola

Läs mer

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Mustasaaren kunta Seija Väre 12.6.2012 Fjärdkär kalastaja- ja yrittäjäkysely 12.6.2012 1 (4) SISÄLTÖ 1 JOHDANTO... 2 2 KYSELYN TOTEUTUS... 2 3 KYSELYN

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Rapport från referensgruppen för äldreomsorg

Rapport från referensgruppen för äldreomsorg Sverigefinska rådet i Göteborgs stad 2015-02-11 Rapport från referensgruppen för äldreomsorg 10-punktsprogrammet (bilaga) o Hur är situationen för koordinatortjänsten? o Gruppen har fått kännedom om att

Läs mer

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP ROKK-projektet 20.5.2015 Sari Hanska-Aare Camilla Jauhojärvi-Koskelo Tiina Männikkö STRUKTUREN Våra mål Nya bedömningskriterier

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

MAGMA Finlands svenska tankesmedja. Frågor om invandring. September 2009

MAGMA Finlands svenska tankesmedja. Frågor om invandring. September 2009 MAGMA Finlands svenska tankesmedja September 2009 Tankesmedjan MAGMA och Taloustutkimus Finlandssvenskar har en positivare inställning till utlänningar och invandring än folkmajoriteten Tankesmedjan Magma

Läs mer

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Ny bild hit Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering

Läs mer

Perusterveydenhuollon avohoitokäynnit terveyskeskuksissa

Perusterveydenhuollon avohoitokäynnit terveyskeskuksissa Terveys 2011 Hälsa Health TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Perusterveydenhuollon avohoitokäynnit terveyskeskuksissa 2010 Öppenvårdsbesöken inom primärvården på hälsovårdcentralerna 2010

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Terveys- ja sosiaalipalvelujen henkilöstö 2012

Terveys- ja sosiaalipalvelujen henkilöstö 2012 Palkat ja työvoimakustannukset 2015 Löner och arbetskraftskostnader 2015 TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Terveys- ja sosiaalipalvelujen henkilöstö 2012 Personalen inom hälso- och socialvården

Läs mer

-2, BILDN-SV 2015-04-13 16:00

-2, BILDN-SV 2015-04-13 16:00 -2, BILDN-SV 2015-04-13 16:00 Möteskallelse Måndag 13.4.2015 kl. 16.00, Dagvårds- och utbildningsverket Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Brita Brännbacka-Brunell, ordförande Daniel Hjulfors

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen. Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015

Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen. Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015 Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015 Elev- och studerandevård Elev- och studerandevårdslagen (1287/2013) i kraft 1.8.2014»

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet

Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet Godkänd av stadsstyrelsen 26.04.2010 VERKSAMHETSPROGRAM - STRATEGI FÖR ARBETARSKYDDET 1. Allmänt Syftet med arbetarskyddet är att förbättra arbetsmiljön och

Läs mer

OIKEUSTIETEELLINEN TIEDEKUNTA Julkisoikeuden laitos OTK/ON, aineopinnot 13.8.2004

OIKEUSTIETEELLINEN TIEDEKUNTA Julkisoikeuden laitos OTK/ON, aineopinnot 13.8.2004 OIKEUSTIETEELLINEN TIEDEKUNTA HALLINTO Julkisoikeuden laitos OTK/ON, aineopinnot 1. X:n kaupungista oleva Y-osakeyhtiö pyysi X:n kaupunginhallitukselle 10.8.2003 toimittamassaan kirjelmässä, että X:n kaupunginhallitus

Läs mer

Lait aluksen miehitystä ja laivaväen pätevyyksiä uudistettu

Lait aluksen miehitystä ja laivaväen pätevyyksiä uudistettu Lait aluksen miehitystä ja laivaväen pätevyyksiä uudistettu Laivaväestä ja aluksen turvallisuusjohtamisesta annetun lain muuttamisesta annettu laki (95/2013) ja aluksen miehityksestä ja laivaväen pätevyydestä

Läs mer

ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGENS AD HOC-UNDERSÖKNING 2013: ARBETSPLATSOLYCKOR OCH ARBETSRELATERADE SJUKDOMAR

ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGENS AD HOC-UNDERSÖKNING 2013: ARBETSPLATSOLYCKOR OCH ARBETSRELATERADE SJUKDOMAR ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGENS AD HOC-UNDERSÖKNING 2013: ARBETSPLATSOLYCKOR OCH ARBETSRELATERADE SJUKDOMAR Målgrupp: 5. rotationsgruppens sysselsatta och personer som tidigare arbetat (KA1=1 eller KA2=1 eller

Läs mer

-2, STST 2015-06-22 16:00

-2, STST 2015-06-22 16:00 -2, STST 2015-06-22 16:00 Möteskallelse Måndagen den 22 juni 2015 kl. 16:00 i stadsstyrelsens sammanträdesrum Ordinarie ledamöter Peter Boström, ordförande Ulla Hellén, I viceordförande Jarmo Ittonen,

Läs mer

Perusterveydenhuollon avohoitokäynnit terveyskeskuksissa 2009 Öppenvårdsbesöken inom primärvården på hälsovårdcentralerna 2009

Perusterveydenhuollon avohoitokäynnit terveyskeskuksissa 2009 Öppenvårdsbesöken inom primärvården på hälsovårdcentralerna 2009 Terveys 2010 Hälsa Health TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Perusterveydenhuollon avohoitokäynnit terveyskeskuksissa 2009 Öppenvårdsbesöken inom primärvården på hälsovårdcentralerna 2009

Läs mer

PERSONALBERÄTTELSE 06

PERSONALBERÄTTELSE 06 PERSONALBERÄTTELSE 06 INNEHÅLL PERSONALEN s. 3 Personalen i korthet s. 3 Personalmål s. 4 Personalstruktur Fast anställda med månadslön Deltidsanställda Visstidsanställda med månadslön Timavlönade Avgång

Läs mer

-2, STST 2015-03-16 16:00

-2, STST 2015-03-16 16:00 -, STST 0-0-6 6:00 Möteskallelse Måndagen den 6..0 kl. 6:00 i stadsstyrelsens sammanträdesrum Ordinarie ledamöter Peter Boström, ordförande Ulla Hellén, I viceordförande Jarmo Ittonen, II viceordförande

Läs mer

Suun terveydenhuolto terveyskeskuksissa

Suun terveydenhuolto terveyskeskuksissa Terveys 2011 Hälsa Health TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Suun terveydenhuolto terveyskeskuksissa Munhälsovården vid hälsovårdcentralerna Tarja Vainiola +358 20 610 7430 tarja.vainiola@thl.fi

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 11/2015 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/10 17.06.2015

Helsingfors stad Protokoll 11/2015 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/10 17.06.2015 Helsingfors stad Protokoll 11/2015 1 (5) 167 Lån till Planmeca Golf Areena Helsinki Oy Beslut Behandling beslutade bemyndiga stadsstyrelsen att bevilja Planmeca Golf Areena Helsinki Oy ett lån på 400 000

Läs mer

Etiska riktlinjer för byggarbetsplatser och produktionsanläggningar

Etiska riktlinjer för byggarbetsplatser och produktionsanläggningar Eettiset ohjeet rakennustyöpaikoille ja tuotantolaitoksiin Etiska riktlinjer för byggarbetsplatser och produktionsanläggningar Code of Ethics for Construction Sites and Production Plants 1 Eettiset ohjeet

Läs mer

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten!

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! Bruksanvisning Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! För att använda tjänsten, behöver du internetanslutning till exempel via mobiltelefon och ett medel att identifiera dig elektroniskt

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

PERSONALPROGRAMMET 2014 2017

PERSONALPROGRAMMET 2014 2017 PERSONALPROGRAMMET 2014 2017 Godkänd i stadsstyrelsen 2.6.2014 INLEDNING Personalprogrammet bygger på den nya stadsstrategin som definierar stadens grundläggande uppgift och de viktigaste strategiska målen

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

Vi är många, vi är svenska del II. December 2010

Vi är många, vi är svenska del II. December 2010 2010 Vi är många, vi är svenska del II Rapport om FFC:s medlemsundersökning 2010 Rapport om Löntagaren 2010 December 2010 December 2010 Rapporten sammanställd: Anna Krokfors Beställningar: FFC tfn 020

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008

Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008 Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008 2 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning Uppgifter om arbetsgivaren s. 3 Uppgifter om företagshälsovården. s.

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 13/2012 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 29.08.2012

Helsingfors stad Protokoll 13/2012 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 29.08.2012 Helsingfors stad Protokoll 13/2012 1 (7) 224 Projektplan för en nybyggnad för Viksbacka kvartersgård Beslut beslutade i enlighet med stadsstyrelsens förslag godkänna projektplan för en nybyggnad för Viksbacka

Läs mer

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård MÅLSÄTTNINGEN MED FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Förebygga arbetssjukdomar

Läs mer

PERSONALRAPPORT 2013

PERSONALRAPPORT 2013 PERSONALRAPPORT 2013 1 INNEHÅLL Sida 1. Allmänt om personalrapportering 2 2. Pargas stads organisation 31.12.2013 2 3. Stadens personal 3 4. Beskrivning av personalstrukturen (grafer) 4 5. Personalens

Läs mer

-2, STST 2015-09-28 16:30

-2, STST 2015-09-28 16:30 -2, STST 2015-09-28 16:30 Möteskallelse Måndagen den 28.9.2015 kl. 16:30 i stadsstyrelsens sammanträdesrum Ordinarie ledamöter Peter Boström, ordförande Ulla Hellén, I viceordförande Jarmo Ittonen, II

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Kulutukseen luovuttajat. apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat. Överlåtarna för förbrukning

Kulutukseen luovuttajat. apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat. Överlåtarna för förbrukning Erityisluvat Kulutukseen luovuttajat apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat Specialtillstånd Överlåtarna för förbrukning apoteken sjukhusapoteken läkemedelspartiaffärerna läkemedelsfabrikerna

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

Utvärderingen av arbetarskyddsverksamheten och arbetarskyddssamarbetet i praktiken

Utvärderingen av arbetarskyddsverksamheten och arbetarskyddssamarbetet i praktiken Promemoria Bilaga 1 (5) Tehy 17.6.2010 Utvärdering av arbetarskyddssamarbetets resultat Det är svårt att skilja åt resultatutvärderingen av arbetarskyddsåtgärderna från resultatutvärderingen av personalledningens

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KRONOBY KOMMUN Godkänt av kommunfullmäktige 10.11.2005 85 PERSONALADMINISTRATION omfattar all den verksamhet med vars hjälp kommunens personalresurser rekryteras, bibehålls

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Vasa stads rekryteringsprogram

Vasa stads rekryteringsprogram Vasa stads rekryteringsprogram REKRYTERINGSARBETSGRUPPENS RAPPORT Inledning Stadsdirektören tillsatte 4.10.2004 en arbetsgrupp för att klarlägga och utveckla ett fungerande rekryteringsprogram för staden.

Läs mer

Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna

Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna Arbetarskyddets syfte är att säkerställa trygga och sunda förhållanden på arbetsplatserna och att hjälpa arbetstagarna att upprätthålla sin arbetsförmåga. Arbetarskyddet

Läs mer

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6 PERSONALPOLITISKT PROGRAM 1/6 SAMVERKAN 2 ARBETSPLATSTRÄFFAR 2 LEDARSKAP 2 2 PERSONALUTVECKLING 2 INTRODUKTION 3 PERSONALUTBILDNING 3 PERSONALRÖRLIGHET 4 PERSONALFÖRSÖRJNING 4 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING

Läs mer

Folkhälso- och jämstäldhetsberedningen har vid sammanträde den 11 maj 2015 beslutat att föreslå att kommunstyrelsen beslutar

Folkhälso- och jämstäldhetsberedningen har vid sammanträde den 11 maj 2015 beslutat att föreslå att kommunstyrelsen beslutar Malmö stad Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 1 (1) Datum 2015-05-11 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-513 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Organisering av finskt förvaltningsområde

Läs mer

Vasa stad - en framgångsrik arbetsgivare som är mån om sin personal

Vasa stad - en framgångsrik arbetsgivare som är mån om sin personal Vasa stad - en framgångsrik arbetsgivare som är mån om sin personal Vasa stads arbetarskyddsstrategi Vasa stad - en framgångsrik arbetsgivare som är mån om sin personal Inledning Arbetsgivaren stöder individens

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI INTERROGATIVA PRONOMEN =KYSYVÄT PRONOMINIT Voivat aloittaa suoran- tai epäsuoran

Läs mer

-2, STST 2015-06-08 16:00

-2, STST 2015-06-08 16:00 -2, STST 2015-06-08 16:00 Möteskallelse Måndagen den 8.6.2015 kl. 16:00 i stadsstyrelsens sammanträdesrum Ordinarie ledamöter Peter Boström, ordförande Ulla Hellén, I viceordförande Jarmo Ittonen, II viceordförande

Läs mer

Mega T ASENTOHOITOTYYNY

Mega T ASENTOHOITOTYYNY Mega T ASENTOHOITOTYYNY T-mallinen asentohoitotyyny moneen käyttöön Tukityynyksi niin vuoteeseen kuin esim. geriatriseen tuoliin Likaa hylkivä, läpäisemätön hygieniapäällinen VAKIOKOKO 80 x 60 cm MATERIAALIT

Läs mer

De centrala arbetsmarknadsorganisationernas. modell för personal- och utbildningsplan

De centrala arbetsmarknadsorganisationernas. modell för personal- och utbildningsplan Akava Finlands näringsliv Kyrkans arbetsmarknadsverk Kommunala arbetsmarknadsverket Finlands Fackförbunds Centralorganisation Tjänstemannacentralorganisationen FTFC Statens arbetsmarknadsverk De centrala

Läs mer

Pedersöre info. Avbytare med viktigt uppdrag. Lomittajan työtä arvostetaan. Informationsblad för Pedersöre kommun Pedersören kunnan tiedotuslehti

Pedersöre info. Avbytare med viktigt uppdrag. Lomittajan työtä arvostetaan. Informationsblad för Pedersöre kommun Pedersören kunnan tiedotuslehti 1 2013 Pedersöre info Lomittajan työtä arvostetaan Avbytare med viktigt uppdrag Informationsblad för Pedersöre kommun Pedersören kunnan tiedotuslehti Strategi i arbete När det gäller framtidsarbete så

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

TALOUSARVIO TALOUSSUUNNITELMA. Yhteinen kirkkovaltuusto 11.12.2014

TALOUSARVIO TALOUSSUUNNITELMA. Yhteinen kirkkovaltuusto 11.12.2014 Pietarsaarenseudun 0 seurakuntayhtymä TALOUSARVIO 2015 TALOUSSUUNNITELMA 2016-2017 Yhteinen kirkkovaltuusto 11.12.2014 1 JOHDANTO Jokaista varainhoitovuotta varten on viimeistään edellisen vuoden joulukuussa

Läs mer

Ordföranden meddelade att undertecknade fullmäktigeledamöter före sammanträdet uttryckt önskemål om att få inlämna en så lydande motion:

Ordföranden meddelade att undertecknade fullmäktigeledamöter före sammanträdet uttryckt önskemål om att få inlämna en så lydande motion: Stadsfullmäktige 21 08.02.2012 Arbetarskyddskommissionen 16 31.05.2012 Personalsektionen 33 14.06.2012 Stadsstyrelsen 192 13.08.2012 Stadsfullmäktige 86 12.09.2012 Personalsektionen 15 18.04.2013 Stadsstyrelsen

Läs mer

ABB Suomessa. Förmannen en möjliggörare för välmående i arbete

ABB Suomessa. Förmannen en möjliggörare för välmående i arbete ABB Suomessa Förmannen en möjliggörare för välmående i arbete ABB i Finland (31.12.2012) Omsättning 2,4 miljarder EUR Personal ca 6600 på 30 orter 184 miljoner EUR i forsknings- och utvecklingsverksamhet

Läs mer

Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020

Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020 Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020 - Möjligheternas landsbygd Petri Svanbäck Matias Smeds Europa 2020-strategins målsättning EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste svara

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Kokoontuminen Vaasan satamassa 18.6 viimeistään klo 08.00. Leirin aikana kuljetaan minibusseilla. Kotona Vaasassa ollaan illalla 24.6 klo 23.00.

Kokoontuminen Vaasan satamassa 18.6 viimeistään klo 08.00. Leirin aikana kuljetaan minibusseilla. Kotona Vaasassa ollaan illalla 24.6 klo 23.00. Gruppbrev 7-2015 INBJUDAN AV-läger Örnsköldsvik! Meidän kestävyysleiri Örnsköldsvikissä lähestyy. Toivottavasti olette tyytyväisiä kevätkauden suorituksista, mutta nyt alkaa harjoituskausi taas syksyn

Läs mer

Arbetshälsa på arbetsplatsen

Arbetshälsa på arbetsplatsen Arbetshälsa på arbetsplatsen handbok för främjande av hälsa, säkerhet och arbetsförmåga på små arbetsplatser Stöd för längre arbetskarriärer 2012 2014 -projekt Marja Heikkilä och Pirkko Mäkelä-Pusa Stiftelsen

Läs mer

ANBUDSFÖRFRÅGAN PÅ KLIPPNING AV GRÄSMATTOR, ÄNGAR OCH VÄGRENAR 2013

ANBUDSFÖRFRÅGAN PÅ KLIPPNING AV GRÄSMATTOR, ÄNGAR OCH VÄGRENAR 2013 ANBUDSFÖRFRÅGAN PÅ KLIPPNING AV GRÄSMATTOR, ÄNGAR OCH VÄGRENAR 2013 Beställare Kontaktperson Kimitoöns kommun Vretavägen 19 25700 KIMITO Planeringsingenjör Frida Vuorio frida.vuorio@kimitoon.fi Tel 02

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen!

Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen! GÖR SOM NYNÄSHAMNS KOMMUN Spara kraft och kronor med ett nytt sätt att lösa bemanningen! Nya tider i Nynäshamns kommun Lägre arbetskraftskostnader, fler tills vidareanställda och färre timavlönade. Det

Läs mer

STRATEGISKT GENOMFÖRANDE AV KOMMUNAL SERVICE MED HJÄLP AV PERSONALLEDNING

STRATEGISKT GENOMFÖRANDE AV KOMMUNAL SERVICE MED HJÄLP AV PERSONALLEDNING 1 (7) STÄLLNINGSTAGANDE STRATEGISKT GENOMFÖRANDE AV KOMMUNAL SERVICE MED HJÄLP AV PERSONALLEDNING 1. Mål Målet med detta ställningstagande som gäller personalledning är att: nå gott resultat i kommunal

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Tillitsfullt ledarskap inom den fria bildningen

Tillitsfullt ledarskap inom den fria bildningen Tillitsfullt ledarskap inom den fria bildningen Ledarskapets delområden, förändring över tid och betydelsen av tillit Vad är fritt bildningsarbete? Vad borde den vara? Vad är ledarskap inom fritt bildningsarbete?

Läs mer

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1 Inledning IOGT-NTO-rörelsens personalpolicy har fyra övergripande syften: 1. Alla medarbetare ska väl känna till IOGT-NTO-rörelsens och det egna

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Heidi Kankainen. Ruotsi 1 Yhteinen osuus

Heidi Kankainen. Ruotsi 1 Yhteinen osuus Heidi Kankainen Ruotsi 1 Yhteinen osuus Hakemisto 1. Vem är jag? Opiskelijatarinoita Suomesta..3 2. Vårt land Oi maamme.. 6 3. Opettajan vinkkinurkkaus sanakirjojen käytöstä.8 2 1. Vem är jag? - Opiskelijatarinoita

Läs mer

Tidigt ingripande vid Åbo Akademi

Tidigt ingripande vid Åbo Akademi Tidigt ingripande vid Åbo Akademi En handbok för chefer och medarbetare Personalenheten INNEHÅLL ARBETSHÄLSA - EN HELHET...1 AKTIVT FRÄMJANDE AV ARBETSHÄLSA VID ÅBO AKADEMI... 2 VARFÖR INGRIPA?...2 VEM

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Muistisairaat asiakkaat sosiaali- ja terveyspalveluissa 2009 Klienter med minnessjukdomar inom socialoch hälsovården 2009

Muistisairaat asiakkaat sosiaali- ja terveyspalveluissa 2009 Klienter med minnessjukdomar inom socialoch hälsovården 2009 TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Muistisairaat asiakkaat sosiaali- ja terveyspalveluissa 2009 Klienter med minnessjukdomar inom socialoch hälsovården 2009 Satu Vuorio +358 20 610 7370

Läs mer

Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och förebyggande av arbetsoförmåga inom kommunsektorn januari 2012

Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och förebyggande av arbetsoförmåga inom kommunsektorn januari 2012 Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och förebyggande av arbetsoförmåga inom kommunsektorn januari 2012 KT Kommunarbetsgivarna Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf Kommunfackets

Läs mer

Pedersöre info. Nu stannar tåget vid f örnyad perrong. Junat pysähtyvät nyt uudelle laiturille

Pedersöre info. Nu stannar tåget vid f örnyad perrong. Junat pysähtyvät nyt uudelle laiturille 1 2014 Pedersöre info Junat pysähtyvät nyt uudelle laiturille Nu stannar tåget vid f örnyad perrong Informationsblad för Pedersöre kommun Pedersören kunnan tiedotuslehti Framåt i positiv anda I dessa tider

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 2013 Kortversion 2(8) Övergripande mål är att alla medarbetare ska ha kunskap om Staffanstorps kommuns arbete med jämställdhet och mångfald samt att detta arbete ska

Läs mer

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse Hälsobokslut 2008 1(13) Inledning Hälsobokslutet ger oss en övergripande bild av hälsoläget och ökad förståelse vad vi tillsammans med arbetstagarna kan göra för att förbättra förutsättningarna och villkoren

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD

Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD INNEHÅLL Inledning och bakgrund 3 Mångfaldspolicy för Moveri AB 3 Nulägesbeskrivning 3 Moveri AB s mål för etnisk mångfald 4 Handlingsplan 5 Ansvarsfördelning

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Työsuojelusanasto lisälehti 7.10.2008

Työsuojelusanasto lisälehti 7.10.2008 Työsuojelusanasto lisälehti 7.10.2008 Vuonna 2006 ilmestyneen Työsuojelusanaston termisuosituksiin ja määritelmiin on tehty joitakin muutoksia. Muutetut sanastokohdat löytyvät lisälehdessä olevien termitietue-

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

PERSONALBERÄTTELSE 2014

PERSONALBERÄTTELSE 2014 PERSONALBERÄTTELSE 2014 Kyrkslätts kommun Samarbetsgruppen 8.5.2015 Personalsektionen 20.5.2015 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 2 Innehåll 1. Inledning... 4 2. Utvärdering av personalresurserna i ledningen

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Vårt Hallstahammar är. inte till salu!!!

Vårt Hallstahammar är. inte till salu!!! Vårt Hallstahammar är inte till salu!!! Vänsterpartiets dagord Förskola-skola-fritids Det måste bli mindre barngrupper inom förskolan och fritids. Det kan bara ske med fler tillräckligt stora lokaler och

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer