Det finns snart ingen arbetssituation kvar En kvalitativ studie av krögares arbetssituation under Covid-19 pandemin.

Transkript

1 Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Kandidatuppsats,15 hp Ledning- och strategiskt personalarbete Avdelningen för Pedagogik och Sociologi Vårterminen 2021 ISRN: LIU-IBL/LOSP-G--21/04 SE Det finns snart ingen arbetssituation kvar En kvalitativ studie av krögares arbetssituation under Covid-19 pandemin. Soon there will be no work left - A qualitative study of restauranteur s work situation during the Covid-19 pandemic Ellen Kransberg Martina Petersson Linköpings universitet SE Linköping, Sverige ,

2

3 Det finns snart ingen arbetssituation kvar - En kvalitativ studie av krögares arbetssituation under Covid-19 pandemin. Soon there will be no work left - A qualitative study of restauranteur s work situation during the Covid-19 pandemic Ellen Kransberg Martina Peterson Handledare: Ulrik Lögdlund

4

5 Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om krögares arbetssituation samt upplevelser av den samma. Vi har undersökt hur krögare har upplevt sin arbetssituation från pandemins början våren 2020 till idag. De frågeställningarna vi ämnat besvara är hur krögare upplevt sin arbetssituation, hur de upplevt att det skett en förändring i deras arbetsroll samt hur de ser på sin framtida arbetssituation. Denna studie har använt sig av kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att krögarnas arbetssituation förändrats radikalt och att de upplever den som påfrestande och stressig. Den visar även att de intagit flera olika roller under pandemin och att de även upplevt rollkonflikter tack vare detta. Studien visar även att dessa krögare och branschen i sin helhet har varit hårt drabbade av restriktioner och regler som tillkommit på grund av pandemin. Resultatet visar även att krögarna ser att deras framtida arbetssituation kommer att förändras i och med pandemin. Nyckelord: Covid-19, Restaurangbransch, Rollteori, Arbetssituation, Kris

6

7 Förord Att skriva denna c-uppsats har varit som att åka en riktigt stor berg-och dalbana med dess toppar och dalar. På topparna har vi upplevt glädje, engagemang och försiktig optimism. Och i dalarna en viss frustration samt förvirring. Vi vill här passa på att tacka alla som har varit med och bidragit till och gjort denna uppsats möjlig. Först vill vi tacka våra informanter som tog sig tid att medverka och som så generöst delade med sig av sina upplevelser, tid och sin kunskap. Vi vill också tacka varandra för ett gott samarbete. Vidare vill vi passa på att tacka våra familjer för all stöttning och alla uppmuntrande ord på vägen. Sist men inte minst vill vi utrycka vår stora tacksamhet till vår handledare Ulrik Lögdlund, för att han har ställt upp med goda råd och vägledning. Ellen Kransberg och Martina Petersson

8

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte Frågeställningar Avgränsningar Disposition TEORETISK REFERENSRAM Tidigare forskning Förändring och dess reaktioner Definition av kris Krishantering och dess faser Teori Rollteori Grupper Lydnadsteori Sammanfattning METOD Vetenskapsteoretiska grunder Ontologi Epistemologi Hermeneutikens begrepp Metodologi Induktion Deduktion Kvalitativ och kvantitativ metod Urval Datainsamling Analys Praktiskt tillvägagångssätt Validitet, reliabilitet... 22

10 3.9 Kvalitetsbedömning Forskningsetik Sammanfattning RESULTAT OCH ANALYS Vi är en stor familj Krögarrollen Rollkonflikt Rollförlust Den glade krögaren Den frustrerade krögaren Den oroade krögaren Syndabocksrollen Överlevnadsrollen Sammanfattning DISKUSSION Resultatdiskussion Hur upplever krögaren sin arbetssituation? Hur upplever krögaren en förändring i sin arbetsroll? Hur ser krögare på sin framtida arbetssituation? Övriga reflektioner Metoddiskussion Vetenskapsteori Urval Datainsamling och bearbetning Analys Reliabilitet och Validitet Forskningsetik Slutsatser Förslag till fortsatt forskning REFERENSER BILAGA 1 INTERVJUGUIDE... 59

11 BILAGA 2 MISSIV... 61

12 1. INLEDNING Under ett år har hela världen levt under Covid-19 pandemin. Detta har gjort att det har varit nödvändigt att göra stora omställningar i samhället. För att minska risken för smittspridning har regeringen och folkhälsomyndigheten framfört både rekommendationer och lagändringar. Anställda rekommenderas att arbeta hemifrån och sjukvården har mer än någonsin att göra (Ludvigsson, 2020). Besöksförbud på ålderdomshem infördes under en period samt att personer över 70år rekommenderas att undvika onödiga kontakter. Många studerande har under pandemin behövt genomföra sina studier på distans, det har även rekommenderats att undvika resor. Under pandemins gång har det varit starka rekommendationer att hålla avstånd till varandra, tvätta händerna, undvika folksamlingar och vara restriktiv med vilka man umgås med. Restriktioner på hur många personer som får samlas i allmänna sammankomster var från början max 500 personer vilket har reviderats och skärpts under årets gång (Ludvigsson, 2020). Pandemin har på ett omfattande sätt påverkat både individer, företag och samhällets sätt att fungera, då alla har varit tvungna att göra stora förändringar i sin vardag. Detta har medfört att vissa branscher har behövt göra ändringar i sina verksamheter. En av branscherna som drabbats hårt av lagändringar och restriktioner är restaurangbranschen. De har omfattats av ändringar i både maxantal av besökare samt förbud att servera alkohol, i skrivande stund gäller alkoholförbudet efter klockan 20:00 (Riskdagen, 2020). Detta resulterar i att restaurangen ska stänga senast 30 minuter efter att alkoholserveringen slutat (Riksdagen, 2010). Restauranger som har egen ingång får maximalt ha fyra gäster sittandes per bord med en meters mellanrum mellan varje bord (Krisinformation, 2021). Är restaurangen däremot belägen i tillexempel en galleria är regeln en gäst per bord. Vidare ligger det på restaurangerna att åtgärda och kontrollera att det inte råder trängsel på ytor där gästerna befinner sig (det ska finnas möjlighet till en meters avstånd, helst mer). En av de något mer självklara åtgärderna de har att genomföra är att tillhandahålla möjlighet för gästerna att tvätta händerna med tvål och vatten, eller bli erbjudna handsprit. Restaurangägare ska utöver detta informera både personal samt gäster om hur de kan motverka smittspridning (Krisinformation, 2021). Allt detta borde påverka restaurangbranschen negativt, utgången har blivit att krögare har behövt permittera eller avskeda sin personal och även behövt gå i konkurs. Hotellrevyn som är hotell- och restaurangfackets tidning tar upp att enligt statistiken från kreditupplysningsföretaget UC så gick cirka 700 restauranger i konkurs år 2020 (Castilla, 2021). Under de tre första månaderna i år har konkurserna fortsatt med ytterligare 102 stycken restauranger. Under februari 2021 har konkurserna ökat med 48 procent jämfört med februari månad året innan (Castilla, 2021). 1

13 I och med de stora utmaningar som restaurangbranschen stött på under året 2020 (och framöver), väcktes vårt intresse att undersöka hur ägarna upplevt sin arbetssituation i krisens fotspår. Intresset för krögares arbetssituation härrör inte enbart från de utmaningar de har stått inför under pandemin utan också utifrån att krögare och deras roll enligt vår förståelse innehåller så många fler delar än chef, ägare och ledare av ett företag. De delar som finns i rollen krögare enligt vår förståelse är utöver de delar som ingår i att driva ett företag, även att vara kock, servitör/servitris, hovmästare, diskare, stå i kassan, städare och mycket annat som kan tänkas ingå i en verksamhet och detta menar vi gör att de har en komplex roll där de ska vara både chef/ledare samt medarbetare. Det är denna komplexa roll vi kommer att syfta till när vi använder ordet krögare i fortsättningen. Således menas det vara relevant att skriva en studie som syftar till att bidra till en ökad kunskap och förståelse kring krögares arbetssituation under Covid Syfte Syftet med studien är att öka kunskapen om krögares arbetssituation genom att undersöka individers upplevelser av arbetssituationen under Covid Frågeställningar Hur upplever krögare sin arbetssituation? Hur upplever krögaren en förändring i sin arbetsroll? Hur ser krögare på sin framtida arbetssituation? 1.3Avgränsningar Studien har avgränsats genom att undersöka egenföretagare inom restaurangbranschen som driver en mindre verksamhet. Eftersom forskningen inom området är begränsat har tidigare forskning koncentrerats till forskning om förändringsreaktioner, kris samt krishantering och dess faser. Valet av tidigare forskning grundar sig på att reaktioner på förändring samt kris kan menas vara aktuellt för att ge en bakgrund och en tolkningsram för hur en arbetssituation kan se ut under Covid-19 pandemin. Vidare har det i metodkapitlet gjorts vissa avgränsningar då fokus har legat på de metoder och den vetenskapsteori som används i studien. 1.4 Disposition Studien inleds med en presentation av problemet och en bakgrund av det samma. Vidare presenteras varför det här problemet är intressant att forska på och en beskrivning av hur nuläget ser ut. Därefter följer en presentation av syftet med studien, dess frågeställningar och avgränsningar som gjorts. 2

14 Studiens andra kapitel inleds med genomgång samt presentation av tidigare forskning, vilket kan skapa en ram och en bakgrund till studien. Då det ej finns så mycket tidigare forskning om krögares arbetssituation har vi valt att använda oss av forskning som anses ingå i ämnet. Efter det följer den teori och de begrepp vi kommer använda oss av för att analysera materialet. I kapitel tre beskrivs de vetenskapsteoretiska grunderna således vilka ontologiska och epistemologiska positioneringar som görs utifrån studiens syfte. Även metoden och dess olika delar beskrivs, här framkommer bland annat vilka urval som har gjorts, datainsamling samt analys. Vidare diskuteras studiens kvalité samt vilka etiska överväganden som behövts ta hänsyn till under studiens gång. I kapitel fyra presenteras analys och resultat som framkommit i studien och sätts i förhållande till den teori vi tidigare presenterat. Kapitlet avslutas med en kortare sammanfattning. I kapitel fem som är det avslutade kapitlet diskuteras de resultat som framkommit i studien, tillvägagångssättet i studien samt dess genomförande. Forskarnas slutsatser kommer att presenteras och vidare ges även forskarnas förslag till fortsatt forskning inom området. Författarna har båda varit delaktiga i studiens samtliga delar och arbetsfördelningen har varit jämn. I de olika delarna har ansvaret varit gemensamt även om en av författarna haft ett huvudansvar. Arbetet har främst tagit form i Teams vilket är en del av Microsoft Office 365. Under hela processen har materialet arbetats fram under en öppen dialog mellan författarna. 2. TEORETISK REFERENSRAM 2.1 Tidigare forskning En online undersökning genomfördes i USA under juni 2020 för att undersöka bland annat restauranganställdas rädsla för Covid-19, de anställdas rädsla för att bli av med sina jobb samt deras emotionella utmattning (Chen och Eyoun, 2020). I undersökningen fanns det 243 användbara kandidater som uppfyllde undersökningens krav vilket var att de var tvungna att vara anställda inom restaurang under tiden samt att de behövde ha kundkontakt i sitt arbete (Chen och Eyoun, 2020). I USA har åtta miljoner personer anställda inom restaurangbranschen antingen blivit av med sina arbeten eller blivit permitterade. I det stora hela betyder det att 2 av 3 anställda har påverkats negativt. 3

15 Undersökningen kom fram till att Covid-19 har påverkat de anställda negativt i flera avseenden (Chen och Eyoun, 2020). Dels var personerna rädda för att bli smittad av Covid-19 på grund av att de hade nära kontakt med kunder men det har även påverkat dem negativt då de var mer oroliga för att förlora sina arbeten, utebliven lön, dels att gå miste om en eventuell befordran. Undersökningen visar även att individer som är rädda över att förlora sitt arbete har en stark koppling till emotionell utmattning. Samtidigt har restaurangbranschen i stora delar av världen haft det otroligt kämpigt år 2020 vilket också medför en oro hos arbetstagarna då hela branschen kan se annorlunda ut i framtiden, vilket även det ökar individens oro för framtida arbetsmöjligheter. Både rädslan över att bli smittad med Covid-19 och rädslan över att förlora sitt arbete påverkar individen psykiska hälsa negativt och kan leda till att individen blir emotionellt utmattad (Chen och Eyoun, 2020). En annan undersökning som även denna genomfördes juni 2020 i USA där 585st personer deltog (Bufguin et al., 2020). Där undersöktes eventuella kopplingar mellan individers anställningsstatus, mentala hälsa, deras användning av droger eller alkohol och hur deras karriär såg ut. Även denna undersökning var en kvantitativ online undersökning. Det som framkom var att personer som fortfarande var anställda och arbetade inom restaurang hade större problem med psykisk ohälsa än de individer som antingen förlorat sitt arbete eller var permitterade. Att fortfarande vara anställd var inte likställt med att ha en bättre mental hälsa än de som var arbetslösa eller permitterade. Vidare framkom också att personer som fortfarande var anställda och som arbetade hade en större tendens av att bruka alkohol och droger än de som var permitterade (Bufguin et al., 2020). Gustavsson, Arrigada och Lundquist (2020) kom i sin studie (vilken genomfördes i början av pandemin) bland annat fram till att de mindre restaurangerna som ingick i studien inte varit förberedda på krisen samt att de inte haft någon krishanteringsplan redo. De restauranger som tillhörde etablerade restaurangkedjor hade däremot en krisplan att luta sig mot. Detta menas kunna handla om att de mindre företagen inte har tillgång till samma resurser (ekonomi, personal et cetera) som de större företagen. Krisen som pandemin medfört väckte känslor av oro hos ägarna då detta var en helt ny och okänd situation för dem (Gustavsson et al., 2020). Samtliga av de som medverkade i studien överraskades av krisen och dess omfattning. Gemensamt var också att alla kämpade för att komma på nya saker att göra för att säkra sin överlevnad. Flera av ägarna permitterade sin personal. Planerna och agerandet menades skilja sig åt mellan de olika restaurangägarna, en del genomförde mer radikala lösningar. Vissa agerade mer försiktigt genom att titta på hur andra handlade för att sedan vidta liknande åtgärder. Enligt Gustavsson et al., (2020) var alla informanter som ingick i studien positiva till den egna restaurangens överlevnad initialt men negativt inställda till 4

16 detsamma om pandemin skulle hålla i sig längre än tre månader. Detta ansågs betyda att de restaurangägare som hade mindre företag, saknade den kunskap samt kapacitet som behövdes för att klara situationen om de ej fick hjälp i form av stöd av regeringen. Vidare har informanterna i studien uttryckt, enligt Gustavsson et al., (2020), att beslut inte bör fattas utan god grund samt att personal inte ska behöva bli av med jobbet. Många av de medverkande menas ha haft som målsättning att inge trygghet och motverka dåligt mående hos sin personal. Hanteringen av pandemin har av dessa restaurangägare till största delen bestått av snabba och impulsiva beslut och att låta sig rådas av andra som också har bristande kunskaper om hur man bäst agerar i en situation som denna. Gustavsson et al., (2020) lyfter dock att restaurangägarna har varit framgångsrika med sin kommunikation gällande att delge tankar/idéer till sin omgivning. De har även visat positivitet samt engagerat sig i att försöka frambringa en miljö utan stress Förändring och dess reaktioner En förändring innebär enligt forskningen att ett företag förändras från att ha ett visst sätt att fungera till ett annat (Angelöw, 1991; Jacobsen och Thorsvik, 2014) Begreppet förändring som sådant kan menas vara fritt från värderingar. Dock kan en förändring uppfattas på olika sätt beroende på vilka förutsättningar som råder. Enligt Angelöws (1991) forskning kan förändring ses som: irrelevant, positivt eller påfrestande. Förändringar som ses som irrelevanta menas inte påverka individen och dess mående. Medan positiva förändringar har att göra med en händelseutveckling vilken ses som fördelaktig av individen. Förändringar som av individen uppfattas som påfrestande, handlar om situationer som innehåller en eller annan av följande delar: skada/förlust, hot eller utmaning. Med hot menas här att förändringen kan uppfattas ge negativa följder för individen. I Angelöws (1991) forskning visar han att en skada eller förlust är förknippat med hot också när förlusten eller skadan är ett faktum. Följderna av att befinna sig i en sådan omständighet bestäms av hur individen upplever sin möjlighet att agera och den egna förmågan att värdera densamma. Hur individen ser på förändringen kommer att påverka dennes fortsatta beteende. Förändring på arbetsplatsen är inte alltid likställt med ett hot men det menas ofta vara det. Angelöw (1991) menar att förändringar medför osäkerhet och att denna osäkerhet leder till oro. Forskningen visar att organisationsförändringar/verksamhetsförändringar kan leda till en rad olika reaktioner hos individer och grupper (Angelöw, 1991). Några exempel på sådana reaktioner är försvarsmekanismer, syndabocksroller, kris och förändringsstress. Försvarsmekanismer uppträder om individen ser förändringen som ett hot gentemot exempelvis dennes säkerhet, självaktning samt försörjning. Hur starka dessa reaktioner blir menas grunda sig i vilken typ av förändring det kan tänkas handla om samt vilken effekt den antas få. Exempel på 5

17 försvarsmekanismer är: aggression, förnekande, misstänkliggörande, rationalisering samt projektion (Angelöw, 1991). Aggression i det här fallet syftar till en ilska som inte riktigt står i proportion till händelsen/situationen. Med förnekelse menas att individen inte vill se vissa delar av verkligheten, som denne finner obehagliga. Individen väljer att förneka den kommande förändringen även om denne uppmärksammar den. Erkännandet av den kommande situationen och vad den betyder uteblir. Detta kan leda till att den berörda individen inte tar till sig tillexempel information under processen, och reagerar med förvåning vid ändrade arbetsuppgifter. Om försvarsmekanismen som Angelöw (1991) i sin forskning benämner som misstänkliggörande uppträder, innebär detta att det finns misstänksamhet om att orsakerna bakom förändringen inte är de som uttryckts. Detta kan ses som helt rimligt sätt att reagera på en förändringssituation, eftersom det kan upplevas som ett hot mot både försörjningsmöjlighet, trygghet och självkänsla (Angelöw, 1991). Att tilldela någon en syndabocksroll är också det en reaktion som kan uppstå inför en organisationsförändring (Angelöw, 1991). Enligt forskningen utses någon annan till syndabock för att undkomma sin egen ångest inför situationen. När man tänker på ordet syndabock så är associationen att en individ ges skulden och råkar ut för andra individers ilska. Detta för att dessa individer försöker undkomma den egna känslan av skuld till situationen (det som hänt) som Angelöw (1991) uttrycker det Syndabocken är familjens, organisationens och samhällets avledare av ångest (s.31). Individer skapar flera och varierande roller som kan tjänstgöra som skydd mot ångest. Rollföreskrifter ges till människor av andra individer, som till exempel syndabocksrollen. Samhällets, individers och gruppers svårigheter kan exempelvis läggs över på syndabocken. Denne får då ansvaret för problemet samt får ta emot gruppens aggressioner Definition av kris Enligt Runnquists (2019) och Coombs (2007) forskning kan begreppet kris innebära samt förklaras på ett flertal sätt. Kris kan innebära en svår situation eller ett skeende vilken inverkar på företagets eller organisationens vanliga kapacitet/medel. Det vill säga de medel samt tillgångar som finns inom företaget är inte tillräckliga för att reda ut situationen. Hotet består här av den eventuella skada som en kris kan åsamka företaget, dess intressenter samt bransch som helhet. Till kris menas här tre typer av faror kunna föreligga, dessa hör ihop med varandra. Dessa tre är: samhällsfara/hot mot allmän ordning, hot om ekonomisk förlust samt skadat rykte/förtroende. Enligt forskningen om kris kan det även innebära att en stor mängd individer berörs och eller att den aktuella händelsen ger vida komplikationer för samhällets sätt att fungera (Coombs, 2007; Runnquist, 2019). Runnquist (2019) ställer sig till följande förklaring av kris begreppet: en allvarlig störning av grundläggande strukturer eller en försämring av fundamentala värden och normer i organisationen. (s.14). 6

18 2.1.3 Krishantering och dess faser Kris menas enligt forskningen innehålla tre stadier eller faser: krisen inträder, krisen fortgår och krisen avslutas (Coombs, 2007; Runnquist, 2019). I krisens början kan det initialt vara svårt att se vad det är som är på väg att ske, krisen kan komma stegvis eller plötsligt (Runnquist, 2019). Signaler som tyder på att något är fel bör uppmärksammas och när signalerna på att det kan handla om en kris ökar, bör det finnas en krisledning. Detta menas vara av stor betydelse för hanteringen av krisen. Enligt Coombs (2007) forskning så inbegriper det första stadiet riskreducering och planeringsarbete. Enligt forskningen är det viktigt att i krisens andra stadie snabbt komma ut med information till personal, media samt andra intressenter, rörande krisen. Detta för att förhindra att felaktig information sprids och för att visa att situationen är under kontroll (Coombs, 2007). När krisen fortgår och organisationen är inne i krisen innebär det oftast att beslut måste tas i snabb takt och att takten i allmänhet är förhöjd (Coombs 2007; Runnquist, 2019). Andra stadiet inbegriper de handlingar som menas vara viktiga att genomföra under pågående kris. Forskningen visar att det är viktigt att dokumentera alla beslut och vad som har kommunicerats ut, detta ger chefer och ledning en överblick över vad som gjorts under krisens gång (Runnquist, 2019). Det tredje stadiet menas handla om att utvärdera hur krisen har skötts. 2.2 Teori Rollteori Roller enligt Svensson (1992) menas ingå i det större sociala system som de är en del av. Svensson (1992) beskriver att Strukturfunktionalismen ser samhällen och sociala system som organiska enheter där olika delar fyller olika givna funktioner och samarbetar till helhetens stabilitet, balans och ordning. (s.79). Basen för rollteorins begreppsbildning utgörs av en idé om en förutbestämd ordning som vidmakthåller det sociala systemet. En grundhypotes i den strukturella rollteorin är att det finns gemensamma värderingar som råder i de flesta gemenskaper och sociala system. Genom uppväxt och socialisation har individen genom interaktion och social påverkan blivit medveten om vad som bör eftersträvas och vad som är accepterat i samhället. Rollerna som en individ kommer att inneha i samhället är förankrade i samhällets gemensamma värderingar och strävan efter att uppnå en stabilitet i samhället och i interaktion mellan både individer emellan och mellan individ och samhälle. Roller är således förbundna till förväntningar och en social påverkan, därmed blir individen utsatt för ett socialt tryck till att agera på ett sätt som stämmer överens med den roll individen innehar. Annorlunda uttryckt så är det rollerna en individ innehar som sammanlänkar individen och de sociala strukturer individen ingår i. Det är genom sin sociala roll individen får sin plats samhället (Svensson, 1992). 7

19 En viktig utgångspunkt är att samhället är uppbyggt av olika sociala positioner (Dahrendorf, 1969). En individ kan inneha en rad olika positioner, det kan tillexempel vara familjepositioner som pappa, mamma eller syskon, men det kan även vara en yrkesposition som sjuksköterska, svetsare eller målare (Dahrendorf, 1969). Genom vårt liv innehar vi en rad av dessa positioner, vissa mer fasta än andra. De positioner som samhället är uppbyggt av är inte beroende av individen, utan positionen svetsare kan fyllas av en annan individ om vi väljer att inte längre ha yrket svetsare (Dahrendorf, 1969). Dessa positioner är uppbyggda av vissa specifika attribut och beteenden, samhället har med andra ord vissa förväntningar på hur en person som innehar en viss position ska vara. Dessa förväntningar och krav kallas för rollbeteende och rollattribut (Dahrendorf, 1969; Svensson, 1992). Rollbeteende är de krav som samhället ställer på innehavaren av tillexempel positionen lärare och hur denne förväntas bete sig i tillexempel ett klassrum, det kan vara beteendeförväntningar på att denne ska hjälpa sina elever. Rollatribut ställer krav på individens utseende och dennes egenskaper. En person som undervisar i svenska förväntas inte ha på sig byggarbetsuniform när denne undervisar, medan å andra sidan en lärare som undervisar i bygg förväntas komma i byggarbetsuniform och inte i kostym, samt en formell utbildning som riktar sig mot lärande (Dahrendorf, 1969; Svensson, 1992). Ur dessa positioner och dess förväntningar och krav på hur innehavaren av en viss position ska förhålla sig kan begreppet social roll härledas. Det är genom de olika positionerna som en individ innehar som den sociala rollen kommer till liv. En social roll kan förstås ur begreppet norm (Svensson, 1992). Norm är olika typer av beteenderegler som riktas till alla individer i ett samhälle. Genom att vi redan från födseln tillskrivs en viss roll som pojke eller flicka (vår könsroll) så finns det inom just den rollen tillskrivna förväntningar på hur individen ska uppfattas av samhället (Angelöw et al., 2015; Svensson, 1992). Dessa förväntningar eller normer är ofta inget vi reflekterar över utan genom samhällets tryck så tar vi an oss dessa normer och gör till våra egna (Angelöw et al., 2015). Det finns ytterligare typer av normer som är kopplade till vår roll i det samhälleliga livet. Det kan vara det faktum att vi drar oss för att gå över ett övergångsställe när det är rödgubbe eller vi tränger oss inte före i kön i mataffären. Dessa typer av normer är tvingade och som aktörer i ett samhälle drar individer sig för att bryta dessa normer, skulle denne ändå göra det möts denne av ogillande genom bland annat blickar och kommentarer. Den här typen av ogillande från övriga aktörer i samhället kallas för sanktioner och det är något vi drar oss för att bli utsatta för. Den obehagskänsla som uppstår när en person bryter mot de normer som finns är så pass stark att oftast gör individer allt som går för att slippa uppleva sanktioner från övriga aktörer i samhället (Svensson, 1992). Sociala roller är alltså 8

20 samhällets förväntade beteende och ett slags tvång som riktas mot individer, dessa typer av tvång upprätthåller en slags stabilitet då både individ och samhälle vet vad som förväntas av dem som sociala aktörer (Dahrendorf, 1969). För att sammanfatta hur position och social roll hänger samman: En position kan inte existera utan en roll och en roll kan inte existera utan en position, dessa hänger samman på det sättet att rollen uppkommer ur positionen, men med detta sagt så är det även viktigt att kunna särskilja dem från varandra även om båda behövs (Linton, 1936; Dahrendorf, 1969). En roll är den aktiva delen av en position. Individer i samhället är tilldelade olika positioner och förhåller sig till den i relation med andra positioner som andra individer innehar. En position kommer med ett antal beteendeförväntningar och det är när individen integrerar och handlar efter dessa förväntningar som rollen uppstår (Linton, 1936). Individen lär sig genom socialisationen vilka regler som gäller och vilka ramar denne har att förhålla sig till (Linton, 1936). När vi gör dessa normer, regler och förväntningar till våra egna har vi internaliserat de normer som finns och på så sätt har en lyckad socialisation skett (Angelöw et al., 2015; Dahrendorf, 1969; Svensson, 1992). Det finns roller som vi inte medvetet tar oss an, dessa roller kallas för tillskrivna roller och är de som tilldelas oss utan någon form av ansträngning från individen, vi blir tilldelade en könsroll när vi föds, men även olika åldersroller så som barn, tonåring och vuxen (Linton, 1936; Angelöw et al., 2015). Dessa roller som vi tilldelas är förutsägbara och stabila genom hela samhället. Förvärvade roller är de roller som individen medvetet och aktivt tagit på sig. Det kan vara aktivt tagna roller så som läkare, lärare eller busschaufför. För att ta sig an dessa roller så har det krävts en prestation från individen (Linton, 1936; Angelöw et al., 2015). Dessa roller som individer tar sig an, både förvärvade och tillskrivna roller, är uppbyggda av normer och beteendeförväntningar och följer individen inte dessa förväntningar och normer kommer denne möta sanktioner från samhället och på så sätt bli straffad för att denne inte uppfyller rollkraven (Svensson, 1992; Dahrendorf, 1969). Dessa typer av förväntningar som ligger på rollen som individen innehar kan delas upp i tre olika kategorier: Tvångsförväntningar, dessa förväntningar är tvingade på så sätt att om inte individer följer dessa förväntningar så blir påföljden av rättsligt slag (Dahrendorf, 1969; Svensson, 1992). Pliktförväntingar handlar inte om någon typ av rättslig sanktion om individen skulle bryta mot dessa förväntningar, dock uppfattas de som lika tvingade och det är något individer starkt drar sig för att bryta. Skulle individen bryta mot pliktföväntningarna så är sanktionen ett socialt ogillande. Skulle individen dock följa dessa förväntningar kommer däremot ett socialt gillande att uppstå. Kanförväntningar handlar främst om att få andra individers positiva sanktioner. Det handlar om att göra mer än vad som krävs. Här gör individen 9

21 något som inte krävs men som uppskattas av personer i dess närhet (Dahrendorf, 1969; Svensson, 1992). Dessa förväntningar som ställs på individen kan vara svåra att leva upp till (Svensson, 1992). Det kan handla om att krav på individen ställs från flera olika håll eller att individen känner ett så pass starkt tryck att leva upp till dessa förväntningar så att ett principfast handlande inte blir möjligt att uppnå. Då kan det uppstå en rollkonflikt hos individen. Intra-rollkonflikter uppstår när en person upplever att det ställs olika krav på vad som är det godkända rollbeteende på just den rollen individen innehar (Angelöw et al., 2015; Svensson, 1992). Det kan tillexempel vara en mellanchef på ett företag som får olika krav ställda på sig från sina chefer och från sina medarbetare. Där kan en intra-rollkonflikt uppstå då båda parter har olika förväntningar och syn på hur individen ska vara i sin roll. Det kan även uppstå mellan den privata rollen och vår roll som arbetstagare men då uppstår det en inter-rollkonflikt, i vissa perioder måste anställda arbeta övertid eller lägga ner mer tid och energi på sitt arbete. Det kan då skapa en rollkonflikt mellan vår arbetsroll och vår roll som sambo, make eller förälder då kraven som ställs på dessa båda roller inte överensstämmer med varandra under en period (Angelöw et al., 2015; Svensson, 1992). Ibland händer det även att personer förlorar en av sina roller vilket leder till rollförlust (Angelöw et al., 2015). Det kan exempelvis vara att bli av med sitt arbete, då förlorar individer sin yrkesroll. Att förlora sin yrkesroll kan vara något som personer tar väldigt hårt på. Många individer sätter ett värde i att ha ett arbete och en yrkesroll där de känner att de har en identitet och att de bidrar till samhällets välfärd. I och med att individen förlorar både sin tillvaro i arbetslivet, sin yrkesroll samt sin lön kan dessa konsekvenser leda till att individen känner sig värdelös, att denne förlorar sin självkänsla och en rollförlust (Angelöw et al., 2015) Grupper Som en social aktör i samhället är det näst intill nödvändigt för oss att vi befinner oss i olika grupper, det är igenom gruppen som individen finner trygghet, en gemenskap och det är även här individen blir en del av samhället och tar sig an dess handlingsmönster och dess normer (Nilsson, 1996). En grupp kan vara alltifrån arbetskollegor, familj till vänner. När vi talar om grupper i denna rapport så talar vi inte om större grupper utan vi talar om små grupper, det vill säga arbetsgruppen som går att hitta hos tillexempel en krögare som driver en mindre verksamhet. Det som karakteriserar en mindre grupp är att medlemmarna som ingår i gruppen innehar en personlig relation sinsemellan och att de kan se varje medlem i gruppen som en enskild individ (Lennéer Axelson och Thylefors, 2018). I tillexempel en arbetsgrupp går de enskilda individerna samman i en grupp, i denna grupp kommer sedan olika roller och relationer uppstå, både 10

22 medvetet och omedvetet (Nilsson, 1996). I gruppen uppstår olika behov som måste uppfyllas där individerna i gruppen måste ha ett samspel för att få arbetet att fortskrida. Enligt Lennéer Axelson och Thylefors (2018) så finns det två typer av grupper, primärgrupp och sekundärgrupp. Att vara medlem i en primärgrupp är en viktig del av en individs liv (Lennéer Axelson och Thylefors, 2018). En typisk primärgrupp är familjen, men det kan även vara en kompisgrupp eller en arbetsgrupp. Det karaktäristiska i en primärgrupp är att samvaron är central. Många individer anstränger sig för att få umgås nära och tätt med sin primära grupp. Det finns en positiv stämning och ett nöje i att få umgås med sin primärgrupp. En arbetsgrupp kan mycket väl utvecklas till en primärgrupp, i de fallen handlar det om en grupp som är stabil i det förhållandet att gruppmedlemmarna sällan byts ut och att det utvecklas ett emotionellt band mellan gruppmedlemmarna (Lennéer Axelson och Thylefors, 2018). Motsatsen till primärgrupp är sekundärgrupp. I stället för att det är en mindre grupp som hålls ihop av en emotionell relation till medlemmarna så är sekundärgruppen oftast stor och har en mer formell karaktär. Sekundärgruppen har oftast formellt utsedda ledare, tydliga regler och går att ses som en stor organisatorisk grupp (Lennéer Axelson och Thylefors, 2018) Lydnadsteori Roland Paulsen (2015) tar upp tre olika typer av lydnadsstrategier, dessa typer av lydnadsstrategier är cynisk lydnad, förtvivlad lydnad samt positiv lydnad. Den förtvivlade lydnaden yttrar sig genom att individer blir oroliga, stressade och har svårt att slappna av när de vet att det kommer ske en förändring som de kanske inte känner sig helt bekväma med (Paulsen, 2015). Det kan tillexempel handla om en mer generell ångest, att personen har svårt att sova eller en svårighet att slappna av. Den cyniska lydnaden å andra sidan kan göra så att individen känner att det blir lättare att underordna sig den makt som gör att denne måste lyda. Den cyniska lydnaden tar sig i yttryck som Man gör det man ska, sen om det blir skit eller inte är egentligen inte vår business (Paulsen, 2015, s.84). Den positiva lydnaden handlar om att helt enkelt ha ett positivt synsätt till det som individen måste underkasta sig. Det handlar om att se det positiva i en negativ situation. Man kan tycka vad man vill, men det viktiga är att fokusera på nyttan (Paulsen, 2015, s.84). 2.3 Sammanfattning De studier som gjorts om anställda under Covid-19 påvisar de anställdas reaktioner på att arbeta under pandemin och hur det påverkat deras mentala hälsa. 11

23 I studien som riktar sig mot krögares krishantering under pandemin framkom att nästintill inga krögare hade en krishanteringsplan redo samt att de nu har insett vikten av att framställa en krishanteringsplan för framtiden. I forskningen om förändring och reaktioner framkommer det hur olika individer reagerar på stora förändringar. Dessa kan uppfattas som mycket påfrestande för individen. Vidare framkommer det i forskningen om krishantering vilka stadier som uppkommer vid en kris och att kommunikation, snabba beslut och dokumentation för utvärdering är det centrala för att klara av en kris. I teoriavsnittet behandlas strukturellrollteori och dess begrepp. Roller är förbundna till förväntningar och en social påverkan (Svensson, 1992). Individen är utsatt för ett socialt tryck att agera på ett överensstämmande sätt med den roll individen innehar. Det är genom sin sociala roll som individer får sin plats i samhället. I den strukturella rollteorin är positioner, social roll, normer och förväntningar viktiga begrepp (Svensson, 1992). Vidare behandlas även primärgrupp som är central för en individ att befinna sig i, oftast ses familjen som en primärgrupp. Sekundärgrupp karaktäriseras av en formell karaktär med en formellt utsedd ledare (Lennéer Axelson och Thylefors, 2018). Avslutningsvis behandlas Paulsens (2015) teori om lydnad, främst begreppen positiv, cynisk samt förtvivlad lydnad. 3. METOD 3.1 Vetenskapsteoretiska grunder I det följande kommer några olika epistemologiska och ontologiska ställningstaganden tas upp och beskrivas, dock inte alla de olika riktningarna utan fokus kommer att ligga på de olika ställningstagande som har valts för den här studien. Vidare kommer det tas upp några epistemologiska positioner som tjänar till att belysa andra tankesätt än de för studien valda för att på så sätt tydliggöra varför vi valt de positioner som använts i studien Ontologi Ontologi är den del i vetenskapsfilosofin som berör forskarens grundläggande syn och antagande om världen/verkligheten (Ingemann, 2016; Brante et al., 2016). Ontologi berör frågor som exempelvis om världen existerar oberoende oss som individer, eller om världen skapas genom mental eller social interaktion med andra individer. Vidare kan ontologin beröra frågor om huruvida det är samhälleliga strukturer eller individers sätt att tänka som styr hur världen är beskaffad och påverkar hur den förändras. (Ingemann, 2016; Brante et al., 2016). Ett ontologiskt synsätt är realism som bygger på uppfattningen om att världen finns oberoende av individen (Bryman, 2011; Ingemann, 2016). Realismen menar 12

24 även att världen och kunskapen om denna är komplex. Kunskapen varierar beroende på vad forskaren väljer att undersöka och i vilket sammanhang eller när i tiden forskaren undersöker fenomenet. Både verkligheten och kunskap är beroende av ett kontextuellt sammanhang (Bryman, 2011; Ingemann, 2016). Objektivismen är nära sammankopplat med realismen som också menar att världen existerar oberoende observatören (Bryman, 2011; Gustavsson, 2004). Detta är med andra ord ett ontologiskt perspektiv som menar att individer möter olika sociala fenomen som yttre fakta, vilka menas existera utanför individers intellekt och som inte kan påverkas. Dessa sociala fenomen och begrepp/kategorier existerar i vardagen och är oberoende av individen (Bryman, 2011; Gustavsson, 2004). Den epistemologiska ståndpunkten positivism är någonting som ofta förknippas med objektivism och realism. I motsatts till realismen och objektivismen som menar att världen existerar oberoende av individen menar idealismen att verkligheten är beroende av observatören (Ingemann, 2016). Detta innebär att individens medvetande, språk och tankar har stor betydelse för hur individer uppfattar och ser på verkligheten, samt att det medvetande varje enskild individ besitter är en del av den verklighet som forskaren vill undersöka. Tinget som forskaren undersöker blir intressant i flera aspekter främst för att forskarens resultat kan variera beroende på när i tid forskningen pågår, vilken plats forskaren befinner sig på och beroende på vem som betraktar fenomenet. På grund av dessa faktorer måste forskaren erkänna sig själv som en del av fenomenet och kan därför inte se sig själv som en neutral del av observationen utan måste även ta in i beaktning att denna är en del av forskningen. Verkligheten är med andra ord föränderlig och är till stora delar beroende av individer men också tid och rum (Ingemann, 2016). Nära förknippat med subjektivism och idealism är de två epistemologiska ståndpunkterna interpretativism och hermeneutik. Vårt syfte är att undersöka krögares upplevelse av sin arbetssituation och få förståelse om förhållningssätt och upplevelser i Covid-19s fotspår. Denna studies ontologiska position är idealismen, därför att vi anser precis som idealismen att verkligheten är beroende av individen. I ontologisk mening är det inte möjligt att tro på en objektiv verklighet när det är en subjektiv verklighet som undersöks Epistemologi Epistemologi handlar om teorier gällande vad som är kunskap och hur man kan uppnå kunskap (Brante et al., 2016). Epistemologi är alltså en del i vetenskapsfilosofin som berör kunskapens grund, dess villkor och källor, och gränsen för vad som kan förstås. 13

25 De som ansluter sig till positivismen menar att världen existerar oberoende av individen, och att världen direkt kan observeras och erfaras (Ingemann, 2016). Positivism är även en kunskapsteoretisk position som menar att kunskap om världen är möjlig endast genom objektiv insamling av empiriska fakta och eller data (David och Sutton, 2011; Ingemann, 2016). Vetenskapen ska alltså avgränsas till att handla om fakta, vilka kan erfaras/ses samt registreras i verkligheten. Bara på detta sätt kan säker kunskap nås. Det vill säga man avfärdar alla de perspektiv som inte kan prövas mot observerbara data (Thomassen, 2007; Kvale och Brinkmann, 2014). Positivister arbetar med hypoteser som prövas med kontrollerade studier och testas gentemot kvantitativa data. Orsak, verkan och sambanden mellan dessa är en viktig del i det positivistiska kunskapsbyggandet (Thomassen, 2007). Positivismen menar att det enbart går att få kunskap genom antingen empiri där kunskap går att nå genom våra sinnen eller genom logik (Thurén, 2007). Kritik har riktats mot positivismen då det menas att positivismen genom sin syn på verkligheten förtingligar människor med syftet att kontrollera dem socialt (David och Sutton, 2011). En närbesläktad kritik är att människors tankar, känslor, upplevelser och handlingar inte kan ses som objekt (Thomassen, 2007). Detta perspektiv förbiser det centrala i mänskligt handlande och samverkan, det vill säga det meningsperspektiv som mänsklig handling (praxis) är beroende av. Detta är ett speciellt forskningsområde för vilket det behövs andra vetenskapliga begrepp och metoder än de positivistiska (Thomassen, 2007). Nära positivismen finns rationalismen som menar att det mänskliga intellektet är avgörande för att nå sann och säker kunskap. Allt som den människliga logiken kan betvivla ska avslås för att kunna nå fram till en definitiv kunskap. Det mänskliga tänkandet och förnuftet är det enda rätta sättet att nå fram till kunskap. (Thomassen, 2007; Ingemann, 2016). Några motsatta ståndpunkter är interpretativismen och hermeneutiken. Interpretativism (tolkningsperspektiv) utgår från förståelse och tolkning och har ett sätt att se på kunskap som på flera sätt är annorlunda jämfört med positivismen (Bryman, 2011). Interpretativismen har influerats av flera olika tanketraditioner, som har uppfattningen att samhällsvetenskapens föremål för forskning (människan) skiljer sig från naturvetenskapens. Forskning på den sociala verkligheten behöver på grund av detta en annan logik för sin forskningsprocess, en som visar det som är människans egenart. Interpretativismen ställer sig till Webers begrepp Verstehen vilket är ett synsätt där forskaren vill uppnå förståelsen av socialt handlande genom tolkning (Bryman, 2011). Nära interpretativismen finner vi fenomenologin (Bryman, 2011). Vilken är en tradition samt teori som huvudsakligen är intresserad av att undersöka hur 14

26 individer uppfattar världen och dess livsvärldsfenomen (David och Sutton, 2011; Kvale och Brinkmann, 2014). Fenomenologer strävar efter att begripa den upplevda erfarenhetsvärlden. Kunskap uppnås genom att titta på människors ögonblickliga upplevelser av meningsbärande fenomen i sin helhet. Inom fenomenologin lägger man stor vikt vid att åskådliggöra hur de saker som finns framför individer uppträder för dem (Thomassen, 2007). En annan epistemologiskt tolkande ansats är hermeneutiken som oftast tas upp som en motsats till positivismen. Hermeneutikens syfte är att skapa förståelse, denna förståelse har tolkning som sin främsta utgångspunkt när det kommer till att nå kunskap. Forskning/frågor som handlar om människors upplevelser och känslor är inte möjliga att mäta, oavsett hur mycket forskaren än försöker operationalisera begreppen (Ödman, 2004). Kunskapsintresset inom hermeneutiken fokuseras på att förstå, alltså att sätta sig in i samt tolka genom att utforska mening (Ingemann, 2016). Hermeneutiken kan ses ha fyra huvudpunkter eller moment: tolkning, förståelse, förförståelse och förklaring som inte ska förväxlas med den typ av förklaring som naturvetenskaperna och positivismen oftast sysslar med (Ödman, 2004) Hermeneutikens begrepp Tolkning handlar om översättning, med översättning i detta fall menas att kommunicera innebörd samt mening (Ödman, 2004). Förståelse i hermeneutisk mening handlar om en typ av förståelse som går på djupet, när individens sätt att leva och vara förändras av förståelsen, det är detta som är förståelse i hermeneutisk mening. Nästa del i denna process inbegriper förförståelsen. Det är våra tidigare erfarenheter, kunskaper, upplevelser och känslor som utgör grunden för förförståelsen. Tolkningen är med andra ord inte neutral eller fördomsfri, men förförståelsen kan ändå medverka till en första orientering och gör det möjligt att ta nästa steg (Ödman, 2004). Tolkning inrymmer alltså ett visst mått av förförståelse som bidrar till att forskaren kan avgöra vad denne ser detta objekt (individ, fenomen, situation) som. Förklaring som är den sista av dessa fyra punkter/moment ska inte förväxlas med den typ av förklaring som naturvetenskaperna och positivismen oftast sysslar med. Utan här menas enligt Ödman (2004) att förklaring är förbundet med att man behöver förklara för att förstå och tvärtom. Forskaren rör sig alltså hela tiden fram och tillbaka mellan dessa moment under resans gång. För att bättre förklara denna rörlighet som hela tiden sker under processens gång, kan den hermeneutiska cirkeln eller spiralen användas. Där relateras del och helhet till varandra samt till sammanhanget (kontext) för det valda forskningsobjektet (Ingemann, 2016). Genom att genomföra denna process tills dess att del och helhet stödjer varandra kan en djupare förståelse och bättre tolkningar erhållas (Ödman, 2004). 15

27 Studien antar som epistemologisk ståndpunkt interpretativismen och hermeneutiken på grund av att studien syftar till att öka kunskapen om krögares upplevelser av sin arbetssituation genom att tolka deras berättelser. Då det som eftersöks är krögares upplevelse av sin arbetssituation och då denna menas vara högst subjektiv kan kunskap uppnås om denna upplevelse genom interpretativism och hermeneutik. Kunskap om upplevelser av denna arbetssituation uppnås genom att tolka och relatera del, helhet och kontext till varandra, så som tidigare beskrivits inom hermeneutiken. 3.2 Metodologi Induktion Induktiv forskning (metod) går ut på att forskaren genererar teorier utifrån verkliga fall, det vill säga empirin föregår teorin. I de flesta fall behöver forskaren ändå förhålla sig till teori i planeringsprocessen, teori sprungen ur empirin bör alltid ställas mot och jämföras med existerande teori (Gummesson, 2004). Forskning som är kvalitativ menas ofta höra ihop med den induktiva ansatsen, detta då forskare går in i undersökningsämnet utan så många specifika tankar att pröva (Kvale och Brinkman, 2014). Det som eftersträvas gällande teorier som bildas med hjälp av den induktiva metoden ser enligt Thomassen (2007) ut på följande sätt: Som sant godtar vi endast det som våra sinnen kan säga oss är sant; vi utgår från observationer av det vi kan se och registrera i verkligheten omkring oss och formulerar en teori grundad på en rad sådana observationer (s. 50). Induktion handlar om ett systematiserande av erfarenheter Deduktion Deduktion innebär att forskaren deducerar hypoteser från allmänna teorier och därefter försöker bevisa felaktigheter hos dem (Kvale och Brinkman, 2014). Thomassen (2007) menar att Teorier uppbyggda som axiomatisktdeduktiva system utgår från vissa grundläggande påståenden, axiom, som antas vara sanna. (s. 49). Dessa grundläggande antaganden kan exempelvis vara vedertagna teorier, naturlagar samt generella principer. Utifrån antaganden kopplas (deduceras) samtliga påståenden i teorin. Deduktionen måste vara logiskt giltig, forskaren ställer således upp premisser (som antas vara sanna) och drar utifrån dem en slutsats (Thomassen, 2007). Då vi i den här studien närmat oss ämnet relativt öppet utan några direkta hypoteser samt använt oss av kvalitativ metod, så menar vi oss hamna i en induktiv ansats med strukturerande drag. De strukturerande dragen består i att vi har valt att använda oss av teoretiska begrepp, dels som inspiration till intervjuguiden samt i analysen för att kunna se eventuella teman. 16

28 3.3 Kvalitativ och kvantitativ metod Samhällsvetenskapen innehåller en mängd olika vetenskapsområden var och en med sina traditioner samt övertygelser, där vad som bör forskas på och hur forskaren ska genomföra sagda forskning ingår (Gustavsson, 2004). Valet av metod och ansats ska enligt Gustavsson (2004) samt Kvale och Brinkmann (2014) göras utifrån forskningsfrågans art samt dess förmåga att besvara densamma. Den kvalitativa forskningen ser vanligen individer och grupper samt deras handlingar som det viktigaste och det är där det sociala konstrueras (David och Sutton, 2011). Kvalitativ forskning är således mer subjektivistiskt i sin ståndpunkt till skillnad från den kvantitativa. Vidare bör de individer, handlingar och fenomen som ingår i forskningen studeras i sitt sammanhang (Kvale och Brinkmann, 2014). Kvalitativ metod är tolkande (Ödman, 2004). Den kvalitativa forskningsmetoden prioriterar att jobba med ord istället för siffror samt med språklig analys (David och Sutton, 2011; Kvale och Brinkmann, 2014). De forskningsmetoder som är kvalitativa till sin natur lägger således tyngdpunkten vid insamling av data på: täta beskrivningar av skeenden, djupintervjuer samt dokument (David och Sutton, 2011). Exempel på kvalitativa metoder är kvalitativa intervjuer och observationer men även textgranskande ansatser som dokument och diskursanalys. Data som räknas som kvalitativa är sådan data som inte kan räknas (kvantitativ) och är beroende av tolkning av dess mening (Thomassen, 2007). I kvalitativ forskning används ofta induktion och exploration, därmed inte sagt att kvalitativ forskning inte kan använda sig av deduktion och i förväg formulerade teorier (David och Sutton, 2011). Till den kvantitativa forskningen hör objektivismen med dess tro på att sociala strukturer har ett orsaksbundet (kausalt) inflytande på individer, till skillnad från den kvalitativa forskningen (David och Sutton, 2011). Kvantitativ metod används främst av de forskare som har som målsättning att kunna generalisera (makrofokus) resultaten av sin forskning till den större gruppen än den från början undersökta (Sverke, 2004). Här sysslar forskare med kausalsamband och förklaring. Vidare har kvantitativa metoder som syfte att förklara samband med hjälp av siffror (matematik), samt använder sig av logik, statistik och slumpmässiga urval som empirisk metod (Sverke, 2004; David och Sutton, 2011). Vi kommer att använda oss av kvalitativa metoder då vi ämnar titta på individer och deras handlingar samt deras upplevelser och känslor. För att uppnå kunskap om och finna mening och djupare förståelse om det valda ämnet lämpar sig kvalitativa metoder bäst. Vi letar inte efter några samband, då vi är intresserade av individers upplevelser. Hade syftet med denna studie varit att kunna påvisa ett större samband så hade kvantitativ metod varit att föredra. 17