Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2020

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2020 Nösnäsgymnasiet Enhet 4 Typ av dokument Handlingsplan Dokumentägare Rektor Nösnäsgymnasiet, enhet 4 Beslutat av Rektor Giltighetstid 2020 Beslutsdatum Beretts av Rektor och EHT, enhet 4 Version 1

2 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? 3 2. Syfte med plan mot diskriminering och kränkande behandling 4 3. Målet med plan mot diskriminering och kränkande behandling 4 4. Definitioner 4 5. Skolans skyldigheter vid upplevd diskriminering och kränkande behandling 5 6. Ansvarsfördelning och rutiner 5 7. Information om plan 6 8. Rutiner vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling 7 9. Resultat av utvärdering och kartläggning Främjande och förebyggande arbetssätt Fokusområde och aktiviteter Bilaga 1 Kontaktuppgifter 12 Bilaga 2 Ordningsregler 13 Bilaga 3 Aktiva åtgärder 14

3 1. Vad säger lagen? Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Bestämmelser kring diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567). Regler kring hur en skola skall arbeta med åtgärder mot kränkande behandling finns i Skollagen (2010:800). I Arbetsmiljölagen (1977:1160) beskrivs hur arbetsplatser ska förebygga ohälsa och uppnå en god arbetsmiljö. Diskrimineringslag 2008:567 Diskrimineringslagen reglerar arbetsgivarens skyldigheter kring diskriminering och trakasserier. Det råder ett diskrimineringsförbud som beskrivs i andra kapitlet 1 och 5. Om arbetsgivaren får kännedom om att en elev eller arbetstagare i samband med verksamheten utsatts för diskriminering är arbetsgivaren skyldig att utreda och vidta åtgärder mot trakasserierna. I det tredje kapitlet beskrivs hur arbetsgivaren aktivt skall vidta åtgärder för att förebygga och främja att diskriminering förekommer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Arbetsgivaren skall bland annat undersöka och kartlägga om det finns risker för diskriminering i verksamheten och sätta in åtgärder för dessa. Skolan skall också årligen dokumentera arbetet kring vilka aktiva åtgärder som sätts in. Skollag 2010:800 I sjätte kapitlet i Skollagen regleras hur skolor skall arbeta med åtgärder mot kränkande behandling. Syftet med lagen är att motverka kränkande behandling av barn och elever. I lagen beskrivs vilket ansvar huvudmannen har för att se till att kränkningar inte förekommer. Huvudmannen ansvarar exempelvis för att se till att personalen på skolan fullgör de skyldigheter som står i lagen. Huvudmannen skall också se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling, samt se till att det varje år upprättas en plan för detta. I 10 står det att all personal på skolan som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor skall i sin tur anmäla detta till huvudmannen som sedan skyndsamt skall utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta åtgärder för att det inte skall ske igen. Arbetsmiljöregler (AML 1977:1160 och AFS 1993:17) I arbetsmiljölagen står att alla parter ska samverka för en god arbetsmiljö och det innebär att alla på en arbetsplats och på en skola har ansvar för att skapa en god arbetsmiljö. I förskrifter om arbetsmiljön står att arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten. Denna föreskrift gäller i skolan likaväl som på andra arbetsplatser. De studerande är jämställda med andra arbetstagare enligt Arbetsmiljölagen. Vi har här samlat en beskrivning av hur vi arbetar med insatser och rutiner mot kränkande behandling och diskriminering i en gemensam plan.

4 2. Syfte med plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla elever och all personal på enhet 4 skall trivas, känna sig trygga och respekterade för den man är. Detta gäller oavsett kön, ålder, funktionsvariationer, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling beskriver hur vi på enheten skall arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande för att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Syftet med planen är att ge stöd till personal att förebygga, upptäcka, utreda och motarbeta alla former av kränkande behandling och diskriminering. Syftet är också att synliggöra skolans demokratiska och inkluderande uppdrag, hur arbetet bedrivs och vilka rutiner som finns. 3. Målet med plan mot diskriminering och kränkande behandling Diskriminering och kränkande behandling ska aktivt motverkas och accepteras inte på skolan. Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering är en naturlig och central del i verksamheten. Skolans ansvar omfattar händelser som sker i skolans lokaler och på nätet. Medarbetarna på skolan har ett gemensamt ansvar att uppmärksamma och skyndsamt rapportera fall av diskriminering och kränkande behandling till skolledning och elevhälsa enligt gällande rutin. Målet med planen är också systematiskt utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet genom att kartlägga, analysera och göra insatser kring det som sker. 4. Definitioner Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck, kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer samt vara förekommande både vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt återkommande. Kränkande behandling innebär att en elevs värdighet kränks. Om kränkningar har samband med någon av de lagskyddade diskrimineringsgrunderna kallas de trakasserier. Diskriminering betyder att en elev missgynnas genom att bli sämre behandlad än någon annan och att det har samband med någon av de lagskyddade diskrimineringsgrunderna. (Skolverkets allmänna råd Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda ) De lagstadgade diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Du kan läsa mer om diskriminering på Diskrimineringsombudsmannens (DO) hemsida:

5 5. Skolans skyldigheter vid upplevd diskriminering och kränkande behandling Skolan ska utreda omständigheterna kring den upplevda kränkningen eller diskrimineringen. Därefter ska åtgärder vidtas utifrån gällande rutin. Skolan ska också förhindra att det som inträffat upprepas. 6. Ansvarsfördelning och rutiner Verksamhetschef Ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rektor Ser till att verksamheten har en plan mot kränkande behandling och diskriminering, vilken upprättats tillsammans med personal och elever. Planen skall utvärderas och revideras årligen. Ser till att utredning görs och att åtgärder vidtas om verksamheten får kännedom om att någon utsatts för diskriminering eller annan kränkande behandling. Ser till att utredningen samt de åtgärder som vidtagits dokumenteras. Dokumentationen läggs i elev- eller personalakten efter avslutat arbete. All personal och alla elever Har ansvar för att följa verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Har skyldighet att reagera och agera mot trakasserier och annan kränkande behandling som kommer till deras kännedom. Arbetar förebyggande genom att vara goda förebilder och låta skolans värdegrund genomsyra det dagliga arbetet. Detta genom att ta vara på situationer som uppstår i vardagen, exempelvis genom att hantera och lösa konflikter. Följer verksamhetens ordningsregler. Kontaktar rektor och personal i EHT när de upplever, ser eller hör kränkningar eller diskriminerande behandling. Har rätt att bli tagna på allvar och få stöd och hjälp när de känner sig kränkta eller diskriminerade. Är delaktiga i upprättandet av plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rutiner Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas årligen av personal och elever och i decemberjanuari upprättas en ny plan. Utvärdering sker fortlöpande på APT, mentorstid, elevråd och skyddsrond och via enkäter. Rektor tar rektor beslut om att upprätta en ny plan. Ansvarig: Rektor All organisering och planering av utbildningen som till exempel antagning, schemaläggning, klassindelning och lokalutnyttjande görs med hänsyn till att inte någon skall diskrimineras utifrån diskrimineringsgrunderna. Varje ny förändring eller beslut skall alltid granskas utifrån lagens krav. Ansvarig: Rektor, skolplanerare Vid varje APT skall det finnas en stående punkt som tar upp frågor kring diskriminering och kränkande behandling. Syftet är att då stämma av hur arbetet fortlöper och om det finns aktuella frågor att lyfta till diskussion. Arbetet dokumenteras i protokoll från mötet. Ansvarig: Rektor Undervisningen skall genomsyras av vår demokratiska värdegrund och synen på människors lika värde. Varje lärare skall i sin planering av undervisningsformer och vid genomförande av undervisningen vara uppmärksam på att motverka kränkning och diskriminering. Ansvarig: Lärare På mentorstid i nära anslutning till elevråd ges eleverna möjlighet att lyfta frågor om trivsel och trygghet och vid behov genom elevrådsrepresentanter föra frågor vidare till elevråd eller direkt till rektor

6 Ansvarig: Mentor Elevråd: På dagordningen skall det finnas en obligatorisk punkt om trygghet och trivsel och som följer upp skolans arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Den dokumenteras i elevrådsprotokollet. Ansvarig: Rektor Elevskyddsombud: Elevrådet utser elevskyddsombud. Elevskyddsombudet deltar i arbetet med att utvärdera och upprätta skolans handlingsplan mot kränkande behandling samt i skolans fortlöpande arbete med att motverka diskriminering. Ansvarig: Rektor 7. Information om plan För att säkerställa att alla får information om planen så arbetar vi enligt följande: Var finns planen? Planen finns på skolans hemsida samt på skolans webplattform It s learning. Ansvarig: Rektor Information till personal När: Personal får information om planens innehåll vid APT. Ny personal får information i samband med introduktion på arbetsplatsen. Ansvarig: Rektor Information till elever När: Samtliga elever i årskurs ett får information om planen genom att kurator och rektor kommer ut och går igenom planen på mentorstid i början av läsåret. Övriga elever går igenom planen tillsammans med mentor på mentorstid. Planen finns också på skolans hemsida samt på skolans webplattform It s learning. Mentor ansvarar för att informera nya elever om planen. Ansvarig: Rektor, kurator, mentor. Information till vårdnadshavare När: Vårdnadshavare informeras om planen vid det årliga föräldramötet för elever i årskurs ett. Den finns också på skolans hemsida samt på skolans webplatsform It s learning. Ansvarig: Rektor, kurator. 8. Rutiner vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling En elev som känner sig diskriminerad eller kränkt, eller som har bevittnat diskriminering eller kränkning, ska omedelbart informera personal på skolan. När personal fått kännedom om att det förekommit kränkande eller diskriminerande behandling skall skolan omedelbart agera. Den personal som får kännedom om kränkningen skall omgående informera rektor som i sin tur anmäler detta till huvudmannen. Nedan följer en beskrivning av hur vi arbetar på skolenhet 4 på Nösnäsgymnasiet. Varje punkt följs av en tydlig ansvarsfördelning. När en kränkning eller diskriminerande handling har uppdagats inleds omedelbart en utredning. När det handlar om kränkning elev till elev ansvarar kurator för utredningen. Vid kränkning och eller diskriminering mellan personal elev är det rektor som ansvarar för utredningen. Utredningen skall belysa olika perspektiv och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat handlingen. De åtgärder som vidtas skall dokumenteras, följas upp och utvärderas. Vårdnadshavare ska underrättas snarast i de fall där eleven inte är myndig. Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig diskrimineringen eller kränkningen är och om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Uppföljning utförs skyndsamt och därefter vid ytterligare tillfällen vid behov.

7 I vissa fall kan det vara nödvändigt med en gruppinriktad handlingsplan, snarare än en individuell. Detta kan exempelvis vara aktuellt när en personal uppmärksammat att det finns ett ogynnsamt klimat i en grupp. Skolan arbetar då på gruppnivå istället för individnivå. Det är rektor som tar beslut om sådana åtgärder. Rutin Ansvarig 1. Upptäckt av kränkning Personal som får information av elev 2. Anmälan i Skalman och till rektor Personal som får information av elev 3. Information till vårdnadshavare och övriga Parter Rektor, kurator eller mentor 4. Utredning (Dokumentation i Skalman och PMO). Kurator (elev-elev), rektor (personal-elev) 5. Samtal med berörda parter Rektor och kurator 6. Ev. disciplinära påföljder Rektor 7. Ev. anmälan till socialtjänst och/eller polis Rektor och kurator 8. Uppföljning Rektor och kurator eller mentor 9. Resultat av utvärdering och kartläggning Under året har enheten deltagit i ett pilotprojekt som heter SAMSYV allas ansvar. Projektets syfte är att skapa en tydlig SYV-plan för alla sektorutbildnings verksamheter och synliggöra och systematisera allt bra som görs i de olika verksamheterna. Under hösten har därför utvecklingsgruppen fått arbeta med planen och gjort en handlingsplan för hur enheten arbetar med studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet.

8 10. Främjande och förebyggande arbete Som inledningsvis nämndes är en av skolans uppgifter att alla elever och personal, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, skall känna sig trygga och respekterade. Som ett led i det arbetar vi för att förebygga och förhindra kränkningar och diskriminerande behandling. För att alla elever skall ges möjlighet att nå målen är det viktigt att tillvaron i skolan präglas av studiero. Nedan följer en beskrivning av hur vi arbetar. Varje punkt följs av en tydlig ansvarsfördelning där det framgår vem som är ansvarig för att arbets-/förhållningssättet efterföljs. Uppstart och avslut Inför varje läsårsstart anordnas en uppstart för alla nya 1:or. Den planeras och genomförs av personal och elever på skolan. Syftet är att stärka gemenskapen i klasserna samt ge elever möjlighet att lära känna varandra och personal på skolan samtidigt som de har en rolig stund tillsammans. Vid terminsslut anordnas en avslutande enhetsdag med gruppstärkande aktiviteter. Ansvarig: Arbetslagen Ordningsregler Syftet med ordningsreglerna är att skapa trygghet och studiero. Skolan ska vara en trygg och utvecklande miljö för elever samt personal. Ordningsreglerna i biblioteket gås igenom med eleverna på elevråd. Ansvarig: Rektor Undervisningens innehåll Alla elever i år 1 tittar på filmen Dolda tillgångar och har sedan efterarbete i klasserna. På skolan pågår ett arbete med att ta fram en tydlig planering för hur likabehandlingsfrågor tas upp i kurserna. Syftet med den planen är att synliggöra och säkerställa att det förebyggande arbetet sker dagligen i undervisningen. Amnesty Skola. Eleverna i årskurs 1 deltar på Amnestys interaktiva föreläsning där kampen för mänskliga rättigheter i historia och nutid diskuteras. Eleverna fick ta ställning till olika fall. Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (Läroplanen för gymnasieskolan, övergripande riktlinjer, 2:2 Normer och värden) Samverkan med företag kring olika värdegrundsfrågor. Fem till sju samverkansföretag inom teknikcollege presenterar under en halvdag sina företag och föreläser för eleverna kring värdegrund och vikten av mångfald på arbetsplatserna. Alla som arbetar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land, (Läroplanen för gymnasieskolan, övergripande riktlinjer, 2:2 Normer och värden) Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, (Läroplanen för gymnasieskolan, övergripande riktlinjer, 2:2 Normer och värden) Ansvarig: Undervisande lärare och arbetslag Teknikkvinnor. Flera av programmets lärare är med i nätverket Teknikkvinnor. En av programmets lärare deltog i ett seminarium anordnat av Teknikkvinnor i samverkan med Svenska Byggnads AB. Åk 8-dagar har genomförts där 300 tjejer från grundskolan fått pröva på olika tekniska yrken i workshops på temat Teknik är kul. Tjejnätverk I. Del i tjänsten har avsatts för att bygga upp ett tjejnätverk under kommande åren.

9 Teknikcollegeregionen arbetar med att attrahera studerande i tillräcklig omfattning för det behov som finns. Det ska finnas en strategi för arbete med jämställdhet och mångfald. (Teknikcollege kvalitetskriterier. 4. Utbildningar och dimensionering ) Tjejnätverk II. Elever från GTC bjuds in för att berätta hur de byggt upp sitt tjejnätverk. Ansvarig: Lärararbetslagen, undervisande lärare I undervisningen När lärare uppmärksammar att det förekommer kränkningar och/eller diskriminerande behandling är det högsta prioritet att agera omedelbart enligt gällande rutin. Det kan handla om subtila destruktiva mönster såsom viskningar i klassrummet, hånfulla blickar etc. Lärare skall i sin undervisning arbeta för att skapa grupper där eleverna känner trygghet och tillit till varandra. Ett exempel på detta är att lärarna delar in eleverna i grupper vid grupparbeten i syfte främja gemenskap och motverka utanförskap. Ansvarig: Undervisande lärare Digital källkritik. Aktivt skolbibliotek. En viktig del i arbetet med skolans värdegrund är främjandet av källkritisk medvetenhet, vilket är en central proaktiv åtgärd för att eleverna skall utveckla en demokratisk medvetenhet om vikten av olika perspektiv och kritiskt tänkande. Samverkan med skolbiblioteket kring uppgifter om digital källkritik, bland annat i syfte att motverka konspirationsteorier och att eleverna får redskap för att ifrågasätta bland annat rasistiska föreställningar som sprids via sociala medier. Biblioteket är i samverkan mellan Teknik 1-kursen och samhällskunskapskursen med på bred front och deltar i sammanlagt 12 lektioner i årskurs 1 i samband med projekt kring källkritik och sökkritik. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att Utbildningen utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. skolbibliotek och digitala verktyg skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen och för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens, (Läroplanen för gymnasieskolan, kapitel 2:6, rektors ansvar) Nyhetsvärderaren, ledd av skolans bibliotekarier genomförs i samtliga årskurser och inriktningar på enhetens båda program. Digitaliseringsprojekt med genusperspektiv. I ett flertal ämnen diskuterades digitaliseringen ur genusperspektiv. Läraren ska se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv, (Läroplanen för gymnasieskolan, kapitel 2:2 Normer och värden) Inventering av arbetet med normkritik. Kartläggning av ett 30-tal normbrytande skedde under läsåret aktiviteter i projektet SAMSYV, vilket redovisades för Karlstads universitets och Skolverkets representanter i projektet. Vi arbetar vidare med detta under kommande läsår och uppdaterar kartläggningen. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt (Läroplanen för gymnasieskolan, kapitel 1: Skolans värdegrund och uppgifter) Enligt läroplanerna ska skolan bidra till att elevernas val av framtida utbildning och yrken inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Det är därför viktigt att vägledningsprocessen börjar tidigt och att skolan vinnlägger sig om att belysa branscher och yrken på ett allsidigt sätt. Att våga pröva något som känns obekant kan bli lättare om man får träffa personer som gjort otraditionella val eller om man själv får pröva på ett yrkesområde under handledning. Ett normkritiskt perspektiv behöver beaktas när skolan bjuder in yrkesverksamma vuxna eller när eleverna på andra sätt ges möjlighet till arbetslivskontakter.

10 (Allmänna råd. Arbete med Studie- och yrkesvägledning. Skolverket 2019, S 26) Bredda bilden. I det inledande projektet Min framtid i årskurs 1, där eleverna skapar en powerpoint som skall illustrera tre tänkta framtidsyrken, används Teknikföretagens bildbank Bredda bilden för att bredda bilden av hur tekniska yrken visualiseras ur exempelvis genussynpunkt. Lärare bör i undervisningen 4. ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet och på så sätt utgöra ett underlag för deras framtida studie- och yrkesval, 5. utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval, samt 6. ge eleverna möjlighet att utveckla allsidiga kunskaper om hur arbetslivet fungerar. (Allmänna råd. Arbete med Studie- och yrkesvägledning. Skolverket 2019, S 25) Teknik i sig är genusneutralt, men användningen av teknik är inte alltid det. Teknikutveckling har dessutom ofta drivits av män. För att eleverna ska bli medvetna om teknik och teknikutveckling ur ett genusperspektiv betonar examensmålen att utbildningen ska utgå från både kvinnors och mäns erfarenheter i förhållande till teknikområdet. Examensmålen betonar också att utbildningen ska visa hur föreställningar och traditioner styr uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt. (Ur kommentarer till examensmålen för teknikprogrammet, Gymnasieskola 2011) Elevhälsan Elevhälsans generella uppdrag består bland annat av att - arbeta främjande och förebyggande för att bidra till en god fysisk och psykisk hälsa på individ-, grupp- och organisationsnivå - arbeta med konsultation och handledning av personal - arbeta med kartläggningar och utredningar och vara ett stöd i upprättandet av, samt arbetet med, åtgärdsprogram En av studie- och yrkesvägledarens främsta uppgifter är att ge vägledning och information om olika valalternativ under gymnasietiden samt inför framtida studier och yrkesliv. Specialpedagogens huvudsakliga uppdrag består av att genomföra pedagogiska kartläggningar samt att tillsammans med rektor ha det övergripande ansvaret för arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Skolsköterskan ansvarar för att erbjuda och genomföra enskilda hälsobesök och hälsosamtal med samtliga elever i år 1 samt ha öppen mottagning och därmed vara tillgänglig för elever i behov av stöd. Några av skolkuratorns huvudsakliga uppgifter är att ha stöd- och motivationssamtal med enskilda elever och samverka med socialtjänst, Barn- och Ungdomspsykiatri m.fl. kring elever i behov av extra stöd. Skolpsykologen arbetar med handledning och konsultation till pedagoger, skolledning och övrig elevhälsopersonal. Psykologiska bedömningar och utredningar görs, som stöd för det pedagogiska arbetet, på uppdrag av rektor, samt verksamhetsstöd ges på grupp- och organisationsnivå. Ansvarig: Elevhälsan Hälsosamtal Alla elever i årskurs 1 erbjuds att träffa skolsköterskan i ett hälsosamtal och de får fylla i en hälsoblankett där en fråga om kränkningar förekommer. Vid behov sker en individuell uppföljning. Skolsköterska ger en återgivning på gruppnivå till undervisande lärare. Ansvarig: Skolsköterska Enkäter och utvärderingar Det genomförs regionala enkäter såsom GR-enkäten och Skolinspektionens enkät. Dessa ger oss viktigt information och vägleder oss i vårt värdegrundsarbete. Ansvarig: Rektor och kurator Inom ramen för Teknikcollege sker återkommande utvärderingar och nationell rapportering till Teknikcollege riksorganisation och regionala kompetensråd om bland annat insatser för ökad mångfald. Ansvarig: Lokal Processledare för Teknikcollege, Lokalt TC-råd i samråd med rektor Utvecklingssamtal Elevinflytande handlar om inflytande över de egna studierna såväl som över tillvaron i skolan i övrigt. Under utvecklingssamtalet lyfts frågor kring hur eleven upplever sin studiesituation, men också dennes sociala situation. Här arbetar mentor aktivt med att uppmärksamma kränkningar och/eller diskriminerande behandling.

11 Ansvarig: Mentor Mentorstid Varje vecka har eleverna mentorstid. Det är ett forum för att bland annat diskutera värdegrundsfrågor, elevinflytande och demokrati. Ansvarig: Mentor Klassråd, elevråd samt TC-ambassadörer Eleverna är fortlöpande med och diskuterar planen mot diskriminering och kränkande behandling på mentorstid. I januari är alla klasser med och utvärderar planen på mentorstid och sedan lyfter vi klassernas reflektioner i elevrådet. 15 TC-ambassadörer från alla riktningar utbildas vartannat år i syfte att vara goda föredömen och representanter för sin inriktning vid exempelvis mässdagar och besök. Planen revideras därefter. Ansvarig: Rektor, elevråd Temadagar värdegrund Elevhälsan arrangerar en temadag per läsår. Syftet med denna dag är att belysa de utvecklingsområden som framkommit bland annat i våra utvecklingssamtal, enkäter, utvärderingar och hälsosamtal. Under denna dag bjuder skolan in föreläsare och arrangerar workshops i anslutning till dessa. Ansvarig: Elevhälsan Föräldramöten Vårdnadshavare informeras vid föräldramöten i början av år 1 om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och arbetet kring den. Representanter från elevhälsan närvarar alltid vid föräldramötena och finns tillgängliga efteråt vid eventuella frågor. Varje år ordnas även en föräldrakväll där representanter från elevhälsan informerar om sitt arbete samt de olika stödmöjligheter som skolan erbjuder. Ansvarig: Rektor, elevhälsan Närvaro Forskning visar hur viktigt det är att tidigt uppmärksamma elever som inte närvarar i skolan. 1 Skolenheten har en tydlig rutin för hur vi arbetar med att fånga upp dessa elever. Syftet med rutinen är att tidigt fånga upp elever som inte kommer hit och sätta in åtgärder efter behov. Ansvarig: Mentor, rektor, elevhälsan 11. Fokusområden och aktiviteter 2020 Vilka fokusområden har vi i nuläget? Vilka av nedanstående fokusområden och aktiviteter från enhet 3 kan/vill vi eventuellt efterlikna på enhet 4? Ökat samarbete mellan arbetslag och elevhälsa Elevhälsans huvuduppdrag är att arbete främjande och förebyggande. För att öka samarbetet mellan arbetslagen och elevhälsan och öka fokus på just främjande och förebyggande arbetar vi efter Bergsjömodellen vid några av våra elevhälsomöten. Vi schemalägger även en drop-in tid varje vecka där lärare kan komma för att konsultera elevhälsan i olika ärenden. Personal ur elevhälsan bjuds in till arbetslagsmöte och mentorstid för att stötta arbetslagen i det främjande och förebyggande arbetet. Ökad närvaro av elevhälsans personal som tex deltagande tillsammans med arbetslagen vid uppstartsdagar, avslutsdagar och resursdagar. Arbete med aktiva åtgärder Lärarna på enheten har arbetat fram ett förslag på aktiva åtgärder inom ramen för undervisningen som används för att motverka diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Vi arbetar med aktiva åtgärder för att förebygga att elever diskrimineras eller på annat sätt får begränsade möjligheter i skolan. Arbetet med de förebyggande åtgärderna ska genomsyras av samarbete och delaktighet. Vi strävar efter likvärdighet på enheten. De förebyggande åtgärderna integreras i enhetens och programmens årshjul och är en del i det mentorshjul som arbetats fram. De förebyggande åtgärderna utvärderas årligen.

12 En ram har utarbetats för vilka aktiviteter och teman som genomförs på enhetsnivå. Anpassningar och tillägg görs därefter på programnivå respektive klassnivå. En mapp kommer även skapas med bra relationsbyggande aktiviteter som kan göras på mentorstid i alla årskurser. (se bilaga) Sociala medier och nätvett Anmälningar om kränkningar och mobbning på nätet ökar. Enligt skollagen ska skolan agera i förebyggande syfte för att förhindra kränkningar. Under året behöver vi arbeta mer med denna fråga och planerar att göra det genom fortbildning för lärare, arbete i elevrådet samt som en ny del i vårt mentorshjul.

13 Bilaga 1- Kontaktuppgifter Elevhälsoteam för skolenhet 4 Funktion Namn Telefonnummer Tf Rektor Jonas Almqvist Specialpedagog Susanne Roos Speciallärare Åsa Nisén Hildesson Skolpsykolog Staffan Ahlbom Kurator Emelie Wångblad Skolsköterska Ulrica Roos Lundgren SYV Anna-Lena Wedin Gimholt Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Barn- och elevombudet (BEO) DO arbetar för att motverka diskriminering och lyder underdiskrimineringslagen. DO ska kontrollera att diskrimineringslagen följs och hjälpa dem som råkat utför diskriminering. Det kan vara genom råd och tips, eller genom att de undersöker anmälningar och kan gå till en domstol och kräva diskrimineringsersättning från den som diskriminerade. Barn och elevombudet (BEO) utreder anmälningar om kränkande behandling som inte är diskriminering och DO utreder anmälningar om diskriminering. Om du skriver till BEO eller DO kan det vara bra att veta ditt brev att blir offentligt och med det menas att den som vill kan få läsa det. Vissa delar som rör personliga saker om dig kan hemlighållas efter beslut. Följande punkter kan därför vara viktigt att tänka igenom innan du kontaktar BEO eller DO: ditt namn, adress och telefonnummer, men du kan också vara anonym namn och adress på skolan en beskrivning av vad som har drabbat dig hur länge kränkningarna har pågått om du pratat med någon i skolan om det som har hänt dig eller ditt barn har personalen i skolan eller någon annan försökt hjälpa dig eller ditt barn Kontakt: Barn- och elevombudet (BEO) beo@skolinspektionen.se Box Stockholm Diskrimineringsombudsmannen (DO) do@do.se Box Stockholm

14 Bilaga 2 Ordningsregler på Nösnäsgymnasiet Alla har rätt till arbetsro Vi skall respektera varandras lärande och arbete. Alla har ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö Håll rent och snyggt omkring dig, var rädd om vår skola. Alla har rätt att känna sig trygga och må bra Inga kränkningar får förekomma. Det är förbjudet att ha med sig saker till skolan som kan vara farliga för dig själv eller andra. Skolan är en drogfri arbetsplats - Alla former av droger, såsom alkohol, narkotika, rökning, doping är förbjudna inom skolans område. Skolans område är rökfritt.

15 Bilaga 3 Årlig aktivitetsplan Enhet Beskrivning av aktivitet Syfte Inriktning Beskrivning av hur vi arbetar normkritiskt med aktiviteten Aktiviteterna planeras utifrån nedanstående inriktningar: A Perspektivvidgande aktivitet B Närsamhälle och lokalt arbetsliv C Mönsterbrytande D Utveckling av entreprenöriella kompetenser och självkännedom E Arbetsmarknadskunskap Ålder/årskurs/ klass/kurs Ansvarsfördelning Tidpunkt Uppföljning Uppgift i Eleverna ska bli A, C, D, E Uppgiften följs upp av att Årskurs 1 Teknikarbetslaget September Eleverna får Teknik 1 Min bekanta med olika eleverna gör en samverkan Teknik, och först göra en framtid där forum där man kan ta presentation där de samhällskunskap oktober presentation eleverna får reda på vad olika yrken använder och svenska. av tre yrken söka material innebär och teknikföretagens därefter får kring kvalifikationskrav för bildbank Bredda bilden de feedback kvalifikationskr dessa. som visar på alternativa utifrån av utifrån sätt att illustrera tekniska Bredda högskolors yrken. bilden. hemsidor Fiktiva Att eleverna skall tränas A, E År 1 och 2 Industritekniska jobbintervjuer i jobbsökande programmets utifrån verkliga aktiviteter och öka sina arbetslag. engelskspråkiga kunskaper kring Engelsklärare och jobbannonser arbetsmarknadens krav. karaktärslärare i genomförs i samverkan. engelskämnet på svetsutbildning.

16 Svenskämnet används som resurs för CVskrivande och företagen, exempelvis Hogia, används som resurser i träning på jobbintervjuer Att eleverna skall tränas i jobbsökande aktiviteter och öka sina kunskaper kring arbetsmarknadens krav. B, D, E Hogia presenterar varför de konsekvent anställer hälften killar och hälften tjejer och motiverar detta. IT-branschen är annars dominerad av män medan detta företag går emot könsnormen. Årskurs 1, 2, 3 och 4. Teknikarbetslaget Genom forskarfredag får eleverna möta exempel på framtida naturvetenskapli ga högskolestudier. Att eleverna får se skarpa exempel på frågeställningar i aktuell forskning presenterade av forskare. A, D, E Årskurs 3, inriktning teknikvetenskap i samverkan med naturvetenskapli ga programmet på enhet 3. Teknikarbetslaget Teknikföretagen s bildbank Bredda bilden används i Teknik- och samhällsämnet för att utmana elevernas föreställningar kring tekniska yrken. Vidga elevernas perspektiv på olika yrken A, B, C, D, E Eleverna uppmuntras till att beskriva yrken på alternativa sätt som visar på en mångfald i teknikyrken. Årskurs 1 Teknikarbetslaget

17 Årskurs 8- dagar, med en stor variation av elevledda aktiviteter som riktats till 200 tjejer på grundskolan har genomförts i syfte att bredda bilden av tekniska yrken. Att vidga elevernas vyer vad gäller tekniska yrken i syfte att attrahera en mångfald sökande till industrirelevanta program. A, B, C, D, E Företag som exempelvis Hogia som är mönsterbrytande vad gäller antal killar och tjejer visas upp. Tjejer får prova på traditionellt mansdominerade yrken. Årskurs 8-elever med eleverna i årskurs 1 på gymnasiet som guider och handledare. Teknik- och industritekniska programmets lärararbetslag I ett digitaliseringspr ojekt för 350 elever utmanas föreställningar om framtida arbetsliv och vilka krav på vidareutbildning detta medför Att öka elevernas insyn i ett framtida digitaliserat arbetsliv och de konsekvenser detta medför för krav på vidareutbildning. A, B, C, D, E I projektet diskuteras bland annat vilka konsekvenser digitaliseringen får ur genussynpunkt. Årskurs 1, 2, 3 och 4 Teknik- och industritekniska programmets larararbetslag Nio samverkansföret ag föreläser för eleverna om medvetenhet om mångfald på arbetsplatsen. Att eleverna skall bli medvetna om vikten av mångfald på arbetsplatser. A, B, C, D, E Samverkansföretagen föreläser om vikten av att vara medveten om mångfalden betydelse för att kunna vara anställningsbar. Årskurs 1 Teknik- och industritekniska programmets lärararbetslag, rektor December

18 Erlandssons byggs Vd Markus Brink föreläste om mångfald som tillväxtfrämjand e faktor för 300 elever. Att eleverna skall bkli medvetna om värdegrund inte bara som en rättighetsfråga utan också som en positiv tillväxtfaktor. A, B, C, D, E Uppföljande diskussioner kring vikten av mångfald och diskussioner kring olika arbetskulturer. Årskurs 2 Teknik- och industritekniska programmets lärararbetslag, rektor På skolenheten genomförs sammanlagt ett 20-tal studiebesök. Samtliga inriktningar på programmen har gästföreläsninga r med stor variation både från mindre och större företag, fackförbund som Sveriges ingenjörer och IF Metall och forskare i samverkan med högskolor som Chalmers och Högskolan väst. Föreläsningar Att eleverna skall få ta del av konkreta exempel på hur det lokala näringslivet arbetar utifrån både arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv i både kommunal och privat sektor. Att eleverna skall få ta del av forskarvärldens frågeställningar och arbetssätt. Att genom planarkitekternas gästföreläsningar få konkreta inblickar i närsamhällets utveckling i förhållande till ett modernt arbetsliv. A, B, E Uppföljande diskussioner kring sammansättning av företagen vad gäller exempelvis genusprofil och åtgärder på området. Årskurs 1, 2 och 3 Teknik- och industritekniska programmets lärararbetslag, rektor

19 från kommunens planarkitekter breddar bilden ytterligare. Genom Syftet är att i unga år B, C, D, E Att genom praktiska Eleverna i Teknikarbetslagets samverkan med stimulera flickors och exempel i tidiga åldrar årskurs 3 lärare på inriktning molekylverksta pojkars teknikintresse. verka för att stärka tjejers samarbetar med informationsteknik den samverkar teknikintresse. eleverna i yngre våra elever och årskurser lärare med grundskolan kring november- och februarilovsakti viteter i syfte att i unga år stimulera flickors och pojkars teknikintresse. Som första Att attrahera elever till A, C, E Att genom nya Årskurs 1, 2, 3 Teknik- och teknikcollege i industrirelevanta undervisningsmetoder samt industritekniska landet användes utbildningar genom att visa på ett lustfyllt sätt att grundskolan. lärararbetslagen. TC-VR- visa på alternativa sätt lära sig om industri och upplevelse som att se på teknik och teknik för att attrahera inspiration vid industri genom lustfyllt nya målgrupper och öka digitaliseringsm lärande. mångfalden. ässan för 300 elever från TC

20 Stenungsund. VR-upplevelsen användes även vid årskurs 8- dagar för 400 elever. I upplevelsen får eleverna pröva på CAD, svets, CNC och automation i en virtuell miljö Ett flertal gymnasiearbete n genomförs på eller i samverkan med lokala företag På svetsinriktninge n certifierades samtliga elever som tog studenten som internationella svetsare efter prövning genomfört i Lokala företags representanter agerar handledare åt våra elever och elever gör också gymnasiearbeten ute på de lokala företagen samt även i förekommande fall åt kommunen. Att vidga elevernas vyer från lokalt till globaltoch öka elevernas chanser på en konkurrensutsatt arbetsmarknad genom spetskompetenser. B, D, E Visar på företag, som exempelvis Hogia, som går emot könsnormen. A, B, C, D, E Traditionellt lokalt baserade näringar visar på nya möjligheter genom att vidga perspektivet från lokalt till globalt. Årskurs 3 och 4 Årskurs 3 på industritekniska programmets svetsinriktning Teknik- och industritekniska programmets lärararbetslag och lokala företag. Industritekniska programmets lärararbetslag, rektor och lokala företag.

21 samverkan med företag som också höll i en teoretisk förberedande kurs inför den praktiska prövningen Utlands-APL i Sydafrika, inom livsmedelsindus trin, har genomförts för elever på industritekniska programmets processinriktnin g. Att vidga elevernas vyer på arbetsmarknaden från lokalt och regionalt till det globala. A, C, D, E Visar på andra länders arbetsliv och ökar elevernas omvärldskännedom. Årskurs 2 på industritekniska programmets processinriktnin g. Industritekniska programmets lärararbetslag, rektor, internationell samordnare Studie- och yrkesvägledare och lärare samverkar på flera sätt. SYV är ute i klasserna och informerar tidigt om sin roll på skolan, senare om inriktningsval, Att vidga elevernas kunskaper om Studieoch yrkesvägledarens roll och möjligheter att via SYV få kunskap om möjligheter vad gäller vidare studier och arbetsmarknad. B, E SYV är uppdaterad vad gäller könsfördelning inom olika branscher och deltar akrrtivt i diskussionen kring hur enheten skall kunna nå en mångfald studerande Årskurs 1, 2 och 3 Rektor, Studie- och yrkesvägledare och lärare i samverkan i samtliga årskurser på båda programmens samtliga inriktningar.

22 individuella val och vad dessa betyder för högskola och arbetsliv Studie- och yrkesvägledare samt lärare i karaktärsämnen samverkan kring den inriktningsspeci fika informationen inför elevernas val av inriktning på Teknikprogram met inför årskurs 2. Att tidigt inför valet av inriktning få konkreta exempel på vad de olika inriktningarna innehåller samt information om tänkbara utgångar i arbetslivet. B, C, E Innan inriktningsinformationen samtalar samverkansföretagen med eleverna kring vikten av mångfald på arbetsplatserna. Årskurs 1 på Teknikprogram met Studie- och yrkesvägledare, rektor, Teknik programmets lärararbetslag samt de lokala samverkansföretag en. Samverkan med Chalmers tekniska högskola och Högskolan Väst i både årskurs 2 och 3. Besök har genomförts både på Högskolan västs Att eleverna skall få ta del av konkreta exempel på vad högskolestudier kan innebära i syfte att eleverna skall kunna göra informerade val. A, D, E Årskurs 3 på Teknikprogram met Teknikprogrammet s lärararbetslag, Studie- och yrkesvägledare samt rektor.

23 ingenjörsutbildn ingar och på deras sam Chalmers öppna hus. Genom nära samverkan med det lokala näringslivet genomförs lokala TC-råd och programråd för de olika inriktningarna och de lokala företagen kan påverka utbildningens innehåll Att uppdatera utbildningarna så att eleverna får utbildningar som motsvarar arbetslivets krav B, E Lokala TC-rådet har en plan för att attrahera en mångfald av sökande och ett mål att nå exempelvis 30 % tjejer på lokalt Teknikcollege till Alla på enheten måste förhålla sig till detta mål och en lokal handlingsplan har lämnats in till tregionalt TC i Göteborgsregionen för att nå målet. Årskurs 1, 2, 3 och 4 samt grundskolans elever. Studie- och yrkesvägledare, rektor, Lärararbetslagen, Lokalt TC-råd, samverkande företag. Lokala företag medverkar vid öppet hus i samband med gymnasievalet Matematiklärare har representerat programmet vid Att göra närsamhällets företag synligt för elever i alla åldrar. Syftet är att minska glappet mellan högskola och gymnasium samt B, E Lokalt TC-råd har en plan för att attrahera en mångfald av sökande. C I samband med nätverksträffarna studeras resultaten utifrån genussynpunkt Elever från grundskolan som söker till gymnasiet. Elever på grundskolan som söker till gymnasiet och Rektor, Lärararbetslagen, Studie- och yrkesvägledare samt samverkansföretag en. Ämneslagen i Matematik, fysik och kemi i samverkan med

24 Kleindagarna i Stockholm vars syfte är att minska glappet i matematikunder visningen mellan högskolan och gymnasiet och underlätta för eleverna att fullfölja sina studier och yrken. Ma-NO nätverk, nätverksträffar inom kommunen för lärare på grundskolan och gymnasiet, i syfte att minska glappet mellan högstadiet och gymnasiet genomförs. mellan gymnasiet och högstadiet i syfte att öka elevernas möjligheter att kunna fullfölja sina studier. och diskussioner förs kring olika sätt att öka intresset för naturvetenskapliga ämnen. elever på gymnasiet som söker till högskolan grundskolans lärare och högskolan. Studie- och yrkesvägledare är mycket tillgänglig för eleverna både Att eleverna skall kunna göra informerade val av kurser, inriktningar och vägval A, E Årskurs 1, 2 och 3. Studie- och yrkesvägledare, och rektor i samverkan med lärararbetslagen.

25 vad gäller individuella samtal med eleverna och klassvis i samband med specifika datum för val av kurser, inriktningar och i årskurs 3 inför val till högskolan. inför ett framtida yrkesliv. En tydlig plan Att eleverna får en A, B, D, E Visar på företag där Årskurs 1, 2, 3 Teknik- och finns för alla insikt i arbetslivets yrkeskategorier går emot och 4. industritekniska fyra åren kring villkor och ökar könsnormen. Nio programmens information förståelsen för samverkansföretag lärararbetslag i kring utbildningarnas krav, föreläser under en samråd med rektor inriktningsval, halvdag kring vikten av och de lokala gästföreläsninga medvetenhet kring samverkansföretag r i samverkan mångfald för att kunna en samt med kommun, bli anställningsbar. representanter för näringsliv och Kvinnliga gästföreläsare högskolan. fackliga som exempelvis IF företrädare och Metalls Marie Nilsson de olika som exempel för elever i aktiviteterna traditionellt redovisas i mansdominerade yrken. årliga läsårsberättelser. En tydlig plan

26 finns för hur studiebesök genomförs på samverkansföret ag för industrirelevant a program. Genom Attrahera en mångfald A, B, C, D, E I exempelvis Årskurs 1, 2 och Rektor, Teknikdeltagande i av sökande till Teknikcollege 3 på Teknik- och Teknikcollege industrirelevanta handledarutbildning 2.0 och industritekniska aktiviteter inom program (Digitaliserad APL) ingår industritekniska programmens ramen för SKM hur handledare skall programmet lärarlag, Studie- (status, kvalitet agera för mångfald och och yrkesvägledare och matchning) inkludering i arbetslivet samt de lokala genomförs en företagen. rad aktiviteter för att säkerställa att utbildningarna är uppdaterade i linje med arbetslivets krav. Det finns en stor bredd av arbetsuppgifter och karriärmöjlighet er inom industrin som ungdomar ofta inte känner till.

27 Genom digitaliseringspr ojektet diskuteras i många olika ämnen digitaliseringens konsekvenser för olika yrken och vad detta ställer för krav på exempelvis vidareutbildning. Studie- och yrkesvägledning en redogör för arbetsförmedlin gens årliga rapporter kring utbud och efterfrågan på arbetsmarknade n. Att vidga elevernas kännedom om det framtida arbetslivets krav på exempelvis vidareutbildning. A, B, C, D, E I digitaliseringsprojektet diskuteras genusaspekter på exempelvis ett alltmer robotiserat arbetsliv och på förändringar av arbetsmarknadens utbud. Årskurs 1, 2, 3 och 4 Rektor, Teknikoch industritekniska programmens lärarlag samt de lokala samverkansföretag en. Alumni. Tidigare elever som arbetar på olika företag tas in som gästföreläsare. Elever i årskurs Att genom inbjudna elever visa exempel på hur det kommande arbetslivet kan se ut. A, B, E Eleverna berättar om företagets policy för mångfald och inkludering. Årskurs 2 och 3. Teknikprogrammet s lärararbetslag.

28 4 som tidigare genomfört UFföretag används som mentorer och handledare för elever i årskurs 3. 28