Vad är miljöklassning?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vad är miljöklassning?"

Hans Arvidsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Vad är miljöklassning? Klassning/certifiering = en sammanvägning av en byggnads miljöegenskaper Ett systematiskt arbete En förutbestämd metod Kända, transparanta, kriterier Ett sammanfattande betyg på byggnaden (eller området) 1 Många miljöaspekter Få miljöaspekter BEES(US) Green guide to specification (UK) Nordic Swan BVD, Building Product Declaration (S) Passive house German Sustainable SBTool Build. Certificate Environmental load profile, ELP (S) Byggvara Byggdel Byggnad Fastighet Stadsdel Tove Malmqvist, KTH Historik Drygt 20 års historia 1990 BREEAM (BRE) 2005 Miljöbyggnad 2008 Skanska -LEED 2008 NCC -BREEAM 2009 SGBC 2011 SGBC övertar Miljöbyggnad 3 1

sammanfattande betyg på byggnaden (eller området) 1 Många miljöaspekter Få miljöaspekter BEES(US) Green guide to specification (UK) Nordic Swan BVD, Building Product

2 Varför miljöklassa? Hållbara byggnader Lägre driftskostnader Mindre risk för dålig innemiljö Mindre risk för framtida saneringar Mindre miljöbelastning Systemen är också Kvalitetssäkring Utvecklingsdrivande och ger Möjlighet att profilera sig på miljöområdet. Attraktivare byggnader! Högre fastighetsvärden! 4 Vilka system finns? I Sverige finns tre certifieringssystem av betydelse Miljöbyggnad (SE) BREEAM (GB) LEED (USA) Dessutom finns EU-systemet GreenBuilding för (enbart) energicertifiering. Internationellt finns det ett hundratal olika system. 5 Systemens kravnivåer Outstanding Platinum Excellent Guld Silver Gold Silver Very Good Good BBR Brons Certified Pass Boverkets Byggregler Miljöbyggnad LEED BREEAM 6 2

Utvecklingsdrivande och ger Möjlighet att profilera sig på miljöområdet. Attraktivare byggnader! Högre fastighetsvärden! 4 Vilka system finns?

3 Aspekt/System Green Building Miljöbyggnad Passivhus, Svanen BREEAM LEED Passivhus, Feby IGPH Andra- eller tredjepartscertifiering? Tredjepart Tredjepart Tredjepart Tredjepart Tredjepart Andrapart Andrapart Energi X X X X X X X Material X X X X (X) (X) Innemiljö X X X X X X Vatten X X X Förvaltning X X X Byggavfall X X X Infrastruktur/kommunikation X X Ekologi och val av plats X X Föroreningar X X Process och innovation X X Transporter, byggskede (BP), bruksskede X -BP X -BP, BR (BR) Avfall (bruksskede) X X Uppföljning, brukarenkät X X X X X X X 7 LEED/BREEAM Väsentliga skillnader mot Miljöbyggnad Tar upp fler kontrollpunkter (50 /15) Tar upp transporter, mark och ekologi, vatten, föroreningar med mera Belönar innovativa lösningar Poängsystem. Varje delområde har ett maximalt antal poäng. Antalet poäng avgör betyget. 8 Uppbyggnad Miljöbyggnad 9 3

Infrastruktur/kommunikation X X Ekologi och val av plats X X Föroreningar X X Process och innovation X X Transporter, byggskede (BP), bruksskede X -BP X -BP, BR (BR) Avfall (bruksskede) X X

4 Sammanvägningsprinciper Från indikator till aspekt Från aspekt till område Från område till byggnad Lägsta indikatorbetyget ger aspektbetyget Lägsta aspektbetyg ger områdesbetyget såvida inte minst hälften av betygen är högre. Då blir områdesbetyget närmsta betyg över det lägsta aspektbetyget Lägsta områdesbetyg ger byggnadsbetyget 10 Erfarenheter Introducera miljöfrågorna i ett tidigt skede Mål och ambition redan i förstudien Ta höjd för miljöfrågorna resurser/budget Efterfråga referenser och erfarenhet från tidigare projekt Specificera miljöfrågorna redan i förfrågningsunderlaget Projektspecifika miljöplaner för projektering och produktion Hur ska verifiering och kontroll gå till Utbildning för konsulter och entreprenörer Låt inte K och E göra som de brukar göra Knyt kraven till befintliga normer och riktlinjer 11 Processen Förstudie Projektering Upphandling Entreprenad Förvaltning Vision Förankring Förutsättningar Målsättning Miljöambition Referenser från tidigare uppdrag Utbildning, information och förankring tidigt i proj.gruppen Genomgång av krav och kriterier Resurser: - Miljösakkunnig/ samordnare - Fuktsakkunnig Bevaka ändringar Föranmälan SGBC Ge miljökraven rätt status (AF + AFbilaga, miljöplan etc) Ange vad som ska levereras i form av handlingar Var tydlig med hur kraven ska verifieras Referenser från tidigare projekt Ställ krav på rätt bemanning - Miljösamordnare - Fuktsäkerhetsansvarig Utbildning, information och förankring tidigt, för alla entrepr. Miljö-och fuktronder Tät dialog med miljöoch fuktsamordnare Bevaka ändringar på byggmöten. Miljökraven, handlingar etc omfattas av besiktningen Utbildning och information till: Driftpersonal Förvaltare Brukare Drift och UH Uppföljning av media Uppföljande mätingar Enkäter 12 4

Då blir områdesbetyget närmsta betyg över det lägsta aspektbetyget Lägsta områdesbetyg ger byggnadsbetyget 10 Erfarenheter Introducera miljöfrågorna i ett tidigt skede Mål och ambition redan i

Framtiden Alla projekt följer miljöklassningssystemet Miljöbyggnad Nybyggnad och omfattande ombyggnad klassas Vald klass bestäms av projektets förutsättningar Oavsett vilken klass byggnaden uppnår

5 Framtiden Alla projekt följer miljöklassningssystemet Miljöbyggnad Nybyggnad och omfattande ombyggnad klassas Vald klass bestäms av projektets förutsättningar Oavsett vilken klass byggnaden uppnår siktar Higab så högt som möjligt på varje indikator 13 Utmaningen Nyproduktionen uppgår till 0,5 1 % per år Omsättningstiden för byggnadsbeståndet år Miljöcertifieringen en fråga bara för nyproduktionen? Den verkliga utmaningen är att certifiera det befintliga beståndet! 14 Miljöstatusmetoden 60 parametrar studeras Innemiljö (35) Utemiljö (5) Energi (7) Naturresurser (25) Kv Byggnaden Målros Termiskt klimat Städbarhet Inomhusmiljö Elektriska och magnetiska fält Fukt Legionella Dagsläge Mål 0 Radon Ljud Luft Ljus 15 5

Miljöcertifieringen en fråga bara för nyproduktionen? Den verkliga utmaningen är att certifiera det befintliga beståndet!

6 Den fula ankungen 16 Dragarbrunn 18: 9, Uppsala 17 Dragarbrunn 18: 9 Byggår: 1978, Fastighetstyp: Stora affärslokaler Kontor och fyra lägenheter Fyravåningshus, överbyggd gård. Byggkonstruktion: Betongstomme/utfackningsväggar. Uthyrdarea: 6500kvm (BOA + LOA) + garage Uppvärmd area: 7177 kvm, A temp Uppvärmning: Fjärrvärme Kyla: Fjärrkyla Köpt energi: 67 kwh/kvm, A temp (2012) 18 6

Byggkonstruktion: Betongstomme/utfackningsväggar.

19 20 Energi 1600 Fjv (MWh/år) 1400 1200 1000 800 Fjv (MWh/år) 600 400 200 0

7 19 20 Energi 1600 Fjv (MWh/år) Fjv (MWh/år)

8 Integrera med Miljöstatus Så här blir miljöstatusbesiktningen ett underlag i miljöklassningen! Statusinventering Utvärdering Miljöförbättringar i byggnad Inventering enligt Miljöstatusmetoden Alternativt en uppdatering av befintlig Miljöstatusinventering Miljöstatusrapport Åtgärdsförslag Testklassning med det nya webbverktyget Förslag till åtgärder för att eventuellt höja miljöklass Underlag för certifiering Certifiering - SGBC Uppföljning Indataformulär Miljöstatusrapport Bilagor Granskning Utfärdande av certifikat och dekal Certifikatet gäller i 10 år Ingen verifiering behöver göras under denna period 22 Framgångsfaktorer 1. Engagemang hans eget, teamets och företagsledningen 2. Bra stödsystem, såsom Miljöstatusmetoden, för miljöarbetet 3. Tydliga lönsamhetskrav och noggrann lönsamhetskalkylering Hjälten från Dragarbrunn - Erik Aronsson 23 Miljöbyggnad Guld OBS! Kraven definieras av sämsta rummet Det är mycket svårt att i efterhand anpassa en byggnad Projektet måste uppnå höga miljöprestanda beträffande i stort sett alla aspekter Svårt att även tillgodose arkitektoniska och upplevelsemässiga krav De olika kraven är inte avstämda sinsemellan Dagsljuskravet leder till höga inomhustemperaturer Det är svårt att räkna hem energikraven 24 8

Testklassning med det nya webbverktyget Förslag till åtgärder för att eventuellt höja miljöklass Underlag för certifiering Certifiering - SGBC Uppföljning Indataformulär Miljöstatusrapport Bilagor

9 Rapportens slutsatser Certifiering är ett kraftfullt verktyg att uppnå hållbara byggnader Miljöbyggnad är det mest använda systemet i Sverige Miljöbyggnad fungerar bra för offentliga fastighetsföretag Miljöbyggnad kommer under överskådlig tid att vara det dominerande systemet för offentliga fastighetsföretag Hanteras av Sweden Green Building Council 25 Gör så här! Formulera mål för arbetet! Guld, silver eller brons? Testa på ett pilotprojekt! Välj ett lagom stort nybyggnadsprojekt! Utvärdera! Uppnåddes målen? Var ambitionsnivån rimlig? Välj system och ambitionsnivå! Integrera certifieringen med förvaltningen! Engagera brukarna! 26 Slutresultat En väl genomförd certifiering leder till Bra, hållbara byggnader Högre fastighetsvärden Nöjd företagsledning/politiker Nöjd personal Nöjda brukare, och i slutändan Nöjda ägare/skattebetalare! Beslutet att miljöcertifiera är början på en lång resa 27 9

Formulera mål för arbetet! Guld, silver eller brons? Testa på ett pilotprojekt! Välj ett lagom stort nybyggnadsprojekt! Utvärdera! Uppnåddes målen? Var ambitionsnivån rimlig?

Relevanta dokument

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft Stor miljöpåverkan Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen 1 000 miljoner ton vatten 8 000 miljarder m 3 luft 15 % av växthusgaserna 15 % av avfallet Påverkan på