med att tillgängliggöra e-böcker via LIBRIS

Transkript

1 Försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker via LIBRIS Slutrapport Kungl. biblioteket Gunnel Stjernvall

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Introduktion 3 Sammanfattning 4 Omvärldsanalys 4 Uppdragsanalys 5 Bakgrund och utgångspunkt 6 Genomförande 7 Teknik 8 Resultat/Utvärdering 9 Målgruppen, testbiblioteken 10 Efter uppdraget och framtidsplan 10 Sammanfattningsvis 11 Kommunikation 11 Arbetsgrupper 11 Metod 12 Litteraturförteckning

3 Introduktion Detta är återrapporteringen till Kulturdepartementet i den försöksverksamhet KB erhöll uppdrag och medel för i oktober Regeringen har gett Kungl. biblioteket (KB) i uppdrag att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen LIBRIS1. Enligt uppdraget ska KB vidareutveckla LIBRIS för enklare tillgång till e-böcker. I uppdraget ingår att säkerställa att upphovsrättsligt fri e-litteratur finns tillgänglig via LIBRIS för förmedling via det allmänna biblioteksväsendet. I uppdraget ingår att se till att upphovsrättsligt fri e-litteratur ska finnas tillgänglig via LIBRIS för förmedling via det allmänna biblioteksväsendet. 3 3

4 Uppdraget kan även lägga grunden för olika externa distributörer att kunna tillhandahålla e-litteratur denna väg. Detta för att regeringen vill att folkbiblioteken i ökad utsträckning ska kunna tillhandahålla e-böcker. Vid genomförandet av uppdraget har KB valt att helt fokusera på den fritt tillgängliga e-litteraturen. Detta för att visa på ett helt flöde av e-böcker, från distributörer, via LIBRIS och till biblioteken. Uppdraget är i sin helhet tekniskt i sin inriktning. I ett scenario där fokus även hade getts den skyddade litteraturen skulle en betydande del av arbetat behövt handla om att säkerställa tillstånd för att ta med viss litteratur för test, samt inkludera tester av delvis annat slag. Med denna insikt har KB gjort valet att fokusera på med den fria e-litteraturen. Sammanfattning KB har fått i uppdrag av regeringen att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker via LIBRIS till det allmänna biblioteksväsendet. För att inom givna ramar och tidspann testa uppdragets innehåll och avsikt hela vägen har vi arbetat med den fritt tillgängliga e-litteraturen. Testmaterialet har bestått av e-böcker från Litteraturbanken, Stockholms universitetsbibliotek och KB. Som metodik har UX (User experience) använts, med start i framtagning av måldokument för tjänsten. Därefter har en processkarta skapats för att visa ett e-boksflöde från distributör, via LIBRIS samt ut till biblioteken (se bild s.7). Kompetenser som systemutvecklare inom till exempel Java och gränssnitt har efter behov knutits till projektet. Efter utvecklingsfasen har testbiblioteken erhållit länk till projektets testserver samt ett batteri med frågor och testtips samt frågestöd för återkoppling. Delar av dessa resultat finns återrapporterat nedan, tillsammans med förslag på en framtida nationell e-bokstjänst. E-boksmarknaden anpassas och utvecklas oförtrutet, samtidigt som samverkan och nåbarhet blir alltmer internationell. Prototypen vi byggt inom uppdraget har skapats med tanke på framtida samverkan med olika parter inom området. Omvärldsanalys Under kartläggningen har vi tittat på historik, statistik, e-bokslån i Sverige och internationellt. Vi har även följt satsningar som görs på att utveckla plattformar med mera i andra länder. E-boksmarknaden är synnerligen rörlig både när det gäller tekniska lösningar, försäljning och utveckling av låneportaler på nationell nivå i många länder. Det är också värt att notera stora förändringar och relativt lång tid mellan förstudien och det faktiska uppdraget. 4 4

5 Folkbibliotek i Sverige började låna ut e-böcker i början av 2000-talet. E-boksutlåningen under 2013 på svenska folkbibliotek uppgick till 1,5 miljoner lån (av 67 miljoner lån totalt), vilket innebär en ökning med 42% från året innan. E-boksutlåning i Sverige har vuxit under ett drygt decennium, med en riktig boom vid e-boksutgivningen av boken Jag är Zlatan. Elib var länge den enda distributören folkbiblioteken kunde vända sig till för tillgång till nutida och framför allt skönlitterära verk på svenska. För samtliga titlar gällde fast pris och karens. Under 2014 sjösattes Atingo, en distributörssatsning som Publit och Axiell stod för. Atingo införde en service utan karenser och med varierad prissättning. Vissa titlar blir dyra för biblioteken, men kan väljas bort i den urvalsmöjlighet tjänsten erbjuder. Idag har både Elib och Atingo varierad prissättning utan karens. Både tjänsten Atingo och Elib erbjuder idag sina tjänster från egenutvecklade plattformar. Värt att lägga på minnet att även statistikföring och lagring av låntagares persondata sköts av dessa privata intressen. Flera bibliotek har också arbetat fram finansierade satsningar för det lokala upptagningsområdet, som till exempel Malmö och Stockholm. 5 5 I Holland räknar man med att den illegala nedladdningen av e-böcker stod för 90% av den totala e-boksläsningen under 2013, enligt nypublicerade rapport från Civic Agenda EU: A review of public library e-lending models 2. Vilket kan ses som en av orsakerna till satsningen av 18 miljoner på en nationell digital plattform för e-resurser. Inom ramen för plattformen planerar man bland annat att skapa en Hall of Fame för att speciellt lyfta fram äldre holländsk litteratur i e-version. Ur samma rapport, som jämför folkbibliotekens e-bokslånemodeller i 14 länder, talar man i förordet om två vägar för framtiden. Den ena anser man vara lagstiftning beträffande rätten att få låna e-böcker och den andra är behovet av samarbete med förlagssidan för att tillsammans arbeta fram e-bokslånemodeller. Enligt rapportens statistikdel tycks Sverige ha högsta pris per e-bokslån (2013). Uppdragsanalys Vårt uppdrag går ut på att bygga en central infrastruktur för att förmedla e-böcker till biblioteken. Vi ska inleda en försöksverksamhet och skapa en prototyp. Vi tror att KB:s roll skulle kunna vara att se till att tillgången till e-böcker kan säkras över tid och vi vill börja med att se till att titlar som inte har upphovsrättsliga begränsningar kan förmedlas direkt till biblioteken. På så sätt kan vi börja med en mindre datamängd och implementera ett system som vi sedan testar och fortsätter att

6 utveckla genom att successivt öka mängden distributörer och tillgängliga titlar över tid i flera utvecklingsiterationer. Det gör också att vi kan få med oss bibliotek att testa med redan från början av utvecklingsarbetet. Vi implementerar ett avgränsat, fungerande flöde, vilket gör det möjligt för oss att utvärdera för att sedan ta med oss lärdomar och avgöra fortsatt inriktning. Sammanfattningsvis ser vi att det finns en tidsaspekt för den nationella infrastrukturen för e-böcker där den första fasen går ut på att påbörja arbetet med en central plattform och inkludera en datamängd som i första hand utgörs av fria titlar (detta uppdrag) och en fas där det blir möjligt att realisera en central lösning med flera involverade distributörer och som även inkluderar utlåning av titlar med varierande rättighets-mässiga begränsningar. Huruvida den lösningen blir ett uppdrag för KB, om det blir ett samarbete med, eller utveckling av någon av de befintliga kommersiella plattformarna, återstår att se. Uppdragets andra del talar om förmedling av den upphovsrättsligt skyddade e-litteraturen via LIBRIS till biblioteken. I utvecklingen av en sådan tjänst blir det både naturligt och nödvändigt med samarbete och överenskommelser. Utöver samarbete kring tekniska val behövs även lösningar kring statistikföring och betalfunktioner. 6 6 I modellen där biblioteken står för utlåningen behövs en service som för ut beståndsposter till lokala kataloger, och därmed avtal med såväl förlag som distributörer. Uppdragsanalysen är kontinuerligt avstämd med uppdragsgivaren. Bakgrund och utgångspunkt I bakgrunden till uppdraget nämns propositionen Läsa för livet (prop 2013/14:3) 3, Litteraturutredningen3 mm. Utgångspunkten för uppdraget finner vi i Förstudie: Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek 4. Förstudien gjordes vid KB och har i sin tur föregåtts av KB-rapporter som När kommer Boomen - En kartläggning av e-boken i Sverige ur ett biblioteksperspektiv 5. Propositionen Läsa för livet föreslår nationella mål för litteratur- och läsfrämjande. Litteraturutredningens analys visar att det framför allt behövs kraftfulla åtgärder för att förbättra ungas läsförståelse och öka lusten att läsa. I detta samband föreslås satsningar som läslyftet och att biblioteken ska kunna hantera litteratur i elektroniskt format i större utsträckning. I När kommer Boomen talas det om att det ännu saknas en struktur för e-bokshanteringen och även om behovet av affärsmodeller och läsverktyg. Den förstudie som utgör

7 Processkarta till e-boksflöde, bild Katarina Stempel utgångspunkt för e-boksprojektet förordar ett sammanhållet nationellt system för e-boksdistribution för biblioteken. Parallellt med e-boksuppdraget har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, fått i uppdrag att förhandla om licenser för folkbiblioteken på nationellt plan. SKL:s uppdrag fortlöper, medan KB:s uppdrag nu upphör. Det allmänna biblioteksväsendet har höga förväntningar på att KB ska få fortsatt förtroende om en långsiktig e-bokshantering. Det vore ytterst betydelsefullt om den även fortsatt kan ske parallellt med SKL:s arbete med licensfrågorna. Genomförande I genomförandet av uppdraget, med känd tidplan och medelstilldelning, har vi valt att fokusera på fria titlar 7 7 samt ett begränsat antal distributörer och böcker. Det utvecklingsarbete som genomförts har en arkitektur som består av tre delar: en integrationsapplikation/data-lager, ett api-lager och ett front-/webbapplikationslager. Det här kan vara början på ett centralt index där det blir möjligt att söka i fulltext bland alla fria titlar, samt i en förlängning även skyddade titlar. Ett antal testbibliotek har fått prova och kommentera prototypen. I processkartan ovan ser vi flödet för e-boksprojektet på övergripande nivå. Flödet från vänster, med distributörer och e-boksposter in i LIBRIS-systemen i mitten, och till höger gränssnitt och e-boksflöde ut till biblioteken. Vi ser ett möjligt framtidsscenario i en samlad ingång (längst upp till höger).

8 Foto: Gunnel Stjernvall Teknik En e-bok av en nyutgiven bok skapas som regel i samband med produktion. En e-bok skapad i efterhand görs från en pappersförlaga och digitaliseras enligt viss teknik. I båda fallen blir slutprodukten en e-bok enligt standarden epub3, epub eller pdf. Den idag vanligaste standarden i produktionsledet är epub3, medan flertalet e-böcker som finns på marknaden ännu är i det äldre epub-formatet. När katalogposter och metadata skapas till dessa böcker kan de via distributörslänkar osv också nå biblioteken, bibliotekens kataloger, sökformulär och slutligen läsaren. Utvecklingen som vi arbetat med inom ramen för det aktuella uppdraget har bestått av flera delar. Vi har läst in och exponerat e-böcker, vilket innebär att vi har gjort materialet åtkomligt för andra system via API:er (maskinläsbara gränssnitt). Vi har även läst in metadata och beskrivningar för sökning och länkar till fulltexterna i en testserver. Utvecklingsmiljön har bestått av LIBRIS XL och en testserver. Vi har läst in metadata och e-boksfiler från leverantörerna, extraherat fulltexterna ur e-boksfilerna och 8 8

9 hämtat metadataposter för motsvarande pappersbok från LIBRIS XL (då e-bokspost inte varit tillgänglig för samtliga titlar). Metadataposterna från LIBRIS XL har berikats med e-boksdata, som fulltexter, länkar till e-bokfilerna på testservern, respektive filstorlek samt leverantör. Därefter har de indexerats i Elasticsearch, en sökmotor med kraftfulla verktyg för analys av data. Ovanpå Elasticsearch-indexet har vi dels byggt ett grafiskt gränssnitt i huvudsak baserat på javascript, dels ett maskinläsbart gränssnitt (API). Det grafiska gränssnittet består av en enkel sökruta, som leder till en träfflista med titlar, textutdrag, bokomslag, samt länkar för direkt läsning av e-boken, alternativt nedladdning av tillgängliga filformat. API:et har stöd för fritextsökning, sökning direkt mot titel, eller författare, liksom möjlighet att ta ut samtliga indexerade poster. Träfflistan består av fullständiga bibliografiska poster i JSON-LD (använt för att exponera länkad data i JSON-format), vilka kan laddas ner och integreras i ett lokalt system. Alternativt kan användaren bygga ett grafiskt gränssnitt direkt mot API:et, varvid sökfrågorna ställs till det befintliga indexet på LIBRIS testserver, och träfflistan från testservern exponeras i gränssnittet. Likaså kan e-bokfilerna med hjälp av 9 9 länkarna i respektive post, antingen laddas ner till ett lokalt system, eller tillgängliggöras direkt via LIBRIS testserver. Resultat/Utvärdering Återkoppling, resultat och tester har varit positiva under året och visar på möjligheter att integrera olika aktörer och medieleverantörer i systemet. LIBRIS-systemen skulle därmed kunna utgöra grunden till den tekniska infrastruktur som behövs för en nationell långsiktig lösning. Fokus under utvecklingen har legat på bakomliggande flöden snarare än gränssnitt. Mot den bakgrunden finns inget att öppet visa upp efter vår slutrapport. Uppdragets resultat visar också på möjligheter att i ett framtida utvecklingsprojekt möjliggöra för externa distributörer att tillhandahålla e- böcker via LIBRIS till biblioteken. Ur resultaten från testbiblioteken kan vi utläsa att de planerade funktionerna fungerat och därmed varit möjliga att testa. Vi har erhållit svar från biblioteken som testat och svaren innehåller såväl positiva reaktioner och resultat, som förslag på förbättringar vid reguljär drift och fortsatt utveckling, samt förväntade och inträffade problem vid själva sökningarna. Ett kalejdoskop av svar inom klart förväntade ramar. Men bibliotekens svar visar också på en stor förväntan i frågan.

10 Målgruppen, testbiblioteken Enligt uppdragstexten är de allmänna biblioteken målgruppen för försöksverksamheten, och då särskilt folkbiblioteken. Under hela uppdragstiden har kontakter hållits med målgruppen, med bland annat presentationer och kommunikation vid möten, sammankomster och flera konferenser. Information har också spridits via webb och blogg. Under själva utvecklings- och testfas har ett antal testbibliotek ställt upp för att titta mer ingående på utvecklingsverksamheten och testat gränssnitt och överföring av e-boksposter samt hela e-böcker. Testresultaten är även ett stöd för att avgöra fortsatt riktning. Efter uppdraget och framtidsplan Förväntan från biblioteken och omvärlden har långt överskridit vad uppdraget har gett oss i uppgift. Signalerna från bibliotekssverige har rört sig mellan ytterligheter. Från en tro att vi nu löser hela problematiken till stor förvåning över att försöksverksamheten har ett avslut. KB anser att det är av största vikt att även e-böcker kan tillgängliggöras via LIBRIS med ett hållbart och långsiktigt ansvar. Resultaten efter försöksverksamheten visar att det är möjligt att LIBRIS-systemen blir lagringsplats för e-böcker. Dock inte enbart en lagringsplats utan framför allt en nationell e-bokstjänst, främst för att nå folkbiblioteken med e-böcker. Ett uppdrag i den riktningen skulle ge e-böckerna en långsiktig och hållbar teknik och erbjuda större möjligheter för folkbiblioteken att spela sin viktiga roll för demokratin. Integrationen med det nationella katalogsystemet LIBRIS skulle ge e-böcker en stor chans att nå ut. Och det finns ett stort behov att nå ut med e-böcker på hållbar och nationell basis. I en framtida satsning kan det även finnas möjlighet för läsare att låna direkt i LIBRIS. En sådan utveckling skulle vara extra välkommen för de mindre biblioteken, som av brist på egna utvecklingsmedel annars är hänvisade till kommersiella alternativ. I en framtida utvecklingsfas ser KB flera samverkanspartner av stor vikt då uppdraget behöver täcka flertalet biblioteksgrupper och samhällsgrupper. Ett ytterligare scenario för framtiden vad gäller den skyddade e-litteraturen kan vara en gemensam nationell e-bokstjänst. En tjänst där alla förlags e-böcker finns sökbara och där utlån sker direkt via ett nationellt lånekort. Vilken av modellerna som än kommer att implementeras behövs en 10 10

11 nationell plattform för att säkerställa tekniken och stödja flödet till biblioteken. Biblioteken är inte hjälpta av två, tre eller fler av varandra oberoende flöden. Tillgänglighetsaspekten är också viktig. Sammanfattningsvis KB har kompetens och möjligheten att utveckla och fungera som det nationella navet i e-boksutlåning i det allmänna biblioteksväsendet. KB vill starta ett utökat samarbete och samverkan med förlag och distributörer för att tillsammans uppnå bästa möjliga resultat. KB har stora möjligheter att för framtiden förändra lånebilden både beträffande rätten att låna e-böcker, rätten att fjärrlåna även i e-bokstider, och detta i en samlad hållbar nationell tjänst. Resultatet med en nationell plattform för e-bokslån behöver vara långsiktigt hållbar. Kommunikation Under uppdraget har vi haft fortlöpande kommunikation med kontakter som distributörer och bibliotek inom e-bokssektorn. Under uppdragets gång har e-boksdistributörer dels startat upp ny verksamhet och dels förändrat verksamhet som Försöksverksamheten har genomförts med en framför allt teknisk grupp bestående av projektledare, samordnare, systemutvecklare, UX-are och gränssnittsutvecklare. Systemutvecklarna har främst bidragit med kompetens inom Java och integration, och inom dataanalys/ API vänder sig till folkbiblioteken. KB har upplevt att folkbiblioteken såväl som andra samtalspartners har en positiv syn på att e-boksflödet ska ske på nationell basis och via KB och LIBRIS. Under projekttiden har KB träffat representanter för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kontinuerligt. SKL har under 2014 arbetat fram en överenskommelse med förlaget Natur och Kultur. En överenskommelse som innebär att förlaget erbjuder e-böcker till folkbiblioteken utan karens och för en varierad prislista. KB och SKL har arbetat samtidigt och parallellt med e-boksfrågan under tiden för försöksverksamheten. I all kommunikation, alla de utredningar, artiklar etc, i e-boksuppdraget har vi fått mycket och intresserad återkoppling och många frågor. En ständigt populär och påpassad fråga där samtliga kontakter uttryckt höga förväntningar och vittnat om stora behov. Arbetsgrupper

12 Till projektet har även en intern styrgrupp utsetts som fungerat som stöd och ledning under arbetets gång. I denna har följande personer ingått: Anna Berggren, Maria Kadesjö, Göran Konstenius, Johanna Olander, Katarina Stempel, Gunnel Stjernvall (samordnare) samt Miriam Säfström, Lisa Winberg, samtliga KB. Målet var att arbeta med epub3 för att från början säkerställa god kvalitet och åtkomst. De fria e-boksposter vi fått tillgång till under projektet har dock enbart funnits tillgängliga i epub eller pdf. Erfarenheten av att arbeta med fler format har dock berikat uppdraget som helhet. Bland våra testbibliotek hittar vi folkbiblioteken i Göteborg, Malmö, Mjölby, Norrköping, Stockholm och Umeå. KB har under uppdraget tillsammans med representanter för bibliotek, förlag och distributörer börjat skapa nätverk och goda relationer när det gäller e-boksfrågan i stort samt KB:s roll i sammanhanget, som till exempelen nationell e-bokslånetjänst. Metod Vid KB används UX (User Experience) som metod vid allt utvecklingsarbete. Det innebär att utgångspunkten alltid är användaren i alla utvecklingsprojekt. Bibliotekens användare kan vara såväl låntagare som besökare. Allra först skapades en fokuskarta med målgruppsanalys och en effektkarta under workshops. Efter detta övergick vårt utvecklingsarbete till att fokusera på vad biblioteken behöver för att kunna använda e-bokstjänsten via LIBRIS

13 Litteraturförteckning och länkar 1. Uppdrag till Kungl. biblioteket att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker, från Kulturdepartementet. 2. A review of public library e-lending models, December By Dan Mount, head of policy & public affairs, civic agenda EU. bestanden/rapporten-public-library-e-lending-models.pdf 3. Läsa för livet, prop. 2013/14:3 d/16860/a/ SOU 2012:65, Litteraturutredningen, läsandets kultur 5. Förstudien, sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek forstudie_sammanhallet_system.pdf 6. När kommer boomen, En kartläggning av e-boken i Sverige ur ett biblioteksperspektiv, Kungl. biblioteket Produktion: Kungl. biblioteket februari 2015 Dnr 244-KB