Att designa en informativ och interaktiv dataapplikation om dagens energisamhälle som riktas till gymnasister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att designa en informativ och interaktiv dataapplikation om dagens energisamhälle som riktas till gymnasister"

Transkript

1 Att designa en informativ och interaktiv dataapplikation om dagens energisamhälle som riktas till gymnasister David Ziobro Examensarbete i Datavetenskap, 20 poäng Handledare på Umeå universitet: Jan-Erik Moström Handledare på Fortum: Mats B Andersson UMEÅ UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR DATAVETENSKAP UMEÅ SVERIGE

2 2

3 Sammanfattning I denna rapport beskrivs utvecklingen av en interaktiv dataapplikation om dagens energisamhälle med inriktning mot lärande. Rapporten är ett resultat av ett examensarbete som gjorts i samverkan mellan Umeå universitet och Fortum som är en av Sveriges ledande el -producenter och leverantörer. Projektbakgrunden i detta arbete baseras på ett av Fortums koncept som heter "Energisnackis". Konceptet inkluderar en interaktiv dataapplikation som skall informera och engagera gymnasister om dagens energisituation. Först beskrivs bl.a. en förstudie som underlag för själva utvecklingsprocessen och vidare redovisas tillvägagångssätt och resultat från utförda intervjuer, utvärderingar och prototyp-implementationer. Avslutningsvis summeras de olika delmomenten till en färdig high-fidelity prototyp. I rapportens avslutningsdel redovisas reflektioner på det utförda arbetet och möjliga framtida kompletteringar till dataapplikationen. Abstract In this master thesis the development of an interactive computer application about today's energy society with focus on learning is described. The thesis is done in cooperation with Umeå University and Fortum that is one of Sweden's leading power producers and distributors. The background for the thesis is based on one of Fortum's concept that is called Energisnackis. The concept includes an interactive computer application that is thought to inform and inspire youngsters about today's energy situation. The result is partly based on a case study that utilized in the developing process. Later the results from the interviews, evaluations and prototype implementations and how these processes were conducted is described. At the end of the thesis the processes are summarized to a final high-fidelity prototype. Reflections about the thesis and further work on the product are presented. 3

4 4

5 Innehållsförteckning RAPPORTENS DISPOSITION... 9 KAPITEL 1 INTRODUKTION INLEDNING PROJEKTFORMULERING Projektbakgrund Mål Problemdefinition Metoder Avgränsningar Utrustning Målgruppen CENTRALA TERMER Människa-dator-interaktion ordlista Energiordlista KAPITEL 2 METODER OCH MODELLER PROCESSMODELL FÖR PROJEKTET ANVÄNDARCENTRERAD INRIKTNING KONCEPTUELL DESIGN Brainstorming INTERAKTIONSDESIGN INFORMATIONSDESIGN GRAFISK DESIGN Fönster hierarki Symboler och ikoner Färger Animationer INTERVJUER Strukturerad intervju Semistrukturerad djupintervju Gruppintervju Intervjustadier PROTOTYPER Low-fidelity High-fidelity UTVÄRDERINGAR Utvärderingstekniker KAPITEL 3 UTFÖRANDE OCH IMPLEMENTATION ENERGI I SAMHÄLLET BRAINSTORMING INTERVJU KISTA GYMNASIUM Inför Intervjun Syfte med intervju Plats Dokumentation Utförandet LOW-FIDELITY UTVECKLING Konceptuella modellen Interaktionsdesign Informationsdesign Grafisk design LOW-FIDELITY UTVÄRDERING MOT GYMNASIEELEVER Förberedelser och syfte Utförande LOW-FIDELITY UTVÄRDERING MOT REFERENSGRUPPEN

6 3.6.1 Utförande och syfte PROTOTYP HIGH-FIDELITY UTVECKLING KAPITEL 4 RESULTAT OCH ANALYS ENERGI I SAMHÄLLET BRAINSTORMING Lämpliga startvyer Strukna startvyer INTERVJURESULTAT KISTA GYMNASIUM LOW-FIDELITY UTVECKLING KONCEPTUELL DESIGN INTERAKTIONSDESIGN INFORMATIONSDESIGN GRAFISK DESIGN LOW-FIDELITY UTVÄRDERING MOT GYMNASIEELEVER LOW-FIDELITY UTVÄRDERING MOT REFERENSGRUPPEN PROTOTYP HIGH-FIDELITY UTVECKLING Programmeringsstruktur...50 KAPITEL 5 REFLEKTION OCH DISKUSSION KAPITEL FRAMTIDA ARBETE SPECIELLA TACK REFERENSER KAPITEL 7 BILAGOR BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

7 Figurer Illustration av projektets arbetsprocess modell. Baserad på Preece, Rogers, Sharp[4] Bilden representerar röda kvadrater med samma färgnyans, om färgen presenterar mot en annan färg kan nyansen uppfattas olika. I denna bild verkar rutorna till höger vara ljusare än de till höger (men egentligen är de exakt likadana.) Bild hämtad från Colorcube [9] Hierarkisk struktur mellan startvy till undervyerna Hierarkisk struktur mellan undervyerna (utan startvy) Markering av den färgade rubrikknappen En skiss som illustrerar framtagningen av interaktionsdesignen för low-fidelity prototypen Figuren visar indelning av grupperings- och illustrationsområden för den grafiska designen Färgmall för dataapplikationen Framtagna skisservyer grundade på den grafiska designen Fortums kraftproduktion år Illustration av hur fjärrvärme systemet fungerar.. 66 Tabeller En översiktlig illustration av olika förnsterstilar. Baserad på Galitz [6] samt Weinschenk [7] En illustration av symbol och ikon. Baserad på NRC- Radioactive symbol [7] och Bookofjoe [8] Energitermer i början av arbetsprocessen Lämpliga termer som bör involveras i applikationen Strukna termer som inte behandlas i applikationen Konceptuell design av applikations upplägget Illustration av applikationsvyer för prototyp Mall för rekommenderade länkar, animationer och symboler m.m. för el-distributionvyn Applikationsvyer av high-fidelity prototypen

8 8

9 Rapportens disposition Nedan ges en kort beskrivning av rapportens disposition. Kapitel och avsnitt är uppbyggda enligt en kronologisk ordning utifrån utvecklingsprocessen. Kapitel 1 ger en beskrivning om exjobbet. Projektbakgrund, mål, avgränsningar och relevanta termer beskrivs. Kapitel 2 ger beskrivning av modeller och tillvägagångssätt använda vid arbetsprocessen. Metoder och teorier som används vid examensarbetet beskrivs. Kapitel 3 beskriver vilka metoder som används under utvecklingsprocessen. Utföranden och implementation av intervjuer, utvärderingar och prototyper m.m. beskrivs. Kapitel 4 redovisar resultat av examensarbetet. Resultaten analyseras och motiveras. Kapitel 5 beskriver kritiska reflektioner på de utförda momenten. Kapitel 6 behandlar tankegångar kring dataapplikationens framtida arbete. 9

10 10

11 Kapitel 1 Introduktion I detta kapitel ges en kort inledning av arbetet. Examensarbetets mål, krav, problemspecifikation och avgränsningar presenteras. En lista över centrala begrepp rörande energi och MDI presenteras. 1.1 Inledning Detta examensarbete är gjort vid Umeå universitet på Institutionen för datavetenskap i samverkan med Fortum, ett av Sveriges ledande el- producenter och leverantörer. Målet med examensarbetet är att utveckla en interaktiv dataapplikation som informerar och engagerar gymnasister om dagens energifrågor. Rapporten beskriver arbetsprocessen och förklarar teorier och verktyg som använts för att uppnå målet. Frågor om energi tenderar att hamna allt högre på den samhälleliga agendan. Efterfrågan på energi ökar till följd av en global välståndsökning, men samtidigt riskerar utbudet att sjunka till följd av sinande ändliga resurser t.ex. olja. Det tycks stå klart att vi måste bli smartare i vår användning av energi. Nya och miljövänliga energikällor finns allt mer att tillgå och det finns stora möjligheter för gemene man att påverka sina val av energi och dess förbrukning. Fortum vill lyfta fram dessa tankegångar bland annat genom att utveckla ett koncept som heter "Energisnackis". Konceptet går ut på att öka intresset och förståelsen för Fortums verksamhet och tillsammans med ungdomar diskutera hur man kan verka för en bättre miljö och ett mer hållbart samhälle. Dataapplikationen är en del av Fortums energisnackis-koncept. Min (Daivd Ziobro) och min kollegas (Staffan Larsson) motivation är, att från krav och specifikationer utveckla en grafisk och interaktiv dataapplikation som illustrerar och engagerar gymnasieelever i dagens energisituation. Var kommer elen ifrån, vad är en kilowattimme, och vad är förnyelsebar energi är några aspekter som involveras i programmet för att upplysa målgruppen om det komplexa energiperspektivet. Applikation kommer att användas av Fortum vid mässor och i undervisningssammanhang där applikationen är ett informativt och kommunikativt hjälpmedel. 1.2 Projektformulering Projektbakgrund Produktion och konsumtion av energi påverkar vår miljö och levnadsstandard till en hög grad idag. Under de senaste decennierna har efterfrågan på energi ökat där konsumtionens bieffekter lett till negativa påföljder som bland annat växthuseffekten och issmältningen. För at upplysa och engagera dagens gymnasister om energisituationen har Fortum utvecklat ett energikoncept kallat "Energisnackis". Konceptet ska främja intresset för energifrågor, frågor om hållbar utveckling, energibranschen och Fortums verksamhet. Inom konceptramarna ingår ett delprojekt som är en interaktiv dataapplikation. Det är 11

12 dataapplikationen som är kärnan i detta examensarbete där frågor kring produktion, distribution och konsumtion av energi skall illustreras Mål Målet med detta projekt är att skapa en dataapplikation som engagerar och upplyser gymnasieelever om nutida energi- och miljöfrågor. Med interaktiva medel ska applikationen skapa en djupare upplevelsekänsla och insikt som får informationen att bli mer lättmottaglig. Produktens användningsområden kommer främst vara vid undervisningssammanhang Problemdefinition Projektet omfattar många ämnesområden såsom design, MDI (se förklaring sid 8), programutveckling, kognitionsvetenskap, pedagogik, med mera. Dessa olika ämnesområden utgör en stor utmaning där det först är viktigt att fördjupa sig i problemet och hitta en lämplig arbetsmetod som strukturerar och avgränsar uppgiften. Utmaningarna i detta informationsbaserade projekt är att hitta och förmedla den relevanta informationen på ett inspirerande och pedagogiskt sätt. Samtidigt som pedagogiken är viktig får den inte bli en dominerande faktor över kreativiteten och användbarheten för produkten. Den kanske största utmaningen är att ta sig an ett komplext ämne som målgruppen troligtvis har begränsad kännedom om och skapa en medryckande och intressan informationskälla. En balans mellan design, vilket ofta tillför kreativitet och logiskt tänkande som tillför strikta informationslinjer är viktigt för att uppnå ett lättförståeligt helhetsperspektiv Metoder Genom nära samarbete med den tänkta målgruppen skapades en bro mellan produktutvecklare och användare som är ett viktigt moment inom MDI. Metoder som intervjuer, workshops och användartester användes för att på ett vetenskapligt sätt utveckla en slutgiltig produkt. För att få insikt i möjliga tillvägagångssätt för examensarbetet gjordes en omfattande litteraturstudie. Ytterligare för att skapa en kreativ och lockande produkt hämtades inspiration från tidigare projekt och produkter. Applikationen utvecklades i Macromedia Flash som är ett verktyg ägnat för utveckling av animerade och interaktiva medel Avgränsningar Eftersom informationsutbudet till detta projekt är omfattande kommer det vara en begränsning att antingen skala innehållet eller att utforma det på ett effektivt sätt. Begränsandet till presentationsmediet består av en bärbar dator där ingen extern utrustning ska tillkomma. Det kommer inte att förekomma ljud i applikationen. En annan avgränsning är interaktionen mellan användare och produkten där input och output parametrarna är begränsade som möjliggör/definierar en lägre interaktionsnivå. Applikationen kommer inte att innehålla någon form av artificiell intelligens. Användardeltagandet kommer att begränsas till ett rimligt antal då tiden för projektet inte tillåter alltför många repetitioner av utvärderingar. 12

13 1.2.6 Utrustning Utrustningen kommer främst att bestå av en dator med tillhörande programvara. Den använda programvaran är, Macromedia Flash som är ett program för interaktiv programmering. Det inledande arbetet består av skisser som lätt kan omstruktureras och utvärderas. Under användartesterna kommer intervjuer och prototyper att användas Målgruppen Målgruppen för applikationen är gymnasister i åldern år. 1.3 Centrala termer Människa-dator-interaktion ordlista Nedan förklaras förkortningar och termer som används i rapporten. Begrepp Animation Brainstorming High-fidelity prototyp Förklaring En enkel film som skapar en illusion av rörelse. En idégenereringsmetod som syftar till att fritt hitta nya idéer och/eller lösa verksamhetsproblem på ett kreativt sätt. En prototyp som är snarlik den färdiga produkten. Används ofta för att utvärdera produkten vid slutet av skaparprocessen. Interaktionsdesign Definition som behandlar hur en användare kan interagera med ett gränssnitt för att utföra vissa funktioner. Konceptuell design En metod som genererar en konceptuell (idé) modell av produkten. Konceptet används senare i arbetsprocessen där målgruppens, klientens och designers sammanslagna tankar samlats. Low-fidelity prototyp En enkel prototyp vid ett tidigt stadium i skaparprocessen. Ofta utformad av enkla material för lätt kunna modifieras och utvärderas. MDI Människa-Dator-Interaktion, ett ämnesområde som behandlar teorier för interaktionen mellan människan och datorn. Quick and Dirty En informell utvärderingsmetod där man spontant införskaffar information om en prototyp. 13

14 Återkoppling Erhållen information ofta från utvärderingar som återanvänds för att omdesigna en applikation eller produkt Energiordlista Nedan följer förekommande termer i uppsatsen och en kortfattad förklaring om dess betydelse. Begrepp El-certifikat Förklaring Lagstadgad kostnad som tas ut av elhandelsföretaget för att gynna utbyggnad av elproduktion från miljövänliga källor. Elmarknad Elnätavtal Marknaden för elhandel, där köpare och säljare kommer överens om priserna. I Norden realiserat av NordPool För att få hem el måste du teckna avtal med elnätsföretaget, som står för överföringen av el till ditt hus. Elsäkerhetsavgift En statlig avgift för att finansiera säkerheten i elnätet. El-överföring Energiskatt Fast elpris Höglast kwh Kvotplikt Distributionen (överföringen) av el genom elnätet till hushållet. På fakturan från elnätsföretaget kallas kostnaden för "Elöverföring" En skatt på förbrukad el Fast elpris innebär att priset, i avtalet mellan privatpersonen och elhandelsföretaget, är bundet under en viss period- ofta ett, två eller tre år. Perioder med hög belastning på elnätet, d.v.s. när landets elförbrukning är hög. Kilowattimme, ett mått som används för att mäta hur mycket el använts. En kilowattimme förbrukas t ex när en 40 watts glödlampa lyser i 25 timmar. Staten har bestämt att en viss del av Sveriges elproduktion ska komma från förnyelsebar energi, Denna andel kallas kvotplikt och betalas av alla elkunder i Sverige genom elcertifikatsavgiften. Låglast Perioder med låg belastning på elnätet, dvs. när landets elförbrukning är låg 14

15 Nätområdet Rörligt elpris Geografiskt område där ett elnätsföretag ansvarar för elnätets skötsel och funktion. Rörligt elpris, i avtal mellan privatpersonen och elhandelsföretaget, innebär att priset följer utvecklingen på elmarknaden och förändras utan föregående avisering. 15

16 16

17 Kapitel 2 Metoder och modeller Här beskrivs olika metoder och empiriska teorier. 2.1 Processmodell för projektet För att strukturera arbetet och underlätta arbetsprocessen är det lämpligt att välja en processmodell som är anpassad till projektet. En processmodell är ett tillvägagångssätt med rekommendationer för angripanden av ett arbetsprojekt. Det finns flera olika modeller anpassade efter varierande projekttyper där vattenfallsmodellen [4] är en modell främst framtagen för mjukvaruutveckling. Denna modell är linjär där man hindras att gå till nästa steg förrän det pågående steget är avslutat. Begränsningen i vattenfallsmodellen ger brister i flexibiliteten av projektarbetet och är inte lämpad för examensarbetets ändamål där fokus ligger på användare och inte på programmeringen. En generell modell som inriktar sig främst mot MDI involverar steg som, identifiering av krav, (om)design, utvärdering samt interaktiv version. Figur 2.1.0: Illustration av projektets arbetsprocessmodell. Baserad på Preece, Rogers, Sharp [4]. Denna utvecklingsprocess inriktar sig mot användare där man strävar mot att tillfredsställa deras krav och behov i balans med designers konceptuella modell. En förekommande modell som beskrivs av både Preece, Rogers, Sharp [4] och Löwgren [5] som tillgodoser detta samspel heter användarcentrerad modell där man involverar användare i processmodellen. 2.2 Användarcentrerad inriktning Med användarcentrerad inriktning menas att man i hög grad tar i beaktning vad användarna har för preferenser och mål med produkten. Genom intervjuer och utvärderingar erhålls man underlag för beslutsprocessen i projektets gång. Löwgren [5] nämner relevansen av att förstå 17

18 sin användare och Preece, Rogers, Sharp [4] beskriver tre huvudprinciper som är fördelaktiga att följa för att skapa en god kontakt med användaren: 1. Tidigt fokusera på användaren och dennas uppgift. Detta innebär att man först förstår/identifierar vem användaren är och studerar dennes kognitiva, behavioristiska och kunskapliga uppfattningar av/om ämnet eller produkten. Därefter involveras denne in i designprocessen. 2. Empiriska mätningar. Tidigt i utvecklingen observera och analysera de uttryck som framgår från användare om ämnen eller produkten. Därefter interagera med användaren med simulationer och prototyper samt observera, insamla och analysera den erhållna informationen. 3. Iterativ design. När problem uppträder vid tester och därefter blir analyserade och implementerade i den nya produkten är det rekommenderat att utföra nya tester på den uppdaterade produkten. Detta innebär att designen och utvecklingen är en iterativ process där moment som design, utvärdering, analys, och omdesign upprepas efter tid och behov. 2.3 Konceptuell Design Konceptuell design bygger på att man skapar en tanke eller inre bild av produkten. Denna konceptuella modell ändras ofta allteftersom projektet går framåt och man tar i åtanke användarnas krav och behov. För att det skall vara enklare att dela med sig av modellen och möjliggöra eventuella utvärderingar kan man skissa en bild av produkten/applikationen. Preece [4] och Löwgren [5] beskriver båda low-fidelity prototyper som ofta ingår i utvärderingar av konceptuella modeller, dessa beskrivs närmare i avsnitt Brainstorming Brainstorming [28] är en innovationsmetod för att producera nya idéer och tankegångar för en produkt. Metoden går ut på att medlemmar i en grupp uppmanas att fritt tänka ut idéer och lösningar på en ny produkt, tjänst eller applikation. Metoden kan delas in i tre faser: Fas 1. Fritt tänkande. Vid denna fas uppmanas medlemmarna att komma med så många idéer som möjligt oberoende om hur tokiga dom kan vara. Idéerna skrivs ofta ner på lappar och samlas ihop i en gemensam hög. Ingen kritik får ges till varandras idéer. Fas 2. Vid andra fasen redovisas idéerna för alla medlemmar och de sorteras grov i användbara och ickeanvändbara förslag. Denna fas påbörjas först när fas 1 är avslutad. Här ges måttlig kritik till förslagen. Fas 3. Utvärderings och påbyggnads fasen är den sista fasen vid brainstorming processen. Här väljs de mest lämpliga förslagen ut, kritiseras och utvecklas av gruppen. Idéerna används ofta som startpunkter för den nya produkten eller applikationen. 2.4 Interaktionsdesign Interaktionsdesign är en designprocess som formar och bearbetar interaktionen med och i en applikation. Vid denna process skall frågor såsom, vad kan jag interagera med på denna sida?, var befinner jag mig?, hur kan jag gå vidare? besvaras. En viktig del av interaktionsdesignen är att skapa en adekvat och enkel kommunikationsmetod för att interagera med produkten. Scheiderman [29] beskriver några regler som kan användas som stomme för att skapa en effektiv interaktionsdesign. 18

19 1. Konsekvens. Sträva efter konsekvens där liknande aktioner återfinns i besläktade handlingar. 2. Vana användare. Möjliggör genvägar för vana användare där man erbjuder snabba övergångar med exempelvis kortkommandon. 3. Feedback. För att ge användare återkoppling gentemot handlingarna bör feedback erbjudas. Detta kan ske i form av textmeddelanden, eller ikoner där informationen är tydlig och lättförståelig. 4. Utförande av en handling. Det skall tydligt framgå när en handling är utförd genom informativ feedback. 5. Fel och felhantering. Designa systemet så att allvarliga fel inte kan förekomma. Om fel uppstår upplysa om hur de kan lösas och förhindra allvarliga krascher. 6. Möjliggör ångra alternativ. Skulle det utföras en felaktig handling ska det var enkelt att gå tillbaka till föregående steg. 7. Användaren har initiativet. Systemet bör designas så att det inspirerar användaren att ta initiativ och förmedla känslan att systemet regerar på dennes handlingar. 8. Avbelasta korttidsminnet. Ge valalternativ istället för att tvinga användaren att komma ihåg information från en situation till en annan. 2.5 Informationsdesign Informationsdesign beskriver hur informationen struktureras och förmedlas så att det på effektivast sätt framför sitt budskap. Beslut bör tas om hur informationen ska fördelas över vyerna i applikationen och hur stor mängd som skall representeras på respektive sida. Hänvisning till Staffan Larssons [30] examensrapport görs för att ytterligare påpeka informationsdesignens betydelse i detta arbete. 2.6 Grafisk design Grafisk design omfattar bestämmande av applikationens fysiska utseende där form, färger m.m. förmedlar den konceptuella modellen. Till den grafiska utformningen räknas också textrutor, ikoner, symboler och animationer som lämpligast skapas efter behov. För att uppnå passande grafik-design bör man ta hänsyn till människan perceptionsförmåga, applikationens användningsområde och huvudbudskapet i design-processen. Anpassningen av designen och säkerställandet av val under arbetsprocessen utvärderas fördelaktiges genom användarna och omstruktureras sedan efter deras synpunkter Fönster hierarki Valet av olika fönsterstilar representerar hur man förmedlar information gentemot varandra. Fönsterstilarna möjliggör också grupperingar som är passande element för strukturering av information där Galitz [6], i samtycke med Weinschenk [7] beskriver de tre vanligaste fönsterhierarkierna 19

20 Tegel fönster Överlappande fönster Fallande fönster Fördelar Fönstren dimensioneras och positioneras automatiskt. Fönstren är alltid synliga där information inte kan döljas eller glömmas. Visuellt är utseendet 3D som liknar ett vanligt skrivbord. Stort kontroll för användaren där man kan flytta fönstren, ändra storlek m,m. Mindre press att stänga fönster och komplexiteten kan uppfattas mindre. Inget fönster är någonsin helt dolt. Att ta fram något av fönstren är enkelt. Det är visuellt och presentationsmässigt enkelt. Nackdelar Fönstret kan endast delas in i begränsat antal. Då vissa fönster stängs omordnas resterande vilket kan uppfattas irriterande. Det är mindre kontrollerbart av användare. Operationsmässigt mer komplexa än tegel fönster. Fönster kan lätt gömmas bakom varandra. Informationen kan bli överväldigande om för många fönster öppnas samtidigt. Begränsat manipulations möjlighet där man inte kan dra fram flera fönster bredvid varandra. Kan uppfattas irriterande då man inte kan få struktur på fönstren. Tabell 2.6.1: En översiktlig illustration av olika förnsterstilar. Baserad på Galitz [6] samt Weinschenk [7] Symboler och ikoner Symboler och ikoner är grafiska presentationer av handlingar eller operationer som man kan utföras i applikationen. När man använder ikoner och symboler bör man först ha klart för sig vad deras syfte är. Ikoner utan syfte är bara vilseledande och missvisande. Det kan ofta vara svårt att urskilja betydelsen mellan en ikon och en symbol och Galitz [6] beskriver en ikon som "någonting som ser ut vad det förmedlar" och en symbol som "ett tecken som kan vara helt slumpmässigt i utseende" men som måste läras för att förstå. Symbol som inte förknippas med någonting utan måste läras att den står för radioaktivitet. Ikon som intuitivt representerar en klocka och förhoppningsvis kopplas till en tidsfunktion i programmet. Symbol på radioaktivitet. Bildkälla [7] Ikon av en klocka. Bildkälla [8] Tabell En illustration av symbol och ikon. Baserad på NRC- Radioactive seymbol [7] och Bookofjoe [8]. Ikoner och symboler kan vara effektiva medel i representationer av funktioner och länkar i program om de designas och används på rätt sätt. Vid illustration av den verkliga världen 20

21 genom datorgrafik är symboler och ikoner flitiga verktyg för att förtydliga den värld som man försöker förmedla Färger Färger finns i de flesta dataapplikationer. Färger används för att förstärka de intryck som ska förmedlas, men felaktig användning kan ge motsatt effekt. Weinschenk [8] beskriver användningen av färger samt vilka ändamål och effekter det kan innebära. Om man färglägger någonting med utmärkande färg på skärmen blir det tydligt och uppmärksamhetsdragande vilket kan användas som en lockelse eller indikationsfaktor. Denna effekt får såklart inte överbelastas då indikationsfaktorn försvinner och man förlorar en viktig färgeffekt. Den mänskliga perceptionsförmågan är ett viktigt element vid uppfattningen av färger men blir kanske mest påtaglig vid kombinationer av olika färger. Om två olika färger visas bredvid varandra kan de uppfattas som olika nyanser i förhållande till sitt original, där originalet visas separat. Illusionen visas nedan. Därför är det viktigt att reflektera över vilka färger som passar med varandra. Figur 2.6.3: Bilden representerar röda kvadrater med samma färgnyans, om färgen presenterar mot en annan färg kan nyansen uppfattas olika. I denna bild verkar rutorna till höger vara ljusare än de till höger (men egentligen är de exakt likadana.) Bild hämtad från Colorcube [9]. Någonting som flesta tar för givet är att alla ser och kan urskilja färger, dock är ca nio procent av männen och två procent av kvinnorna i någon form färgblinda eller har svårigheter att urskilja färgnyanser. Färger bör också användas konsekvent där man binder en färg till en betydelse och fortsätter med denna motsvarighet genom applikationen Animationer Enligt tidigare forskning som Galitz [6] beskriver i sin bok är animationer ett sätt att tillföra liv i en annars statisk och stel miljö i datorprogram. Animationer är rörliga effekter som används för att ge återkoppling och för att skapa visuellt intresse. En animation kan inta två former och beskrivs som en statisk och en dynamisk animation enligt Galitz [6]. En statisk animation är när en ikons utseende förblir oförändrad över en tidsperiod och förändras endast när en händelse från applikationen inträffar. Ett exempel skulle kunna vara en brevlåda som är oförändrad tills ett e-post anländer och då öppnas brevlådan. Den andra typen av animation är dynamisk animation. Denna typ är inte en indikator av programmets förändringar utan snarare en indikator av användarens handlingar. En dynamisk animation kan vara en ikon vars läge 21

22 varierar samt representerar genvägar, funktioner eller enbart bidrar till visuellt intresse när en pekare förs över den. Några guidelinjer vid användandet av animation är att användaren inte skall förhindras att utföra aktioner under animationens gång. Animationer bör inte häller endast användas i dekorationssyfte då det kan vara distraherande och irriterande. Använd istället animationer med en underliggande mening och syfte bakom sig. 2.7 Intervjuer Intervjuer är en process som bygger på tvåvägs kommunikation mellan en intervjuledare och den intervjuade i fråga. Det är vanligt att man påstår att en intervju är ett samtal med ett syfte. Eftersom syftet i många fall varierar kan det vara svårt att hitta rätt intervjumetod för att uppnå sitt mål. I vårt fall är projektet en dataapplikation och enligt Magnus Berquist [2] (presentation sida 5) krävs det allt mer kunskap om användaren för att designa verkningsfulla tjänster. Men vilka olika intervjumetoder finns det, vilken är den effektivaste för ditt syfte och hur utföra man dessa? Intervjuer är ett verktyg som används för att skaffa sig kunskap om intervjupersonens värld, så som den upplevs av denne. Metoden ger möjlighet att fånga upp individers reflektioner, värderingar, åsikter, erfarenheter och synsätt om diverse fenomen. Metoden har även nackdelar där det kan uppkomma svårigheter att analysera och tolka resultatet på ett väsentligt sätt. Metoden är tidsödande där själva utförandet oftast går fort medan förberedelsen och resultatanalysen är mer tidskrävande. I vissa fall kan det vara svårt att hitta relevanta intervjupersoner och stämma av en träff som passar för båda partnern. Det stora antalet parametrar som kan variera innan, under och efter en intervju gör det svårt att endast följa en mall i hur tillvägagångssättet för intervjun skall gå till. Därför har olika metoder utvecklats under tidens lopp. De vanligaste intervjumetoderna är: Strukturerad intervju Semistrukturerad djupintervju Gruppintervju enligt Magnus Bergquist [2], och Preece, Rogers, Sharp [4] Strukturerad intervju Denna form av intervjumetod är som det framgår från namnet väldigt strukturerad. Intervjuaren ställer frågor men följer en "frågeenkät" som är skapad i förväg och ställer samma frågor i likadan ordning till respektive person. I frågeenkäten kan det finnas slutna frågor där man ger intervjupersonen svarsalternativ och vanliga frågor som är mer anpassade till sitt syfte. En strukturerad intervju är gynnsam ty den ger hög jämförbarhet mellan intervjuerna. Metoden lämpar sig väldigt väl för statistiska jämförelser och materialet går relativt snabbt att sammanställa. Det stora arbetet ligger innan själva utförandet där ett gediget förarbete krävs för att skapa relevanta frågor. 22

Att designa en informativ, interaktiv dataapplikation om dagens energisamhälle som riktas till gymnasister

Att designa en informativ, interaktiv dataapplikation om dagens energisamhälle som riktas till gymnasister Att designa en informativ, interaktiv dataapplikation om dagens energisamhälle som riktas till gymnasister David Ziobro 2007-01-15 Examensarbete i Datavetenskap, 2*20 poäng Handledare på Umeå universitet:

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.oakley.com/legionofoakley?cm_mmc=ads-_-apparel_goggles-_-prs_sigseries-_-appa Inspiration Koncept

Läs mer

Kommentarer till MDI tentamen 081003

Kommentarer till MDI tentamen 081003 Kommentarer till MDI tentamen 081003 1) I utvärderingssammanhang vill man ofta att de tilltänkta användarna ska finnas med. Nämn tre sätt att ta med användarna och jämför de olika sätten, likheter och

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

"Distributed Watchdog System"

Distributed Watchdog System Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU Inspirationsfasen Förvänta er framgång! Fokusera på problemet, men leta efter möjligheter. Titta på världen, observera och låt dig inspireras. Utforska det som kittlar din nyfikenhet! Ha med så många olika

Läs mer

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Personlig uppsats i kursen Människa-datorinteraktion Magisterprogrammet MDI/ID 2003 11 03 Mattias Ludvigsson it3luma@ituniv.se

Läs mer

Redigeringsteknik och postproduktion

Redigeringsteknik och postproduktion Interaktionsdesign- Process Olika förhållningssätt till designprocessen: Utgångspunkter- perspektiv på design Övergripande processen Detaljerat förfarande- iterativ och konceptuell design Introducera en

Läs mer

Människa-Datorinteraktion

Människa-Datorinteraktion Människa-Datorinteraktion Grundutbildnings-, forskarutbildnings- och forskningsämne som behandlar Gränssnitt och kommunikation människa-dator Kommunikation och samarbete människa-människa via (medierat

Läs mer

tjejit en studie av kvinnors låga deltagande vid Karlstads Universitets IT-utbildningar

tjejit en studie av kvinnors låga deltagande vid Karlstads Universitets IT-utbildningar Datavetenskap Opponenter: Malin Brand, Niklas Johansson Respondenter: Ewelina Helmersson, Mollin Widegren tjejit en studie av kvinnors låga deltagande vid Karlstads Universitets IT-utbildningar Oppositionsrapport,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Användarcentrerad Systemutveckling

Användarcentrerad Systemutveckling Användarcentrerad Systemutveckling Människadatorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/ course/homepage/hci/ ht10 Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper.

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Intro utvärdering

Intro utvärdering Föreläsning 2: Introduktion till varför ska vi utvärdera? FSR: 1, 2, 5 Rogers et al. Kapitel 13 (e/3: 12-13) 2 Översikt Att kunna om Observation, kort repetition Iterativ Det som påverkar Tänkbara syften

Läs mer

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling - Utvärdering Fredag 1 oktober 13-15 F1 Ann Lantz - alz@nada.kth.se Anna Swartling - ast@kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur agerar man, vad händer? Hur används teknik? Beteendevetenskapliga

Läs mer

Från Smart TV till Smartare upplevelse Av: Kim Huber och Connie Huanca

Från Smart TV till Smartare upplevelse Av: Kim Huber och Connie Huanca Från Smart TV till Smartare upplevelse Av: Kim Huber och Connie Huanca System vi undersökte Den system vi valde att undersöka var en av de senaste smart tv som finns i markanden och var nämnd till bästa

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Frågetekniker. Föreläsning 3, Utvärderingstekniker MDI, Lena Palmquist 1. Än en gång: JEdit (Py Kollberg) Loggning. Tolkande dataanalys

Frågetekniker. Föreläsning 3, Utvärderingstekniker MDI, Lena Palmquist 1. Än en gång: JEdit (Py Kollberg) Loggning. Tolkande dataanalys Föreläsning 3, Utvärderingstekniker Än en gång: Frågetekniker Att läsa: Sharp, Helen, Rogers, Yvonne & Preece, Jenny E. (2007) Interaction design. Wiley. Kapitel 13-15. Mål, frågeställningar Teknik Hur

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

Chaos om IT-projekt..

Chaos om IT-projekt.. Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Lämplig extraläsning Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, kapitel: 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Bredvidläsning) Syfte

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives.

Läs mer

Idag. Prototyper och användbarhetsutvärdering. Vad prototyper prototypar. Olika sorters prototyper. Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk

Idag. Prototyper och användbarhetsutvärdering. Vad prototyper prototypar. Olika sorters prototyper. Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk Idag Prototyper och användbarhetsutvärdering Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk Prototyper: en fråga om syfte och mottagare Vad prototyper prototypar Kommunikation Med sig själv för att driva

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Vad påverkar designen?

Vad påverkar designen? Vad påverkar designen av ett gränssnitt? Vi ser arbetet med design av ett användargränssnitt som något som liknar en arkitekts arbete. En arkitekt ska i sin utformning av en ny byggnad se till att: Byggnaden

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Participatory Design III

Participatory Design III Participatory Design III Participatory Design & Språkmönster Vecka 3 Summering av förra veckan Participatory Design Utgår från artikelseminariet Framtidsverkstad Språkmönster Binda ihop SUMMERING AV VECKA

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Föreläsning 10: Introduktion till utvärdering. Rogers et al. Kapitel 12

Föreläsning 10: Introduktion till utvärdering. Rogers et al. Kapitel 12 Föreläsning 10: Introduktion till utvärdering Rogers et al. Kapitel 12 Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 120515 Intro utvärdering 2 Bruce Tognazzini om utvärdering Iterative design,

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

Vi jobbar med framsidan ;D

Vi jobbar med framsidan ;D Vi jobbar med framsidan ;D Utgångspunkt Energiförbrukningen är ett problem i hela världen och nu gör man allt för att förminska den. Vår uppgift i Design Open 2010 är att fundera på om det finns ett sätt

Läs mer

Fö 2: Designprocessen. Projektet. Design är... Forts. projektet

Fö 2: Designprocessen. Projektet. Design är... Forts. projektet Fö 2: Designprocessen Metoder Mål: att förstå användaren, uppgiften, situationen och tekniken (PACT) Hur hänger det ihop? Men först: projektet Projektet Användarstudier och analys av befintligt system

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

3/30/12. Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Stjärnmodellen. Översikt. Analys. Prototyper Krav. Design

3/30/12. Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Stjärnmodellen. Översikt. Analys. Prototyper Krav. Design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

Principer för interaktionsdesign

Principer för interaktionsdesign Designtrappan och GDK Principer för interaktionsdesign Mattias Arvola Institutionen för datavetenskap Designtrappan är framtagen av Dansk Design Center och vidareutvecklad av SVID. 2 Dagens föreläsning

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Människa-Datorinteraktion. HCI text

Människa-Datorinteraktion. HCI text 2002-04-17 09:13 Människa-Datorinteraktion DVC002 HCI text Anders Carlsson pt00aca@student.bth.se Per Salomonsson pt00psa@student.bth.se Grupp: D Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Design och produktutveckling...

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Fö 4: Utvärdering. Gästföreläsning. Muddy-cards resultat. Varför och vad? Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT

Fö 4: Utvärdering. Gästföreläsning. Muddy-cards resultat. Varför och vad? Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT Fö 4: Utvärdering Gästföreläsning Computer Supported Collaborative Work flera användare. Live Help Systems Johan Åberg Vecka 10 Måndag 3/3 kl 10 i sal C3 Muddy-cards

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer