1. SLC bevakar landsbygdens intressen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. SLC bevakar landsbygdens intressen"

Transkript

1 1 Landsbygdspolitiskt handlingsprogram 1. SLC bevakar landsbygdens intressen Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) bevakar sina medlemmars och den finlandssvenska landsbygdsbefolkningens gemensamma ekonomiska, språkliga, sociala, kulturella och miljöpolitiska intressen nu och i framtiden. SLC:s viktigaste mål är att bevara en livskraftig landsbygd och en trygg inhemsk livsmedelsförsörjning. För att uppnå detta mål måste det fin - ländska jord- och skogsbrukets samt bl.a. grönsaks-, pälsdjurs- och fiskenäringens m.fl. produktionsmöjligheter i alla lägen bevaras. Utgångs - punkten är att lantbruksproduktionen tryggar den inhemska livsmedelsförsörjningen. SLC bevakar intressena även för de skogs- och markägare som bor i städerna samt verkar för att stadsskogs- och markägarna upptas som medlemmar i organisationen. Speciellt viktigt för SLC är att bevaka frågor som gäller utkomsten och sysselsättningen, äganderätten, den sociala välfärden, marknadsföringen, miljön, etiken och kvaliteten. För att klara detta är det viktigt att informationen inom organisationen, mellan medlemmarna, de förtroendevalda och tjänstemännen fungerar bra. Det är också viktigt att vi får ut vårt bud skap till allmänheten och alla dem som påverkar i samhället. Tidningen Landsbygdens Folk är en oersättlig kanal för både den interna och exter na informationen inom SLC. Hela organisationen bör kreativt nyttja möjligheterna till kommunikation och informationssökande med hjälp av internet för att effektivt kunna arbeta för organisationens målsättningar. På nationell nivå Som en aktiv kraft i samhället påverkar SLC både allmänheten, politike rna och myndigheterna. SLC utnyttjar sin förhandlingsrätt med statsmakten, blir hörd som sakkunnig i arbetsgrupper och i lagberedningen och ger utlåtanden i olika frågor. SLC samarbetar med Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto r.y., MTK, och med andra närstående organisationer. På nordisk nivå SLC verkar för ett aktivt nordiskt samarbete i frågor som är gemensamma för det nordiska lantbruket. Det nordiska samarbetet behövs för bevakande av gemensamma nordiska intressen både i och utanför EU. SLC upprätthåller och utvecklar kontakter även med de baltiska länderna. SLC är medlem i Nordens Bondeorganisationers Centralråd NBC.

2 2 På EU-nivå SLC bevakar det finländska lantbrukets intressen genom att aktivt följa med och påverka beslutsprocesserna inom EU. SLC upprätthåller intressebevakning på EU -nivå och goda kontakter till institutionerna inom unionen, främst genom upprätthållande av ett lobby - kontor i Bryssel tillsammans med de finskspråkiga producenterna inom MTK. Som medlem i COPA arbetar SLC för de europeiska lantbruksproducenternas intressen. Genom COPA, som är av Europeiska kommissionen erkänd som sakkunnigorgan vid beslutsfattandet inom EU, bevakar SLC förverkligandet av den gemensamma jordbrukspolitiken. 2. De europeiska och globala utmaningarna Även Finland och hela den finländska landsbygden kommer att påverkas av EMU, utvidgningen av EU österut, EU:s budgetplaner för åren efter 1999, fortsatta förhandlingar inom ramen för världshandelsorganisationen WTO och reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). När Agenda 2000 fastslås måste de finländska särförhållandena under alla omständigheter beaktas. Agenda 2000 får inte inverka negativt på lantbrukets verksamhetsförutsättningar. Världshandeln med jordbruksprodukter kommer fram till 2003 att präglas av de överenskommelser som tidigare gjorts inom ramen för GATT/ WTO. Fortsatta förhandlingar inom ramen för WTO innebär nya utmaningar. EU:s utvidgning österut kommer sannolikt att bli aktuell under de närmaste åre n, vilket betyder att de nya medlemsländerna kommer att omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken. Globalt kommer livsmedelskonsumtionen att öka, samtidigt som möjligheterna att öka produktionen i motsvarande grad kommer att vara begränsade. Detta kommer att ha betydelse för hela världshandeln med livsmedel och även för priserna på jordbruksprodukter. Samtidigt ökar konsumenternas krav på livsmedlens kvalitet, liksom medvetenheten om etiken och miljön, samt sociala aspekter och hälsofrågor. EMU Förverkligandet av EU:s ekonomiska och monetära union EMU innebär att alla EU-länder tar i bruk en gemensam valuta. Det yttersta syftet är att effektivera och fördjupa samarbetet inom ramen för EU och att både direkt och indirekt bidra till ekonomisk tillväxt, stabila priser och låg ränta. EMU begränsar den nationella penningpolitiken. Finanspolitiken måste anpassas till den nya situationen.

3 3 EMU innebär vissa fördelar, men ställer också krav på anpassning. Lantbruket måste därvid garanteras en stabil ekonomisk grund för sin verksamhet. Östutvidgningen Tio central- och östeuropeiska länder har ansökt om medlemskap i EU och förhandlingar har inletts med ansökarländerna. För jordbrukets del innebär en utvidgning med samtliga tio länder att odlingsarealen i EU ökar med en tredjedel. Av befolkningen i ansökarländerna är ca en femtedel sysselsatt inom jordbruket, medan motsvarande siffra för nuvarande EU-länder i medeltal är ca fem procent. De priser på jordbruksprodukter som i dag betalas i ansökarländerna är betydligt lägre än i EU. Av alla ansökarländer är endast Ungern i dag nettoexportör av jordbruksprodukter. SLC anser att - lantbruket i ett utvidgat EU bör ges ekonomiska möjligheter till fortsatt motiverad och lönsam lantbruksproduktion - östutvidgningen bör ske stegvis och med tillämpande av en övergångsperiod - östutvidgningen inte får begränsa Finlands nationella stöd Utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken Agenda 2000 Nuvarande GATT-avtal och den allt liberalare världshandeln ställer allt större krav på den gemensamma jordbrukspolitiken. De tre viktigaste problemområdena i samband med nuvarande GATT - avtal är kraven på direkta stöd i stället för produktionsbaserade stöd, minskade möjligheter till exportstöd och ökat tillträde för jordbruksprodukter från tredje land på den inre marknaden. Reformen av den gemensamma lantbrukspolitiken måste möjliggöra ett lönsamt lantbruk inom hela EU. Under trycket av en ökad liberalisering av världshandeln måste länderna inom EU utveckla en europeisk modell för sin gemensamma lantbrukspolitik som bygger på att olikheterna i de olika länderna kan beaktas, att jordbruket har en multifunktionell roll i Europa, att odlarens motivation för jordbrukaryrket bibehålls och att höga miljö-, etik- och hygienkrav utgör rättesnöret inom lantbruksproduktionen.

4 4 SLC anser att - ett lönsamt och mångsidigt lantbruk i alla delar av EU bör tryggas - man bör sträva till bl.a. en förändring av CAP så att de historiska skördenivåerna inte skall ligga till grund för stödet, utan vara det samma per areal inom det nuvarande EU Fortsatta WTO-förhandlingar Nya jordbruksförhandlingar inom ramen för GATT/WTO skall inledas ett år innan tillämpningen av jordbruksavtalet från GATT:s Uruguayrunda är slutförd år Jordbruksuppgörelsen i samband med Uruguayrundan har inneburit en sänkning av den allmänna stödnivån och av gränsskyddet samt begränsningar av den subventionerade exporten. Då medlemsländerna i GATT/WTO nu är i färd med att tillämpa des sa tre åtaganden, betyder det att länderna måste respektera vissa maximinivåer för tullar, interna stöd och subventionerad exportvolym samt exportstöd. Begränsningen av exporten skapar som en följd av ökade importmöjligheter bl.a. prispress på vissa produkter. För EU gäller det att anpassa sig till Uruguayrundans effekter genom att t.ex. reformera nuvarande marknadsreglering. Redan i samband med Uruguayrundan visade parterna en viss vilja att fortsätta på linjen med sänkta tullar och stöd. USA har i viss mån frikopplat sina direkta stöd från produktionen. EU -ländernas intresse för världsmarknaden leder ofrånkomligt till en anpassning av den interna jordbrukspolitiken till den internationella. I de fortsatta WTOförhandlingarna skall det vara självklart att EU utgår från det europeiska jordbrukets intressen. SLC anser att - Finland effektivt bör arbeta för att de finländska och europeiska intressena bevakas - Finland bör arbeta för att miljön, de sociala aspekterna och de etiska värdena beaktas vid utvecklandet av den globala handeln med jordbruksprodukter och livsmedel.

5 3. Utkomsten och produktionspolitiken 5 Upprätthållandet av ett lönsamt och fungerande familjelantbruk är den viktigaste grundförutsättningen för en livskraftig landsbygd. Ett lantbruk som ger full sysselsättning bör också ge motsvarande inkomst. SLC kan inte acceptera en utveckling som leder till att lantbrukare, som har full sysselsättning på gården, är tvungna att skaffa sig biinkomster för att klara ekonomin. Det finländska lantbruket behöver specialstöd på grund av sitt utsatta geografiska läge. Detta är viktigt inte minst för att bibehålla och stärka den inhemska konkurrensförmågan. Fördelningen av stöd inom landet bör följa samma principer. SLC bör slå vakt om företagsamheten på landsbygden så att lantbruken och landsbygdsföretagen kan skötas som familjeföretag. Inom produktionspolitiken bör man eftersträva en kombination av jord- och skogsbruk. SLC anser att - fördelningen av lantbruksstödet bör ta hänsyn till regionala skillnader och trygga familjejordbrukens fortbestånd. De orättvisor som finns i stödnivåerna bör rättas till. - systemen med produktionskvoter behövs, men bör vara smidigare med tanke på den regionala produktionsbalansen och företagens strukturutveckling - kvotsystemet för mjölk bör bibehållas - verksamhetsförutsättningarna för äggproduktionen måste garanteras - kvoterna för sockerbetor, oljeväxter och stärkelsepotatis samt för dikor, tackor och tjurar noggrant bör uppföljas och utnyttjas till fullo - förhållandet mellan husdjursproduktionen och växtproduktionen bör vara i balans - kvalitetsaspekterna och omsorgen om djuren bör ha högsta prioritet inom husdjursnäringen. Gödselspridningsarealer bör vara i balans med produktionen. - gentekniken innebär både möjligheter och risker för lantbruket. En etisk värdering bör göras över hur gentekniken skall användas - eventuella överskottsåkrar bör användas för produktion av energi, bränsle, oljor, drivmedel och annan non-food-produktion - ekologisk produktion fortsättningsvis bör utvecklas till att motsvara åtminstone det inhemska behovet - den internationella solidariteten inte får glömmas bort; samhället bör ta till vara möjligheten att kanalisera livsmedel också till behov som ligger utanför Finlands och EU:s gränser

6 - 6

7 4. Priser och kostnader 7 ett tillräckligt säkerhetslager för kristid bör finnas - användning av tillväxthormoner i animalieproduktionen inte bör tillåtas i EU - antibiotikapreparat i foder bör användas huvudsakligen vid behandlandet av sjukdomar - Myndigheterna bör hålla fast vid överenskomna betalningstider för stöden. Förseningsränta bör betalas åt jordbrukaren om utbetalningen av stöd försenas från fastställt utbetalningsdatum - stöd bör kunna utbetalas i förskott för att förbättra gårdarnas likviditet - utbetalningen av husdjursstöd bör inom hela landet göras vid leverans - vallodlingens konkurrenskraft som foder för flermagade djur bör bibehållas även framöver Produktionskostnaderna har avgörande betydelse för lönsamheten inom lantbruket och för dess konkurrenskraft. Ändå har kostnadsnivån inom lantbruket inte sjunkit såsom utlovats i samband med Finlands anslutning till EU. Producentpriserna stannade efter prisraset i och med EU-anslutningen på en oacceptabelt låg nivå både nationellt sett och i jämförelse med övriga EU-länder. Konsumentpriserna har sjunkit bara i någon mån. Inhemska livsmedel bör kunna produceras till lägre kostnader än för närvarande för att kunna marknadsföras i ett läge med öppen konkurrens. SLC förutsätter att prisnivån på inköpta produktionsmedel anpassas till den allmänna nivån inom EU. SLC anser att - administrativa och skattemässiga hinder för en kostnadssänkning bör undanröjas - konkurrensen inom produktionsmedelsförsörjningen måste befrämjas - kostnadssänkande åtgärder bör genomföras även inom handeln och distributionen - de producentägda företagen bör samarbeta till förmån för jordbrukarna -

8 8 arrendering av åker och hyrning av produktionsbyggnader bör beaktas som alternativ till köp - jordbrukarna borde samarbeta och göra gemensamma anskaffningar - normerna för markpriserna bör stå i relation till avkastningsvärdet och arrendepriserna ligga på en rimlig nivå i förhållande till avkastningen 5. Marknadsföringen Förutsättningarna att producera och marknadsföra trygga inhemska råvaror bör säkerställas. Målet är att behärska den inhemska marknaden och därutöver öka exporten. Avgörande för avsättningen av de inhemska lantbruksprodukterna är i första hand konsumenternas val av produkter. Avsättningen påverkas även av handelns agerande och av livsmedelsindustrins möjligheter att klara en allt hårdare konkurrens. Lantbrukarna och landsbygdsföretagarna måste satsa allt mera på att trygga marknadsföringen av sina produkter. De producentägda och av producenter styrda företagen är en viktig del av hela producentrörelsen. Lantbrukarna bör gemensamt stärka sitt inflytande och behålla sitt ägande i den inhemska livsmedelsindustrin samt koncentrera marknadsföringen av sina produkter till de egna företagen. Dessa bör prioritera inhemska råvaror. SLC bör arbeta för - en samverkan mellan producenterna över företagsgränserna i syfte att effektivera marknadsföringen och höja producentpriserna. Producentägda företag bör samarbeta och verka för ett bättre samarbete även mellan små förädlare och de producentägda företagen och en osund konkurrens bör undvikas - att konsumenterna, handeln och livsmedelsindustrin väljer inhemska produkter och råvaror - förbättrad produktinformation om inhemska livsmedel - fortsatt information till sina medlemmar om betydelsen av ett förstärkt ägande och inflytande i livsmedelsindustrin - att åstadkomma en livsmedels -, företags- och skattelagstiftning som gynnar mindre företag och småskalig förädling - ökade resurser satsas på utveckling och marknadsföring av nya lönsamma produkter, också för export - ökade satsningar på direktförsäljningssystem direkt till konsumenten, eventuellt som EU-delfinansierade projekt

9 9 - marknadsföringskampanjer för inhemska livsmedel

10 6. Kapitalförsörjningen 10 Strukturen inom det finländska lantbruket är ofördelaktigare än i övriga EU-länder. En behärskad strukturutveckling bör därför stödas. De specialstöd som är i kraft på A och B-området såsom avgångsvederlag samt inkomststöd vid investeringar bör också omedelbart tas i bruk på C - området. En viktig förutsättning för att lantbruket skall klara den ökade konkurrensen och uppnå lönsamhet är att nödvändiga strukturförändringar och olika investeringar kan genomföras till skäliga kostnader. Ett lägre markpris underlättar finansieringsbehovet, men förutsätter under en lång övergångsperiod en konsolidering av ekonomin för svårt skuldsatta lantbrukare. Krediter till en förmånlig räntenivå bör finnas att tillgå och räntestöd behövs för att erbjuda finländska lantbrukare och andra landsbygdsföretagare fördelaktiga krediter. SLC anser att - de investeringsstöd som EU beviljar och delfinansierar till fullo bör utnyttjas - reglerna för fördelningen av investeringsstöden bör vara möjligast lika i hela landet med beaktande av regionala särförhållanden. De skillnader som finns inom investeringsstödsystemet till de nordliga områdenas nackdel bör omedelbart rättas till och dessutom bör kompensation ges för de förlorade åren i form av differentierade produktionsstöd. - tyngdpunkten i finansieringsstödet bör ligga i investeringar som syftar till förbättrad lönsamhet, nyinvesteringar i företagsverksamhet som stöder sysselsättning och utkomst i familje- och småföretag på landsbygden, investeringar som underlättar generationsskiften på gårdarna samt investeringar för ökad användning av inhemsk energi - ett tillräckligt startstöd som har samma nivå i hela landet för lantbruk och därtill anknuten företagsverksamhet behövs liksom också finansieringsstöd för miljöinvesteringar - lantbrukaren bör ha möjlighet till statsgaranti vid genomförandet av landsbygdsnäringsprojekt då lantbrukarens nuvarande säker heter inte räcker till - system för att underlätta saneringen av överskuldsatta gårdar bör ytterligare utvecklas - kapitalbildning på gårdarna bör underlättas genom att kapital som stannar i företaget inte beskattas - reserveringssystemet bör göras flexiblare - medel från gårdsbrukets utvecklingsfond bör användas för sitt ändamål

11 11 - samhället bör åta sig att stöda den strukturutveckling samhället efterlyser och förespråkar. 7. Konsumenterna avgör Konsumenternas val av produkter är avgörande för lantbrukets och landsbygdens framtid. För att underlätta konsumenternas val bör produktinformationen vara klar och tydlig. Kontakten mellan producenter och konsumenter bör ständigt intensifieras och breddas, och den bör vara ärlig och öppen i båda riktningarna. Konsumenterna bör kunna hysa förtroende för landsbygdsföretagen och deras produkter och utbudet skall motsvara och tillfredsställa efterfrågan. SLC bör arbeta för att det för konsumenterna skall vara självklart att välja inhemska produkter. Den inhemska livsmedelsproduktionen och hela kedjan från åkern till bordet skall kunna förknippas med färsk och trygg inhemsk mat. Konsumenterna skall veta att maten är producerad och tillverkad på ett etiskt och miljömässigt försvarbart sätt, utan onödiga transporter. Hela produktionskedjan bör därför kunna kvalitetssäkras och dokumenteras med hjälp av system för kvalitetsprogram och certifiering. SLC arbetar för att - system för kvalitetssäkring bör utvecklas att omfatta alla länkar i livsmedelsproduktionskedjan. Systemet bör vara enkelt och klart det bör fungera med ett minimum av byråkrati - produktinformationen och märkningen av produkter bör vara klar och tydlig så att produkternas ursprung, innehåll, kvalitet och tillverkningssätt liksom produktions- och behandlingsmetoder framgår - märkningen av inhemska livsmedel bör ge garantier för kontrollerad kvalitet - upplysning till skolor och läroanstalter om inhemsk livsmedelsproduktion bör åstadkommas - produkter som består av genetiskt modifierade organismer eller som innehåller ämnen från sådana organismer skall ha särskild märkning - Finland bör slå vakt om den goda djurhälsan och både nationellt och på EU-nivå arbeta för en fortsatt trygg livsmedelsförsörjning och god djurhälsa - användningen av glyfosater i växande gröda före skörd bör förbjudas i hela EU

12 8. Trädgårdsnäringen 12 Trädgårdsnäringen utgör i dag en viktig del av kust - och skärgårdsområdenas näringsliv. Företagsamheten här baserar sig på en stark individuell initiativkraft, en långt driven specialisering och en anpassning till lokalsamhällets krav och möjligheter i en miljö där den största resursen är företagaren själv. Finländska trädgårdsprodukter produceras i en förhållandevis ren miljö. Industrisamhällets negativa miljökonsekvenser är i Finland mindre än i många andra länder. För att trädgårdsnäringen trots vårt klimathandikapp bättre skall kunna hävda sig i den hårdnande konkurrens som kommer utifrån och framför allt från EU -länderna, krävs fortsatta stöd till näringen. SLC arbetar för att - produktionskostnaderna inte får överstiga kostnaderna i övriga EUländer - stöd till trädgårdsnäringen bör beviljas även efter övergångstiden - trädgårdsnäringen i fråga om beskattning och prissättning av energi inte bör vara i ett sämre läge än näringen i övriga EU-länder - för att sänka finansieringskostnaderna och underlätta nödvändiga strukturförändringar samt upprätthålla moderna och effektiva anläggningar bör tillräckliga statliga finansieringslösningar fortsätta - grönsaksforskningen vid Martens Grönsaksforskningsstation i Närpes bör utökas och ges materiella och personella resurser att fylla sin uppgift inom praktiskt tillämpad grönsaksforskning - de medel som årligen beviljas för marknadsfrämjande ändamål för trädgårdsprodukter och matpotatis bör bibehållas på minst nuvarande nivå - för att stärka kontakterna till handel och konsumenter bör ett kontaktskapande system byggas upp till enskilda konsumenter, konsumentorganisationer och detaljhandel - producentföretag skall bildas för att skapa en bättre balans skapas på marknaden 9. Skogsbruket Hela Finland är beroende av att skogsbruket är livskraftigt och lönsamt. Ett välskött och fungerande familjeskogsbruk är grunden för ett mång - sidigt och uthålligt nyttjande av skogsresurserna. För att trygga familje -

13 13 skogsbrukets existens bör nuvarande och kommande generationer skogsägare ges möjligheter att bedriva ett lönsamt skogsbruk.

14 14 Målet för skogspolitiken är att ekonomiskogarna s virkesproduktions- och virkesanvändningsmöjligheter utnyttjas till fullo bärkraftigt. Genom att i större utsträckning än tidigare tillgodose industrins virkesbehov med inhemskt virke åstadkommer man positiva multiplikatoreffekter för skötseln av bl.a. landsbygds-, sysselsättnings-, energi-, industri- och utrikeshandelspolitiken. Det vore naturligt att fastställa målsättningarna för skogarnas användning i det nationella skogsprogrammet. För att skogen skall kunna fungera som en motor för hela nationalekonomin, bör statsmakten för sin del skapa förtroende för och uppmuntra till långsiktiga investeringar i skogsbruket. Ekonomiska styr medel, information och personlig rådgivning samt upprätthållandet av en grundinfrastruktur inom skogsbruket (virkeshandels- och andra avtalsmekanismer, organisationer, skogsbruksplanering och skogsbilvägar) är av största betydelse för privatskogsbruket. Åtgärder och målsättningar som är angelägna bland annat i fråga om skogsvård och skogsförbättring finns närmare beskrivna i de regionala målprogrammen för skogsbruket. Särskilt viktiga åtgärder är vård av ungskog och skötsel av skogsmarkens vattenhushållning. SLC sköter intressebevakningen inom skogsbruket i samråd med MTK och skogsvårdsföreningarnas förbund. SLC är en plattform för samverkan mellan skogsägarorganisationerna i Svenskbygden, bland annat med tanke på behandlingen av olika ärenden inom Lantbruks - producenternas skogsdelegation. SLC anser att - utnyttjandet av virke från våra skogar bör effektivera s och virkesimporten minimeras - den inhemska kemiska skogsindustrin fortsättningsvis bör byggas ut - mekanisk skogsindustri och småskalig virkesförädling bör ökas och främjas - forskning och utveckling bör utökas och stödas - användningen av virke för energiändamål bör utökas - i syfte att bredda inkomstbildningen borde övrig företagsverksamhet som anknyter till skogsbruket utvecklas på ett sätt som skapar inkomsteffekter för skogsägare - splittringen av skogsfastigheter bör stävjas - de svenskspråkiga skogsägarna bör tryggas service på sitt modersmål - för att trygga virkesmarknadens funktion bör ändamålsenliga förhandlingsmekanismer upprätthållas

15 15

16 16 leveransvirkets konkurrenskraft bör tryggas och SLC bör verka för ökad användning av vägkantspris för att befrämja själverksamhet och undvika virkesdrivningsmonopol - det är angeläget att skapa en tillräcklig beredskap att ta i bruk ett certifieringssystem för virke, om marknaden så kräver - nuvararande arealavsättningar och redan godkända program till förmån för bevarandet av mångfalden bör räcka till och virkes - produktionen bör inte inskränkas ytterligare - rättsskyddet bör tryggas för de markägare som berörs av områdes - reserveringar i Natura programmet - en beslutsfattning i skogsfrågor på europeisk nivå är motiverad endast när det ger ett tilläggsvärde jämfört med nationell beslutsfattning - skogsbruket huvudsakligen bör hållas utanför EU:s stödpolitik i Finland och i andra länder 10. Landsbygdspolitiken Målet för landsbygdspolitiken är att skapa en levande landsbygd och skärgård och möjliggöra en hållbar utveckling inom alla landsbygdsnäringar. Ett lönsamt baslantbruk är en grundförutsättning för en levande landsbygd. Familjelantbruket kommer alltid att behövas för tryggandet av en inhemsk livsmedelsförsörjning och ha avgörande betydelse för sysselsättningen och som stöttepelare på landsbygden. Strukturen på landsbygden och inom lantbruket förändras. Stöden till landsbygdens näringar kommer att styras till olika typer av landsbygdsföretag. För att trygga landsbygdsmiljön bör också de mindre jordbruken och skärgårdsjordbruken få del av ett nationellt stöd som bör fördelas rättvist. SLC anser att - de allmänna förutsättningarna för företagsamhet på landsbygden bör underlättas över lag - EU:s system för regionalt stöd utvecklas så att vårt nordliga klimat och våra geografiska förhållanden beaktas

17 17 - stat och kommun inte får glömma bort de traditionella jord- och skogsbruksföretagen då näringarna på landsbygden stöds och utvecklas

18 18 - jord- och skogsbruksföretagen måste ges möjligheter att utvecklas - servicenäringarna bör utvecklas så att de stöder annan företagsverksamhet på landsbygden - andra näringar och samarbetsformer enkelt bör kunna knytas till jordoch skogsbruket - byråkrati och skattepolitik får inte utgöra hinder - skärgården är en mycket speciell del av vår landsbygd och kräver därför specialåtgärder för att näringslivet där skall ha samma utgångsläge som på fastlandet - resurser bör satsas på ungdomen när det gäller att utveckla företagsamheten på landsbygden. Skol- och utbildningssystemet bör på alla nivåer sporra till företagsamhet 11. Markanvändningen och markägarens rättsskydd Markägaren skall ha möjligheter att utnyttja sin mark på ett ekonomiskt och hållbart sätt. Statliga ingrepp i denna rätt bör kompenseras. På alla nivåer i planeringen bör hänsyn tas till jord - och skogsbrukets behov. Detta förutsätter en långsiktig planering för att ny a generationer skall kunna ta över och fortsätta med basnäringen. SLC anser att - jordbrukets och trädgårdsnärningens behov av mark för produktion och byggande bör tryggas vid planeringen - vid inlösning bör motsvarande markområde i närregionen erbjudas som alternativ, i stället för ersättning enbart i pengar - all planering bör beakta jord- och skogsbrukets betydelse för landskapsvården - glesbyggnadsrätten bör under alla omständigheter tryggas - jävsreglerna bör ses över för att förbättra förtroendevalda markägares rätt att delta i beredning och beslutsfattande i fråga om markplaneringen i beslutande organ - också vid ingrepp i miljön till följd av lantbrukspolitiska beslut såsom beskogning och träda bör såväl estetiska som miljövårdande aspekter beaktas - områden som skall beskogas med allmänna medel bör granskas - god åkermark och öppna landskap bör bevaras - markägaren bör ha insyn i de planer som uppgörs för hans mark, och myndigheterna skall ha informationsskyldighet direkt till de markägare

19 19 som berörs så att dessa har reella möjligheter att påverka utformningen av dem

20 20 samhällets möjligheter att utnyttja byggnads- och åtgärdsförbud bör tidsmässigt begränsas - alla slags intrång i äganderätten och nyttjanderätten måste kompenseras. Vid genomförandet av statliga natur- och andra skyddsprogram bör tillräckliga medel reserveras så att markägaren inom skälig tid kan få ersättning för alla typer av begränsningar som skyddet innebär - nya skyddsprogram inte bör göras upp förrän redan godkända kunnat genomföras - vi bör värna om allemansrätten såsom en viktig del av vår kultur utan att den för den skull är en statisk rätt. Ett ökat tryck på vår natur till följd av t.ex. ökad inflyttning eller ökad turism kan leda till ett behov att begränsa allemansrätten - rätten till jakt och fiske bör vara bunden till mark- och vattenägandet. Det fria spinnfisket kan inte godtas och konsekvenserna bör fortlöpande granskas och beaktas, vilket förutsätter en av staten finansierad fungerande övervakning. - styrd friluftsverksamhet på basen av allemansrätten utan markägarens tillstånd ej bör tillåtas. Kommersiellt utnyttjande av allemansrätten får inte förekomma 12. Skattepolitiken Landsbygdsnäringarnas konkurrenskraft bör tryggas genom skattepolitiska åtgärder. Beskattningen av gårdsbruksföretaget bör utformas så att olika verksamheter kan stöda varandra. Skogsbruket och jordbruket med dess binäringar bildar en helhet som bör beaktas, trots att de är åtskilda i beskattningslagstiftningen. Typiskt för jordbruket är att det främsta produktionsmedlet, marken, inte är avskrivningsbar. SLC bör fortsättningsvis arbeta för att olika myndigheter värderar gårdar på ett likvärdigt sätt. Generationsväxlingarna bör i sin helhet kunna ske i Finland enligt samma grundprinciper som i andra EU-länder. SLC anser att - skattepolitiken bör utformas så att den sänker produktions kostnaderna - reserveringsmöjligheterna bör utökas - även annan verksamhet än produktion och förädling som bedrivs på gården bör kunna beskattas som en del av gårdsbruket

21 21 - också andra inkomstkällor än den direkta primärproduktionen bör accepteras som en del av familjeinkomsten - skattelagstiftning och -praxis måste vara sådana att generationsskiftet inte försvåras och fördyras. Gårdens produktionsvärde måste godkännas av skattemyndigheterna som grund för arvs- och gåvobeskattningen För den aktiva företagare som övertar ett gårdsbruksföretag bör arvs - och gåvoskatten helt avlyftas. Skattebördan för överlåtarna får inte heller bli övermäktig - fastighetsskattens nuvarande omfattning får under inga om - ständigheter utvidgas - den indirekta beskattningen bör vara så smidig som möjligt eventuella lättnader för småföretagare i den indirekta beskattningen bör också gälla primärproduktionen - möjligheten att dela upp inkomsterna i kapital- och förvärvsinkomster måste göras flexiblare - lantbruket bör få avdra energiskatterna i sin helhet - den inhemska förnybara energin får inte beskattas - baslivsmedlen bör gynnas inom den indirekta beskattningen - skogsbeskattningen bör vara rättvis och skälig och uppmuntra till god skogsvård och till självverksamhet i skogen - beskattningsförfarandet bör över lag förenklas och förenhetligas. Detta gäller såväl förskottsuppbörden och deklarationen som rättelseförfarandet. Rättsskyddet i beskattningen bör dock tryggas - skatten på fordon i glesbygdskommuner, utan fungerande allmänna kommunikationsmedel, bör vara klart lägre än i tätorter 13. Socialpolitiken Finland har ett utvecklat socialskydd som garanterar medborgarna en viss grundtrygghet. Vårt socialskydd har en hög standard jämfört med många andra europeiska länder. Även om socialskyddet också inom lantbruket står på en hög nivå, måste lantbruksbefolkningens socialskydd fortlöpande utvecklas och förbättras. SLC anser att - lantbruksföretagarnas pensionsnivå fortfarande är låg och bör höjas

SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC r.f.

SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC r.f. SLC:s målsättningar inför regeringsprogrammet 2011-2015 Jordbruk Jordbruksstöd och näringens finansiering Den finländska jordbrukspolitikens roll och regeringens målsättning är att förbättra lönsamheten

Läs mer

SLC strategi

SLC strategi SLC strategi 1 VÅR VISION OCH STRATEGIN VI NÅR DEN MED Genom att studera globala och lokala trender - som vi upplever att påverkar våra jord- och skogsbruk och andra landsbygdsföretag framöver - har vi

Läs mer

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer

Lantbrukspolitiskt program

Lantbrukspolitiskt program Lantbrukspolitiskt program 2007 Trygga lantbruket! Det finländska lantbruket är till sin karaktär småskaligt och använder miljövänliga produktionsmetoder. Finländarna skall ha rätt till en trygg inhemsk

Läs mer

Välkomna att aktivt delta i utformingen av vårt gemensamma SLC! BÄSTA KONGRESSDELEGAT

Välkomna att aktivt delta i utformingen av vårt gemensamma SLC! BÄSTA KONGRESSDELEGAT STRATEGI 2022 BÄSTA KONGRESSDELEGAT Var befinner sig SLC i dag? Var vill vi vara? Hur ska vi ta oss dit? Vi i strategi-arbetsgruppen har under det gånga året arbetat med dessa frågor. Utifrån våra perspektiv

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3457 av Lars Tysklind m.fl. (L) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Vilket landsbygdsprogram? Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden - Har förverkligats

Läs mer

Stärkt konkurrenskraft i Sveriges gröna och blå näringar

Stärkt konkurrenskraft i Sveriges gröna och blå näringar Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2544 av Lena Ek (C) Stärkt konkurrenskraft i Sveriges gröna och blå näringar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken" Till stora utskottet INLEDNING

Läs mer

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om skydd för växters sundhet ändras

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

Det svenska PEFC-systemet består av:

Det svenska PEFC-systemet består av: MILJÖCERTIFIKAT Skogscertifiering Certifiering innebär att någon garanterar att en produkt eller tjänst utförs enligt en angiven standard. Störst trovärdighet får certifieringen då garantin lämnas av

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden

Läs mer

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse.

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. 3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun Jord- och skogsbruk Utdrag ur 3 kap. 2 miljöbalken "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Statsrådets skrivelse till Riksdagen om förslag till riktlinjer och kommissionens förordning (revidering av bestämmelserna om statligt stöd till jordbrukssektorn) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS. Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001

30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS. Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001 30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001 Tel 0400 860 633 NSL/HL/2013 1 Vi erbjuder Dig rådgivning

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89 :Jo278 av Erik Holmkvist (m) Ökat nyföretagande inom jordbruket i de nordliga länen

Motion till riksdagen 1988/89 :Jo278 av Erik Holmkvist (m) Ökat nyföretagande inom jordbruket i de nordliga länen Motion till riksdagen 1988/89 :Jo278 av Erik Holmkvist (m) Ökat nyföretagande inom jordbruket i de nordliga länen Målsättningen "en levande landsbygd" skall naturligtvis även gälla de nordliga länen. Ingen

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

De gröna frågorna i årets forskningsproposition De gröna frågorna i årets forskningsproposition Kopplingen till det nationella skogsprogrammet (och Skogforsk) Göran Örlander, ordförande, Skogforsk Kort om Skogforsk Skogsbruket och staten i samverkan

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Framtida scenarion för de gröna näringarna i Kalmar län - hur kan vi nå dit vi vill?

Framtida scenarion för de gröna näringarna i Kalmar län - hur kan vi nå dit vi vill? Framtida scenarion för de gröna näringarna i Kalmar län - hur kan vi nå dit vi vill? Workshop Kalmar 2014-02-11 februari, 2014 Innehållsförteckning Sammanställning workshop Önskat läge 2020 Enkätsvar 2

Läs mer

Landsbygdsnäringarna i siffror. Lantbruket, livsmedels- och skogsindustrin på Åland 2013. God mat sedan 1924. Lantbruk ax. Skogen 7.11.

Landsbygdsnäringarna i siffror. Lantbruket, livsmedels- och skogsindustrin på Åland 2013. God mat sedan 1924. Lantbruk ax. Skogen 7.11. NÄ R P R O D UC E RAT God mat sedan 1924 Landsbygdsnäringarna i siffror Lantbruket, livsmedels- och skogsindustrin på Åland Lantbruk ax 7.11.14/LB Skogen Förädlingsledet på Åland Ofta betraktas det åländska

Läs mer

FÖR ETT RIKARE FINLAND SFP. Valprogram

FÖR ETT RIKARE FINLAND SFP. Valprogram FÖR ETT RIKARE FINLAND SFP Valprogram Riksdagsvalet 2011 SFP för ett rikare Finland Välfärd är rikedom. Vi vill ha ett kulturellt rikare Finland som bygger på mångfald och respekt och garanterar välfärd

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Själv är bäste dräng

Själv är bäste dräng Själv är bäste dräng nationell strategi för lokal utveckling september 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Sverige behöver fler människor som arbetar, fler jobb och mer tillväxt. Den socialdemokratiska

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 11/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA VIII UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

HEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för.

HEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för. HEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för. Kristdemokraternas valprogram svenskt sammandrag Ekonomi och skattepolitik En bättre ekonomi med mindre skuldbörda värt att kämpa för. Företagsamma ska ha möjlighet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande: EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 21.12.2001 C(2001)4748 Ärende: Statligt stöd nr N 649/00 Finland Undantag från skatt vid köp av fast egendom Herr Minister, Jag har äran att informera Er att kommissionen

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Sveriges Konsumentråds policy om EU:s jordbrukspolitik CAP

Sveriges Konsumentråds policy om EU:s jordbrukspolitik CAP Sveriges Konsumentråds policy om EU:s jordbrukspolitik CAP Sammanfattning EU:s gemensamma jordbrukspolitik utformades för att trygga livsmedelsförsörjningen i Europa efter krigsåren. Resultatet har blivit

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET.

MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. VI ÄLSKAR VÄLFÄRD MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. Välfärden ska erbjuda mer än bara grundtrygghet. Den ska omfatta alla oavsett inkomst och finansieras solidariskt. Välfärden ska hålla en hög kvalitet och styras

Läs mer

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0337 (CNS) 13730/16 ADD 3 FISC 170 IA 99 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag

Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag Klimatsmart torv Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag Ensidig information Nyligen presenterade Naturvårdsverket rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat-

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Statligt stöd Finland SA.41559 (2015/N) Stöd för avbytartjänster inom jordbruket på Åland Bryssel den 22.6.2015 C(2015) 4357 final Efter att ha granskat upplysningarna från era

Läs mer

Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion. Ekotankesmedjan Anders Norrback

Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion. Ekotankesmedjan Anders Norrback Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion Ekotankesmedjan 1.4.2016 Anders Norrback Bakgrund Lönsamhet är ett relativt begrepp som bör sättas i relation till våra förväntningar Riskplacerare förväntar

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen 23.2.2016 B8-0250/4 4 Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou Skäl A A. Australien och Nya Zeeland är bland EU:s äldsta och närmaste partner, har gemensamma värderingar och verkar för att

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Betryggande välfärd från LPA

Betryggande välfärd från LPA Betryggande välfärd från LPA Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) har hand om den lagstadgade pensions- och olycksfallsförsäkringen för lantbruksföretagare och stipendiater. LPA:s kunder har redan

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT. nr 73 74

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT. nr 73 74 MOTIONER OCH UTLÅTANDEN Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT nr 73 74 Sid 2 Livsmedelspolitik HEM Innehåll Dagordningspunkt 73... 3 Motion nr 113 Angående Livs tar ansvar för svensk livsmedelsproduktion...

Läs mer

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs Fastställd av: Styrelsen i Landshypotek Bank Innehållsförteckning 1 Bankens affärsmodell...

Läs mer

RP 30/2008 vp. 141 betalts i södra Finland inom stödområdena

RP 30/2008 vp. 141 betalts i södra Finland inom stödområdena Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om nationella

Läs mer