1. SLC bevakar landsbygdens intressen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. SLC bevakar landsbygdens intressen"

Transkript

1 1 Landsbygdspolitiskt handlingsprogram 1. SLC bevakar landsbygdens intressen Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) bevakar sina medlemmars och den finlandssvenska landsbygdsbefolkningens gemensamma ekonomiska, språkliga, sociala, kulturella och miljöpolitiska intressen nu och i framtiden. SLC:s viktigaste mål är att bevara en livskraftig landsbygd och en trygg inhemsk livsmedelsförsörjning. För att uppnå detta mål måste det fin - ländska jord- och skogsbrukets samt bl.a. grönsaks-, pälsdjurs- och fiskenäringens m.fl. produktionsmöjligheter i alla lägen bevaras. Utgångs - punkten är att lantbruksproduktionen tryggar den inhemska livsmedelsförsörjningen. SLC bevakar intressena även för de skogs- och markägare som bor i städerna samt verkar för att stadsskogs- och markägarna upptas som medlemmar i organisationen. Speciellt viktigt för SLC är att bevaka frågor som gäller utkomsten och sysselsättningen, äganderätten, den sociala välfärden, marknadsföringen, miljön, etiken och kvaliteten. För att klara detta är det viktigt att informationen inom organisationen, mellan medlemmarna, de förtroendevalda och tjänstemännen fungerar bra. Det är också viktigt att vi får ut vårt bud skap till allmänheten och alla dem som påverkar i samhället. Tidningen Landsbygdens Folk är en oersättlig kanal för både den interna och exter na informationen inom SLC. Hela organisationen bör kreativt nyttja möjligheterna till kommunikation och informationssökande med hjälp av internet för att effektivt kunna arbeta för organisationens målsättningar. På nationell nivå Som en aktiv kraft i samhället påverkar SLC både allmänheten, politike rna och myndigheterna. SLC utnyttjar sin förhandlingsrätt med statsmakten, blir hörd som sakkunnig i arbetsgrupper och i lagberedningen och ger utlåtanden i olika frågor. SLC samarbetar med Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto r.y., MTK, och med andra närstående organisationer. På nordisk nivå SLC verkar för ett aktivt nordiskt samarbete i frågor som är gemensamma för det nordiska lantbruket. Det nordiska samarbetet behövs för bevakande av gemensamma nordiska intressen både i och utanför EU. SLC upprätthåller och utvecklar kontakter även med de baltiska länderna. SLC är medlem i Nordens Bondeorganisationers Centralråd NBC.

2 2 På EU-nivå SLC bevakar det finländska lantbrukets intressen genom att aktivt följa med och påverka beslutsprocesserna inom EU. SLC upprätthåller intressebevakning på EU -nivå och goda kontakter till institutionerna inom unionen, främst genom upprätthållande av ett lobby - kontor i Bryssel tillsammans med de finskspråkiga producenterna inom MTK. Som medlem i COPA arbetar SLC för de europeiska lantbruksproducenternas intressen. Genom COPA, som är av Europeiska kommissionen erkänd som sakkunnigorgan vid beslutsfattandet inom EU, bevakar SLC förverkligandet av den gemensamma jordbrukspolitiken. 2. De europeiska och globala utmaningarna Även Finland och hela den finländska landsbygden kommer att påverkas av EMU, utvidgningen av EU österut, EU:s budgetplaner för åren efter 1999, fortsatta förhandlingar inom ramen för världshandelsorganisationen WTO och reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). När Agenda 2000 fastslås måste de finländska särförhållandena under alla omständigheter beaktas. Agenda 2000 får inte inverka negativt på lantbrukets verksamhetsförutsättningar. Världshandeln med jordbruksprodukter kommer fram till 2003 att präglas av de överenskommelser som tidigare gjorts inom ramen för GATT/ WTO. Fortsatta förhandlingar inom ramen för WTO innebär nya utmaningar. EU:s utvidgning österut kommer sannolikt att bli aktuell under de närmaste åre n, vilket betyder att de nya medlemsländerna kommer att omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken. Globalt kommer livsmedelskonsumtionen att öka, samtidigt som möjligheterna att öka produktionen i motsvarande grad kommer att vara begränsade. Detta kommer att ha betydelse för hela världshandeln med livsmedel och även för priserna på jordbruksprodukter. Samtidigt ökar konsumenternas krav på livsmedlens kvalitet, liksom medvetenheten om etiken och miljön, samt sociala aspekter och hälsofrågor. EMU Förverkligandet av EU:s ekonomiska och monetära union EMU innebär att alla EU-länder tar i bruk en gemensam valuta. Det yttersta syftet är att effektivera och fördjupa samarbetet inom ramen för EU och att både direkt och indirekt bidra till ekonomisk tillväxt, stabila priser och låg ränta. EMU begränsar den nationella penningpolitiken. Finanspolitiken måste anpassas till den nya situationen.

3 3 EMU innebär vissa fördelar, men ställer också krav på anpassning. Lantbruket måste därvid garanteras en stabil ekonomisk grund för sin verksamhet. Östutvidgningen Tio central- och östeuropeiska länder har ansökt om medlemskap i EU och förhandlingar har inletts med ansökarländerna. För jordbrukets del innebär en utvidgning med samtliga tio länder att odlingsarealen i EU ökar med en tredjedel. Av befolkningen i ansökarländerna är ca en femtedel sysselsatt inom jordbruket, medan motsvarande siffra för nuvarande EU-länder i medeltal är ca fem procent. De priser på jordbruksprodukter som i dag betalas i ansökarländerna är betydligt lägre än i EU. Av alla ansökarländer är endast Ungern i dag nettoexportör av jordbruksprodukter. SLC anser att - lantbruket i ett utvidgat EU bör ges ekonomiska möjligheter till fortsatt motiverad och lönsam lantbruksproduktion - östutvidgningen bör ske stegvis och med tillämpande av en övergångsperiod - östutvidgningen inte får begränsa Finlands nationella stöd Utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken Agenda 2000 Nuvarande GATT-avtal och den allt liberalare världshandeln ställer allt större krav på den gemensamma jordbrukspolitiken. De tre viktigaste problemområdena i samband med nuvarande GATT - avtal är kraven på direkta stöd i stället för produktionsbaserade stöd, minskade möjligheter till exportstöd och ökat tillträde för jordbruksprodukter från tredje land på den inre marknaden. Reformen av den gemensamma lantbrukspolitiken måste möjliggöra ett lönsamt lantbruk inom hela EU. Under trycket av en ökad liberalisering av världshandeln måste länderna inom EU utveckla en europeisk modell för sin gemensamma lantbrukspolitik som bygger på att olikheterna i de olika länderna kan beaktas, att jordbruket har en multifunktionell roll i Europa, att odlarens motivation för jordbrukaryrket bibehålls och att höga miljö-, etik- och hygienkrav utgör rättesnöret inom lantbruksproduktionen.

4 4 SLC anser att - ett lönsamt och mångsidigt lantbruk i alla delar av EU bör tryggas - man bör sträva till bl.a. en förändring av CAP så att de historiska skördenivåerna inte skall ligga till grund för stödet, utan vara det samma per areal inom det nuvarande EU Fortsatta WTO-förhandlingar Nya jordbruksförhandlingar inom ramen för GATT/WTO skall inledas ett år innan tillämpningen av jordbruksavtalet från GATT:s Uruguayrunda är slutförd år Jordbruksuppgörelsen i samband med Uruguayrundan har inneburit en sänkning av den allmänna stödnivån och av gränsskyddet samt begränsningar av den subventionerade exporten. Då medlemsländerna i GATT/WTO nu är i färd med att tillämpa des sa tre åtaganden, betyder det att länderna måste respektera vissa maximinivåer för tullar, interna stöd och subventionerad exportvolym samt exportstöd. Begränsningen av exporten skapar som en följd av ökade importmöjligheter bl.a. prispress på vissa produkter. För EU gäller det att anpassa sig till Uruguayrundans effekter genom att t.ex. reformera nuvarande marknadsreglering. Redan i samband med Uruguayrundan visade parterna en viss vilja att fortsätta på linjen med sänkta tullar och stöd. USA har i viss mån frikopplat sina direkta stöd från produktionen. EU -ländernas intresse för världsmarknaden leder ofrånkomligt till en anpassning av den interna jordbrukspolitiken till den internationella. I de fortsatta WTOförhandlingarna skall det vara självklart att EU utgår från det europeiska jordbrukets intressen. SLC anser att - Finland effektivt bör arbeta för att de finländska och europeiska intressena bevakas - Finland bör arbeta för att miljön, de sociala aspekterna och de etiska värdena beaktas vid utvecklandet av den globala handeln med jordbruksprodukter och livsmedel.

5 3. Utkomsten och produktionspolitiken 5 Upprätthållandet av ett lönsamt och fungerande familjelantbruk är den viktigaste grundförutsättningen för en livskraftig landsbygd. Ett lantbruk som ger full sysselsättning bör också ge motsvarande inkomst. SLC kan inte acceptera en utveckling som leder till att lantbrukare, som har full sysselsättning på gården, är tvungna att skaffa sig biinkomster för att klara ekonomin. Det finländska lantbruket behöver specialstöd på grund av sitt utsatta geografiska läge. Detta är viktigt inte minst för att bibehålla och stärka den inhemska konkurrensförmågan. Fördelningen av stöd inom landet bör följa samma principer. SLC bör slå vakt om företagsamheten på landsbygden så att lantbruken och landsbygdsföretagen kan skötas som familjeföretag. Inom produktionspolitiken bör man eftersträva en kombination av jord- och skogsbruk. SLC anser att - fördelningen av lantbruksstödet bör ta hänsyn till regionala skillnader och trygga familjejordbrukens fortbestånd. De orättvisor som finns i stödnivåerna bör rättas till. - systemen med produktionskvoter behövs, men bör vara smidigare med tanke på den regionala produktionsbalansen och företagens strukturutveckling - kvotsystemet för mjölk bör bibehållas - verksamhetsförutsättningarna för äggproduktionen måste garanteras - kvoterna för sockerbetor, oljeväxter och stärkelsepotatis samt för dikor, tackor och tjurar noggrant bör uppföljas och utnyttjas till fullo - förhållandet mellan husdjursproduktionen och växtproduktionen bör vara i balans - kvalitetsaspekterna och omsorgen om djuren bör ha högsta prioritet inom husdjursnäringen. Gödselspridningsarealer bör vara i balans med produktionen. - gentekniken innebär både möjligheter och risker för lantbruket. En etisk värdering bör göras över hur gentekniken skall användas - eventuella överskottsåkrar bör användas för produktion av energi, bränsle, oljor, drivmedel och annan non-food-produktion - ekologisk produktion fortsättningsvis bör utvecklas till att motsvara åtminstone det inhemska behovet - den internationella solidariteten inte får glömmas bort; samhället bör ta till vara möjligheten att kanalisera livsmedel också till behov som ligger utanför Finlands och EU:s gränser

6 - 6

7 4. Priser och kostnader 7 ett tillräckligt säkerhetslager för kristid bör finnas - användning av tillväxthormoner i animalieproduktionen inte bör tillåtas i EU - antibiotikapreparat i foder bör användas huvudsakligen vid behandlandet av sjukdomar - Myndigheterna bör hålla fast vid överenskomna betalningstider för stöden. Förseningsränta bör betalas åt jordbrukaren om utbetalningen av stöd försenas från fastställt utbetalningsdatum - stöd bör kunna utbetalas i förskott för att förbättra gårdarnas likviditet - utbetalningen av husdjursstöd bör inom hela landet göras vid leverans - vallodlingens konkurrenskraft som foder för flermagade djur bör bibehållas även framöver Produktionskostnaderna har avgörande betydelse för lönsamheten inom lantbruket och för dess konkurrenskraft. Ändå har kostnadsnivån inom lantbruket inte sjunkit såsom utlovats i samband med Finlands anslutning till EU. Producentpriserna stannade efter prisraset i och med EU-anslutningen på en oacceptabelt låg nivå både nationellt sett och i jämförelse med övriga EU-länder. Konsumentpriserna har sjunkit bara i någon mån. Inhemska livsmedel bör kunna produceras till lägre kostnader än för närvarande för att kunna marknadsföras i ett läge med öppen konkurrens. SLC förutsätter att prisnivån på inköpta produktionsmedel anpassas till den allmänna nivån inom EU. SLC anser att - administrativa och skattemässiga hinder för en kostnadssänkning bör undanröjas - konkurrensen inom produktionsmedelsförsörjningen måste befrämjas - kostnadssänkande åtgärder bör genomföras även inom handeln och distributionen - de producentägda företagen bör samarbeta till förmån för jordbrukarna -

8 8 arrendering av åker och hyrning av produktionsbyggnader bör beaktas som alternativ till köp - jordbrukarna borde samarbeta och göra gemensamma anskaffningar - normerna för markpriserna bör stå i relation till avkastningsvärdet och arrendepriserna ligga på en rimlig nivå i förhållande till avkastningen 5. Marknadsföringen Förutsättningarna att producera och marknadsföra trygga inhemska råvaror bör säkerställas. Målet är att behärska den inhemska marknaden och därutöver öka exporten. Avgörande för avsättningen av de inhemska lantbruksprodukterna är i första hand konsumenternas val av produkter. Avsättningen påverkas även av handelns agerande och av livsmedelsindustrins möjligheter att klara en allt hårdare konkurrens. Lantbrukarna och landsbygdsföretagarna måste satsa allt mera på att trygga marknadsföringen av sina produkter. De producentägda och av producenter styrda företagen är en viktig del av hela producentrörelsen. Lantbrukarna bör gemensamt stärka sitt inflytande och behålla sitt ägande i den inhemska livsmedelsindustrin samt koncentrera marknadsföringen av sina produkter till de egna företagen. Dessa bör prioritera inhemska råvaror. SLC bör arbeta för - en samverkan mellan producenterna över företagsgränserna i syfte att effektivera marknadsföringen och höja producentpriserna. Producentägda företag bör samarbeta och verka för ett bättre samarbete även mellan små förädlare och de producentägda företagen och en osund konkurrens bör undvikas - att konsumenterna, handeln och livsmedelsindustrin väljer inhemska produkter och råvaror - förbättrad produktinformation om inhemska livsmedel - fortsatt information till sina medlemmar om betydelsen av ett förstärkt ägande och inflytande i livsmedelsindustrin - att åstadkomma en livsmedels -, företags- och skattelagstiftning som gynnar mindre företag och småskalig förädling - ökade resurser satsas på utveckling och marknadsföring av nya lönsamma produkter, också för export - ökade satsningar på direktförsäljningssystem direkt till konsumenten, eventuellt som EU-delfinansierade projekt

9 9 - marknadsföringskampanjer för inhemska livsmedel

10 6. Kapitalförsörjningen 10 Strukturen inom det finländska lantbruket är ofördelaktigare än i övriga EU-länder. En behärskad strukturutveckling bör därför stödas. De specialstöd som är i kraft på A och B-området såsom avgångsvederlag samt inkomststöd vid investeringar bör också omedelbart tas i bruk på C - området. En viktig förutsättning för att lantbruket skall klara den ökade konkurrensen och uppnå lönsamhet är att nödvändiga strukturförändringar och olika investeringar kan genomföras till skäliga kostnader. Ett lägre markpris underlättar finansieringsbehovet, men förutsätter under en lång övergångsperiod en konsolidering av ekonomin för svårt skuldsatta lantbrukare. Krediter till en förmånlig räntenivå bör finnas att tillgå och räntestöd behövs för att erbjuda finländska lantbrukare och andra landsbygdsföretagare fördelaktiga krediter. SLC anser att - de investeringsstöd som EU beviljar och delfinansierar till fullo bör utnyttjas - reglerna för fördelningen av investeringsstöden bör vara möjligast lika i hela landet med beaktande av regionala särförhållanden. De skillnader som finns inom investeringsstödsystemet till de nordliga områdenas nackdel bör omedelbart rättas till och dessutom bör kompensation ges för de förlorade åren i form av differentierade produktionsstöd. - tyngdpunkten i finansieringsstödet bör ligga i investeringar som syftar till förbättrad lönsamhet, nyinvesteringar i företagsverksamhet som stöder sysselsättning och utkomst i familje- och småföretag på landsbygden, investeringar som underlättar generationsskiften på gårdarna samt investeringar för ökad användning av inhemsk energi - ett tillräckligt startstöd som har samma nivå i hela landet för lantbruk och därtill anknuten företagsverksamhet behövs liksom också finansieringsstöd för miljöinvesteringar - lantbrukaren bör ha möjlighet till statsgaranti vid genomförandet av landsbygdsnäringsprojekt då lantbrukarens nuvarande säker heter inte räcker till - system för att underlätta saneringen av överskuldsatta gårdar bör ytterligare utvecklas - kapitalbildning på gårdarna bör underlättas genom att kapital som stannar i företaget inte beskattas - reserveringssystemet bör göras flexiblare - medel från gårdsbrukets utvecklingsfond bör användas för sitt ändamål

11 11 - samhället bör åta sig att stöda den strukturutveckling samhället efterlyser och förespråkar. 7. Konsumenterna avgör Konsumenternas val av produkter är avgörande för lantbrukets och landsbygdens framtid. För att underlätta konsumenternas val bör produktinformationen vara klar och tydlig. Kontakten mellan producenter och konsumenter bör ständigt intensifieras och breddas, och den bör vara ärlig och öppen i båda riktningarna. Konsumenterna bör kunna hysa förtroende för landsbygdsföretagen och deras produkter och utbudet skall motsvara och tillfredsställa efterfrågan. SLC bör arbeta för att det för konsumenterna skall vara självklart att välja inhemska produkter. Den inhemska livsmedelsproduktionen och hela kedjan från åkern till bordet skall kunna förknippas med färsk och trygg inhemsk mat. Konsumenterna skall veta att maten är producerad och tillverkad på ett etiskt och miljömässigt försvarbart sätt, utan onödiga transporter. Hela produktionskedjan bör därför kunna kvalitetssäkras och dokumenteras med hjälp av system för kvalitetsprogram och certifiering. SLC arbetar för att - system för kvalitetssäkring bör utvecklas att omfatta alla länkar i livsmedelsproduktionskedjan. Systemet bör vara enkelt och klart det bör fungera med ett minimum av byråkrati - produktinformationen och märkningen av produkter bör vara klar och tydlig så att produkternas ursprung, innehåll, kvalitet och tillverkningssätt liksom produktions- och behandlingsmetoder framgår - märkningen av inhemska livsmedel bör ge garantier för kontrollerad kvalitet - upplysning till skolor och läroanstalter om inhemsk livsmedelsproduktion bör åstadkommas - produkter som består av genetiskt modifierade organismer eller som innehåller ämnen från sådana organismer skall ha särskild märkning - Finland bör slå vakt om den goda djurhälsan och både nationellt och på EU-nivå arbeta för en fortsatt trygg livsmedelsförsörjning och god djurhälsa - användningen av glyfosater i växande gröda före skörd bör förbjudas i hela EU

12 8. Trädgårdsnäringen 12 Trädgårdsnäringen utgör i dag en viktig del av kust - och skärgårdsområdenas näringsliv. Företagsamheten här baserar sig på en stark individuell initiativkraft, en långt driven specialisering och en anpassning till lokalsamhällets krav och möjligheter i en miljö där den största resursen är företagaren själv. Finländska trädgårdsprodukter produceras i en förhållandevis ren miljö. Industrisamhällets negativa miljökonsekvenser är i Finland mindre än i många andra länder. För att trädgårdsnäringen trots vårt klimathandikapp bättre skall kunna hävda sig i den hårdnande konkurrens som kommer utifrån och framför allt från EU -länderna, krävs fortsatta stöd till näringen. SLC arbetar för att - produktionskostnaderna inte får överstiga kostnaderna i övriga EUländer - stöd till trädgårdsnäringen bör beviljas även efter övergångstiden - trädgårdsnäringen i fråga om beskattning och prissättning av energi inte bör vara i ett sämre läge än näringen i övriga EU-länder - för att sänka finansieringskostnaderna och underlätta nödvändiga strukturförändringar samt upprätthålla moderna och effektiva anläggningar bör tillräckliga statliga finansieringslösningar fortsätta - grönsaksforskningen vid Martens Grönsaksforskningsstation i Närpes bör utökas och ges materiella och personella resurser att fylla sin uppgift inom praktiskt tillämpad grönsaksforskning - de medel som årligen beviljas för marknadsfrämjande ändamål för trädgårdsprodukter och matpotatis bör bibehållas på minst nuvarande nivå - för att stärka kontakterna till handel och konsumenter bör ett kontaktskapande system byggas upp till enskilda konsumenter, konsumentorganisationer och detaljhandel - producentföretag skall bildas för att skapa en bättre balans skapas på marknaden 9. Skogsbruket Hela Finland är beroende av att skogsbruket är livskraftigt och lönsamt. Ett välskött och fungerande familjeskogsbruk är grunden för ett mång - sidigt och uthålligt nyttjande av skogsresurserna. För att trygga familje -

13 13 skogsbrukets existens bör nuvarande och kommande generationer skogsägare ges möjligheter att bedriva ett lönsamt skogsbruk.

14 14 Målet för skogspolitiken är att ekonomiskogarna s virkesproduktions- och virkesanvändningsmöjligheter utnyttjas till fullo bärkraftigt. Genom att i större utsträckning än tidigare tillgodose industrins virkesbehov med inhemskt virke åstadkommer man positiva multiplikatoreffekter för skötseln av bl.a. landsbygds-, sysselsättnings-, energi-, industri- och utrikeshandelspolitiken. Det vore naturligt att fastställa målsättningarna för skogarnas användning i det nationella skogsprogrammet. För att skogen skall kunna fungera som en motor för hela nationalekonomin, bör statsmakten för sin del skapa förtroende för och uppmuntra till långsiktiga investeringar i skogsbruket. Ekonomiska styr medel, information och personlig rådgivning samt upprätthållandet av en grundinfrastruktur inom skogsbruket (virkeshandels- och andra avtalsmekanismer, organisationer, skogsbruksplanering och skogsbilvägar) är av största betydelse för privatskogsbruket. Åtgärder och målsättningar som är angelägna bland annat i fråga om skogsvård och skogsförbättring finns närmare beskrivna i de regionala målprogrammen för skogsbruket. Särskilt viktiga åtgärder är vård av ungskog och skötsel av skogsmarkens vattenhushållning. SLC sköter intressebevakningen inom skogsbruket i samråd med MTK och skogsvårdsföreningarnas förbund. SLC är en plattform för samverkan mellan skogsägarorganisationerna i Svenskbygden, bland annat med tanke på behandlingen av olika ärenden inom Lantbruks - producenternas skogsdelegation. SLC anser att - utnyttjandet av virke från våra skogar bör effektivera s och virkesimporten minimeras - den inhemska kemiska skogsindustrin fortsättningsvis bör byggas ut - mekanisk skogsindustri och småskalig virkesförädling bör ökas och främjas - forskning och utveckling bör utökas och stödas - användningen av virke för energiändamål bör utökas - i syfte att bredda inkomstbildningen borde övrig företagsverksamhet som anknyter till skogsbruket utvecklas på ett sätt som skapar inkomsteffekter för skogsägare - splittringen av skogsfastigheter bör stävjas - de svenskspråkiga skogsägarna bör tryggas service på sitt modersmål - för att trygga virkesmarknadens funktion bör ändamålsenliga förhandlingsmekanismer upprätthållas

15 15

16 16 leveransvirkets konkurrenskraft bör tryggas och SLC bör verka för ökad användning av vägkantspris för att befrämja själverksamhet och undvika virkesdrivningsmonopol - det är angeläget att skapa en tillräcklig beredskap att ta i bruk ett certifieringssystem för virke, om marknaden så kräver - nuvararande arealavsättningar och redan godkända program till förmån för bevarandet av mångfalden bör räcka till och virkes - produktionen bör inte inskränkas ytterligare - rättsskyddet bör tryggas för de markägare som berörs av områdes - reserveringar i Natura programmet - en beslutsfattning i skogsfrågor på europeisk nivå är motiverad endast när det ger ett tilläggsvärde jämfört med nationell beslutsfattning - skogsbruket huvudsakligen bör hållas utanför EU:s stödpolitik i Finland och i andra länder 10. Landsbygdspolitiken Målet för landsbygdspolitiken är att skapa en levande landsbygd och skärgård och möjliggöra en hållbar utveckling inom alla landsbygdsnäringar. Ett lönsamt baslantbruk är en grundförutsättning för en levande landsbygd. Familjelantbruket kommer alltid att behövas för tryggandet av en inhemsk livsmedelsförsörjning och ha avgörande betydelse för sysselsättningen och som stöttepelare på landsbygden. Strukturen på landsbygden och inom lantbruket förändras. Stöden till landsbygdens näringar kommer att styras till olika typer av landsbygdsföretag. För att trygga landsbygdsmiljön bör också de mindre jordbruken och skärgårdsjordbruken få del av ett nationellt stöd som bör fördelas rättvist. SLC anser att - de allmänna förutsättningarna för företagsamhet på landsbygden bör underlättas över lag - EU:s system för regionalt stöd utvecklas så att vårt nordliga klimat och våra geografiska förhållanden beaktas

17 17 - stat och kommun inte får glömma bort de traditionella jord- och skogsbruksföretagen då näringarna på landsbygden stöds och utvecklas

18 18 - jord- och skogsbruksföretagen måste ges möjligheter att utvecklas - servicenäringarna bör utvecklas så att de stöder annan företagsverksamhet på landsbygden - andra näringar och samarbetsformer enkelt bör kunna knytas till jordoch skogsbruket - byråkrati och skattepolitik får inte utgöra hinder - skärgården är en mycket speciell del av vår landsbygd och kräver därför specialåtgärder för att näringslivet där skall ha samma utgångsläge som på fastlandet - resurser bör satsas på ungdomen när det gäller att utveckla företagsamheten på landsbygden. Skol- och utbildningssystemet bör på alla nivåer sporra till företagsamhet 11. Markanvändningen och markägarens rättsskydd Markägaren skall ha möjligheter att utnyttja sin mark på ett ekonomiskt och hållbart sätt. Statliga ingrepp i denna rätt bör kompenseras. På alla nivåer i planeringen bör hänsyn tas till jord - och skogsbrukets behov. Detta förutsätter en långsiktig planering för att ny a generationer skall kunna ta över och fortsätta med basnäringen. SLC anser att - jordbrukets och trädgårdsnärningens behov av mark för produktion och byggande bör tryggas vid planeringen - vid inlösning bör motsvarande markområde i närregionen erbjudas som alternativ, i stället för ersättning enbart i pengar - all planering bör beakta jord- och skogsbrukets betydelse för landskapsvården - glesbyggnadsrätten bör under alla omständigheter tryggas - jävsreglerna bör ses över för att förbättra förtroendevalda markägares rätt att delta i beredning och beslutsfattande i fråga om markplaneringen i beslutande organ - också vid ingrepp i miljön till följd av lantbrukspolitiska beslut såsom beskogning och träda bör såväl estetiska som miljövårdande aspekter beaktas - områden som skall beskogas med allmänna medel bör granskas - god åkermark och öppna landskap bör bevaras - markägaren bör ha insyn i de planer som uppgörs för hans mark, och myndigheterna skall ha informationsskyldighet direkt till de markägare

19 19 som berörs så att dessa har reella möjligheter att påverka utformningen av dem

20 20 samhällets möjligheter att utnyttja byggnads- och åtgärdsförbud bör tidsmässigt begränsas - alla slags intrång i äganderätten och nyttjanderätten måste kompenseras. Vid genomförandet av statliga natur- och andra skyddsprogram bör tillräckliga medel reserveras så att markägaren inom skälig tid kan få ersättning för alla typer av begränsningar som skyddet innebär - nya skyddsprogram inte bör göras upp förrän redan godkända kunnat genomföras - vi bör värna om allemansrätten såsom en viktig del av vår kultur utan att den för den skull är en statisk rätt. Ett ökat tryck på vår natur till följd av t.ex. ökad inflyttning eller ökad turism kan leda till ett behov att begränsa allemansrätten - rätten till jakt och fiske bör vara bunden till mark- och vattenägandet. Det fria spinnfisket kan inte godtas och konsekvenserna bör fortlöpande granskas och beaktas, vilket förutsätter en av staten finansierad fungerande övervakning. - styrd friluftsverksamhet på basen av allemansrätten utan markägarens tillstånd ej bör tillåtas. Kommersiellt utnyttjande av allemansrätten får inte förekomma 12. Skattepolitiken Landsbygdsnäringarnas konkurrenskraft bör tryggas genom skattepolitiska åtgärder. Beskattningen av gårdsbruksföretaget bör utformas så att olika verksamheter kan stöda varandra. Skogsbruket och jordbruket med dess binäringar bildar en helhet som bör beaktas, trots att de är åtskilda i beskattningslagstiftningen. Typiskt för jordbruket är att det främsta produktionsmedlet, marken, inte är avskrivningsbar. SLC bör fortsättningsvis arbeta för att olika myndigheter värderar gårdar på ett likvärdigt sätt. Generationsväxlingarna bör i sin helhet kunna ske i Finland enligt samma grundprinciper som i andra EU-länder. SLC anser att - skattepolitiken bör utformas så att den sänker produktions kostnaderna - reserveringsmöjligheterna bör utökas - även annan verksamhet än produktion och förädling som bedrivs på gården bör kunna beskattas som en del av gårdsbruket

21 21 - också andra inkomstkällor än den direkta primärproduktionen bör accepteras som en del av familjeinkomsten - skattelagstiftning och -praxis måste vara sådana att generationsskiftet inte försvåras och fördyras. Gårdens produktionsvärde måste godkännas av skattemyndigheterna som grund för arvs- och gåvobeskattningen För den aktiva företagare som övertar ett gårdsbruksföretag bör arvs - och gåvoskatten helt avlyftas. Skattebördan för överlåtarna får inte heller bli övermäktig - fastighetsskattens nuvarande omfattning får under inga om - ständigheter utvidgas - den indirekta beskattningen bör vara så smidig som möjligt eventuella lättnader för småföretagare i den indirekta beskattningen bör också gälla primärproduktionen - möjligheten att dela upp inkomsterna i kapital- och förvärvsinkomster måste göras flexiblare - lantbruket bör få avdra energiskatterna i sin helhet - den inhemska förnybara energin får inte beskattas - baslivsmedlen bör gynnas inom den indirekta beskattningen - skogsbeskattningen bör vara rättvis och skälig och uppmuntra till god skogsvård och till självverksamhet i skogen - beskattningsförfarandet bör över lag förenklas och förenhetligas. Detta gäller såväl förskottsuppbörden och deklarationen som rättelseförfarandet. Rättsskyddet i beskattningen bör dock tryggas - skatten på fordon i glesbygdskommuner, utan fungerande allmänna kommunikationsmedel, bör vara klart lägre än i tätorter 13. Socialpolitiken Finland har ett utvecklat socialskydd som garanterar medborgarna en viss grundtrygghet. Vårt socialskydd har en hög standard jämfört med många andra europeiska länder. Även om socialskyddet också inom lantbruket står på en hög nivå, måste lantbruksbefolkningens socialskydd fortlöpande utvecklas och förbättras. SLC anser att - lantbruksföretagarnas pensionsnivå fortfarande är låg och bör höjas

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS. Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001

30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS. Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001 30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001 Tel 0400 860 633 NSL/HL/2013 1 Vi erbjuder Dig rådgivning

Läs mer

SLC:s miljöpolitiska. Antaget av SLC:s förbundsfullmäktige 28.11.2012. Inledning

SLC:s miljöpolitiska. Antaget av SLC:s förbundsfullmäktige 28.11.2012. Inledning SLC:s miljöpolitiska program Antaget av SLC:s förbundsfullmäktige 28.11.2012 Inledning Lantbruket berör miljön och har format kulturlandskapet under tusentals år. Bönderna påverkar och har påverkat miljön

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR om förståelsen av vissa bestämmelser om flexibilitet i hygienpaketet Vanliga frågor Riktlinjer för livsmedelsföretagare Europeiska

Läs mer

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET

KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET Arbets- och näringsministeriet Strategiska programmet för skogsbranschen KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET Behandlades 11.9.2009 på konkurrenskraftsarbetsgruppens

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande: EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 21.12.2001 C(2001)4748 Ärende: Statligt stöd nr N 649/00 Finland Undantag från skatt vid köp av fast egendom Herr Minister, Jag har äran att informera Er att kommissionen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN 1. Konsumentens förtroende och den finländska matens anseende 5 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft 6 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar 6 3.1 Spårbarhet

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

LPA-trygghet för nya företagare

LPA-trygghet för nya företagare LPA-trygghet för nya företagare Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarens trygghet från LPA LPA, dvs. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju.

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju. SNABBGUIDE FÖR KONSUMENTER Vet du varifrån din mat kommer? Av den mat som äts i Finland är cirka 80 % tillverkad i Finland. Cirka 65 % av matens råvaror är finländska. Livsmedelsproduktionen är global.

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Låna hos oss och bli delägare

Låna hos oss och bli delägare Låna hos oss och bli delägare Bottenlån med din fastighet som säkerhet För ett rikare liv på landet Finansiera din gård, din skog eller ditt lantbruks - företag hos oss Vi är jord- och skogsbrukarnas egen

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

SLC MILJÖPROGRAM 2002 1 (21) SLC:s MILJÖPROGRAM INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SLC MILJÖPROGRAM 2002 1 (21) SLC:s MILJÖPROGRAM INNEHÅLLSFÖRTECKNING SLC MILJÖPROGRAM 2002 1 (21) SLC:s MILJÖPROGRAM INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...2 2. Alla har ett ansvar...3 3. Alternativa odlingsmetoder...6 4. Etik inom lantbruk och forskning...8 5. Vattenvård...9

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR SLC

HANDLINGSPROGRAM FÖR SLC HANDLINGSPROGRAM FÖR SLC Antaget av SLC-fullmäktige den 30 november 2009 Innehållsförteckning INGRESS 1 1. JORDBRUKET I SAMHÄLLET 2 2. JORD- OCH SKOGSBRUKET 6 2.1 Husdjur 6 2.1.1 Mjölksektorn 7 2.1.2 Nötsektorn

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Utbildning för förvaltningen om ansökan om stöd till jordbrukare Våren 2015 Merja Uusi-Laurila Mavi, enheten för djur- och specialstöd Sida 1 Presentationens innehåll

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

SLC - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC. För en levande landsbygd

SLC - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC. För en levande landsbygd - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Vindkraft - markägaraspekter Tyskland, Danmark och Sverige är långt före Finland i utbyggnaden av vindkraft Markägarorganisationerna har hämtat erfarenheter

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK. Inledning

Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK. Inledning Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK Inledning Den gemensamma jordbrukspolitiken har under de senaste 50 åren inneburit att EU har kunnat trygga livsmedelsförsörjningen

Läs mer

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi För mer och 100 procent hållbar mat Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi Augusti 2014 Dagens situation Sverige har en lång tradition av att bedriva ett jordbruk som är skonsamt mot

Läs mer

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Banken för jord- och skogsbrukare För ett rikare liv på landet Välkommen till jord- och skogsbrukarnas egen bank Jord- och skogsbrukarna har en egen bank,

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 102/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om strukturstöd till jordbruket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

KF i korthet 2005 Kooperativa Förbundet (KF)

KF i korthet 2005 Kooperativa Förbundet (KF) KF i korthet 2005 Kooperativa Förbundet (KF) Detta är KF Kooperativa Förbundet är förbund för landets 58 konsumentföreningar med sammanlagt drygt tre miljoner medlemmar. Kooperativa Förbundet (KF) har

Läs mer

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Vad är det frågan om? Lantbukets energiprogram är ett energieffektivitetsavtal inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde under perioden

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer