Vindkraft? inte. om grannarna får bestämma TEMA: VIND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vindkraft? inte. om grannarna får bestämma TEMA: VIND"

Transkript

1 Nr. 3 oktober 2001 TEMA: VIND Per Botvid i Barsebäcks hamn vill gärna behålla utsikten över Sundet. Vindkraft? inte Henrik går en runda på hemmabanan i Barsebäck. Sving i spelet Henrik Stenson är Barsebäcks i särklass mest kände golfare. När han ska beskriva sig själv använder han adjektiv som envis, koncentrerad och målmedveten. Han betonar att Barsebäck fortfarande är hans hemmaklubb även om postadressen numera är Monaco. Och flickvännen bor i Hjärup. Sidan 6 Fungerar inte elsystemet slås samhället ut Barsebäck går inte att stänga. Det säger Torsten Cegrell, professor vid institutionen för elektrotekniska system, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Då blir det nämligen obalans i elsystemet och södra Sverige kommer att befinna sig i ett mycket utsatt läge. Vi ska inte stänga elproduktion här i landet, säger han, utan i stället se till att bygga nya produktionsanläggningar. Sidan 3 om grannarna får bestämma Spanskt hos amatörteatern Per Botvid i Barsebäcks hamn är hamnalagets vindkraftkoordinator. Han är sysselsatt med att väcka en stark opinion mot planerna på att bygga 30 havsbaserade vindkraftverk utanför Barsebäck. Redan i dag syns 35 vindkraftverk från hamnen, och kärnkraftverket är ju inte heller särskilt vackert, säger han. Så nu räcker det. Jag tänker kämpa tills alla planer på vindkraftutbyggnad i Barsebäck läggs ner. Så enkelt är det. Mikael Jakobsson vid vindkraftföretaget Airicole hoppas att han ändrar uppfattning: Vi kommer att skapa nya arbetstillfällen och vara en god granne, säger han. Dessutom är vindkraft i Barsebäck helt i enlighet med Energimyndighetens önskemål. Samtidigt har förre energiministern Anders Sundström kritiserat subventionerna till vindkraft. Vi bad Ulf Stjernfeldt, VD för Sydkraft Vind, att räkna ut vad vindkraften kostar. Mitten Söndagsmorgon i Kävlinge och teatergänget är i full gång med repetitionerna. Närmast står förväxlingskomedin och musikalen Spanska Flugan på repertoaren hos Kävlinge amatörteaterförening. Förutom nyårsproduktionerna vilar verksamheten på sommarteatern och de våldsamt populära rockgalorna. Och även om Spanska Flugan inte har premiär förrän den 5 januari, pågår repetitionerna för fullt. Biljettsläpp blir det traditionsenligt hos Hellbergs bokhandel. Sista sidan Enkät: Vad skulle du tycka om en vindkraftpark utanför Barsebäck? Sidan 8

2 Kooperation i Barsebäck Ledare: Skatter och vind ger galopperande elpriser Detta nummer av vår tidning till våra grannar handlar mycket om vind och elpriser. Ämnen som de flesta har synpunkter på. Så även vi på Barsebäck! Näringsminister Rosengren har tillsatt utredningar för att försöka att klarlägga varför elpriserna går upp. Men en del av svaret är ganska enkelt. Genom politisk styrning har regeringen sett till att flera fossileldade kraftverk och en reaktor i Barsebäck lagts ner. Resultatet är risk för elbrist och utlandsberoende som leder till stigande priser. Samtidigt är de samlade skatterna på el 30 miljarder kronor per år. Hushållens samlade elnota är inklusive skatt i år 28 miljarder kronor. Året för avregleringen på el, 1996, var den 26 miljarder kronor. Avregleringen och de regnrika år vi har haft sen dess sänkte notan. Även i år är själva elpriset utan skatt lägre än Det är hushållens elskatter som ökat från 7 till 13 miljarder! Vindkraften är en ren energikälla som har en plats i vår energimix, men den svenska vindkraften subventioneras med stora belopp. Det går inte att hitta uppgifter om hur mycket skattebetalarna skjuter till, men i år torde det vara med cirka 120 miljoner kronor. Den så kallade miljörörelsen vill ha mer dyr vindkraft, som utan bidrag är dubbelt så dyr som den el hushållen köper i dag. En reaktor i Barsebäck producerar mer än tio gånger mer el än den svenska vindkraften och priset är bara en tredjedel per kilowattimme. Detta trots att Barsebäcks elproduktion straffbeskattas med cirka 3 öre per producerad kilowattimme. Den orättfärdiga produktionskatten blir faktiskt samma belopp som det beräknade bidraget till vindkraftverken konor. Sverige har ett av värdens effektivaste och ekonomiska system för elproduktion. Om politikerna låter fri konkurrens gälla skulle Sverige ha bland världens lägsta elpriser. Till gagn för nya industriella investeringar i Sverige och lägre elpriser och lägre skatter för hushållen. Genom att Sverige har hälften vardera av vatten och kärnkraft har man också ett utsläppsfritt produktionssystem. Den förre energiministern Anders Sundström är numera själv kritisk till de vindkraftregler han var med att införa. Bidraget är i dag 32 öre per kilowattimme vindel. Investeringsbidraget är cirka 5 öre, miljöbonusen cirka 18 öre och det särskilda stödet 9 öre. Av den faktiska produktionskost- naden på 50 öre per kilowattimme återstår alltså kostnaden 18 öre för producenten. Det är en bra affär om man kan sälja elen för 28 öre. En vinst på närmare en halv miljon per år för ett stort vindkraftverk. Miljövänner applåderar bidragen och höjda elpriser och inser inte att miljarderna skulle kunna användas betydligt bättre om vi vill värna om vår hälsa, vår miljö och vårt klimat på jorden. Vintern närmar sig Med vintern ökar elförbrukningen. Det är då tryggt att Sveriges kärnkraftverk efter sommarens underhåll nu levererar el till det svenska elnätet till nytta för en stabil elförsörjning, låga elpriser och en ren miljö. El är ren energi om den som i Sverige - produceras med vatten- och kärnkraft. I debatten finns det de som hävdar att minskad elanvändning är bra för miljön. Därför bör elskatten höjas! Det är något som vi och till exempel professor Torsten Cegrell i intervjun här intill tycker är märkligt. Att använda mycket el innebär nämligen i sig inga problem för miljö och hälsa om den produceras med vatten, vind eller kärnkraft snarare tvärt om. Att höja skatten på el styr fel. Det är utsläppen som borde beskattas! Barsebäck behövs Barsebäck 2 kan inte stängas 2002 det är det besked som regeringen troligen ger till riksdagen i höst. De krav som har satts upp är inte uppfyllda. Detta framgick också tydligt vid en hearing på näringsdepartementet i somras. Barsebäck behövs både för att klara elförsörjning i södra Sverige och för att värna om hälsa och miljö. På Barsebäck räknar vi med drift i många år framöver. Ökad elförbrukning och klimatfrågorna talar till vår fördel. Det är intressant att konstatera att det i dag är tre riksdagspartier i Sverige som kräver att kärnkraften ska kunna utvecklas. Det kommer också positiva signaler från USA, Storbritannien och Finland. Där räknar man med att kärnkraften kommer att spela en betydande roll för elförsörjningen i framtiden. Lars-Gunnar Fritz Informationschef på Barsebäck BILD: ROBERT WAHLSTRÖM BILD: MATHIAS SCHNEIDER Sommaren 2001 utsattes Barsebäck för en attack från oväntat håll. Över hundra individer forcerade stängslet och tog sig olovligt in på området. Inkräktarna ägnade sitt största intresse åt diverse blomsterarrangemang samt åt att duscha i den automatiska biltvätten. Barsebäcks vaktstyrka lyckades snabbt stävja aktionen, och man kunde återgå till ordningen. 5 frågor till Gunnar Hökmark Den 4 september besökte riksdagsman Gunnar Hökmark (m) Barsebäck för att få veta mer om stämningen och för att tala om vikten av el i ett välfärdssamhälle. Här är fem frågor han fick från personalen i Barsebäck: 1. Blir kärnkraften en valfråga för moderaterna? Nej. Då ska det hända något speciellt; som att den sittande regeringen och dess stödpartier börjar avveckla Barsebäck 2 nu. 2. Vilka eftergifter är ni beredda att göra mot centern i kärnkraftfrågan för att kunna regera tillsammans med dem i en kommande borgerlig regering? Det blir en fråga för kommande förhandlingar. Principiellt kan jag säga att jag vill se en stabilitetspakt vad gäller svensk energipolitik, inte minst för att stora utländska företag ska betrakta Sverige som ett stabilt land där det är möjligt att göra långsiktiga investeringar. 3. Ni moderater säger att ni vill starta Barsebäck 1 igen. Hur ska ni i så fall hantera danskarna? Vi skulle slå vakt om svensk integritet, i kombination med en intensiv debatt om kolkraft och vad den har för inverkan på människors hälsa och miljö. Det är inte vi i Sverige som ska skämmas för vår elproduktion! Gunnar Hökmark diskuterar energipolitik med Barsebäcks informationschef Lars-Gunnar Fritz. 4. Den svenska opinionen är för kärnkraft. Alla undersökningar visar att cirka 80 procent vill se en fortsatt drift av de svenska kärnkraftverken. Varför kan vi inte ha en ny folkomröstning? Jag kan mycket väl tänka mig en ny folkomröstning, inte minst för att få till stånd den där långsiktiga stabilitetspakten som jag vill ha inom energisektorn. 5.Varför samarbetar ni inte med socialdemokraterna, så att de slipper samarbeta med vänstern och miljöpartiet? Vi är oerhört tydliga med vad vi tycker. Och när det går bra för ett parti, så har man också inflytande, även om man befinner sig i opposition. Ett exempel är den ökade valfriheten vad gäller skolor. Där har skolpengen betytt oerhört mycket. Men för att besvara frågan så samarbetar vi gärna. En stabil energipolitik, är ett bra exempel på något vi gärna medverkar till. Nyheter från Barsebäck ges ut av Barsebäck Kraft AB. Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Fritz. Redaktion: Ann-Christine Buch, Lars-Gunnar Fritz, Peter Andersen, Agneta Hansson och Evastina Törnqvist (projektledare). Produktion: Reklambyrån Replik AB. Tryckeri: Bergslagspostens Tryckeri, Lindesberg Adress: Barsebäck Kraft AB Box 524, Löddeköpinge. Telefon: 046/ Telefax: 046/ Nästa nummer kommer ut i februari

3 Professor Torsten Cegrell, KTH: Omöjligt att stänga Barsebäck Fungerar inte elsystemet slås hela vårt samhälle ut. Det är ett skräckscenario. Därför är jag minst sagt häpen när jag ser myndigheternas konsekvensbehandling av hanteringen av vårt framtida energisystem. Det säger Torsten Cegrell, professor vid institutionen för elektrotekniska system, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Han anser att det är omöjligt att stänga Barsebäck innan det finns nybyggda anläggningar med motsvarande prestanda. Och de ska finnas innanför landets gränser. Torsten Cegrell har en enkel liknelse för att åskådliggöra skillnaden mellan effekt och energi: Min första bil var en VW Bagge. Den hade ungefär 30 hästkrafter, och det är det Barsebäck 2 i fortsatt drift Efter Näringsdepartementets hearing den 28 augusti gör regeringen enligt uppgifter i media bedömningen att det inte går att stänga reaktorn Barsebäck 2 förrän tidigast år Och vänsterpartiet har beslutat sig för att inte ta strid i frågan: Hellre 2003 än aldrig, säger vänsterpartiets förhandlare Lennart Wärmby till Tidningarnas Telegrambyrå, TT. Energiminister Björn Rosengrens argument för att skjuta upp avvecklingen är att koldioxidhalten skulle fördubblas genom att Sverige utan Barsebäck skulle tvingas importera dansk kolkraft. Ett annat skäl är den uppenbara risken för elbrist i södra Sverige under en sträng vinter. Näringsdepartementet har i uppdrag att i samband med budgetpropositionen varje år för riksdagen redovisa om de av riksdagen uppsatta villkoren för en stängning av Barsebäck 2 är uppfyllda. De viktigaste villkoren är att stängningen inte medför påtagligt negativa effekter för elpriset, tillgången på el för industrin, effektbalansen samt för miljön och klimatet. Deltagarna vid årets hearing var eniga om att riksdagens villkor inte är eller kommer att vara uppfyllda på länge än. Tvärtom påpekade flera att Sverige nu snart står inför en elenergibrist och att effektbalansen för södra Sverige är mycket svag om det skulle bli en riktig vinter. När det gäller energiförsörjningen konstaterade bland andra svensk Energi att redan år 2000 nådde elförbrukningen de 151 terawattimmar som Energimyndigheten i sina prognoser beräknar att förbrukningen ska vara år Jan Edberg, VD för Ringhals Barsebäck, konstaterade att Barsebäck 2 har en produktionsförmåga på 4,6 terawattimmar, och inte de ungefär 3 TWh som brukar anges som ersättningsbehov. En representant för småskalig energi konstaterade att Norden utom Danmark nu har ett elenergiunderskott på 50 terawattimmar om det blir torrår som det var Ett sådant underskott skulle var omöjligt att kompensera med import. Energiöverenskommelsen mellan regeringen, centern och vänsterpartiet gjordes i februari Den löper ut nästa år. som är bilens effekt. Energin är det man stoppar i tanken. Ska jag köra min bil i konstant 80 km/h i backig terräng, så vet alla som liksom jag har haft en gammal bil att det inte fungerar. Den sackar i backarna. Inte därför att tanken är tom, utan därför att effekten är för dålig. Precis likadant är det med det svenska kraftsystemet. Om inte effekten är tillräckligt stark så kan det inte hålla konstant hastighet frekvensen 50 Hz - och då kan det braka ihop. Vad kostar elen? Skatter 45% Nättjänst 29% Elenergi 26% Vad kostar egentligen elektriciteten? Fördelningen i diagrammet gäller i elvärmd villa med bundet ettårsavtal. Proportionerna mellan de tre kostnaderna varierar med bostad och avtal. I eluppvärmda villor med tillsvidareavtal svarar t. ex. energin för 29% av kostnaden, nättjänsterna för 27% och skatterna för 44%. Lägst är skatten i lägenheter med tillsvidareavtal. Då är den 36% av kostnaden, medan nättjänsterna svarar för 39% och elen för 25%. En sak bör hur som helst vara uppenbar: det är inte elektriciteten som är dyr när man använder el! Bra att flytta Lule älv Det är just effekten som är det stora problemet, eftersom det svenska kraftnätet är i detta avseende obalanserat. En överväldigande andel av den el vi förbrukar produceras i norr, medan en rad sydsvenska elkraftverk lagts ner, till exempel delar av det oljeeldade kraftverket i Karlshamn och inte minst Barsebäck 1. Hade vi kunnat flytta ner Lule älv med alla vidhängande kraftstationer till Småland, så skulle balansen varit bra, säger Torsten Cegrell. Men eftersom vi inte kan det, krävs andra lösningar. Låt mig ta en liknelse till: du ska hålla konstant nivå med vatten i badkaret och plötsligt släpper du ut en större mängd. Även om kranen är på för fullt och det finns tillgång till så mycket vatten du behöver i systemet får du problem om rören är för klena. Hur mycket du än vrider på kranen, så kan du inte hålla konstant nivå. Det här var Torsten Cegrell inbjuden att förklara för Näringsdepartementet i Stockholm den 18 augusti vid den hearing som hölls för att sakkunniga skulle ge en bild av möjligheterna att stänga Barsebäck 2. Behöver ersättning inom vårt eget nät Han har inga problem att ge tydliga och koncisa synpunkter på kärnkraftavvecklingen. Den kan inte fortsätta i nuläget utan förödande konsekvenser: Det behövs ett antal injektionspunkter (det vill säga tillförsel) av effekt och energi i södra Sverige eftersom vi har denna obalans i landet. Vi har förvisso ett ganska starkt elnät från norra Sverige, men det har sina begränsningar tänk på de klena rören till badkaret! Uppstår det i nuläget en brist i södra Sverige så kan den inte kompenseras. Effektunderskottet i södra Sverige är nu så stort att vi lever farligt. Jag lägger inga aspekter på att Barsebäck är ett kärnkraftverk, utan vad jag säger är att om man tar bort en produktionskälla, så uppstår en brist. Den effektbristen kan inte fyllas av till exempel vindkraft, Nytt produktionsrekord i Barsebäck? Den kvarvarande reaktorn Barsebäck 2 är för närvarande på god väg att överträffa sitt tidigare bästa produktionsresultat, som uppnåtts två gånger för respektive 19 och 10 år sedan. Till följd av den torra sommaren i år råder det inget överskott på vattenkraft, medan efterfrågan på elektricitet är fortsatt stor och snarare ökar än minskar. Under första halvåret 2001 hade Barsebäck 2 ett mycket bra produktionsresultat. Totalt producerade reaktorn hela 2,4 terawatttimmar el. Fortsatt stabil drift under hösten kommer sannolikt att leda till att reaktorn i år tangerar rekordet från de hittills bästa produktionsåren, som var respektive 1982 och Under vart och ett av de båda åren producerade Barsebäck 2 totalt 4,6 miljarder kilowattimmar elektrisk energi. det är omöjligt. Den skulle kunna fyllas av nybyggda gaseldade kraftverk, men några sådana finns inte än. Vi skulle också kunna modernisera våra vattenkraftstationer så att de ger mer, men vi måste samtidigt komma ihåg att elkonsumtionen hela tiden ökar. Vi är snart uppe i den förbrukning som är beräknad till år En annan del av problemet är att de kraftverk som måste ersätta Barsebäck innan det går att stänga måste finnas på vårt eget elnät. Ledningarna till utlandet är främst byggda för att vi ska kunna hjälpa varandra att utjämna variationer och vid tillfälliga bristsituationer. Ska de fyllas med en permanent import, har vi över huvudtaget inga marginaler kvar. Dessutom ska man komma ihåg att vi inte kan kontrollera den elproduktionen. Skulle våra grannländer drabbas av elbrist kommer de naturligtvis att i första hand tillgodose sitt eget behov. Och då står vi utan. Förvånad över underlagen Mot den bakgrunden uttryckte Torsten Cegrell under hearingen i Näringsdepartementet sin förvåning över de underlag myndigheterna tagit fram inför ett beslut om vår framtida energiförsörjning: Underlagen var helt enkelt undermåliga, särskilt det från Energimyndigheten. Rapporten handlar nästan enbart om elproduktionen. Man diskuterar nästan enbart antalet terawattimmar. Effektbalansen och situationen i södra Sverige nämns knappt, och att bortse från något sådant finner jag anmärkningsvärt. Det andra underlaget kommer från Svenska Kraftnät. I det diskuteras den kalla dag som inträffade den 2 februari i år. Men det säger ingenting om andra driftstörningar, och sådana kan inträffa mitt i sommaren. Vad man borde göra är att ta fram ett antal olika scenarier med driftstörningar, för att utreda stabiliteten i elnätet i södra Sverige. Elproduktionen ökar Vad krävs då för att stänga Barsebäck 2? Det krävs en ny produktion av samma storleksordning inom vårt eget nät. Någon sådan existerar inte. Däremot ökar elkonsumtionen hela tiden, så vi behöver fler energikällor, inte färre. Debatten handlar ofta om att vi måste spara el: det är trams. Däremot behöver vi spara energi. Distinktionen är, att om vi går in för att till exempel effektivisera ett företags energi, så leder det ofta till att man ökar eluttaget. El är nämligen lätt att styra och lätt att kontrollera. Det finns inga likhetstecken mellan el och kärnkraft, men jag kan konstatera att jag inte sett några vettiga alternativ. Text: Evastina Törnqvist Elen från Barsebäck är i år mycket efterfrågad. Fjolårets överskott på vattenkraft har i år förbytts i underskott efter sommarens torka. Det har pressat upp elpriserna och lett till ökad användning av kolkraft i det nordiska elsystemet. Förändrade nederbördsförhållanden kan snabbt ändra situationen. Det är bara vattenkraften som har lägre produktionskostnader än kärnkraften. 3

4 TEMA: VIND 30 nya vindkraftverk längs danska gränsen i Sundet Bakom planerna på en vindkraftpark utanför Barsebäck finns företaget Airicole, som planerar att bygga uppemot 30 vindkraftverk med tre fyra megawatts effekt, lokaliserade mellan 6 och 9 kilometer från kusten. För några år sedan startade vindkraftföretag Enron Wind ett projekt som syftar till att bygga en havsbaserad vindkraftpark utanför Barsebäck. Statliga Energimyndigheten nämner speciellt platser där det redan finns ett utbyggt elnät som lämpliga för vindkraftutbyggnaden, och Barsebäck är en av de platser man särskilt omnämnt. I dag är det företaget Airicole som driver projektet. Airicole är en avknoppning till Enron Wind och Mikael Jakobsson vid Airicole var tidigare ansvarig för Enron Winds skandinaviska aktiviteter. Det är väldigt tidigt att tala konkret om Barsebäck, säger han, och konstaterar att Kävlinge kommun är negativ till planerna. Jag tror det hänger samman med besvikelsen över kärnkraftnedläggningen, men vi har ingen särskild inställning till kärnkraft. Airicole är ett vindkraftföretag, och vi vill inte vara med i kärnkraftdiskussionen. Skjutit upp planerna flera gånger Den känsliga situationen gör att man ännu inte tagit kontakt med allmänheten, något Mikael Jakobsson tror kommer att ske i början av nästa år. Vi har redan skjutit upp och ändrat på Barsebäcksprojektet flera gånger efter synpunkter från kommun och allmänhet. Från början var planen att kraftverken skulle vara lokaliserade nära kusten, men nu har vi flyttat dem ända ut till den danska territorialgränsen. Planerna går ut på att bygga uppemot 30 vindkraftverk på tre fyra megawatt vardera. Ett sådant kraftverk har en rotordiameter på 100 meter, och har en masthöjd på meter. Vi har tidigare deltagit i byggandet av sju mindre vindkraftverk i Kalmarsund. Där har människor nu levt med dem i nästan ett år, och hela samhället är generellt positivt till etableringen. Vi har skapat nya arbetstillfällen och personer har besökt det lilla vindkraftexpo som kommunen arrangerat bara under sommaren. Hur konkreta är planerna för Barsebäck och hur långt in i framtiden ligger de? De är konkreta så tillvida att vi utreder förutsättningarna att bygga i Barsebäck, precis som Energimyndigheten föreslår. Vi kommer att ha en öppen dialog med allmänheten, så att de kan skapa sig en uppfattning som baserar sig på fakta. Kommer de boende att besväras av lågfrekventa ljud? Eller skugg- och ljusfenomen? Eftersom verken kommer att ligga så långt ut i havet kommer de boende inte att besväras av några ljud, och inte heller av några ljud- eller ljuseffekter. Studier i Danmark visar att vindkraftverk i havet skapar artificiella rev som är gynnsamma för fisken. Andra danska undersökningar visar att varken rast- eller sjöfåglar kring dessa projekt påverkas av verken. Själva håller vi tillsammans med Statens Energimyndighet på att undersöka hur vindkraftverken i Kalmarsund påverkar flyttfåglarna. När planerar ni att börja bygga? Om alla är positiva och handläggningen går snabbt tror jag att vi skulle kunna börja bygga vid slutet av år 2003 och vara färdiga i slutet av Och om alla inte är positiva? Kan en negativ allmänhet få er att avstå från projektet? Givetvis. Om det är så att dessa vindkraftverk leder till negativ inverkan av betydande slag så kommer aldrig ett sådant projekt att godkännas. Då är givetvis ett engagemang ett spill av tid. När det gäller den lokala politiska diskussionen, så är den inte vår sak att föra. Airicole vill inte diskutera kärnkraftnedläggningen, varken konsekvenser, planer eller inverkan av denna. Och jag tror och hoppas, att den allmänna opinionen kommer att vara öppensinnad när vi berättat för dem hur vindkraftverken kommer att se ut och hur de fungerar. Vi hoppas att kunna tillföra något positivt med nya aktiviteter i området, nya engagemang, arbetstillfällen och att bli en god granne. Svårt att räkna ut priset för vindkraft Den 3 augusti i år kritiserade Anders Sundström, före detta energiminister, de vindkraftsregler som han själv var med och tog fram under talet. Reglerna gäller stödet till vindkraften i Sverige. Enligt Sundström får vindkraften i dag nästan 40 öre per producerad kilowattimme. Det handlar om ett särskilt stöd på 9 öre, en miljöbonus på 18 öre och ett investeringsbidrag bestående av 15 procent av investeringen i ett nytt vindkraftverk. År 2000 producerade svensk vindkraft 0,45 terawattimmar el från ungefär 500 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 240 megawatt. Inom en års period kan man räkna med att vindkraften i Sverige kommer att öka. Energimyndigheten har i rapporten Vindkraften i Sverige satt upp som mål att svensk vindkraft inom år ska kunna generera 10 terawattimmar el. Enligt Energimyndighetens skrift Vindkraft - en översikt kostar 1 kilowattimme mellan 30 och 40 öre att producera, att jämföras med kärnkraften som producerar 1 kilowattimme för mellan 15 och 25 öre. Men kostnaden för vindkraft kan vara besvärlig att reda ut: Vad är subventioner och vad är faktisk produktionskostnad? Och ska man räkna ut en snittkostnad för alla existerande vindkraftverk, eller ska man beräkna den på nybyggda vindkraftverk med gynnsamma placeringar? Ulf Stjernfeldt, VD för Sydkraft Vind, använder en mall beräknad för ett nybyggt vindkraftverk på 1,5 megawatt, placerat på en gynnsam (det vill säga optimalt blåsig) plats: Ett sådant kraftverk kostar ungefär 15 miljoner kronor att bygga. Då kan vi räkna ut den årliga räntekostnaden till kronor vid 6.5 procents ränta, en miljon kronor i avskrivningar och fasta kostnader till ungefär kronor. Beräknar vi sedan produktionen till 4.7 miljoner kilowattimmar, så får vi en produktionskostnad på 45 öre per kilowattimme. Till den kommer ungefär 5 öre i personal- och övriga overheadkostnader. Summan blir alltså 50 öre per kilowattimme. Sedan avgår investeringsbidraget på 15 procent av investeringskostnaden, som blir cirka 5 öre per kilowattimme. Efter det avgår 18.1 öre i miljöbonus och 9 öre i särskilt statligt stöd. Kvar blir 17.9 öre. Stöden till vindkraften gäller till och med den 31 december Sedan är det tänkt att de ska ersättas av så kallade gröna certifikat som konsumenten får köpa för en del av sin elkonsumtion. Denna handel ska bekosta omläggningen av energisystemet. Vilka konsumentgrupper som måste köpa certifikaten och hur mycket är ännu inte klart. Ulf Stjärnfeldt tillägger dock att det i en inte alltför avlägsen framtid kommer att vara de stora anläggningarna till havs som gäller för att kunna få fram lägre produktionskostnader för vindelen och inte minst få ett större tillskott av förnybar energi i systemet. I södra Sverige planeras närmast byggnaden av Lillgrund, som regeringen nyligen gett tillstånd att bygga. Det kommer att bli en stor havsbaserad vindkraftspark strax söder om Öresundsbron som är tänkt att bestå av 48 vindkraftverk, där vart och ett kommer ha en effekt på ungefär 1,5 megawatt. Det är företaget Örestads Vindkraftpark AB som har givit i uppdrag åt Swedpower att bygga parken. 4

5 Per protesterar mot vindkraft utanför Barsebäck Per Botvid är bosatt i Barsebäcks hamn sedan tre år tillbaka. Han tycker det räcker med de 35 vindkraftverk han i dag kan se från Barsebäcks hamn och vill inte ha en vinkraftpark med 30 till. Per Botvid, bosatt i Barsebäcks hamn sedan tre år tillbaka, leder motståndet mot 30 planerade havsbaserade vindkraftverk. Per Botvid höll på att sätta kaffet i vrångstrupen en morgon i våras när han i tidningen läste en artikel om att det finns planer på att bygga 30 havsbaserade vindkraftverk i havet utanför Barsebäcks hamn. Han hade inte hört ett ljud om saken. Hamnalaget visste ingenting och kontroller visade att inte heller kommunen kände till planerna. Jag tycker att vi redan är drabbade här i Barsebäck, säger Per och räknar på fingrarna: där hemifrån har han redan utsikt över tolv vindkraftverk på Gipsön utanför Landskrona, han ser ett par till vid infarten till samma stad, en bit söderut skymtar barsebäcksgrevens Barsebäck 3 och längst bort ungefär tjugo vindkraftverk utanför Köpenhamn. Och det trots att man talar om att man inte bör ha utsikt över mer än en vindkraftpark från den plats man befinner sig. Lägger du ihop dem jag ser åt olika håll, så är vi uppe i fyra stycken sådana ( det vill säga totalt 35 vindkraftverk). Och, ja, vi ska inte glömma kärnkraftverket, för det anser jag är felplacerat. Där tycker jag att det räcker. Vi ska inte ha vindkraftverk utanför hamninloppet också, så enkelt är det. korna här tycker, säger Per Botvid och betonar att han därför uttalar sig om vindkraftparken för egen del, inte som förespråkare för hamnalaget. Men han arbetar för fullt med att samla in namnunderskrifter på protestenkäten mot vindkraftverken, och säger att alla indikationer tyder på en mangrann uppslutning. På en vecka har han samlat ihop ett par hundra namn. Och då är det Per Botvid som på egen hand stått utanför bland annat Center Syd och bett människor att skriva på. Nu ska arbetet intensifieras och fler människor kommer att arbeta med projektet. Argumenten mot Arbetet intensifieras Per Botvid är fullt sysselsatt med att samla in namn mot byggnaden av vindkraftverk i Barsebäck. Här spikar han upp en lista utanför kaféet i hamnen. Motståndet håller på att organiseras, konstaterar Per Botvid och visar fram en lista han ställt samman med sina argument mot vindkraft: Ekonomi. Vindkraft är statligt subventionerad och därför dyr för skattebetalarna. Den har låg verkningsgrad; när det inte blåser produceras ingen ström. Energiåtgången är hög. Per Botvid vill se en livscykelanalys över ett vindkraftverk, för att försäkra sig om att själva uppförandet inte kräver mer energi än vad det Per, som till vardags är driftchef vid Akzo Nobel Industrial Coatings i Malmö, vände sig till hamnalaget. Han var medlem sedan tidigare, men inte aktiv. I dag, ett halvår senare, sitter han i styrelsen och är med och planerar den enkät till de kringboende som ska visa vad barsebäckarna tycker, inte bara om planerad vindkraft, utan även om kommande utbyggnad av byn. Enkäten är inte färdig än, så vi har ingen klar uppfattning om vad männis- 5 färdiga kraftverket sedan kommer att producera. Den pågående utbyggnaden av vindkraften stör landskapsbilden. Det krävs vindkraftverk som de på Gipsön för att ersätta Barsebäck. Det blir ingen vacker syn längs våra kuster, och jag menar att det skulle sänka människors livskvalitet. Dessutom undrar jag verkligen vilka ljus- och skuggfenomen vi skulle tvingas utstå. En negativ inverkan på fisk- och fågelliv. Faran med lågfrekventa ljud. Per Botvid berättar att han blivit uppringd av tinnitussällskapet som berättat om människor som fått flytta upp till fyra gånger sedan de drabbats av besvär med susningar i öronen efter att ha bott nära vindkraftverk. Tänker inte ge upp På frågan hur länge han tänker engagera sig i motståndet mot vindkraft har han ett kort och enkelt svar: Så länge som krävs. Tills vi har fått stopp på planerna att bygga vindkraftverk utanför Barsebäck. Vi ska inte ha någon vindkraft här! Text: Evastina Törnqvist

6 Ett slag för hemmabanan Henrik Stenson på sin hemmabana. Numera är han ute och tävlar i Europa ungefär 30 veckor om året. Sydkraft står det på Henrik Stensons väst när han kommer promenerande längs hemmabanan i Barsebäck med klubborna efter sig. Och sponsringen är viktig, förklarar Henrik, som är Barsebäcks i särklass mest kände golfare. Jag är envis, säger Henrik när han ska beskriva sig själv, som spelare och som människa. Envis. Och tålmodig. Sådan är jag och så hade jag fungerat i vilket jobb som helst. Det råkar bara vara så att jag har valt golfen. Ja, Henrik Stenson valde tidigt golfen. Så till den milda grad att han aldrig bekymrat sig om det han kallar för back up-plan Många golfare går ju på college i USA på golfstipendium. På så sätt får de både utbildningen och golfträningen. Jag var inte road av skolan, utan satsade helt på golfen. Både och tenderar ju så lätt att bli varken eller. Nu verkar det inte finnas någon direkt anledning till oro. Prispengarna från Benson&Hedges på Belfrybanan i våras gav honom 2.4 miljoner, och han säger sig inte länge få några frågor om han inte ska skaffa sig något riktigt jobb. Spelmässigt tuffare i Skåne Henrik flyttade med sin familj till Bjärred Han var 15 år och hade växt upp i Göteborg. Jag hade börjat spela golf när jag var tolv. Ingen i familjen spelar, så jag följde med en kompis och hans familj och fick slå lite. Jag blev sugen på att fortsätta och två år senare lade jag av helt med fotbollen. De där första bollarna slog han på Guldbringen utåt Marstrand till. När han blev skåning kändes det viktigt att hitta en ny golfbana. Jag sökte mig till Barsebäck blev jag medlem i Barsebäcks golfklubb. I dag verkar han vara en synnerligt populär medlem. Att äta lunch med Henrik i klubbrestaurangen innebär att sakta tugga maten medan alla som får syn på Henrik Stenson kommer fram och pratar. Henriks säger att hans golfspel fick ett uppsving när han kom till Skåne. Säsongen är längre här nere, och banan är spelmässigt tuffare. Över huvudtaget håller de skånska banorna hög standard jämfört med de i resten av landet. För hans egen del innebar uppsvinget att han började tävla så smått i lokala klubbtävlingar, och strax därefter i lite större, regionala sammanhang. Jag blev fast för golfen och hade självförtroende nog att ägna mig åt den. Jag är en utpräglad tävlingsmänniska som alltid strävar framåt. Duggregn och 6:48 Numera är Henrik ute och tävlar runt om i Europa i ungefär 30 veckor om året. Lägg sedan till olika träningsläger. Jag reser oerhört mycket, säger Henrik och konstaterar att resorna består nästan uteslutande av golfbanor, middagar med tränare och övriga spelare samt hotellrum. På hotellrummen har han lärt sig att koppla av med läsning; Mankells Ystadsdeckare och Guillous medeltidsvärld. Läsning är en ny vana för Henrik, och en direkt följd av ensamma kvällar på hotellrum. Blir du aldrig trött på den tillvaron? Jo, ibland. I sommar har jag varit inne i en svacka när spelet inte gått så bra. Då är det inte kul. Många tror att det är en förskräckligt glamourös tillvaro, men det är inte alltid sant. Ibland regnar det och jag har starttid 6:48. Då känner man sig inte direkt som någon lyxlirare. Sedan början av sommaren är han skriven i Monaco. Flickvännen bor kvar i Hjärup, och i början av hösten var han uppe hos hennes föräldrar i Umeå och plockade svamp: Henrik talar entusiastiskt om 30 liter trattkantareller. Viktigt med humöret Svackan i spelet har Henrik arbetat med genom att ägna sin sving en vecka på Hylliekrokens driving-range under överinseende av tränaren Hans Bergdahl. Det känns bättre, konstaterar han, men jag har en del kvar att putsa på. Men om det är något man lär sig som golfare, säger han, så är det att inte tappa humöret: Det är mycket som ska stämma i det här spelet. Även när det går bra, så är det egentligen bara ett par enstaka slag man är nöjd med. Golf är ett spel för tålmodiga perfektionister. Mest perfektionist är man under träningen. När man väl tävlar gäller det att satsa på acceptans. Andra viktiga egenskaper är koncentrationsförmåga, och förmåga att hantera dåliga slag. Och förstås, förmåga att prestera särskilt väl under tävlingar. Många, säger Henrik, glömmer att golf är ett mentalt spel rakt igenom. Efter teknikträningen i Hyllie ägnade han några dagar åt spel i Barsebäck. Sedan bar det av till tävlingar i Paris, några dagar i nya hemmet i Monaco, besök vid Ryder Cup trots att han inte lyckats kvalificera sig för att spela. Sedan väntar tävlingar i German Masters, i Estoril i Portugal, i Alfred Dunhill i Skottland den sista i mitten av oktober. Då blir det dubbla långkalsonger, konstaterar Henrik. Säsongen avslutas med Volvo Masters i Spanien i början av november. Efter det väntar vinterträningen, men först hoppas Henrik kunna kasta sig på en strand i någon vecka. I dag är Henrik Stenson 25 år. Medelåldern för en riktigt duktig golfspelare är 26, säger han, för så gammal är Tiger Woods. Det finns många duktiga spelare som är runt 20. Men det poppar upp allt fler åringar. Även golf håller på att bli en sport där de rent fysiska prestationerna är viktiga. Själv räknar han med att tävla länge än: Frågar du vad jag gör om tio år säger jag: spelar golf. Fast om 20 år vet jag inte. Vad som händer efter golfen har jag inte ens funderat på. Än så länge. Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens 6

7 Samarbetet med Ringhals fördjupas Samarbetet mellan de båda kärnkraftverken Barsebäck och Ringhals går nu in i en andra fas. Del två av det som internt kallas för BRO-arbete (det vill säga Barsebäck-Ringhals-Organisation) drog i gång vid slutet av augusti. Målsättningen är att ha en en ny organisation på plats från den första mars år Bildandet av Ringhalsgruppen ger oss en unik möjlighet att klara av två av de största utmaningar vi står inför, säger Jan Edberg, VD för Barsebäck och Ringhals. Vi ska ta tillvara och integrera resurserna i både Barsebäck och Ringhals. Dels så att vi når ägarnas krav på värdeskapande, dels för att säkra den kompetens vi långsiktigt behöver. Samtidigt ska vi naturligtvis behålla vårt fokus på säkerhet och miljö, som också är viktiga för värdeskapandet. Syftet med BRO 2 är att se till att använda resurser och kompetens på bästa tänkbara sätt inom företagsgruppen som fortfarande kommer att bestå av två företag, men där så stora delar som möjligt ska vara gemensamma. Projektets uppgift är att komma med förslag på hur det ska lösas. Nya möjligheter Det kommer att uppstå ett överskott av kompetens inom vissa områden och ett underskott inom andra. Vi kommer att se till att berörda medarbetare får den utbildning som behövs för att i stället kunna uppfylla de behov som uppstår, säger Jan Edberg. När arbetet med att samordna de båda företagen är klart i mars nästa år kommer det att finnas arbeten för alla medarbetare vid Ringhals Barsebäck. Men för en del människor kommer det inte att vara samma arbete som de har i dag: Å andra sidan öppnas nu nya möjligheter att utvecklas och få mer ansvarsfulla och spännande arbeten. Jag vill uppmana alla som vill börja på något nytt att ta chansen, säger Jan Edberg. Finskt-svenskt samarbete om förvaringen av kärnavfall Svensk Kärnbränslehanering AB och det finska kärnavfallsföretaget Posiva har undertecknat ett samarbetsavtal om forskning och teknikutveckling kring kärnavfallshantering. Avtalen som undertecknats rör bland annat inkapslingsteknik, där SKB:s kapsellaboratorium i Oskarshamn kommer att spela en viktig roll i det nya samarbetet. Avtalen är giltiga i fem år. Barsebäck 1 töms på bränsle Fram till årsskiftet pågår arbetet med det vi kallar för avnuklifiering av Barsebäck 1. Det innebär att vi tömmer anläggningen på allt bränsle. Det berättar Georg Bissmarck, chef för verksamheten vid den avvecklade reaktorn. När Barsebäck 1 väl blivit tömd på sina cirka 600 bränslepatroner kommer anläggningen inte längre att vara föremål för någon kärnsäkerhetstillsyn från myndigheternas sida. Av de 600 bränslepatronerna har 200 förts över till Barsebäck 2. Det är första gången en sådan bränsleförflyttning sker i Sverige, och de har föregåtts av tillstånd från statliga myndigheter. Det resterande bränslet transporteras på vanligt vis med fartyget Sigyn till förvaring i Oskarshamn. Revision utan överrumplingar Onsdagen den 3 augusti kopplades Barsebäck 2 åter upp på elnätet efter sommarens underhåll och bränslebyte. Reaktorn hade då stått stilla sedan den 27 juni. Årets revision gick planenligt och utan problem. Inga allvarliga tillbud inträffade, trots att 800 inhyrda entreprenörer arbetade tillsammans med Barsebäcks egen personal på 360 personer. I det ständigt pågående arbetet med att höja säkerheten, fick två säkerhetsrelaterade pumpar helt egen kraftförsörjning och styrning. Investeringen på drygt 30 miljoner kronor ger en stor förbättring av vattenmatningen till reaktorn vid elavbrott och stärker anläggningens brandsäkerhet. Söndagen den 12 augusti var Barsebäck 2 utan drift i 17 timmar. Det berodde på ett kompletterande underhåll av generatorns kylsystem. Ett kylrör till generatorn lagades. Två dagar senare kunde Barsebäcks personal mäta vibrationer kring generatorn och beslutade därför att byta hela det skadade röret. Den 15 augusti togs reaktorn i drift efter avslutade reparationer. Nästa år blir avställningen dubbelt så lång, ungefär två månader. Det beror på det stora investeringsprojekt som pågår i Barsebäck, och som går ut på att byta ett antal rör nära reaktorn. Amerikanska företag ansöker om förlängda drifttillstånd Under sommaren har hittills tre amerikanska energiföretag Dominion Resources, Duke Energy och Exelon hos den amerikanska regeringen ansökt om förlängda drifttillstånd för fyra kärnkraftverk. Dominion Resources ansökan gäller verken North Anna och Surrey. Företaget har ansökt om att de inalles fyra reaktorerna ska beviljas drifttillstånd för perioder fram till mellan 2032 och Duke Energys gäller kraftverken McGuire och Catawba, som förser delar av North och South Carolina med elektrisk energi. Förlängs tillstånden kommer kärnkraftverken att drivas vidare till 2040-talet. Exelon, som är USA:s största kärnkraftproducent, har begärt förlängt drifttillstånd för två av reaktorerna vid kärnkraftverket Peach Bottom. Förlängningarna skulle leda till att reaktorerna kan drivas fram till respektive 2033 och EU-kommissionens vice ordförande: Oansvarigt bortse från kärnkraftens värde I ett anförande vid Franska institutet för internationella relationer (IFRI) i Paris, betonade EU-kommissionens vice ordförande Loyola de Palacio att hon anser det Oansvarigt att förespråka avveckling av kärnkraft utan att för allmänheten redovisa att kärnkraften erbjuder ett antal fördelar vad beträffar prisstabilitet, energisjälvförsörjning och avsaknad av koldioxidutsläpp. Jag är fast förvissad om, att om vi överger kärnkraftsalternativet blir det omöjligt att förverkliga de mål vi ställt upp i kampen mot klimatförändringar, sade hon vidare, och frågade publiken: Kan det med tanke på Kyotoöverenskommelsen, fossilbränslenas prisutveckling och vårt ökande energiberoende verkligen vara rimligt att förkasta kärnkraften? Italien kan komma att ompröva kärnkraftsnej I en intervju i tidningen La Stampa säger Italiens nye EU-minister Rocco Buttiglione bland annat: Jag vill klargöra att vi hyser lika stort intresse för miljön som den politiska vänstern. Men vi kan inte låtsas att det inte existerar något energiproblem i västvärlden. Jag planerar inte att satsa allt på kärnkraften. De alternativa energikällorna måste tas i beaktande. Men visar de sig otillräckliga kan vi inte utesluta möjligheten att ompröva vår kärnkraftspolitik. De sista av de fyra italienska kärnkraftverken stängdes Så sent som 1999 meddelade den tidigare italienska regeringen att man börjat utarbeta en plan för att montera ned de fyra enheterna, som legat i malpåse sedan driften avbröts. Kärnkraften framhävd vid klimatkonferensen I ett öppet brev till världens regeringschefer, utdelat vid FN:s klimatkonferens i Bonn, framhåller 99 kärnkraftsproducenter från alla världsdelar vikten av att man i diskussionerna kring åtgärder för att motverka klimatförändringar medger att kärnkraften kan spela en betydande och positiv roll. Kärnkraften tillhandahåller nödvändig elenergi, värnar miljön och bidrar till en hållbar utveckling, skriver man. Ett fortsatt säkert, effektivt utnyttjande av kärnenergi och vidareutveckling av avancerad kärnkraftsteknologi spelar en betydelsefull roll i de internationella ansträngningarna att motverka riskerna för global uppvärmning. Vi uppmanar er att stödja en politik som ger varje land som utvecklar program för att kontrollera utsläppen av växthusgaser rätten att efter behov utnyttja all tillgänglig teknologi, inklusive kärnkraftsteknologin. Kärnkraft är ett effektivt sätt att producera el. Det uppger EU-kommissionen i ett pressmeddelande. Grunden till påståendet är en rapport från det EU-finansierade forskningsprojektet Externe E, som redovisar inte bara produktionskostnaderna för olika energislag, utan också vad energislagen kostar samhället till exempel i form av skador på miljö och hälsa. Den externa kostnaden för kärnkraft uppgår enligt Externe E till 0,004 euro per kilowattimme, vilket är ungefär detsamma som för vattenkraft. Kostnaderna är betydligt högre för olja, kol och gas. För kol och olja är kostnaden mellan 0,04 och 0,07 euro och för gas mellan 0,013 och 0,023 Utblick Låga externa kostnader för kärnkraftsproduktion euro per kilowattimme el. Vindkraft är den energiform som har lägst externa kostnader, mellan 0,001 och 0,002 euro per kwh. I rapporten skriver man att kärnkraften har relativt små externa kostnader eftersom den har en liten påverkan på den globala uppvärmningen. Man påpekar också att risken för en olycka i något kärnkraftverk inom EU är mycket liten. Fotnot: Euro är från och med den 1 februari nästa år den gemensamma EU-valutan för alla EU-länder utom Sverige, Danmark och Storbritannien. I mitten av september var 1 euro ungefär 9:60 svenska kronor. 7

8 SYDKRAFT AB MALMÖ Spansk fluga i Kävlinge Kävlinge amatörteater är synnerligen aktiv med tre spralliga ben att stå på. Närmst står situationsfarsen Spanska Flugan på repertoaren. Söndag morgon. Ljusen tänds på scenen i Kävlinge Teater och en grupp nymornade amatörskådespelare börjar öva Moralvisan. Tröttast är kanske regissören, Clas Göran Söllgård, som kvällen innan stod på Malmö Dramatiska teaters scen och spelade Gogols Revisorn. Han är teaterföreningens ende professionelle medlem, inledde sin bana vid studentteatern Proteus i Lund och började på scenskolan Ordförande och primus motor är Jan Ottosson, glad amatör på scenen och annars marknadsförare vid Sparbanken Finn i Lund. De andra som släpat sig upp ur sängen är Agneta Eklund, Emma Johansson, Elin Maria Nilsson, Håkan Ekström och Pelle Nilsson. Totalt kommer Spanska Flugan att engagera nära 25 personer, smink, ateljé och snickeri inräknat. Sextiotalscovers, gratisteater och nyårsproduktioner Kävlinge teater byggdes 1983, och då bildades även amatörteaterföreningen började man spela revy och 1985 grundade föreningen vikingaspelen i Hög. När vi slutade med dem fick vi tid över, säger Jan Ottosson. Då knyckte vi helt enkelt Pildammsteaterns idé med gratisteater. Vi spelar om somrarna i gamla Kävlinges Folkets park, och folk här i trakten går man ur huse. Det Välkomna till Spanska Flugan! Trots att premiären inte är förrän den 5 januari pågår repetitionerna för fullt. Fr v: Jan Ottosson, Emma Johansson, Pelle Nilsson, Elin Maria Nilsson, Agneta Eklund, Clas Göran Söllgård och Håkan Ekström. Bild: Pierre Mens är ingen hemlighet att vår publik finns här i Kävlinge. Så somrarnas gratisteater är det första spralliga benet. Det andra är de årliga rockgalorna med sextiotalscovers: Numera börjar människor köa för att få biljetter klockan fem på morgonen, säger Jan Ottosson belåtet. Det tredje benet är nyårsproduktionerna, som ofta varit egenhändigt författade nyårsrevyer, ett koncept man övergett den här gången för att i stället spela Franz Arnolds och Ernst Bachs Spanska Flugan, en klassisk musikal och förväxlingskomedi. Premiären begås den 5 januari. Vad skulle du tycka om en park med vindkraftverk i havet utanför Barsebäck? Aldrig i livet! Jag har redan full utsikt över vindkraftverken vid Landskrona, och det är fult så det räcker. Jag är i och för sig inte emot vindkraft, men de får faktiskt ta och lägga dem där ingen ser dem. Cecilia Stridh, Järavallen Barsebäckskrysset Grattis! Säger vi till fem korsordslösare som lyckats få rätt på korsordet i förra numret av Nyheter från Barsebäck. Rätt lösning ser du nedan. De fem är: Jan Johansson, Brännmästarevägen 30, ÅKARP Carina Jansson, Köpenhamnsvägen 46 b, MALMÖ Karin Hanson, Råkvägen 26, BJÄRRED Barbro Sjöberg, Önnerup 3, BJÄRRED Sarah Artman, Pilvägen 5, VIKEN Vinsterna har skickats ut! Det tycker jag skulle vara utmärkt. När de har lagt ner kärnkraftverket behövs något annat. Jörgen Andersson, Vellinge Det tycker jag är en bra idé. Vindkraft är miljövänligt. Marianne Pettersson, Landskrona Nästa gång lottar vi ut fem stycken flasköppnare med Barsebäcks logotype. Skicka lösningen till: Barsebäck Kraft, Box 524, Löddeköpinge, och märk kuvertet Krysset. Svaren vill vi ha före den 1 december. Rena tramset. Vindkraft är och förblir en droppe i havet jämfört med vad Barsebäck kan producera. Dessutom är det fult med en hel rad vindkraftverk som förstör utsikten. Det hade man kanske fått acceptera om det varit nödvändigt för att kunna få el. Men när vi nu har väl fungerande kärnkraftverk som producerar billig el utan utsläpp så varför inte ta och behålla dem? Arne Pettersson, Löddeköpinge BILDER: PIERRE MENS att vindkraftverk är estetiskt störande. Camilla Hanson, Lund Vindkraft är ett alternativ som vi måste acceptera, även om jag tycker det är synd att stänga Barsebäck. En annan sak är att även en vindkraftpark ute i sundet kommer att bli gammal och farlig. Vad händer då? Till sist måste man konstatera 8

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

RÄKNA MED VINDKRAFTEN

RÄKNA MED VINDKRAFTEN Vi skulle kunna ha betydligt mer vindkraft i Sverige. Med hjälp av vattenkraften kan de oberäkneliga vindarna jämnas ut. Men miljöhänsyn begränsar utbyggnaden. RÄKNA MED VINDKRAFTEN AV LENNART SÖDER Den

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Radie: 46,5 m Rotordiameter: 93 m Fakta Rotorn: 60 ton Nacellen (maskinhuset): 82 ton Torn: 100 ton Fundamentent: 1900 ton Startvind 4 m/s och stoppvind 25

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

INTERPELLATION TILL STATSRÅD Till statsrådet Ibrahim Baylan (S) Från Riksdagsförvaltningen 2015-02-06 Besvaras senast 2015-02-20 2014/15:265 Elområdesindelningen och dess negativa effekter för Sydsverige Sedan den 1 november 2011

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING 1 Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING 2 Hur kommer prisutvecklingen att se ut fram till 2025? Rapporten 3 Tar utgångspunkt i nuläget på elmarknaden i Norden och ambitionen att ställa om energisystemet

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning? och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning? Bo Diczfalusy Kanslichef 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 1 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Priserna i Norden har varit relativt låga under jul och nyårsveckorna. I Danmark var priserna negativa

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Detta är Faktablad nr 25 från 2000. Den kan även hämtas ned som pdf (0,18 MB) En miljökonsekvensbeskrivning av barsebäcksstängningen har upprepade gånger efterlysts

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

INLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning?

INLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? VEIDEC RACEWAY INLEDNING Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? Sedan några år tillbaka har Malmö en dragracingbana där människor kan träffas och dela sitt intresse. Alla är dock inte positiva.

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund Sammanfattning 19 av 20 är missnöjda med elpriset. Förtroendet för kraftbolagen är mycket lågt

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn E.ON Vind Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn Radie: 56 m Rotordiameter: 112 m Fakta Nacellen (maskinhuset): 170 ton Torn: 170 ton Ett rotorblad: 13,5 ton Fundamentent: 1800 ton utan ballast

Läs mer

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken 25 december 2011 kl 18:29, uppdaterad: 27 december 2011 kl 14:01BRÄNNPUNKT ELPRISER När elen nu blivit radikalt dyrare

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan.

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 33 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Ökad import höll nere elpriserna i Norden. Systempriset för Nord Pool Spot var i genomsnitt 34,1 EUR/MWh

Läs mer

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om att upphäva planeringsmålet om 30 TWh vindkraftsel per år.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om att upphäva planeringsmålet om 30 TWh vindkraftsel per år. Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:1105 av Josef Fransson m.fl. (SD) Vindkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Analys av energiöverenskommelsen. Gasmarknadsrådet

Analys av energiöverenskommelsen. Gasmarknadsrådet Analys av energiöverenskommelsen Gasmarknadsrådet 2016-09-13 Bakgrund Energikommissionen tillsattes i mars 2015 för att ta fram ett underlag för en bred politisk överenskommelse om energipolitikens inriktning,

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Ringhals historia från 1965 till 2014

Ringhals historia från 1965 till 2014 Ringhals historia från 1965 till 2014 1965 Vattenfall börjar köpa in mark på Väröhalvön. 1969 Den 20 februari börjar byggarbetena för Ringhals 1. 1970 Byggstart för Ringhals 2. 1972 Ringhals är en av Europas

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Stefan Karlsson Marknadschef, Renewable Energy, AB SKF Stockholm, 2014-01-23 Aktuell status, Vindkraft i Sverige Vindkraft svarar

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? Johan Svenningsson Det är dags att komma ut 2 Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien.

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA

Läs mer

Den ändrar sig hela tiden och därför är det viktigt att gå in och kolla när det händer.

Den ändrar sig hela tiden och därför är det viktigt att gå in och kolla när det händer. Nordpoolspot och Statnett Postad av Stefan Ericson - 02 feb 2015 14:04 Startar en tråd om vår elmarkna och hur den fungerar. Den ändrar sig hela tiden och därför är det viktigt att gå in och kolla när

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?: Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?: Hur gör vi för att säkerställa en fungerande framtida elmarknad med stor andel variabel elproduktion? Norra Latin Stockholm 7 april 2016 Lennart

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Årsstämma Anförande av Lars Larsson, tf VD Fredrik Samuelsson, Ekonomichef Britta Ersman, IR- och Finanschef

Årsstämma Anförande av Lars Larsson, tf VD Fredrik Samuelsson, Ekonomichef Britta Ersman, IR- och Finanschef Årsstämma 2016-06-01 Anförande av Lars Larsson, tf VD Fredrik Samuelsson, Ekonomichef Britta Ersman, IR- och Finanschef 1 Lars Larsson, tf VD Rabbalshede Kraft juni 2015 Göteborg Energi AB Vattenfall 2

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer