KonsumentMakt. BEUC, den europeiska konsumentorganisationen,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KonsumentMakt. BEUC, den europeiska konsumentorganisationen,"

Transkript

1 KonsumentMakt NYHETSBREV FRÅN SVERIGES KONSUMENTRÅD NR 3 JUNI 2003 LEDAREN / CHARLOTTE HEDIN EMU: Tjänsterna knäckfrågan Sveriges Konsumentråd granskar frågan om euron ur ett renodlat konsumentperspektiv utan att ta ställning för eller emot ett svenskt medlemskap i EMU. Risken för prishöjningar i samband med en eventuell övergång till euron får inte ignoreras. Oberoende konsumentorganisationer som Konsumentrådet och dess medlemsorganisationer behövs för att granska hur priserna utvecklas före och efter övergången till euron. Det huvudsakliga ansvaret för prismätning bör dock tas av statsmakterna, i samarbete med företrädare för berörda branscher och konsumenterna. Prisutvecklingen i tjänstesektorn, såväl privat som offentlig, bör granskas särskilt. Många konsumenter är mindre priskänsliga för tjänster än för varor. Valmöjligheterna är få för vissa typer av tjänster såsom sotning, hem- och färdtjänst och sophämtning. Många tjänster köps också relativt sällan och det kan innebära svårigheter för konsumenterna att hålla reda på om priserna i euro blir högre för t ex el, restaurangbesök, hantverkartjänster och hemförsäkringar. Dubbel prismärkning är givetvis nödvändig för att konsumenterna ska lära sig att räkna i den nya valutan. Finansdepartementet har under våren haft en referensgrupp till sin hjälp, där Sveriges Konsumentråd varit representerat. Regeringen har på grundval av referensgruppens arbete tagit fram en handlingsplan för stabila priser. Den innefattar bl a överenskommelser med branschorganisationer om korrekt omräkning till euro, dubbel prismärkning från 1 Främst tjänsteföretag prishöjer vid euroinförande visar kartläggning BEUC, den europeiska konsumentorganisationen, har studerat övergången till euro ute i Europa och konstaterar att priserna stigit i ungefär samma sektorer i alla länder. Det är främst tjänsteföretag som passat på att höja priserna. Flitiga höjare är till exempel frisörer, kafeer och kemtvättar, men prishöjningar rapporteras även på livsmedel. Det är viktigt att ha dubbel prismärkning, både i landets gamla valuta och i euro, under tillräckligt lång övergångstid. Sex månader är minimum, gärna nio eller tolv. Den dubbla prismärkningen kan gärna börja några månader före euroövergången och fortsätta efteråt. Detta menar BEUC-ekonomen september 2005 till 30 juni 2006 samt en prisfrysning mellan 1 december 2005 och 31 januari Konsumentrådet anser att ett års dubbel prismärkning är tillräckligt på dagligvaruområdet, men att det krävs längre period för sällanköpsvaror och för tjänster. Att prisfrysningen skulle hållas kort var ett krav från Konsumentrådet och detta har hörsammats. En lång prisfrysning skulle innebära att fokus tas bort från prisfrågan. Samma risk för prishöjningar skulle finnas efter prisfrysningens slut men med mindre intresse för frågan från politiker, media och allmänhet. Konsumenternas egna företrädare Dominique Forest i en intervju med Konsument-Makt. Dubbel prismärkning underlättar inte minst för utsatta grupper som äldre och psykiskt funktionshindrade. Men det visade sig att konsumenterna inte började räkna i euro särskilt långt före övergången på nyåret Det var mer praktiskt att börja räkna i euro när man hade sedlarna och mynten i handen. Det är svårast att tänka om när det gäller kapitalvaror som man köper sällan, till empel bil, konstaterar Dominique Forest. Då jämför man gärna med gamla priser. Det går fortare när det gäller dagligvaror som livsmedel och kläder. Där får man ju nästan daglig träning. Läs mer på sid. 6-7 måste finnas representerade när olika avtal ska slutas med handeln och tjänsteföretagen om deras ansvar för att undvika prishöjningar, för dubbel prismärkning etc. Tyvärr har regeringen hittills valt att göra överenskommelser med enbart Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), utan några konsumentföreträdare inblandade. Om det blir ett ja till euron avser man att uppdra åt Konsumentverket att sluta avtal med berörda branscher. För att konsumentintresset ska vara ordentligt tillgodosett bör Konsumentrådet ingå som en ytterligare part när avtalen sluts.

2 Sidan 2 KonsumentMakt nr 3 juni 2003 Sveriges Konsumentråd Konsumentrådet är en fristående, partipolitiskt obunden samarbetsorganisation för organisationer som i sin verksamhet företräder medlemmarnas konsumentintressen. Konsumentrådet består av 22 medlemsorganisationer. Ordförande: Inger Persson Generalsekreterare: Charlotte Hedin Kansli: Christine Blomgren, assistent Jens Henriksson, internationell sekreterare Emelie Löthgren, informationsansvarig Anne-Marie Nelander, projektmedarbetare Jan-Erik Nyberg, projektledare Marie Rubertsson Nerén, projektledare Kansliets e-postadresser: Medlemsorganisationer: Arbetarnas Bildningsförbund, ABF Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens Samarbetsorgan, HSO Hushållningssällskapens förbund KILEN Konsumentinstitutet Läkemedel & Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet Konsumentgruppen i Nyköping Konsumentrådet i Väst Konsumentrådet i Östersunds kommun Kooperativa Förbundet, KF Landsorganisationen i Sverige, LO Pensionärernas Riksorganisation, PRO Riksförbundet FUB Riksförbundet Hem och Samhälle Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, SIOS SKTF:s senior- och pensionärsverksamhet Sveriges Kvinnolobby Studieförbundet Vuxenskolan, SV Sveriges Pensionärsförbund, SPF Synskadades Riksförbund, SRF Tjänstemännens Centralorganisation, TCO Unga Örnars Riksförbund KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumentråd Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Internet: Ansvarig utgivare: Inger Persson Redaktion: Sverker Björk Emelie Löthgren Medarbetare i detta nummer: Ingrid Jacobsson Sveriges Konsumentråd Får citeras med angivande av källa. Tryckt av Litorapid, Göteborg B-Post. Distribution: Posten AB Ny parlamentarisk organisation Konsumentrådet har fått en ny styrelse. Från och med årsmötet 2003 har Konsumentrådet en ny parlamentarisk organisation. Styrelsen består nu av åtta ledamöter samt ordförande, men inga ersättare. Vidare har arbetsutskottet tagits bort. Ledamöter i den nya styrelsen blir på två år Inger Persson, LO (ordförande), Gunilla Johansson, Riksförbundet Hem och samhälle, Elisabeth Rooth-Eriksson, Hushållningssällskapet, Hans Lindholm, TCO, Carl-Erik Thörngren, PRO och Johnny Sellmar, Unga Örnar. På ett år har valts Caterina Franceschi, KF, Berndt Carlborg, ABF och Anita Östling Beventorp, Riksförbundet FUB. I samband med omorganisationen har också ett representantskap inrättats, där samtliga medlemsorganisationer kommer att kunna delta. Representantskapet skall bli ett forum för levande konsumentpolitisk debatt där också förslag till styrelsen kan formuleras. Årsmöte och budgetmöte (tidigare kallat höstmöte) kommer som tidigare att hållas varje vår och höst. En skön sommar önskar alla vi på Konsumentrådet! Övre raden: Jens Henriksson, internationell sekreterare, Charlotte Hedin, generalsekreterare, Jan-Erik Nyberg, projektledare Finansiella tjänster, Eva Ax, ekonomiansvarig. Undre raden: Ingrid Jacobsson, frilansjournalist, Marie Rubertsson Nerén, projektledare Säker mat, Christine Blomgren, assistent, Annelie Persson, generalsekreterare på Goodgame, Anne-Marie Nelander, projektledare Konsument i Europatävlingen, Emelie Löthgren, informationsansvarig. Saknas på bilden gör Konsument- Makts redaktör Sverker Björk Tävling för unga avgjord Vinnarna i Konsument i Europa - Tävling för unga är utsedda. I klassen 14 år och yngre kan Konsumentrådet härmed gratulera klass 3c från Oxiegårdens skola i Malmö. I klassen 15 år och uppåt vann Fruängens skola i Hägersten. Temat för tävlingen var sundare livsstil och produktmärkning. När detta nummer av KonsumentMakt kommer ut har prisutdelningen nyligen genomförts av konsumentminister Ann-Christin Nykvist. Tävlingen genomfördes av Sveriges Konsumentråd tillsammans med Konsumentverket och Skolverket. De vinnande bidragen kommer att gå vidare till den europeiska finalen.

3 KonsumentMakt nr 3 juni 2003 Sidan 3 Viktigt att regelverk för GMO-produkter efterföljs I och med den nya EU-förordningen om genmodifierade organismer har Sveriges Konsumentråd fått igenom en hel del av sina tidigare krav. Det viktiga är nu att reglerna efterföljs i de olika länderna. Det säger Herbert Lundström ordförande i Livsmedelsgruppen med anledning av Konsumentrådets nya GMO-policy som är en anpassning till den nya förordningen. Med den nya GMO-policyn vill Sveriges Konsumentråd poängtera att frågan fortfarande är viktig, säger Herbert Lundström. Rätt att välja Den nya EU-förordningen innehåller en rad krav som Sveriges Konsumentråd tidigare har drivit, bland annat när det gäller märkning och förbud mot markörgener med resistensegenskaper. Vi kan inte säga nej till tekniken - gentekniken har kommit för att stanna. Det viktiga är att vi inte rusar iväg. Vi har nu fått ett bra regelverk, menar Herbert Lundström. Det viktiga är nu att svenska myndigheterna skaffar sig kunskap och kompetens för att kunna se till att reglerna efterföljs. Det vore mycket pinsamt om en produkt som tillåts i Sverige blir förbjuden i Europa. Det är dock viktigt att alla konsumenter har rätt att kunna välja om de vill köpa produkter som innehåller GMO eller ej kommer en ny EU-förordning om märkning och spårbarhet att antas. Sveriges Konsumentråd anser att det är viktigt att GMO-märkningen Elrådgivning behövs I maj 2002 startade Konsumenternas elrådgivningsbyrå. Att byrån var efterlängtad visar första årets statistik: drygt förfrågningar har chefen Bo Hesselgren och hans medarbetare klarat av. Ja, det har varit otroligt mycket jobb, suckar Bo Hesselgren. Vi är egentligen bara fyra personer, men för tillfället är vi förstärkta med en person på grund av nya frågor om elcertifikat. Vissa dagar kan vi ha haft 1000 telefonpåringningar, men vi kan bara svara på max 100 samtal under de tre timmar vi har öppet per dag. Inga rättsliga prövningar 90 procent av alla frågor har kommit via telefon, resten via fax eller brev. Byråns hemsida, där man har en lista med vanliga frågor och svar, har varit otroligt välbesökt: besökare på ett år. Byrån svarar på frågor och ger goda råd, men man gör inte rättsliga prövningar av tvister dessa hänvisas till Allmänna reklamationsnämnden eller domstol. Hälften av frågorna har varit klagomål, hälften har gällt vilket är tydlig och obligatorisk. Det är också viktigt att beteckningen GMO-fri undviks, något som den europeiska konsumentorganisationen BEUC har drivit. Eliminera spår På en punkt är dock Konsumentrådet kritisk till den nya EUförordningen. Förordningen anger att spår av genetiskt modifierade organismer i produkter kan vara tillfälliga och tekniskt oundvikliga och att dessa därför inte ska leda till märknings- och spårbarhetskrav. Denna skrivning riskerar att bli en bolag man ska välja för att få bästa elpris, berättar Bo Hesselgren. Där har vi stor hjälp av Konsumentverkets hemsida, som har en köpguide där man kan jämföra olika elavtal. Den tipsar vi ofta om och har en länk till på vår hemsida. Fakturaproblem Av de tusentals klagomål som kommit in har nästan alla, 90 procent, på något sätt varit relaterade till fakturaproblem. Det är framförallt tre situationer som många konsumenter klagar på: 1) Man har inte fått någon faktura alls under lång tid har helt enkelt ramlat ur systemet. 2) Nätföretaget har inte gjort avläsning enligt avtalet, det vill säga en gång/år. 3) Nätföretaget har gjort avläsning men elleverantören har inte gjort årsavstämning. När något av detta inträffat riskerar konsumenten att få en mycket hög faktura, om preliminärdebiteringen varit för låg. Och många får svårt att betala det stora beloppet inom föreskriven tid. Då inträffar nästa problem elbolagen forts. på sidan 5 gummiparagraf. Konsumentrådet kräver att man så långt det är tekniskt möjligt eliminerar spår av GMO i produkter som inte ska innehålla detta. Noggranna konsekvensbeskrivningar måste göras inför behandling av varje ansökan. Den vetenskapliga bevisbördan måste självklart ligga hos företaget som ansöker, inte hos myndigheten, avslutar Lundström. EMELIE LÖTHGREN

4 Sidan 4 KonsumentMakt nr 3 juni 2003 Nordiskt seminarium om konsumentfrågor: : Delade meningar om lågpriskonkurrensens välsignelse Dominans eller konkurrens hur fungerar livsmedelsmarknaden? Kan hög kvalitet och låga priser gå hand i hand? Vilken betydelse har butikskedjornas egna märkesvaror? Det var några av frågorna som ställdes när Sveriges Konsumentråd tillsammans med Sveriges Konsumenter i Samverkan arrangerade ett seminarium i Nordiska konsumentutskottets (NKU) regi. Ett fåtal stora På seminariet, som hölls i Stockholm 24 april, deltog representanter för myndigheter, handeln och konsumentforskningen. Konkurrensfrågorna belystes alltså ur flera synvinklar. Från forskarhåll framfördes bland annat att vi sett en gemensam utveckling i de nordiska länderna - livsmedelsmarknaden domineras överallt av ett fåtal stora kedjor. I Sverige är det COOP, ICA och Axfood, i Danmark COOP, Dansk supermarked och Supergross, i Norge Norgesgruppen, Hakongruppen, Reitangruppen och COOP. Detta har medfört att det skett en stark nedgång i antalet dagligvarubutiker. Det har blivit en koncentration av butikerna till tättbefolkade områden och ett fåtal detaljistgrupper har kontroll över hela butiksnätet i respektive land. Många stora lågprisbutiker har vuxit upp utanför storstäderna, och slagit ut de små butikerna inne i städerna. Prisfokusering Bengt Ingerstam, Sveriges Konsumenter i Samverkan, var kritisk till detta, och särskilt till lågpriskedjornas utbredning. Konkurrens kan inte lösa alla problem. Varför står just stora transnationella kedjor i kö för att få konkurrera och slåss med de redan etablerade handelsblocken? Varför är det så lönsamt att sälja till lågpris? undrade Bengt Ingerstam, och gav sin syn på saken: Med lågpriskonkurrensen kan stora och finansiellt starka företag sälja mera och skaffa sig möjligheter till ännu större inköp och lägre inköpspriser för att ytterligare kunna konkurrera med ännu lägre priser och så vidare. På så sätt kan storföretagen både slå sig in på en marknad och skaffa sig en ökande marknadsandel. Det är ett problem med den ensidiga fokuseringen på priset, tyckte Bent Ingerstam, och menade att omsorg, hänsyn, kvalitet, nyttighet, uthållighet och andra värderingar inte får plats längre. Stordriftsfördelar Från handelns sida ville man naturligtvis betona stordriftens fördelar. De närvarande representanterna för ICA och Axfood (COOP lämnade återbud i sista stund) påpekade att de har flera olika butikskoncept inom varje kedja, både lågprisbutiker, stormarknader, specialbutiker och så vidare. Detta kan ge konsumenten fördelar, sade Peder Larsson, ansvarig för ICA:s stormarknader. Butikerna konkurrerar inte bara med pris, utan också med bekvämlighet, kvalitet och service. Svenskarna har också blivit vana att hitta alla varor i en butik de vill inte handla bröd på ett ställe, kött på ett annat och frukt och grönt på ett tredje. Handelns egna märkesvaror (förkortat EMV) diskuterades också på seminariet. EMV blir ett problem, när de blir starka, tyckte Anders Nyberg, Dagligvaruleverantörers förbund. Butikskedjorna sätter alla villkor; på priser, marknadsföring, placering i butik med mera. Valfriheten minskar Från konsumentorganisationernas sida framhölls problemet med att EMV är anonyma det framgår inte av förpackningarna vem producenten är. Dagen efter seminariet samlades representanter för konsumentorganisationer från alla nordiska länder - utom Danmark - till ett möte, där man antog ett uttalande om EMV. I uttalandet står bland annat att man kräver att producenternas namn och information om ursprungsland ska finnas på alla förpackningar som marknadsförs som handelns egna märkesvaror. Konsumentorganisationerna är oroade över att konsumenternas valfrihet minskar i samband med de egna märkesvarornas inträde och över att konsumenten oftast inte kan få information om var varan producerats eller av vem. Egna märkesvaror kan innebära att produkterna producerats av olika tillverkare och att kvaliteten därmed skiftar. INGRID JACOBSSON

5 KonsumentMakt nr 3 juni 2003 Sidan 5 forts. från sidan 3 har mycket olika rutiner för att handlägga dessa typer av ärenden. Alla kan vara villiga att göra upp någon form av avbetalningsplan, men vissa ger dessutom kompensation eller avdrag, om fakturan blivit oskäligt hög. Preskriptionsproblem Ett annat problem är att preskriptionslagen säger att det ska ha gått tre år innan fordran avskrivs. Konsumentverket har föreslagit en ny, ettårig, preskriptionsregel, men en lagändring måste beslutas av riksdagen, och tar tid. Reglerna är inte bra för konsumenterna, säger Bo Hesselgren. Myndigheterna och elföretagen borde samverka för att det ska fungera bättre, och för att göra elräkningarna enklare. Nu innehåller en räkning tio olika poster, sex av dem är statligt reglerade (energiskatt, moms på skatten, elcertifikatsavgift m fl). De borde gå att föra ihop på något sätt. Det senaste årets höjda elpriser har givetvis också varit en källa till många frågor. Och ja, ett elbolag kan höja ett tillsvidarepris hur många gånger som helst på ett år, förutsatt att de aviserar höjningen 15 dagar i förväg. Många konsumenter har fått en obehaglig överraskning när de inte uppmärksammat detta och förstått att de bör träffa avtal om elpriset. Foto:Per Westergård Konsumenternas Elrådgivningsbyrå har telefontid varje vardag mellan , telefon Du kan också faxa till eller skicka brev till adress; Klara Norra kyrkogatan 33, Stockholm. På byråns hemsida finns mer information: Byrån drivs gemensamt av Konsumentverket, Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Energi. Aktiv konsument Ska man tjäna pengar på avregleringen måste man vara en aktiv konsument, säger Bo Hesselgren. Och det är jobbigt. Jag törs säga att alla med tillsvidareavtal har förlorat på avregleringen. Men det känns som om vi på Elrådgivningsbyrån kan spela en roll för att göra livet lite lättare för elkunderna! INGRID JACOBSSON Bra jobbat, SVT! Ni missade väl inte SVT:s eminenta initiativ lördagen den 10 maj då man hade överkonsumtion och frosseri som tema hela kvällen. Mycket tänkvärd och välgjord var framför allt dokumentären Surplus som följdes av en intressant diskussion. Temakvällen avslutades sedan med det bisarra franska mästerverket Brakfesten från Mera sånt, SVT! Demokrati i snabbköpet SNS demokratiråd har funnit att svenskar i allt större utsträckning bojkottar varor för att förbättra, eller motverka försämringar, i någon samhällsfråga. Demokratirådet drar slutsatsen att demokratin har dragit in i snabbköpet. En Sifoundersökning från 2001 visar att 69 procent av svenskarna anser att de kan påverka samhället genom att handla varor och tjänster av företag som är etiska föredömen. Dessutom anser 77 procent att de genom sitt val av företag har ett eget ansvar för samhällsutvecklingen när de handlar varor och tjänster. Källa: DN Debatt 13 maj 2003 Miljömärkt servicesektor Nu finns chansen att semestra miljövänligt! Hotell, stugor, vandrarhem och turism-arrangörer kan från 1 maj i år ansöka om att bli miljömärkta med EU:s miljöblomma. Det är första gången EUkommissionen har fastställt miljökriterier för en servicesektor. Miljökommissionär Margot Wallström betonar i ett uttalande att turistsektorn måste gå hand i hand med en hållbar miljöutveckling och med respekt för naturen. I en reseundersökning som nyligen gjorts i Tyskland visar det sig att 42 procent av turisterna gärna ville ha ett miljövänligt boende på sin semesterort.

6 Sidan 6 KonsumentMakt nr 3 juni 2003 BEUC-kartläggning visar: Prisokänsliga branscher passar på att höja vid euroinförande Det finns fördelar och nackdelar med allting. Så även med euron. BEUC den europeiska konsumentorganisationen har kartlagt vad som hände när halva Europa bytte valuta. Övergången till euro var tekniskt lätt, men förvirrande för konsumenterna. Detta menar Dominique Forest, ekonom på BEUC. Problemet var att man gjorde det i två steg: först EMU-inträdet 1999, sedan övergången till eurosedlar och mynt först Många var förvirrade och undrade om de var i Euroland ännu eller inte. Det var mycket viktigt att ha dubbel prismärkning, både i landets gamla valuta och i euro, under en övergångsperiod, betonar Dominique Forest. Att det kan ta lång tid att vänja sig vid en ny valuta vet Dominique, som är fransman. Frankrike gjorde ju en valutareform i början av 1950-talet, då man bytte från gamla francs till nya. Dominique berättar att många äldre människor fortfarande räknade i gamla francs ännu femtio år efter reformen. Och nu har de fått uppleva en reform till till euro. Svårast med kapitalvaror Om det tar så lång tid att ändra sig kommer vi att vara döda innan vi börjar tänka i euro, säger Dominique med ett skratt. Men jag tror nog att konsumenterna har tänkt om när det gäller dagligvaror, som livsmedel och kläder. Det är svårare att tänka om när det gäller kapitalvaror som man köper sällan, en bil t ex. Då gör man nog gärna jämförelser med gamla priser. BEUC har gjort två stora prisundersökningar i Euroland, en i början av 2002, en ett halvår senare. I den andra undersökningen, som gjordes med hjälp av konsumentorganisationer i alla euroländer utom Belgien, visade det sig att priserna stigit inom ungefär samma sektorer i alla länder. Frisörer, kaféer, parkeringsplatser, kemtvättar var de som varit flitigast med att höja priserna. Dessa företag är ju i allmänhet småföretag, och många av småföretagarna kan ha känt sig osäkra vid euroövergången. Samtidigt vet de ju att kunderna inte är speciellt priskänsliga när det gäller den här typen av tjänster. Man är van vid sin frisör och sitt kafé och går dit även om de höjer priset! Höjda matpriser Dominique Forest har även här en jämförelse med Frankrike. När man slopade prisregleringen där 1986 blev det höjningar i exakt samma tjänstesektorer som efter euroinförandet. Men den franska konsumentorganisationen Que choisir rapporterar också höjningar på matpriserna efter euroinförandet. Efter mars 2002 höjdes priserna på kött, mejeriprodukter och delikatessvaror med upp till 30 procent! Ett av argumenten för att Foto: Ingrid Jacobsson

7 KonsumentMakt nr 3 juni 2003 Sidan 7 införa euron är ju att det ska bli lättare att göra prisjämförelser och att handla över gränserna. Omfattningen av den gränsöverskridande handeln är dock fortfarande låg, utom för dem som bor i en gränstrakt. Belgare som bor nära franska gränsen passar t ex gärna på att köpa mineralvatten i Frankrike, berättar Dominique. Men det som skulle kunna löna sig bättre är kapitalvaror som bilar och hemelektronik. Kanske köper man en kamera i Spanien om man ändå är på semester där och hittar en billig apparat? Funktionshindrade utsatta 14 september röstar ju svenskarna om vi ska gå över till euro eller ej. Om det blir ett ja, så hälsar Dominique Forest till alla svenska konsumentorganisationer att de ska trycka på för att få dubbel prismärkning i minst sex månader, gärna nio eller tolv. Och den dubbla prismärkningen kan gärna börja några månader före euro-övergången och fortsätta efteråt. Det underlättar för konsumenterna att jämföra priserna. Detta är särskilt viktigt för utsatta konsumentgrupper som äldre och begåvningshandikappade, som kan ha svårt att snabbt räkna om i butiken vad det nya priset motsvarar. Visst var det stora kampanjer i varje land före övergången, säger Dominique Forest. Om man ville, så kunde man börja räkna i euro långt före övergången på nyåret Men det gjorde inte konsumenterna inte av lathet, utan för att de är praktiska. Det var helt enkelt mer praktiskt att börja räkna i euro först när man hade sedlarna och mynten i handen! INGRID JACOBSSON Nytt nätverk för konsumentnära livsmedelsforskning Den forskning som finns om mat, livsmedel och konsumtion har hittills antingen fokuserat på produktion, produkter och marknadsföring eller konsumtion, matkultur och hälsa. Det finns en stor brist på kunskap om hur producenters och konsumenters tänkande och agerande inom livsmedelsområdet fungerar och förhåller sig till varandra. Detta tänker ett nytt nätverk för konsumentnära livsmedelsforskning vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp ändra på.gemensamt för det konsumentnära perspektivet är ett kulturperspektiv i vilket innebörden hos livsmedel och mat fokuseras. Skillnader i sätt att tänka och handla i förhållande till livsmedel och mat uppmärksammas också särskilt. De skillnader som finns ses i ett kommunikationsperspektiv med inriktning på förutsättningar för kommunikationen sedda i relation till konsumenters handlande, berättar Eva Svederberg, forskare vid pedagogiska institutionen vid Lunds universitetoch koordinator för nätverket. Vi vet för lite om konsumenters förutsättningar att ta till sig exempelvis information på livsmedelsförpackningar. Vet t ex den genomsnittlige konsumenten vad Omega-3 är? Kommunikationsfrågan är också viktig då det gäller marknadsföring och reklam och har accentuerats på senare tid då fetmaproblematik och därmed snabbmatsindustrins roll (eller Big Food som man kallar det i USA) alltmer hamnat i fokus. Visonen är att genom ökad kunskap skapa förutsättningar så att konsumenterna i ökad utsträckning kan göra informerade val. Det handlar i grund och botten om en demokratifråga, menar Eva Svederberg. Det spenderas enorma pengar för att få konsumenter att välja det ena eller andra. I dagens läge har konsumenten små möjligheter att göra informerade val, säger Eva Svederberg. Nätverkets flervetenskapliga karaktär ger unika möjligheter att stärka den konsumentnära forskningen inom området mat, livsmedel och konsumtion. I visionen om en förstärkt konsumentnära livsmedelsforskning i regionen ingår också att samarbetet skall utvidgas till att även inkludera universitet och högskolor på den danska sidan av Öresund. Seminarier gemensamma för i projekten ingående forskare och doktorander kommer att vara en viktig del av forskningsmiljön. En seminarieserie pågår sedan våren Eva Svederberg har t ex hållit seminarium om Förutsättningar för förändring av matvanor. En undersökning bland industriarbetare med olika etnisk bakgrund. Andra intressanta seminarier har handlat om Vad är främmande mat? och Livsmedelsindustrin roll i skapandet av svenskt och danskt. Seminarierna är öppna för forskare och doktorander, representanter för näringslivet samt andra intresserade. SVERKER BJÖRK Fotnot: Mer om dessa frågor finns att läsa i Kulturella perspektiv (Svensk etnologisktidskrift) som ges ut av Föreningen Kulturella Perspektiv vid Umeå universitet. Konsumtionens mening, McDonald s och Arbete, konsumtion och kulturell ekonomi är exempel på ämnen som olika humanistiska forskare ger sin syn på i nummer 1/2003.

8 Internationellt POSTTIDNING B Avsändare: Sveriges Konsumentråd Box Stockholm Greklands ordförandeskap: Viktig konferens om EU:s konsumentskydd På den historiska ön Evia höll Grekland som ordförandeland i EU en konferens om EU:s konsumentskydd och dess efterlevnad. Konferensen hölls dagen före det informella ministermötet den åttonde maj. Detta för att i likhet med det svenska ordförandeskapets initiativ 2001 inbjuda konsumentföreträdarna att ge sin syn på konsumentpolitiken inför ministerrådets möte. Skapa tradition Konsumentrådets internationelle sekreterare Jens Henriksson deltog som svensk representant. Enligt Jens är det grekiska ordförandeskapets initiativ en god fortsättning på det nytänkande initiativet under Sveriges ordförandeskap Nu är det upp till framtida ordförandeskap att skapa en tradition för att höra konsumenternas röster i samband med att de europeiska konsumentministrarna möts. Konsumentorganisationerna formulerade sina ståndpunkter på tre områden som skulle behandlas av ministrarna vid det informella ministermötet. De tre konsumentpolitiska förslagen och konsumenternas krav på de tre sakområdena lyder som följer: 1) Kunskapsbas för konsumentpolitiska beslut EU-kommissionen följer upp det danska ordförandeskapets initiativ om en kunskapsbas. Ett administrativt samarbete utvecklas med målet att åstadkomma en gemensam metod samt en webbaserad plattform för utbyte av data. Målet är att skapa ett systematiserat underlag för nya initiativ, utvärdering samt underlag för marknadsövervakningen. Kunskapsbasen kommer bl a att innehålla statistik från Eurostat, uppgifter om konsumenters nivå av förtroende, prisjämförelser, olika Eurobarometerundersökningar osv. Konsumentorganisationerna ger sitt fulla stöd till utvecklande av kunskapsbasen. Särskilt betonar man behovet av harmoniserad och fullt jämförbar statistik över tid och landsgränser. Dessutom bör kunskapsbasen utgöra ett verktyg även för EU:s konkurrenspolitik men avsaknaden av statistiskt beslutsunderlag får aldrig omöjliggöra snabba konsumentpolitiska beslut baserade på försiktighetsprincipen. 2) Samarbete mellan marknadsövervakande organisationer I grönboken om konsumentskydd som presenterades 2001 tydliggjordes behovet av samarbete mellan de marknadsövervakande myndigheterna på konsumentområdet. För att överkomma legala hinder för samarbetet krävs en ny lagstiftning som bygger på ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Utvidgningen med 10 nya medlemsstater gör behovet av en gemensam lagstiftning än mer påtagligt. Konsumentorganisationerna välkomnar en lagstiftning och uppmanar ministrarna att stödja det kommande förslaget om samarbete mellan marknadsövervakande myndigheter. Dessutom kräver konsumentrepresentanterna att nödvändiga nationella resurser tillförs samt att konsumentorganisationer på adekvat sätt involveras i marknadsövervakningen. 3) Direktiv om otillbörlig marknadsföring Grönboken om konsumentskydd föreslår en reform av EU:s konsumentlagstiftning. Mot denna bakgrund presenterar snart EU-kommissionen ett förslag till harmoniserad ramlagstiftning på konsumentområdet. Till skillnad från den nordiska modellen med god marknadsföringssed kommer Kommissionens förslag att utgå från vad som anses vara otillbörliga marknadsföringsåtgärder. Konsumentorganisationerna har länge väntat på ett förslag till harmoniserad ramlagstiftning. Det är nödvändigt för konsumenternas skydd och för förtroendet för den inre marknaden. En hög nivå av konsumentskydd tillsammans med hänsynstagande till utsatta konsumenters situation är nödvändigt. Europas konsumenter kräver snabb handling och effektiva metoder för ramdirektivets implementering i Europa.

KF som konsumenternas röst

KF som konsumenternas röst Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.

Läs mer

Högre priser med euron

Högre priser med euron Högre priser med euron Föreningen Medborgare Mot EMU Box 45050, 104 30 Stockholm Tel. +46 8 540 23 395 info@mmemu.org Den svenska ja-kampanjen har hävdat att priserna sjunker om Sverige ansluter sig till

Läs mer

Konsumenterna och GMO

Konsumenterna och GMO Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

Louise Ungerth, chef för

Louise Ungerth, chef för Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

Pressmeddelanden från Konsumentverket. Pressurklipp från Sändaren nr 21. EU regler kan hota ideell second hand i Sverige 2008

Pressmeddelanden från Konsumentverket. Pressurklipp från Sändaren nr 21. EU regler kan hota ideell second hand i Sverige 2008 Beredning 2009 01 28 1 1 Konsumentnämnden 2009 02 11 1 1 Meddelanden Bilagor: Pressmeddelanden från Konsumentverket, pressurklipp från Sändaren, inbjudan till BUS dagarna Pressmeddelanden från Konsumentverket

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2015 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2015 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Beviljade stöd 2009 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Referat 2005-04-13 Jordbruksdepartementet Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Övervikt och fetma bland barn och ungdomar ökar såväl i Sverige som internationellt och med det risken

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Beviljade stöd 2012 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Vad innebär EMU för handeln och dess företag?

Vad innebär EMU för handeln och dess företag? Vad innebär EMU för handeln och dess företag? Thomas Eulau, EMU-ansvarig Svensk Handel Dataföreningens EMU-seminarium Näringslivets Hus, Stockholm 28 april 2003 Svensk Handel är en medlemsorganisation

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, mejeri & ägg

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, mejeri & ägg Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, mejeri & ägg KF granskar: den svenska marknaden för mejeri och ägg I ett omfattande granskningsprojekt kommer KF att belysa hur olika livsmedelsmarknader

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter Verksamhet HSO Blekinge är en partipolitisk och religiöst obunden samverkansorganisation för länsövergripande medlemsföreningar, som i sin verksamhet organiserar personer med funktionshinder och/eller

Läs mer

Undersökning av elavtals särskilda villkor

Undersökning av elavtals särskilda villkor Undersökning av elavtals särskilda villkor Bakgrund har under många år fått ett stort antal klagomål på elleverantörer. Klagomålens karaktär har varierat och olika typer av problem på marknaden har dominerat

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772

Läs mer

Medlem i Föreningen för Fairtrade

Medlem i Föreningen för Fairtrade Medlem i Föreningen för Fairtrade Ett enkelt sätt att göra skillnad! Alla svenska organisationer är välkomna att bli en del av arbetet för en schysstare världshandel, en handel som skapar möjligheter för

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012 VETA MER OM EU Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europeiska kommissionen drar igång en ny strategi för att främja tillväxten och öka sysselsättningen i de kulturella och kreativa sektorerna. Strategin

Läs mer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Datum 2012-06-12. Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande

Datum 2012-06-12. Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande KS 6 8 AUG 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Oltner Jenny Datum 2012-06-12 Diarienummer KSN-2011-0400 Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande Förslag

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

EU-kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar

EU-kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar Stockholm den 2 augusti 2013 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm EU-kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar Presentation KLYS

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna Lättläst Finland tar euron i bruk Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002 Spara instruktionerna Innehåll Mark blir euro 3 Så här övergår vi till euro 4 Så här räknar du om mark till euro 6 Euromynten 7 Eurosedlarna

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av nytt EU-direktiv om paketresor och översyn av resegarantisystemet. Dir. 2015:69

Kommittédirektiv. Genomförande av nytt EU-direktiv om paketresor och översyn av resegarantisystemet. Dir. 2015:69 Kommittédirektiv Genomförande av nytt EU-direktiv om paketresor och översyn av resegarantisystemet Dir. 2015:69 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015. Sammanfattning EU väntas inom kort besluta

Läs mer

Konsumentmakt - bara för de starka?

Konsumentmakt - bara för de starka? 2006-08-31 Konsumentmakt - bara för de starka? Moderaternas angrepp mot konsumenterna 2(11) Socialdemokraterna STOCKHOLM Inledning Konsumentfrågorna berör oss alla. Aldrig förr har vi som konsumenter haft

Läs mer

5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU

5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU ,3 Bryssel den 16 maj 2002 5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU (QOLJW GHQ VHQDVWH UHVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ lu I UVHQLQJDUQD

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.6.2013 COM(2013) 337 final 2013/0176 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland SV SV MOTIVERING

Läs mer

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm 1 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i den egna Medlemspanelen om

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 Konsumentnämnden 2007-09-11

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 Konsumentnämnden 2007-09-11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 Plats och tid Hjorten, Björnen klockan 14.40 16.15 Beslutande Valter Stenberg, ordförande Agda Johansson, vice ordförande Ann-Sofi Sehlstedt Carina Lillbacka Elisabeth Öhmark

Läs mer

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 C1. Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? Gunne Grankvist Docent i psykologi 3 Konsumenters

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

ZA6287 Flash Eurobarometer 418 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency)

ZA6287 Flash Eurobarometer 418 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency) ZA687 Flash Eurobarometer 8 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency) Country Questionnaire Sweden Q Har du redan sett? (LÄS UPP - ETT SVAR PER RAD)

Läs mer

Enligt närvaro- och tjänstgöringslista. Ann-Carin Sjölander, konsumentsekreteraren. Underskrifter Sekreterare... Ann-Carin Sjölander

Enligt närvaro- och tjänstgöringslista. Ann-Carin Sjölander, konsumentsekreteraren. Underskrifter Sekreterare... Ann-Carin Sjölander 1 (18) Datum Tid Kl. 08,45 15,00 Plats ande Övriga Närvarande Hotell Hallstaberget, Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Ann-Carin Sjölander, konsumentsekreteraren Underskrifter Sekreterare...

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Sammankoppling av företagsregister

Sammankoppling av företagsregister Civilutskottets utlåtande 2009/10:CU11 Sammankoppling av företagsregister Sammanfattning I utlåtandet behandlar utskottet Europeiska kommissionens grönbok om sammankoppling av företagsregister, KOM(2009)

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (13) Konsumentnämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (13) Konsumentnämnden SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (13) Plats och tid Hjorten, Björnen 10.05-11.40 Beslutande Valter Stenberg, ordförande Agda Johansson, vice ordförande Ann-Sofi Sehlstedt Carina Lillbacka Pia Risán Rob Eriksson

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Konsumentrörelse i maktens tjänst

Konsumentrörelse i maktens tjänst UPPDRAG SVERIGE 2006 Konsumentrörelse i maktens tjänst KLAS HJORT 6 Juli 2006 ISBN 10: 91-7566-624-3 ISBN 13: 978-91-7566-624-2 Timbro, Box 5234 102 45 Stockholm tel 08-587 898 00 fax 08-587 898 55 info@timbro.se

Läs mer

Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference

Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference PM 2004 RVIII (Dnr 006-732/2004) Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsdirektören ges i uppdrag att underteckna förbindelse

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0008(COD) 7 november 2003 ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION om rådets gemensamma

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga,

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga, KS 7 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Malmberg Jan Sandmark Mats Datum 2014-06-11 Diarienummer KSN-2014-0660 Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för upphandling

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning 21 maj 2014 Förslag till ny dataskyddsförordning (allmän uppgiftsskyddsförordning) Europaparlamentets och Rådets

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Handlingsplan 2014-2020 för Sveriges Konsumenter

Handlingsplan 2014-2020 för Sveriges Konsumenter Handlingsplan 2014-2020 för Sveriges Konsumenter 1. Bakgrund 1.1. En föränderlig värld Konsumenterna möter idag stora förändringar, som innebär nya möjligheter men också svårigheter. Det gäller på såväl

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 17 oktober 2002 PE 319.363/15-41 ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-41 Förslag till betänkande (PE 319.363) Jules Maaten Förebyggande av rökning

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

Brussels, 4 January 2002

Brussels, 4 January 2002 Brussels, 4 January 2002 Enligt uppgifter från det europeiska nätverket för snabb informationsutväxling hade i genomsnitt nästan 97 % av alla uttagsautomater ställts om till euro den 3 januari, ungefär

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten

Läs mer

,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR

,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR ,3 Bryssel den 3 april 2001,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR OlPSOLJDnWJlUGHU GDJDU I UH HXURGDJHQ ODGH NRPPLVVLRQHQ IUDP HWW PHGGHODQGH RP I UEHUHGHOVHUQDI

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för transport och turism 26.5.2005

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för transport och turism 26.5.2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för transport och turism 2009 26.5.2005 ARBETSDOKUMENT om lufttransport: information till passagerare om vilket trafikföretag som utför en flygning och medlemsstaternas

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

ZA5215. Flash Eurobarometer 278 (Business Attitudes towards Enforcement and Redress in the Internal Market) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA5215. Flash Eurobarometer 278 (Business Attitudes towards Enforcement and Redress in the Internal Market) Country Specific Questionnaire Sweden ZA5215 Flash Eurobarometer 278 (Business Attitudes towards Enforcement and Redress in the Internal Market) Country Specific Questionnaire Sweden Flash 278 Business attitudes towards enforcement and redress

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer