Annual report Årsberättelse

Transkript

1 Annual report Årsberättelse 2012

2 Trailblazer for Finnish ports and the most appealing business partner The Port of Helsinki is the main harbour for unitised cargo and passenger traffic services in Finland. It lies at the heart of Finnish economic life, the population, consumption, and production. The Port of Helsinki offers unitised cargo services for Finnish companies engaged in foreign trade. Among the strengths of the port are frequent and versatile liner traffic, balanced import and export, and specialisation in bulk cargo services. As an active developer of the business environment, the Port of Helsinki establishes the framework for port operations, and an excellent outcome is guaranteed by our great business partners. The Port of Helsinki contributes to the business life and prosperity of the Helsinki metropolitan region. The Port of Helsinki is efficient, effective and sound. Mission The Port of Helsinki is the main harbour for foreign trade and passenger traffic services in Finland. We create the framework for port operations, develop the business environment, coordinate the operations and provide port-related services. Objective To be the forerunner for Baltic Sea ports and the most appealing business partner. Environment Miljön Harbour safety Säkerheten i hamnen Ship traffic Fartygstrafik Construction and maintenance of infrastructure Uppbyggande och upprätthållande av instrukturen Values customer orientation productivity reliability cooperation environmental and social responsibility BUSINESS INDICATORS NYCKELTAL Change in turnover, % Förändring i omsättning, % Operational surplus, % of turnover Driftsöverskotts-% av omsättningen Turnover/person, 1,000 Omsättning/person euro Return on invested capital, % Avkastning på sysselsatt kapital, % Equity ratio, % Soliditetsgrad, % 4 Great Outcome Despite Challenges 8 Port of Helsinki as an Indicator of Finnish Economy 18 Active Environmental Work a Prerequisite of Harbour Operations 22 Finance Gott resultat trots utmaningar Helsingfors Hamn som måttstock för Finlands ekonomi Hamnverksamheten kräver aktivt miljöarbete Ekonomi 2 port of helsinki Annual Report 2012

3 Vuosaari harbour Nordsjö hamn Passenger harbours Passagerarhamnar Influence on the operating environment Effekterna på omvärlden Marketing and communications Marknadsföring och kommunikation Banbrytare bland finländska hamnar samt den begärligaste affärspartern Uppgift Helsingfors hamn är Finlands huvudhamn för utrikeshandel och passagerartrafik. Vi skapar förutsättningar för hamnverksamhet, vi utvecklar affärsverksamhetsmiljön, styr verksamheten och producerar tjänster i anslutning till hamnverksamheten. Målbild Vi är föregångaren bland hamnarna i Östersjön och den mest eftertraktade samarbetspartnern Värderingar kundorientering lönsamhet pålitlighet samarbete miljö- och samhällsansvar Helsingfors hamn är Finlands huvudhamn för enhetsgods- och passagerartrafik. Den är belägen i centrumet för vårt lands näringsliv, befolkning, konsumtion och produktion. Helsingfors hamn erbjuder enhetstrafiktjänster till företag i Finland som bedriver utrikeshandel. Till Helsingfors hamns styrkor hör tät och mångsidig linjetrafik, stabil import och export samt specialisering på trafik med stora enheter. Som aktiv utvecklare av miljön för affärsverksamhet skapar Helsingfors Hamn förutsättningar för verksamheten, och våra samarbetspartner erbjuder ett utmärkt slutresultat. Helsingfors Hamn främjar Helsingforsregionens näringsliv och välfärd. Helsingfors Hamn är effektiv, välfungerande och säker. Memberships/Medlemskap 28 Board and organisation Direktion och organisation 30 Events Baltic Ports Organization (BPO) Cruise Europe (CE) Cruise Baltic European Shortsea Network International Association of Cities and Ports (AIVP) International Association of Ports and Harbours (IAPH) International Harbour Masters Association (IHMA) Limowa Maritime Global Net Suomen Satamaliitto The World Association for Waterborne Transport Infrastructure (PIANC) Händelser Ärsberättelse 2012 helsingfors hamn 3

4 Managing Director s review Great Outcome Despite Challenges Economy Above All The traffic amounts of harbours depict the development of the economy of the entire country in an excellent way. This is especially true with the Port of Helsinki, because of the significant role of foreign trade in the operations. At the end of 2012, the period of slow growth in the Finnish economy once again turned into a recession, which in turn had a direct effect on the cargo traffic amounts. The traffic related to foreign trade at Finnish harbours experienced a decrease of over five per cent during the year. At the beginning of 2012, the cargo traffic amounts were on the increase, but the growth began to decrease towards the end of the year, thus leaving the cargo traffic amounts of the whole year down by three per cent. However, this did not apply to all forms of traffic, since both passenger and cargo traffic between Helsinki and Tallinn have continued to grow in spite of difficult times. Despite the slow growth in cargo traffic amounts, and the significant investment in the Vuosaari Harbour, the economy of the Port of Helsinki has developed rather well. The operations at the Port of Helsinki have been developed for years, which has improved their cost efficiency. This work will also continue in the future. This is how we guarantee that the Port of Helsinki can maintain its operational capacity and the possibility to carry out investments required by customers, as well as keep the price increases at a moderate level. The Port of Helsinki plays a significant role in the economic life of the Helsinki metropolitan region and the rest of Finland. According to a 2012 study, the economical significance of the Port of Helsinki is nearly 1,500 million, and the harbour and logistics industry employ, approximately, 24,000 people. Such a remarkable significance creates a good backbone Organisation Organisation for the Port of Helsinki, and even an obligation to develop the operations of the port, together with the City of Helsinki. Growth Pressures city counsil stadsfullmäktige city board stadsstyrelsen harbour board direktionen för helsingfors hamn Managing Director / Hamndirektör Kimmo Mäki Passenger Harbours Passagerarhamnarna Kari Noroviita During 2012, the Development Programme 2022 was drawn up by the Port of Helsinki. The aim of the programme is to determine the roles Vuosaari Harbour Nördsjö hamn Jukka Kallio Admistration and Finance Förvaltning och ekonomi Tauno Sieranoja Technics Teknik Aarno Ahti Marketing and Communications Marknadsföring och kommunikation Kimmo Mäki 4 port of helsinki Annual Report 2012

5 Hamndirektörens översikt Gott resultat trots utmaningar Ekonomin framför allt Hamnarnas trafikmängder återspeglar ypperligt den ekonomiska utvecklingen i hela landet. Till följd av den finländska utrikeshandels stora andel gäller det här särskilt för Helsingfors hamn. Perioden av långsam tillväxt i den finländska ekonomin under de senaste åren övergick i slutet av 2012 igen i en nedgång som direkt syns i godstrafikmängderna. Utlandstrafiken i de finländska hamnarna minskade med mer än 5 % under hela året. Även ökningen av godstrafiken under första delen av 2012 i Helsingfors hamn övergick mot slutet av året i en tillbakagång och godstrafikmängderna för hela årets del sjönk med 3 %. Det här gällde emellertid inte alla trafikformer, t.ex. passagerartrafiken och godstrafiken mellan Helsingfors och Tallinn har trots de svåra tiderna fortsatt att växa. Trots trafikmängdernas långsamma tillväxt och de betydande investeringarna i hamnen i Nordsjö har Helsingfors Hamns ekonomi utvecklats tämligen bra. Helsingfors Hamns verksamhet har redan utvecklats under flera år och kostnadseffektiviteten har kunnat förbättras. Det här arbetet kommer att fortgå även i framtiden. Så kan vi garantera att Helsingfors Hamns funktionsförmåga och möjligheterna att vid behov göra de investeringar som kunderna behöver bevaras på en god nivå och samtidigt kan vi hålla prishöjningarna måttfulla. Helsingfors Hamn spelar en viktig roll inte bara för huvudstadsregionen utan för hela Finlands näringsliv. Utgående från en undersökning som gjordes 2012 uppgår Helsingfors Hamns ekonomiska genomslagskraft till närmare miljoner euro och hamn- och logistikbranschen sysselsätter ca arbetstagare. En sådan betydande genomslagskraft håller Helsingfors Hamn om ryggen, och rent av förpliktar till att utveckla Hamnens verksamhet som en del av utvecklingen för staden Helsingfors. Tillväxttryck Helsingfors Hamn tog under 2012 fram ett utvecklingsprogram för Helsingfors hamnar fram till 2022 i vilket de olika hamnarnas roller och utvecklingsbehoven fram till 2030 fastställs. Målet för programmet är att säkerställa att hamnen och trafikleder i anslutning till den har en genomgångskapacitet som motsvarar de ökande behoven särskilt i hamnarna i Helsingfors stadskärna. Genomgångskapaciteten i Nordsjö räcker väl till även för tilltagande trafikmängder. En av de viktigaste slutledningarna i utvecklingsprogrammet är att genomgångskapaciteten i Västra hamnen och trafiklederna som leder dit bör utvecklas, för att hamnens kapacitet ska kunna utnyttjas till fullo och det ska vara möjligt att bemöta trafiktillväxten. Direktionen för Helsingfors Hamn godkände programmet i slutet av året. Efter att programmet hade godkänts inleddes arbetet med att planera utvecklingen av Västra Hamnen. Enligt de preliminära planerna är avsikten att bygga en Mikael Kaplar / Studio POiNT Ärsberättelse 2012 helsingfors hamn 5

6 of different parts of the port and the development operations required until The objective of the programme is to ensure that the infiltration capacity of the port and its passages corresponds to the growing needs, especially at the port sections located at the centre of Helsinki. The infiltration capacity of the Vuosaari Harbour corresponds well to the growing cargo traffic amounts. One of the central conclusions of the development programme is that the infiltration capacity of the West Harbour and its passages should be developed in order to be able to take full advantage of the capacity of the harbour, and to correspond to the increasing traffic. The Board of Directors of the Port of Helsinki approved the programme at the end of the year. Once the programme had been approved, planning of the West Harbour development project was commenced. According to preliminary plans, a new passenger terminal and parking hall will be built at the West Harbour, and the land and sea passages to the harbour will be improved. Excellent traffic connections between Helsinki and Tallinn play a significant role in the development of both regions. Increasing traffic calls for good connections. Both ports and the passages leading to them should be developed in a way that they form a functional entity. In 2012, the ports of Helsinki and Tallinn founded a joint steering group with the aim of corresponding to this need by searching for common development possibilities of the passageway. For several years already, the Port of Helsinki has carried out regular customer satisfaction surveys. Thanks to the surveys, it has been possible to identify development areas and ensure good operational development. We are happy to say that in 2012, we received a score of 8.06 for customer satisfaction (7.95 in 2011). The results were reached despite the fact that the Jätkäsaari construction work complicated the West Harbour traffic connections significantly. The Vuosaari Harbour has operated successfully for over four years now. The excellent location of the harbour and its great connections are among the key factors contributing to its success. In the coming years, the traffic connections will continue to improve, since it was decided that the last stage of the improvement project of the Kehä III ring road will be carried out. The improvement work will be implemented between 2013 and 2016 and it will include the removal of the traffic light level crossings. Let s Tighten Our Ranks During 2012, a new business unit organisation was taken into use at the Port of Helsinki. The starting point of the new organisation was to create an operation model that is based on business operations and to clarify the responsibilities, especially with customer service. At the same time, the number of departments was reduced by one. The operations at the Port of Helsinki have undergone systematic development for several years and as a result of this, the organisation has been reduced in size. During 2012, the number of employees decreased to 175. The Sulphur Directive that comes into force in 2015 will definitely change the sea transportations in the Baltic Sea. Harbours should be ready to minimise the inevitable disadvantages of the Directive to their business. During 2012, the Port of Helsinki studied how the tanking up of liquefied natural gas (LNG) should be carried out, if shipping companies start using vessels that utilise LNG. In addition, the Port of Helsinki studied how the wastewaters of sulphur scrubbers should be treated, if the use of these scrubbers becomes more common. We can, thus, state that the Port of Helsinki has the required capacity to respond to the needs of the future was a rather successful year, in spite of the challenging times. We owe this success to the customers, business partners and staff of the Port of Helsinki! Good cooperation is always important, but it is even more important in difficult times. Kimmo Mäki Managing Director Hamndirektör 6 port of helsinki Annual Report 2012

7 ny passagerarterminal och ett parkeringshus i Västra Hamnen och förbättra trafiklederna till hamnen både till lands och till havs. Utmärkta trafikförbindelser mellan Helsingfors och Tallinn är särskilt viktiga för utvecklingen av båda regionerna. Den växande trafiken kräver goda förbindelser. För att dessa ska kunna skapas måste förbindelselederna till båda hamnarna utvecklas så att de bildar en fungerande helhet. Hamnarna i Helsingfors och Tallinn inrättade 2012 en gemensam styrgrupp med uppgift att tillgodose det här behovet genom att ta fram gemensamma utvecklingsmöjligheter för en transportkorridor. Helsingfors Hamn har redan under många år låtit genomföra regelbundna bedömningar om kundtillfredsställelsen. Utgående från dessa bedömningar har man kunnat identifiera utvecklingsobjekt och säkerställa en god utveckling av verksamheten. Till vår glädje kan vi konstatera att en enkät om kundtillfredsställelse 2012 visade 8,06 (7,95 år 2011), trots att byggarbetena på Busholmen avsevärt försvårade bland annat trafikförbindelserna till Västra Hamnen. Hamnen i Nordsjö har redan fungerat framgångsrikt i över fyra år. En av hamnens framgångsfaktorer har varit det utmärkta läget och de goda förbindelserna till hamnen. Under de närmsta åren kommer trafikförbindelserna att ytterligare förbättras efter att man har beslutat att genomföra det sista skedet av förbättringen av Ring III. Förbättringsarbetena kommer att förläggas till Till följd av det här kommer bland annat de trafikljusstyrda plankorsningarna att tas ur bruk. man skapa en affärsverksamhetsorienterad handlingsmodell och förtydliga ansvarsområdena särskilt med tanke på kundbetjäningen. Samtidigt minskade antalet avdelningar med en. Verksamheten i Helsingfors Hamn har utvecklats systematiskt under ett flertal år och till följd av detta har även organisationen krympt. Under fjolåret sjönk antalet anställda till 175 arbetstagare. Svaveldirektivet som träder i kraft 2015 kommer oundvikligen att förändra sjötransporterna på Östersjön. Även hamnarna har anledning att förbereda sig på att minimera de olägenheter som direktivet ofrånkomligen medför näringsgrenen. Helsingfors hamn utredde under 2012 hur man bäst ordnar LNG-tankningarna ifall rederierna tar i bruk fartyg som använder LNG. Dessutom utredde Helsingfors Hamn hur avfallsvattnet från skrubberanordningar ska hanteras ifall användningen av dessa blir vanligare. Vi kan konstatera att Helsingfors Hamn har förutsättningar för att tillgodose behoven i framtiden. Trots utmaningarna har 2012 varit ett tämligen gott år. För det vill jag tacka Helsingfors Hamns kunder, samarbetspartner och personal! Ett gott samarbete är alltid viktigt, men dess betydelse framhävs särskilt under svåra tider. Tätare egna led Under år 2012 infördes en ny organisation för affärsverket Helsingfors Hamn. Genom den nya organisationen ville Mikael Kaplar / Studio POiNT Ärsberättelse 2012 helsingfors hamn 7

8 Port of Helsinki as an Indicator of Finnish Economy Helsingfors Hamn som måttstock för Finlands ekonomi Mikael Kaplar / Studio POiNT 8 port of helsinki Annual Report 2012

9 The Port of Helsinki is the most important general purpose port in Finland and the busiest passenger port. Of all Finnish parcelled cargo, 25% was transported through the Port of Helsinki. The market share of the Port of Helsinki was 28% in container traffic, 56% in rubber-wheel traffic and 78% in passenger traffic. During the 21st century, the cargo traffic of the Port of Helsinki has developed in congruence with the Finnish GNP. The development has been consistent, in spite of the fact that the composition of traffic has not been steady during the period of examination. The goods transported via the Port of Helsinki are three to four times more valuable than the average imported or exported goods. The value of the cargo traffic at the Port of Helsinki represents some 30% of the overall value of Finnish foreign trade, and 40% of the value of foreign trade transported by sea. Helsingfors Hamn är vårt lands viktigaste universalhamn och den livligaste passagerarhamnen. Via den transporterades en fjärdedel av Finlands alla hamnars sammanlagda styckegodstrafik. Inom containertrafiken var Helsingfors Hamns marknadsandel 28 %, inom gummihjulstrafiken 56 % och inom passagerartrafiken 78 %. Helsingfors Hamns godstrafik har under 2000-talet utvecklats i överensstämmelse med Finlands bruttonationalprodukt. Detta trots att sammansättningen av trafiken inte har varit konstant under granskningsperioden. Helsingfors Hamns godstrafik har ett värde som är 3 4 gånger större än värdet på det genomsnittliga import- och exportgodset. Värdet på godstrafiken i Helsingfors Hamn representerar ca 30 % av Finlands hela utrikeshandel och ca 40 % av värdet på Finlands utrikeshandel som fraktas till sjöss. Port of Helsinki s market shares (%) Helsingfors hamns marknadsandelar (%) 100 GDP and the Port of Helsinki s unitised cargo traffic (2000=100) BNP och Helsingfors hamns enhetslastade godstrafik (2000=100) Bulk goods Containers TEU Trucks and trailers Passengers styckegods Container TEU långtradare och släpvagnar Passagerare GDP Statistics Finland Helsinki traffic (in tonnes) BNP Statistikcentralen Helsingfors trafik (ton) Vocabulary Terminologi TEU (twenty-foot equivalent unit) is the basic unit of container traffic. One TEU corresponds to a 20-foot container. The term Ro-Pax vessel refers to the words roll on/roll off passenger, which means that in addition to ro-ro cargo, the vessel transports passengers. In Feeder traffic, the containers are reshipped in European container centres to be transported to further destinations, or for import traffic, to be brought to Finland from further departure ports. TEU (twenty-foot equivalent unit) är basmåttenheten i containertrafiken. En TEU motsvarar en container som är 20 fot lång. RoPax-fartyg kommer från orden roll on/roll off passenger, dvs. att fartyget förutom roro-last även fraktar passagerare. I feeder-trafiken omlastas containrarna i containercentra i Europa för att transporteras till destinationer längre bort, importcontainrarna hanteras i motsatt ordning. Ärsberättelse 2012 helsingfors hamn 9

10 CARGO TRAFFIC The total amount of the cargo traffic at the Port of Helsinki added up to 10.8 million tons. Most of this was unitised foreign cargo traffic that was divided evenly between imports and exports. One million tons was unitised bulk traffic that consisted mostly of coal imports, and some 0.1 million tons was domestic coast traffic. Unitised Cargo Traffic The amount of unitised cargo traffic was 9.8 million tons. The amount of goods decreased by four per cent, compared to the previous year. The decrease in cargo traffic was the same size as the growth in This takes us back to the traffic level of The main part of the unitised cargo import traffic consisted of consumables, durables, food supplies, production materials, and investment goods. The most important groups of products in exports were products for the chemical and mechanical forest industry, metal products, machinery and equipment, and electronics. Helsinki was also the centre of the export of the textile, clothing, furniture, glass product, and food industries. The market share of the Port of Helsinki of the total traffic at Finnish ports has remained steady. Transit Traffic Transportation via the Port of Helsinki includes products to the Russian market, such as domestic appliances, cars, electronics, and food supplies. The transit products transported via the Port of Helsinki continue by road to the eastern border, and further onwards to the St. Petersburg area. The amount of transit traffic was 0.1 million tons, which makes 1% of the unitised cargo traffic in the harbour. The amount decreased by 61%, compared to the previous year. The cargo was transported as unitised With the exception of bulk cargo, all imported and exported cargo at the Port of Helsinki is transported as unitised in containers, trucks and trailers, roll-trailers, and other freight units. GODSTRAFIKEN Godstrafiken i Helsingfors Hamn omfattande 10,8 miljoner ton. Största delen av godstrafiken var enhetslastad utländsk godstrafik som fördelas jämt på import och export. Bulktrafiken uppgick till en miljon ton, varav importen av stenkol utgjorde den största delen. Drygt 0,1 miljon ton var inhemsk kusttrafik. Enhetslastad godstrafik Den enhetslastade godstrafiken uppgick till 9,8 miljoner ton. Det här är en minskning på 4 % jämfört med året innan. Minskningen av godstrafiken var lika stor som tillväxten året innan. Det här innebar sålunda en återgång till trafiknivån Kärnan i enhetslasttrafiken bestod för importens del av konsumtions- och varaktiga konsumtionsvaror, livsmedel och gods för produktionen och investeringsgods. Inom exporten var de viktigaste godstyperna produkter för den kemiska och mekaniska skogsindustrin, metallprodukter, maskiner och apparater samt elektronik.helsingfors var även centrum för export inom textil-, kläd-, möbel-, glas- och livsmedelsindustrin. Helsingfors Hamns marknadsandel av styckegodstrafiken i Finlands hamnar har förblivit stabil. Transitotrafik Via Helsingfors hamn fraktas även bilar, hushållsmaskiner, elektronik samt livsmedel till den ryska marknaden. Transitogodset som transporteras via Helsingfors fortsätter som landsvägstransport till östra gränsen och därifrån i huvudsak till regionen kring S:t Petersburg. Godsmängden uppgick till 0,1 miljoner ton, dvs. 1 % av hamnens enhetslastade godstrafik. Det här innebär en minskning på 61 % jämfört med fjolåret. Enhetslastat gods Helsingfors hamns import- och exportgods transporteras förutom bulktrafiken enhetslastat i containrar, långtradare och släpvagnar samt på mafivagnar. Av den enhetslastade godstrafiken fraktades 28 % med containerfartyg och 72 % med roro-fartyg. Total cargo traffic, million tonnes Hela godstrafiken, milj.ton Coastal traffic Unitised imports Foreign bulk Unitised exports Kusttrafiken Enhetslastad godsimport Utländsk bulk Enhetslastad godsexport Unitised cargo traffic, million tonnes Enhetslastad godstrafik, milj.ton Imports Exports Import Export 10 port of helsinki Annual Report 2012

11 Cargo Traffic Godstrafiken Cargo Traffic, tonnes Godstrafik, ton Change in % Ändring-% 2012/ Unitised cargo Enhetslastat gods 9,756,000 10,145, ,800,000 Import Import 4,956,000 5,253, ,023,000 Export Export 4,800,000 4,893, ,777,000 Bulk product traffic Bulkgodstrafik 933, , ,037,000 Foreign traffic Utländsk trafik 10,689,000 11,074, ,842,000 Coastal traffic Kusttrafik 143, , ,000 Total cargo traffic Den totala godstrafiken 10,830,000 11,205, ,926,000 Unitised cargo traffic 2012 Enhetslastad godstrafik 2012 Imports Import 6% 4% 6% Exports Export 25% 17% 40% 17% 8% Textiles, glass and porcelain Chemical industry and mineral products Metal products and machinery Miscellaneous Food products Other consumer and investment goods Paper, pulp and timber 22% 5% Textiler, glas och porslin kemiska industrins produkter och mineralprodukter Metallprodukter och maskiner Diverse Livsmedel Övriga konsumtions- och investeringsvaror Papper och cellulosa 22% Timber and plywood Chemical industry and mineral products Metal products and machinery Miscellaneous Food products Other industrial products Paper and pulp 14% 6% 8% Sågvara och plywood Kemiska industrins produkter och mineralprodukter Metallprodukter och maskiner Diverse Livsmedel Övriga industriprodukter Papper och cellulosa The market share of the port of Helsinki Helsingfors marknadsandel av Finlands Of Finnish cargo traffic %* Styckegodstrafik %* Import Import Export Export Total Sammanlagt *All cargo traffic at the Port of Helsinki is transported as unitised. The parcelled cargo traffic at Helsinki is referred to as unitised cargo traffic. *Helsingfors styckegodstrafik transporteras i sin helhet enhetslastad. Om Helsingfors styckegodstrafik används begreppet enhetslastad godstrafik. Transit Traffic Port of Helsinki, Tons Transitotrafik Helsingfors hamn, Ton Change in % Ändring-% 2012/ Import Import , , ,000 Export Export , , ,000 Total Sammanlagt , , ,000 Ärsberättelse 2012 helsingfors hamn 11

12 28% of the unitised cargo traffic was transported with container vessels and 72% with ro-ro vessels. 32% of the unitised cargo traffic was transported in containers, 64% in rubber-wheel units and 4% in roll-trailers or other freight units. Container Traffic Altogether 405,000 TEU (twenty feet equivalent unit) of containers were transported via the Port of Helsinki. There were 326,000 TEU of loaded containers, and they transported a total of 3.2 million tons of goods, which is 32% of the unitised cargo traffic in the harbour. The market share of the Port of Helsinki from all containers handled in all Finnish harbours was 28%. The number of container units increased by three per cent, whereas the amount of goods transported in them decreased by two per cent from the level of the previous year. The container traffic imports and exports at the Port of Helsinki were in good balance. Container traffic is carried out as feeder traffic and as intra- European traffic. Feeder traffic amounts to little over 50% of container traffic and intra-european traffic amounts to little less than 50%. The most important destination harbours for the container traffic at the Port of Helsinki were Hamburg, Bremerhaven, Rotterdam, and Antwerp. Rubber-wheeled traffic Altogether 494,000 trucks, trailers, and comparable vehicles were transported via the Port of Helsinki. The number of transportation vehicles declined by four per cent from the previous year. The amount of goods transported in them was 6.2 million tons, which makes 64% of the unitised cargo traffic in the harbour, and is four per cent less than the previous year. The market share of the Port of Helsinki from the rubberwheeled traffic at Finnish harbours was 56%. The largest streams of goods were transported in the Tallinn, Travemünde, Rostock, Stockholm, and Gdynia traffic. Rail Traffic There is a rail connection to the Vuosaari Harbour, and 19,000 train carts with 470,000 tons of goods were transported via it. 13% of the export goods at the Vuosaari Harbour were transported to the harbour via rail. Car Import A considerable number of cars to the Finnish market were imported via the Port of Helsinki. The import of new cars declined from the previous year, due to declined demand. Contrary to past years, no transit cars to the Russian market were imported. Departure and Destination Countries of Unitised Cargo Traffic Traffic in the Port of Helsinki was targeted at the harbours of the Baltic Sea and the North Sea. Approximately one-fifth of the goods continue their journey to, or originate from outside Europe, namely America or Asia. This cargo is reshipped to other ships in European container centres in Hamburg, Bremerhaven, Rotterdam, and Antwerp. The largest streams of goods were transported between Helsinki and the harbours in Germany. The traffic amount was Av den enhetslastade godstrafiken fraktades 32 % i containrar, 64 % i gummihjulsenheter och 4 % på mafivagnar som tillhör fartygsutrustningen eller i andra lastenheter. Containertrafik Via hamnen i Helsingfors transporterades sammanlagt TEU-enheter container. Antalet container med last uppgick till TEU och i dessa fraktades 3,2 miljoner ton gods vilket utgör 32 % av hamnens enhetslastade godstrafik. Helsingfors hamns marknadsandel av containerhanteringen i alla hamnar var 28 %. Containerenheterna ökade med 3 % samtidigt som godsmängden som fraktades i dem sjönk med 2 % jämfört med året innan. Importen och exporten i Helsingfors hamns containertrafik stod i god balans. Containertrafiken bedrivs som feeder- eller matningstrafik och som intern europeisk trafik. Drygt hälften av containertransporterna är feeder-transporter och knappt hälften är intern europeisk trafik. De viktigaste bestämmelsehamnarna för containertrafiken från Helsingfors hamn var Hamburg, Bremerhaven, Rotterdam och Antwerpen. Gummihjulstrafiken Allt som allt transporterades långtradare, släpvagnar eller motsvarande transportmedel via Helsingfors hamn. Mängden transportfordon minskade med 4 % jämfört med året innan. I dem fraktades 6,2 miljoner ton gods, vilket är 64 % av hamnens enhetslasttrafik och 4 % mindre än i fjol. Helsingfors hamns marknadsandel av gummihjulstrafiken i Finlands hamnar var 56 %. Godsflödena var störst i trafiken till och från Tallinn, Travemünde, Rostock, Stockholm och Gdynia. Järnvägstransporter Nordsjö hamn har en järnvägsförbindelse via vilken det transporterades tågvagnar och ton gods. Av exportgodset i Nordsjö hamn transporterades 13 % med järnvägen till hamnen. Bilimport En viss mängd bilar infördes till den finländska marknaden via Helsingfors hamn. Importen av nya bilar minskade jämfört med året innan till följd av den försvagade efterfrågan. Till skillnad från tidigare år fraktades 2012 inga bilar i transitotrafiken till den ryska marknaden. Avgångs- och destinationsländer för godstrafiken Godstrafiken i Helsingfors hamn var inriktad på hamnarna längs Östersjön och Nordsjön. Ca en femtedel av godset fraktades vidare eller kommer ursprungligen från länder utanför i Amerika och Asien. Godset omlastas från ett fartyg till ett annat i ett europeiskt containercenter som i Hamburg, Bremerhaven, Rotterdam eller Antwerpen. Godsflödena var fortfarande störst i trafiken mellan hamnarna i Helsingfors och Tyskland. Trafiken uppgick till 3,7 miljoner ton och andelen var 38 % av den enhetslastade godstrafiken i Helsingfors hamn. Trafiken mellan 12 port of helsinki Annual Report 2012

13 Container and rubber-wheeled traffic Container och gummihjulstrafik 600, , , Mikael Kaplar / Studio POiNT Containers (TEU) Trucks and trailers (pcs) Container Lastbilar och släpvagnat (st) Container Traffic Containertrafik Cargo containers, Helsinki Lastade container, Helsingfors Change in % Ändring-% 2012 / Cargo containers, TEU Lastade container, TEU 1 326, , ,000 Empty containers total, TEU Tomma containrar sammanlagt, TEU 11 79,000 70,608 76,000 Total TEU TEU sammanlagt 3 405, , ,000 Cargo in containers, tons Last i containrar, ton -2 3,154,000 3,223,000 3,180,000 Helsinki market share, % Helsingfors marknadsandel % Portion of cargo containers, TEU Andel av lastade containrar TEU Portion of cargo containers, TEU, excl. transit Andel av lastade containrar utan transito TEU Portion of empty containers Andel av tomma containrar Portion of all containers, TEU Andel av alla containrar i TEU Tons Ton Rubber-Wheeled Traffic Gummihjulstrafiken Truck and trailer traffic Lastbils- och släpvagnstrafiken Change in % Ändring-% 2012 / Trucks and trailers total, pcs Lastbilar och släpvagnar , , ,000 sammanlagt, st Trucks, pcs Lastbilar, st ,000, 305,000, 290,000, Trailers, pcs Släpvagnar, st , , ,000, Loaded vans and similar vehicles, pcs Paket- och andra fordon med last, st -17 5,000 6,000 9,000 Cargo in vehicles, tons Last i fordon, ton -4 6,256,000 6,541,000, 6,191,000 Market share in % of Finnish truck and trailer traffic Marknadsandel i % av Finlands lastbils-och släpvagnstrafik Trucks, pcs Lastbilar, st Trailers, pcs Släpvagnar, st Total, pcs Sammanlagt, st Tons Ton Cars Bilar Cars, pcs Bilar, st New cars Nya bilar Transit cars Transitobilar Total Sammanlagt Ärsberättelse 2012 helsingfors hamn 13

14 3.7 million tons, which is 38% of the unitised cargo traffic at the Port of Helsinki. The volume of traffic between Helsinki and Estonia continued to increase, and three million tons of goods were transported between Helsinki and Tallinn, which is 30% of the cargo traffic at the Port of Helsinki. The ten largest target ports represent 93% of the unitised cargo traffic at the Port of Helsinki Helsingfors och Estland fortsatte att öka och det fraktades 3 miljoner gods mellan städerna, vilket är 30 % av Helsingfors hamns godstrafik. De tio största destinationshamnarna representerar 93 % av Helsingfors hamns enhetslastade godstrafik. The largest streams of goods were transported between Helsinki and the following ports: De största godsflödena fraktades mellan Helsingfors och följande hamnar: City, tons Stad, ton Tallinn Tallinn 2,966,000 2,808,000 Travemünde Travemünde 1,854,000 2,035,000 Hamburg Hamburg 735, ,000 Rotterdam Rotterdam 702, ,000 Bremerhaven Bremerhaven 660,000,, 592,000 Stockholm Stockholm 616, ,000 Rostock Rostock 446, ,000 Antwerp Antwerpen 410, ,000 Århus Århus 384, ,000 Gdynia Gdynia 335, , largest 10 största 9,108,000 9,233,000 Total Sammanlagt 9,756,000 10,173,000 Cargo traffic profile 2012 Godstrafikens profil % 7% 4% 4% 31% 5% 6% 7% 7% 7% Tallinn Travemünde Rotterdam Hamburg Antwerp Stockholm Bremerhaven Rostock Gdynia Århus Other 19% Tallinn Travemünde Rotterdam Hamburg Antwerp Stockholm Bremerhaven Rostock Gdynia Århus Övriga Liner Traffic The Port of Helsinki has excellent scheduled connections to ports on the Baltic Sea, North Sea, and the Atlantic Ocean. There are several daily connections to the closest ports, such as Tallinn and Stockholm, and, at least, one connection every day to Travemünde and Hamburg. Connection changes 2012: In November, Power Line seized its operations between Helsinki and Travemünde. The Power Line vessel Baltica was transferred to Finnlines freight services. Finnlines renewed its vessel fleet and started using new buildings constructed in China. There were 126 weekly liner traffic departures from Helsinki. Out of these, 32 were ro-ro vessels, 17 container ships, and 77 passenger ferries. There were considerably more weekly connections to destination ports, because vessels may stop in several destinations on their way. For Tallinn alone, 88 ships carrying goods departed every week. Linjetrafikförbindelser Helsingfors hamn har täta regelbundna transporter enligt tidtabell till hamnarna i Östersjön, Nordsjön och Atlanten. Till hamnarna i närheten t.ex. Tallinn och Stockholm finns det ett flertal förbindelser varje dag liksom också dagligen till Travemünde och Hamburg. Ändringar i linjetrafikförbindelserna 2012: Power Line lade ner trafiken mellan Helsingfors och Travemünde i november. Power Lines fartyg Baltica övergick till att befraktas av Finnlines. Finnlines fartygsbestånd förnyades och rederiet tog i bruk nya fartyg som hade byggts i Kina. Det avgick 126 fartyg i linjetrafik som fraktar gods från Helsingfors per vecka. Antalet avgångar med roro-fartyg var 32, med containerfartyg 17 och med passagerarfärjor 77. Förbindelserna per vecka till destinationshamnarna var emellertid betydligt flera, eftersom många fartyg anlöper flera destinationer längs sina rutter. Antalet avgångar för fartyg som transporterar gods till Tallinn uppgår redan till 88 per vecka. 14 port of helsinki Annual Report 2012

15 Liner traffic / Linjetrafikförbindelserna 2012 Stockholm Södertälje Gothenburg Göteborg Helsinki Helsingfors Tallinn St. Petersburg Teesport Hull Immingham Sheerness Zeebrugge Bremerhaven Hamburg Amsterdam Rotterdam Antwerpen Ghent Århus Esbjerg Travemünde Rostock Malmö Gdynia Gdansk Klaipeda Riga Bulk Product Traffic The total amount of bulk cargo traffic added up to one million tons. Bulk product traffic consisted, for the most part, of importing coal for the needs of the energy company, Helsingin Energia. Domestic traffic included the transport of sand to the West Harbour for the needs of local building production. For the most part, bulk cargo is transported as dry bulk with dry cargo carriers or with tankers, chemical tankers or sand yawls. Ship Traffic During the year, 232 vessels visited the harbours of Helsinki. There were a total of 8,733 visits, an average of 24 ships per day. Compared to the previous year, the number of ship visits declined slightly, whereas, the average size of the vessels increased. PASSENGER TRAFFIC The popularity of passenger traffic continued to grow in The number of passengers reached a new record of 10.6 million people. This was an increase of four per cent, compared to the previous year. Tallinn continued to be the most attractive travel target destination, thanks to the frequent and fast ship connections and moderate travelling expenses. The number of passengers using the connection was 7.6 million. Work-related travelling on both sides of the Gulf of Finland is frequent and clearly increasing. Approximately % of the passengers are commuters. Travelling between Helsinki and Stockholm preserves its popularity year after year. The number of passengers on the route was 2.5 million, the same as the previous year. The number has remained almost the same since the beginning of the 1990s. The passenger ship connection between Helsinki and St. Petersburg continued its success. 355,000 passengers used the connection during the year. Many car travellers cross the Baltic Sea with Ro-Pax ships. There were 144,000 passengers between Helsinki and Travemünde. There were 26,000 passengers using the Rostock connection and 19,000 passengers using the Gdynia connection. INTERNATIONAL CRUISE TRAFFIC The Baltic Sea has been a popular destination for international cruise traffic. The season of international cruise traffic was active, though the number of passengers declined by four per cent, compared to the previous year. There were 365,000 passengers. There were 265 cruise vessel visits to Helsinki. Bulkgodstrafiken Bulkgodstrafiken uppgick till en miljon ton och bestod främst av import av stenkol och oljeprodukter för Helsingfors Energis behov. Den inhemska trafiken omfattade import av sand för byggnadsproduktionen i Västra hamnen. Bulkgods transporteras i huvudsak som lös last med torrlastfartyg eller tank- och kemikalietankfartyg eller med sandskutor. Fartygstrafiken Under året anlöpte 232 olika fartyg Helsingfors hamnar. Fartygsbesöken uppgick till sammanlagt 8 733, i genomsnitt 24 fartyg per dag. Antalet fartygsbesök minskade en aning, däremot ökade fartygens genomsnittliga storlek jämfört med året innan. PASSAGERARTRAFIK Fartygsturismens popularitet fortsatte att öka Antalet passagerare slog ett nytt rekord, 10,6 miljoner personer. Ökningen jämfört med året innan var 4 %. Tack vare de täta och snabba fartygsförbindelserna som rederierna erbjuder och de rimliga resekostnaderna var Tallinn var fortfarande det mest lockande resemålet. Det reste 7,6 miljoner passagerare på linjen. Det arbetsrelaterande resandet på båda sidorna om Finska viken är livligt och dess andel håller tydligt på att stiga. Ca % av passagerarna reser till eller från sina arbeten. Resandet på rutten mellan Helsingfors och Stockolm bevarar sin popularitet år efter år. Antalet passagerare på rutten uppgick till 2,5 miljoner alldeles som året innan. Antalet resande har hållits stabilt allt sedan början av 1990-talet. Passagerarfartygsförbindelsen mellan Helsingfors och S:t Petersburg fortsatte att vara framgångsrik. På linjen reste passagerare under året. Många bilresenärer tar sig över Östersjön med ropax-fartygena. Mellan Helsingfors och Travemünde uppgick antalet passagerare till h personer. På Rostock-linjen reste resenärer och på Gnydialinjen passagerare. DEN INTERNATIONELLA KRYSSNINGSTRAFIKEN Östersjön har varit ett omtyckt mål för den internationella kryssningstrafiken. Den internationella kryssningstrafi- Ärsberättelse 2012 helsingfors hamn 15

16 Over the past ten years, the amount of cruise passengers has continued to increase. However, the number of vessel visits has not increased in a significant manner, since the size of the vessels has increased and the number of passengers per visit has increased. The Kantvik Harbour There are two harbour areas at Kantvik, and the Port of Helsinki operates one of them, which is an area of approximately five hectares. The Port of Helsinki has rented the area to the harbour operator Oy Kantvik Shipping Ltd. The Kantvik harbour serves the cement distribution of Finnsement, and the transportations of Vantaan Energia, Gyproc Oy, Kuusakoski Oy, and Kontino Oy. The traffic was strongly import-oriented. Imports included gypsum stone, cement, coal, oilseed rape, and sugar. Exports included scrap metal and plasterboard. The traffic volume of the Kantvik Harbour totalled 780,000 tons. Of the total amount of goods handled at the Kantvik Harbour, 420,000 tons were handled in the area operated by the Port of Helsinki. The largest client was the energy company Vantaan Energia. TRAFFIC IN FINNISH HARBOURS In 2012, Finnish sea traffic accounted for 93.2 million tonnes, which was five per cent less than the previous year. The amount of import traffic was 48.7 million tons, a decrease of 10%. The amount of export traffic was 44.5 million tons, the same amount as the previous year. Finnish sea transports were handled in 50 harbours. With regards to the amount of traffic, the oil harbour in Kilpilahti (Sköldvik) was the largest. The next largest harbours were HaminaKotka, Helsinki and Kokkola. The largest export harbours were HaminaKotka, Kilpilahti, Kokkola, Helsinki and Rauma. The largest import harbours were Kilpilahti, Helsinki, HaminaKotka and Raahe. The amount of transit cargo traffic was 7.1 million tons, which is five per cent less than the previous year. The portion of transit traffic of the total traffic amount of harbours was nearly eight per cent. The import transit of metal products and motor vehicles increased the most. The transit traffic was centred at the harbours of HaminaKotka and Kokkola. Some transit traffic travelled via the harbours of Hanko and Helsinki. The number of liner traffic passengers was 17.3 million. Swedish travel had 9.0 million passengers and Estonian travel had 7.6 million passengers. Swedish travel decreased by one per cent, whereas, Estonian travel increased by three per cent. The amount of parcelled goods was 39.4 million tons, which is three per cent less than the previous year. Imports amounted to 14.0 million tons (-3%), and exports 25.3 million tons (-3%). A total of 1.4 million TEU of containers were transported, which indicates a growth of three per cent. The containers included 12.1 million tons of cargo, which corresponds to the amounts of the previous years. The number of trucks and trailers travelling through the harbours was 0.9 million, a decrease of one per cent. They carried a total of 12.2 million tons of cargo. The amount of cargo decreased by two per cent. kens säsong är livlig, även om antalet passagerare sjönk med 4 % jämfört med nivån året innan. Antalet passagerare uppgick till Helsingfors besöktes av 265 kryssningsfartyg. Under de tio senaste åren har antalet kryssningspassagerare ökat. Däremot har antalet fartygsbesök inte nämnvärt ökat, i stället har fartygsstorlekarna ökat och antalet passagerare per besök har sålunda ökat. Kantviks hamn Helsingfors hamn administrerar ett annat område på ca fem hektar i Kantvik. Helsingfors hamn har hyrt ut området till Oy Kantvik Shipping Ltd. som är hamnoperatör i hamnen. Hamnen i Kantvik betjänar Finnsementtis cementstation samt Vanda Energis och Gypro Oy:s, Kuusankoski Oy:s och Kontino Oy:s transporter. Trafiken var starkt präglad av importen och bestod av gipssten, cement, stenkol, raps och socker. Exporten bestod av metallskrot och gipsskivor. Hela trafiken i hamnen i Kantvik uppgick till ton. Godsmängden som hanterades inom det område som förvaltas av Helsingfors omfattade nästan ton. Den största kunden var Vanda Energi. TRAFIKEN I FINLANDS HAMNAR Antalet sjötransporter i Finland uppgick 2012 till sammanlagt 93,2 miljoner ton, 5 % lägre än i fjol. Antalet importtransporter låg vid 48,7 miljoner, dvs. en minskning på 10 %. Antalet exporttransporter var 44,5 miljoner ton, vilket är lika mycket som i fjol. Finlands sjötransporter hanterades i 50 hamnar. Sköldviks oljehamn hade den största trafikmängden. Följande hamnar var i storleksordning Fredrikshamn, Korka, Helsingfors och Karleby. Antalet transitotransporter uppgick till 7,1 miljoner ton, 5 % mindre än i fjol. Transitoandelen av hela trafikmängden i hamnarna var nästan 8 %. Mest växte importtransitotrafiken av metallprodukter och motorfordon. Transitotransporterna koncentrerades till Fredrikshamn, Kotka och Gamlakarleby. En viss mängd transitogods transporterades även via hamnarna i Hangö och Helsingfors. Antalet passagerare i linjetrafiken uppgick till 17,3 miljoner passagerare. I Sverige-trafiken var antalet passagerare 9,0 miljoner, medan trafiken till och från Estland uppgick till 7,6 miljoner passagerare. Sverige-trafiken minskade med 1 %. Estland-trafiken däremot ökade med 3 %. Styckegodstrafiken via Finlands hamnar uppgick till 39,4 miljoner ton, 3 % mindre än året innan. Importen uppgick till 14,0 miljoner ton (-3 %) och exporten till 25,3 miljoner ton (-3 %). Sammanlagt transporterades 1,4 miljoner TEU-containrar vilket innebär en ökning på 3 %. Lastmängden i containrarna var 12,1 miljoner ton vilket motsvarade mängderna året innan. Antalet lastbilar och släpvagnar som passerade hamnarna låg vid 0,9 miljoner, mängden minskade med 1 %. I dessa transporterades 12,2 miljoner ton last. Lastmängderna minskade med 2 %. 16 port of helsinki Annual Report 2012

17 Passenger Traffic Liner traffic passagerartrafik Linjetrafik Change in % Ändring-% 2012 / Stockholm Stockholm 3 2,482,000 2,425,000 2,350,000 Sweden, other Sverige, andra hamnar -1 16,000 16,000 17,000 Tallinn Tallinn 3 7,564,000 7,325,000 6,967,000 St. Petersburg S:t Petersburg , , ,000 Travemünde Travemünde , , ,000 Rostock Rostock ,000 70,000 81,000 Riga Riga 2,000 Gdynia Gdynia -9 18,000 20,000 24,000 Ust-Luga Ust-Luga 2,000 Passengers, total Antalet passagerare sammanlagt 4 10,608,000 10,259,000 9,758,000 International cruise passengers Internationella kryssningspassagerare , , ,000 Passenger traffic by destination / Passagerartrafik per destination St. Petersburg Ust-Luga Tallinn Stockholm Gdynia Rostock Travemünde Total S:t Petersburg 355,000 Ust-Luga 2,000 Tallinn 7,564,000 Stockholm 2,482,000 Gdynia 18,000 Rostock 26,000 Travemünde 144,000 Sammamlagt 10,608,000 Helsinki Helsingfors Mariehamn Stockholm Tallinn St. Petersburg Ust-Luga Passenger traffic liner traffic, Million passengers Passagerartrafik linjetrafik, Milj. passagerare Travemünde Rostock Gdynia 0 Sweden Estonia Sverige Estland Germany Other Tyskland Övriga Cruise traffic Kryssningstrafik Cruise ship visits in the Baltic Sea Kryssningsfartygsbesök på Östersjön Cruise passengers in the Baltic Sea Kryssningspassagerare på Östersjön , , , , , , , , Ship visits Passengers Fartygsbesök Passagerare St. Petersburg Copenhagen Tallinn Stockholm Helsinki St:Petersburg Köpenhamn Tallinn Stockholm Helsingfors Ärsberättelse 2012 helsingfors hamn 17

18 Active Environmental Work a Prerequisite of Harbour Operations Hamnverksamheten kräver aktivt miljöarbete Jussi Jyvälahti 18 port of helsinki Annual Report 2012

19 The operational system of the Port of Helsinki is based on the environment standard ISO 14001: External auditing of the environmental system was carried out in September Helsingfors Hamns miljöarbete styrs av ett verksamhetssystem som har certifierats mot ISO 14001:2004. Den externa revisionen av miljösystemets delar genomfördes i september Environmental Permits All parts of the Port of Helsinki have the environmental permits that are required by the environmental protection law and regulations. At the end of 2012, applications for updating the environmental permit conditions were issued at the South Harbour and Vuosaari Harbour. The control application of the permit conditions of the West Harbour was updated at the end of Exhaust Emissions The most important emissions related to harbour operations and vessel traffic are nitric oxide (NOX), carbon dioxide (CO2) and sulphur dioxide (SO2), as well as particle emissions, such as soot. In particular, sulphur dioxide emissions are typical of ship traffic, because the fuels used in road traffic are nowadays sulphur-free. International regulations define the quality of fuel used in sea traffic vessels. In 2012, if a vessel stays at the harbour for more than two hours, it has to use fuel that contains less than 0.1% sulphur, or connect to shore power. Starting from the autumn of 2012, of the ship traffic in Helsinki at Katajanokka, the Viking Line vessels operating on the Stockholm connection, Mariella and Gabriella, used shore power when at the quay. With the use of shore power, it is possible to minimise the noise and emissions caused by the auxiliary power units of the ships. This is of special importance when the harbour is situated in the centre of the city, close to residential areas. Noise The noise modellings of the South and West Harbours were updated and a noise monitoring survey of the Katajanokka icebreaker quay was started. The Port of Helsinki has aimed at defining the noise level of new passenger vessels that are to be used in regular traffic. The noise level influences the selection of the berths for the ships. Vessels that stayed overnight in Helsinki were placed at a berth farther away from housing, if possible. Waste Management The waste management plans of the South, West and Vuosaari Harbours were updated in Waste management is divided to property waste, vessel waste and special waste. Special waste includes dangerous waste, which is mostly oily waste from vessels. Waste Management of Vessels The vessels that sail to the Port of Helsinki on a regular basis take care of their waste management directly with waste management companies, which means that the Port of Helsinki mainly arranges the waste management of international cruise ships, as well as some cargo vessels. Miljötillstånd Alla hamnar i Helsingfors har de miljötillstånd som förutsätts i miljövårdslagen och miljövårdsförordningen. I slutet av 2012 lämnades ansökningarna om uppdatering av miljötillståndskraven för Södra hamnen och Nordsjö. Ansökningen om justering av tillståndsvillkoren för Västra hamnen uppdaterades i slutet av Avgasutsläpp De viktigaste luftutsläppen i anslutning till hamnverksamheten och fartygstrafiken är kväveoxider (NOX), koldioxid (CO2) och svaveldioxid (SO2) samt partikelutsläpp som t.ex. sot. Särskilt svaveldioxidutsläppen är typiska för fartygstrafiken, eftersom bränslena som används för vägtransporter numera är svavelfria. Internationella regler bestämmer kvaliteten på det bränsle som används för fartyg i sjötrafik. Ifall ett fartyg stannar över två timmar i hamn ska det år 2012 använda bränsle som innehåller < 0,1 % svavel eller anslutas till landström. I Helsingfors fartygstrafik på Skatudden använde Viking Lines fartyg på rutten till Stockholm, Mariella och Gabriella från och med hösten 2012 landström medan de låg i hamn. Genom användningen av landström är det möjligt att minimera det buller och de luftutsläpp som fartygens hjälpmotorer orsakar. Det här framträder när hamnen ligger alldeles i stadskärnan i närheten av bosättning. Buller Bullermodellerna för Södra hamnen och Västra hamnen uppdaterades och en bullermätningsutredning från Isbrytarkajen på Skatudden inleddes. Helsingfors Hamn har strävat efter att utreda bullernivån på nya passagerarfartyg som tas i reguljär trafik. Bullernivån inverkar på valet av fartygets fartygsplats. Ifall fartyget ligger över natt i Helsingfors placeras det i mån av möjlighet på en fartygsplats som ligger på längre avstånd från bosättningen. Avfallshantering Avfallshanteringsplanerna för Södra hamnen, Västra hamnen och Nordsjö uppdaterades Avfallet indelas i fastighetsavfall, fartygsavfall och specialavfall. Specialavfall är t.ex. farligt avfall av vilket största delen utgörs av oljiga avfall som tas emot från fartyg. Hanteringen av fartygsavfall Fartyg som regelbundet anlöper Helsingfors Hamn ombesörjer i huvudsak sin avfallshantering direkt med avfallshanteringsföretagen, så att Helsingfors Hamn främst förmedlar avfallshantering till internationella kryssningsfartyg och vissa fraktfartyg. Ärsberättelse 2012 helsingfors hamn 19

20 Vessel Wastewaters According to maritime environmental regulations, vessels in international traffic can empty unprocessed toilet wastewaters into sea over 12 sea miles from the closest coast, and processed toilet wastewaters over three sea miles from the closest coast. Increasingly, vessels bring their toilet wastewaters and other wastewaters ashore for processing. In 2012, 17% less vessel wastewaters were received than the previous year. However, vessel wastewaters were pumped from international cruise ships into the sewage system of the harbour eight per cent more than the previous year. In the summer of 2012, a survey about the amount and quality of the black and grey waters discharged by vessels to the sewage system of the Port of Helsinki was carried out. According to the survey, the reception capacity of wastewater of the Port of Helsinki is sufficient. Most of the so called black water comes from passenger ships. Many cruise ships discharge only small amounts or no black water into the sewage system of the port. The wastewaters discharged by cruise ships are primarily pre-processed grey water. Most of the cruise ships have their own wastewater cleaning system onboard. Energy Consumption According to the binding energy saving objectives of the City of Helsinki, the aim of the Port of Helsinki was to decline its own total energy consumption (electricity and heat), compared to the previous year. The aim was reached. Environmental Cooperation The Port of Helsinki is involved in several EU projects, such as Clean Baltic Sea Shipping, Baltic LNG and Penta. In addition, the Port of Helsinki has participated in national environmental studies and work groups. The Port of Helsinki is closely involved in the environmental work groups of the City of Helsinki and takes part in voluntary challenges such as the Baltic Sea Challenge. Fartygsavloppsvatten Enligt miljölagstiftningen för sjöfarten kan fartyg i internationell trafik släppa obehandlat toalettavfall i havet på över 12 sjömils avstånd och behandlat toalettavfall på över 3 sjömils avstånd från närmaste kust. Fartygen hämtar allt mera både toalettavfall och annat avloppsvatten som uppkommer ombord till behandling på fastlandet. År 2012 emottogs 17 % mindre fartygsavloppsvatten än året innan. Ändå pumpades det 8 % mera avloppsvatten från internationella kyssningsfartyg i hamnens avloppsnät än året innan. Sommaren 2012 gjordes en utredning över mängderna av svart och grått fartygsavloppsvatten och dess kvalitet som leds in i Helsingfors hamns avloppsnät. I utredningen fastställdes det att Helsingfors Hamns kapacitet för att ta emot avloppsvatten är tillräcklig. Största delen av det så kallade svartvattnet kommer från passagerarfartyg. Många kryssningsfartyg pumpar mycket små mängder eller inget svart avloppsvatten alls i hamnens avlopp. Avloppsvattnet som kryssningsfartygen pumpar är i huvudsak förbehandlat gråvatten. Största delen av kryssningsfartygen har ett eget avloppsreningsverk ombord. Energiförbrukning Helsingfors Hamn hade som mål att i enlighet med stadens bindande energibesparingsmål minska den egna totala energiförbrukningen (el och värme) i jämförelse med året innan. Målet nåddes. Miljösamarbete Helsingfors Hamn medverkar i flera EU-projekt, t.ex. Clean Baltic Sea Shipping, Baltic LNG och Penta. Dessutom har Helsingfors Hamn deltagit i internationella miljöundersökningar och arbetsgrupper. Helsingfors Hamn arbetar även intensivt i Helsingfors stads miljöarbetsgrupper och i frivilliga initiativ som t.ex. Östersjöutmaningen. Observation av vatten- och fiskerihushållning Observationerna av havsdeponeringsområdena och vatten- och fiskerihus- SO 2 Emissions of Harbour Operations SO 2-utsläpp i anslutning till hamnverksamheten Vuosaari West Harbour South Harbour Nordsjö Västra hamnen Södra hamnen NO x Emissions of Harbour Operations NO x-utsläpp i anslutning till hamnverksamheten ,500 1,250 1, Vuosaari West Harbour South Harbour Nordsjö Västra hamnen Södra hamnen Carbon Dioxide Emissions of Harbour Operations Koldioxidutsläpp i anslutning till hamnverksamheten , ,000 80,000 60,000 40,000 20, Vuosaari West Harbour South Harbour Nordsjö Västra hamnen Södra hamnen The exhaust emissions of traffic were examined with the calculatory Portensys model. The examination also includes the emissions of the machines of operators working at the harbour area, and the emissions of road traffic. 20 port of helsinki Annual Report 2012