Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Staffan Skoglund, planeringschef Barn- och ungdomsförvaltningen. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta till dessa årligen återkommande undersökningar. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de skolor som finns i kommunen, att ge underlag för val av skola samt även ge underlag för utvecklingsarbete på skolorna. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning i årskurs 5 på grundskolan. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen och Karlstads kommun och Stellatus deltar i undersökningen. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Årets frågor är desamma som i 2013 års mätning. Dessa har tagits fram tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Totalt sett består undersökningen av 24 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ejsvarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Kunskaper Mitt inflytande Information mellan hem och skola Skolan som helhet Frågorna testades på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen 2012 för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom då. När det gäller själva respondentlistorna så har Barn- och ungdomsförvaltningen försett oss med klasslistor för samtliga skolor. I årets mätning, till skillnad från 3

4 tidigare, har vi även fått med inloggningsuppgifter till elever med dold identitet (utan att röja identiteten). Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 3-26 mars Varje elev har fått en unik inloggning så att vi har kunnat följa t ex svarsfrekvens löpande. Här har vi haft god hjälp av respektive skola som delat ut ett informationsbrev till eleverna, samt även möjliggjort ifyllande av enkäten under skoltid. Vi försåg varje skola med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per klass med inloggningarna (för ev borttappade brev) och allt packades klassvis till respektive skola. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen per skola och klass under datainsamlingsperioden. Inledningsvis rapporterades svarsfrekvens per skola och därefter även nedbrutet per klass. Total svarsfrekvens landade på 95 procent. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av oss på Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per skola. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per klass. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Vi har på totalnivå analyserat resultatet utifrån: Kön Huvudman kommunal eller fristående Vi har även granskat resultatet utifrån respektive skola. 3

5 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per skola. Vi presenterar även en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; kön och huvudman. Därefter följer resultatet av undersökningen. Vi har valt att presentera resultatet i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga skolor, samt totalindex per skola. Resultat totalnivå, samt per skola Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per skola innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med det totala värdet för samtliga skolor i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). 4

6 Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parantes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

7 Tabellen redovisar svarsfrekvens per skola, samt totalt i undersökningen. 5

8 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per skola samt totalt i undersökningen. Vi har granskat resultatet utifrån respondenternas kön. Totalt sett är det 331 pojkar och 321 flickor som besvarat undersökningen. Resultat utifrån kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall vi sett en skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 6

9 Tabellen redovisar frekvens över bakgrundsvariabeln huvudman. 7

10 8

11 Påståendet Jag blir bra bemött av personalen på skolan får medelvärde 4,6 vilket är en nedgång med 0,1 sedan 2013, och andelen som svarat vet ej på frågan är 1,7 procent. Påståendet Jag är som helhet nöjd med skolan får medelvärde 4,1 vilket är en nedgång med 0,2 sedan 2013, och andelen som svarat vet ej är mindre än en procent. 9

12 10

13 Medelvärdet för skolorna i Karlstads kommun totalt är 4,3. Det högsta indexvärdet har Kvarnbergsskolan och Orrholmsskolan med 4,8. Det lägsta indexvärdet har Råtorpsskolan med 3,7 följt av Vålbergsskolan med 3,8. 11

14 12

15 Trygghet och trivsel Indexområdet Trygghet och trivsel får ett värde på 4,3 för Karlstads skolor totalt sett. Kvarnbergsskolan och Orrholmsskolan får det högsta medelvärdet med 4,8 och Vålbergsskolan det lägsta med 3,7. Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden: Jag trivs i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Vi har en bra stämning på skolan Vi behandlar varandra bra på skolan Pojkar och flickor behandlas lika på skolan Jag blir bra bemött avpersonalen i skolan Ett påstående har fått det högsta medelvärdet (5,0): Jag blir bra bemött av personalen i skolan och det kommer från både Nyeds skola och Orrholmsskolan. Det lägsta medelvärdet är 3,1 och det återfinns för påståendet Pojkar och flickor behandlas lika på skolan och det kommer från Stodeneskolan. 13

16 Kunskaper 4,4 får indexområdet Kunskaper i Karlstad totalt sett där Orrholmsskolan får det högsta medelvärdet med 4,9 och Råtorpsskolan det lägsta med 4,0. Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden: Jag vet var jag ska kunna får att nå kunskapskraven i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare är bra på att undervisa Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (10%) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (8%) Flera påståenden har fått det högsta medelvärdet (5,0) inom indexområdet, nämligen: Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (Friskolan Stellatus, Orrholmsskolan) Mina lärare är bra på att undervisa (Hultsbergsskolan, Kvarnbergsskolan, Orrholmsskolan) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (Orrholmsskolan) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (Kvarnbergsskolan, Orrholmsskolan) 14

17 Det enskilt lägsta värdet (3,0) inom indexområdet Kunskaper återfinns för påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer och kommer från både Råtorpsskolan och Väse skola. 14

18 Mitt inflytande Indexområdet Mitt inflytande får ett medelvärde totalt sett i Karlstad på 4,5. Det högsta inflytandet anser sig eleverna på Orrholmsskolan ha med ett medelvärde på 5,0 och det lägsta medelvärdet på 4,1 kommer från Råtorpsskolan. Indexområde byggs upp av följande tre påståenden: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Påståendena Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete och I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår har båda fått det högsta medelvärdet (5,0) från skolorna Friskolan Stellatus och Orrholmsskolan. Det enskilt lägsta medelvärdet 3,7 har påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter fått från Vålbergsskolan. 15

19 Skolan som helhet Totalt i Karlstad får indexområdet Skolan som helhet ett medelvärde på 4,0. Inom området får Orrholmsskolan det högsta värdet med 4,7 medan Råtorpsskolan får det lägsta medelvärdet 3,2. Indexområdet byggs upp av följande sex påståenden: Jag är nöjd med skolmaten Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (12%) Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med min skola Det högsta värdet (5,0) har tre påståenden fått: Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (Friskolan Stellatus) Jag kan rekommendera min skola till en kompis (Kvarnbergsskolan) Jag är som helhet nöjd med skolan (Orrholmsskolan) Det enskilt lägsta medelvärdet 2,2 har Friskolan Stellatus fått för påståendet Jag är nöjd med skolmaten. 16

20 17

21 Trygghet och trivsel Inom indexområdet hittar vi det högsta medelvärdet för påståendet Jag blir bra bemött av personalen i skolan med 4,6. Det lägsta totala medelvärdet återfinns för påståendet Jag har arbetsro i skolan med 3,9. Kön Flickorna har i större utsträckning svarat att de instämmer mycket (betyg 4) med att Pojkar och flickor behandlas lika på skolan medan pojkarna instämmer lite/inte alls med en högre grad svar av betyg 1 och 2. Majoriteten av svaren bland både flickor och pojkar ligger på betyg 3-5. Andel Vet ej : Jag trivs i skolan (0,2%) Jag känner mig trygg i skolan (0,2%) Jag har arbetsro i skolan (0,2%) Vi har en bra stämning på skolan (1,7%) Vi behandlar varandra bra på skolan (0,8%) Pojkar och flickor behandlas lika på skolan (4,0%) Jag blir bra bemött av personalen i skolan (1,7%) 18

22 Kunskaper Flera påståenden står för det högsta medelvärdet 4,7 i detta indexområde, nämligen Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det, Mina lärare är bra på att undervisa och Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker. Lägst medelvärde i området har Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer fått med 3,6. Kön Pojkarna har i större utsträckning gett betygen 1-3 (instämmer inte instämmer delvis: 46% jmf med 29%) medan flickorna i sin tur i högre grad angett att de instämmer helt (betyg 5: 30% jmf med 18%) med påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Påståendet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen har fått betyget 4 (instämmer mycket) i större utsträckning av pojkarna. I påståendet Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker instämmer flickorna i högre grad helt (betyg 5: 74% jmf med 64%) medan pojkarna tenderar att i högre grad ge betyg 4 (21% jmf med 15%). Vi kan också se att pojkarna i något högre grad ger betyg 2 och 3 (8% jmf med 3%). 19

23 Andel Vet ej : Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena (2,5%) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (0,3%) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet (1,8%) Mina lärare är bra på att undervisa (0,6%) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (2,0%) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (9,7%) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (7,5%) 19

24 Mitt inflytande Det högsta totala medelvärdet 4,7 återfinns hos påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår. Det lägsta medelvärdet 4,4 hittar vi vid påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. Kön När det gäller påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår har flickorna i större utsträckning svarat att de instämmer helt (betyg 5: 81% jmf med 73%). Pojkarnas svar ligger något högre på betyg 4, betyg 3 samt vet ej, jämfört med flickornas. Andel Vet ej : Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (1,8%) Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete (2,1%) I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår (1,5%) 20

25 Skolan som helhet I det här området hittar vi det högsta medelvärdet 4,2 för påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på. Lägst i området har Jag är nöjd med skolmaten fått med 3,2. Kön Skillnader mellan könen finns vid påståendet Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan, där pojkarna i större utsträckning än flickorna svarat att de inte instämmer alls medan flickorna i högre grad svarat att de instämmer helt med påståendet. Det är däremot över 90% av både pojkar och flickor som sätter betyg 3-5 på påståendet. Påståendet Jag kan rekommendera min skola till en kompis får i högre utsträckning betyg 1 (instämmer inte alls) av pojkarna (8% jmf med 1%). Andel Vet ej : Jag är nöjd med skolmaten (0,6%) Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan (0,8%) Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan (0,6%) Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (11,5%) Jag kan rekommendera min skola till en kompis (2,9%) Jag är som helhet nöjd med skolan (0,9%) 21

26 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur eleverna i årskurs 5 på skolor i Karlstad upplever den egna skolan. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur eleverna upplever skolan. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på skolorna, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av skolorna i årskurs 5 i Karlstad. Samtliga elever i årskurs 5 på de 19 deltagande skolorna har erbjudits möjlighet att svara på undersökningen. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 95 procent i undersökningen, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. Svarsfrekvenserna per skola varierar mellan procent, därmed uppfyller alla kommunens krav på en svarsfrekvens på 40 procent. Vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet och vi konstaterar också att andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. Det är endast på tre frågor som det interna bortfallet är över fem procent. Vi kan konstatera att eleverna har kunnat ta ställning i påståendena. I den kommande analysen följer våra avslutande kommentarer och rekommendationer till resultatet. Vi för ett resonemang kring bemötande och helhetsintryck, utvecklingen från förra årets mätning (2013), både totalt sett och per indexområde samt analyserar de skillnader som föreligger utifrån den bakgrundsinformation vi har om respondenterna. Vi presenterar även ett par 22

27 utvecklingsområden som vi identifierat utifrån resultatet av mätningen. Analysen avslutas med några tankar kring användning av resultatet. När det gäller undersökningens genomförande överensstämmer det med både 2012 och 2013 års mätning. Däremot bör du som läsare vara medveten om att det inte är samma grupp elever eller lärare som utvärderas utan det är årets elever i årskurs 5 som är målgruppen. Skillnader i resultat mellan mätningarna kan förklaras utifrån att det inte är samma elever och lärare i mätningarna. 22

28 Totalt sett är eleverna mycket nöjda med sin skola I undersökningen finns de två koncerngemensamma frågorna om helhetsintryck och bemötande. Bemötandet får totalt sett 4,6 av eleverna medan helhetsintrycket får totalt sett 4,1. Vi kan alltså konstatera att eleverna i årskurs 5 generellt sett är nöjda med bemötandet och har ett mycket positivt helhetsintryck. Både för dessa frågor och för övriga frågor i undersökningen ser vi, och har redogjort för, att det finns vissa skillnader utifrån bakgrundsvariablerna: elevens kön, huvudman samt skola. Vi återkommer till dessa skillnader längre fram i analysen. Korrelation grundskola åk 5 De elever som ger ett högt helhetsbetyg är också de som i högre grad kan rekommendera sin skola till en kompis, är mer nöjda med miljön utomhus samt att de trivs i skolan. Det är starka korrelationer mellan bemötandet och att lärarna hjälper eleven i skolarbetet om de behöver, att de behandlar varandra bra på skolan, att de som helhet är nöjda med skolan samt att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. 23

29 Bra betyg till skolorna i åk 5 i Karlstad Vi kan konstatera att totalindex för åk 5 har försämrats något sedan 2013 års mätning (oförändrat sedan 2012). Totalindexet har minskat från 4,4 till 4,3. Sett till totalindex ligger samtliga skolor utom Vålbergsskolan och Råtorpsskolan över 4, vilket är ett bra betyg. Vi kan konstatera att det är flera skolor som får höga betyg, men att det är samma två skolor som toppar vid en granskning på totalindex och per indexområde, nämligen Kvarnbergsskolan och Orrholmsskolan. Några av de övriga skolor som ligger högt på flera indexområden är: Fredricelundsskolan Friskolan Stellatus Norrstrandsskolan Nyeds skola Det är sju av skolorna som har förbättrat sitt totalindex, medan sex har försämrat sig. Nyeds skola och Skåreskolan står för den största ökningen med 0,3 enheter. Råtorpsskolan däremot, har försämrat sig med 0,6 enheter från förra året (0,5 från 2012) och Vålbergsskolan med 0,5 enheter (däremot likvärdiga med 2012). 24

30 25

31 26

32 Trygghet och trivsel Indexområdet Trygghet och trivsel har på totalnivå minskat något sedan 2013 (och 2012). Det är sex skolor som har förbättrat sina resultat sedan förra året, störst förbättring ser vi på Fredricelundsskolan som ökat från 4,2 till 4,6 (4,3 2012). Även Nyeds skola har ökat mycket, från 4,2 till 4,5. De har ökat lite för varje år (4,0 2012). Stodeneskolan däremot, har minskat med 0,7 enheter, medan Råtorpsskolan har minskat med 0,6. Alla frågor har minskat sedan förra året, det är en signifikant skillnad på fem av sju frågor inom indexområdet och dessa är: Jag trivs i skolan Jag känner mig trygg i skolan Vi har en bra stämning på skolan Pojkar och flickor behandlas lika på skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Kunskaper Indexområdet Kunskaper har försämrats 0,1 enheter mellan 2013 och 2014 (oförändrat sedan 2012). Det är sju skolor som har förbättrat sitt resultat medan nio skolor har försämrat sig inom indexområdet Kunskaper. Nyeds skola har gjort den största ökningen, från 4,2 till 4,6. Råtorpsskolan försämrar sig med 0,4 enheter, från 4,4 till 4,0. 27

33 Det föreligger en statistiskt signifikant skillnad (minskning) jämfört med 2013 på fyra frågor i indexområdet: Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker Mitt inflytande När det gäller indexområdet Mitt inflytande försämras resultatet något från förra årets mätning (4, jmf med 4,6 2013). Åtta skolor förbättrar sig medan nio skolor försämrar sig mellan åren. Fredricelundsskolan och Nyeds skola ökar båda från 4,5 till 4,8. Vålbergsskolan, som ökade från 4,0 till 4,6 mellan 2012 och 2013, har nu åter minskat och ligger på 4,2. Råtorpsskolan minskar med 0,6 enheter, från 4,7 till 4,1. Vi ser en signifikant skillnad i negativ riktning på två av frågorna inom indexområdet Mitt inflytande och det är: Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Skolan som helhet Indexområdet Skolan som helhet har även det minskat i medelvärde mellan mätningarna, från 4,1 till 4,0. Skåreskolan ökar med 0,6 enheter från 3,8 till 4,4 (4,1 2012). Även Kvarnbergsskolan ökar mycket, från 4,2 till 4,6 (3,9 2012). Även här utmärker sig Vålbergsskolan som förbättrat sig från 3,3 till 4,4 mellan 2012 och De har nu minskat till 3,5 (0,9 enheter). Råtorpsskolan tappar även här, från 3,9 till 3,2 (3,7 2012). Fem av sex frågor har statistiskt signifikanta minskningar: Jag är nöjd med skolmaten Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan 27

34 Flickor är något mer nöjda än pojkar Vi har granskat resultatet utifrån kön. Generellt sett är respondenterna nöjda, men det finns vissa skillnader mellan flickors och pojkars uppfattning. Vi kan konstatera att flickorna genomgående är mer nöjda med sin skola än pojkarna vilket följer föregående års resultat. Flickorna upplever i större utsträckning att pojkar och flickor behandlas lika på skolan, och att skolarbetet gör dem nyfikna att lära mer. Flickorna instämmer också i högre grad i påståendet Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker, samt att de förstår innebörden i utvecklingssamtalen. Pojkarna instämmer i högre grad i påståendet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen i skolan. Det finns också pojkar som är mer missnöjda med miljön inomhus på skolan, även om det är en hög andel som också är mycket nöjda. Det är också fler pojkar som inte vill rekommendera sin skola till en kompis. Ovanstående är signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor. Sammantaget kan vi konstatera att skolan upplevs något mer positivt av flickorna än av pojkarna. Resultatet följer föregående års resultat och vi ställer frågan nu liksom då, vad denna skillnad i uppfattning kan bero på? Är inte skolan anpassad till båda könen, om inte hur kan skolan i större utsträckning anpassas till pojkarna? 28

35 Fyra frågor med lägre betyg Överlag är det mycket höga betyg till skolorna i Karlstad. De frågor som får ett något lägre betyg i undersökningen är skolmaten (3,2), att skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (3,6), möjligheten att välja skola (3,7) och arbetsro i skolan (3,9). Skolmaten Skolmaten har varit aktuell i tidigare mätningar också. Variationen är stor mellan skolorna, där Orrholmsskolan toppar med 4,4 och Friskolan Stellatus får det lägsta betyget 2,2. Flera av de skolor som får låga betyg på påståendet har enligt uppgift från Barn- och ungdomsförvaltningen arbetat aktivt med skolmaten. Frågan är vad eleverna inkluderar i påståendet? När börjar och slutar upplevelsen som inkluderas i påståendet? Handlar det om något mer än den fysiska maten? Hur ser maten, miljön i skolmatsalen ut på de skolor med goda betyg? Hur ser de ut på de skolor med låga betyg? Eller handlar det om att ändra inställning till skolmaten och få bort en gammal invand uppfattning hos eleverna? Hur kan detta ske i så fall? Lusten att lära och arbetsro Vi kan konstatera att det finns ett positivt samband mellan arbetsro och lusten att lära. De elever som instämmer i att de har arbetsro i skolan upplever i högre grad att skolarbetet gör dem nyfikna och ger dem lust att lära mer. Hur skapas arbetsro i 29

36 skolan? Vad gör de skolor (Kvarnbergsskolan som toppar med 4,6) som rankar högt här? Möjligheten att välja skola När det gäller möjligheten att välja skola kan vi se att spridningen är stor mellan skolorna, från 5,0 (Friskolan Stellatus) till 2,6 (Råtorpsskolan). Vad beror denna spridning på? Kan det vara så att barnen som går på Råtorpsskolan inte funderat så mycket över sitt skolval eller vet att de har ett val? Man går enligt tradition på skolan närmast hemmet? De barn vars föräldrar valt Stellatus är kanske mer medvetna om att ett val har gjorts och att möjligheten finns än barnen i kommunal skola. Frågor med stor spridning Det finns ett flertal andra frågor där spridningen mellan skolorna är stor. Näst efter frågan om möjligheten att välja skola ser vi stor spridning på nedanstående frågor: Jag är nöjd med skolmaten: 4,4 (Orrholmsskolan) - 2,2 (Friskolan Stellatus) Jag kan rekommendera min skola till en kompis: 5,0 (Kvarnbergsskolan) 3,0 (Råtorpsskolan) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 4,7 (Orrholmsskolan) 3,0 (Råtorpsskolan och Väse skola) Pojkar och flickor behandlas lika på skolan: 4,8 (Nyeds skola) 3,1 (Stodeneskolan) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen: 5,0 (Orrholmsskolan) 3,4 (Herrhagsskolan) Jag är som helhet nöjd med skolan: 5,0 (Orrholmsskolan) 3,4 (Väse skola) Vi behandlar varandra bra på skolan: 4,9 (Orrholmsskolan) 3,5 (Vålbergsskolan) Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan: 4,9 (Orrholmsskolan) 3,4 (Råtorpsskolan) Jag har arbetsro i skolan: 4,6 (Kvarnbergsskolan) 3,2 (Råtorpsskolan) Vi har en bra stämning i skolan: 4,8 (Orrholmsskolan) 3,4 (Vålbergsskolan) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet: 4,9 (Orrholmsskolan) 3,5 (Råtorpsskolan) Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan: 4,8 (Friskolan Stellatus) 3,4 (Råtorpsskolan) Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena: 4,7 (Orrholmsskolan) 3,5 (Råtorpsskolan) Jag känner mig trygg i skolan: 4,9 (Skåreskolan) 3,7 (Vålbergsskolan) Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter: 4,9 (Orrholmsskolan) 3,7 (Vålbergsskolan) 29

37 Jag trivs i skolan: 4,9 (Norrstrandsskolan) 3,8 (Vålbergsskolan) Jag är nöjd över det inflytande jag har över mitt skolarbete: 5,0 (Friskolan Stellatus, Orrholmsskolan) 3,9 (Råtorpsskolan) Vad skulle hända om Karlstads kommun fokuserade på skolmaten och arbetsron? Kommer lusten att lära då? Vi konstaterar ovan att de frågor som får ett något lägre betyg i undersökningen är skolmaten (3,2), att skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (3,6), möjligheten att välja skola (3,7) och arbetsro i skolan (3,9). Det finns förbättringsområden för varje enskild skola som berörs (skillnader finns på skolnivå) men dessa områden är intressanta att anta som utmaning för hela Karlstads kommun. Det finns samband både mellan arbetsro och lust att lära och arbetsro och skolmat. En bra skolmat och arbetsro skapar förutsättningar för att få lust för att lära mer. Vilka konsekvenser skulle det kunna få om Karlstads kommun väljer att fokusera på skolmat och arbetsro? Kommer lusten att lära då? 29

38 Totalindex samtliga mätningar Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman, samt mellan de tre år som undersökningen nu är genomförd. Vi kan konstatera att alla nivåer av verksamheter (från förskola till årskurs 8) har ett totalindex på 3,9 eller mer och att de flesta verksamheter är oförändrade sedan den senaste mätningen. De följande sidorna ägnar vi åt årskursöverskridande frågeställningar. Jämförelse med Öppna jämförelser Grundskola 2014 Resultatet från SKLs öppna jämförelser som presenterades i april 2014 visar på att de flesta eleverna på Sverigebasis är mycket nöjda med skolan och undervisningen, ett resultat som väl överensstämmer med de nu genomförda kund- och brukarundersökningarna i Karlstads kommun. Skalan är inte direkt jämförbar (SKL använder en fyrgradig skala medan KBU bygger på en femgradig skala, andel positiva i SKL: 3+4; andel positiva i KBU: 4+5) SKL:s elevundersökning visar bland annat att: 93% av eleverna i årskurs 5 och 92% i årskurs 8 känner sig trygga i skolan. (KBU åk 5: 90%. KBU åk 8: 92%) 94% av eleverna årskurs 5 och 86% i årskurs 8 upplever att de får hjälp när de behöver. (KBU åk 5: 95%. KBU åk 8: 80%) 30

39 Endast 46% av eleverna i årskurs 8 tycker att skolarbetet får dem att känna lust att lära sig mer. Motsvarande andel är 74% bland eleverna i årskurs 5. (KBU åk 5: 60% (ytterligare 23 procent svarar betyg 3). KBU åk 8: 29% (ytterligare 34% svarar betyg 3)) 30

40 Bilden visar hur förskola och familjedaghem utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. 31

41 Bilden visar hur årskurs 2,5, 8 samt fritids årskurs 2 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. 32

42 Underlag med många dimensioner När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kund- och brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser att det finns resultat som är genomgående inom en stadsdel/kommundel. Genom att analysera samtliga verksamheter inom stadsdelen/kommundelen kan förbättringsområden och styrkor som är övergripande identifieras. Vid denna analys är det viktigt att ta med respektive stadsdels/kommundels förutsättningar som t ex var skolan är lokaliserad men också sett till lokaler, utomhusmiljö, omsättning både av personal och elever. Hänsyn bör ju även tas till elevstrukturen och de behov som elevgruppen har. Vilka förutsättningar har eleverna som söker sig till den aktuella skolan? Liksom vi sett i de två tidigare mätningarna ser vi tendenser till att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Hur kommer det sig? Har eleverna olika förväntningar beroende på ålder? Eller är det en större kontakt och starkare relation mellan vårdnadshavare och yngre barn till skolornas personal som gör att vårdnadshavare och yngre barn är mer nöjda? Hur stark är relationen till eleverna i årskurs 2, 5 och 8, ur ett lärarperspektiv? Antalet lärare varierar beroende på årskurs som eleverna befinner sig i. I SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2014 redogörs för att forskning visar att sociala relationer både mellan lärare och elev och mellan kamrater är viktiga för elevers kunskapsresultat. Den visar även att läraren har stor möjlighet att påverka hur detta samspel ser ut. Att få eleverna att 33

43 behålla motivationen i de högre årskurserna förefaller därför vara en viktig utmaning för skolan. (Skolverket 2012: Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. En rapport om hur elever uppnår höga resultat och förhållandet mellan begåvning och motivation. Lyft fram goda exempel I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Exempel på det är: Årskurs 8: Frödingskolan, Vålbergsskolan, Rudsskolan och Hultsbergsskolan Årskurs 5: Orrholmsskolan, Kvarnbergsskolan och Friskolan Stellatus Årskurs 2: Skåreskolan, Friskolan Stellatus, Tuggeliteskolan och Stockfallets skola Förskola: Förskolan Linblomman Ha ödmjukhet, men granska kritiskt Sammanfattningsvis är det nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden och se det som inspiration till att det är möjligt att få höga omdömen! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. Vi avslutar denna sammanfattande del med några råd kring implementering och spridning av resultaten 33

44 Finns behov av övergripande stöd? Vidare ser vi också att det finns förbättringsmöjligheter vad gäller arbetsro, lust att lära och skolmat. Vi kan också konstatera att det är stor spridning sett till elevernas uppfattningar om den fysiska miljön, både inne och ute. Är det här problemområden där det behövs ett mer övergripande strategiskt stöd och inte vara upp till enskilda verksamheters insatser? Ett sätt att arbeta vidare kan vara att identifiera vilka faktorer som skolorna själva kan påverka, prioritera och själva arbeta vidare utifrån. Behöver skolorna därutöver stöd från centralt håll eller från skolorna sinsemellan? Om ja, inom vilka områden? Det finns flera sätt att arbeta vidare med detta från centralt håll, kanske kan man skapa grupper där skolor som vill arbeta vidare och förbättra sig inom ett område, går samman och stöttar varandra. Kanske skulle skolmaten kunna vara ett område där man går samman och stöttar varandra i ett utvecklingsarbete? Skolmaten är och har varit ett område för diskussion genom de tre mätningarna, företrädesvis i åk 5 och åk 8. Resultatet har för åk 8 förbättrats över tid ( ), men är oförändrat i åk 2 och 5. Åk 2: 2012: (3,8), 2013: 4,3, 2014: 4,3 Åk 5: 2012: 3,2, 2013: 3,4, 2014: 3,2 Åk 8: 2012: 2,7, 2013: 3,1, 2014: 3,0 Näringsintaget har betydelse för upplevelsen av skolan och prestationen i skolan och därför ser vi det som ett viktigt område att arbeta vidare med. Relevant borde 34

45 vara att fördjupa sig i när matupplevelsen börjar och slutar. Vad är det som ligger bakom ett betyg egentligen? Vilken betydelse har: Själva maten och smaken på maten? Uppläggningen av maten? Miljön i skolmatsalen? Ljudnivån? Personalen i skolmatsalen? Andra vuxna i skolmatsalen? Kompisarna och deras beteende? Involvera eleverna i utvecklingsarbetet! Som ett komplement bör eleverna involveras i utvecklingsarbetet. De om några borde kunna ge svar på vad det är som inte fungerar och hur man kan få till en förändring Detta kan ske på flera olika sätt; dels genom samtal med elever, skolpersonal och skolmatsalspersonal där processen studeras del för del. Här bör eleverna få möjlighet att identifiera när processen börjar, vilka moment den består av, och när den slutar. Hur skulle den optimala upplevelsen se ut? Vad behöver förändras? Ett bra exempel där skolelever involverats är utvecklingsarbetet av Slussen i Stockholm. En Barnkonsekvensanalys genomfördes som syftade till att identifiera hur Slussen kunde utvecklas för att vara bättre anpassad till gruppen barn och ungdomar. Det man gjorde var att observera barn och ungdomars resmönster på Slussen genom att låta dem föra dagboksanteckningar kring sina resor. Man bjöd även in barn och ungdomar till en utställning där de fick information om samt tycka till om Slussen, både dagens och morgondagens utformning. Interaktiva pekskärmar användes där de fick markera det de gillade/ogillade, där de fick skriva sina tankar, idéer och utvecklingsförslag. Grunden i en BKA är att anta både ett barnperspektiv och barnens perspektiv, vilket kräver involvering av barnen och ungdomarna. Att arbeta tillsammans med eleverna skapar engagemang och delaktighet och även ett större ansvar för det område som utvecklas. Vilken betydelse har den fysiska miljön? Den fysiska miljön påverkar inte bara resultatet på frågorna om den interna och externa miljön på skolorna. I Karlstads kommun finns ett par exempel under mätperioden där skolor renoverats, helt eller delvis, samt rena nybyggnationer av skolor och kan konstatera att resultaten påverkas även för andra frågor än de konkreta miljöfrågorna. Intressant är utvecklingen för Vålbergsskolan som är en nybyggd skola. Åk 8: 2012 hade Vålbergsskolan det lägsta medelvärdet på 18 av undersökningens 24 frågor. I årets mätning har Vålbergsskolan genomgående positiva siffror (över medelvärde på samtliga utom en fråga). Mariebergsskolan som har renoverats, ser vi också en positiv trend sett till årets resultat. Däremot på Norrstrandsskolan (åk 8) där en miljörenovering har gjorts ser vi att resultaten i undersökningarna inte riktigt hänger med. Intressant blir att följa utvecklingen på Ilandaskolan som ju står inför renovering nu. 34

46 Krävs det en nybyggnation eller en rejäl renovering för att förändra uppfattning och inställning även på andra områden? Hur kan en skola som inte står inför en nybyggnation eller renovering att förändras? Hur får man de positiva värden som skapas på en nybyggd eller renoverad skola att hålla i sig länge? 34

47 Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport presenteras några nyckelfrågor på Hitta och jämför service på karlstad.se. De påståenden som finns med på Hitta och jämför service är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten och den unika rapporten för respektive verksamhet (samt resultat 35

48 per klass) bör användas. De unika rapporterna per verksamhet kan med fördel jämföras med tidigare års resultat. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka mot. Med tre års mätningar i ryggen går det även att börja utläsa trender och tendenser ur ett tidsperspektiv. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har verksamheten höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har verksamheten höga respektive låga betyg för? Hur har indexområdet respektive de specifika frågorna utvecklats sedan förra mätningen? (Använd 2012 och 2013 års rapporter för jämförelse) Hur bibehålles de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Hur kan de lägre betygen förbättras? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer, gruppintervjuer eller observationer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Finns det andra faktorer som påverkar, som t ex renovering och sammanslagningar av verksamheter? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 35

49 Att sprida resultaten kom ihåg respondenterna! En viktig målgrupp är naturligtvis personalen i verksamheterna. De bör ha god kännedom om resultaten samt bör få arbeta med dem tillsammans med ledning och arbetsgrupp. Personalen har en viktig roll i att sprida resultaten vidare till elever och vårdnadshavare. Vilket stöd kan de behöva för att få ut resultaten? Elever och vårdnadshavare som svarat på undersökningen väntar nu på en återkoppling av resultatet! Detta kan göras på flera sätt och vid flera tillfällen under året. Både kanalval och det repetitiva är viktigt att tänka på för att sprida såväl resultat som konkreta åtgärder så bra som möjligt. Hitta och jämför service samt skolans egna sida på karlstad.se är några kanaler, men vår bedömning är att dessa inte räcker. Andra exempel på kanaler är: De regelbundna veckobreven till elever och vårdnadshavare Upprop, föräldramöten, utvecklingssamtal, avslutning eller andra möten med eleverna och vårdnadshavarna Ett resultat tål att upprepas flera gånger under läsåret. Det går även att portionera ut resultat i mindre delar, och eventuellt med en konkret åtgärd. Ett förslag på upplägg skulle kunna vara: Upprop och första föräldramötet, samt något av de första veckobreven fokuserar på hur ni arbetar med trygghet och trivsel och hur skolan arbetar med arbetsro. En bit in på hösten fokuserar veckobrev och utvecklingssamtal på t ex kunskap och inlärning. 36

50 I början av våren kan fokus i veckobreven vara miljö, både inne- och utemiljö. Avslutningsvis kan föräldramöte, utvecklingssamtal ha fokus på inflytande. Andra målgrupper som också kan vara intresserade av resultatet är presumtiva elever och vårdnadshavare inför valet av förskola/familjedaghem/skola, presumtiv personal och medborgaren i största allmänhet. 36