Delrapport Fysisk planering

Transkript

1 Delrapport Fysisk planering Syfte och inledning Arbetsgruppen Fysisk planering har efter dialogmöten diskuterat önskade och realistiska inriktningar för fortsatt arbete. Detta dokument består av en Inledning där synsättet på den fysiska förankringen läggs fast En nulägesbeskrivning och ett avstamp i de kommunala översiktsplanerna där vårt nuvarande scenario för regional tillväxt beskrivs En ansats för framtiden där nivån är lyft från kommunperspektiven och där våra anspråk på framtiden finns prioriterade En rollfördelning med förslag på vägar framåt och förslag om fokusgrupper En ansats till målsättningar där önskvärda insatser för länets utveckling finns sammanfattade. Önskemål om fysiskt förankrade regionplaner Boverket har i rapporten Rumslig utvecklingsplanering uppmärksammat brister i samspelet mellan kommunernas översiktsplanering och det regionala tillväxtarbetet. Skillnaderna inom landet är stora både vad gäller det regionala arbetet med att utveckla länets regionala planer och det kommunala arbetet med att utveckla det strategiska tänkandet i planeringen. I många kommunala översiktsplaner redovisas enbart fysiska planeringsaspekter medan många regionala utvecklingsprogram saknar kopplingen till fysiska planfrågor och istället är helt inriktade på utvecklings- och tillväxtperspektiv. Detta får som följd att det regionala och det kommunala perspektivet har svårt att mötas och samspela. Generellt anser de kommunala planerarna att RUP har så pass övergripande och självklara mål att de återspeglas i översiktsplanen utan att någon särskild insats behöver göras. Enligt förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete ska samordning med kommunernas översiktsplanering särskilt eftersträvas i det regionala tillväxtarbetet. Som ett svar till det regionala arbetet ställs det ett motsvarande krav på kommunerna enligt 3 kap. 5 i nya PBL ska det av översiktsplanen framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Ansatsen För att Länsplanen ska kunna få ett genomförandeperspektiv måste de fysiska förutsättningarna klargöras och fogas samman med planen. De fysiska förutsättningarna finns redan genom kommunala översiktsplaner där grunddragen i markanvändningen ska redovisas. De kommunala redovisningarna innehåller såväl markanspråk som allmänna intressen. Redovisningarna tjänar som en spelplan för samhällsbyggande för såväl kommunen, privata aktörer och för statliga myndigheter och verk. Underlag som är till nytta ur regionalt hänseende och angår två eller fler kommuner efterfrågas samtidigt i länet. Den kommande länsplanen måste tjäna som ett övergripande och stödjande underlag till den kommunala översiktsplaneringen. Hur de fysiska förutsättningarna ska åskådliggöras kommer att klargöras och bestämmas under arbetets gång. Kartmaterialet och de kartografiska

2 redovisningarna kan redovisas under olika former. Dels kan faktiska förutsättningar klargöras, dvs de befintliga förutsättningar som finns idag men inte är redovisade eller belysta i regional sammanhang. Dels kan Länsplanen utformas så att västmanländska erbjudanden, dvs den önskade inriktningen och utvecklingen blir belyst på karta. Regionala strukturbilder kan visa de övergripande dragen i regionens fysiska struktur vilket exempelvis kan inkludera kommunikationsleder, handelsetableringar, grönstruktur, bebyggelsemönster, bostadsutbyggnad, och tätortsstruktur. Innan förankringsarbetet inleds måste en bakgrund eller en nulägesbeskrivning vara överenskommen mellan alla inblandade aktörer. Länet idag De flesta utav kommunerna har idag aktuella översiktsplaner. De kommuner som har inaktuella översiktsplaner befinner sig just nu i start faserna eller under samråd för att anta nya planer. I de kommunala översiktsplanerna behandlas utredningsområden för ny bebyggelse, industri, kommunikationer och ställningstaganden för allmänna intressen såsom natur- miljö och kulturmiljövård. En viktig förutsättning för att Länsplanen ska bli genomförbar i sin fysiska framtoning är att det regionala arbetet utgår från, och bemöter inriktningen i de kommunala översiktsplanerna.

3 Befolkningsutveckling Befolkningen i Västmanlands län ökar. Vid årsskiftet 2011 hade länet invånare att jämföra med utgången av år 2010 då länet hade invånare, vilket är en ökning på personer. Västerås kommun är den största kommunen, sett till befolkningsmängden, över hälften, 54 % av länets befolkning bor i Västerås. Befolkningsökningen sker inte jämt fördelat mellan länets kommuner, utan det är Västerås som till störst del står för ökningen. Trenden i Västmanland ser inte annorlunda ut med riket i övrigt. Det är de större städerna som växer och mindre kommuner tappar i befolkning. Västmanlands andel av rikets befolkning minskar. År 1985 var Västmanlands andel av rikets befolkning 2,9 %, nu 2011 är andelen 2,7 %. Kommun/Region Folkmängd 1985 Folkmängd 2011 Förändring 1985 till 2011 Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Västmanlands län I Västmanlands län är 16,2 procent av befolkningen födda utomlands. Andelen med utländsk bakgrund är 21,6 procent. Efter storstadslänen har Västmanland högst andel utrikes födda. Av de utrikes födda var i september 2011 personer från Finland den största gruppen, därefter kommer Irak, Somalia, Iran, Jugoslavien, Bosnien Hercegovina, Turkiet, Polen, Norge och Tyskland. Av dem som kommer från länder utanför EU finns den största andelen i Västerås. Flyttningsnettot visas i förändringarna under det 4:e kvartalet 2011 även på störst andel nettoinflyttning från utlandet. Kommun/Region Folkmängd Folkökning Levande födda Döda Födelseöverskott In- flyttade Ut- flyttade Flyttningsnetto Totalt Därav mot Egna länet Övriga Sverige Utlandet Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Västmanlands län Källa: Statistiska centralbyrån Folkmängd 31 december 2011, förändringar under 4:e kvartalet 2011.

4 Trenden följer de senaste årens befolkningsutveckling i Västmanland, den största ökningen i samtliga kommuner har till störst del bestått av inflyttning av utrikes födda. Länet uppvisar en åldrande befolkning. Vid jämförelser i riket ser man att andelen 65 år och äldre är högre än riksgenomsnittet. Kommun/Region Totalt Arboga 16,6 11, ,7 24,5 100 Fagersta 16,4 11,6 22,6 25,7 23,6 100 Hallstahammar 17 11,8 21,4 27,3 22,5 100 Kungsör 17,5 10, ,4 22,5 100 Köping 16,5 11,5 22,3 27,5 22,2 100 Norberg 15,9 11,3 20, ,6 100 Sala 16,6 11,8 21,7 27, Skinnskatteberg 13,7 10,5 18, ,5 100 Surahammar 17 10,6 21,2 28,4 22,7 100 Västerås 17,7 12,6 26, ,6 100 Västmanlands län 17,2 12, ,2 20,6 100 Riket 17, ,9 25,5 18,8 100 Källa: Statistiska centralbyrån Inom ramen för ett samarbete med Regionplanekontoret i Stockholms läns Landsting har en befolkningsprognos med fler scenarier tagits fram. Prognosen visar på utvecklingen i Stockholms län, Södermanlands län, Örebro läm, Uppsala län, Gävleborgs län, Östergötlands län samt Västmanlands län. Prognosen bygger på antaganden om befolkningsutveckling med olika grad av migration, sysselsättningsökning och ökande förutsättningar för pendling. Tidshorisonten är år Prognosens första resultat visar på tre olika alternativ där basalternativet utgörs av en framskrivning av historiska data, alternativ Låg baseras på en lägre andel invandring och alternativ hög på högre andel invandring. För Västmanland sker inte så stora förändringar inom de olika alternativen Låg, Bas och Hög.

5 Förändringen mellan de olika alternativen visar för Västmanlands del inte på så stora skillnader i befolkningsutvecklingen. Störst förändring är mellan alternativ Låg och Hög 2050 där länet beräknas inneha en befolkning på lägst invånare mot högst invånare. År 2020 är visar beräkningen endast en skillnad från alternativ Låg på invånare till alternativ Hög på invånare. För år 2030 blir skillnaden invånare från lägsta till högsta alternativet. I den här studien är det Stockholms län och Uppsala län som har den största befolkningsökningen.

6 Prognosen visar även på en utveckling där faktorer spelar in som kan hämma befolkningsutvecklingen inom Stockholms län och istället omfördelar befolkningsökningen till de övriga länen. Antaganden bygger på att transportsystemets utbyggnad gör så att arbetspendlingen ökar. Flyttningsbenägenheten från Stockholm ökar till intilliggande län på grund av en attraktiv kombination av boende och pendling. De två alternativen är en hög fördelningsgrad samt en lägre fördelningsgrad. Framskrivningen bygger även på att bostadsbyggandet inte sker i den takt som krävs i Stockholms län. För Västmanlands del blir utvecklingen i dessa antaganden för år 2020 i Hög omfördelning invånare och i omfördelning Låg invånare. För år 2030 får Hög alternativet invånare och Låg alternativet invånare. År 2050 går invånarantalet upp till invånare i alternativ Hög samt till invånare i alternativ Låg. Befolkningsmålen idag Länets kommuner formulerar sina mål för befolkningen på olika sätt. En del uttrycker sig i viljeinriktningar utan beskrivna tal, några uttrycker målsättning i antal invånare ett specifikt år och några beskriver ökningstakt per år. I och med de olika angreppssätten är det inte möjligt att formulera en länsgemensam målsättning utifrån viljan i länets kommuner för ett visst år. 1 Norbergs befolkning och näringsliv ska växa i en hållbar miljö. 2 Fagersta säger sig satsa på attraktiva LIS områden och fortsatta åtgärder för att underlätta industrinäringen. 3 Arboga kommun har målsättningen att bli invånare till Västerås kommun har inriktningen att år 2050 ha invånare i nya ÖP, Kommunen växer årligen med 1300 till 1400 invånare. Inriktningen för ökningen per år är satt till Denna ökning kräver nya arbetstillfällen. 5 Målsättningen för Kungsörs kommun är att Kungsör i framtiden är en blandad kommun, som ger många olika möjligheter för boende och företagare. Mål för befolkningstillväxt: stabil ökning under planperioden. Ökningen ska främst utgöras av inflyttning av barnfamiljer. 6 Kommunfullmäktige i Skinnskattebergs kommun har lagt fast som

7 kommungemensamt mål att under sträva efter att behålla den nuvarande befolkningsnivån 7 Surahammars kommun diskuterar i nuläget att ta fram befolkningsmål. 8 Köpings kommun har målsättningen att ha en måttlig tillväxt. 9 Sala kommun har idag ca invånare. Sala har som mål att öka till invånare till Hallstahammars kommun: "Befolkningen i Hallstahammars kommun ska öka med i genomsnitt 75 personer per år." Kan länets befolkning mot bakgrund av de kommunala viljeinriktningarna och den framtagna prognosen, att Västmanland kan växa med ca invånare per år? Det skulle i så fall innebära att Västmanland har ett invånarantal på år Bostadsbyggandets utmaningar Sett från 2007 visar bostadsbyggandet i länet på en negativ utveckling. Under år 2007 byggdes det totalt 700 bostäder i länet, under 2009 byggdes 436 bostäder och under 2011 totalt 658 bostäder. Skillnaden mellan 2007 och 2009 kan förklaras av rådande läge på finansmarknaden. Merparten av nybyggnationerna har skett i Västerås kommun följt av Sala kommun. Övriga kommuner har under förra året enbart utökat sitt befintliga bostadsbestånd marginellt. En förklarande faktor till dessa siffror är att marknadsvärdet är betydligt lägre på landsbygden och i de mindre kommunerna. Människor upplever att de inte får tillräcklig avkastning på investeringar i bostäder i de mindre kommunerna. Samtidigt värderas även bostadsprojekten utanför de mellanstora och stora städerna lägre. Möjligheten för den enskilde att få exempelvis lån beviljat minskar när produktionskostnaderna blir högre än marknadsvärdet. Kommunerna med minskande befolkningsunderlag härmed konsekvent svårare att bygga och erbjuda bostäder. Denna problematik försvårar rekrytering till området, vilket bl. a. omvittnas av företag i norra länsdelen, och utgör ett hinder för inflyttning. Det finns exempel på strandtomter i länet i mycket attraktiva lägen som inte byggs ut. Den enskilde som vill ta ett banklån för villaprojekt får avslag av sin bank på låneförfrågan med hänvisning till att det är en olönsam investering. Dessa förutsättningar förstärker läget på bostadsmarknaden som sett till vårt län är i obalans. Det finns bland de olika kommunerna skilda förutsättningar för både underskott och överskott på bostäder. Antal bostadslägenheter i kommunala bostadsföretag och därav lediga till uthyrning den 1 september Källa SCB Kommun/ Region Antal bostadslägenheter Antal lediga till uthyrning Andel lediga till uthyrning Arboga ,4 Fagersta Hallstahammar ,4 Kungsör ,3 Köping ,7 Norberg ,9 Sala ,8 Skinnskatteberg ,7 Surahammar ,9 Västerås ,2 Västmanlands län ,6

8 En viktig fråga är hur beståndet av fritidshus kan ställas om till permanenta bostäder. Fördelningen ser ut enligt följande i länet. Antal taxerade småhusenheter Källa SCB Kommun/Region Helårsbostäder Fritidsbostäder Summa småhus Fritidshusens andel av summa småhus Arboga ,1 Fagersta ,7 Hallstahammar ,2 Kungsör ,9 Köping ,2 Norberg ,9 Sala ,7 Skinnskatteberg ,4 Surahammar ,5 Västerås ,8 Västmanlands län Riket ,7 Källa: Statistiska centralbyrån Skinnskattebergs kommun har en mycket stor andel fritidshus. Den minsta andelen står Hallstahammars kommun. Med grund i översiktsplanerna I arbetet framöver kommer inriktningarna i översiktsplanerna att lyftas till det regionala perspektivet. Länsplanen ska i färdig form vara ett stöd för kommande översiktsplanering i länet. Med grund från befintliga översiktsplaner i länet finns följande gemensamma områden att arbeta vidare med ur ett regionalt perspektiv. Attraktiva boendemiljöer prioriteras i samtliga översiktsplaner. De vanligaste faktorerna för livs- och boendekvalitet är närhet till vatten- och grönområden, närhet till service (såväl kulturell, social som kommersiell) och kommunikationer. Det förekommer intressanta och varierande syn på vad som mer skapar attraktiviteten. Boende i äppelpark, hästboende och grönt boende för att nämna vissa exempel. Demografiska resonemang återkommer i översiktsplanerna. Inriktningen är dels att tillgodose behovet av äldreboenden och service för en åldrande befolkning. Till inräknade åtgärder finns också bostadsanpassning och tematiska gruppboenden. Vad som också återkommer i översiktsplanerna är att möjliggöra boendemöjligheter för barnfamiljer. Kanal- och åmiljöerna lyfts fram som resurser i översiktsplanerna. Det finns flera värdeuttryck för dessa stråk. Miljöerna värnas för deras rekreationella värden genom att stråken hålls tillgängliga för allmänheten. Samtidigt ska det kunna möjliggöras för ytterligare bosättningar längs stråken. Såväl enskild båttrafik som färjeverksamhet lyfts fram. Turismen både genom befintliga verksamheter och planerad berörs också. Det finns underlag för en ortsstruktur genom översiktsplanerna. I arbetet med att ta fram en

9 sådan struktur kommer fördelningen ske mellan tätorter, större och mindre orter. Fördelningen styrs också av dessa orters och samhällens tillgång till service. Serviceutbuden kommer att betraktas utifrån sina upptagningsområden. Mälaren har en förenande funktion i översiktsplanerna. Den del kommuner framhåller vikten av mellankommunal samverkan kring frågor om bevarande, exploatering för verksamheter och turism samt vattenkvalitet. Även färjetrafik och allmänhetens tillgänglighet till mälarens öar och strandområden är viktig. Att hålla landsbygden levande återkommer som prioritet i planerna. Det anges att denna utveckling främst ska ske i befintliga samhällen och då under sådana förutsättningar att strandnära boenden möjliggörs genom utpekanden av så kallade landsbygdsområden. Mellankommunala underlag Fagersta och Norbergs kommun vilka ingår i Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning har under de senaste åren tagit fram en landskapsanalys som grund för utpekanden av områden för vindkraftverk. Köping och Hallstahammars kommuner har gemensamt tagit fram en liknande analys och en vindkraftspolicy. De regionala perspektiven och den fysiska förankringen Att ta ett regionalt grepp på planeringen innebär att vi släpper förhållandena och förutsättningarna på kommun nivå och fokuserar på strukturer för den regionala nivån. För vårt län innebär det att sammanhängande landskapsmiljöer, natur och kulturmiljöområden och markförsörjning betraktas som regionala strukturer.

10 Vi har redan idag naturgeografiska förutsättningar för en blå struktur för länet genom ådalssystemen. Det finns flera anspråk på utveckling och bevarande längs våra åar. Boende, turism, rekreation och bevarandevärden finns ofta inom samma områden. Fritid och rekreation Idag finns redan utpekade områden av särskilt intresse för friluftslivet och allmänhetens tillgång till dessa områden. I vårt län gäller detta främst mälarområdet med öar och strandområden, kolbäcksån med strömholms kanal samt Hjälmarens strandområden. Åtgärder som främjar friluftslivet och turismen är prioriterade. Åtgärder som kan anses skada friluftslivets värden bör endast utföras på sådant vis att allmänhetens tillgänglighet till, och inom områdena inte förvanskas. Områdena återges i grönt nedan.

11 Dessa friluftsområden är sammanhängande och mycket omfattande. Områdenas utbredning bör betraktas som ett stöd till planeringen. Inom områdena finns det platser och stråk som särskilt bär värdet för friluftslivet. Inom områdena finns det även miljöer där exploatering kan ske utan att möjligheten till friluftsliv skadas. Möjligheten till rekreation och friluftsliv är en resurs i sig, nyttjandet belastas inte av annan kostnad än skötsel av vandringsstråk, landskap och anordningar för allmänheten. Stad och landsbygd I de bebyggelsegrupper och de samhällen som ligger utom de tätbebyggda delarna av länet blir det allt svårare att upprätthålla verksamheter och service i form av skolverksamheter, vård, närbutiker och bensinstationer. Detta till följd av att det saknas befolkningsunderlag och att

12 Västmanland är ett till ytan litet län som inte har så långa avstånd till service i närliggande tätorter, därav det lilla antalet prioriterade butiker. Störst avstånd är det i Skinnskattebergs kommun där en dryg femtedel av befolkningen har mer än 1 mil till närmaste butik. De kommunala översiktsplanerna ger även uttryck för att orterna utanför kommunhuvudorterna ska utvecklas och servicen bibehållas. Idag återfinns merparten av befolkningen i de etablerade städerna. Faktorer som styr människors val av boende är bland annat tillgänglighet, närhet till service, närhet till grönområden, närhet till arbete samt personekonomiska faktorer. En viktig framtida frågeställning i länet handlar om var framtida bostäder ska lokaliseras för att bibehålla livskvalitet och service utanför de större städerna. I tillgänglighetsperspektivet kommer de orter och samhällen som har avstånds- och tidsmässig närhet till service och arbetsmarknad att kunna upprätthålla positiva siffror för befolkningsunderlaget. De mer perifera samhällena kommer att minska befolkningsunderlaget. Förutsättningarna för vårt län kommer att ändras genom regionförstoringsmekanismer och befolkningsutveckling.

13 Sedan 2009 gäller en ny strandskyddslagstiftning i landet. Kommunerna kan nu peka ut områden där lättnader ska ske i strandskyddet till förmån för landsbygdsutveckling direkt i översiktsplanen. I länet har Hallstahammars, Köpings, Norbergs och Fagerstas kommuner utarbetat sådana tillägg eller teman till översiktsplaner. Kriterier för utpekanden av dessa områden har bland annat berört klimatpåverkan, komplettering av befintlig bebyggelse, turismoch friluftslivsfrämjande åtgärder samt möjligheterna att ordna VA på ett tillfredsställande sätt. Inriktningen i strandskydds lagstiftningen är lovvärd eftersom att den möjliggör insatser för kommuner att hålla landsbygdsområden och områden utanför städernas omland levande. En ortsstruktur syftar till att kategorisera sammanhållen bebyggelse i spannet mellan byar till storstäder. Kategorierna rör bland annat samspel med landsbygd, upptagningsområde för service, tids geografiska aspekter (närhet i tid), befolkningsantal, arbetstillfällen och natt- och dag befolkning. Tillväxtanalys har tagit fram en modell för att beräkna tillgänglighet till arbete och service under I ett utdrag ur deras kartmaterial framgår det vilka delar av vårt län som kan anses vara i perifera lägen och vilka delar som drar nytta av närheten till storstäderna Örebro, Eskilstuna och Västerås.

14

15 Service, företagande och handel extern handel I länets arbets- och serviceutbud finns aktörer och verksamheter av större betydelse och omfattning. Exempelvis kan nämnas områden inom tillverkningsindustrier med spetskompetens, fordonsindustrin, hästhållning (till vilken turism även tillhör), skolväsende, vård- och omsorgstjänster, eftergymnasiala institutioner, högskola, gruvbrytning, it-teknik och tågkonstruktioner. Företagen och verksamheterna erbjuder arbetstillfällen och har stor betydelse för länets arbetsmarknadsregioner. Det förs en särskild diskussion i länet om att återuppta gruvbrytning i de norra delarna. Projekten kommer att vara omfattande och vara av regional betydelse. Under de senaste året har handelsområdet Erikslund byggts ut i Västerås kommun. Handelsområdet med Ikea i förgrunden har ett upptagningsområde som sträcker sig utanför länet. Dessa verksamheter kommer att spela en roll för ett västmanländskt landskap efter regionförstoringens effekter. Det är därför viktigt att dessa särskilda verksamheter och inslag beaktas och lyfts fram i vår regionala målbild. Våra anspråk på framtiden Mot de olika basalternativen för befolkningsökning kommer länets befolkning att öka med 7000 invånare som lägst, och som högst med invånare fram till Sett till infrastruktur (tillgänglighet), tillgång till service och det geografiska marknadsläget finns det givna förutsättningar för hur länet ska rusta att ta emot invånarna. Utan en regional uppslutning och insatser kommer obalansen på vår gemensamma bostadsmarknad att förstärkas ytterligare. Befolkningsökningarna i länet genom de olika alternativen kommer att tillgodoses på sådant vis att de orter, samhällen och områden som är lokaliserade utanför städer med hög tillgänglighet i omlandet kommer att uppleva en fortsatt negativ befolkningsutveckling. I en sådan förlängning kommer skatteintäkter och möjlighet till service utanför de större orterna och stråken att urlakas. Det behövs därför prioriteringar för hur vi ska rusta länet att ta emot det ökade invånarantalet och var. Arbetsgruppen har rådighet över följande faktorer: Attraktiva boendemiljöer I många av översiktsplanerna framgår att boendemiljöer längs befintlig infrastruktur, vatten och naturmiljöer är prioriterade. I områden med sådana grundförutsättningar finns potential för att peka ut och lyfta attraktiva boendemiljöer. I vårt anspråk på framtiden finns dessa områden redovisade för allmänheten och som stöd till kommunala avvägningar och planering. Mot dessa kriterier identifieras en grov indelning av var dessa områden finns i länet. Ett inledande arbete bör behandla djupdykningar i den regionala strukturen. Det ska här handla om vilka områden som ska prioriteras utifrån klimathänseende, tillgång till service, den tekniska försörjningen, VA och kollektivtrafik Å-systemen kan lyftas fram ur marknadsföringsperspektiv. Ådalarnas olika värdeuttryck bör klargöras och lyftas fram. Dessa värdeuttryck är bland annat kulturhistorisk betydelse,

16 naturresurser, besöksvärde och livsmiljöer. Den gemensamma förvaltningen av dessa värden bör ske genom överenskommelser i Länsplanen. Dessa överenskommelser rör samstämmighet om naturskötsel av ådalarna, samsyn kring utveckling av boendemiljöer, gemensamma insatser om att hålla den historiska förankringen levande och att komma överens om framkomligheten i själva åarna där det sker båt- och färjetrafik idag. I vårt anspråk på framtiden finns sådana överenskommelser. Frågeställningarna d.v.s. vägen dit kommer att handlar om turism, vattenkvalitet, VA-lösningar boende och verksamheter. En prioriterad grönstruktur i länet kan upprättas med utgångspunkt i redan befintliga (kommunala) grönstrukturprogram och landskapsanalyser. Denna regionala struktur ska framhäva länets naturvärden. I anspråket på den framtida strukturen ett välanvänt planeringsunderlag som både visar förutsättningar för att värna biologiska värden men även förutsättningar för rekreationella värden. Områden värdefulla för friluftslivet är ofta av sådan geografisk storlek att de är av mellankommunalt intresse. Det är viktigt att notera att de geografiska gränserna inte lägger en död hand över annan användning än dem som är till förmån för friluftslivet och allmänhetens nyttjande. Dessa områden bör istället betraktas utifrån sin regionala betydelse och det bör klargöras vilka stråk, värdekärnor (platser) och delområden som är av intresse för friluftslivet och ska prioriteras därefter. I vårt anspråk på framtiden finns en samstämmighet i länet om vilka vilka stråk, kärnor och områden som utgör centrala värden för friluftsliv i länet och som bör värnas. En regional ortsstruktur kan upprättas för länet. I den kan förutsättningarna städernas, orternas och samhällenas tillväxtpotential läggas fast. I ett första skede dialog om vad som är att betrakta som landsbygd i länet och hur vi kan dela in och se på våra orter och samhällen. Tillgänglighetsaspekten bör betraktas som lika relevant till strukturen som exempelvis befolkningsmängder och tillgång till lokal service. I vårt anspråk på framtiden finns beredskap för de olika befolkningsscenarierna och den ökande inflyttningen till de större städerna. Utmaningar Vissa frågor bör lyftas till en bred dialog. I vår väg framåt mot en förankrad Länsplan måste aktörerna kring processen resonera kring; 1. Var i länet ska vi skapa attraktiva boendemiljöer? Det handlar här om att i en bred uppslutning göra avvägningar. Boendemiljöerna ska prioriteras i Länsplanen. Alla områden föreslagna för boende kommer inte att kunna pekas ut. 2. Kan vi skapa en regional policy för handel? Handelsetableringar bör betraktas utifrån sin påverkan på omlandet. Exempelvis har handelsområdet Erikslund en regional betydelse. Hur ska vi betrakta den betydelsen och samtidigt bestämma prioriteringar för service på landsbygden? 3. Vilka regionala kopplingar ska vi beakta när vi tar fram en ortsstruktur för länet? Är vi redo att diskutera kring framtida konsekvenser för länets perifera områden? Vilka orter och samhällen ska vi satsa på i framtiden? 4. Hur kommer människors rese mönster att se ut i framtiden? Och hur kommer infrastrukturen

17 att ändras? Vi måste våga ställa gemensamma krav på dem som beslutar om infrastrukturen på nationell nivå. Vi bör förankra våra krav i Länsplanen. Kan vi komma överens om vilken utveckling som är bäst för Västmanland? Målområden: Det regionala befolkningsmålet Länsplanen ska bemöta såväl befolkningsprognoser som Stockholms RUFS med ett realistiskt och tidsatt mål för befolkningen. Kan länets befolkning mot bakgrund av de kommunala viljeinriktningarna och den framtagna prognosen, att Västmanland kan växa med ca invånare per år? Det skulle i så fall innebära att Västmanland har ett invånarantal på år 2020? Unika boendemiljöer med unik prägel Länsplanen ska framhäva länets miljöer och belysa attraktiva boendemöjligheter för medborgarna och investeringsmöjligheter för byggherrar och andra aktörer. Vilken målsättning ska länet ha för nybyggantion? Stad och landsbygd i samklang Länsplanen ska innehålla såväl underlag som erbjudanden för en levande landsbygd i ett överensstämt sammanhang gentemot länets orter. I länsplanen finns prioriteringar och grundande avvägningar för att kunna bemöta migrering och storregionala omstruktureringar. Kulturmiljö, natur och turism Det ska i Länsplanen finnas beredskap för hur länets värdefulla natur- och kulturområden kan tas tillvara för att marknadsföra länet, kommunerna livsmiljöerna och potentialen i vår turism. Ett rikt regionalt kulturliv Länsplanen ska utformas och ha en inriktning som är i samklang med den regionala kulturplan som Landstinget Västmanland tagit fram. Vårt kulturarbete håller vår gemensamma historia levande.