Delrapport Fysisk planering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delrapport Fysisk planering"

Transkript

1 Delrapport Fysisk planering Syfte och inledning Arbetsgruppen Fysisk planering har efter dialogmöten diskuterat önskade och realistiska inriktningar för fortsatt arbete. Detta dokument består av en Inledning där synsättet på den fysiska förankringen läggs fast En nulägesbeskrivning och ett avstamp i de kommunala översiktsplanerna där vårt nuvarande scenario för regional tillväxt beskrivs En ansats för framtiden där nivån är lyft från kommunperspektiven och där våra anspråk på framtiden finns prioriterade En rollfördelning med förslag på vägar framåt och förslag om fokusgrupper En ansats till målsättningar där önskvärda insatser för länets utveckling finns sammanfattade. Önskemål om fysiskt förankrade regionplaner Boverket har i rapporten Rumslig utvecklingsplanering uppmärksammat brister i samspelet mellan kommunernas översiktsplanering och det regionala tillväxtarbetet. Skillnaderna inom landet är stora både vad gäller det regionala arbetet med att utveckla länets regionala planer och det kommunala arbetet med att utveckla det strategiska tänkandet i planeringen. I många kommunala översiktsplaner redovisas enbart fysiska planeringsaspekter medan många regionala utvecklingsprogram saknar kopplingen till fysiska planfrågor och istället är helt inriktade på utvecklings- och tillväxtperspektiv. Detta får som följd att det regionala och det kommunala perspektivet har svårt att mötas och samspela. Generellt anser de kommunala planerarna att RUP har så pass övergripande och självklara mål att de återspeglas i översiktsplanen utan att någon särskild insats behöver göras. Enligt förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete ska samordning med kommunernas översiktsplanering särskilt eftersträvas i det regionala tillväxtarbetet. Som ett svar till det regionala arbetet ställs det ett motsvarande krav på kommunerna enligt 3 kap. 5 i nya PBL ska det av översiktsplanen framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Ansatsen För att Länsplanen ska kunna få ett genomförandeperspektiv måste de fysiska förutsättningarna klargöras och fogas samman med planen. De fysiska förutsättningarna finns redan genom kommunala översiktsplaner där grunddragen i markanvändningen ska redovisas. De kommunala redovisningarna innehåller såväl markanspråk som allmänna intressen. Redovisningarna tjänar som en spelplan för samhällsbyggande för såväl kommunen, privata aktörer och för statliga myndigheter och verk. Underlag som är till nytta ur regionalt hänseende och angår två eller fler kommuner efterfrågas samtidigt i länet. Den kommande länsplanen måste tjäna som ett övergripande och stödjande underlag till den kommunala översiktsplaneringen. Hur de fysiska förutsättningarna ska åskådliggöras kommer att klargöras och bestämmas under arbetets gång. Kartmaterialet och de kartografiska

2 redovisningarna kan redovisas under olika former. Dels kan faktiska förutsättningar klargöras, dvs de befintliga förutsättningar som finns idag men inte är redovisade eller belysta i regional sammanhang. Dels kan Länsplanen utformas så att västmanländska erbjudanden, dvs den önskade inriktningen och utvecklingen blir belyst på karta. Regionala strukturbilder kan visa de övergripande dragen i regionens fysiska struktur vilket exempelvis kan inkludera kommunikationsleder, handelsetableringar, grönstruktur, bebyggelsemönster, bostadsutbyggnad, och tätortsstruktur. Innan förankringsarbetet inleds måste en bakgrund eller en nulägesbeskrivning vara överenskommen mellan alla inblandade aktörer. Länet idag De flesta utav kommunerna har idag aktuella översiktsplaner. De kommuner som har inaktuella översiktsplaner befinner sig just nu i start faserna eller under samråd för att anta nya planer. I de kommunala översiktsplanerna behandlas utredningsområden för ny bebyggelse, industri, kommunikationer och ställningstaganden för allmänna intressen såsom natur- miljö och kulturmiljövård. En viktig förutsättning för att Länsplanen ska bli genomförbar i sin fysiska framtoning är att det regionala arbetet utgår från, och bemöter inriktningen i de kommunala översiktsplanerna.

3 Befolkningsutveckling Befolkningen i Västmanlands län ökar. Vid årsskiftet 2011 hade länet invånare att jämföra med utgången av år 2010 då länet hade invånare, vilket är en ökning på personer. Västerås kommun är den största kommunen, sett till befolkningsmängden, över hälften, 54 % av länets befolkning bor i Västerås. Befolkningsökningen sker inte jämt fördelat mellan länets kommuner, utan det är Västerås som till störst del står för ökningen. Trenden i Västmanland ser inte annorlunda ut med riket i övrigt. Det är de större städerna som växer och mindre kommuner tappar i befolkning. Västmanlands andel av rikets befolkning minskar. År 1985 var Västmanlands andel av rikets befolkning 2,9 %, nu 2011 är andelen 2,7 %. Kommun/Region Folkmängd 1985 Folkmängd 2011 Förändring 1985 till 2011 Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Västmanlands län I Västmanlands län är 16,2 procent av befolkningen födda utomlands. Andelen med utländsk bakgrund är 21,6 procent. Efter storstadslänen har Västmanland högst andel utrikes födda. Av de utrikes födda var i september 2011 personer från Finland den största gruppen, därefter kommer Irak, Somalia, Iran, Jugoslavien, Bosnien Hercegovina, Turkiet, Polen, Norge och Tyskland. Av dem som kommer från länder utanför EU finns den största andelen i Västerås. Flyttningsnettot visas i förändringarna under det 4:e kvartalet 2011 även på störst andel nettoinflyttning från utlandet. Kommun/Region Folkmängd Folkökning Levande födda Döda Födelseöverskott In- flyttade Ut- flyttade Flyttningsnetto Totalt Därav mot Egna länet Övriga Sverige Utlandet Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Västmanlands län Källa: Statistiska centralbyrån Folkmängd 31 december 2011, förändringar under 4:e kvartalet 2011.

4 Trenden följer de senaste årens befolkningsutveckling i Västmanland, den största ökningen i samtliga kommuner har till störst del bestått av inflyttning av utrikes födda. Länet uppvisar en åldrande befolkning. Vid jämförelser i riket ser man att andelen 65 år och äldre är högre än riksgenomsnittet. Kommun/Region Totalt Arboga 16,6 11, ,7 24,5 100 Fagersta 16,4 11,6 22,6 25,7 23,6 100 Hallstahammar 17 11,8 21,4 27,3 22,5 100 Kungsör 17,5 10, ,4 22,5 100 Köping 16,5 11,5 22,3 27,5 22,2 100 Norberg 15,9 11,3 20, ,6 100 Sala 16,6 11,8 21,7 27, Skinnskatteberg 13,7 10,5 18, ,5 100 Surahammar 17 10,6 21,2 28,4 22,7 100 Västerås 17,7 12,6 26, ,6 100 Västmanlands län 17,2 12, ,2 20,6 100 Riket 17, ,9 25,5 18,8 100 Källa: Statistiska centralbyrån Inom ramen för ett samarbete med Regionplanekontoret i Stockholms läns Landsting har en befolkningsprognos med fler scenarier tagits fram. Prognosen visar på utvecklingen i Stockholms län, Södermanlands län, Örebro läm, Uppsala län, Gävleborgs län, Östergötlands län samt Västmanlands län. Prognosen bygger på antaganden om befolkningsutveckling med olika grad av migration, sysselsättningsökning och ökande förutsättningar för pendling. Tidshorisonten är år Prognosens första resultat visar på tre olika alternativ där basalternativet utgörs av en framskrivning av historiska data, alternativ Låg baseras på en lägre andel invandring och alternativ hög på högre andel invandring. För Västmanland sker inte så stora förändringar inom de olika alternativen Låg, Bas och Hög.

5 Förändringen mellan de olika alternativen visar för Västmanlands del inte på så stora skillnader i befolkningsutvecklingen. Störst förändring är mellan alternativ Låg och Hög 2050 där länet beräknas inneha en befolkning på lägst invånare mot högst invånare. År 2020 är visar beräkningen endast en skillnad från alternativ Låg på invånare till alternativ Hög på invånare. För år 2030 blir skillnaden invånare från lägsta till högsta alternativet. I den här studien är det Stockholms län och Uppsala län som har den största befolkningsökningen.

6 Prognosen visar även på en utveckling där faktorer spelar in som kan hämma befolkningsutvecklingen inom Stockholms län och istället omfördelar befolkningsökningen till de övriga länen. Antaganden bygger på att transportsystemets utbyggnad gör så att arbetspendlingen ökar. Flyttningsbenägenheten från Stockholm ökar till intilliggande län på grund av en attraktiv kombination av boende och pendling. De två alternativen är en hög fördelningsgrad samt en lägre fördelningsgrad. Framskrivningen bygger även på att bostadsbyggandet inte sker i den takt som krävs i Stockholms län. För Västmanlands del blir utvecklingen i dessa antaganden för år 2020 i Hög omfördelning invånare och i omfördelning Låg invånare. För år 2030 får Hög alternativet invånare och Låg alternativet invånare. År 2050 går invånarantalet upp till invånare i alternativ Hög samt till invånare i alternativ Låg. Befolkningsmålen idag Länets kommuner formulerar sina mål för befolkningen på olika sätt. En del uttrycker sig i viljeinriktningar utan beskrivna tal, några uttrycker målsättning i antal invånare ett specifikt år och några beskriver ökningstakt per år. I och med de olika angreppssätten är det inte möjligt att formulera en länsgemensam målsättning utifrån viljan i länets kommuner för ett visst år. 1 Norbergs befolkning och näringsliv ska växa i en hållbar miljö. 2 Fagersta säger sig satsa på attraktiva LIS områden och fortsatta åtgärder för att underlätta industrinäringen. 3 Arboga kommun har målsättningen att bli invånare till Västerås kommun har inriktningen att år 2050 ha invånare i nya ÖP, Kommunen växer årligen med 1300 till 1400 invånare. Inriktningen för ökningen per år är satt till Denna ökning kräver nya arbetstillfällen. 5 Målsättningen för Kungsörs kommun är att Kungsör i framtiden är en blandad kommun, som ger många olika möjligheter för boende och företagare. Mål för befolkningstillväxt: stabil ökning under planperioden. Ökningen ska främst utgöras av inflyttning av barnfamiljer. 6 Kommunfullmäktige i Skinnskattebergs kommun har lagt fast som

7 kommungemensamt mål att under sträva efter att behålla den nuvarande befolkningsnivån 7 Surahammars kommun diskuterar i nuläget att ta fram befolkningsmål. 8 Köpings kommun har målsättningen att ha en måttlig tillväxt. 9 Sala kommun har idag ca invånare. Sala har som mål att öka till invånare till Hallstahammars kommun: "Befolkningen i Hallstahammars kommun ska öka med i genomsnitt 75 personer per år." Kan länets befolkning mot bakgrund av de kommunala viljeinriktningarna och den framtagna prognosen, att Västmanland kan växa med ca invånare per år? Det skulle i så fall innebära att Västmanland har ett invånarantal på år Bostadsbyggandets utmaningar Sett från 2007 visar bostadsbyggandet i länet på en negativ utveckling. Under år 2007 byggdes det totalt 700 bostäder i länet, under 2009 byggdes 436 bostäder och under 2011 totalt 658 bostäder. Skillnaden mellan 2007 och 2009 kan förklaras av rådande läge på finansmarknaden. Merparten av nybyggnationerna har skett i Västerås kommun följt av Sala kommun. Övriga kommuner har under förra året enbart utökat sitt befintliga bostadsbestånd marginellt. En förklarande faktor till dessa siffror är att marknadsvärdet är betydligt lägre på landsbygden och i de mindre kommunerna. Människor upplever att de inte får tillräcklig avkastning på investeringar i bostäder i de mindre kommunerna. Samtidigt värderas även bostadsprojekten utanför de mellanstora och stora städerna lägre. Möjligheten för den enskilde att få exempelvis lån beviljat minskar när produktionskostnaderna blir högre än marknadsvärdet. Kommunerna med minskande befolkningsunderlag härmed konsekvent svårare att bygga och erbjuda bostäder. Denna problematik försvårar rekrytering till området, vilket bl. a. omvittnas av företag i norra länsdelen, och utgör ett hinder för inflyttning. Det finns exempel på strandtomter i länet i mycket attraktiva lägen som inte byggs ut. Den enskilde som vill ta ett banklån för villaprojekt får avslag av sin bank på låneförfrågan med hänvisning till att det är en olönsam investering. Dessa förutsättningar förstärker läget på bostadsmarknaden som sett till vårt län är i obalans. Det finns bland de olika kommunerna skilda förutsättningar för både underskott och överskott på bostäder. Antal bostadslägenheter i kommunala bostadsföretag och därav lediga till uthyrning den 1 september Källa SCB Kommun/ Region Antal bostadslägenheter Antal lediga till uthyrning Andel lediga till uthyrning Arboga ,4 Fagersta Hallstahammar ,4 Kungsör ,3 Köping ,7 Norberg ,9 Sala ,8 Skinnskatteberg ,7 Surahammar ,9 Västerås ,2 Västmanlands län ,6

8 En viktig fråga är hur beståndet av fritidshus kan ställas om till permanenta bostäder. Fördelningen ser ut enligt följande i länet. Antal taxerade småhusenheter Källa SCB Kommun/Region Helårsbostäder Fritidsbostäder Summa småhus Fritidshusens andel av summa småhus Arboga ,1 Fagersta ,7 Hallstahammar ,2 Kungsör ,9 Köping ,2 Norberg ,9 Sala ,7 Skinnskatteberg ,4 Surahammar ,5 Västerås ,8 Västmanlands län Riket ,7 Källa: Statistiska centralbyrån Skinnskattebergs kommun har en mycket stor andel fritidshus. Den minsta andelen står Hallstahammars kommun. Med grund i översiktsplanerna I arbetet framöver kommer inriktningarna i översiktsplanerna att lyftas till det regionala perspektivet. Länsplanen ska i färdig form vara ett stöd för kommande översiktsplanering i länet. Med grund från befintliga översiktsplaner i länet finns följande gemensamma områden att arbeta vidare med ur ett regionalt perspektiv. Attraktiva boendemiljöer prioriteras i samtliga översiktsplaner. De vanligaste faktorerna för livs- och boendekvalitet är närhet till vatten- och grönområden, närhet till service (såväl kulturell, social som kommersiell) och kommunikationer. Det förekommer intressanta och varierande syn på vad som mer skapar attraktiviteten. Boende i äppelpark, hästboende och grönt boende för att nämna vissa exempel. Demografiska resonemang återkommer i översiktsplanerna. Inriktningen är dels att tillgodose behovet av äldreboenden och service för en åldrande befolkning. Till inräknade åtgärder finns också bostadsanpassning och tematiska gruppboenden. Vad som också återkommer i översiktsplanerna är att möjliggöra boendemöjligheter för barnfamiljer. Kanal- och åmiljöerna lyfts fram som resurser i översiktsplanerna. Det finns flera värdeuttryck för dessa stråk. Miljöerna värnas för deras rekreationella värden genom att stråken hålls tillgängliga för allmänheten. Samtidigt ska det kunna möjliggöras för ytterligare bosättningar längs stråken. Såväl enskild båttrafik som färjeverksamhet lyfts fram. Turismen både genom befintliga verksamheter och planerad berörs också. Det finns underlag för en ortsstruktur genom översiktsplanerna. I arbetet med att ta fram en

9 sådan struktur kommer fördelningen ske mellan tätorter, större och mindre orter. Fördelningen styrs också av dessa orters och samhällens tillgång till service. Serviceutbuden kommer att betraktas utifrån sina upptagningsområden. Mälaren har en förenande funktion i översiktsplanerna. Den del kommuner framhåller vikten av mellankommunal samverkan kring frågor om bevarande, exploatering för verksamheter och turism samt vattenkvalitet. Även färjetrafik och allmänhetens tillgänglighet till mälarens öar och strandområden är viktig. Att hålla landsbygden levande återkommer som prioritet i planerna. Det anges att denna utveckling främst ska ske i befintliga samhällen och då under sådana förutsättningar att strandnära boenden möjliggörs genom utpekanden av så kallade landsbygdsområden. Mellankommunala underlag Fagersta och Norbergs kommun vilka ingår i Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning har under de senaste åren tagit fram en landskapsanalys som grund för utpekanden av områden för vindkraftverk. Köping och Hallstahammars kommuner har gemensamt tagit fram en liknande analys och en vindkraftspolicy. De regionala perspektiven och den fysiska förankringen Att ta ett regionalt grepp på planeringen innebär att vi släpper förhållandena och förutsättningarna på kommun nivå och fokuserar på strukturer för den regionala nivån. För vårt län innebär det att sammanhängande landskapsmiljöer, natur och kulturmiljöområden och markförsörjning betraktas som regionala strukturer.

10 Vi har redan idag naturgeografiska förutsättningar för en blå struktur för länet genom ådalssystemen. Det finns flera anspråk på utveckling och bevarande längs våra åar. Boende, turism, rekreation och bevarandevärden finns ofta inom samma områden. Fritid och rekreation Idag finns redan utpekade områden av särskilt intresse för friluftslivet och allmänhetens tillgång till dessa områden. I vårt län gäller detta främst mälarområdet med öar och strandområden, kolbäcksån med strömholms kanal samt Hjälmarens strandområden. Åtgärder som främjar friluftslivet och turismen är prioriterade. Åtgärder som kan anses skada friluftslivets värden bör endast utföras på sådant vis att allmänhetens tillgänglighet till, och inom områdena inte förvanskas. Områdena återges i grönt nedan.

11 Dessa friluftsområden är sammanhängande och mycket omfattande. Områdenas utbredning bör betraktas som ett stöd till planeringen. Inom områdena finns det platser och stråk som särskilt bär värdet för friluftslivet. Inom områdena finns det även miljöer där exploatering kan ske utan att möjligheten till friluftsliv skadas. Möjligheten till rekreation och friluftsliv är en resurs i sig, nyttjandet belastas inte av annan kostnad än skötsel av vandringsstråk, landskap och anordningar för allmänheten. Stad och landsbygd I de bebyggelsegrupper och de samhällen som ligger utom de tätbebyggda delarna av länet blir det allt svårare att upprätthålla verksamheter och service i form av skolverksamheter, vård, närbutiker och bensinstationer. Detta till följd av att det saknas befolkningsunderlag och att

12 Västmanland är ett till ytan litet län som inte har så långa avstånd till service i närliggande tätorter, därav det lilla antalet prioriterade butiker. Störst avstånd är det i Skinnskattebergs kommun där en dryg femtedel av befolkningen har mer än 1 mil till närmaste butik. De kommunala översiktsplanerna ger även uttryck för att orterna utanför kommunhuvudorterna ska utvecklas och servicen bibehållas. Idag återfinns merparten av befolkningen i de etablerade städerna. Faktorer som styr människors val av boende är bland annat tillgänglighet, närhet till service, närhet till grönområden, närhet till arbete samt personekonomiska faktorer. En viktig framtida frågeställning i länet handlar om var framtida bostäder ska lokaliseras för att bibehålla livskvalitet och service utanför de större städerna. I tillgänglighetsperspektivet kommer de orter och samhällen som har avstånds- och tidsmässig närhet till service och arbetsmarknad att kunna upprätthålla positiva siffror för befolkningsunderlaget. De mer perifera samhällena kommer att minska befolkningsunderlaget. Förutsättningarna för vårt län kommer att ändras genom regionförstoringsmekanismer och befolkningsutveckling.

13 Sedan 2009 gäller en ny strandskyddslagstiftning i landet. Kommunerna kan nu peka ut områden där lättnader ska ske i strandskyddet till förmån för landsbygdsutveckling direkt i översiktsplanen. I länet har Hallstahammars, Köpings, Norbergs och Fagerstas kommuner utarbetat sådana tillägg eller teman till översiktsplaner. Kriterier för utpekanden av dessa områden har bland annat berört klimatpåverkan, komplettering av befintlig bebyggelse, turismoch friluftslivsfrämjande åtgärder samt möjligheterna att ordna VA på ett tillfredsställande sätt. Inriktningen i strandskydds lagstiftningen är lovvärd eftersom att den möjliggör insatser för kommuner att hålla landsbygdsområden och områden utanför städernas omland levande. En ortsstruktur syftar till att kategorisera sammanhållen bebyggelse i spannet mellan byar till storstäder. Kategorierna rör bland annat samspel med landsbygd, upptagningsområde för service, tids geografiska aspekter (närhet i tid), befolkningsantal, arbetstillfällen och natt- och dag befolkning. Tillväxtanalys har tagit fram en modell för att beräkna tillgänglighet till arbete och service under I ett utdrag ur deras kartmaterial framgår det vilka delar av vårt län som kan anses vara i perifera lägen och vilka delar som drar nytta av närheten till storstäderna Örebro, Eskilstuna och Västerås.

14

15 Service, företagande och handel extern handel I länets arbets- och serviceutbud finns aktörer och verksamheter av större betydelse och omfattning. Exempelvis kan nämnas områden inom tillverkningsindustrier med spetskompetens, fordonsindustrin, hästhållning (till vilken turism även tillhör), skolväsende, vård- och omsorgstjänster, eftergymnasiala institutioner, högskola, gruvbrytning, it-teknik och tågkonstruktioner. Företagen och verksamheterna erbjuder arbetstillfällen och har stor betydelse för länets arbetsmarknadsregioner. Det förs en särskild diskussion i länet om att återuppta gruvbrytning i de norra delarna. Projekten kommer att vara omfattande och vara av regional betydelse. Under de senaste året har handelsområdet Erikslund byggts ut i Västerås kommun. Handelsområdet med Ikea i förgrunden har ett upptagningsområde som sträcker sig utanför länet. Dessa verksamheter kommer att spela en roll för ett västmanländskt landskap efter regionförstoringens effekter. Det är därför viktigt att dessa särskilda verksamheter och inslag beaktas och lyfts fram i vår regionala målbild. Våra anspråk på framtiden Mot de olika basalternativen för befolkningsökning kommer länets befolkning att öka med 7000 invånare som lägst, och som högst med invånare fram till Sett till infrastruktur (tillgänglighet), tillgång till service och det geografiska marknadsläget finns det givna förutsättningar för hur länet ska rusta att ta emot invånarna. Utan en regional uppslutning och insatser kommer obalansen på vår gemensamma bostadsmarknad att förstärkas ytterligare. Befolkningsökningarna i länet genom de olika alternativen kommer att tillgodoses på sådant vis att de orter, samhällen och områden som är lokaliserade utanför städer med hög tillgänglighet i omlandet kommer att uppleva en fortsatt negativ befolkningsutveckling. I en sådan förlängning kommer skatteintäkter och möjlighet till service utanför de större orterna och stråken att urlakas. Det behövs därför prioriteringar för hur vi ska rusta länet att ta emot det ökade invånarantalet och var. Arbetsgruppen har rådighet över följande faktorer: Attraktiva boendemiljöer I många av översiktsplanerna framgår att boendemiljöer längs befintlig infrastruktur, vatten och naturmiljöer är prioriterade. I områden med sådana grundförutsättningar finns potential för att peka ut och lyfta attraktiva boendemiljöer. I vårt anspråk på framtiden finns dessa områden redovisade för allmänheten och som stöd till kommunala avvägningar och planering. Mot dessa kriterier identifieras en grov indelning av var dessa områden finns i länet. Ett inledande arbete bör behandla djupdykningar i den regionala strukturen. Det ska här handla om vilka områden som ska prioriteras utifrån klimathänseende, tillgång till service, den tekniska försörjningen, VA och kollektivtrafik Å-systemen kan lyftas fram ur marknadsföringsperspektiv. Ådalarnas olika värdeuttryck bör klargöras och lyftas fram. Dessa värdeuttryck är bland annat kulturhistorisk betydelse,

16 naturresurser, besöksvärde och livsmiljöer. Den gemensamma förvaltningen av dessa värden bör ske genom överenskommelser i Länsplanen. Dessa överenskommelser rör samstämmighet om naturskötsel av ådalarna, samsyn kring utveckling av boendemiljöer, gemensamma insatser om att hålla den historiska förankringen levande och att komma överens om framkomligheten i själva åarna där det sker båt- och färjetrafik idag. I vårt anspråk på framtiden finns sådana överenskommelser. Frågeställningarna d.v.s. vägen dit kommer att handlar om turism, vattenkvalitet, VA-lösningar boende och verksamheter. En prioriterad grönstruktur i länet kan upprättas med utgångspunkt i redan befintliga (kommunala) grönstrukturprogram och landskapsanalyser. Denna regionala struktur ska framhäva länets naturvärden. I anspråket på den framtida strukturen ett välanvänt planeringsunderlag som både visar förutsättningar för att värna biologiska värden men även förutsättningar för rekreationella värden. Områden värdefulla för friluftslivet är ofta av sådan geografisk storlek att de är av mellankommunalt intresse. Det är viktigt att notera att de geografiska gränserna inte lägger en död hand över annan användning än dem som är till förmån för friluftslivet och allmänhetens nyttjande. Dessa områden bör istället betraktas utifrån sin regionala betydelse och det bör klargöras vilka stråk, värdekärnor (platser) och delområden som är av intresse för friluftslivet och ska prioriteras därefter. I vårt anspråk på framtiden finns en samstämmighet i länet om vilka vilka stråk, kärnor och områden som utgör centrala värden för friluftsliv i länet och som bör värnas. En regional ortsstruktur kan upprättas för länet. I den kan förutsättningarna städernas, orternas och samhällenas tillväxtpotential läggas fast. I ett första skede dialog om vad som är att betrakta som landsbygd i länet och hur vi kan dela in och se på våra orter och samhällen. Tillgänglighetsaspekten bör betraktas som lika relevant till strukturen som exempelvis befolkningsmängder och tillgång till lokal service. I vårt anspråk på framtiden finns beredskap för de olika befolkningsscenarierna och den ökande inflyttningen till de större städerna. Utmaningar Vissa frågor bör lyftas till en bred dialog. I vår väg framåt mot en förankrad Länsplan måste aktörerna kring processen resonera kring; 1. Var i länet ska vi skapa attraktiva boendemiljöer? Det handlar här om att i en bred uppslutning göra avvägningar. Boendemiljöerna ska prioriteras i Länsplanen. Alla områden föreslagna för boende kommer inte att kunna pekas ut. 2. Kan vi skapa en regional policy för handel? Handelsetableringar bör betraktas utifrån sin påverkan på omlandet. Exempelvis har handelsområdet Erikslund en regional betydelse. Hur ska vi betrakta den betydelsen och samtidigt bestämma prioriteringar för service på landsbygden? 3. Vilka regionala kopplingar ska vi beakta när vi tar fram en ortsstruktur för länet? Är vi redo att diskutera kring framtida konsekvenser för länets perifera områden? Vilka orter och samhällen ska vi satsa på i framtiden? 4. Hur kommer människors rese mönster att se ut i framtiden? Och hur kommer infrastrukturen

17 att ändras? Vi måste våga ställa gemensamma krav på dem som beslutar om infrastrukturen på nationell nivå. Vi bör förankra våra krav i Länsplanen. Kan vi komma överens om vilken utveckling som är bäst för Västmanland? Målområden: Det regionala befolkningsmålet Länsplanen ska bemöta såväl befolkningsprognoser som Stockholms RUFS med ett realistiskt och tidsatt mål för befolkningen. Kan länets befolkning mot bakgrund av de kommunala viljeinriktningarna och den framtagna prognosen, att Västmanland kan växa med ca invånare per år? Det skulle i så fall innebära att Västmanland har ett invånarantal på år 2020? Unika boendemiljöer med unik prägel Länsplanen ska framhäva länets miljöer och belysa attraktiva boendemöjligheter för medborgarna och investeringsmöjligheter för byggherrar och andra aktörer. Vilken målsättning ska länet ha för nybyggantion? Stad och landsbygd i samklang Länsplanen ska innehålla såväl underlag som erbjudanden för en levande landsbygd i ett överensstämt sammanhang gentemot länets orter. I länsplanen finns prioriteringar och grundande avvägningar för att kunna bemöta migrering och storregionala omstruktureringar. Kulturmiljö, natur och turism Det ska i Länsplanen finnas beredskap för hur länets värdefulla natur- och kulturområden kan tas tillvara för att marknadsföra länet, kommunerna livsmiljöerna och potentialen i vår turism. Ett rikt regionalt kulturliv Länsplanen ska utformas och ha en inriktning som är i samklang med den regionala kulturplan som Landstinget Västmanland tagit fram. Vårt kulturarbete håller vår gemensamma historia levande.

2. I dag. Magnus Johansson, Länsstyrelsen 2012-03-20 UTKAST 1. Inledning

2. I dag. Magnus Johansson, Länsstyrelsen 2012-03-20 UTKAST 1. Inledning 1. Inledning För att Länsplanen ska kunna få ett genomförandeperspektiv måste de fysiska förutsättningarna klargöras och fogas samman med planen. De fysiska förutsättningarna finns redan genom kommunala

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Länsplan för Västmanland

Länsplan för Västmanland Länsplan för Västmanland Delprojekt 2: Infrastruktur och kommunikationer transportpolitik och IT/bredband Workshop, den 16 februari 2012 Projektgrupperna Transportpolitik Anders Åkerström, LTV Daniel Artaeus,

Läs mer

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2012:04 Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun hade totalt 147 334 invånare vid årsskiftet 2011/2012.

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045 Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Översikt ets prognoser Länsprognos 2013 2022 Länsprognos 2013 2045 Alternativa prognoser

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Kommunstyrelsen 2012-06-13

Kommunstyrelsen 2012-06-13 PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(10) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2012-05-13, kl 1730-1930 Beslutande Kurt Wennberg, S Åke Johdet, S Anne Niska, S Johny Lantto, S Laila Mäki, S Maria Alldén,

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Vad tycker du? Varför en ny översiktsplan? Denna broschyr vänder sig till dig som bor och lever i Gnosjö kommun. Du kanske bor ute på landsbygden i en villa och driver

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2015 Västmanland Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2015 Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bygg- och miljönämnden 2011-12-14 1 (7) Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum, klockan 14:30-15:15 Beslutande Tony Frunk (S), ordförande Marianne Pettersson (S) Marieanne Matuszewski (S) Thure

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 4 2 Inledning Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet, en

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta.

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum 2011-05-25 Ert datum Beteckning Översiktsplan Er beteckning Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum: 2011-05-19 Tid: 19.00-22.00 Plats: Församlingshemmet, Färingtofta

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Översiktsplan 2001 Omvärld Vi är inte själva, vi ingår i en helhet Detta är något vi måste dra fördel av Kommunens arbete Vision Budget Översiktsplan Policys Strategier

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Översiktsplan 2001 Omvärld Vi är inte själva, vi ingår i en helhet Detta är något vi måste dra fördel av Kommunens arbete Vision Budget Översiktsplan Policys Strategier

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2018

Befolkningsprognos 2015-2018 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2015-03-18 Befolkningsprognos 2015-2018 Inledning Sveriges befolkning ökade med 102491 personer 2014. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Stefan Attefall, bostadsminister Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsseminarium 1 november 2013 Bygger minst i Norden Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Befolkning och befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetsmarknad, inkomster m.m. Underlag från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inte annat anges Promille

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Skåne Nordväst Syfte och mål Uttrycker samsyn kring gemensamma fysiska utvecklingsfrågor och ställningstaganden.

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige

Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige reviderade framskrivningar till år 2050 Rapport 1:2012 Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige reviderade framskrivningar

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER!

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! Utökning av göteborgsregionen Göteborg Borås mot Stockholm Östra göteborgsregionen BORÅS GÖTEBORG HÄRRYDA BOLLEBYGD KINNA Ny järnväg Göteborg - Stockholm

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Dagens presentation Henric Fuchs, Projektledare, Landstinget Västernorrland Dagens presentation c:a 25 minuter Kort presentation av mig själv och projektet RTS

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer