Delrapport Fysisk planering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delrapport Fysisk planering"

Transkript

1 Delrapport Fysisk planering Syfte och inledning Arbetsgruppen Fysisk planering har efter dialogmöten diskuterat önskade och realistiska inriktningar för fortsatt arbete. Detta dokument består av en Inledning där synsättet på den fysiska förankringen läggs fast En nulägesbeskrivning och ett avstamp i de kommunala översiktsplanerna där vårt nuvarande scenario för regional tillväxt beskrivs En ansats för framtiden där nivån är lyft från kommunperspektiven och där våra anspråk på framtiden finns prioriterade En rollfördelning med förslag på vägar framåt och förslag om fokusgrupper En ansats till målsättningar där önskvärda insatser för länets utveckling finns sammanfattade. Önskemål om fysiskt förankrade regionplaner Boverket har i rapporten Rumslig utvecklingsplanering uppmärksammat brister i samspelet mellan kommunernas översiktsplanering och det regionala tillväxtarbetet. Skillnaderna inom landet är stora både vad gäller det regionala arbetet med att utveckla länets regionala planer och det kommunala arbetet med att utveckla det strategiska tänkandet i planeringen. I många kommunala översiktsplaner redovisas enbart fysiska planeringsaspekter medan många regionala utvecklingsprogram saknar kopplingen till fysiska planfrågor och istället är helt inriktade på utvecklings- och tillväxtperspektiv. Detta får som följd att det regionala och det kommunala perspektivet har svårt att mötas och samspela. Generellt anser de kommunala planerarna att RUP har så pass övergripande och självklara mål att de återspeglas i översiktsplanen utan att någon särskild insats behöver göras. Enligt förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete ska samordning med kommunernas översiktsplanering särskilt eftersträvas i det regionala tillväxtarbetet. Som ett svar till det regionala arbetet ställs det ett motsvarande krav på kommunerna enligt 3 kap. 5 i nya PBL ska det av översiktsplanen framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Ansatsen För att Länsplanen ska kunna få ett genomförandeperspektiv måste de fysiska förutsättningarna klargöras och fogas samman med planen. De fysiska förutsättningarna finns redan genom kommunala översiktsplaner där grunddragen i markanvändningen ska redovisas. De kommunala redovisningarna innehåller såväl markanspråk som allmänna intressen. Redovisningarna tjänar som en spelplan för samhällsbyggande för såväl kommunen, privata aktörer och för statliga myndigheter och verk. Underlag som är till nytta ur regionalt hänseende och angår två eller fler kommuner efterfrågas samtidigt i länet. Den kommande länsplanen måste tjäna som ett övergripande och stödjande underlag till den kommunala översiktsplaneringen. Hur de fysiska förutsättningarna ska åskådliggöras kommer att klargöras och bestämmas under arbetets gång. Kartmaterialet och de kartografiska

2 redovisningarna kan redovisas under olika former. Dels kan faktiska förutsättningar klargöras, dvs de befintliga förutsättningar som finns idag men inte är redovisade eller belysta i regional sammanhang. Dels kan Länsplanen utformas så att västmanländska erbjudanden, dvs den önskade inriktningen och utvecklingen blir belyst på karta. Regionala strukturbilder kan visa de övergripande dragen i regionens fysiska struktur vilket exempelvis kan inkludera kommunikationsleder, handelsetableringar, grönstruktur, bebyggelsemönster, bostadsutbyggnad, och tätortsstruktur. Innan förankringsarbetet inleds måste en bakgrund eller en nulägesbeskrivning vara överenskommen mellan alla inblandade aktörer. Länet idag De flesta utav kommunerna har idag aktuella översiktsplaner. De kommuner som har inaktuella översiktsplaner befinner sig just nu i start faserna eller under samråd för att anta nya planer. I de kommunala översiktsplanerna behandlas utredningsområden för ny bebyggelse, industri, kommunikationer och ställningstaganden för allmänna intressen såsom natur- miljö och kulturmiljövård. En viktig förutsättning för att Länsplanen ska bli genomförbar i sin fysiska framtoning är att det regionala arbetet utgår från, och bemöter inriktningen i de kommunala översiktsplanerna.

3 Befolkningsutveckling Befolkningen i Västmanlands län ökar. Vid årsskiftet 2011 hade länet invånare att jämföra med utgången av år 2010 då länet hade invånare, vilket är en ökning på personer. Västerås kommun är den största kommunen, sett till befolkningsmängden, över hälften, 54 % av länets befolkning bor i Västerås. Befolkningsökningen sker inte jämt fördelat mellan länets kommuner, utan det är Västerås som till störst del står för ökningen. Trenden i Västmanland ser inte annorlunda ut med riket i övrigt. Det är de större städerna som växer och mindre kommuner tappar i befolkning. Västmanlands andel av rikets befolkning minskar. År 1985 var Västmanlands andel av rikets befolkning 2,9 %, nu 2011 är andelen 2,7 %. Kommun/Region Folkmängd 1985 Folkmängd 2011 Förändring 1985 till 2011 Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Västmanlands län I Västmanlands län är 16,2 procent av befolkningen födda utomlands. Andelen med utländsk bakgrund är 21,6 procent. Efter storstadslänen har Västmanland högst andel utrikes födda. Av de utrikes födda var i september 2011 personer från Finland den största gruppen, därefter kommer Irak, Somalia, Iran, Jugoslavien, Bosnien Hercegovina, Turkiet, Polen, Norge och Tyskland. Av dem som kommer från länder utanför EU finns den största andelen i Västerås. Flyttningsnettot visas i förändringarna under det 4:e kvartalet 2011 även på störst andel nettoinflyttning från utlandet. Kommun/Region Folkmängd Folkökning Levande födda Döda Födelseöverskott In- flyttade Ut- flyttade Flyttningsnetto Totalt Därav mot Egna länet Övriga Sverige Utlandet Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Västmanlands län Källa: Statistiska centralbyrån Folkmängd 31 december 2011, förändringar under 4:e kvartalet 2011.

4 Trenden följer de senaste årens befolkningsutveckling i Västmanland, den största ökningen i samtliga kommuner har till störst del bestått av inflyttning av utrikes födda. Länet uppvisar en åldrande befolkning. Vid jämförelser i riket ser man att andelen 65 år och äldre är högre än riksgenomsnittet. Kommun/Region Totalt Arboga 16,6 11, ,7 24,5 100 Fagersta 16,4 11,6 22,6 25,7 23,6 100 Hallstahammar 17 11,8 21,4 27,3 22,5 100 Kungsör 17,5 10, ,4 22,5 100 Köping 16,5 11,5 22,3 27,5 22,2 100 Norberg 15,9 11,3 20, ,6 100 Sala 16,6 11,8 21,7 27, Skinnskatteberg 13,7 10,5 18, ,5 100 Surahammar 17 10,6 21,2 28,4 22,7 100 Västerås 17,7 12,6 26, ,6 100 Västmanlands län 17,2 12, ,2 20,6 100 Riket 17, ,9 25,5 18,8 100 Källa: Statistiska centralbyrån Inom ramen för ett samarbete med Regionplanekontoret i Stockholms läns Landsting har en befolkningsprognos med fler scenarier tagits fram. Prognosen visar på utvecklingen i Stockholms län, Södermanlands län, Örebro läm, Uppsala län, Gävleborgs län, Östergötlands län samt Västmanlands län. Prognosen bygger på antaganden om befolkningsutveckling med olika grad av migration, sysselsättningsökning och ökande förutsättningar för pendling. Tidshorisonten är år Prognosens första resultat visar på tre olika alternativ där basalternativet utgörs av en framskrivning av historiska data, alternativ Låg baseras på en lägre andel invandring och alternativ hög på högre andel invandring. För Västmanland sker inte så stora förändringar inom de olika alternativen Låg, Bas och Hög.

5 Förändringen mellan de olika alternativen visar för Västmanlands del inte på så stora skillnader i befolkningsutvecklingen. Störst förändring är mellan alternativ Låg och Hög 2050 där länet beräknas inneha en befolkning på lägst invånare mot högst invånare. År 2020 är visar beräkningen endast en skillnad från alternativ Låg på invånare till alternativ Hög på invånare. För år 2030 blir skillnaden invånare från lägsta till högsta alternativet. I den här studien är det Stockholms län och Uppsala län som har den största befolkningsökningen.

6 Prognosen visar även på en utveckling där faktorer spelar in som kan hämma befolkningsutvecklingen inom Stockholms län och istället omfördelar befolkningsökningen till de övriga länen. Antaganden bygger på att transportsystemets utbyggnad gör så att arbetspendlingen ökar. Flyttningsbenägenheten från Stockholm ökar till intilliggande län på grund av en attraktiv kombination av boende och pendling. De två alternativen är en hög fördelningsgrad samt en lägre fördelningsgrad. Framskrivningen bygger även på att bostadsbyggandet inte sker i den takt som krävs i Stockholms län. För Västmanlands del blir utvecklingen i dessa antaganden för år 2020 i Hög omfördelning invånare och i omfördelning Låg invånare. För år 2030 får Hög alternativet invånare och Låg alternativet invånare. År 2050 går invånarantalet upp till invånare i alternativ Hög samt till invånare i alternativ Låg. Befolkningsmålen idag Länets kommuner formulerar sina mål för befolkningen på olika sätt. En del uttrycker sig i viljeinriktningar utan beskrivna tal, några uttrycker målsättning i antal invånare ett specifikt år och några beskriver ökningstakt per år. I och med de olika angreppssätten är det inte möjligt att formulera en länsgemensam målsättning utifrån viljan i länets kommuner för ett visst år. 1 Norbergs befolkning och näringsliv ska växa i en hållbar miljö. 2 Fagersta säger sig satsa på attraktiva LIS områden och fortsatta åtgärder för att underlätta industrinäringen. 3 Arboga kommun har målsättningen att bli invånare till Västerås kommun har inriktningen att år 2050 ha invånare i nya ÖP, Kommunen växer årligen med 1300 till 1400 invånare. Inriktningen för ökningen per år är satt till Denna ökning kräver nya arbetstillfällen. 5 Målsättningen för Kungsörs kommun är att Kungsör i framtiden är en blandad kommun, som ger många olika möjligheter för boende och företagare. Mål för befolkningstillväxt: stabil ökning under planperioden. Ökningen ska främst utgöras av inflyttning av barnfamiljer. 6 Kommunfullmäktige i Skinnskattebergs kommun har lagt fast som

7 kommungemensamt mål att under sträva efter att behålla den nuvarande befolkningsnivån 7 Surahammars kommun diskuterar i nuläget att ta fram befolkningsmål. 8 Köpings kommun har målsättningen att ha en måttlig tillväxt. 9 Sala kommun har idag ca invånare. Sala har som mål att öka till invånare till Hallstahammars kommun: "Befolkningen i Hallstahammars kommun ska öka med i genomsnitt 75 personer per år." Kan länets befolkning mot bakgrund av de kommunala viljeinriktningarna och den framtagna prognosen, att Västmanland kan växa med ca invånare per år? Det skulle i så fall innebära att Västmanland har ett invånarantal på år Bostadsbyggandets utmaningar Sett från 2007 visar bostadsbyggandet i länet på en negativ utveckling. Under år 2007 byggdes det totalt 700 bostäder i länet, under 2009 byggdes 436 bostäder och under 2011 totalt 658 bostäder. Skillnaden mellan 2007 och 2009 kan förklaras av rådande läge på finansmarknaden. Merparten av nybyggnationerna har skett i Västerås kommun följt av Sala kommun. Övriga kommuner har under förra året enbart utökat sitt befintliga bostadsbestånd marginellt. En förklarande faktor till dessa siffror är att marknadsvärdet är betydligt lägre på landsbygden och i de mindre kommunerna. Människor upplever att de inte får tillräcklig avkastning på investeringar i bostäder i de mindre kommunerna. Samtidigt värderas även bostadsprojekten utanför de mellanstora och stora städerna lägre. Möjligheten för den enskilde att få exempelvis lån beviljat minskar när produktionskostnaderna blir högre än marknadsvärdet. Kommunerna med minskande befolkningsunderlag härmed konsekvent svårare att bygga och erbjuda bostäder. Denna problematik försvårar rekrytering till området, vilket bl. a. omvittnas av företag i norra länsdelen, och utgör ett hinder för inflyttning. Det finns exempel på strandtomter i länet i mycket attraktiva lägen som inte byggs ut. Den enskilde som vill ta ett banklån för villaprojekt får avslag av sin bank på låneförfrågan med hänvisning till att det är en olönsam investering. Dessa förutsättningar förstärker läget på bostadsmarknaden som sett till vårt län är i obalans. Det finns bland de olika kommunerna skilda förutsättningar för både underskott och överskott på bostäder. Antal bostadslägenheter i kommunala bostadsföretag och därav lediga till uthyrning den 1 september Källa SCB Kommun/ Region Antal bostadslägenheter Antal lediga till uthyrning Andel lediga till uthyrning Arboga ,4 Fagersta Hallstahammar ,4 Kungsör ,3 Köping ,7 Norberg ,9 Sala ,8 Skinnskatteberg ,7 Surahammar ,9 Västerås ,2 Västmanlands län ,6

8 En viktig fråga är hur beståndet av fritidshus kan ställas om till permanenta bostäder. Fördelningen ser ut enligt följande i länet. Antal taxerade småhusenheter Källa SCB Kommun/Region Helårsbostäder Fritidsbostäder Summa småhus Fritidshusens andel av summa småhus Arboga ,1 Fagersta ,7 Hallstahammar ,2 Kungsör ,9 Köping ,2 Norberg ,9 Sala ,7 Skinnskatteberg ,4 Surahammar ,5 Västerås ,8 Västmanlands län Riket ,7 Källa: Statistiska centralbyrån Skinnskattebergs kommun har en mycket stor andel fritidshus. Den minsta andelen står Hallstahammars kommun. Med grund i översiktsplanerna I arbetet framöver kommer inriktningarna i översiktsplanerna att lyftas till det regionala perspektivet. Länsplanen ska i färdig form vara ett stöd för kommande översiktsplanering i länet. Med grund från befintliga översiktsplaner i länet finns följande gemensamma områden att arbeta vidare med ur ett regionalt perspektiv. Attraktiva boendemiljöer prioriteras i samtliga översiktsplaner. De vanligaste faktorerna för livs- och boendekvalitet är närhet till vatten- och grönområden, närhet till service (såväl kulturell, social som kommersiell) och kommunikationer. Det förekommer intressanta och varierande syn på vad som mer skapar attraktiviteten. Boende i äppelpark, hästboende och grönt boende för att nämna vissa exempel. Demografiska resonemang återkommer i översiktsplanerna. Inriktningen är dels att tillgodose behovet av äldreboenden och service för en åldrande befolkning. Till inräknade åtgärder finns också bostadsanpassning och tematiska gruppboenden. Vad som också återkommer i översiktsplanerna är att möjliggöra boendemöjligheter för barnfamiljer. Kanal- och åmiljöerna lyfts fram som resurser i översiktsplanerna. Det finns flera värdeuttryck för dessa stråk. Miljöerna värnas för deras rekreationella värden genom att stråken hålls tillgängliga för allmänheten. Samtidigt ska det kunna möjliggöras för ytterligare bosättningar längs stråken. Såväl enskild båttrafik som färjeverksamhet lyfts fram. Turismen både genom befintliga verksamheter och planerad berörs också. Det finns underlag för en ortsstruktur genom översiktsplanerna. I arbetet med att ta fram en

9 sådan struktur kommer fördelningen ske mellan tätorter, större och mindre orter. Fördelningen styrs också av dessa orters och samhällens tillgång till service. Serviceutbuden kommer att betraktas utifrån sina upptagningsområden. Mälaren har en förenande funktion i översiktsplanerna. Den del kommuner framhåller vikten av mellankommunal samverkan kring frågor om bevarande, exploatering för verksamheter och turism samt vattenkvalitet. Även färjetrafik och allmänhetens tillgänglighet till mälarens öar och strandområden är viktig. Att hålla landsbygden levande återkommer som prioritet i planerna. Det anges att denna utveckling främst ska ske i befintliga samhällen och då under sådana förutsättningar att strandnära boenden möjliggörs genom utpekanden av så kallade landsbygdsområden. Mellankommunala underlag Fagersta och Norbergs kommun vilka ingår i Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning har under de senaste åren tagit fram en landskapsanalys som grund för utpekanden av områden för vindkraftverk. Köping och Hallstahammars kommuner har gemensamt tagit fram en liknande analys och en vindkraftspolicy. De regionala perspektiven och den fysiska förankringen Att ta ett regionalt grepp på planeringen innebär att vi släpper förhållandena och förutsättningarna på kommun nivå och fokuserar på strukturer för den regionala nivån. För vårt län innebär det att sammanhängande landskapsmiljöer, natur och kulturmiljöområden och markförsörjning betraktas som regionala strukturer.

10 Vi har redan idag naturgeografiska förutsättningar för en blå struktur för länet genom ådalssystemen. Det finns flera anspråk på utveckling och bevarande längs våra åar. Boende, turism, rekreation och bevarandevärden finns ofta inom samma områden. Fritid och rekreation Idag finns redan utpekade områden av särskilt intresse för friluftslivet och allmänhetens tillgång till dessa områden. I vårt län gäller detta främst mälarområdet med öar och strandområden, kolbäcksån med strömholms kanal samt Hjälmarens strandområden. Åtgärder som främjar friluftslivet och turismen är prioriterade. Åtgärder som kan anses skada friluftslivets värden bör endast utföras på sådant vis att allmänhetens tillgänglighet till, och inom områdena inte förvanskas. Områdena återges i grönt nedan.

11 Dessa friluftsområden är sammanhängande och mycket omfattande. Områdenas utbredning bör betraktas som ett stöd till planeringen. Inom områdena finns det platser och stråk som särskilt bär värdet för friluftslivet. Inom områdena finns det även miljöer där exploatering kan ske utan att möjligheten till friluftsliv skadas. Möjligheten till rekreation och friluftsliv är en resurs i sig, nyttjandet belastas inte av annan kostnad än skötsel av vandringsstråk, landskap och anordningar för allmänheten. Stad och landsbygd I de bebyggelsegrupper och de samhällen som ligger utom de tätbebyggda delarna av länet blir det allt svårare att upprätthålla verksamheter och service i form av skolverksamheter, vård, närbutiker och bensinstationer. Detta till följd av att det saknas befolkningsunderlag och att

12 Västmanland är ett till ytan litet län som inte har så långa avstånd till service i närliggande tätorter, därav det lilla antalet prioriterade butiker. Störst avstånd är det i Skinnskattebergs kommun där en dryg femtedel av befolkningen har mer än 1 mil till närmaste butik. De kommunala översiktsplanerna ger även uttryck för att orterna utanför kommunhuvudorterna ska utvecklas och servicen bibehållas. Idag återfinns merparten av befolkningen i de etablerade städerna. Faktorer som styr människors val av boende är bland annat tillgänglighet, närhet till service, närhet till grönområden, närhet till arbete samt personekonomiska faktorer. En viktig framtida frågeställning i länet handlar om var framtida bostäder ska lokaliseras för att bibehålla livskvalitet och service utanför de större städerna. I tillgänglighetsperspektivet kommer de orter och samhällen som har avstånds- och tidsmässig närhet till service och arbetsmarknad att kunna upprätthålla positiva siffror för befolkningsunderlaget. De mer perifera samhällena kommer att minska befolkningsunderlaget. Förutsättningarna för vårt län kommer att ändras genom regionförstoringsmekanismer och befolkningsutveckling.

13 Sedan 2009 gäller en ny strandskyddslagstiftning i landet. Kommunerna kan nu peka ut områden där lättnader ska ske i strandskyddet till förmån för landsbygdsutveckling direkt i översiktsplanen. I länet har Hallstahammars, Köpings, Norbergs och Fagerstas kommuner utarbetat sådana tillägg eller teman till översiktsplaner. Kriterier för utpekanden av dessa områden har bland annat berört klimatpåverkan, komplettering av befintlig bebyggelse, turismoch friluftslivsfrämjande åtgärder samt möjligheterna att ordna VA på ett tillfredsställande sätt. Inriktningen i strandskydds lagstiftningen är lovvärd eftersom att den möjliggör insatser för kommuner att hålla landsbygdsområden och områden utanför städernas omland levande. En ortsstruktur syftar till att kategorisera sammanhållen bebyggelse i spannet mellan byar till storstäder. Kategorierna rör bland annat samspel med landsbygd, upptagningsområde för service, tids geografiska aspekter (närhet i tid), befolkningsantal, arbetstillfällen och natt- och dag befolkning. Tillväxtanalys har tagit fram en modell för att beräkna tillgänglighet till arbete och service under I ett utdrag ur deras kartmaterial framgår det vilka delar av vårt län som kan anses vara i perifera lägen och vilka delar som drar nytta av närheten till storstäderna Örebro, Eskilstuna och Västerås.

14

15 Service, företagande och handel extern handel I länets arbets- och serviceutbud finns aktörer och verksamheter av större betydelse och omfattning. Exempelvis kan nämnas områden inom tillverkningsindustrier med spetskompetens, fordonsindustrin, hästhållning (till vilken turism även tillhör), skolväsende, vård- och omsorgstjänster, eftergymnasiala institutioner, högskola, gruvbrytning, it-teknik och tågkonstruktioner. Företagen och verksamheterna erbjuder arbetstillfällen och har stor betydelse för länets arbetsmarknadsregioner. Det förs en särskild diskussion i länet om att återuppta gruvbrytning i de norra delarna. Projekten kommer att vara omfattande och vara av regional betydelse. Under de senaste året har handelsområdet Erikslund byggts ut i Västerås kommun. Handelsområdet med Ikea i förgrunden har ett upptagningsområde som sträcker sig utanför länet. Dessa verksamheter kommer att spela en roll för ett västmanländskt landskap efter regionförstoringens effekter. Det är därför viktigt att dessa särskilda verksamheter och inslag beaktas och lyfts fram i vår regionala målbild. Våra anspråk på framtiden Mot de olika basalternativen för befolkningsökning kommer länets befolkning att öka med 7000 invånare som lägst, och som högst med invånare fram till Sett till infrastruktur (tillgänglighet), tillgång till service och det geografiska marknadsläget finns det givna förutsättningar för hur länet ska rusta att ta emot invånarna. Utan en regional uppslutning och insatser kommer obalansen på vår gemensamma bostadsmarknad att förstärkas ytterligare. Befolkningsökningarna i länet genom de olika alternativen kommer att tillgodoses på sådant vis att de orter, samhällen och områden som är lokaliserade utanför städer med hög tillgänglighet i omlandet kommer att uppleva en fortsatt negativ befolkningsutveckling. I en sådan förlängning kommer skatteintäkter och möjlighet till service utanför de större orterna och stråken att urlakas. Det behövs därför prioriteringar för hur vi ska rusta länet att ta emot det ökade invånarantalet och var. Arbetsgruppen har rådighet över följande faktorer: Attraktiva boendemiljöer I många av översiktsplanerna framgår att boendemiljöer längs befintlig infrastruktur, vatten och naturmiljöer är prioriterade. I områden med sådana grundförutsättningar finns potential för att peka ut och lyfta attraktiva boendemiljöer. I vårt anspråk på framtiden finns dessa områden redovisade för allmänheten och som stöd till kommunala avvägningar och planering. Mot dessa kriterier identifieras en grov indelning av var dessa områden finns i länet. Ett inledande arbete bör behandla djupdykningar i den regionala strukturen. Det ska här handla om vilka områden som ska prioriteras utifrån klimathänseende, tillgång till service, den tekniska försörjningen, VA och kollektivtrafik Å-systemen kan lyftas fram ur marknadsföringsperspektiv. Ådalarnas olika värdeuttryck bör klargöras och lyftas fram. Dessa värdeuttryck är bland annat kulturhistorisk betydelse,

16 naturresurser, besöksvärde och livsmiljöer. Den gemensamma förvaltningen av dessa värden bör ske genom överenskommelser i Länsplanen. Dessa överenskommelser rör samstämmighet om naturskötsel av ådalarna, samsyn kring utveckling av boendemiljöer, gemensamma insatser om att hålla den historiska förankringen levande och att komma överens om framkomligheten i själva åarna där det sker båt- och färjetrafik idag. I vårt anspråk på framtiden finns sådana överenskommelser. Frågeställningarna d.v.s. vägen dit kommer att handlar om turism, vattenkvalitet, VA-lösningar boende och verksamheter. En prioriterad grönstruktur i länet kan upprättas med utgångspunkt i redan befintliga (kommunala) grönstrukturprogram och landskapsanalyser. Denna regionala struktur ska framhäva länets naturvärden. I anspråket på den framtida strukturen ett välanvänt planeringsunderlag som både visar förutsättningar för att värna biologiska värden men även förutsättningar för rekreationella värden. Områden värdefulla för friluftslivet är ofta av sådan geografisk storlek att de är av mellankommunalt intresse. Det är viktigt att notera att de geografiska gränserna inte lägger en död hand över annan användning än dem som är till förmån för friluftslivet och allmänhetens nyttjande. Dessa områden bör istället betraktas utifrån sin regionala betydelse och det bör klargöras vilka stråk, värdekärnor (platser) och delområden som är av intresse för friluftslivet och ska prioriteras därefter. I vårt anspråk på framtiden finns en samstämmighet i länet om vilka vilka stråk, kärnor och områden som utgör centrala värden för friluftsliv i länet och som bör värnas. En regional ortsstruktur kan upprättas för länet. I den kan förutsättningarna städernas, orternas och samhällenas tillväxtpotential läggas fast. I ett första skede dialog om vad som är att betrakta som landsbygd i länet och hur vi kan dela in och se på våra orter och samhällen. Tillgänglighetsaspekten bör betraktas som lika relevant till strukturen som exempelvis befolkningsmängder och tillgång till lokal service. I vårt anspråk på framtiden finns beredskap för de olika befolkningsscenarierna och den ökande inflyttningen till de större städerna. Utmaningar Vissa frågor bör lyftas till en bred dialog. I vår väg framåt mot en förankrad Länsplan måste aktörerna kring processen resonera kring; 1. Var i länet ska vi skapa attraktiva boendemiljöer? Det handlar här om att i en bred uppslutning göra avvägningar. Boendemiljöerna ska prioriteras i Länsplanen. Alla områden föreslagna för boende kommer inte att kunna pekas ut. 2. Kan vi skapa en regional policy för handel? Handelsetableringar bör betraktas utifrån sin påverkan på omlandet. Exempelvis har handelsområdet Erikslund en regional betydelse. Hur ska vi betrakta den betydelsen och samtidigt bestämma prioriteringar för service på landsbygden? 3. Vilka regionala kopplingar ska vi beakta när vi tar fram en ortsstruktur för länet? Är vi redo att diskutera kring framtida konsekvenser för länets perifera områden? Vilka orter och samhällen ska vi satsa på i framtiden? 4. Hur kommer människors rese mönster att se ut i framtiden? Och hur kommer infrastrukturen

17 att ändras? Vi måste våga ställa gemensamma krav på dem som beslutar om infrastrukturen på nationell nivå. Vi bör förankra våra krav i Länsplanen. Kan vi komma överens om vilken utveckling som är bäst för Västmanland? Målområden: Det regionala befolkningsmålet Länsplanen ska bemöta såväl befolkningsprognoser som Stockholms RUFS med ett realistiskt och tidsatt mål för befolkningen. Kan länets befolkning mot bakgrund av de kommunala viljeinriktningarna och den framtagna prognosen, att Västmanland kan växa med ca invånare per år? Det skulle i så fall innebära att Västmanland har ett invånarantal på år 2020? Unika boendemiljöer med unik prägel Länsplanen ska framhäva länets miljöer och belysa attraktiva boendemöjligheter för medborgarna och investeringsmöjligheter för byggherrar och andra aktörer. Vilken målsättning ska länet ha för nybyggantion? Stad och landsbygd i samklang Länsplanen ska innehålla såväl underlag som erbjudanden för en levande landsbygd i ett överensstämt sammanhang gentemot länets orter. I länsplanen finns prioriteringar och grundande avvägningar för att kunna bemöta migrering och storregionala omstruktureringar. Kulturmiljö, natur och turism Det ska i Länsplanen finnas beredskap för hur länets värdefulla natur- och kulturområden kan tas tillvara för att marknadsföra länet, kommunerna livsmiljöerna och potentialen i vår turism. Ett rikt regionalt kulturliv Länsplanen ska utformas och ha en inriktning som är i samklang med den regionala kulturplan som Landstinget Västmanland tagit fram. Vårt kulturarbete håller vår gemensamma historia levande.

2. I dag. Magnus Johansson, Länsstyrelsen 2012-03-20 UTKAST 1. Inledning

2. I dag. Magnus Johansson, Länsstyrelsen 2012-03-20 UTKAST 1. Inledning 1. Inledning För att Länsplanen ska kunna få ett genomförandeperspektiv måste de fysiska förutsättningarna klargöras och fogas samman med planen. De fysiska förutsättningarna finns redan genom kommunala

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Region Skåne Joakim Lloyd Raboff Claus Pedersen claus.pedersen@skane.se Inledning RUS och det regionala utvecklingsuppdraget

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-05 BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA 400 000 invånare i Uppsala län inom tio år Sveriges befolkning ökar rekordartat. Nästa år kommer Sverige med

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen

Läs mer

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket Befolkningsförändringar och folkmängd i Stockholms län och riket 1931-2009 Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1931-1940

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Befolkningsförändringar under år 2014

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Befolkningsförändringar under år 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-02-19 Befolkningsförändringar under år 2014 Befolkningsförändringar under år 2014 Författare: Per-Erik Mårtensson Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle

Läs mer

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En expansiv region med en växande befolkning Allt fler väljer att bo och leva i och redan 2017 beräknas här finnas över en miljon invånare. Befolkningen är relativt

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för analys och tillväxt Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015

Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015 Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region Forum för fysisk planering, 16 december 215 Utgångspunkter - regional tillväxt Fortsatt ökning av befolkning och sysselsättning nationellt Pendlingsregionen

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA KOMMUN

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Befolkningsförändringar under 2014

Befolkningsförändringar under 2014 FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre

Läs mer

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Kommunstyrelseförvaltningen Planering och samhällsutveckling Sid 1 (5) Ärendenummer: 171/2013-211 Handläggare: Anna Eklund 2013-11-19 Kommunstyrelsen Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm

Läs mer

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Gävleborg i ett större funktionellt perspektiv utmaningar och möjligheter En urbaniserad värld från landbygd till megastäder En osäkrare värld krig, fattigdom,

Läs mer

Västmanlands län Månad

Västmanlands län Månad Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214

Läs mer

2009:10. Befolkning i Västmanlands län Prognoser för länets kommuner Författare: Christer Carmegren. Samhällsutvecklingsenheten

2009:10. Befolkning i Västmanlands län Prognoser för länets kommuner Författare: Christer Carmegren. Samhällsutvecklingsenheten Samhällsutvecklingsenheten Västerås Hallstahammar- Surahammar Sala KAK Prognos 2008-2015 FNS Västmanlands län -1% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Befolkning i Västmanlands län 2015 Prognoser för länets kommuner 2009-2030

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste tre senaste åren har befolkningen i Vetlanda kommun ökat med cirka 580 personer, främst beroende på

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND 2012-02-16 PRESENTATION! Program Inledning och syfte med dagen 9.00-9.15 Lägesrapporter från delprojekt 9.15-10.15 Paus med kaffe och frukt 10.15-10.30 Genomgång

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Länsplan för Västmanland Lägesrapport för VKL s utökade presidium 2012-03-13

Länsplan för Västmanland Lägesrapport för VKL s utökade presidium 2012-03-13 Länsplan för Västmanland Lägesrapport för VKL s utökade presidium 2012-03-13 Lägesrapport Länsplan för Västmanland JAN - MARS APRIL-JUNI RAMVERKSDOKUMENT- VAD BRED DISKUSSION ÅTGÄRDSVERKSTAD- HUR BEARBETNING

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Västmanlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Västmanlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Västmanlands län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Västmanland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

Målbild med mätbara samt generella mål

Målbild med mätbara samt generella mål Målbild med mätbara samt generella mål I regionala och kommunala dokument finns det en rad mål och visioner. Dessa mål är en viktig del i strukturbilden. Vissa mål är viktigare än andra därför har avgränsningar

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos 2013 Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1

Läs mer

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Andersson 0589-87005 rebecka.andersson@arboga.se Datum 2008-09-25 1 (5) Synpunkter på samrådsförslaget Regional

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

SAMMANDRAG AV SOU 2016:48 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN

SAMMANDRAG AV SOU 2016:48 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN SAMMANDRAG AV SOU 2016:48 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN Utredningen har haft fyra utgångspunkter för en ny indelning i län och landsting: Jämnstarka län och landsting befolkningens storlek är viktig eftersom

Läs mer

FÖRSLAG TILL och exempel på REGIONALA BILDER

FÖRSLAG TILL och exempel på REGIONALA BILDER FÖRSLAG TILL och exempel på REGIONALA BILDER Denna redovisning visar förslag till och exempel på sådana underlag som länsstyrelsen kan/bör kunna leverera i samband med kommunernas aktualitetsförklaringar.

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år A R B E T S L Ö S A PROGRAM: AKT.STÖD 1 ARBETSLÖSA KÖPING 884 5,7 195 794 5,1 392 1 678 10,8 587 689 4,4 402 2,6 1 091 7,0

Läs mer

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne STRUKTURBILD FÖR SKÅNE Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne Att använda kunskapsunderlag i politiska beslutsprocesser Hur vi enats om strategiska inriktningar? Hur vi förankrat resultat? Hur

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västmanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västmanlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Ärende nr 10 Bilaga VON 2015/102/2. Ensamkommande barn. 25 november 2015

Ärende nr 10 Bilaga VON 2015/102/2. Ensamkommande barn. 25 november 2015 Ärende nr 10 Bilaga VON 2015/102/2 Ensamkommande barn 25 november 2015 Kommun Anvisningar 2015 (t.o.m. okt.) - Västmanland Totalt anvisade Varav steg 1 Varav steg 2 Varav steg 3 Varav steg 4 Fördelningstal

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2016-07-28 Dnr 1602139 1 (5) Samhällsbyggnadsförvaltningen Erik Bredmar Järnvägsgatan 8 263

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Och hur kan det gröna förstärka lokala karaktärer? 1 2012-09-21 Sektorn för samhällsbyggnad, Karin Meyer, miljösamordnare GR seminarium

Läs mer

Västmanlands län Månad

Västmanlands län Månad Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 8 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214

Läs mer

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 MALMÖ Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering 2014-01-12 Vid ytterligare frågor hör av dig till: Maria Kronogård eller Elisabeth Pålsson

Läs mer

Kommunstyrelsen (2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282)

Kommunstyrelsen (2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282) Utdrag ur sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2012-11-12 1(2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282) Ärendebeskrivning

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Charlene Nilsson Samhällsplanerare 040-675 38 94 Charlene.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-11-16 Dnr 1604024 1 (5) Samhällsbyggnadsförvaltningen Åstorps kommun 265 80 Åstorp

Läs mer