INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4. Fakta om Övertorneå kommun. Fem år i sammandrag 5. Skattesats 5

Transkript

1 Övertorneå kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Fakta om Övertorneå kommun Fem år i sammandrag 5 Skattesats 5 Kommunens organisation 6 Organisationsöversikt 7 Kommunens pengar 8 Förvaltningsberättelse Vision, övergripande mål, verksamhetsmål 9 God ekonomisk hushållning 13 Omvärldsanalys 14 Allmän översikt 17 Ekonomisk översikt 21 Driftredovisning 29 Investeringsredovisning 31 Va verksamhet 34 Sammanställda redovisningen, koncernen 36 Personalredovisning 37 Hälsobokslut 40 Framåtblick 40 Verksamhetsberättelser nämnder och styrelser samt kommunala bolag och stiftelser Kommunfullmäktige 41 Revision 42 Överförmyndare 43 Kommunstyrelsen 45 Miljö- och byggnadsnämnden 55 Barn- och utbildningsnämnden 59 Kultur- och fritidsnämnden 68 Socialnämnden 72 Stiftelsen Matarengihem 78 Övertorneå Värmeverk AB 80 Ekonomiska sammanställningar Resultaträkning 82 Finansieringsanalys 83 Balansräkning 84 Noter 85 Redovisningsprinciper 104 Begreppsförklaringar 106 Revisionsberättelse 108

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Övertorneå Kommun står fortfarande starkt rustad efter ett positivt resultat på 11,7 miljoner. Det är framför allt finansnettot på 6,6 miljoner samt återbetalning från AFA försäkring på 6,4 miljoner som utgör överskottet. Ökade krav från omvärlden, från medarbetarna, medborgarna, brukarna och företagarna gör att kommunen måste leverera effektiv verksamhet och service. Vi har dock två nämnder som har överskridit sin budget och det kan inte accepteras. Nu krävs bättre uppföljning och kontroll på vår verksamhet och ekonomi. Under 2011 stagnerade befolkningsminskningen, men 2012 gjorde vi ett tapp på 38 personer. Det är framför allt födelsetalen som minskar oroväckande. Vi har en stor utmaning att göra kommunen attraktiv genom att erbjuda fortsättningsvis låg skatt, bra service och nya attraktiva arbeten. För vår kommuns överlevnad är det viktigt att vi försöker attrahera utbildad arbetskraft samt ta tillvara på den arbetskraft som finns i kommunen. Nya vägar till generationsskiftet är ett projekt som har syftat till det. Som ett led i att öka vår attraktivitet, satsar vi på infrastrukturen. Kommunstyrelsen har tagit beslut om att investera i bredband med 6 miljoner under tre år. Bredbandsinvesteringen kommer att generera ökat stöd från staten med cirka 25 miljoner. Matarengivägsprojektet fortgår och nu är Ruskolavägen, Väg 98 mot Finland samt Hemvägen klara. Andra händelser under året är att vi har genomfört gratis bad och återinfört varmbadet som bland annat ger reumatiker möjlighet till rehabilitering. Även babysimmet har kommit igång. Jobbet med översiktsplan pågår på ett bra sätt och vi kan ta ett beslut under Stiftelsen Matarengihem har fått klartecken att bygga Trygghets- och LSS-boende (Lagen om särskilt stödboende). Boendena byggs på Krookskavägen och på Zackarigården, med inflyttning våren Integrationsarbetet fungerar bra. Övertorneå samverkar med andra kommuner i östra Norrbotten och det medför att placeringen av anländande flyktingar blir jämnare. Vi ser också över möjligheten till samverkan med gränskommuner och finska grannar i andra frågor, exempelvis myndighetskontakter, IT, upphandlingar och kompetensutveckling. Skolans satsning på utveckling fortsätter att ge resultat. Våra elever i årskurs tre ligger i topp i Sverige när det gäller nationella proven i svenska och matematik. Övertorneå steg upp till 6:e plats som bästa skolkommun och vi hade en 7:e placering avseende bästa ungdomskommun. Intresset för högskolestudier har ökat markant. Återigen blev Övertorneå bästa UF-kommun och vi fick arrangera en mycket lyckad UF-mässa där invigningstalare var handelsminister Ewa Björling. Under 2012 tog Övertorneå en fin fjärdeplats i länet med 5,2 nystartade företag per 1000 invånare. Det är ett rejält kliv uppåt, med hela 86 placeringar från Under de två senaste åren har Övertorneå klättrat 109 placeringar och är på plats 111 bland Sveriges 290 kommuner. Kommunen har jobbat med projekt kring energi och skog. Här kan nämnas ABCD projektet som har resulterat i att lokala skogsägare har fått ersättning från LKAB för åtgärder i skogen som binder koldioxid. Detta har noterats nationellt i Sverige och den statliga myndigheten Vinnova har beviljat medel för att Övertorneå kommun ska kunna konkretisera ABCD projektet till en verksamhet som skapar nya jobb med skogen som utgångspunkt. Tillsammans med åtta andra kommuner har vi dessutom blivit delägare i Invest in Norrbotten AB under året. Syftet med bolaget är att hitta investerare till vår kommun och vårt län. Under 2012 har även ett affärskoncept framtagits för att möjliggöra privata investeringar i besöksnäringen i Övertorneå. Jag vill avslutningsvis tacka alla er kommunmedborgare och medarbetare för ert fantastiska engagemang för vårt gemensamma Övertorneå! Ett Övertorneå som vi tror och satsar på nu och i framtiden. 4

4 FAKTA ÖVERTORNEÅ KOMMUN Fem år i sammandrag Folkmängd Utdebitering per skattekrona 21:53 21:53 21:53 21:53 21:53 Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, Mkr 281,8 274,5 272,4 283,7 280,0 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag, Mkr 283,1 283,7 287,0 285,7 284,7 Finansnetto, Mkr - 2,9 3,3 5,5 3,4 7,0 Årets resultat, Mkr - 1,5 12,5 20,1 5,4 11,7 Investeringar, brutto, Mkr 44,3 13,4 15,5 19,4 18,3 Balansomslutning 466,0 464,8 484,5 498,1 502,2 Likvida medel, Mkr 126,5 138,9 162,7 174,5 176,4 Anläggningstillgångar, Mkr 321,1 308,4 305,4 301,1 299,7 Långfristig låneskuld, Mkr 94,8 73,3 68,8 66,0 52,5 Pensionsskuld/avsättning för pensioner, Mkr 11,4 12,4 13,4 16,7 16,6 Eget kapital, Mkr 304,6 317,1 337,1 342,5 354,3 Därav rörelsekapital, Mkr 89,7 94,3 117,0 125,9 123,9 Personalkostnader, totalt, Mkr 223,0 211,3 215,1 221,4 219,6 Antal årsarbetare, exkl. förtroendemän och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Varav timanställda: Skattesats Övertorneå kommun 21:53 21:53 21:53 21:53 21:53 Norrbottens läns landsting 9:42 10:40 10:40 10:40 10:40 Begravningsavgift 0:45 0:45 0:45 0:45 0:45 Medlemsavgift Svenska kyrkan 1:00 1:00 1:00 1:00 1:00 Totalt 32:40 33:38 33:38 33:38 33:38 Mandatfördelning Parti/mandatperiod Moderata samlingspartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Arbetarepartiet- socialdemokraterna Vänsterpartiet Övertorneå-alternativet Norrbottens sjukvårdsparti Övertorneå fria alternativ Totalt Fr.o.m. valet 2010 består kommunfullmäktige av 31 ledamöter Övertorneå kommun basfakta Befolkning, Areal, km Invånare/km 2 2,01 Antal män i procent 53,6 Antal kvinnor i procent 46,4 Antal 65 år och äldre i procent 28,0 Medelåldern 47,4 Skattekraft i kronor per invånare

5 KOMMUNENS ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är den högst beslutande instansen i Övertorneå kommun. I fullmäktige finns 31 ledamöter. Kommunfullmäktige väljs direkt av väljarna i allmänna val vart fjärde år. Fullmäktige leds av ett presidium som består av ordförande Arne Honkamaa (s), 1:a vice ordförande Gudrun Kron (s) ersattes av Inga Savilahti-Häggbo (s), 2:a vice ordförande Christina Snell-Lumio (v) ersattes av Johan Kummu (s). Mandat i kommunfullmäktige 1 november oktober 2014 Socialdemokratiska arbetarpartiet (s) 16 Centerpartiet (c) 6 Vänsterpartiet (v) 4 Norrbottens sjukvårdsparti (ns) 2 Moderata samlingspartiet (m) 1 Kristdemokraterna (kd) 1 Övertorneå fria alternativ (öfa) 1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunala nämnder Kommunens nämndsorganisation är fastställd av kommunfullmäktige. För alla nämnder finns ett reglemente som anger vilket ansvarsområde varje nämnd har. Nämnderna ska följa de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt och det ska ske inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige angivit. Nämnderna är ansvariga gentemot fullmäktige och ska regelbundet rapportera om sin verksamhet till fullmäktige. Koncernen Övertorneå kommun Förutom kommunen omfattar koncernen följande bolag: Stiftelsen Matarengihem Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag med verksamhet i Övertorneå kommun. Stiftelsen som är helägt av Övertorneå kommun har till ändamål att inom Övertorneå kommun förvärva, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, affärslokaler och kollektiva anordningar. Stiftelsen har totalt 506 lägenheter i Övertorneå, Hedenäset, Svanstein, Juoksengi och Pello. Övertorneå Värmeverk AB Bolaget bildades 1984 till följd av ett samarbete mellan Vattenfall AB och Övertorneå kommun. Bolaget ägs till lika delar av Övertorneå kommun och Vattenfall AB. Bolagets uppgift är att skapa en biobränslemarknad i regionen och att utveckla biobränsleproducerad fjärrvärme. 6

6 ORGANISATIONSÖVERSIKT Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Arbetsutskott Personalutskott Valnämnd Revision Överförmyndare Stiftelsen Matarengihem Övertorneå Värmeverk AB Folkhälso- och brottsförebyggande rådet Krisledningsnämnd Kommunledningsförvaltning Stab Ekonomienhet IT-enhet Teknisk enhet Arbetsmarknads- och integrationsenhet Räddningstjänst Tillväxtenhet Kultur - och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Socialnämnd KHR - Kommunala handikappråd KPR - Kommunala pensionärsråd Kultur- och fritidsförvaltning* Barn- och utbildnings förvaltning Miljö- och byggnads förvaltning Socialförvaltning 7

7 Härifrån kommer pengarna 15% 6% 31% 3% 1% 2% 42% Kommunalskatt Gen. stats- och utj.bidrag Bidrag Taxor och avgifter Hyror Försäljning Finansiella intäkter Så här används pengarna 8% 6% 13% 5% 4% 1% 3% 60% Personal Entreprenad och köp av vht Tjänster Bidrag Material Bränsle, engergi, vatten Finansiella kostnader Amortering Till dessa ändamål används pengarna 8% 7% 5% 5% Vård och omsorg 40% Utbildning Förskola/barnomsorg 8% 27% Affärsverksamhet, särsk riktade insatser,politik Infrastruktur Kultur- och fritid Investeringar 8

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VISION, ÖVERGRIPANDE MÅL, VERKSAMHETSMÅL Kommunfullmäktige har , 123, fastställt följande vision och övergripande mål samt verksamhetsmål år 2012 för Övertorneå kommun, med inriktning på god ekonomisk hushållning. VISION År 2025 skall Övertorneå vara Barentsregionens attraktivaste kommun att verka och utvecklas i, och är en kommun där invånarna känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen.visionen förmedlar en inspirerande bild av de möjligheter som finns i kommunen och som är värda att arbeta för och känna stolthet över. Visionen inspirerar alla till att bidra till en Värld som vi vill vara med och skapa. Ett viktigt led i denna process är att arbeta med goda ledare som genom sitt agerande skapar uppslutning kring visionen och omsätter den i praktisk handling. Kommunens chefer och medarbetare skall vara förberedda på de förändringar och utmaningar som finns för den kommunala servicen och kunna ta gemensamt ansvar för att utveckla kommunen. En medveten strävan är att utveckla målarbetet och att ta fram policys och strategier. Omvärldsanalysen är ett av dessa medel som pekar på drivkrafter och trender som måste mätas samt s.k. bubblare som skall bevakas. Omvärldsanalysen pekar också på vilka utmaningar och möjligheter som Övertorneå kommun har till grund för arbetet med att nå den utstakade visionen. Planeringsförutsättningarna beskriver vad som gäller för Övertorneå kommuns planering för åren Dessa innehåller mål, riktlinjer och villkor för utveckling i angiven riktning. Planeringsförutsättningarna innehåller också framtidsbedömningar i olika former, exempelvis befolkningsprognoser. De politiskt antagna planeringsförutsättningarna utgör en gemensam plattform för all kommunal planering för åren ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunens nedåtgående befolkningsutveckling skall brytas. Vid årets början uppgick Övertorneå kommuns invånare till personer. Till hade befolkningstalet minskat med 38 personer till Minskningen föranleddes av en kraftig obalans mellan antalet födda och avlidna. Resultat 2012: Målet ej uppnått. Kommunen skall vara en attraktiv bostadsort, med god service av hög kvalitet. Målet är inte direkt mätbart, men i tabellerna redogör vi för några indikatorer för att belysa hur vi ligger till. Övertorneå har Norrlands lägsta kommunalskatt och låga kommunala avgifter som gör det billigt att bo i kommunen, som samtidigt bjuder på hög livskvalitet. Kommunens kvalitet undersöks årligen genom ett jämförelsenätverk som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2012 ingick drygt 200 kommuner i nätverket. Här nedan redovisas några av resultaten för Övertorneå. Resultatet jämförs med minsta värdet, maxvärdet samt medelvärdet för samtliga deltagande kommuner. Andel av medborgarna som får svar på sin e-postfråga inom två arbetsdagar: Mått 1: Epost % Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare: Mått 2: Tfn % Andel som uppfattar att de har fått ett gott bemötande via telefon: Mått 3: Bemötande % Väntetid i snitt till förskola: 0 Mått 7: Väntetid förskola, dagar Väntetid i snitt till särskilt boende: 87 Mått 8: Väntetid särskilt boende

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kostnad per betygspoäng, grundskola: Antal olika vårdare som besöker en hemtjänsttagare under 14 dagar: 5 Mått 21: Kr/betygspoäng grundskola 418 Mått 11: Personalkontinuitet Kostnad per brukare, äldreboende: Antal barn per personal i kommunens förskolor: Mått 25: Kostnad kr/brukare äldreboende Mått 12: Antal barn/personal - planerad resurs 5, ,0 5, ,0 Andel nöjda med sitt äldreboende: Hur god kommunens webbinformation är: Mått 26: Nöjda med sitt äldreboende % 61 Mått 14: Webbinformation, % av max Kostnad per hemtjänsttagare: Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling: Mått 28: Kostnad kr/hemtjänsttagare Mått 15: Delaktighetsindex, % av max Mått 29: Nöjda hemtjänsttagare % 0 Mått 18b: Nationella prov åk 3 % Mått 18b: Nationella prov åk 3 % Undersökningen går att hitta i dess helhet på SKL:s hemsida, Kommunernas Kvalitet i Korthet Andel elever som är behöriga till gymnasiet: Andel nöjda hemtjänsttagare: Andel godkända elever i åk 3 i svenska och matematik (inkl. fristående skolor):

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunen skall vara föregångare inom ekologi, miljö och energi I ett antal år har Övertorneå arbetat med att skapa en EU-modell för global handel med utsläppsrätter från skogen. När skogen växer binder den stora mängder koldioxid. Ju högre tillväxt desto högre kolbindning. Idén föddes i ett rådslag mellan skogsnäringen och kommunen. LKAB, Sveaskog, Sveriges Lantbruksuniversitet med flera driver forskningsprojektet ABCD (Arctic Boreal Climate Development). Ökad tillväxt och ökad kolbindning omvandlas till utsläppskrediter som köps och säljs mellan intressenterna. EU följer Övertorneå försöket med stort intresse. Vinnova har anslagit ekonomiska medel till en förstudie som syftar till att utarbeta en ansökan om ekonomiska medel till ett fördjupat projekt med större omfattning. Sedan 2001 pågår ett projekt i kommunen med kraftigt subventionerade lokala bussresor. För 2012 har gällt att ungdomar upp till 19 år har kunnat köpa s.k. kommunkort för 800 kronor och övriga resenärer har betalat kronor per kort. Intresset för de subventionerade lokala bussresorna är fortsatt stort, även efter 2007 då avgifter för resandet infördes. Resultat 2012: Mått/indikatorer inte angivna. Kommunen har god ekonomisk hushållning genom att kommunens resurser används på ett kostnadseffektivt sätt Kommunen beräknas nå samtliga av de sex finansiella mål som kommunfullmäktige har fastställt. Årets resultat 2012 blir + 11,8 mkr, som är 10,1 mkr bättre än budgeterat. Kommunens framtida pensionsåtagande är fullt finansierat. Dessa och en rad andra positiva faktorer gör att kommunen har en stabil grund till fortsatt stark ekonomi. Kommunen har ett utbud av service som möter medborgarnas behov och som i allt väsentligt svarar upp mot politiskt fastställda mål. Ett reglemente för intern kontroll finns implementerat i verksamheterna. Resultat 2012: Målet uppnås. Kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare med goda utvecklingsmöjligheter En god arbetsmiljö är en viktig komponent för att våra medarbetare ska trivas på sitt jobb och för att kommunen ska anses vara en attraktiv arbetsgivare. En förutsättning för en god arbetsmiljö är att det finns tydlighet och struktur i arbetet. Därför har vi arbetat mycket under året med att ta fram och uppdatera de rutiner, policys och riktlinjer som finns, eller som bör finnas inom personalområdet. Allt finns nu samlat i en helt ny personalhandbok för våra anställda. Utöver kommunens personalpolitiska regler, så finns det många lagar och avtal att förhålla sig till för våra personalansvariga chefer. Därför har vi investerat i ett par elektroniska verktyg som ska fungera som ett stöd till cheferna inom områdena arbetsrätt, arbetsmiljö samt chefs- och ledarskap. En annan förutsättning för att vi ska kunna skapa den goda arbetsmiljön i kommunen, är att våra chefer och skyddsombud är kunniga vad gäller faktorer som skapar god arbetsmiljö och hur vi kan motverka en dålig arbetsmiljö. Vi har därför genomfört en omfattande grundutbildning i ämnet under slutet av 2012, med fortsättning under första delen av Under året har vi även fokuserat på att förbättra våra lönesamtal och medarbetarsamtal. Alla medarbetare ska erbjudas medarbetar- och lönesamtal varje år. Ett givande samtal är ett samtal som har ett tydligt mål och syfte med fokus på medarbetarens uppdrag, roll och utveckling i organisationen. Dessa samtal kan fungera som ett kraftfullt verktyg för att vår organisation ska nå dess målsättningar och bidra till en hög känsla av sammanhang i arbetet. Under slutet av 2011 genomfördes en omfattande psykosocial skyddsrond i enkätform till alla medarbetare. Totalt 213 stycken (cirka 47 %) besvarade enkäten. Under 2012 analyserades resultatet och följande slutsatser gjordes: Nästan alla våra medarbetare känner en hög grad av skicklighet i sitt arbete. De flesta upplever inte att arbetsmängden är ojämnt fördelad. De flesta behöver inte arbeta övertid i stor utsträckning. Arbetstempot är lagom för de flesta (undantag finns där några få istället upplever höga kvantitativa arbetskrav). Några frågor i enkäten handlade om mobbning och trakasserier. Resultatet visade att jämfört med referensgruppen, så förekommer inte mobbning och trakasserier i större utsträckning på vår arbetsplats än på andra arbetsplatser. Däremot visade resultatet att det har förekommit i någon form, antingen bevittnat eller upplevt. Med anledning av det genomfördes en temadag för alla anställda där vi reflekterade över och diskuterade moraliska dilemman. Resultat 2012: Mått/indikatorer inte angivna. 11

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSMÅL Den totala sjukfrånvaron skall ligga på högst fem procent av den arbetade tiden Under 2012 har kommunens verksamheter haft en sjukfrånvaro på 5,37 %. Målet är därmed inte uppnått, men sjukfrånvaron har minskat något jämfört med år 2011 då sjukfrånvaron var 5,87 %. I åldersgruppen 50 år och äldre är sjukfrånvaron 6,48 % jämfört med 6,76 % under Fördelat mellan könen har kvinnor en sjukfrånvaro på 5,96 % jämfört med männens 3,65 %. Minst 20 nya arbetstillfällen skall skapas varje år Under 2012 har 21 nya företag startats i kommunen. Året innan var det 31 stycken. Under året fick kommunen 36,4 fler förvärvsarbetare per invånare jämfört med rikets 13,7 förvärvsarbetare/1 000 invånare. Målet att skapa minst 20 nya arbetstillfällen är därmed uppnått. Prioriteringen av resurser sker till verksamhet som ger nya förvärvsarbeten i både privat och offentlig sektor på kort och lång sikt. Ett konkret exempel på ett projekt som drivits under året är hur vi ökar användningen av bioenergi i våra verksamheter i första hand genom att värma våra fastigheter och anläggningar med skogsenergi. Ett annat viktigt fokusområde är att attrahera nya invånare och externa investerare till bland annat ovanstående sektor men även till besöksnäringen. Energiåtgärder i kommunala anläggningar skall medföra att energianvändningen minskar med 3 procent Jämfört med 2011 ökade energianvändningen i det kommunala fastighetsbeståndet från MWh till MWh år Hänsyn har tagits till förändrat fastighetsbestånd och att 2012 var ett kallare år än Gällande verksamhetsmål 2012 är måluppfyllelse som följer: 1. Energianvändningen i kommunens fastigheter skall minska med 10 % mellan 2009 och Målsättningen uppnås ej under Mellan 2009 och 2012 ökade energianvändningen med 4 %, efter att hänsyn tagits till minskat fastighetsbestånd % av kommunens fastigheter med direktverkande el år 2009 skall konverteras till annan värmekälla. Det pågår ett arbete med att bedöma vilka uppvärmningskällor som är lämpliga i fastigheter där direktverkande el används idag % av ventilationsanläggningarna i kommunen skall kunna fjärrstyras från ett centralt styr- och regleringssystem. Målet uppnått Vid nya investeringar skall en LCC (Life cycle cost) kalkyl upprättas för att även de framtida kostnaderna för energin skall finnas med i beslutsunderlagen. Målet uppnått under De kommunala anläggningarna skall underhållas för att säkerställa att de även fortsättningsvis håller bra standard. Målet uppnått under 2012, i kommunens gällande drift- och underhållsavtal med Dalkia regleras dessa åtgärder. Resultat 2012: Målet inte uppnått. Följande åtgärder pågår kontinuerligt i kommunens verksamheter i syfte att minska energianvändningen: Optimering av drifttider för ventilationssystem. Översyn och justering av inomhustemperaturer i fastigheter och lokaler. Utbyte av befintliga lysrör och lampor till lågenergiutförande. Utbyte av remdrivna fläktar till direktdrivna med varvtalsstyrning av fläkthastighet. Nya styrventiler och nya el effektiva cirkulationspumpar installeras i samband med renoveringar av värme- och ventilationstekniska anläggningar och ger lägre driftskostnader på sikt. 12

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Sedan 1992 kräver kommunallagen att kommuner och landsting ska ha god ekonomisk hushållning. Det betyder att det ekonomiska resultatet för kommuner och landsting bör vara positivt över en längre tid. År 2000 kompletterades dessa tidigare regler i kommunallagen om god ekonomisk hushållning med krav på en balanserad budget samt att intäkterna skall överstiga kostnaderna, ett positivt årsresultat. En exakt definition av vad god ekonomisk hushållning är finns inte. Det anses dock inte vara god ekonomisk hushållning att finansiera löpande driftkostnader med sparade medel eller lån. Många kommuner och landsting har som mål att resultatet skall vara 2 procent av summan av skatteintäkterna och statsbidragen. Men det varierar mellan olika kommuner och landsting, vilket också är tanken. Enligt kommunallagen skall kommuner och landsting ange finansiella mål för ekonomin och riktlinjer för verksamheten. Finansiella mål tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Målen anger de finansiella förutsättningar eller ramar för den verksamhet kommunen bedriver. Den allmänna utgångspunkten för det finansiella perspektivet är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som de konsumerar. Mål för verksamheten tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Målen bör vara tydliga och mätbara. Årsredovisningen för 2012 visar ett plus på 11,7 miljoner kronor. Det innebär att kommunen sedan balanskravets införande år 2000, uppfyller kommunallagens krav på ekonomisk balans. En starkt bidragande orsak till kommunens goda resultat är finansnettot som under ett flertal år budgeterades till noll kronor. Fr.o.m har däremot finansnettot budgeterats med ett budgetöverskott om 1,0 mkr. Finansnettot har mellan åren gett ett nettoöverskott på 32,1 mkr. Av kommunfullmäktiges fastställda finansiella mål, övergripande mål samt verksamhetsmål klarar kommunen samtliga sex finansiella mål. Av de fem övergripande målen, är tre mått/indikatorer inte angivna. Endast ett av verksamhetsmålen uppnåddes Av ovanstående fastställda finansiella och verksamhetsmål, kan man säga att kommunen för 2012 lever upp till en god ekonomisk hushållning när det gäller de finansiella målen medan det är tveksamt när det gäller övergripande och verksamhetsmål. Enligt tabellen nedan kan utvecklingen för vissa nyckeltal från år 2000 till 2012 avläsas, och där framgår det hur kommunens finansiella ställning har stärkts under perioden. Mkr Förändr Eget kapital 277,6 354,3 + 76,7 Rörelsekapital 57,5 123,9 + 66,4 Likvidas medel 95,9 176,4 + 80,5 Anläggningstillgångar 264,0 299,7 + 35,7 Verksamhetens nettokostn 232,3 280,0 + 47,7 Skatteint, generella statsbidr 231,6 284,7 + 53,1 Långfristig låneskuld 40,5 52,5 + 12,0 Av långfristig låneskuld är 27,5 mkr vidare lån till Övertorneå Värmeverk AB En kommun/landsting kan anses ha en stark finansiell ställning enligt SKL om en finansiell analys visar att det finns ett eget kapital med realiserbara tillgångar av en omfattning som överstiger rimliga krav på finansiell handlingsberedskap. Ett mått för att inte minskning av eget kapital ska anses bryta mot kravet på god ekonomisk hushållning är, att det ska finnas kapital som täcker hela pensionsåtagandet, dvs. även den pensionsskuld som redovisas som en ansvarsförbindelse. Därutöver ska det finnas en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar. Övertorneå kommuns eget kapital uppgick vid årsskiftet till 354,3 mkr och där rörelsekapitalet utgjorde 123,9 mkr. Likvida medel uppgick 176,4 mkr. Kommunens totala pensionsåtagande inklusive löneskatt per (inkluderande pensionsskulden som redovisas som en ansvarsförbindelse) uppgår till 190,6 mkr. Av ovanstående framgår att kommunens finansiella ställning per kan anses vara mycket god. Enligt Svensk Kommun Rating får Övertorneå kommun betyget B i deras analys/betygsättning av kommuner, en förbättring sedan föregående mätning. Betyget blir inte bättre, då befolkningen minskar på grund av svikt i det lokala näringslivet. Övriga betygsmatriser, kommunens skuld, finansiell hälsa och finansiella möjligheter har inte blivit sämre sedan den förra analysen, snarare tvärt om och visar ett starkt A. 13

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter kan påverka eller kan komma att påverka Övertorneå kommun. I ekonomirapporten Om kommunernas och landstingens ekonomi oktober 2012 görs en bedömning av det ekonomiska läget både inom och utom landets gränser. Omvärldsanalysen baseras på denna rapport samt även på samhällsekonomiska nyheter från sektionen för ekonomianalys hos SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Samhällsekonomi och kommunerna Den svaga utvecklingen under 2012 i omvärlden har gjort att tillväxten även i Sverige har bromsat in. Främst har den svaga utvecklingen i huvudsak varit ett europeiskt fenomen. Oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har däremot lättat något, tack vare åtgärder främst från den Europeiska centralbanken och EU. Bedömare tror att skuldkrisen kommer att lösa sig under ordnade former, men det kommer att ta tid. Den mycket svaga tillväxten i Europa har inneburit att också tillväxtländernas ekonomi vuxit något långsammare Amerikanska ekonomin lokomotivet i världsekonomin har utvecklats förhållandevis väl och det finansiella stupet undanröjdes i sista stund. För att amerikanska tillväxten skall fortsätta öka krävs en expansiv penningpolitik och finanspolitik. De fortsatta negativa signalerna från omvärlden gjorde att bedömningarna för svensk ekonomi skruvades ner i slutet av 2012 för att tidigare ha pekat på en ekonomi som kommer att växa, men långsamt. Prognoser som har gjorts visar en ökning för BNP på 1,2 procent för Denna svaga tillväxt har inneburit att arbetsmarknaden försvagats med ökad arbetslöshet och vikande sysselsättning. Skuldkrisen ute i omvärlden har även hämmat den inhemska efterfrågan och pressat ner löner och priser. För att motverka de svaga internationella tillväxtutsikterna och stigande arbetslöshet här på hemmaplan har Riksbanken sänkt styrräntan från 1,75 procent i december 2011 till 1,0 procent i december Trots en svagare utveckling av sysselsättningen och lönerna växte skatteunderlaget Det beror på att den automatiska balanseringen i pensionssystemet bidragit till ökade pensioner. Kommunerna väntas redovisa ett rekordresultat på sammanlagt 15 miljarder kronor i år. Återbetalda premier från AFA försäkring påverkar resultatet positivt med 8 miljarder. Engångsintäkterna innebär att endast ett fåtal kommuner väntas ha underskott i år. De kommuner som har bekymmer att få ekonomin att gå ihop har en relativt svag soliditet.för att kunna utjämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta effekterna av konjunkturvariationer har en ny lag tillkommit från och med 1 januari Lagen innebär möjlighet att inom ramen för sin balanskravsutredning och det egna kapitalet kunna bygga upp en resultatutjämningsreserv. Lagen innebär att kommuner retroaktivt kan reservera medel till resultatutjämningsfonden från åren 2010, 2011 och Det innebär att många kommuner redan 2013 kommer att ha en ekonomisk reserv. En fortsatt hög nivå på investeringar, ökade behov inom såväl förskola, grundskola som äldreomsorg, innebär att skattehöjningar kan komma att krävas i kommunerna. Regionen Tornedalen är inne i ett expansivt skede just nu trots att det är lågkonjunktur i stora delar av Europa. Den stora motorn för Tornedalen är den påbörjade gruvverksamheten i Kaunisvaara i Pajala kommun. Man räknar med att under de närmaste åren kommer gruvindustrin i norra Norrbotten att behöva anställa cirka 5000 personer. Däremot blev inte handelsexpansionen i Haparanda-Torneå den sysselsättningsskapande motor för Övertorneå kommun som man hade hoppats på. Försörjningen för att klara behoven av mer yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning är Övertorneå och Tornedalen väl rustade för tack vare Utbildning Nord, där cirka 500 personer från Sverige, Norge och Finland får sin utbildning. Genom samverkan österut förstoras regionen och nya marknader öppnas. Kommunikationsmöjligheter med flyg, tåg och buss samt IT i Finland ökar också vår marknad och tillgänglighet. Dessutom får vi ett större utbud av varor och tjänster om vi tänker över nationsgränsen. Bortom Finland finns en ännu större marknad och kundkrets som är på uppgång. Köpkraften i Ryssland ökar och likaså den ryska turismen i vår region. Nyckeltal för den Svenska ekonomin Procentuell förändring BNP 6,3 3,7 1,2 1,2 2,7 Sysselsättning, timmar 2,5 2,3 0,4-0,2 0,6 Öppet arbetslösa, nivå 8,4 7,5 7,7 8,3 8,0 Timlön,konjunkturlönestatistik 2,6 2,5 3,1 2,8 2,8 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 0,9 0,4 1,5 Realt, skatteunderlag 0,7 2,4 1,8 1,2 0,9 14

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Lokala händelser Övertorneå Folkets Hus förening har beviljats uppdragsersättning med kronor. Kommunstyrelsen har antagit underhållsplan på vaverksamheten och särredovisning av va- verksamheten gällande löpande drift, akut och planerat underhåll. Ramavtal har tecknats med Design A Yrkeskläder för avrop av arbetskläder samt inomhus- och utomhusskor. Kommunstyrelsen har beslutat att löneavdrag skall ske vid utryckning för räddningstjänstens personal och ambulanspersonal. Följande företag har erhållit tilldelningsbeslut att leverera livsmedel till Övertorneå kommun fr.o.m t.o.m , Norrmejeri Ekonomiska förening, Martin & Servera AB samt Menigo Foodservice AB. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen skall upphandla tjänsten som extern kapitalförvaltare, med ett avtal som skall gälla under tre år (3 år) med möjlighet för kommunen att förlänga avtalet med ett år (1 år). Kommunfullmäktige fastställde nya måltidspriser inom Övertorneå kommunen, att gälla fr.o.m , samt att kostservicen skall utredas. Övertorneå skolor har i olika mätningar visat bra resultat och goda exempel Eleverna i årskurs 3 hade de bästa resultaten i landet på de nationella proven under vårterminen Detta visar undersökningen kommunernas kvalitet i korthet som genomförs av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) årligen. I SKL:s rapport Öppna jämförelser-grundskolan 2012 där resultat och resursindikatorer på kommunnivå jämförs, hamnar Övertorneå kommun på plats 35 av landets 290 kommuner. Resultatet är det samman vägda resultatet för bl.a. måluppfyllelse och betyg. Enligt en undersökning av SCB (initierats av Lärarnas Riksförbund) ökar skillnaderna kraftigt mellan elever som klarat sig sämst respektive bäst. Övertorneå, Pajala och Sotenäs lyfts fram som tre goda exempel där man lyckats kompensera skillnaderna i förutsätt ningar bland elever trots lägre utbildningsbakgrund hos föräldrar. Högskoleverket har i en undersökning tittat på andelen ungdomar, som går vidare till högskolan. Övertor neå hamnar på andra plats i länet med 44 procent, strax ovanför riksgenomsnittet. I Lärarförbundets ranking Sveriges bästa skolkom - mun blev Övertorneå sjätte bästa skolkommun i landet. Övertorneå blev bäst igen som länets bästa UF-kommun, där UF står för Ung Företagsamhet Kommunfullmäktige har beslutat att kommunen skall ingå delägarskap i BD Pop AB. Ersättning till dagligvarubutiker i kommunen med varuhemsändning höjs med 60 kronor per order till 180 kronor enligt beslut i fullmäktige. Rutiner för klagomålshantering har införts inom kommunens verksamheter. Regional UF-mässa arrangerades i Övertorneå 28 och 29 mars. Fler än 300 företagsamma ungdomar fanns på plats under mässans två dagar. Handelsminister Ewa Björling höll tal under invigningen. Lönepolicy för Övertorneå kommun har antagits. Gemensamma avgifter och kravsteg för folkbiblioteken i Norrbotten antogs av fullmäktige att gälla fr.o.m Badavgifterna i kommunens simhallar togs bort enligt beslut i fullmäktige. Övertorneå kommun ingick delägarskap i Invest Norrbotten AB enligt beslut i fullmäktige och tecknar 1,4 % av aktierna i bolaget för en köpeskilling om kronor. Fullmäktige har beslutat att ge möjlighet att bedriva varuhemsändning från varubuss till varuhemsändningsberättigade hushåll i den södra, sydvästra och västra delen av kommunen. Hydropress Hyber AB tilldelades uppdraget att leverera ny slamavvattningsutrustning m.m. till avloppsreningsverket i Övertorneå för anbudssumman kr exklusive moms. Kommunen har gått med i miljöaccepterad småskalig vattenkraft pilotprojekt Taipale med en insats om 1 miljon kronor under 3 år i form av arbetstid. Högskoleförbundet Östra Norrbottens verksamhet upphör och förbundet skall likvideras, till likvidatorer utses nuvarande ledamöter i direktionen för Högskoleförbundet Östra Norrbotten. Samtidigt ingår kommunen som medlem i ett nytt Högskoleförbund Östra Norrbotten under åren Medfinansiering med kronor har beviljats EU projektet pilot Pentäsjoki. Enligt svensk biblioteksförenings rapport Folkbiblioteken i Norrbottens län lånar Övertorneås invånare i genomsnitt 13 böcker eller andra medier per invånare och år. Det är nästan dubbelt så många lån som för riket i genomsnitt, vilket placerar Övertorneå på en första plats i länet. 15

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arvsfonden satsar på ung i Tornedalen. Övriga finansiärer är Landstinget, Länsstyrelsen, Haparanda, Pajala och Övertorneå kommuner. Kommunalisering av hälso- och sjukvård i hemmen antogs av fullmäktige med nedanstående punkter, samt förslag till mellankommunal omfördelning. Ansvaret för hemsjukvård inklusive hembesök för patienter från 18 år överförs från Norrbottens läns landsting till Övertorneå kommun Tröskelprincipen tillämpas och omfattar hemsjukvård, hembesök samt rehabilitering och habilitering. I kommunaliseringen ingår även hjälpmedel, palliativ vård, sjukvårdsartiklar och bostadsanpassning. Den hemsjukvård och de hembesök som kommuna liseras avser hälso- och sjukvård till och med sjuk sköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastiknivå. Uppgörelsen omfattar även ett kommunalt ansvar för medicinsk fotvård i särskilt boende och inom hemsjukvården samt en ekonomisk reglering av den hälso- och sjukvård som landstinget köper av kommunen. Omfattningen av den verksamhet som skatteväxlas grundar sig på statistik och schablonberäkningar som berör 116 årsarbetare. Totalt 123,4 mkr motsva rande 22 skatteören. Övertorneå basketflickor födda 1997 vann Skövde basket cup. Efter tre överlägsna segrar i gruppspelet blev semifinalen någorlunda jämn medan finalen vanns med förkrossande Inom Övertorneå finns i dag basketkunnande och tradition. Man har under de senaste åren producerat spelare som funnit nya klubbadresser i elitserieklubbar. Främst handlar det om flickor. Kanske kommer några flickor födda 1997 också i framtiden att finnas hos någon elitserieklubb. Jesper Ylivainio utsågs tidigare till en av årets idrottsstipendiater i Övertorneå kommun. Ytterligare en framgång kom när han togs ut i U16-landslaget för spel i december hockeylandskamperna mot Finland samt Nordic cup i Danmark. Som ny rektor i Svanstein har Inga-Lill Gunilasson Sevä utsetts. Kommunfullmäktige har beslutat tillstyrka ansökan från Norrbottens läns landsting att bilda regionkommun. KFUM:s ungdomskommunranking belyser hur Sveriges alla kommuner satsar på barn och unga. Övertorneå kommun rankades som nummer elva i fjol, i år tar vi klivet upp till sjunde plats. Under Sparbanksdagen delade Sparbanken Nord priser till Hans Nilsson-Tervahauta som årets ungdomsledare, årets supporter blev Peter Outinen och priset för årets engagemang gick till Hjördis Lakso. Följande stipendiater utsågs av kultur- och fritidsnämnden 2012: Monica Simu (kulturstipendium vuxna), Anton Muskos (kulturstipendium ungdom), Ronny Harnesk (ungdomsledarstipendium), Alfons Malmström och Jesper Ylivainio (idrottsstipendium). Mattias Aili, Maili Skog AB blev årets företagare Övertorneå första rondell har berikats med en obelisk (en ljuskägla/upp- och nedvänd istapp med kommunens räv inuti). Investeringar Följande nya investeringar har beslutats av kommunstyrelsen enligt riktlinjer för investeringar fastställda av kommunfullmäktige Ny ismaskin tkr Ett bibliotek tkr Byte av paddock botten 50 tkr Utredning bowlinghall 50 tkr Hårdgörning av markyta och reparation av skateramp 250 tkr Slamavvattning Övertorneå tkr Ny pumpstation Särkijärvi 510 tkr Byte va ledning Svanstein 900 tkr Gatubelysning Pello 450 tkr Fjärrvärme Frippes 450 tkr Panna Svansteins skola 330 tkr Bekvämlighetsinrättning Övertorneå centralskola 858 tkr Hemvägen tkr Inventarier skolan 500 tkr IKT satsning BUN tkr Anpassning hiss mellanstadieskolan 943 tkr Kombiugn till centralköket i Övertorneå 150 tkr Inventarier socialförvaltningen 357 tkr Målning gymnasieskolan/biblioteket 100 tkr Torneusgården målning/snickeriarbeten 240 tkr Nyanläggning Luppioberget tkr Parkeringsficka Övertorneå centralskola 150 tkr Tilläggsanslag för investeringsprojekt 2012 har godkänts om totalt tkr för nedanstående projekt. Nyanläggning Luppioberget tkr Pello va område III 260 tkr Pullinki/Rantajärvi va tkr Särkivaaragården anpassning verksamhet 500 tkr Robusta nät 248 tkr Konventering isladan 159 tkr IKT satsning 105 tkr IUP system 158 tkr 16

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALLMÄN ÖVERSIKT För Övertorneås del växer en bild fram av en kommun med förhållandevis låg produktion per capita, minskande sysselsättning, låg skattekraft, litet skatteunderlag, låg utbildningsnivå samt ofördelaktig näringslivsstruktur. Norrbotten har i många avseenden haft en ogynnsam utveckling i förhållande till riket och Övertorneå kommun har haft en negativ utveckling i förhållande till Norrbotten. Det som varit problem för Norrbotten har i än större grad varit problem för Övertorneå. Till detta kommer en äldre befolkning än länet och riket i sin helhet och en högre försörjningskvot. Prognoser över de närmaste åren pekar på att Övertorneås åldersstruktur och försörjningsbörda kommer att försämras ytterligare både i absoluta termer och i förhållande till länet och riket i stort. Kommunal utdebitering Övertorneå kommuns kommunalskatt och landstingsskatten, i förhållande till länsgenomsnittet och riksgenomsnittet, framgår av nedanstående tabeller. Övertorneå kommun 21:53 Kommunskatt, länsgenomsnitt 22:29 Kommunskatt, riksgenomsnitt 20:59 Landstingsskatten, Norrbotten 10:40 Landstingsskatten, genomsnitt i riket 11:01 Skatteunderlaget 2012 visar hur mycket Övertorneåborna sammanlagt tjänar. I Övertorneå är det genomsnittliga skatteunderlaget per invånare kronor, en ökning med kronor, 1,9 procent jämfört med föregående år. Det är 83 procent av riksmedelvärdet som uppgår till och där ökning för riket uppgår till kronor, 1,3 procent från föregående år. För länet är medelvärdet kr/inv. en ökning från föregående år med kronor, 2,4 procent. De högsta skattekrafterna per invånare finns i kommunerna runt Stockholm med Danderyd ( kr/inv.), Lidingö ( kr/ inv.) och Täby ( kr/inv.) i topp. Den lägsta skattekraften per invånare i Sverige har Årjäng med kr/inv. Den lägsta skattekraften i Norrbotten har Haparanda med kr/inv. följt av Övertorneå kr/inv och Pajala med kr/inv. I topp i länet finns Kiruna ( kr/inv.), Gällivare ( kr/inv.) samt Luleå ( kr/inv.). Befolkningsstrukturen och kommunens utveckling En viktig fråga för alla kommuners utveckling är befolkning och sysselsättning. Kommuner av Övertorneås karaktär med en lång period av befolkningsminskning har generellt en ofördelaktig struktur på befolkning och sysselsättning. Befolkningsutveckling Invånarantalet var vid årsskiftet personer. Det är en minskning sedan förra årsskiftet med 38 personer. De sista tio åren har befolkningen minskat med 619 personer, vilket motsvarar 11,5 procent. Av tabellen nedan framgår antalet födda, döda, in- och utflyttade åren Av folkmängden utgör 46,4 procent kvinnor och 53,6 procent män, varav 24,8 procent är utrikes födda. År Födda Döda Netto Inflyttade Utflyttade Netto Åldersstruktur Åldersstrukturen i en kommun är viktig ur kostnadssynpunkt. Målgruppen för den kommunala verksamheten är främst barn, ungdom och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar de kommunala kostnaderna i betydligt högre grad än i övriga ålderskategorier. Den kommunala kostnaden för personer i åldersgruppen 0 till färdigutbildad ligger i storleksordning kr per person och år. En färdigutbildad kostar cirka kronor per år, samtidigt som personen genererar skatteintäkter till kommunen. Vid pensionsålder uppgår kostnaden för en person till cirka kronor per år för att successivt öka till kronor/år när individen kommer till en ålder av 80+. Nedan framgår Övertorneå kommuns folkmängd och åldersstruktur mellan åren 2003 och Ålder Totalt

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sysselsättning Fler sysselsatta under 2012 Under 2012 var i genomsnitt sysselsatta i hela riket, vilket är en ökning med personer jämfört med Antalet arbetslösa ökade med till personer. Arbetslösheten var därmed 8 procent av arbetskraften vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med Årsmedeltalet för de öppet arbetslösa uppgick i Övertorneå till 125 personer år 2012, eller 4,5 %. Motsvarande tal året innan var 124 personer, eller 4,4 %. Årsmedeltalet sysselsatta i arbetsmarknadsprogram var 115 personer eller 4,2 %, jämfört med 4,8 % under Antal Branschstruktur Största branschen i kommunen sett till antalet arbetsställen är de areella näringarna (jordbruk, skogsbruk, fiske, jakt och rennäring) där 52 % av kommunens arbetsställen återfinns. Jämförande värde för länet är 39 %, respektive 21 % för riket. 18

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Antal arbetsställen med anställda Kommun/År Övertorneå ,4 % av samtliga arbetsställen inklusive jord- och skogsbruk i Övertorneå kommun saknar anställda uppgick antalet arbetsställen i Övertorneå till st. 86 av dessa hade inga anställda, 190 hade 1-9 anställda, 34 arbetsställen hade anställda och 5 arbetsställen hade över 50 anställda. Företagsamheten i kommunen och länet Under år 2012 ökade företagsamheten i Norrbottens län med 224 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,2 procent. För tredje året i följd växer således Norrbottens företagsamhet snabbare än rikets. Men i likhet med samtliga Sveriges län är det ändå en kraftig nedväxling jämfört med föregående år. Förra året växte Norrbottens företagsamhet med 3,2 procent. Toppnoteringen i länet uppmättes år 2007 då den lokala företagsamheten växte med 3,7 procent. Rikets tillväxt av företagsamheten har samtidigt minskat till 0,6 procent från förra årets notering på 2,7 procent. Övertorneå ligger bättre till med en tillväxttakt på 0,7 procent. I majoriteten av Sveriges län har kvinnornas företagsamhet utvecklas bättre under det senaste året än vad den generella företagsamheten gjort. I Övertorneå är tillväxten av kvinnors företagsamhet 4,2 % och siffran för i riket är 1,4 %. Tillväxttakten för unga företagsamma är 5,6 % vilket (tillsammans med Kronoberg) ligger klart högst i riket. Företagsamhet i andel av befolkning 2012 Kommun Antal företag samma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel unga Tillväxt Tillväxt Tillväxt kvinnor unga Haparanda 639 8,7 % 4,3 % 4,2 % 2,2 % -7,4 % 9,5 % Palala ,1 % 7,3 % 6,7 % 4,5 % 3,5 % 6,2 % Överkalix ,3 % 7,2 % 3,8 % 1,9 % 4,9 % -8,0 % Övertorneå ,2 % 6,4 % 4,5 % 0,7 % 4,2 % 5,6 % Norrbotten ,9 % 5,5 % 4,5 % 1,2 % 0,8 % 2,1 % Riket ,0 % 7,2 % 5,6 % 0,6 % 1,4 % -0,8 % Källa: Svenskt Näringsliv Som företagsam räknas individer som har en f-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning*. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. * På finns en utförlig beskrivning. 19

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Tillväxtpotential Att vårda Övertorneå kommuns varumärke och attraktivitet utgör grundläggande förutsättningar för tillväxt. Vi måste vara en kommun där man trivs, ung som gammal och där man ges möjlighet till trygghet och självförverkligande. Kommunens arbete med att utveckla kvalitén och servicen gentemot medborgaren är en viktig del i detta. Vi måste ta tillvara och förädla de resurser som vi har i vår närhet. Skogen är en viktig tillgång i kommunen. Den är grunden i vårt arbete med energiomställning och utveckling av de gröna näringarna. I Övertorneå finns stor potential att producera energi i form av el. Notera vindkraftverksbyggena i norra kommundelen, samt vattenkraftverken i Ekfors och Taipale. Energiutveckling där vi helt lämnar användandet av fossilt bränsle är, inte bara en vision, utan ett reellt mål. Självförsörjningsgraden för livsmedel i Norrbotten är idag låg med bara 25 procent självförsörjning i kött. Efterfrågan på närproducerat livsmedel ökar och skapar utvecklingsmöjligheter inom jordbruket i Övertorneå kommun. Dessutom finns möjligheter med vidareförädling av vilt kött och bär. Ökad produktion av livsmedel och förnybar energi är viktig för en hållbar utveckling av kommunen, och stärker Övertorneå kommuns varumärke som Sveriges första Ekokommun. Vår vackra och storslagna natur gynnar besöksnäringen, som redan idag är en bransch som ser ljust på framtiden och spår en fördubbling av gästnätter, anställda och omsättning till Utvecklingspotential finns bl.a. kring Luppioberget och Kattilakoski, samt jakt- och fisketurism. Gruvutvecklingen i Norrbotten men även i vår egen kommun och Ylitornio kommun är en annan stark möjlig och reell sysselsättningsskapare nu och i framtiden. Gruvutvecklingen ger möjlighet till tillväxt i både utbildningssektorn och i lokala företag som levererar produkter till gruvindustrin. Slutligen måste vi se till att ta tillvara den unika kultur och historia som finns i Tornedalen och se den som en resurs. Kreativa näringarna är en förutsättning för ett attraktivt samhälle och därmed kommunens utveckling. Här pågår ett spännande projekt i utvecklingen av en konsthall i Hedenäset, som kommer att berika kommunens kulturella tillgångar ännu mer. Utmaningar (Generationsväxlingen) Generationsväxlingen är en av kommunens största utmaningar de kommande åren. Det kommer att ske en extra stor pensionsavgång under åren , vilket leder till att arbetskraftstillväxten hämmas. Det totala antalet arbetade timmar begränsas, vilket i sin tur begränsar möjligheten för tillväxt i BNP. Generationsväxlingen drabbar olika regioner och branscher olika hårt. Den stora utmaningen blir att motverka brist på arbetskraft genom att så långt som möjligt sätta in olika strategier för att få ett ökat arbetskraftsdeltagande hos befolkningen i aktiv ålder, samt att minimera strukturarbetslösheten (Arbetsförmedlingen, Ura 2010:5). I organisationen Övertorneå kommun beräknas 203 medarbetare gå i pension under de närmaste tio åren. Av dessa är en stor del undersköterskor, ett yrke som redan nu har börjat bli svårrekryterat. Här bör kommunen titta på lokala utbildningsmöjligheter i dessa bristyrken och underlätta för egenföretagare att utföra vissa av dessa tjänster. För att Övertorneå kommun ska kunna konkurrera om arbetskraften i framtiden är det viktigt att kommunen ses som en god arbetsgivare. Under 2012 har ett samarbetsprojekt mellan arbetsförmedlingen och kommunen startats upp. Syftet är att öka arbetskraftsdeltagandet i kommunen. Långtidsarbetslösa, samt ungdomar har genom projektet fått möjlighet att hitta nya vägar in i arbetslivet. Vägarna riktar sig främst mot gröna näringar, serviceyrken, eget företagande samt vård- och omsorg. I projektet har man arbetat fram en metod för bättre samverkan mellan kommun, näringsliv och utbildning, för att tillsammans möta generationsväxlingens utmaningar. Fortsatt samarbete är viktigt för att skapa lösningar. 20

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT Ekonomisk målsättning För att vidmakthålla en långsiktig balans i kommunens ekonomi krävs en medveten politisk styrning. Lagen kräver att kommunerna formulerar finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har antagit ekonomiska målsättningar som ligger till grund för en bra ekonomisk planering och uppföljning. - Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar får uppgå högst till 98 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Bokslutet för 2012 redovisar att andelen är 98,3 procent. Detta innebär att målsättningen i stort har klarats. - Oförändrad utdebitering. Utdebiteringen har inte höjts sedan 1996 och Övertorneå ligger med sina 21,53 kr lägst i länet. Övertorneå ligger över snittet i riket med 0,91 kronor men under länssnittet med 0,80 kronor. Målet är uppfyllt. - Soliditeten skall vara oförändrad under planperioden och vid inget tillfälle understiga 65 procent. Under 2012 har soliditeten ökat med 1,7 procentenheter, till 70,5 procent vilket innebär att målsättningen har klarats. - Till finansiering av investeringar avsätts ca 6,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämningsbidrag. Årets nettoinvesteringar uppgick till 14,5 mkr vilket utgör 5,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämningsbidrag. Målsättningen uppfylldes. - Lån ska i princip endast upptas för finansiering av sådana investeringar som genererar intäkter till verksamheten. Inga nya lån har upptagits under Målet är uppfyllt. Balanskravet och god ekonomisk hushållning definition I kommunallagen (KL 8 kap 1 ) stadgas om en god kommunal ekonomisk hushållning, vilket i lagen definieras som balans mellan resultaträkningens intäkter och kostnader. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Realisationsvinster ska inte medräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Vid försäljning i samband med avveckling av verksamhet får dock realisationsvinster medräknas. Realisationsförluster ska medräknas vid avstämning mot balanskravet utom vid försäljning som medför framtida lägre kostnader. Justering kan också ske om synnerliga skäl finns att inte reglera ett negativt resultat. Balanskravet och god ekonomisk hushållning Övertorneå kommun Kommunens egen målsättning för 2012 har enligt budgeten varit ett positivt resultat på tkr. Målet enligt Sveriges kommuner och landsting är att resultatet skall uppgå till minst två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Årets resultat enligt resultaträkningen visar tkr, 4,13 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Kommunen klarar kommunallagens krav på balans Vid avstämning av balanskravet har hänsyn tagits till årets resultat enligt resultaträkningen samt återföring nedskrivning av finansiella tillgångar ( tkr). Underskott från tidigare år finns inte. Avstämning mot kommunallagens balanskrav i tkr: Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår återföring av tidigare nedskrivning av finansiella tillgångar Justerat resultat Årets resultat skall utgöra minst en procent av kommunens intäkter av skatter och utjämningsbidrag års resultat uppgår till tkr. En procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag 2012 utgör tkr vilket innebär att målet har uppfyllts. 21