Goda exempel på hälsofrämjande förhållningssätt
|
|
- Oliver Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 på hälsofrämjande förhållningssätt Med individen i centrum utgår vi från det goda och skapar en känsla av sammanhang. Tillvaron blir begriplig, hanterbar och meningsfull.
2 Inledning Äldreomsorgen i Katrineholms kommun arbetar utifrån ett hälsofrämjande/salutogent förhållningssätt. Det innebär att vi strävar efter att se varje människa utifrån dennes enskilda förutsättningar. Att stimulera till en känsla av självständighet och meningsfullhet och att utgå från det friska. Ledorden i det salutogena/hälsofrämjande arbete är KASAM, som är en forkortning av begreppet känsla av sammanhang. Det handlar om att känna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i livet. Äldreomsorgen har på olika sätt arbetat för att främja det hälsofrämjande/ salutogena förhållningssättet inom verksamheten. Genom utbildning och handledning av personal och chefer, utveckling av genomförandeplanen, strukturer kring teamträffar och arbetet att främja kontaktmannaskapet. Hösten 2010 hade vi en gemensam inspirationsdag för all personal. Där var alla verksamheter välkomna att dela med sig av sina goda exempel, vilket mynnade ut i den här skriften! Låt dig inspireras! 2
3 Innehåll Tema KASAM... 5 Vad ska jag göra idag?...6 Med andra ögon...7 Makt över livet...8 Brukarna en resurs att räkna med...9 Meningsfull att bo hemma Trygghet att bo hemma Öppen träning på dagrehab...12 Vad är viktigt för brukaren? Självbestämmande med stöd och uppmuntran Psykiskt sjuk stöd och uppmuntran Att höra och leva med röster Tema struktur Teamträff Rehab i vardagen/samma mål=bättre Förbättring av kontaktmannaskap...20 Kvalitetsråd Aktivitetstavla...22 Brukaren i fokus...23 Såromläggning...24 Kontinuitet vid städinsats...25 Mat tillsammans ledde till förtroende
4 Tema sociala insatser Café Strandgården...28 Furulidens kioskvagn...29 Fredagsmys...30 Bio på Strandgården Spa Furukällan, Furuliden Höstmarknad på Strandgården Tisdagspromenader...34 Bridge är livet! Veteranbilsutställning...36 Wii Tv-spel...37 SPA...38 Må bra dagar med de boende...39 Social insats...40 Tema nutrition Brunch...42 Schema/Fördelning av måltider Förhindra viktminskning...44 Hur man förhindrar viktnedgång Från sondvälling till fast föda...46 Använda sinnena
5 Tema KASAM Begreppet KASAM står för känsla av sammanhang och är myntat av Aron Antonovsky som var professor i medicinsk sociologi. Genom sin forskning kom han fram till en människas Känsla av sammanhang har stor betydelse för dennes hälsa och livskvalitet. En god hälsa, en god uppfattad livskvalitet och en hög Känsla av sammanhang hänger alltså ihop. Antonovsky menade att en känsla av sammanhang är starkt ihopkopplat med att man upplever sin tillvaro som meningsfull, begriplig och hanterbar. 5
6 Kasam Vad ska jag göra idag? Det är viktigt för alla människor att känna sig behövda, uppskattade. Detta är inget som försvinner med åldern. Hanterbarhet, meningsfullhet, begriplighet. I och med det salutogena tankesättet kom funderingar kring hur de äldres enskilda vardag såg ut. Vad hade man att se fram emot? Vad kan vi göra för att öka meningsfullheten? Kontaktperson: Eva Magnusson Arbetsplats: Vallgården Eget ansvar Vi insåg att vi har äldre hos oss med både vilja och kapacitet att utföra olika uppgifter. Sådant som intresserar dem och ligger dem varmt om hjärtat. Med små förändringar kan de nu ta ansvar för olika områden inom verksamheten. Exempel: Vi har en man som hämtar posten i brevlådan och sedan bär ut den till de äldre. En kvinna har hand om att mata fåglarna ute och fiskarna inne. Tipspromenaden sköter en av våra äldre om. Trädgårdsskötsel hjälper en av våra karlar till med. Emellanåt lagar vi mat till avdelningarna med hjälp av en gammal matmor som bor hos oss. Meningsfull vardag De som har hittat en uppgift de trivs med har funnit meningsfullhet i vardagen. Så länge de själva vill och kan så fortsätter deras arbete. Det finns många fler områden där de äldre kan hjälpa till och ta eget ansvar. Just nu jobbar vi på att få ihop en fikagrupp som kan fixa fika när det behövs t.ex. vid underhållningar och möten. 6
7 Kasam Med andra ögon Förr satt Karin och ropade i sin rullstol på sitt rum.det enda hon såg var en buske från olika vinklar. Hon ansågs som störande. Så en kväll tog några i personalen ut henne till köket vid maten. Hon tog skeden och började att äta. Hon anmärkte också på vädret. Senare fick hon även följa med in i tvättstugan. Så länge hon har sällskap fungerar det bra och är väldigt nöjd. Nöjd och rörd blev också dottern som även berättade att Karin har sjungit i kör. Nu är det bestämt att Karin ska äta minst ett mål mat om dagen i köket. Hon slumrar gärna en stund i rullstolen i vardagsrummet. Kontaktperson: Maria Wigh och Maria Tillnell Arbetsplats: Norrgläntan 7
8 Kasam Makt över livet En man hittades utomhus av lantbrevbäraren efter att han ramlat och blivit liggandes utan att kunna ta sig upp. Han blir inlagd på sjukhus. Mannen har nedsatt allmäntillstånd och får efter sjukhusvistelsen komma till en korttidsplats för att få möjlighet till återhämtning. När biståndshandläggaren träffar mannen på korttidsplatsen uppger han att han vill komma hem igen och är inte intresserad av att söka särskilt boende. Detta trots att personalen på korttids-platsen har svårt att se hur mannen skulle kunna klara sig hemma på grund av sitt hälsotillstånd. Mannen vill inte ha någon hemtjänst men ansöker om ett trygghetslarm och matdistribution, vilket han beviljas. Mannen bor ute på landsbygden i ett omodernt hus som saknar toalett, el eller en fungerande spis och kylskåp. Han åker hem, men efter en vecka kollapsar han i mataffären och blir återigen inlagd på sjukhus. Mannen får därefter komma till korttidsplatsen och biståndshandläggaren träffar honom igen. Han vill fortfarande inte ansöka om särskilt boende, eftersom han tror att han skulle känna sig inlåst och maktlös. Mannen beskriver att hans eget boende betyder mycket för honom, men samtidigt inser han att han inte längre klarar av att bo där. Värdegrund De fyra grundelementen, Luft Vatten Jord eld står som modell. Livet själv och du som människa klarar dig inte utan någon av dem. Alla är lika mycket värda hur olika de än är. Låt också det vara din tanke när du möter en annan människa. Efter en lång diskussion framkommer det att det viktigaste för mannen är att även om han bor på särskilt boende, alltid ska ha möjlighet att åka hem till sitt hus kortare stunder om han orkar och vill. Då han inte hade några anhöriga som kan hjälpa honom när han åker hem vill han ha kvar trygghetslarmet så att han kan påkalla hjälp om det skulle behövas. För mannen innebär det att han behåller makten över sitt liv, han känner sig inte inlåst utan han vet att han alltid är fri att åka hem. Kontaktperson: Christina Karmeroth och Helene Ericsson Arbetsplats: Biståndshandläggare/Myndighet 8
9 Kasam Brukarna en resurs att räkna med Idag talas det mycket om brukarinflytande, men vad är då det? Begrepp som Case management, Supported employment, egenmakt med flera är aktuella men vad betyder de och vilken innebörd har de. Återhämtning är inget entydigt begrepp men kan sägas fokusera på processer som rör hopp, egenmakt, empowerment och individens personliga och unika mål för att hantera sina funktionshinder och nå positiva förändringar i sitt liv. Det är ett arbetssätt som innebär att man betonar och respekterar brukarens rätt till egna val och självbestämmande för att nå önskade mål och förändringar och koncentrerar på brukarens kapacitet till förändring och återhämtning trots funktionshinder. Detta innebär att man aktivt involverar brukaren i sin egen hälsoprocess. Från förvaltnings sida finns ett förslag att brukarna ska ges möjlighet att ta över en del av sysselsättningen på Drottninggatan 5. För att ge en chans till reflektion och ställningstagande så startades en diskussionsgrupp på soc/ neuropsykiatrins Café. Det finns en trygghet i att verksamheten är kommunal och en ansvarsfrihet som kan upplevas som befriande. Att få möjlighet att medverka på flera arenor är dock ett genomgående ett önskemål, och flera bra förslag har lagts fram. Att få räknas med som en resurs och som en kompetent person är viktigt. Kontaktperson: Lena Wetterlund Arbetsplats: SSK Soc/Neuropsykiatrin 9
10 Kasam Meningsfullt att bo hemma Det var en kvinna som bodde ute på landet själv i en liten gammal stuga utan moderniteter. Hon hade ett rum och kök på nedre botten där hon bodde, det fanns ingen toalett inomhus så hon använde en hink. Hon hade svårt att röra sig och hade insatser från hemtjänsten flera gånger per dag. På grund av försämrad hälsa och att det var svårt för hemtjänstpersonal att utföra sitt arbete på grund av standarden i huset, blev kvinnan beviljad ett särskilt boende i form av vårdboende. När kvinnan flyttat in på boendet vantrivdes hon och saknade sin stuga ute på landet. Kvinnan fick flytta hem igen och hemtjänsten fick arbeta på så gott det gick och göra det bästa av situationen. Det var mycket meningsfullt för kvinnan att få bo kvar i sin stuga där hon kände sig hemma och trygg. Kontaktperson: Christina Karmeroth/Helene Ericsson Arbetsplats: Biståndshandläggare/Myndighet 10
11 Kasam Trygghet att bo hemma En kvinna blev korttidsplacerad efter att hon haft hallucinationer och mått psykiskt dåligt i hemmet. Hemtjänstpersonalen, personalen på korttidsboendet och boendesamordnare misstänkte att kvinnan hade en demenssjukdom. När biståndshandläggaren träffade kvinnan och hennes gode man på kortidsboendet uttryckte hon att hennes önskan var att få komma hem till sin lägenhet igen, hon uppgav att hon mådde mycket bättre än hon gjorde när hon kom till korttidsboendet. Alla i omgivningen var skeptiska till att kvinnan skulle kunna klara sig i hemmet, både personal på korttidsboendet och hemtjänsten ansåg att hon var i behov av en permanent plats på särskilt boende. Under vårdkonferensen kom biståndshandläggaren, kvinnan och hennes gode man överens om att kvinnan skulle få återgå till hemmet med hjälp från hemtjänsten flera gånger om dagen då detta var kvinnans önskan. Det bestämdes även att en uppföljning skulle ske i hemmet efter en vecka för att se hur det har gått. Vid uppföljningsbesöket i hemmet uppgav både kvinnan och hemtjänstpersonal att det hade fungerat bra och kvinnan var mycket nöjd med att åter vara i sitt hem. För kvinnan var det meningsfullt att vara i sitt hem eftersom hon hade sin trygghet där, hon var tacksam över att biståndshandläggaren lyssnade på hennes önskan att få bo hemma. Kvinnan bodde hemma i sin lägenhet med hjälp från hemtjänsten i cirka två år tills den dagen hon blev kraftigt försämrad i sitt fysiska hälsotillstånd och fick åka till sjukhus där hon sedan avled. Kontaktperson: Christina Karmeroth/Helene Ericsson Arbetsplats: Biståndshandläggare/Myndighet 11
12 Kasam Öppen träning på dagrehab Dagrehab vänder sig till äldre personer i Katrineholm som behöver träning i kombination med social samvaro. Balansen kanske har blivit lite sämre, det är svårare att ta sig i/ur sängen eller att resa sig från en stol. Det kan också vara så att man varit inlagd på sjukhus och tex brutit ett ben eller fått en stroke och behöver hjälp med att komma igång igen. Syftet med Dagrehab är att få hjälp med att träna på just det man behöver bli bättre på. Vi vill att äldre ska må bra och röra på sig och samtidigt få en trevlig stund tillsammans med andra. På dagrehab tränar man 2 ggr/v i 8 veckor. Därefter är träningsperioden slut, men möjlighet att komma tillbaka på en period 1-2 ggr/år finns. Träningen uppskattas väldigt mycket och många vill inte sluta. De får med sig träningsprogram hem, men känner att motivationen inte är densamma hemma. Där har de heller inte möjlighet till träning med redskap och tillsammans med andra. Många känner inte meningsfullheten i att träna och tappar därmed det som de har tränat upp. Styrketräning. Starka ben minskar risken för fall Vi bestämde oss för att ge de äldre chansen att fortsätta träna efter träningsperiodens slut på en så kallad öppen träning en gång/vecka. Där finns ingen tidsbegränsning, dvs möjligheten att träna finns varje vecka. Genom detta har vi ökat meningsfullheten med att träna. De äldre tycker att det är roligt att komma hit varje vecka och de känner att träningen gör stor nytta. Hemma tar de sig inte för att röra på sig. Även den sociala biten är mycket viktig. De peppar varandra och får mer motivation till att träna när de gör det tillsammans. Dagrehabs öppna träning har blivit en succé! Cirka 25 personer kommer till oss och tränar varje torsdag. Uppskattningen är stor: Det är veckans höjdpunkt att få komma till öppna träningen. Siri 86 år Det är nästan en nödvändighet att komma. Det finns så mycket träningsmöjligheter här. Det är inte detsamma hemma. Birgitta 83 år Balansträning, här i form av hinderbana Jag uppskattar träningen till Om jag inte fick träna mina armar och ben skulle jag inte klara mig ensam i min stuga på landet. Aina 80 år Det är viktigt att få komma hit och få den träning man faktiskt behöver. Ingemar 76 år Kontaktperson: Marita Ansin Arbetsplats: Dagrehab 12
13 Kasam Vad är viktigt för brukaren? En ensamstående man hade sitt föräldrahem i Julita och flyttade så småningom till Katrineholm och bodde där i många år. Sedan flyttade han tillbaka till Julita och bor på kommunens äldreboende. Under ankomstsamtalet frågade han var Hemgårdsvägen låg och då framkom det att han ville veta var Prästgården var belägen. Kontakpersonalen erbjöd då att de kunde ta en promenad en söndag för att besöka Prästgården. Under promenaden passerade de Torgbodarna och då berättade brukaren att han hade varit där och inhandlat tillsammans med sin mamma en gris och året var De passerade även ett äldre hus och han minns då att där bodde skomakaren som han hämtat ett par skor hos. Brukaren fick återuppleva gamla minnen från sin uppväxt genom att ta en promenad i samhället tillsammans med kontaktpersonalen. Brukaren och kontakpersonalen tar numera en promenad i samhället eller en promenad till affären. För brukaren är det viktigt att det är samma person som han promenerar med och de gör det varje vecka tillsammans. Brukaren har tydligt uttryckt en vilja att han inte vill delta i andra aktiviteter som är på äldreboendet. Viktigt att lyssna in brukarens önskemål. Om en brukare har gett uttryck för att den inte vill delta tex. I en aktivitet eller äta i en gemensam matsal då är vi som personal tvungna att respektera deras beslut. Kontaktperson: Margaretha Carlsson Arbetsplats: Almgården, Eken/Linden 13
14 Kasam Självbestämmande med stöd och uppmuntran Brukare som återgår till hemmet efter sjukhusvistelse pga en lårbensfraktur. I hemmet glömmer han att dricka, vilket leder till förstoppningsdiarrè. Situationen gör att det blir en stor belastning för anhörig, lägenheten är inte anpassad och hjälpmedel saknas. Brukaren vill inte vara patient på sjukhuset. Gångträning dagligen för att öka cirkulationen och stärka muskler och balans. Dricker bra med påminnelseskylt på bordet. Anhörig avlastad med diskhjälp och egen tid när gångträning och ledsagning sker. Hjälpmedel kom så fort som möjligt. Genomförandeplan uppdaterad och alla har fått information. Utepromenader 2 ggr/veckan. Att alla människor är olika, men har en sak gemensamt - Att själva bestämma över sitt liv. Att fokusera på individens önskan och försöka lösa eventuella problem genom att alla samarbetar. Kontaktperson: Margaretha Kanesund Arbetsplats: Hemtjänst Centrum/Kamelen 14
15 Kasam Psykiskt sjuk stöd och uppmuntran Kvinna med psykisk sjukdom som behövde hjälp från hemtjänsten. I början var hon lite misstänksam mot hemtjänstpersonalen, då var det bara distriktssköterskan som fick komma på besök. Efter ca en månad fick en hemtjänstpersonal komma med på besöket tillsammans med distriktssköterskan, hon fick ett förtroende direkt för personalen som var med. Personalen skapade ett förtroende för hemtjänsten och några månader senare fick en annan personal följa med på besök och det fungerade jättebra. Hemtjänstpersonalen har fått henne att öppna sig mer, skapat ett förtroende. Hon har besök av hemtjänsten 2 ggr/veckan. Tidigare ringde personalen kvällen innan och talade om att man skulle komma dagen efter. Nu fungerar det bättre, vi tror att hon kanske kommer att ta emot fler av oss i hemtjänsten eftersom hon har fått ett bra förtroende för oss. Att man ska ta det lugnt och öka insatser efter hennes behov. Kontaktperson: Ingela Jeppsson-Lund, Catarina Helgesson Arbetsplats: Hemtjänst Centrum/Kamelen 15
16 Kasam Att höra och leva med röster Att höra röster kan vara en påträngande och intensiv upplevelse, som att inte längre vara herre över sig själv. Men det är också skillnad på hur stor inverkan rösterna har på människors beteende och känslor. De flesta rösthörarna har både positiva och negativa röster men hur dessa påverkar personerna och vilka följder de får är olika (Romme & Escher 1999). Ofta möts jag av såväl personal som brukare som tror att höra röster och vara psykotisk/ schizofren är samma sak och att det ska kunna medicineras bort. Här förmodar jag att det handlar om brist på kunskaper. Genom att fenomenet är flerbottnat blir det svårare att förklara, tycker jag. Men det medför också att om vi kan få till en attitydförändring genom ökade kunskaper kan fler rösthörare få hjälp i sin hantering av rösterna och inte bara vara hänvisade till ökning av mediciner eller inläggningar på sluten psykiatrisk avdelning. För det är oftast den utvägen som erbjuds när våra brukare är plågade av sina röster. Under ett halvdagsseminarium var alla inom social/neuropsykiatrin inbjudna, seminariet var vid tre tillfällen för att skapa möjlighet för så många som möjligt att delta. Under denna eftermiddag var det dels en föreläsning och därefter grupparbete med den gemensamma frågan; Hur kan vi hitta strategier för att hantera röster? Att höra och leva med röster Att höra inre röster kan vara en påfrestande upplevelse, men det finns strategier att hantera dessa. Tanken med detta seminarium är att vi gemensamt ska hitta olika sätt att ta kontrollen över rösterna. Kl.13:00 föreläsning om rösthörare i ett historiskt PersPeKtiv samt olika synsätt Kl.14:00 KAffe Kl.14:30 gruppdiskussion Kl.15:30 återkoppling från gruppdiskussionerna Kl.16:00 slut Datum som finns att välja mellan är Tisdag 21/4 09, Onsdag 29/4 09 Måndag 14/9 09 Onsdag 16/9 09 Kostnadsfritt Anmälan senast 15/4 till Ingela Lövgren tel: Eller maila ingela.lovgren@katrineholm.se varmt välkomna till hörnsalen folkets hus KAtrineholm lena Wetterlund sjuksköterska Viktigt är att alla känner sig välkomna, att alla deltar på lika villkor. Genom att göra gemensamma aktiviteter bygger vi meningsfulla relationer. Detta kan vara en sekundär vinst utöver den nya kunskapen om förhållningssätt i bemötandet av röster. I ett socialpsykiatriskt perspektiv behöver vi som personal tänka oss in i en annan persons situation för att kunna förstå vad vi kan bidra med. Kontaktperson: Lena Wetterlund Arbetsplats: SSK Soc/Neuropsykiatrin 16
17 Tema struktur Som stöd och hjälp för oss inom äldreomsorgen att jobba med ett Hälsofrämjande/Salutogent förhållningssätt har vi utvecklat vår arbetssätt inom några särskilda områden: Genomförandeplanen Genomförandeplanen är en överenskommelse med den enskilde eller med företrädare om hur stödet från äldreomsorgen ska utformas utifrån individens egna önskemål. Målet är att individen ska göra egna val och själv bestämma över sin vardag. Genomförandeplanen blir därför en hjälp för oss att arbeta utifrån ett hälsofrämjande/salutogent förhållningssätt. Teamträff Teamträffen är det gemensamma forum där olika yrkeskategorier möts för att tillsammans planera insatser. Det är på Teamträffen vi får tillfälle till diskussion och reflektion kring hur vi på bästa sätt kan stödja individen till ökad hälsa och livskvalitet. Kontaktmannaskapet Kontaktmannaskapet syftar till att brukare och anhöriga ska känna trygghet och tillit genom att veta vilken person de kan vända sig till. Ett utvecklat kontaktmannaskap kan gagna kontinuiteten hos brukaren. 17
18 Struktur Teamträff Teamträffar är träffar där personal och olika ansvariga går igenom hur de boende mår och eventuella mål som ska försöka uppnås för den boende. Teamträffar kallades tidigare vårdplaneringar. Dom var upplagda så att de som var med var sjuksköterskan, områdeschefen, arbetsterapeut, sjukgymnast, rehabansvarigpersonal på boendet, en dagpersonal samt en nattpersonal. På vårdplaneringarna hade man de boendes genomförandeplaner och gick igenom hur de boende mår, om det behövdes nya hjälpmedel, behov av sjukgymnastik med mera. Detta skrevs in i journalen och eventuella ändringar i genomförandeplanen skrevs in där. Detta skulle all övrig personal på boendet sedan gå igenom och läsa för att veta vad som hade blivit bestämt och om det var några nya mål uppsatta för den boende. Ofta var det så att det var svårt att få ut all information och delaktighet till alla när bara några få av personalen vad med på Teamträffen Vi har ändrat våra teamträffar så att ALL personal är med på dom istället, detta har vi provat under hela år Vi går igenom alla boende varje gång. Vi har lagt upp det så här: Sjuksköterskan läser upp ett namn på en boende. Kontaktpersonalen har genomförandeplanen med för sin/sina boende och går kort igenom informationen om den boende och säger om hon/han upplevt att det är några förändringar med den boende, övrig personal kan tillägga information. Sjuksköterskan går igenom om det är några ändringar medicinskt, arbetsterapeuten och sjukgymnasten tillägger sina saker. All personal kan nu fråga om det är något man undrar över angående den boende. Numera får all personal all information samtidigt och kan komma till tals och känna sej delaktiga, alla kan ställa frågor och alla får höra målen som gäller för den boende. Kontaktmannaskapet blir tydligare. Kontaktperson: Cathrin Dahlgren Arbetsplats: Malmgården 18
19 Struktur Rehab i vardagen/samma mål = bättre En kvinna i 80-årsåldern opererades 2009 för gallbesvär, fick dessutom två lunginflammationer. Hon blev försvagad och sondmatades, och blev därefter rullstolsburen. Dessutom drabbades hon av nedsatt syn och hörselförmåga. Hon fick även bältros vid denna tidpunkt. Efter behandling av bältros och operation av starr på båda ögonen, kunde hon därefter börja med gåträning inomhus. Hon var sedan mogen att gå i trappor, tre våningar. Personalen var en trygghet vid sidan om. Hon klarar idag av att gå runt kvarteret med rollator. Personalen är med och uppmuntrar och stöttar. Hon ser idag fram emot att kunna gå till servicehuset Igelkotten, som hon tidigare gjort. Hon klarar även av att läsa och titta på tv. Efter denna framgångsrika rehabilitering har hon även börjat med matlagning och bakning. Hennes son kommer och äter varje helg tillsammans med henne, det är en höjdpunkt för henne. På detta sätt har hemtjänstinsatserna minskat avsevärt, livskvaliten har därmed ökat. Genom att hemtjänstgruppen har arbetat tillsammans mot samma mål med brukaren, har hon fått sin livsglädje tillbaka. Kontaktperson: Ingela Jeppsson-Lund, Catarina Helgesson Arbetsplats: Hemtjänst Centrum/Kamelen 19
20 Struktur Förbättring av kontaktmannaskap Syfte att utveckla kontaktpersonalens roll så att den gagnar kontinuiteten hos brukaren samt öka relationen och meningsfullheten mellan brukare och kontaktpersonal. Att brukare och anhöriga ska känna trygghet och tillit i högre utsträckning. Att brukaren inte bara ska veta vem som är kontaktperson utan dom ska även märka det. Enligt Kvalitetsbarometern 2009 visste bara 58 % av våra boende vem dom hade som kontaktperson. Att brukaren i ökad omfattning vet vem som är dennes kontaktpersonal, t. ex att det alltid är samma person som kommer och städar och duschar. Att öka kontinuiteten hos brukaren och ge alla inblandade en meningsfull dag. Vi upplever att brukarna är gladare för att kontinuiteten finns i ökad grad. Man kan även vara mer flexibel och styra sin egen arbetsdag tillsammans med våra brukare. Efter ny enkätundersökning 2010 visste 100 % vem som var deras kontaktperson. Kontaktperson: Miia Stenroos Arbetsplats: Pantern servicehus 20
21 Struktur Kvalitetsråd Kvalitetsråd sammanfaller under kategorin Struktur. Ett kvalitetsråd är ett forum där vi systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och spårar kvalitetsbrister inom enheten. Som underlag används personalens synpunkter och erfarenheter, avvikelserapporter, synpunkten och förbättringsförslag. Kvalitetsråd infördes eftersom det fanns ett tvärprofessionellt behov av att bl.a. samla alla goda idéer och synpunkter från personal och samtala kring dem. Det fanns också ett behov av att arbeta systematiskt med inkomna avvikelser. Representanter från varje avdelning, tillsammans med sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och områdeschef möts för att lära av varandra. Rådet täffas en gång i månaden och först går vi igenom avvikelserna och därefter kvalitetsfrågor som är på gång. Vi har märkt att genom att först bestämma om hur vi ska arbeta vidare med vissa uppdrag som kommer till oss, kan vi bättre säkerställa ett gott resultat. Vi ser att samverkan är en förutsättning för god omvårdnad. Vi håller ex. på att ta fram en Genomförandeplan som är mer kompatibel med vår verksamhet och som i slutändan gynnar våra gäster. Kontaktperson: Margareta Hansson och Lisa Tholén Arbetsplats: Lövåsen 21
22 Struktur Aktivitetstavla Det finns ett behov av att strukturera aktiviteterna på demensavdelningen på Igelkotten. Personalen fick en idé att göra en aktivitetstavla. Personalen hittade ett sätt att strukturera upp aktiviteterna, genom att skriva ner saker som brukarna kunde genomföra på en tavla. Tavlan har alla veckans vardagar uppskrivna och sen en aktivitet efter. Aktiviteten genomförs av den personal som har det inplanerat på veckoschemat. Veckoschemat är rulllande på all personal, det medför att alla är ansvariga för att det utförs. Aktiviteterna planeras varje helg innan ny vecka. Brukarna samlas runt matsalsbordet och har aktiviteten i kombination med en fika på förmiddagen. Aktiviteterna ändras efter årstidsväxlingarna. Vid fint väder så tar vi med brukarna ut till exempelvis stadsparken eller fjärilsparken som är beläget nära Igelkotten. Aktiviteten håller på i ungefär 30 min, med kaffestund inräknat. Brukarna tycker att denna stund på dagen är rolig, och uppskattar att vi gör saker tillsammans. Vid bordet föds ofta diskussioner som leder till skratt för både brukare och personal. Ett bra sett för alla att umgås. Efter avslutad aktivitet så dricker vi kaffe som fortsättning på den trevliga stunden. Kontaktperson: Jimmy Hagström Arbetsplats: Igelkotten Tallåsgården demensboende 22
23 Struktur Brukaren i fokus På dagverksamheten arbetar man med daggäster som kommer från alla hemtjänstområden, alla områden har kommit olika långt vad gäller ex. dokumentation och rapportering. Det tog ofta lång tid att få tag på kontaktpersonal och återkopplingen på vissa områden var ofta knapphändig. Dagverksamheten har länge önskat ett bättre forum för samarbete med hemtjänstgrupperna för att göra en så bra vardag som möjligt för den enskilde. Dagverksamhetens personal har bjudit in sig själva till hemtjänstgruppernas teamträffar. Detta har varit uppskattat både från hemtjänstgrupperna och från dagverksamheten. Samarbetet mellan hemtjänst och dagverksamhet har ökat. Informationsvägarna har blivit lättare och den enskilde brukaren sätts i fokus. Kontaktperson: Personalen på dagverksamheten Nävergården Arbetsplats: Norrgläntan 23
24 Struktur Såromläggning Svårläkt sår. Det har testats olika omläggningar, material, pumpstövel, luftning m.m. Sjuksköterska och personal har haft en kontinuerlig kontakt med hud- mottagningen. De följer upp såret och dokumenterar det noga med hjälp av bl.a. foton. Personalgruppen som arbetar med såret har varit begränsad till 3 stycken. Idag läggs såret om 3ggr/vecka och en salva används vid dessa tillfällen. Brukaren står också på kortisonbehandling i tablettform. Andra åtgärder har varit cykling, balansträning och gångträning. Såret förbättras sakta kontinuerligt. Brukaren är idag mycket nöjd. Såret har funnits i många år och är idag nästan läkt. Detta har varit möjligt med hjälp av att rätt metod används och att det har varit begränsat antal personal som har lagt om såret. Kontaktperson: Maria Bjurenlöv Maria Skantz Arbetsplats: Igelkotten Servicehus 24
25 Struktur Kontinuitet vid städinsats Ökad valfrihet vid städinsats Samtliga personer med beviljad städinsats fick ett formulär med tre frågor där de frivilligt kunde svara på vad som var viktigt för dem. 1. Städ av samma person. 2. Städ på önskad veckodag. 3. Fråga 1 och 2 är lika viktiga. Sammanställningen av svaren visade att de flesta tyckte att städ av samma person och på önskad veckodag var viktigast för dem. Brukare med städinsats har två kontaktpersoner som vid schemaläggning samarbetar för att någon av dessa två har arbetsdag när insatsen ska utföras. Vi kommer att pröva under nästa schemaperiod för att sedan utvärdera. Kontaktperson: Yvonne Högberg Arbetsplats: Nävertorps hemtjänstområde 25
26 Struktur Mat tillsammans ledde till förtroende En dement kvinna med stor integritet ville inte ta emot någon hjälp från oss i hemtjänsten. Då hon under en tid rasat kraftigt i vikt samt inte duschat på flera år blev läget under all värdighet för denna kvinna. Hon var mycket misstänksam då vi fick ärendet till oss och skulle börja gå till henne. I början släppte hon bara in oss i hallen. Någon mat var det inte tal om Nej, jag har redan ätit fick vi svar när vi erbjöd henne hjälpen. Vi på hemtjänsten beslutade oss att minimera antalet personal som skulle komma i kontakt med kvinnan. Vi beslutade att det skulle bli två kontaktpersoner. Kvinnan tyckte mycket om att fika och när hon fått förtroende för oss två, efter ett antal påhälsningar bjöd hon in oss på en kopp kaffe. Detta gjorde vi ett par gånger och kvinnan blev mindre obekväm med våra besök. Då fick jag en dag idén om att fråga henne om hon ville äta mat tillsammans med mig. Jag överraskade henne en dag och köpte med mig ett par pajer. Hon tyckte att det var mysigt att sitta tillsammans med någon och äta och prata. Vi fick en mycket fin kontakt. Även om kvinnan när anhöriga lite senare samma dag ringde upp för att höra hur det var hade glömt bort att jag varit där fortsatte vi att arbeta på detta vis. Efter hand accepterade hon fler i gruppen och det blev naturligt att få hjälpa henne med mera saker. När kvinnan lärt känna mig och jag henne blev det naturligt att börja prata om bland annat duschning. Efter ytterligare ett tag fick jag även hjälpa henne med detta. Det är viktigt att närma sig en hjälp behövande människa med respekt. När man tar små steg i taget kan man tillsammans sätta mål som är nåbara. I detta fall gällde det att få hjälpa kvinnan med mat och hygien. Den första tiden gick åt att bygga upp ett förtroende och en god känsla för varandra. När kvinnan till slut kände sig trygg med sina två kontaktpersoner var det lättare för andra i personalgruppen att komma in och få hjälpa till. Kontaktperson: Karin Morja Arbetsplats: Hemtjänst Öster 26
Verksamhetsberättelse
2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier
Läs merÄldrekulturveckan september Program på Katrineholms äldreboenden. Foto: Hanna Maxstad
Äldrekulturveckan 21-25 september 2015 Program på Katrineholms äldreboenden Foto: Hanna Maxstad 1 Samlat program för äldrekulturveckan 2015 invigs äldrekulturveckan på Yngaregården klockan 11.00, invigningstalare
Läs merÄldrekulturveckan september Program på Katrineholms äldreboenden. Foto: Hanna Maxstad
Äldrekulturveckan 24-28 september 2012 Program på Katrineholms äldreboenden Foto: Hanna Maxstad Samlat program för äldrekulturveckan 2012 Invigning på Strandgården klockan 14.00. Monica Johansson, ordförande
Läs merVälkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher
Välkommen till Storören, korttidsplats och rehabilitering Uppdaterad 2011-04-08 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna
Läs merKvalitetsarbete Bergagården Avd blå
Kvalitetsarbete Bergagården Avd blå Inledning Mat för äldre är ett tema som ofta präglar diskussioner om deras livs kvalité. Dessa diskussioner leder oftast till att man konstaterar att gamla äter dåligt
Läs merBLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT
BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT ATT BEVARA SIN IDENTITET Blomstervägens strävan är att varje hyresgäst ska få stöd i att bevara sin identitet och självkänsla. Vi förmedlar trygghet
Läs merÖkat socialt innehåll i vardagen
-3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar
Läs merCentrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%
Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merVälkommen. till korttidsplats på Glimten
Välkommen till korttidsplats på Glimten Broschyren innehåller information, telefonnummer och praktiska upplysningar till dig som har fått korttidsplats på Glimten. Glimten är beläget på Östergården, våning
Läs merÄldreomsorg & Hospice. Välkommen!
Äldreomsorg & Hospice Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du
Läs merSå här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC
INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande
Läs merÄldrekulturveckan september Program på Katrineholms äldreboenden
Äldrekulturveckan 22-26 september 2014 Program på Katrineholms äldreboenden Foto: Hanna Maxstad Samlat program för äldrekulturveckan 2014 invigs äldrekulturveckan på Lövåsgården i caféet klockan 10, alla
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs merTrygg hemtjänst i Mörbylånga kommun
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.
Läs merVård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård
e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,
Läs merSolgårdens korttidsvistelse. Enköpings kommun
Solgårdens korttidsvistelse Enköpings kommun Välkommen till Solgården Solgårdens korttidsvistelse är ett tillfälligt kommunalt boende. Vi tar hänsyn till vad just du behöver i form av hjälp och stöd, och
Läs merARBETSTERAPI/SJUKGYMNASTIK/ TRÄNING
VITSIPPAN På Vitsippan finns 54 vårdbostäder och 12 korttidsplatser. Vi på Vitsippan arbetar utifrån att Varma vänliga Vitsippan värnar välbefinnande ska vara vägledande för vår verksamhet och hur vi bemöter
Läs merVälkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun
Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande
Läs merMin dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk
Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk Maj-Britt är 57 år och kommer från Brinken. Hon bor med sin familj i ett hus i Kvammarnäs. Hon
Läs merKunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
Läs merHandlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när?
Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010 Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Resultat Ny arbetsordning Vardagsrehabilitering Gå till maten Förbättra personalens
Läs merHovslund vårdbostad och hemvård
Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs merVälkommen till Rehabcentrum!
Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv
Läs merstöd och hjälp i det egna boendet.
Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda
Läs merSTÖD OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHETER I JÄRFÄLLA
STÖD OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHETER I JÄRFÄLLA STÖD OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHETER I JÄRFÄLLA Verksamhetschef: Karoline Lundvall 08-580 229 28 Karoline.lundvall@jarfalla.se Ansvarar för Stöd och förebyggande,
Läs merLokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen
Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna
Läs merVi vill att människor ska leva hela livet
Vi vill att människor ska leva hela livet Yvonné Danielsson, Verksamhetschef, Daljunkaregårdens äldreboende Daljunkaregårdens äldreboende drivs sedan maj 2008 av Temabo. Vårt mål är att skapa ett aktivare
Läs merFörebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering
Scandinav.se Foto Maria Carlsson Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad erbjuder många former av stöd till dig som är äldre
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merServicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merÄldrekulturveckan september Program på Katrineholms äldreboenden. Foto: Hanna Maxstad
Äldrekulturveckan 24-28 september 2018 Program på Katrineholms äldreboenden Foto: Hanna Maxstad Samlat program för äldrekulturveckan 2018 1 Måndagen den 24 september invigs äldrekulturveckan på Vallgården
Läs merServicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merVälkommen till. vår hemtjänst
Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.
Läs merBemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg En service- och är ett löfte om innehåll och kvalitet på dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att
Läs merANHÖRIGÅRET 2016. Det händer hos oss i vår och sommar! PROGRAM VÅR/SOMMAR. Anhörigstödsverksamhet Sektor vård och omsorg
ANHÖRIGÅRET 2016 Det händer hos oss i vår och sommar! PROGRAM VÅR/SOMMAR 2016 Anhörigstödsverksamhet Sektor vård och omsorg Vem berörs av anhörigstöd? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd,
Läs merGruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som
Läs merLokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun
Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Lokala värdighetsgarantier i Norrköping Värdigt liv och välbefinnande Nationella värdegrunden Enligt ett tillägg
Läs merMed hopp om ett tryggt och positivt åldrande
Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan
Läs merEgnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer
Läs merBemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg som du kan förvänta dig av socialtjänsten. Garantin gäller för dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar
Läs merJurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20
Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det
Läs merMin dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis
Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merMälarbacken vård och omsorgsboende
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Mälarbacken vård och omsorgsboende Ing re ss På Mälarbacken bemöter vi Dig med kunskap och respekt Mälarbacken vård- och omsorgsboende är både ett gruppboende
Läs merServicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merStöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till
Läs merVälkommen till Rehabcentrum!
Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer
Läs merStöd- och serviceboende, Björken Västra Hisingen. Brukarrevision
Stöd- och serviceboende, Björken Västra Hisingen Brukarrevision 2018 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdena
Läs merVälkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!
Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder
Läs merObservationsrapport. Josephinahemmets vård- och omsorgsboende. Plan 4. Äldreförvaltningen Dnr /2015 Uppföljning och inspektion
Äldreförvaltningen Dnr 410-248/2015 Uppföljning och inspektion Sida 1 (6) 2015-09-03 Josephinahemmets vård- och omsorgsboende Plan 4 Äldreförvaltningen Uppföljning och inspektion Storforsplan 36 106 64
Läs merServicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge
Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs merLokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Robertsfors
2013-02-08 Lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Robertsfors Inledning Den nationella värdegrunden och dess innehåll ligger till grund för värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Robertsfors kommun.
Läs merVälkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende
Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård
Läs mer4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens
2007 års brukarundersökning socialpsykiatriska området. 12 frågor 37 av 66 56 % 4 av 5 80 % 8 av 10 svarat: 80 % 35 av 47 svar= 74% 22 av 24 92% 106 av 152 70 % svarsfrekvens Ålder 18-35 år 2 1 2 10 2
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merFoto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering
Scandinav.se Foto Maria Carlsson Äldreomsorg i Borås Stad Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Du som är äldre ska ha möjlighet att leva ett gott liv var dag.
Läs merAtt leva gott med demens. Projekt med stimulansbidrag Högsbo
Att leva gott med demens Projekt med stimulansbidrag Högsbo 2007-2010 Mötesplats äldreomsorg 5 maj 2011 Monika Häggh demensundersköterska Malin Birath demenssjuksköterska 10 maj 2011 1 Innehåll Målsättning
Läs merAtt skapa trygghet i mötet med brukaren
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet
Läs merSkärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merGenomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning
Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats
Läs merBETYGSBOK ÄLDREBOENDEN Sammanställning och urval av Ris & Ros för respektive boende
BETYGSBOK ÄLDREBOENDEN 2017 Sammanställning och urval av Ris & Ros för respektive boende ALMEN - Jättebra - God mat - Bra personal - Fantastisk sjuksköterska - Fick en bra tid - Tacksam att mamma fick
Läs merGruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet
Läs merÄldreboendet på Nils Åbergs gata 2 A är beläget i stadsdelen Kneippen syd, med närhet till Himmelstalundsområdet och Folkets park.
Nils Åbergs gata 2A Äldreboendet på Nils Åbergs gata 2 A är beläget i stadsdelen Kneippen syd, med närhet till Himmelstalundsområdet och Folkets park. Huset består av 66 lägenheter för särskilt boende,
Läs merSolgårdens korttidsvistelse. Välkommen!
Solgårdens korttidsvistelse Välkommen! Välkommen till Solgården! Solgårdens korttidsvistelse är ett tillfälligt kommunalt boende. Vi tar hänsyn till vad just du behöver i form av hjälp och stöd och ger
Läs mer1 Värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Tyresö kommun
VÄRDIGHETSGARANTIER Bilaga 1 Äldreomsorgen 1 Värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Tyresö kommun 1.1 Inflytande över den individuella vården och omsorgen 1.1.1 Seniorguide Seniorguiden är till för dig
Läs merUppföljning av socialförvaltningens kvalitetsgarantier 2009
Uppföljning av socialförvaltningens kvalitetsgarantier 2009 Uppföljning av kvalitetsgarantier inom socialförvaltningen 2009 Bakgrund Socialnämnden införde kvalitetsgarantier inom äldreomsorgen, individ-
Läs merTrögdshemmets korttidsvistelse
Trögdshemmets korttidsvistelse Enköpings kommun 2013 Enköpings kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Välkommen till Trögdshemmet Trögdshemmets korttidsvistelse är ett tillfälligt kommunalt boende. Vårt
Läs merGruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merVi är tillgängliga Du behöver bara ringa ett samtal till individ- och familjeomsorgen för att komma i kontakt med en person som kan hjälpa dig.
Bilaga 2 Kvalitetsgarantier för Individ- och familjeomsorgen Vi är tillgängliga Du behöver bara ringa ett samtal till individ- och familjeomsorgen för att komma i kontakt med en person som kan hjälpa dig.
Läs merHÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning
HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre
Läs merSERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN
20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre
Läs merBo hemma. i Kinda kommun
Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.
Läs merGruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merPiren. Hjo kommuns korttidsavdelning
Piren Hjo kommuns korttidsavdelning Lite fakta om Piren Piren ligger på andra våning i samma byggnad som Sjöryds äldreboende med närhet till Stadsparken och Vättern. Du ansöker hos biståndshandläggaren
Läs mervärdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka
värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till
Läs merInsatsen vård- och omsorgsboende
Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra
Läs merStöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping
Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden
Läs merVälkommen till vår dagomsorg. Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun
Välkommen till vår dagomsorg Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun Det här är vår dagomsorg Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun är samlingsnamnet för all kommunal äldreomsorg. Vår målsättning är att du som
Läs merFörebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.
Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016. Lena Svensson, stöd och omsorg, 2017-02-15 Innehållsförteckning Förebyggande hembesök 1 Hembesök hos 80-åringar 2016 3
Läs merDin personalgrupp heter: telefon: Dina kontaktpersoner i gruppen är: Din sjuksköterska heter: och har telefon:
Din personalgrupp heter: telefon: Dina kontaktpersoner i gruppen är: Din sjuksköterska heter: och har telefon: Kommunens handläggare telefontid mån fre, 08.00 09.30 0346 88 60 00 Telefonlista: Verksamhetschef,
Läs merÄldreomsorg i Olofströms kommun. Särskilt boende. Hemtjänst. Ditt hem en arbetsplats
Äldreomsorg i Olofströms kommun Man ska som äldre känna trygghet och kunna leva ett självständigt liv även på äldre dagar. Så långt det är möjligt ska kvarboende i den egna miljön eftersträvas. Ditt hem
Läs merKontaktman inom äldreomsorg
Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning
Läs merVård och omsorg, Staffanstorps kommun
RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande
Läs merINFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012
1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.
Läs merStöd och hjälp i det egna boendet
Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Trygg hemgång Övriga insatser Stöd och hjälp i det egna boendet VI VILL GE äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda och trygga
Läs merEnkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat
Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 Totalt ligger svarsfrekvensen på 73% Svarsfrekvensen på fråga
Läs merHemtjänst i Båstads kommun
Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt
Läs merfokus på anhöriga nr 10 nov 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten
Läs merMatpatrullen Sandviken
Matpatrullen Sandviken Matpatrullen har skapats av SPF Seniorerna, Gästrikland för att påverka och göra skillnad Varför är maten för äldre viktig? Mat är så mycket mer än bara näring för kroppen. Måltiden
Läs merStöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..
Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor
Läs merProjekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper
Läs merDet händer hos oss! program. vår/sommar. Anhörigstödsverksamheten Omvårdnadsförvaltningen
Det händer hos oss! program vår/sommar 2014 Anhörigstödsverksamheten Omvårdnadsförvaltningen Vem berörs av anhörigstöd? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs mer