Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet
|
|
- Anton Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet
2 Integrerad kustfiskövervakning sker vid fyra kuststationer Bilder lånade från SLUs hemsida: Nationell miljöövervakning Integrerad fiskövervakning
3 Åke Larsson, Niklas Hanson, Lars Förlin och Jari Parkkonen - Institutionen för Biologi och Miljövetenskap kustfisken i rena områden visar allt tydligare tecken på exponering för kemiska ämnen och en påverkan på flera fysiologiska funktioner...mångfacetterade symptombild observeras på två kustfiskarter och på fyra olika referenslokaler med viss variation i effektmönster och styrka.
4
5 Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Fokus Kvädöfjärden (UFP K) Uppföljningsprojekt som stöds av HaV myndigheten Vi som är med L Förlin, Å Larsson, N Hanson, J Parkkonen: Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet E Nyberg, S Faxneld, A Bignert: Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm Helene Ek: Länsstyrelsen Östergötland A Bryhn, A Gårdmark, J Olsson: Akvatiska Bilder lånade från SLUs hemsida: Nationell miljöövervakning Integrerad fiskövervakning resurser, SLU, Öregrund
6 UFP K: Målsättning och upplägg Målsättningen: Ta fram mer kunskaper om vad som orsakar förändringarna vi ser hos kustfisk, samt om möjligt ta fram åtgärdsförslag Upplägg: Kartläggning av tillrinningsområdet strömningsmönster Inventering av befintliga data kemikaliedel effektdel Analyser Korrelationsanalyser Multivariata analyser Begränsad kemisk analys (av PAH) Näringsväv
7 Tillrinningsområdet till Kvädöfjärden Helene Ek Henning, Länsstyrelsen, Östergötland Tre vattendrag avvattnar tillrinningsområdet: Lövboån Edsviken Vindån Kaggebofjärden Holmån Lindödjupet Flera vattendrag och sjöar påverkade av övergödning
8 Sammanfattning om tillrinningsområdet Kvädöfjärdens tillrinningsområde kännetecknas av: Hög andel skog, liten andel urban mark Få tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter En deponi (bl.a. miljöfarligt avfall, oljeförorenad jord) Många små avloppsanläggningar Flera förorenade områden (sågverk med doppning, ytbehandlare, nedlagda deponier) Hög belastning av metaller, framför allt Cr, Hg och Cu Flera källor till klorfenoler och dioxiner Sannolikt påverkan från Valdemarsviken och övriga kuststräckan Pappersbruk, avfallsupplag, förbränningsanläggning
9 Vattenomsättning i Kvädöfjärden Andreas Bryhn, Akvatiska resurser, SLU Öregrund Variabel Medeldjup, Kvädöfjärden Maximalt djup, Kvädöfjärden Ytarea, Kvädöfjärden Avrinningsområde, Kvädöfjärden Årsnederbörd i området Sammanlagd vertikal transektyta mellan Kvädöfjärden och utsjön Salthalt, BY36 Värde 5.7 m 26 m 22.3 km km mm 2030 m psu
10 Vilka miljögifter finns hos fisk i Kvädöfjärden? Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm I arbetet har man gått igenom: befintlig miljögiftsövervakningsdata, framför allt i abborre från Kvädöfjärden alternativt i strömming från Landsort, den större övervakningslokal som ligger närmast Kvädöfjärden tillgänglig data från screeningundersökningar som har gjorts längs Sveriges kust för att försöka hitta eventuella nya tänkbara miljögifter som kan vara en bidragande orsak till förändringarna i fiskhälsa
11 Data från miljöövervakning Fetthalt (%) Perch, Kvädöfjärden 3.2 n(tot)=345,n(yrs)=30 m=.694 (.660,.729) slope=.91%( 1.3,.51) CV(lr)=10%,.61%,6 yr power=1.0/1.0/3.6% y(11)=.603 (.561,.648) r²=.43, p<.001 * tau=.47, p<.001 * CV(sm)=21%, p<.016,2.8% slope=.67%( 1.5,2.8) CV(lr)=8.6%,3.0%,6 yr power=1.0/1.0/3.0% r²=.05, p< Hg Kvädöfjärden n(tot)=289,n(yrs)=29 m=37.3 (32.3,43.2) slope= 1.5%( 3.0,.079) CV(lr)=38%,2.3%,12 yr power=1.0/.55/14% y(11)=30.0 (23.0,39.3) r²=.12, p<.059 tau=.20, p<.124 CV(sm)=5.8%, p<.001,7.7% slope=5.0%(.75,9.2) CV(lr)=17%,6.0%,8 yr power=1.0/1.0/6.0% r²=.48, p<.026 * 1.5 Cd Kvädöfjärden Tv=4.5, dp%=22 n(tot)=155,n(yrs)=17 m=.394 (.340,.456) slope=.72%( 2.3,3.7) CV(lr)=29%,4.7%,11 yr power=1.0/.77/10% y(11)=.417 (.314,.552) r²=.01, p<.621 tau=.083, p<.653 CV(sm)=22%, p<.032,7.6% slope=4.7%(.16,9.5) CV(lr)=19%,6.9%,9 yr power=.98/.98/6.9% r²=.38, p<.055 Benzo(a)anthracene Kvadofjarden 30 n(tot)=15,n(yrs)=15 m=6.41 (4.26, 9.7) slope=5.0%(-.79,11) SD(lr)=77%,13%,18 yr power=.58/.19/27% 25 y(09)=11.8 ( 5.3,26.4) r2=.21, p<.082 tao=.14, NS SD(sm)=36, NS,26% slope=17%(-10,44) 20 SD(lr)=28%,>99%,11 yr power=.08/.78/10% r2=.78, NS Fluorene Kvadofjarden n(tot)=18,n(yrs)=18 m=1.61 (1.03,2.50) slope=5.6%(-.18,11) SD(lr)=97%,12%,20 yr power=.68/.15/33% y(09)=3.05 (1.40,6.61) r2=.21, p<.054 tao=.18, NS SD(sm)=140, p<.032,26% slope=27%(-13,67) SD(lr)=79%,86%,18 yr power=.07/.19/28% r2=.46, NS Fetthalten (%) minskar över hela tidsperioden, dock ej senaste 10 åren. Hg ökar senaste 10 åren. Cd ökande trend indikeras senaste 10 åren. Benzo(a)antracen ökande trend indikeras över hela tidsperioden. Fluoren ökande trend indikeras över hela tidsperioden, men beror troligen på en outlier.
12 Vilka miljögifter finns hos fisk i Kvädöfjärden? Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm I arbetet har man gått igenom: befintlig miljögiftsövervakningsdata, framför allt i abborre från Kvädöfjärden alternativt i strömming från Landsort, den större övervakningslokal som ligger närmast Kvädöfjärden tillgänglig data från screeningundersökningar som har gjorts längs Sveriges kust för att försöka hitta eventuella nya tänkbara miljögifter som kan vara en bidragande orsak till förändringarna i fiskhälsa
13 Statistiska analyser Korrelationsanalyser Vilka miljögifter samvarierar med biomarkörer/fiskhälsa? Vilka omgivningsfaktorer samvarierar med förändringar i biomarkörer/fiskhälsa? Multivariata analyser Vilka miljögifter skulle kunna förklara de samlade fysiologiska förändringarna? Dessutom har vi påbörjat att försöka besvara: Vilka övriga biotiska eller andra abiotiska faktorer kan samvariera (skulle kunna förklara) förändringarna i fiskhälsan?
14 Korrelationer mellan fiskhälsa och miljögifter Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm Ämnen som visat ökande trender i Kvädöfjärden och Landsort utvaldes för korrelationsanalys: Hg, Cd, D5, 6 OH BDE47, 2 OH BDE68, Benzo(a)anthrazene, Fluoren, PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA, PFHxS, PFOS, DDE, CB 153 Fiskhälsovariabler som valdes för anayserna: EROD, GSI, Gonadvikt, Klorid, Glukos, Vita blodceller (granulocyter, trombocyter, lymfocyter)
15 Korrelationer mellan fiskhälsa och omgivningsfaktorer Niklas Hanson, Biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Bottenfauna, transportbotten Macoma balthica Mytilus edulis Marenzelleria sp. Saduria entomon Hydrobidae Gammarus sp. Harmothoe sarsi Bottenfauna, sedimentationsbotten Macoma balthica Chironomidae Monoporeia affinis Chironomidae biomass Monoporeia affinis Siktdjup Secchi djup, sommar Secchi djup, höst Temperatur, kustnära Sommar Höst Vår Temperatur, egentliga Östersjön Vår Sommar Höst Avrinning Avrinnig från Vindån Kväve Fosfor Fisk Torsk Strömming Skarpsill Rekrytering, torsk Rekrytering, strömming Rekrytering, skarpsill Vikt, torsk 3 år Vikt, strömming 3 år Vikt skarpsill 3 år Storspigg Klimatvariabler/index Arctic oscillation NAO BSI Omgivningsfaktorer som analyserades statistiskt för att undersöka samband med biomarkörer.
16 7 Honabborre GSI (GSI = Gonad Somatiskt Index; gonadvikt i % av kroppsvikt) R² = 0,7171 R² = 0, Temp, aug sept året innan Salthalt året innan
17 Sammanfattning av biomarkörer som förändrats över tiden och korrelationer till omgivningsfaktorer. Alla undersökta Abborre För tre biomarkörer (GSI, klorid och kalcium) kvarstår en tidstrend även efter normalisering för omgivningsfaktorer Biomarkör Påverkas av Normaliserad tidstrend GSI Temp, salthalt Svag minskning Glukos Salthalt WBC Salthalt irbc Salthalt EROD Bottenfauna, NAO, nederbörd Klorid Salthalt Ökande trend Kalcium Svag ökning biomarkörer korrelerade till någon omgivningsfaktor Tånglake För GST kvarstår en tidstrend även efter normalisering för omgivningsfaktorer. Biomarkör Klorid Påverkas av Storspigg?? Normaliserad tidstrend WBC Salthalt EROD Bottenfauna GST Salthalt, Siktdjup Minskande
18 Multivariata analyser Anna Gårdmark, Jens Olsson, Akvatiska resurser, SLU, Öregrund 1,0 Fysiologi - miljögifter Normalise Resemblance: D3 chord distance dbrda2 (15,3% of fitted, 3,4% of total variation) 0,5 0-0,5-1,0 PFTrDA PFOA ,0-0,5 0 0,5 1,0 dbrda1 (84,7% of fitted, 18,8% of total variation) Figuren ger en multivariat representation av hur miljögiftsvariabler förklarar de samlade förändringarna i abborrens fysiologi.
19 Analys av samvariation mellan PAH metaboliter och EROD, Kvädöfjärden Niklas Hanson och Jari Parkkonen, Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet För vissa år förklarar variationen i PAH en relativt stor del (20 70%) av variationen i EROD. För dessa år förklarar även PAH en stor del (ca 60%) av variationen i årsmedel i EROD. Alla år utom 2009 och 2011 stämmer bra in på mönstret att PAH exponeringen styr årsmedel i EROD FF2 FF4 FF5 2, 4 och 5 ringade PAH EROD
20 Summering av korrelations och multivariatanalyserna Biotiska och abiotiska faktorer såsom temperatur, nederbörd, NAO, salthalt och bottenfauna samvarierar med enskilda fiskhälsa variabler Perfluorerade ämnen (särskilt karboxylsyror), PBDE (särskilt OH PBDE) och siloxaner samvariera också med enskilda fiskhälsa variabler Scatterplot of multiple variables against EROD EffektdataFisk_vs_kemikalier.sta 28v*24c EROD Den samlade fiskhälsa bilden verkar kunna förklaras av särskilt vissa perfluorerade ämnen, men förklaringsgraden är runt 20% Exponering för PAHer är sannolikt det främsta, men inte enda skälet till EROD förändringarna Hg ng/g 2'-OH-BDE68 BAA ng/g FLE Cd D5 ng/g lp PFOA PFNA PFDA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFHxS PFOS ng/g dbrda2 (15,3% of fitted, 3,4% of total variation) 1,0 0,5 0-0,5-1,0 Fysiologi - miljögifter Normalise Resemblance: D3 chord distance PFTrDA PFOA -1,0-0,5 0 0,5 1,0 dbrda1 (84,7% of fitted, 18,8% of total variation)
21 Toxiska effekter och effektmönster av kemikalieblandningar och enskilda kemikalier på fiskar Åke Larsson, Lars Förlin, Niklas Hanson, Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet Effekter på fisk av komplexa utsläpp (oftast fältundersökningar) såsom: tidigare klorblekeriutsläpp (80 90 talet) lakvatten från avfallsupplag (sjön Molnbyggen) storstadsmiljö vattnen kring Stockholm och i Göta Älvs mynning/göteborgs hamn av komplexa metallutsläpp Rönnskärsverken (stora utsläpp; 80 talet) Effekter på fisk av enskilda kemiska ämnen/ämnesgrupper inkl även effekter på däggdjur/fåglar (oftast labstudier) såsom: PCBer, DDT, dioxiner/dioxinlika ämnen, klorerade paraffiner, pentaklorfenol, polybromerade difenyletrar (PBDE), hexabromcyklododekan (HBCDD), per och polyfluorerade ämnen (PFOS, PFOA etc), polyaromatiska kolväten (PAHer), organiska tennföreningar, kadmium, bly och kvicksilver Slutsatser och bedömningar
22 Slutsatser och bedömningar om effekter på fisk Flera kemiska ämnesgrupper t ex dioxiner, perfluorerade ämnen, polybromerade ämnen, PAHer, tycks orsaka likartade störningar på fyra centrala funktioner: Fortplantning: försenad könsmognad; minskade nivåer av könssteroider; påverkad fosterutveckling; missbildningar Immunförsvar: försämrad immunfunktion; vävnadsskador Sköldkörtelfunktion: minskad hormonproduktion (tyroxin) Leverfunktion: ofta förstorad lever; vävnadsförändringar; enzyminduktion (ej generellt) Kvalitativa likheter finns mellan observerade förändringar över tiden av fysiologiska funktioner hos fisk i Kvädöfjärden och påvisade funktionsstörningar hos fisk i komplext förorenade områden, men även med PCB och DDT, samt med PAHs effektmönster
23 Slutsatser och bedömningar om effekter på fisk Det är inte sannolikt att ett enskilt kemiskt ämne (av kända och hittills analyserade ämnen) föreligger i tillräckligt höga koncentrationer i ett referensområde för att ge upphov till den totala observerade symptombilden hos fiskar i Kvädöfjärden Det är högst sannolikt att det är en mer eller mindre kontinuerlig och varierande tillförsel av ett stort antal ämnen, kanske i relativt måttliga koncentrationer, som samverkar och sammantaget ger upphov till effekterna hos kustfisk
24 Övergripande bedömningar och slutsatser för UFP Kvädöfjärden Vi bedömer att det inte är enskilda kemikalier som orsakar förändringarna i hälsostatus Vi bedömer att det är en samverkan av olika faktorer såsom en ständig men varierande exponering för kemikalieblandningar, klimat /temperaturförändringar, varierande salinitet, storskaliga miljöförändringar (t.ex. ekosystemförändringar), förändrat födoval, etc som kan ha bidragit till observerade förändringar av hälsostatus hos kustfisk i nationella referensområden
25 Övergripande bedömningar och slutsatser för UFP Kvädöfjärden När det gäller miljögifter bedömer vi att det är av störst intresse att fokusera på följande kemikalier eller kemikaliegrupper: PAH, dioxiner, Cd, Hg, Cu, Cr, PFAS, OH PBDE, ftalater, siloxaner, organofosfatestrar och adipater PAH: Exponering för PAHer är sannolikt det främsta, men inte enda skälet till EROD förändringarna Metaller: Vi bedömer att halterna av några metaller särskilt Cd periodvis kan vara tillräckligt högt för att bidra till effektbilden i Kvädöfjärden PBDE, HBCDD, OH PBDE etc: Vi bedömer också att det är troligt att även vissa bromerade ämnen också (periodvis) kan ha bidragit till effektbilden PFAS (perfluoralkylsubstanser el. fluorokarboner ): Vi vet inte om PFAS bidrar till effektbilden men vi befarar det, särskilt bör fokus läggas på perfluorerade karboxylsyror. Organosfosfatestrar, siloxaner och adipater: Ökningen i användning och förekomst i olika matriser i miljön gör att kunskapsökning om deras miljöeffekter är nödvändig
26 Exempel på hur vi kan/vill gå vidare För att förbättra vår kunskap om möjliga transport och exponeringsvägar för miljögifter har vi påbörjat eller planerar vi undersökningar om det för förändringarna vi ser kan finnas samband med förändrat födoval (trofinivåhypotesen) förändrat bottenfauna samhälle och därmed förändrad bioturbation (bottenfaunahypotesen) Vi vill m.h.a. fortsatta multivariata studier analysera miljögiftseffekter på abborre miljögifter fiskfysiologi fiskbestånd (antal ind.) Figuren visar ett möjligt analysträd för vidare multivariata studier av miljögiftseffekter på abborre. bottenfauna födomängd/individ
27 Exempel på hur vi kan/vill gå vidare Vi anser det också viktigt att ta reda på om det finns en land hav gradient i referensområdet Kvädöfjärden vad gäller både hälsostatus och belastning av miljögifter hos kustfisken (landavrinning /utsjöhypotesen) Vi vill analysera (retrospektivt) de kemikalier/miljögifter som vi tror kan vara involverade i den observerade effektbilden hos kustfisk (PAH, dioxiner, Cd, Hg, Cu, Cr, PFAS, ftalater, organofosfatestrar, siloxaner och adipater) Vi undersöker möjligheterna att få kostnaderna för dessa kem analyser (och andra studier) täckta För att kunna få klarhet i alla orsakssamband för den försämrade hälsan hos kustfisk behövs mer studier, och således kommer mer resurser att krävas.
28 Fokus Kvädöfjärden - Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? LARS FÖRLIN, ÅKE LARSSON, NIKLAS HANSSON & JARI PARKONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET ELISABETH NYBERG, SUZANNE FAXNELD & ANDERS BIGNERT, NATURHISTORISKA RIKSMUSEET HELENE EK HENNING, LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND ANDREAS BRYHN, ANNA GÅRDMARK & JENS OLSSON, SLU Ta fram mer kunskaper om vad som orsakar förändringarna vi ser hos kustfisk, samt om möjligt ta fram åtgärdsförslag Biotiska och abiotiska faktorer såsom temperatur, nederbörd, NAO, salthalt och bottenfauna samvarierar med enskilda fiskhälsa variabler. Perfluorerade ämnen (särskilt karboxylsyror), PBDE (särskilt OH- PBDE) och siloxaner samvariera också med enskilda fiskhälsa variabler Vi bedömer att det inte är enskilda kemikalier som orsakar förändringarna i hälsostatus. Vi bedömer/tror att det är en samverkan av olika faktorer såsom en ständig men varierande exponering för kemikalie-blandningar, klimat- /temperaturförändringar, varierande salinitet, storskaliga miljöförändringar (t.ex. ekosystemförändringar), förändrat födoval, etc som kan ha bidragit till observerade förändringar av hälsostatus hos kustfisk i nationella referensområden Kvädöfjärden är ett typiskt avrinningsområde för ett lågbelastat område men många små diffusa källor. Vatten-tillförseln från utsjön är ungefär en 10 gånger större än vattentillförseln från avrinningsområdet. Modellen är inte verifierad p.g.a. faktiska data saknas. Sammantaget visar genomgången av miljögiftsdata att sista 10 åren verkar Cd, Hg, fluorene och benzo(a)antracene öka hos fisk eller andra organismer i Kvädöfjärden eller dess närhet (Landsort). Likaså verkar många perfluorerade ämnen, PBDE (särskilt OH-PBDE) och siloxaner öka i Kvädöfjärden eller Landsort. Generellt behöver PAH, organofosfater och adipater övervakas mer Analyserna visade att flera enskilda miljögifter samvarierar med enskilda fiskhälsovariabler, särskilt verkar flera perfluorerade ämnen samvariera med förändringarna i EROD och GSI Biotiska och abiotiska faktorer såsom temperatur, nederbörd, NAO, salthalt och bottenfauna samvarierar med enskilda fiskhälsa variabler När det gäller miljögifter bedömer vi att det är av störst intresse att fokusera på följande kemikalier eller kemikaliegrupper: PAH, dioxiner, Cd, Hg, Cu, Cr, PFAS, ftalater, organofosfatestrar, siloxaner och adipater PAH: Exponering för PAHer är sannolikt det främsta, men inte enda skälet till EROD förändringarna Metaller: Vi bedömer att halterna av några metaller särskilt Cd periodvis kan vara tillräckligt högt för att bidra till effektbilden i Kvädöfjärden PBDE, HBCDD, OH-PBDE etc: Vi bedömer också att det är troligt att även vissa bromerade ämnen också (periodvis) kan ha bidragit till effektbilden PFAS (perfluoralkylsubstanser el. fluorokarboner ): Vi vet inte om PFAS bidrar till effektbilden men vi befarar det, särskilt bör fokus läggas på perfluorerade karboxylsyror. Organosfosfatestrar, siloxaner och adipater: Ökningen i användning och förekomst i olika matriser i miljön gör att kunskapsökning om deras miljöeffekter är nödvändig.
Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?
Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet
Läs merHur mår fisken i svenska kustområden?
Hur mår fisken i svenska kustområden? Hälsoundersökningar på fisk ger tidig signal om miljöpåverkan Foto: J. Parkkonen Åke Larsson, Niklas Hanson, Lars Förlin och Jari Parkkonen - Institutionen för Biologi
Läs merFiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan
Fiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan Hur mår fisken i nationella kustreferensområden? Åke Larsson, Niklas Hanson, Lars Förlin och Jari Parkkonen - Institutionen för Biologi och Miljövetenskap
Läs merHur mår fisken i svenska kustområden?
Hur mår fisken i svenska kustområden? Fiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan Åke Larsson - Institutionen för Biologi och Miljövetenskap 2012-09-20 Disposition Hur och varför gör man
Läs merMiljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM
Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler
Läs merÖvervakning av miljögifter i marin och limnisk biota
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Sara Danielsson, Suzanne Faxneld (Enheten för Miljöforskning & -övervakning, NRM) Kemiska analyser: SU, UmU, IVL Sara.Danielsson@nrm.se Suzanne.Faxneld@nrm.se
Läs merMiljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina
Läs merMiljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning
Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag
Läs merProvtagning på lax 2018, resultat och strategi
Provtagning på lax 2018, resultat och strategi Noomi Asker, Fabian Weichert, Jari Parkkonen, Lars Förlin, Joachim Sturve Inst. för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet Nationellt smoltkompensationsseminarium
Läs merFörändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven
Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven Lena Bergström, Anders Bignert, Lars Förlin, Elena Gorokhova, Anna Gårdmark, Åke Larsson, Karl Lundström, Jens Olsson, Brita
Läs merUndersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merPFAS ett nytt hot mot landets uttrar?
PFAS ett nytt hot mot landets uttrar? Anna Roos 1, Raed Awad 2 och Jonathan P. Benskin 2 1 Naturhistoriska riksmuseet 2 ACES, Stockholms Universitet Miljöövervakningsdagarna i Tranås, 27 september 2017
Läs merKustfisken alltmer påverkad av miljögifter
Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter Åke Larsson, Lars Förlin, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs Universitet / Anders Bignert, Elisabeth Nyberg & Sara Danielsson, Naturhistoriska riksmuseet
Läs merMiljögiftssituationens utveckling i Östersjön
Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön Anders Bignert, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Suzanne Faxneld Enh. F. Miljöforskning och Övervakning, Naturhistoriska riksmuseet 1 KSLA 13.11.13 10:45~11:15
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merMiljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Läs merKoncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011
2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport
Läs merBiomarkörstudier på abborre i en föroreningsgradient
Biomarkörstudier på abborre i en föroreningsgradient Niklas Hanson och Åke Larsson Projektredovisning och projektrapport, 2009-08-31 (Överenskommelse 223 0903; Dnr 235-3504-09Mm) Inst för Växt- och Miljövetenskaper,
Läs merKoncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.
-0- Dnr 0-/ Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år. Projekt X-. Suzanne Faxneld, Sara Danielsson Rapport nr : Naturhistoriska
Läs merElisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister
miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet
Läs merMiljögifter i livsmedel intag och halter
2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från
Läs merSvårt att klassa miljöstatus
Svårt att klassa miljöstatus Elin Boalt & Anders Bignert, Naturhistoriska Riksmuseet Rekommendationer som anger vilka fiskar vi kan äta och hur ofta vi kan äta dem baseras på gränsvärden för halter av
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merMiljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009)
Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 24-) Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 71 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram:
Läs merHögre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?
2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen
Läs merMiljögifter klassgränser att diskutera
Miljögifter klassgränser att diskutera Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Lillemor Asplund, Urs Berger, Ulla Eriksson & Katrin Holmström, Stockholms universitet / Anders Wilander,
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merKoncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.
0-0- Dnr 0-/0 Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år 0. Projekt X-. Suzanne Faxneld Rapport nr 0: Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för
Läs merIntegrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009
Integrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009-1 - Inledning I svensk kustfiskövervakning ingår ett antal referensområden som anses obetydligt påverkade av lokal mänsklig aktivitet.
Läs merVattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Läs merStrömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04
Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,
Läs merFaktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:3
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1988-2016 Lars Förlin, Åke Larsson, Jari Parkkonen, Ylva Ericson, Caroline Ek, Suzanne Faxneld, Sara Danielsson, Elisabeth
Läs merUndersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten
Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten Alla vatten ska uppnå god status Vattendirektivets mål - god ekologisk och
Läs merFaktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:3
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 215:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1988-214 Ylva Ericson, Åke Larsson, Suzanne Faxneld, Jan Andersson, Anders Bignert, Sara Danielsson, Niklas Hanson,
Läs merSATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN
SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN Miljöövervakningsdagarna 2017 Karl Lilja Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-01 1 Budget Ökning av NVs del
Läs merVattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Läs merProvfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merTENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5
Läs merFaktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:3
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 216:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1989-215 Ylva Ericson, Åke Larsson, Suzanne Faxneld, Anders Bignert, Sara Danielsson, Niklas Hanson, Martin Karlsson,
Läs merBröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades
Läs merFörorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder
Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län 1 G5 2 Föroreningssituationen
Läs merVad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Läs merMiljön i Hanöbukten
Miljön i Hanöbukten 215-217 - finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen? Havs- och vattenmyndighetens rapport 218:1 Detta är en rapport som
Läs merResultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014
Bakgrund: Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014 I en nationell screening 2013 uppmättes höga halter av PFAS (per- och polyfluoralkyl substanser) i Emåns mynning. I Emsfors
Läs merKustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Läs merMARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016
MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016 Marina Magnusson & Johanna Bergkvist Tack till alla som har hjälpt till Uppdraget har inneburit ett omfattande arbete i fält med att samla
Läs merNaturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merFaktablad från integrerad kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2014
Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 24 Kvädöfjärden 988-23 maj 24 - - Sammanfattning Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 98-talet ett nationellt referensområde
Läs merMiljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland
Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland Karl Forsell, Överläkare Klinisk Miljömedicin Norr Vår rekommendation för intag av samtliga fiskarter från undersökta
Läs merUnderlagsdokument till åtgärdsprogrammet
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merMetod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten
Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Elisabeth Lundkvist i samarbete med WRS Uppsala På uppdrag av Stockholms Stad och Stockholm Vatten AB Exploatering Samhällsbyggnad Naturvård
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merRapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012
Sakrapport Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012 Överenskommelse Nr 219 1241 Björn Helander Naturhistoriska riksmuseet Rapport nr 7:2013 Naturhistoriska Riksmuseet
Läs merFörekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten
Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken
Läs merHavet. 158 Miljötillståndet. Havet
Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden
Läs merFaktablad från integrerad kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013
Faktablad från integrerad kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 213 Kvädöfjärden 1988-212 maj 213-1 - Sammanfattning Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 198-talet ett nationellt referensområde
Läs merInformation från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder
Information från Länsstyrelsen Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder Miljögifter Miljögifter - Tidplan för klassningar Nationell påverkansanalys (GIS) A-, B- och C-anläggningar
Läs merAbborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05
Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merJens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Läs merMILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : -9- ISSN -9 WWW.oresunds-vvf.se FÖRFATTARE: ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB SE--9 ROSENHÄLLSVÄGEN 9 S- 9 HÄRSLÖV TEL. -
Läs merSå hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam
Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället
Läs merFiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012
Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och
Läs merFöroreningshalter i abborre från Väsjön
Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts
Läs merHVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26
BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS Bilaga 6 26 HVMFS 2013:19 1. Gränsvärden för kemisk ytvattenstatus Gränsvärdena som anges för vatten i tabell 1 uttrycks som totala koncentrationer i hela
Läs merHavs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Läs merFaktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4 Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2014 Ylva Ericson, Åke Larsson, Suzanne Faxneld, Jan Andersson, Anders Bignert, Sara Danielsson, Niklas Hanson,
Läs merMetaller och miljögifter i Stockholms sediment
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-11-07 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-508 28885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-11-22 p.24 Metaller och miljögifter i Stockholms
Läs merPer Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress: per.ola.darnerud@slv.se)
RESULTAT FRÅN RIKSMATEN 2010-11: BIOMONITORERING AV TOXISKA ÄMNEN OCH ASSOCIATIONER MED KOST- OCH LIVSSTILS- FAKTORER I EN SVENSK POPULATIONS- BASERAD UNDERSÖKNING Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala,
Läs merKvicksilver och cesium i matfisk
Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen
Läs merSkydd av hav, exempel Hanöbukten
Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?
Läs merSGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden
AB Lilla Bommen 6 411 4 GÖTEBORG Tel: [+46] 31 7 82 3 Fax: [+46] 31 7 82 31 http://www.golder.se SGU Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden Rapport Slutversion Datum:
Läs merHÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4
KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merHandlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar
Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider högfluorerade kemiska ämnen ämnen
Läs merHavs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt
Läs merKemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare
Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016 Anna Nylander Utredare Innehåll Kort om KemI och vad vi gör Giftfri vardag olika utmaningar Barns extra känslighet Vilka regler som gäller för
Läs merProvtagning och analyser
Provtagning och analyser Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling Vad ska provtas och hur? Utgå från den konceptuella modellen - Avfall - Ytvatten - Jord - Sediment - Grundvatten - Deponigas
Läs merVad är det vi missar? Mäter vi rätt? Vad gömmer sig bakom PCB7, PAH16, PFAS11?
Vad är det vi missar? Mäter vi rätt? Vad gömmer sig bakom PCB7, PAH16, PFAS11? Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Renare Mark seminarium Framtida problem Östersund 13 februari Organiska
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs merFaktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:2
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:2 Holmöarna (Bottniska viken)1989-2016 Lars Förlin, Åke Larsson, Jari Parkkonen, Ylva Ericson, Caroline Ek, Suzanne Faxneld, Sara Danielsson, Elisabeth
Läs merBo#nar och fria va#enmassan i samspel?
- Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita
Läs merUtveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik
Läs merMaria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011
Maria Florberger, Golder Associates AB Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011 Golders uppdrag 1. Inläsning av data (sediment, biota) i en databas för kontrollprogrammen Västra
Läs merRegional variation av miljögifter hos människa
Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar
Läs merLund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014
Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian
Läs merÅtgärder kopplade till högfluorerade ämnen nationellt, inom EU och globalt
Åtgärder kopplade till högfluorerade ämnen nationellt, inom EU och globalt Daniel Borg Kemikalieinspektionen 2019-03-20 1 Upplägg Problembild Åtgärder på olika nivåer EU Globalt Nationellt (Sverige) 2
Läs merFaktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:2
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:2 Holmön (Bottniska viken)1989-2014 Ylva Ericson, Åke Larsson, Suzanne Faxneld, Jan Andersson, Anders Bignert, Sara Danielsson, Niklas Hanson, Martin
Läs merHållan - SE
Hållan - SE675859-137377 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst. Bottenhavet (nationell del) - SE Dalälven - SE53000 Län Dalarna - 0 Kommun Malung-Sälen - 03 Yta
Läs merLakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin
Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet
Läs merMiljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
Läs merMiljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen
Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen 2000-2015 Fysikaliska aspekter 75% av tillrinningen till de två västligaste bassängerna. Partikelbundna
Läs merPå gång inom vattenförvaltningsarbetet
På gång inom vattenförvaltningsarbetet ny statusklassning nytt åtgärdsprogram Ann-Louise Haglund Mikael Melin Stöt Ulrika Andersson Vattenförvaltning - rollfördelning Länsstyrelserna Samordningsansvar
Läs merOmgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh.
Omgivningspåverkan / recipentstatus Michael Gilek michael.gilek@sh.se Hantering av förorenade sediment och muddermassor Nyköping, 18 april, 2007 Michael Gilek, Ekotoxikologi Reglering av kemikalier i Europa
Läs merICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001
Läs merStatistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala (POPUP)
Rapport till Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning Kontrakt 2215-15-001 Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala
Läs merIntegrerad kustfiskövervakning i Östersjön, 2007
Integrerad kustfiskövervakning i Östersjön, 27 Kvädöfjärden mars 27 Göteborgs universitet Inledning I svensk kustfiskövervakning ingår ett antal referensområden som anses obetydligt påverkade av lokal
Läs merBilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Läs mer