Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet"

Transkript

1 Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet

2 Integrerad kustfiskövervakning sker vid fyra kuststationer Bilder lånade från SLUs hemsida: Nationell miljöövervakning Integrerad fiskövervakning

3 Åke Larsson, Niklas Hanson, Lars Förlin och Jari Parkkonen - Institutionen för Biologi och Miljövetenskap kustfisken i rena områden visar allt tydligare tecken på exponering för kemiska ämnen och en påverkan på flera fysiologiska funktioner...mångfacetterade symptombild observeras på två kustfiskarter och på fyra olika referenslokaler med viss variation i effektmönster och styrka.

4

5 Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Fokus Kvädöfjärden (UFP K) Uppföljningsprojekt som stöds av HaV myndigheten Vi som är med L Förlin, Å Larsson, N Hanson, J Parkkonen: Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet E Nyberg, S Faxneld, A Bignert: Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm Helene Ek: Länsstyrelsen Östergötland A Bryhn, A Gårdmark, J Olsson: Akvatiska Bilder lånade från SLUs hemsida: Nationell miljöövervakning Integrerad fiskövervakning resurser, SLU, Öregrund

6 UFP K: Målsättning och upplägg Målsättningen: Ta fram mer kunskaper om vad som orsakar förändringarna vi ser hos kustfisk, samt om möjligt ta fram åtgärdsförslag Upplägg: Kartläggning av tillrinningsområdet strömningsmönster Inventering av befintliga data kemikaliedel effektdel Analyser Korrelationsanalyser Multivariata analyser Begränsad kemisk analys (av PAH) Näringsväv

7 Tillrinningsområdet till Kvädöfjärden Helene Ek Henning, Länsstyrelsen, Östergötland Tre vattendrag avvattnar tillrinningsområdet: Lövboån Edsviken Vindån Kaggebofjärden Holmån Lindödjupet Flera vattendrag och sjöar påverkade av övergödning

8 Sammanfattning om tillrinningsområdet Kvädöfjärdens tillrinningsområde kännetecknas av: Hög andel skog, liten andel urban mark Få tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter En deponi (bl.a. miljöfarligt avfall, oljeförorenad jord) Många små avloppsanläggningar Flera förorenade områden (sågverk med doppning, ytbehandlare, nedlagda deponier) Hög belastning av metaller, framför allt Cr, Hg och Cu Flera källor till klorfenoler och dioxiner Sannolikt påverkan från Valdemarsviken och övriga kuststräckan Pappersbruk, avfallsupplag, förbränningsanläggning

9 Vattenomsättning i Kvädöfjärden Andreas Bryhn, Akvatiska resurser, SLU Öregrund Variabel Medeldjup, Kvädöfjärden Maximalt djup, Kvädöfjärden Ytarea, Kvädöfjärden Avrinningsområde, Kvädöfjärden Årsnederbörd i området Sammanlagd vertikal transektyta mellan Kvädöfjärden och utsjön Salthalt, BY36 Värde 5.7 m 26 m 22.3 km km mm 2030 m psu

10 Vilka miljögifter finns hos fisk i Kvädöfjärden? Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm I arbetet har man gått igenom: befintlig miljögiftsövervakningsdata, framför allt i abborre från Kvädöfjärden alternativt i strömming från Landsort, den större övervakningslokal som ligger närmast Kvädöfjärden tillgänglig data från screeningundersökningar som har gjorts längs Sveriges kust för att försöka hitta eventuella nya tänkbara miljögifter som kan vara en bidragande orsak till förändringarna i fiskhälsa

11 Data från miljöövervakning Fetthalt (%) Perch, Kvädöfjärden 3.2 n(tot)=345,n(yrs)=30 m=.694 (.660,.729) slope=.91%( 1.3,.51) CV(lr)=10%,.61%,6 yr power=1.0/1.0/3.6% y(11)=.603 (.561,.648) r²=.43, p<.001 * tau=.47, p<.001 * CV(sm)=21%, p<.016,2.8% slope=.67%( 1.5,2.8) CV(lr)=8.6%,3.0%,6 yr power=1.0/1.0/3.0% r²=.05, p< Hg Kvädöfjärden n(tot)=289,n(yrs)=29 m=37.3 (32.3,43.2) slope= 1.5%( 3.0,.079) CV(lr)=38%,2.3%,12 yr power=1.0/.55/14% y(11)=30.0 (23.0,39.3) r²=.12, p<.059 tau=.20, p<.124 CV(sm)=5.8%, p<.001,7.7% slope=5.0%(.75,9.2) CV(lr)=17%,6.0%,8 yr power=1.0/1.0/6.0% r²=.48, p<.026 * 1.5 Cd Kvädöfjärden Tv=4.5, dp%=22 n(tot)=155,n(yrs)=17 m=.394 (.340,.456) slope=.72%( 2.3,3.7) CV(lr)=29%,4.7%,11 yr power=1.0/.77/10% y(11)=.417 (.314,.552) r²=.01, p<.621 tau=.083, p<.653 CV(sm)=22%, p<.032,7.6% slope=4.7%(.16,9.5) CV(lr)=19%,6.9%,9 yr power=.98/.98/6.9% r²=.38, p<.055 Benzo(a)anthracene Kvadofjarden 30 n(tot)=15,n(yrs)=15 m=6.41 (4.26, 9.7) slope=5.0%(-.79,11) SD(lr)=77%,13%,18 yr power=.58/.19/27% 25 y(09)=11.8 ( 5.3,26.4) r2=.21, p<.082 tao=.14, NS SD(sm)=36, NS,26% slope=17%(-10,44) 20 SD(lr)=28%,>99%,11 yr power=.08/.78/10% r2=.78, NS Fluorene Kvadofjarden n(tot)=18,n(yrs)=18 m=1.61 (1.03,2.50) slope=5.6%(-.18,11) SD(lr)=97%,12%,20 yr power=.68/.15/33% y(09)=3.05 (1.40,6.61) r2=.21, p<.054 tao=.18, NS SD(sm)=140, p<.032,26% slope=27%(-13,67) SD(lr)=79%,86%,18 yr power=.07/.19/28% r2=.46, NS Fetthalten (%) minskar över hela tidsperioden, dock ej senaste 10 åren. Hg ökar senaste 10 åren. Cd ökande trend indikeras senaste 10 åren. Benzo(a)antracen ökande trend indikeras över hela tidsperioden. Fluoren ökande trend indikeras över hela tidsperioden, men beror troligen på en outlier.

12 Vilka miljögifter finns hos fisk i Kvädöfjärden? Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm I arbetet har man gått igenom: befintlig miljögiftsövervakningsdata, framför allt i abborre från Kvädöfjärden alternativt i strömming från Landsort, den större övervakningslokal som ligger närmast Kvädöfjärden tillgänglig data från screeningundersökningar som har gjorts längs Sveriges kust för att försöka hitta eventuella nya tänkbara miljögifter som kan vara en bidragande orsak till förändringarna i fiskhälsa

13 Statistiska analyser Korrelationsanalyser Vilka miljögifter samvarierar med biomarkörer/fiskhälsa? Vilka omgivningsfaktorer samvarierar med förändringar i biomarkörer/fiskhälsa? Multivariata analyser Vilka miljögifter skulle kunna förklara de samlade fysiologiska förändringarna? Dessutom har vi påbörjat att försöka besvara: Vilka övriga biotiska eller andra abiotiska faktorer kan samvariera (skulle kunna förklara) förändringarna i fiskhälsan?

14 Korrelationer mellan fiskhälsa och miljögifter Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm Ämnen som visat ökande trender i Kvädöfjärden och Landsort utvaldes för korrelationsanalys: Hg, Cd, D5, 6 OH BDE47, 2 OH BDE68, Benzo(a)anthrazene, Fluoren, PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA, PFHxS, PFOS, DDE, CB 153 Fiskhälsovariabler som valdes för anayserna: EROD, GSI, Gonadvikt, Klorid, Glukos, Vita blodceller (granulocyter, trombocyter, lymfocyter)

15 Korrelationer mellan fiskhälsa och omgivningsfaktorer Niklas Hanson, Biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Bottenfauna, transportbotten Macoma balthica Mytilus edulis Marenzelleria sp. Saduria entomon Hydrobidae Gammarus sp. Harmothoe sarsi Bottenfauna, sedimentationsbotten Macoma balthica Chironomidae Monoporeia affinis Chironomidae biomass Monoporeia affinis Siktdjup Secchi djup, sommar Secchi djup, höst Temperatur, kustnära Sommar Höst Vår Temperatur, egentliga Östersjön Vår Sommar Höst Avrinning Avrinnig från Vindån Kväve Fosfor Fisk Torsk Strömming Skarpsill Rekrytering, torsk Rekrytering, strömming Rekrytering, skarpsill Vikt, torsk 3 år Vikt, strömming 3 år Vikt skarpsill 3 år Storspigg Klimatvariabler/index Arctic oscillation NAO BSI Omgivningsfaktorer som analyserades statistiskt för att undersöka samband med biomarkörer.

16 7 Honabborre GSI (GSI = Gonad Somatiskt Index; gonadvikt i % av kroppsvikt) R² = 0,7171 R² = 0, Temp, aug sept året innan Salthalt året innan

17 Sammanfattning av biomarkörer som förändrats över tiden och korrelationer till omgivningsfaktorer. Alla undersökta Abborre För tre biomarkörer (GSI, klorid och kalcium) kvarstår en tidstrend även efter normalisering för omgivningsfaktorer Biomarkör Påverkas av Normaliserad tidstrend GSI Temp, salthalt Svag minskning Glukos Salthalt WBC Salthalt irbc Salthalt EROD Bottenfauna, NAO, nederbörd Klorid Salthalt Ökande trend Kalcium Svag ökning biomarkörer korrelerade till någon omgivningsfaktor Tånglake För GST kvarstår en tidstrend även efter normalisering för omgivningsfaktorer. Biomarkör Klorid Påverkas av Storspigg?? Normaliserad tidstrend WBC Salthalt EROD Bottenfauna GST Salthalt, Siktdjup Minskande

18 Multivariata analyser Anna Gårdmark, Jens Olsson, Akvatiska resurser, SLU, Öregrund 1,0 Fysiologi - miljögifter Normalise Resemblance: D3 chord distance dbrda2 (15,3% of fitted, 3,4% of total variation) 0,5 0-0,5-1,0 PFTrDA PFOA ,0-0,5 0 0,5 1,0 dbrda1 (84,7% of fitted, 18,8% of total variation) Figuren ger en multivariat representation av hur miljögiftsvariabler förklarar de samlade förändringarna i abborrens fysiologi.

19 Analys av samvariation mellan PAH metaboliter och EROD, Kvädöfjärden Niklas Hanson och Jari Parkkonen, Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet För vissa år förklarar variationen i PAH en relativt stor del (20 70%) av variationen i EROD. För dessa år förklarar även PAH en stor del (ca 60%) av variationen i årsmedel i EROD. Alla år utom 2009 och 2011 stämmer bra in på mönstret att PAH exponeringen styr årsmedel i EROD FF2 FF4 FF5 2, 4 och 5 ringade PAH EROD

20 Summering av korrelations och multivariatanalyserna Biotiska och abiotiska faktorer såsom temperatur, nederbörd, NAO, salthalt och bottenfauna samvarierar med enskilda fiskhälsa variabler Perfluorerade ämnen (särskilt karboxylsyror), PBDE (särskilt OH PBDE) och siloxaner samvariera också med enskilda fiskhälsa variabler Scatterplot of multiple variables against EROD EffektdataFisk_vs_kemikalier.sta 28v*24c EROD Den samlade fiskhälsa bilden verkar kunna förklaras av särskilt vissa perfluorerade ämnen, men förklaringsgraden är runt 20% Exponering för PAHer är sannolikt det främsta, men inte enda skälet till EROD förändringarna Hg ng/g 2'-OH-BDE68 BAA ng/g FLE Cd D5 ng/g lp PFOA PFNA PFDA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFHxS PFOS ng/g dbrda2 (15,3% of fitted, 3,4% of total variation) 1,0 0,5 0-0,5-1,0 Fysiologi - miljögifter Normalise Resemblance: D3 chord distance PFTrDA PFOA -1,0-0,5 0 0,5 1,0 dbrda1 (84,7% of fitted, 18,8% of total variation)

21 Toxiska effekter och effektmönster av kemikalieblandningar och enskilda kemikalier på fiskar Åke Larsson, Lars Förlin, Niklas Hanson, Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet Effekter på fisk av komplexa utsläpp (oftast fältundersökningar) såsom: tidigare klorblekeriutsläpp (80 90 talet) lakvatten från avfallsupplag (sjön Molnbyggen) storstadsmiljö vattnen kring Stockholm och i Göta Älvs mynning/göteborgs hamn av komplexa metallutsläpp Rönnskärsverken (stora utsläpp; 80 talet) Effekter på fisk av enskilda kemiska ämnen/ämnesgrupper inkl även effekter på däggdjur/fåglar (oftast labstudier) såsom: PCBer, DDT, dioxiner/dioxinlika ämnen, klorerade paraffiner, pentaklorfenol, polybromerade difenyletrar (PBDE), hexabromcyklododekan (HBCDD), per och polyfluorerade ämnen (PFOS, PFOA etc), polyaromatiska kolväten (PAHer), organiska tennföreningar, kadmium, bly och kvicksilver Slutsatser och bedömningar

22 Slutsatser och bedömningar om effekter på fisk Flera kemiska ämnesgrupper t ex dioxiner, perfluorerade ämnen, polybromerade ämnen, PAHer, tycks orsaka likartade störningar på fyra centrala funktioner: Fortplantning: försenad könsmognad; minskade nivåer av könssteroider; påverkad fosterutveckling; missbildningar Immunförsvar: försämrad immunfunktion; vävnadsskador Sköldkörtelfunktion: minskad hormonproduktion (tyroxin) Leverfunktion: ofta förstorad lever; vävnadsförändringar; enzyminduktion (ej generellt) Kvalitativa likheter finns mellan observerade förändringar över tiden av fysiologiska funktioner hos fisk i Kvädöfjärden och påvisade funktionsstörningar hos fisk i komplext förorenade områden, men även med PCB och DDT, samt med PAHs effektmönster

23 Slutsatser och bedömningar om effekter på fisk Det är inte sannolikt att ett enskilt kemiskt ämne (av kända och hittills analyserade ämnen) föreligger i tillräckligt höga koncentrationer i ett referensområde för att ge upphov till den totala observerade symptombilden hos fiskar i Kvädöfjärden Det är högst sannolikt att det är en mer eller mindre kontinuerlig och varierande tillförsel av ett stort antal ämnen, kanske i relativt måttliga koncentrationer, som samverkar och sammantaget ger upphov till effekterna hos kustfisk

24 Övergripande bedömningar och slutsatser för UFP Kvädöfjärden Vi bedömer att det inte är enskilda kemikalier som orsakar förändringarna i hälsostatus Vi bedömer att det är en samverkan av olika faktorer såsom en ständig men varierande exponering för kemikalieblandningar, klimat /temperaturförändringar, varierande salinitet, storskaliga miljöförändringar (t.ex. ekosystemförändringar), förändrat födoval, etc som kan ha bidragit till observerade förändringar av hälsostatus hos kustfisk i nationella referensområden

25 Övergripande bedömningar och slutsatser för UFP Kvädöfjärden När det gäller miljögifter bedömer vi att det är av störst intresse att fokusera på följande kemikalier eller kemikaliegrupper: PAH, dioxiner, Cd, Hg, Cu, Cr, PFAS, OH PBDE, ftalater, siloxaner, organofosfatestrar och adipater PAH: Exponering för PAHer är sannolikt det främsta, men inte enda skälet till EROD förändringarna Metaller: Vi bedömer att halterna av några metaller särskilt Cd periodvis kan vara tillräckligt högt för att bidra till effektbilden i Kvädöfjärden PBDE, HBCDD, OH PBDE etc: Vi bedömer också att det är troligt att även vissa bromerade ämnen också (periodvis) kan ha bidragit till effektbilden PFAS (perfluoralkylsubstanser el. fluorokarboner ): Vi vet inte om PFAS bidrar till effektbilden men vi befarar det, särskilt bör fokus läggas på perfluorerade karboxylsyror. Organosfosfatestrar, siloxaner och adipater: Ökningen i användning och förekomst i olika matriser i miljön gör att kunskapsökning om deras miljöeffekter är nödvändig

26 Exempel på hur vi kan/vill gå vidare För att förbättra vår kunskap om möjliga transport och exponeringsvägar för miljögifter har vi påbörjat eller planerar vi undersökningar om det för förändringarna vi ser kan finnas samband med förändrat födoval (trofinivåhypotesen) förändrat bottenfauna samhälle och därmed förändrad bioturbation (bottenfaunahypotesen) Vi vill m.h.a. fortsatta multivariata studier analysera miljögiftseffekter på abborre miljögifter fiskfysiologi fiskbestånd (antal ind.) Figuren visar ett möjligt analysträd för vidare multivariata studier av miljögiftseffekter på abborre. bottenfauna födomängd/individ

27 Exempel på hur vi kan/vill gå vidare Vi anser det också viktigt att ta reda på om det finns en land hav gradient i referensområdet Kvädöfjärden vad gäller både hälsostatus och belastning av miljögifter hos kustfisken (landavrinning /utsjöhypotesen) Vi vill analysera (retrospektivt) de kemikalier/miljögifter som vi tror kan vara involverade i den observerade effektbilden hos kustfisk (PAH, dioxiner, Cd, Hg, Cu, Cr, PFAS, ftalater, organofosfatestrar, siloxaner och adipater) Vi undersöker möjligheterna att få kostnaderna för dessa kem analyser (och andra studier) täckta För att kunna få klarhet i alla orsakssamband för den försämrade hälsan hos kustfisk behövs mer studier, och således kommer mer resurser att krävas.

28 Fokus Kvädöfjärden - Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? LARS FÖRLIN, ÅKE LARSSON, NIKLAS HANSSON & JARI PARKONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET ELISABETH NYBERG, SUZANNE FAXNELD & ANDERS BIGNERT, NATURHISTORISKA RIKSMUSEET HELENE EK HENNING, LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND ANDREAS BRYHN, ANNA GÅRDMARK & JENS OLSSON, SLU Ta fram mer kunskaper om vad som orsakar förändringarna vi ser hos kustfisk, samt om möjligt ta fram åtgärdsförslag Biotiska och abiotiska faktorer såsom temperatur, nederbörd, NAO, salthalt och bottenfauna samvarierar med enskilda fiskhälsa variabler. Perfluorerade ämnen (särskilt karboxylsyror), PBDE (särskilt OH- PBDE) och siloxaner samvariera också med enskilda fiskhälsa variabler Vi bedömer att det inte är enskilda kemikalier som orsakar förändringarna i hälsostatus. Vi bedömer/tror att det är en samverkan av olika faktorer såsom en ständig men varierande exponering för kemikalie-blandningar, klimat- /temperaturförändringar, varierande salinitet, storskaliga miljöförändringar (t.ex. ekosystemförändringar), förändrat födoval, etc som kan ha bidragit till observerade förändringar av hälsostatus hos kustfisk i nationella referensområden Kvädöfjärden är ett typiskt avrinningsområde för ett lågbelastat område men många små diffusa källor. Vatten-tillförseln från utsjön är ungefär en 10 gånger större än vattentillförseln från avrinningsområdet. Modellen är inte verifierad p.g.a. faktiska data saknas. Sammantaget visar genomgången av miljögiftsdata att sista 10 åren verkar Cd, Hg, fluorene och benzo(a)antracene öka hos fisk eller andra organismer i Kvädöfjärden eller dess närhet (Landsort). Likaså verkar många perfluorerade ämnen, PBDE (särskilt OH-PBDE) och siloxaner öka i Kvädöfjärden eller Landsort. Generellt behöver PAH, organofosfater och adipater övervakas mer Analyserna visade att flera enskilda miljögifter samvarierar med enskilda fiskhälsovariabler, särskilt verkar flera perfluorerade ämnen samvariera med förändringarna i EROD och GSI Biotiska och abiotiska faktorer såsom temperatur, nederbörd, NAO, salthalt och bottenfauna samvarierar med enskilda fiskhälsa variabler När det gäller miljögifter bedömer vi att det är av störst intresse att fokusera på följande kemikalier eller kemikaliegrupper: PAH, dioxiner, Cd, Hg, Cu, Cr, PFAS, ftalater, organofosfatestrar, siloxaner och adipater PAH: Exponering för PAHer är sannolikt det främsta, men inte enda skälet till EROD förändringarna Metaller: Vi bedömer att halterna av några metaller särskilt Cd periodvis kan vara tillräckligt högt för att bidra till effektbilden i Kvädöfjärden PBDE, HBCDD, OH-PBDE etc: Vi bedömer också att det är troligt att även vissa bromerade ämnen också (periodvis) kan ha bidragit till effektbilden PFAS (perfluoralkylsubstanser el. fluorokarboner ): Vi vet inte om PFAS bidrar till effektbilden men vi befarar det, särskilt bör fokus läggas på perfluorerade karboxylsyror. Organosfosfatestrar, siloxaner och adipater: Ökningen i användning och förekomst i olika matriser i miljön gör att kunskapsökning om deras miljöeffekter är nödvändig.

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

Hur mår fisken i svenska kustområden?

Hur mår fisken i svenska kustområden? Hur mår fisken i svenska kustområden? Hälsoundersökningar på fisk ger tidig signal om miljöpåverkan Foto: J. Parkkonen Åke Larsson, Niklas Hanson, Lars Förlin och Jari Parkkonen - Institutionen för Biologi

Läs mer

Hur mår fisken i svenska kustområden?

Hur mår fisken i svenska kustområden? Hur mår fisken i svenska kustområden? Fiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan Åke Larsson - Institutionen för Biologi och Miljövetenskap 2012-09-20 Disposition Hur och varför gör man

Läs mer

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven

Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven Lena Bergström, Anders Bignert, Lars Förlin, Elena Gorokhova, Anna Gårdmark, Åke Larsson, Karl Lundström, Jens Olsson, Brita

Läs mer

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller

Läs mer

Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter

Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter Åke Larsson, Lars Förlin, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs Universitet / Anders Bignert, Elisabeth Nyberg & Sara Danielsson, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)

Läs mer

Biomarkörstudier på abborre i en föroreningsgradient

Biomarkörstudier på abborre i en föroreningsgradient Biomarkörstudier på abborre i en föroreningsgradient Niklas Hanson och Åke Larsson Projektredovisning och projektrapport, 2009-08-31 (Överenskommelse 223 0903; Dnr 235-3504-09Mm) Inst för Växt- och Miljövetenskaper,

Läs mer

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198. -0- Dnr 0-/ Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år. Projekt X-. Suzanne Faxneld, Sara Danielsson Rapport nr : Naturhistoriska

Läs mer

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011 2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport

Läs mer

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Miljögifter i livsmedel intag och halter 2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från

Läs mer

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Miljögifter klassgränser att diskutera

Miljögifter klassgränser att diskutera Miljögifter klassgränser att diskutera Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Lillemor Asplund, Urs Berger, Ulla Eriksson & Katrin Holmström, Stockholms universitet / Anders Wilander,

Läs mer

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? 2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen

Läs mer

Svårt att klassa miljöstatus

Svårt att klassa miljöstatus Svårt att klassa miljöstatus Elin Boalt & Anders Bignert, Naturhistoriska Riksmuseet Rekommendationer som anger vilka fiskar vi kan äta och hur ofta vi kan äta dem baseras på gränsvärden för halter av

Läs mer

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009)

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009) Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 24-) Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 71 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram:

Läs mer

Integrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009

Integrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009 Integrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009-1 - Inledning I svensk kustfiskövervakning ingår ett antal referensområden som anses obetydligt påverkade av lokal mänsklig aktivitet.

Läs mer

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04 Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,

Läs mer

Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014

Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014 Bakgrund: Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014 I en nationell screening 2013 uppmättes höga halter av PFAS (per- och polyfluoralkyl substanser) i Emåns mynning. I Emsfors

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:3

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:3 Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 215:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1988-214 Ylva Ericson, Åke Larsson, Suzanne Faxneld, Jan Andersson, Anders Bignert, Sara Danielsson, Niklas Hanson,

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:3

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:3 Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 216:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1989-215 Ylva Ericson, Åke Larsson, Suzanne Faxneld, Anders Bignert, Sara Danielsson, Niklas Hanson, Martin Karlsson,

Läs mer

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten

Läs mer

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Elisabeth Lundkvist i samarbete med WRS Uppsala På uppdrag av Stockholms Stad och Stockholm Vatten AB Exploatering Samhällsbyggnad Naturvård

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress: per.ola.darnerud@slv.se)

Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress: per.ola.darnerud@slv.se) RESULTAT FRÅN RIKSMATEN 2010-11: BIOMONITORERING AV TOXISKA ÄMNEN OCH ASSOCIATIONER MED KOST- OCH LIVSSTILS- FAKTORER I EN SVENSK POPULATIONS- BASERAD UNDERSÖKNING Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala,

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Föroreningshalter i abborre från Väsjön Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts

Läs mer

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och

Läs mer

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016 Anna Nylander Utredare Innehåll Kort om KemI och vad vi gör Giftfri vardag olika utmaningar Barns extra känslighet Vilka regler som gäller för

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? - Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4 KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014 Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448

Metaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2014:8 Foto: Sofia Pallander Metaller i vallgravsfisk 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se

Läs mer

Regional variation av miljögifter hos människa

Regional variation av miljögifter hos människa Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar

Läs mer

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen 2000-2015 Fysikaliska aspekter 75% av tillrinningen till de två västligaste bassängerna. Partikelbundna

Läs mer

B. Perfluorerade miljögifter PFHxA PFOA PFNA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFHxS PFOS. C. Giftiga tungmetaller Kadmium Arsenik Bly

B. Perfluorerade miljögifter PFHxA PFOA PFNA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFHxS PFOS. C. Giftiga tungmetaller Kadmium Arsenik Bly Finns något av nedanstående redovisade miljögifter enligt A, B och C i spannmålsprodukter från Lantmännens varumärken - exempelvis i fullkornsmjöl från Kungsörenen och Axa? I så fall i vilka halter? Obs

Läs mer

SE SE

SE SE 017-01-3 13:33 SE676170-135065 - SE676170-135065 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst 5. Västerhavet (nationell del) - SE5 Göta älv - SE108000 Län Dalarna - 0 Kommun

Läs mer

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4 Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4 Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2014 Ylva Ericson, Åke Larsson, Suzanne Faxneld, Jan Andersson, Anders Bignert, Sara Danielsson, Niklas Hanson,

Läs mer

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001

Läs mer

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Aroha Miller, Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Tatiana Cantillana & Marie Aune, Livsmedelsverket Många tycker om att äta

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Lagnö 2002-2013 September 2013-1 - Sammanfattning Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade

Läs mer

Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala (POPUP)

Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala (POPUP) Rapport till Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning Kontrakt 2215-15-001 Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala

Läs mer

Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion

Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion I över trettio år har miljögifter diskuterats i vårt samhälle. Ofta med hänvisning till allvarliga problem i innanhavet Östersjön. Till en början

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer

Sammanfattning av rapporten

Sammanfattning av rapporten Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover Författare: Se avsnittet Författare och övriga

Läs mer

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh.

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh. Omgivningspåverkan / recipentstatus Michael Gilek michael.gilek@sh.se Hantering av förorenade sediment och muddermassor Nyköping, 18 april, 2007 Michael Gilek, Ekotoxikologi Reglering av kemikalier i Europa

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2008 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren )

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2008 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren ) Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren -) Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 71 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram:

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper

Läs mer

Interkallibrering av metallanalyser SLU/ITM

Interkallibrering av metallanalyser SLU/ITM Interkallibrering av metallanalyser / Överenskommelse 97, dnr -8-9Mm Report nr 8: Swedish Museum of Natural History Department of Contaminant Research P.O.Box 7 SE- Stockholm Sweden Jämförelse av metallanalyser

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Uppföljande undersökningar av PFASs

Uppföljande undersökningar av PFASs PM 1 (6) Miljöenheten Anders Svensson Tel. direkt: 010-2238594 E-post: anders.svensson@lansstyrelsen.se Enl. sändlista Bakgrund: Uppföljande undersökningar av PFASs I en aktuell nationell screening uppmättes

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter - LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Miljöenheten 25 Nr 22 Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram en sammanställning av utsläppsrelaterade uppgifter

Läs mer

Biomonitorering av unga män med invandrarbakgrund

Biomonitorering av unga män med invandrarbakgrund Hälsorelaterad miljöövervakning Biomonitorering av unga män med invandrarbakgrund Gerd Sällsten 1 Professor, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Staffan A Svensson 2 Specialistläkare Lisa Svedbom 1 Biomedicinsk

Läs mer

Dagvattenhantering i Stockholm

Dagvattenhantering i Stockholm SIDAN 1 Dagvattenhantering i Stockholm Nuläge och framtida inriktning Jens Fagerberg, Stockholm Vatten AB Stina Thörnelöf, Miljöförvaltningen Dagvattensystemet i Stockholm Kombinerat system dagvatten och

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl

Läs mer

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Renare marks vårmöte 25-26 mars 2015 Peter Flyhammar SGI, avd. Markmiljö Mötesnamn etc 1 Avdelning Markmiljö Exempel på arbetsområden: Förorenad

Läs mer

Kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i gädda från sjöar i Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning.

Kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i gädda från sjöar i Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning. Botkyrka kommun Miljöförvaltningen Rapport 2003:1 Kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i gädda från sjöar i Botkyrka kommun Sammanställning av provtagningar 2001 2002 Utredningsenheten Miljöövervakning

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Dagvatten en komplex blandning

Dagvatten en komplex blandning Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens

Läs mer

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24 Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby

Läs mer

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? Fem vattenmyndigheter Samordnar arbetet enligt ramdirektivet för vatten samt ett antal övriga direktiv Naturgiven indelning -Havsbassänger

Läs mer

Vad styr kustfisksamhällens utveckling i Östersjön?

Vad styr kustfisksamhällens utveckling i Östersjön? Vad styr kustfisksamhällens utveckling i Östersjön? Jens Olsson, Lena Bergström & Anna Gårdmark, Sveriges lantbruksuniversitet Likt ekosystemet i utsjön har de kustnära fisksamhällena i Östersjön förändrats

Läs mer

Inriktningsbeslut för riktvärde av PFAS i grundvatten

Inriktningsbeslut för riktvärde av PFAS i grundvatten Inriktningsbeslut för riktvärde av PFAS i grundvatten Förslag till inriktningsbeslut av Vattendelegationerna Förslag PFAS (summa 11) Förslag på riktvärde PFAS (summa 11); 90 ng/l Förslag till utgångspunkt

Läs mer

Bakgrundmaterial Östersjön på Skansen

Bakgrundmaterial Östersjön på Skansen Bakgrundmaterial Östersjön på Skansen Platsen utanför Kust och Pedagogiska huset. Illustration Topia Landskapsarkitekter/KAWA Temaindelning I Skansens Östersjöanläggning kommer fokus riktas mot tre övergripande

Läs mer

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym

Läs mer

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus

Läs mer

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Vänerns vattenvårdsförbund 2004 Rapport nr 34. ISSN 1403-6134 Anna Palm Erik Furusjö Magnus Rahmberg John Sternbeck B1600 November 2004 Organisation/Organization

Läs mer

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys kust- och övergångsvatten - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Läs mer

Faktablad. Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön

Faktablad. Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön Faktablad Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön Galtfjärden 2007-2014 Faktablad från regional kustövervakning i Egentliga Östersjön Galtfjärden 2007-2014 Martin Karlsson och Ylva Ericson December

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas

Läs mer