Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet"

Transkript

1 Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet

2 Integrerad kustfiskövervakning sker vid fyra kuststationer Bilder lånade från SLUs hemsida: Nationell miljöövervakning Integrerad fiskövervakning

3 Åke Larsson, Niklas Hanson, Lars Förlin och Jari Parkkonen - Institutionen för Biologi och Miljövetenskap kustfisken i rena områden visar allt tydligare tecken på exponering för kemiska ämnen och en påverkan på flera fysiologiska funktioner...mångfacetterade symptombild observeras på två kustfiskarter och på fyra olika referenslokaler med viss variation i effektmönster och styrka.

4

5 Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Fokus Kvädöfjärden (UFP K) Uppföljningsprojekt som stöds av HaV myndigheten Vi som är med L Förlin, Å Larsson, N Hanson, J Parkkonen: Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet E Nyberg, S Faxneld, A Bignert: Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm Helene Ek: Länsstyrelsen Östergötland A Bryhn, A Gårdmark, J Olsson: Akvatiska Bilder lånade från SLUs hemsida: Nationell miljöövervakning Integrerad fiskövervakning resurser, SLU, Öregrund

6 UFP K: Målsättning och upplägg Målsättningen: Ta fram mer kunskaper om vad som orsakar förändringarna vi ser hos kustfisk, samt om möjligt ta fram åtgärdsförslag Upplägg: Kartläggning av tillrinningsområdet strömningsmönster Inventering av befintliga data kemikaliedel effektdel Analyser Korrelationsanalyser Multivariata analyser Begränsad kemisk analys (av PAH) Näringsväv

7 Tillrinningsområdet till Kvädöfjärden Helene Ek Henning, Länsstyrelsen, Östergötland Tre vattendrag avvattnar tillrinningsområdet: Lövboån Edsviken Vindån Kaggebofjärden Holmån Lindödjupet Flera vattendrag och sjöar påverkade av övergödning

8 Sammanfattning om tillrinningsområdet Kvädöfjärdens tillrinningsområde kännetecknas av: Hög andel skog, liten andel urban mark Få tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter En deponi (bl.a. miljöfarligt avfall, oljeförorenad jord) Många små avloppsanläggningar Flera förorenade områden (sågverk med doppning, ytbehandlare, nedlagda deponier) Hög belastning av metaller, framför allt Cr, Hg och Cu Flera källor till klorfenoler och dioxiner Sannolikt påverkan från Valdemarsviken och övriga kuststräckan Pappersbruk, avfallsupplag, förbränningsanläggning

9 Vattenomsättning i Kvädöfjärden Andreas Bryhn, Akvatiska resurser, SLU Öregrund Variabel Medeldjup, Kvädöfjärden Maximalt djup, Kvädöfjärden Ytarea, Kvädöfjärden Avrinningsområde, Kvädöfjärden Årsnederbörd i området Sammanlagd vertikal transektyta mellan Kvädöfjärden och utsjön Salthalt, BY36 Värde 5.7 m 26 m 22.3 km km mm 2030 m psu

10 Vilka miljögifter finns hos fisk i Kvädöfjärden? Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm I arbetet har man gått igenom: befintlig miljögiftsövervakningsdata, framför allt i abborre från Kvädöfjärden alternativt i strömming från Landsort, den större övervakningslokal som ligger närmast Kvädöfjärden tillgänglig data från screeningundersökningar som har gjorts längs Sveriges kust för att försöka hitta eventuella nya tänkbara miljögifter som kan vara en bidragande orsak till förändringarna i fiskhälsa

11 Data från miljöövervakning Fetthalt (%) Perch, Kvädöfjärden 3.2 n(tot)=345,n(yrs)=30 m=.694 (.660,.729) slope=.91%( 1.3,.51) CV(lr)=10%,.61%,6 yr power=1.0/1.0/3.6% y(11)=.603 (.561,.648) r²=.43, p<.001 * tau=.47, p<.001 * CV(sm)=21%, p<.016,2.8% slope=.67%( 1.5,2.8) CV(lr)=8.6%,3.0%,6 yr power=1.0/1.0/3.0% r²=.05, p< Hg Kvädöfjärden n(tot)=289,n(yrs)=29 m=37.3 (32.3,43.2) slope= 1.5%( 3.0,.079) CV(lr)=38%,2.3%,12 yr power=1.0/.55/14% y(11)=30.0 (23.0,39.3) r²=.12, p<.059 tau=.20, p<.124 CV(sm)=5.8%, p<.001,7.7% slope=5.0%(.75,9.2) CV(lr)=17%,6.0%,8 yr power=1.0/1.0/6.0% r²=.48, p<.026 * 1.5 Cd Kvädöfjärden Tv=4.5, dp%=22 n(tot)=155,n(yrs)=17 m=.394 (.340,.456) slope=.72%( 2.3,3.7) CV(lr)=29%,4.7%,11 yr power=1.0/.77/10% y(11)=.417 (.314,.552) r²=.01, p<.621 tau=.083, p<.653 CV(sm)=22%, p<.032,7.6% slope=4.7%(.16,9.5) CV(lr)=19%,6.9%,9 yr power=.98/.98/6.9% r²=.38, p<.055 Benzo(a)anthracene Kvadofjarden 30 n(tot)=15,n(yrs)=15 m=6.41 (4.26, 9.7) slope=5.0%(-.79,11) SD(lr)=77%,13%,18 yr power=.58/.19/27% 25 y(09)=11.8 ( 5.3,26.4) r2=.21, p<.082 tao=.14, NS SD(sm)=36, NS,26% slope=17%(-10,44) 20 SD(lr)=28%,>99%,11 yr power=.08/.78/10% r2=.78, NS Fluorene Kvadofjarden n(tot)=18,n(yrs)=18 m=1.61 (1.03,2.50) slope=5.6%(-.18,11) SD(lr)=97%,12%,20 yr power=.68/.15/33% y(09)=3.05 (1.40,6.61) r2=.21, p<.054 tao=.18, NS SD(sm)=140, p<.032,26% slope=27%(-13,67) SD(lr)=79%,86%,18 yr power=.07/.19/28% r2=.46, NS Fetthalten (%) minskar över hela tidsperioden, dock ej senaste 10 åren. Hg ökar senaste 10 åren. Cd ökande trend indikeras senaste 10 åren. Benzo(a)antracen ökande trend indikeras över hela tidsperioden. Fluoren ökande trend indikeras över hela tidsperioden, men beror troligen på en outlier.

12 Vilka miljögifter finns hos fisk i Kvädöfjärden? Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm I arbetet har man gått igenom: befintlig miljögiftsövervakningsdata, framför allt i abborre från Kvädöfjärden alternativt i strömming från Landsort, den större övervakningslokal som ligger närmast Kvädöfjärden tillgänglig data från screeningundersökningar som har gjorts längs Sveriges kust för att försöka hitta eventuella nya tänkbara miljögifter som kan vara en bidragande orsak till förändringarna i fiskhälsa

13 Statistiska analyser Korrelationsanalyser Vilka miljögifter samvarierar med biomarkörer/fiskhälsa? Vilka omgivningsfaktorer samvarierar med förändringar i biomarkörer/fiskhälsa? Multivariata analyser Vilka miljögifter skulle kunna förklara de samlade fysiologiska förändringarna? Dessutom har vi påbörjat att försöka besvara: Vilka övriga biotiska eller andra abiotiska faktorer kan samvariera (skulle kunna förklara) förändringarna i fiskhälsan?

14 Korrelationer mellan fiskhälsa och miljögifter Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm Ämnen som visat ökande trender i Kvädöfjärden och Landsort utvaldes för korrelationsanalys: Hg, Cd, D5, 6 OH BDE47, 2 OH BDE68, Benzo(a)anthrazene, Fluoren, PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA, PFHxS, PFOS, DDE, CB 153 Fiskhälsovariabler som valdes för anayserna: EROD, GSI, Gonadvikt, Klorid, Glukos, Vita blodceller (granulocyter, trombocyter, lymfocyter)

15 Korrelationer mellan fiskhälsa och omgivningsfaktorer Niklas Hanson, Biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Bottenfauna, transportbotten Macoma balthica Mytilus edulis Marenzelleria sp. Saduria entomon Hydrobidae Gammarus sp. Harmothoe sarsi Bottenfauna, sedimentationsbotten Macoma balthica Chironomidae Monoporeia affinis Chironomidae biomass Monoporeia affinis Siktdjup Secchi djup, sommar Secchi djup, höst Temperatur, kustnära Sommar Höst Vår Temperatur, egentliga Östersjön Vår Sommar Höst Avrinning Avrinnig från Vindån Kväve Fosfor Fisk Torsk Strömming Skarpsill Rekrytering, torsk Rekrytering, strömming Rekrytering, skarpsill Vikt, torsk 3 år Vikt, strömming 3 år Vikt skarpsill 3 år Storspigg Klimatvariabler/index Arctic oscillation NAO BSI Omgivningsfaktorer som analyserades statistiskt för att undersöka samband med biomarkörer.

16 7 Honabborre GSI (GSI = Gonad Somatiskt Index; gonadvikt i % av kroppsvikt) R² = 0,7171 R² = 0, Temp, aug sept året innan Salthalt året innan

17 Sammanfattning av biomarkörer som förändrats över tiden och korrelationer till omgivningsfaktorer. Alla undersökta Abborre För tre biomarkörer (GSI, klorid och kalcium) kvarstår en tidstrend även efter normalisering för omgivningsfaktorer Biomarkör Påverkas av Normaliserad tidstrend GSI Temp, salthalt Svag minskning Glukos Salthalt WBC Salthalt irbc Salthalt EROD Bottenfauna, NAO, nederbörd Klorid Salthalt Ökande trend Kalcium Svag ökning biomarkörer korrelerade till någon omgivningsfaktor Tånglake För GST kvarstår en tidstrend även efter normalisering för omgivningsfaktorer. Biomarkör Klorid Påverkas av Storspigg?? Normaliserad tidstrend WBC Salthalt EROD Bottenfauna GST Salthalt, Siktdjup Minskande

18 Multivariata analyser Anna Gårdmark, Jens Olsson, Akvatiska resurser, SLU, Öregrund 1,0 Fysiologi - miljögifter Normalise Resemblance: D3 chord distance dbrda2 (15,3% of fitted, 3,4% of total variation) 0,5 0-0,5-1,0 PFTrDA PFOA ,0-0,5 0 0,5 1,0 dbrda1 (84,7% of fitted, 18,8% of total variation) Figuren ger en multivariat representation av hur miljögiftsvariabler förklarar de samlade förändringarna i abborrens fysiologi.

19 Analys av samvariation mellan PAH metaboliter och EROD, Kvädöfjärden Niklas Hanson och Jari Parkkonen, Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet För vissa år förklarar variationen i PAH en relativt stor del (20 70%) av variationen i EROD. För dessa år förklarar även PAH en stor del (ca 60%) av variationen i årsmedel i EROD. Alla år utom 2009 och 2011 stämmer bra in på mönstret att PAH exponeringen styr årsmedel i EROD FF2 FF4 FF5 2, 4 och 5 ringade PAH EROD

20 Summering av korrelations och multivariatanalyserna Biotiska och abiotiska faktorer såsom temperatur, nederbörd, NAO, salthalt och bottenfauna samvarierar med enskilda fiskhälsa variabler Perfluorerade ämnen (särskilt karboxylsyror), PBDE (särskilt OH PBDE) och siloxaner samvariera också med enskilda fiskhälsa variabler Scatterplot of multiple variables against EROD EffektdataFisk_vs_kemikalier.sta 28v*24c EROD Den samlade fiskhälsa bilden verkar kunna förklaras av särskilt vissa perfluorerade ämnen, men förklaringsgraden är runt 20% Exponering för PAHer är sannolikt det främsta, men inte enda skälet till EROD förändringarna Hg ng/g 2'-OH-BDE68 BAA ng/g FLE Cd D5 ng/g lp PFOA PFNA PFDA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFHxS PFOS ng/g dbrda2 (15,3% of fitted, 3,4% of total variation) 1,0 0,5 0-0,5-1,0 Fysiologi - miljögifter Normalise Resemblance: D3 chord distance PFTrDA PFOA -1,0-0,5 0 0,5 1,0 dbrda1 (84,7% of fitted, 18,8% of total variation)

21 Toxiska effekter och effektmönster av kemikalieblandningar och enskilda kemikalier på fiskar Åke Larsson, Lars Förlin, Niklas Hanson, Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet Effekter på fisk av komplexa utsläpp (oftast fältundersökningar) såsom: tidigare klorblekeriutsläpp (80 90 talet) lakvatten från avfallsupplag (sjön Molnbyggen) storstadsmiljö vattnen kring Stockholm och i Göta Älvs mynning/göteborgs hamn av komplexa metallutsläpp Rönnskärsverken (stora utsläpp; 80 talet) Effekter på fisk av enskilda kemiska ämnen/ämnesgrupper inkl även effekter på däggdjur/fåglar (oftast labstudier) såsom: PCBer, DDT, dioxiner/dioxinlika ämnen, klorerade paraffiner, pentaklorfenol, polybromerade difenyletrar (PBDE), hexabromcyklododekan (HBCDD), per och polyfluorerade ämnen (PFOS, PFOA etc), polyaromatiska kolväten (PAHer), organiska tennföreningar, kadmium, bly och kvicksilver Slutsatser och bedömningar

22 Slutsatser och bedömningar om effekter på fisk Flera kemiska ämnesgrupper t ex dioxiner, perfluorerade ämnen, polybromerade ämnen, PAHer, tycks orsaka likartade störningar på fyra centrala funktioner: Fortplantning: försenad könsmognad; minskade nivåer av könssteroider; påverkad fosterutveckling; missbildningar Immunförsvar: försämrad immunfunktion; vävnadsskador Sköldkörtelfunktion: minskad hormonproduktion (tyroxin) Leverfunktion: ofta förstorad lever; vävnadsförändringar; enzyminduktion (ej generellt) Kvalitativa likheter finns mellan observerade förändringar över tiden av fysiologiska funktioner hos fisk i Kvädöfjärden och påvisade funktionsstörningar hos fisk i komplext förorenade områden, men även med PCB och DDT, samt med PAHs effektmönster

23 Slutsatser och bedömningar om effekter på fisk Det är inte sannolikt att ett enskilt kemiskt ämne (av kända och hittills analyserade ämnen) föreligger i tillräckligt höga koncentrationer i ett referensområde för att ge upphov till den totala observerade symptombilden hos fiskar i Kvädöfjärden Det är högst sannolikt att det är en mer eller mindre kontinuerlig och varierande tillförsel av ett stort antal ämnen, kanske i relativt måttliga koncentrationer, som samverkar och sammantaget ger upphov till effekterna hos kustfisk

24 Övergripande bedömningar och slutsatser för UFP Kvädöfjärden Vi bedömer att det inte är enskilda kemikalier som orsakar förändringarna i hälsostatus Vi bedömer att det är en samverkan av olika faktorer såsom en ständig men varierande exponering för kemikalieblandningar, klimat /temperaturförändringar, varierande salinitet, storskaliga miljöförändringar (t.ex. ekosystemförändringar), förändrat födoval, etc som kan ha bidragit till observerade förändringar av hälsostatus hos kustfisk i nationella referensområden

25 Övergripande bedömningar och slutsatser för UFP Kvädöfjärden När det gäller miljögifter bedömer vi att det är av störst intresse att fokusera på följande kemikalier eller kemikaliegrupper: PAH, dioxiner, Cd, Hg, Cu, Cr, PFAS, OH PBDE, ftalater, siloxaner, organofosfatestrar och adipater PAH: Exponering för PAHer är sannolikt det främsta, men inte enda skälet till EROD förändringarna Metaller: Vi bedömer att halterna av några metaller särskilt Cd periodvis kan vara tillräckligt högt för att bidra till effektbilden i Kvädöfjärden PBDE, HBCDD, OH PBDE etc: Vi bedömer också att det är troligt att även vissa bromerade ämnen också (periodvis) kan ha bidragit till effektbilden PFAS (perfluoralkylsubstanser el. fluorokarboner ): Vi vet inte om PFAS bidrar till effektbilden men vi befarar det, särskilt bör fokus läggas på perfluorerade karboxylsyror. Organosfosfatestrar, siloxaner och adipater: Ökningen i användning och förekomst i olika matriser i miljön gör att kunskapsökning om deras miljöeffekter är nödvändig

26 Exempel på hur vi kan/vill gå vidare För att förbättra vår kunskap om möjliga transport och exponeringsvägar för miljögifter har vi påbörjat eller planerar vi undersökningar om det för förändringarna vi ser kan finnas samband med förändrat födoval (trofinivåhypotesen) förändrat bottenfauna samhälle och därmed förändrad bioturbation (bottenfaunahypotesen) Vi vill m.h.a. fortsatta multivariata studier analysera miljögiftseffekter på abborre miljögifter fiskfysiologi fiskbestånd (antal ind.) Figuren visar ett möjligt analysträd för vidare multivariata studier av miljögiftseffekter på abborre. bottenfauna födomängd/individ

27 Exempel på hur vi kan/vill gå vidare Vi anser det också viktigt att ta reda på om det finns en land hav gradient i referensområdet Kvädöfjärden vad gäller både hälsostatus och belastning av miljögifter hos kustfisken (landavrinning /utsjöhypotesen) Vi vill analysera (retrospektivt) de kemikalier/miljögifter som vi tror kan vara involverade i den observerade effektbilden hos kustfisk (PAH, dioxiner, Cd, Hg, Cu, Cr, PFAS, ftalater, organofosfatestrar, siloxaner och adipater) Vi undersöker möjligheterna att få kostnaderna för dessa kem analyser (och andra studier) täckta För att kunna få klarhet i alla orsakssamband för den försämrade hälsan hos kustfisk behövs mer studier, och således kommer mer resurser att krävas.

28 Fokus Kvädöfjärden - Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? LARS FÖRLIN, ÅKE LARSSON, NIKLAS HANSSON & JARI PARKONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET ELISABETH NYBERG, SUZANNE FAXNELD & ANDERS BIGNERT, NATURHISTORISKA RIKSMUSEET HELENE EK HENNING, LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND ANDREAS BRYHN, ANNA GÅRDMARK & JENS OLSSON, SLU Ta fram mer kunskaper om vad som orsakar förändringarna vi ser hos kustfisk, samt om möjligt ta fram åtgärdsförslag Biotiska och abiotiska faktorer såsom temperatur, nederbörd, NAO, salthalt och bottenfauna samvarierar med enskilda fiskhälsa variabler. Perfluorerade ämnen (särskilt karboxylsyror), PBDE (särskilt OH- PBDE) och siloxaner samvariera också med enskilda fiskhälsa variabler Vi bedömer att det inte är enskilda kemikalier som orsakar förändringarna i hälsostatus. Vi bedömer/tror att det är en samverkan av olika faktorer såsom en ständig men varierande exponering för kemikalie-blandningar, klimat- /temperaturförändringar, varierande salinitet, storskaliga miljöförändringar (t.ex. ekosystemförändringar), förändrat födoval, etc som kan ha bidragit till observerade förändringar av hälsostatus hos kustfisk i nationella referensområden Kvädöfjärden är ett typiskt avrinningsområde för ett lågbelastat område men många små diffusa källor. Vatten-tillförseln från utsjön är ungefär en 10 gånger större än vattentillförseln från avrinningsområdet. Modellen är inte verifierad p.g.a. faktiska data saknas. Sammantaget visar genomgången av miljögiftsdata att sista 10 åren verkar Cd, Hg, fluorene och benzo(a)antracene öka hos fisk eller andra organismer i Kvädöfjärden eller dess närhet (Landsort). Likaså verkar många perfluorerade ämnen, PBDE (särskilt OH-PBDE) och siloxaner öka i Kvädöfjärden eller Landsort. Generellt behöver PAH, organofosfater och adipater övervakas mer Analyserna visade att flera enskilda miljögifter samvarierar med enskilda fiskhälsovariabler, särskilt verkar flera perfluorerade ämnen samvariera med förändringarna i EROD och GSI Biotiska och abiotiska faktorer såsom temperatur, nederbörd, NAO, salthalt och bottenfauna samvarierar med enskilda fiskhälsa variabler När det gäller miljögifter bedömer vi att det är av störst intresse att fokusera på följande kemikalier eller kemikaliegrupper: PAH, dioxiner, Cd, Hg, Cu, Cr, PFAS, ftalater, organofosfatestrar, siloxaner och adipater PAH: Exponering för PAHer är sannolikt det främsta, men inte enda skälet till EROD förändringarna Metaller: Vi bedömer att halterna av några metaller särskilt Cd periodvis kan vara tillräckligt högt för att bidra till effektbilden i Kvädöfjärden PBDE, HBCDD, OH-PBDE etc: Vi bedömer också att det är troligt att även vissa bromerade ämnen också (periodvis) kan ha bidragit till effektbilden PFAS (perfluoralkylsubstanser el. fluorokarboner ): Vi vet inte om PFAS bidrar till effektbilden men vi befarar det, särskilt bör fokus läggas på perfluorerade karboxylsyror. Organosfosfatestrar, siloxaner och adipater: Ökningen i användning och förekomst i olika matriser i miljön gör att kunskapsökning om deras miljöeffekter är nödvändig.

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Miljögifter i livsmedel intag och halter 2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från

Läs mer

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009)

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009) Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 24-) Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 71 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram:

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Aroha Miller, Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Tatiana Cantillana & Marie Aune, Livsmedelsverket Många tycker om att äta

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

B. Perfluorerade miljögifter PFHxA PFOA PFNA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFHxS PFOS. C. Giftiga tungmetaller Kadmium Arsenik Bly

B. Perfluorerade miljögifter PFHxA PFOA PFNA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFHxS PFOS. C. Giftiga tungmetaller Kadmium Arsenik Bly Finns något av nedanstående redovisade miljögifter enligt A, B och C i spannmålsprodukter från Lantmännens varumärken - exempelvis i fullkornsmjöl från Kungsörenen och Axa? I så fall i vilka halter? Obs

Läs mer

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? - Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita

Läs mer

Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion

Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion I över trettio år har miljögifter diskuterats i vårt samhälle. Ofta med hänvisning till allvarliga problem i innanhavet Östersjön. Till en början

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys kust- och övergångsvatten - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Läs mer

Bakgrundmaterial Östersjön på Skansen

Bakgrundmaterial Östersjön på Skansen Bakgrundmaterial Östersjön på Skansen Platsen utanför Kust och Pedagogiska huset. Illustration Topia Landskapsarkitekter/KAWA Temaindelning I Skansens Östersjöanläggning kommer fokus riktas mot tre övergripande

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24 Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh.

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh. Omgivningspåverkan / recipentstatus Michael Gilek michael.gilek@sh.se Hantering av förorenade sediment och muddermassor Nyköping, 18 april, 2007 Michael Gilek, Ekotoxikologi Reglering av kemikalier i Europa

Läs mer

PM 2013:07. Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde. Bilaga 1. Miljöenheten Anita Lundmark

PM 2013:07. Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde. Bilaga 1. Miljöenheten Anita Lundmark PM 213:7 Bilaga 1 Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde Miljöenheten Anita Lundmark Länsstyrelsen Dalarna Tfn 23-81 www.lansstyrelsen.se/dalarna Postadress 79184 Falun Fax 23 813 86 dalarna@lansstyrelsen.se

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

Att tänka på vid inventering enligt MIFO Fas 1 av träimpregneringsanläggningar och sågverk

Att tänka på vid inventering enligt MIFO Fas 1 av träimpregneringsanläggningar och sågverk Datum 2013-09-28 PM Att tänka på vid inventering enligt MIFO Fas 1 av träimpregneringsanläggningar och sågverk Följande PM behandlar några aspekter som Länsstyrelsen i Jönköpings län anser kan komma till

Läs mer

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Vänerns vattenvårdsförbund 2004 Rapport nr 34. ISSN 1403-6134 Anna Palm Erik Furusjö Magnus Rahmberg John Sternbeck B1600 November 2004 Organisation/Organization

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Statens Geotekniska Institut & Sveriges Lantbruksuniversitet 2015-10-18 1 Markens ekosystemtjänster enligt EU:s förslag

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatiska miljöer. Reviderad utgåva 2

Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatiska miljöer. Reviderad utgåva 2 Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatiska miljöer Reviderad utgåva 2 RAPPORT 5908 DECEMBER 2008 Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatiska miljöer Kunskapsläge

Läs mer

Sanering av bottnar i akvatiska miljöer

Sanering av bottnar i akvatiska miljöer Sanering av bottnar i akvatiska miljöer -När behöver vi sanera? -Hur kan vi sanera? -Fungerar det? par@elandermiljoteknik.com 1 När behöver vi sanera? Finns det lokal påverkan/risk? Sprids föroreningen

Läs mer

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2004 och 2005 års provtagningar

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2004 och 2005 års provtagningar Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2004 och 2005 års provtagningar Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 04143 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram: Miljögifter i urban

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Hur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet

Hur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet ur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? elen åkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet Upplägg PFAS Exponering och kinetik Effekter och bedömning Experimentella data

Läs mer

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljö, när musslorna utnyttjas. sillgrissla. Det kan. västkust. beskriva. Handlednin Undersökningstyp

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljö, när musslorna utnyttjas. sillgrissla. Det kan. västkust. beskriva. Handlednin Undersökningstyp 1 Programområde: Kust och hav : Metaller och organiska miljögifter i blåmussla Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Syftet är att följa

Läs mer

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljögifter i fiskk. åtgärder. ifråga. studeras är. Undersökningstyp. beskriva. ng för miljöövervakningg

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljögifter i fiskk. åtgärder. ifråga. studeras är. Undersökningstyp. beskriva. ng för miljöövervakningg f 1 Programområde: Kust och hav : Metaller och organiska miljögifter i fiskk Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Syftet är att följa

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

produkter av RoHS lagstiftning? Åsa Portnoff

produkter av RoHS lagstiftning? Åsa Portnoff Hur påverkas p företaget f och dess produkter av RoHS lagstiftning? Åsa Portnoff Vad innebär r RoHS? RoHS reglerar förekomst av 6 substanser i nya elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Förorenade områden Riskbedömning av förorenad mark baseras på kemisk analys av ett fåtal

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Mats Tysklind Kemiska institutionen, Umeå universitet

Mats Tysklind Kemiska institutionen, Umeå universitet Miljögifter i Östersjön igår, idag och i framtiden Mats Tysklind Kemiska institutionen, Umeå universitet Havsmiljökonferens Örnsköldsvik 2013-09-23 1 Östersjön: - 16 miljoner människor kustområdena - 85

Läs mer

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Uppdrag: Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Uppdrag: Rädda Östersjön! Har du funderat över Östersjön och de allvarliga miljöproblem

Läs mer

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs)

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) REMISSVAR Åsa Edell 08-730 1460 e-post: asa.edell@kemi.se 2 september 2002 Dnr 341-1000-01 Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) KemI har i maj 2002 kommenterat ett tidigare utkast på rapporten

Läs mer

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Caroline Raymond, Ola Svensson, Ulf Larsson, Helena Höglander, Svante Nyberg, Hans Kautsky, Elena Gorokhova, Brita Sundelin & Jonas Gunnarsson, Stockholms

Läs mer

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,

Läs mer

FÖRSLAG TILL INDIKATORER FÖR GIFTFRI MILJÖ

FÖRSLAG TILL INDIKATORER FÖR GIFTFRI MILJÖ FÖRSLAG TILL INDIKATORER FÖR GIFTFRI MILJÖ Juni 2003 Slutrapport SAMMANFATTNING...3 1 INLEDNING...6 2 PROJEKTBESKRIVNING...6 3 INDIKATORER...7 4 FÖRSLAG TILL INDIKATORER FÖR GIFTFRI MILJÖ...8 4.1 Miljökvalitetsmålet

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Multivariat statistik inom miljöövervakning. En introduktion

Multivariat statistik inom miljöövervakning. En introduktion Multivariat statistik inom miljöövervakning En introduktion Sortera figurerna! Sorteringen är baserad på en kvantifiering av figurerna Figur nr Hörn Gul Blå Röd 1 5 100 0 0 2 8 50 50 0 3 10 100 0 0 4 10

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Avloppsslam i Stockholm län

Avloppsslam i Stockholm län Fakta 4:9 Publiceringsdatum -- Rapporten är framtagen av enheterna för miljöanalys och miljöskydd vid Länsstyrelsen Stockholm. Telefon: stockholm@lansstyrelsen.se Reningsbassäng, Fors avlopps. Foto: Länsstyrelsen

Läs mer

Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet

Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet Exempel på bildplacering Rapport 009:7 Säsongsvariation och geografisk

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Hjälp oss att få renare vatten!

Hjälp oss att få renare vatten! Hjälp oss att få renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att dina barns leksaker, dina lakan och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kävlinge kommuns allmänna avloppsanläggning enligt punkt 16 ABVA Gäller från och

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag 2b:2 Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag FÖRFATTARE Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap,

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 1(9) Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslöv kommuns allmänna avloppsanläggningar Gäller från 2009-04-01 2(9) Krav

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Skanska i Sveriges kemikaliekrav

Skanska i Sveriges kemikaliekrav Skanska i Sverige 1 (10) Skanska i Sveriges kemikaliekrav Produkter (kemiska produkter och byggvaror) skall vara kontrollerade gentemot Skanska i Sveriges förbudslista samt Skanska i Sveriges kriterier

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?) "WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

kustfisk biologiska effekter på subcellulär och cellulär nivå

kustfisk biologiska effekter på subcellulär och cellulär nivå 1 Programområde: Kust och hav : Hälsotillstånd hos kustfisk biologiska effekter på subcellulär och cellulär nivå Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen

Läs mer

Studiematerial till den andra vågen. DEN andra vågen ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT

Studiematerial till den andra vågen. DEN andra vågen ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT MILJÖGIFTER Östersjön & miljögifter - VAD VI BÖR VETA STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN DEN andra vågen ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT 1 Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

att förvalta havsmiljön

att förvalta havsmiljön Så mår havet att förvalta havsmiljön Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar har vi fått vänja oss vid. Våra hav mår

Läs mer

Exempel på ämnen som omfattas av begränsningarna i tabellerna 3 och 4

Exempel på ämnen som omfattas av begränsningarna i tabellerna 3 och 4 Sida 1 (8) ämnen som omfattas av begränsningarna i tabellerna 3 och 4 Tabellen nedan anger exempel på ämnen som omfattas av begränsningarna i tabellerna 3 och 4. Observera att detta inte är en uttömmande

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Rapport 2011:13. Miljögifter i Dalarna. Problembild hösten 2010. Miljöenheten

Rapport 2011:13. Miljögifter i Dalarna. Problembild hösten 2010. Miljöenheten Rapport 2011:13 Miljögifter i Dalarna Problembild hösten 2010 Miljöenheten Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, maj 2011. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från Länsstyrelsen Dalarna. E-post:

Läs mer

RAPPORT. Miljögiftsövervakning av ytvatten och fisk i Stockholm Stad sammanställning för år 2010 Miljöförvaltningen, Stockholm Stad

RAPPORT. Miljögiftsövervakning av ytvatten och fisk i Stockholm Stad sammanställning för år 2010 Miljöförvaltningen, Stockholm Stad Miljögiftsövervakning i Stockholm Stad år 2010 RAPPORT Miljögiftsövervakning av ytvatten och fisk i Stockholm Stad sammanställning för år 2010 Miljöförvaltningen, Stockholm Stad 2011-05-24 Upprättad av:

Läs mer

Ger åtgärderna effekt?

Ger åtgärderna effekt? Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära

Läs mer

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet ÄR DET ARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM orskningscentrum Örebro universitet Allt började med ett telefonsamtal.. VAD HAR SKIDLANDSLAGET MED LUORKEMIKALIER ATT GÖRA? VAD ÄR ETT MILJÖGIT? Persistent

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten. Biologi och Miljövetenskap.

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten. Biologi och Miljövetenskap. ISSN: 142-6198 Rapport 22:5 HÖGSKOLAN I KALMAR Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Årsrapport 21 Stefan Tobiasson Roland Engkvist Bo Juhlin SMHI Olof Liungman

Läs mer

Ja Nej Uppgift. Bly (inklusive föreningar) (3, 4, 5) Ftalater (3, 4) Klorerade paraffiner (3, 4) Tennorganiska föreningar (3)

Ja Nej Uppgift. Bly (inklusive föreningar) (3, 4, 5) Ftalater (3, 4) Klorerade paraffiner (3, 4) Tennorganiska föreningar (3) Miljöfakta Företag: RUTAB Runbom & Tapper AB Produkt: 2167282 2167288, 2197100 2197118, 2197200 2197258, CTF2, CTF5, CT12GT, CT12NSG, CT24GL, CT5SG, MO14, PA12L, TCF Utarbetad av E.L. Elmateriel Leverantörernas

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Miljöövervakningsprojekt i Södertälje kanalområde för bedömning av effekterna från muddring och tippning av förorenade sediment

Miljöövervakningsprojekt i Södertälje kanalområde för bedömning av effekterna från muddring och tippning av förorenade sediment Miljöövervakningsprojekt i Södertälje kanalområde för bedömning av effekterna från muddring och tippning av förorenade sediment Multivariat utvärdering av toxiciteten mot brackvattenorganismer exponerade

Läs mer

Havs och Vatten myndigheten

Havs och Vatten myndigheten Havs och Vatten myndigheten Yttrande STRÅLSÄKFCH-r Datum 2012-05-25 Handläggare Ann-Sofie Wernersson Dnr 165-11 M1333-11 samt 283-11 (Strålsäkerhetsmyndigh ref 12-399) Dir tel 010-698 6355 Mottagare Nacka

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind

Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind Marksaneringscentrum Norr (MCN) Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind Projektledare för MCN Miljökemi, Umeå Universitet Mats.tysklind@chem.umu.se Risk och

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer