1 POLICY REHABILITERING Vad är rehabilitering? Arbetsledarens ansvar Den anställdes ansvar...

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 POLICY REHABILITERING Vad är rehabilitering? Arbetsledarens ansvar Den anställdes ansvar Arbetstagarorganisationens ansvar Arbetskamraternas ansvar Arbetsgivarens ansvar DOKUMENTATION SEKRETESS... 7 Bilaga 1 Ersättningar/Bidrag/Stöd från Försäkringskassan Bilaga 2 FKF6636 Blankett för Rehabiliteringsutredning Reviderat av AMK

2 POLICY FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING 1 POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet utformas så att signaler och problemställningar upptäcks och bearbetas så tidigt som möjligt. Genom förebyggande insatser skall frånvaro undvikas. Arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering bedrivs i verksamheten nära berörda medarbetare. Närmaste arbetsledning ansvarar för att signaler observeras och att insatser sätts in snarast. Genom samverkan och hög grad av individpåverkan skapas förutsättningar för bra utformning av arbete och arbetsplats. Arbetsanpassning och rehabilitering sker i samarbete med enskild medarbetare. Målet är att förhindra att anställda drabbas av ohälsa med påföljande frånvaro och utslagning. Målet är att förhindra obehag för medarbetaren, frånvaro och utslagning. Vid frånvaro vill Eslövs kommun ge bästa möjliga stöd för återgång till arbetet. Ett bra arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö inom Eslövs kommuns arbetsplatser. Varje förvaltning ansvarar för att rutiner och handlingsplaner för arbetsanpassning och rehabilitering upprättas inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Varje förvaltning ansvarar också för att rutiner finns för samarbete med externa aktörer, t ex Försäkringskassan, Företagshälsovården, Arbetsförmedlingen, Arbetslivstjänster e t c. Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet följs upp genom årlig utvärdering av arbetsmiljömålen för Eslövs kommun. 1(7)

3 2 REHABILITERING 2.1 VAD ÄR REHABILITERING? Med rehabilitering avses alla de åtgärder som vidtas för att en människa skall återvinna sin arbetsförmåga och kunna återgå till och fungera i sitt arbete. Rehabiliteringen kan vara av medicinsk, psykologisk, social och/eller arbetslivsinriktad art. Rehabilitering är en viktig del av arbetsmiljöarbetet och är fastlagd i lagar, föreskrifter och avtal (arbetsmiljölag, lag om allmän försäkring, föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, anpassning och rehabilitering). Erfarenheten visar att det är viktigt att rehabilitering kommer igång så tidigt som möjligt för att resultatet ska bli framgångsrikt. Ett rehabiliteringsbehov som upptäcks tidigt kan dessutom ofta åtgärdas på ett enklare sätt än när det gått lång tid. Det är också i allmänhet på den egna arbetsplatsen, som de bästa förutsättningarna finns för att en rehabilitering skall lyckas. Före varje sjukskrivningstillfälle, där arbetsplatsen spelar stor roll för sjukfrånvaron, finns i regel ett antal olika tecken som varskor frånvaron. Exempel på tecken kan vara nedsatt arbetsprestation, svårigheter att fullgöra arbetsåtaganden, trötthet, koncentrationssvårigheter, ej delaktighet, konflikter e t c. Organisation av arbetet och goda arbetsrutiner spelar stor roll för att erhålla en bra arbetssituation. Genom att ha regelbundna arbetsplatsträffar, informationsmöten, utvecklingssamtal och skyddsronder kan man i verksamheten förebygga frånvaro. Även om verksamheten har en väl fungerande rehabiliteringsorganisation kommer människor fortfarande att behöva vara sjukskrivna. Några kommer att behöva sjukersättning/ tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning hur väl vi än klarar rehabiliteringen. 2.2 ARBETSLEDARENS ANSVAR Arbetsledaren är en nyckelperson i anpassnings- och rehabiliteringsarbetet. Det är arbetsledaren som tidigast kan och bör se om en anställd inte mår bra. Det är därför helt naturligt att arbetsledaren tar initiativ till en diskussion med den anställde om den situation som uppkommit. Om den anställde är sjuk ska arbetsledaren kontakta denne inom en vecka för att utröna orsaken. Om behov föreligger skall en arbetsgrupp bestående av arbetsledaren, den anställde själv och om den anställde så önskar den fackliga företrädaren bildas. 2(7)

4 För att rehabiliteringen ska kunna komma igång så snart som möjligt är det arbetsledarens skyldighet att i samråd med den anställde göra en rehabiliteringsutredning när den anställde varit sjuk i mer än fyra veckor varit sjuk sex gånger eller fler under en 12-månadersperiod själv begär det. Syftet med rehabiliteringsutredningen är att klarlägga behovet av rehabiliteringsåtgärder. Arbetsledaren är också skyldig att svara för de rehabiliteringsåtgärder, som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Det kan t ex vara fråga om anpassning av arbetsplatsen ändrade arbetsuppgifter/omplacering ändrade arbetstider aktiv sjukskrivning/arbetsprövning/arbetsträning kompetensutveckling Vad som är rimligt att kräva av arbetsgivaren i fråga om åtgärder får avgöras från fall till fall. Både arbetsgivarens och den anställdes egna förutsättningar måste vägas in. Arbetsledaren skall ta initiativ till och hålla kontakt med anställda som är sjukskrivna eller frånvarande av andra orsaker samt stimulera och underlätta för den anställde att återgå i arbete. Den anställde skall också uppmanas att besöka arbetsplatsen för att inte förlora sin tillhörighet i arbetsgemenskapen. Som stöd för arbetsledaren i rehabiliteringsarbetet finns vid vissa förvaltningar en rehabiliteringsgrupp. När sådan saknas skall arbetsledaren vända sig till förvaltningsledningen för att få stöd. Om ytterligare stöd behövs finns externa resurser att tillgå såsom företagshälsovård, försäkringskassa, arbetsförmedling, arbetslivstjänster, Samhall resurs e t c. Om målet med arbetslivsinriktade åtgärder inte uppnås hänvisas till kommunens övergripande arbetsgivaransvar se avsnitt (7)

5 Sjukskrivning dag för dag Arbetsledarens ansvar Arbetsledarkontakt med den sjukskrivne inom en vecka Arbetsledaren anmäler till försäkringskassa Arbetsledaren gör rehabiliteringsutredning Arbetsledaren lämnar rehabiliteringsutredning till FK Dag 1 Dag 8 Dag 14 Vecka 4 Vecka 8 Den anställdes ansvar Sjukanmälan Medicinskt undelag/ Läkarin- till arbetsgivaretyg t o m dag 28 till arbetsgivaren Medicinskt underlag/ Läkarintyg till FK Medicinskt underlag/ Läkarintyg f o m dag 29 med bl a rehabiliterings behov 2.3 DEN ANSTÄLLDES ANSVAR Ingen kan frånta den anställde det egna ansvaret för sin hälsa och rehabilitering. Den anställde skall därför själv så tidigt som möjligt aktualisera sitt behov av hjälp och stöd. Vidare skall den anställde aktivt medverka till att finna en lösning. Vid sjukskrivning skall behandlingsråd följas och förslag till lösningar som framkommer prövas i en positiv anda. En god kontakt med arbetsplatsen är en viktig förutsättning för att den anställde inte skall förlora sin tillhörighet i arbetsgemenskapen. Den sjukskrivne bör därför om möjligt kontinuerligt besöka arbetsplatsen t ex vid arbetsplatsträffar. Om den anställde, utan godtagbara skäl, inte medverkar i sin rehabilitering eller avbryter rehabiliteringen i förtid anses rehabiliteringen avslutad efter överläggning med berörda parter. 2.4 ARBETSTAGARORGANISATIONENS ANSVAR När det gäller rehabilitering har arbetstagarorganisationen en viktig funktion att fylla. Denna skall medverka till att finna konstruktiva lösningar och bevaka den anställdes intressen och rättigheter. 2.5 ARBETSKAMRATERNAS ANSVAR Det är av stor betydelse att även arbetskamraterna engageras redan i det första skedet av rehabiliteringen. Stöd, hjälp och även krav kan på olika sätt positivt påverka rehabiliteringsarbetet. 4(7)

6 2.6 ARBETSGIVARENS ANSVAR Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning skall avslutas på ett formellt sätt. Arbetsgivarens representant kallar samtliga parter till möte och redogör då för vilka åtgärder som vidtagits under utredningen samt hur dessa utfallit. När rehabiliteringsutredningen har avslutats har den utmynnat i ett ställningstagande huruvida den anställde har arbetsförmåga av betydenhet eller inte. Har den anställde arbetsförmåga av betydenhet skall den anställde återgå till sitt arbete. Placering till annat arbetsställe kan komma att ske. Anställningsavtalet är emellertid oförändrat. Saknar den anställde arbetsförmåga av betydenhet och återgång i arbete därmed inte är möjlig, kan arbetsgivaren överväga uppsägning av personliga skäl. Dock först sedan arbetsgivaren undersökt om det finns någon omplaceringsmöjlighet i hela kommunen (LAS 7 andra stycket). 5(7)

7 3 DOKUMENTATION Arbetsmiljökommittén sammanträder fyra gånger per år. Förvaltningarna skall, via sina personalkommittéer, regelbundet rapportera om anpassnings- och rehabiliteringsarbetet inom förvaltningen till den egna personalkommittén och arbetsmiljökommittén. Rapporten skall i tillämpliga delar innehålla beskrivning av anpassnings- och rehabiliteringsarbetet inom förvaltningen. Förvaltningarna skall regelbundet dokumentera rehabiliteringsarbetet genom att bl a föra minnesanteckningar från samtliga möten. 6(7)

8 4 SEKRETESS Personer i rehabiliteringssituationer befinner sig ofta i ett utsatt läge och vill inte alltid framträda öppet med sina svårigheter. Arbetsgivaren måste alltid ha ambitionen att varje anställd skall känna trygghet och ha ett sådant förtroende för sin ledning att han eller hon vågar ta kontakt med sin arbetsledare för att få hjälp och stöd. Respekten för den enskilde individen skall vara vägledande vid arbetsanpassning och rehabilitering. Det är viktigt att den berörda personen deltar i planeringen av åtgärderna och själv så långt som möjligt får avgöra vilka personer som skall vara insatta i ärendet. Alla inblandade, arbetsgivarens företrädare, fackliga företrädare och konsulter har tystnadsplikt gentemot alla utomstående. De sekretessbestämmelser som finns är till för att skydda den enskildes integritet. I sekretesslagens 7 kap 11 och 14 kap 7 finns regler i fråga om rehabiliteringsverksamhet för anställda i offentlig tjänst. 7(7)

9 Bilaga 1 ERSÄTTNINGAR/BIDRAG/STÖD FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN * Arbetshjälpmedel Bidrag till arbetstekniska hjälpmedel och särskilda anordningar på arbetsplatsen kan vara personliga eller knutna till arbetsplatsen. Ansökan om bidrag kan göras av den anställde och/eller av arbetsgivaren. Innan inköp sker måste ansökan vara beviljad. * Rehabiliteringsersättning Rehabiliteringsersättning består av rehabiliteringspenning och särskilt bidrag. Hel rehabiliteringspenning motsvarar 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten och sökes av den försäkrade själv. Rehabiliteringspenning kan beviljas när den anställde deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Ersättning kan erhållas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels rehabiliteringspenning. Särskilt bidrag kan beviljas från försäkringskassan för att täcka merkostnader för rehabiliteringen t ex resekostnader, läromedel. * Reseersättning När en anställd som drabbats av sjukdom kan förvärvsarbeta men inte ta sig till och från arbetsplatsen på vanligt sätt kan ersättning beviljas för merkostnader för arbetsresor i stället för sjukpenning. * Sjukpenning i förebyggande syfte Den som genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering kan beviljas förebyggande sjukpenning. Förutsättningen är att behandlingen/rehabiliteringen syftar till att förebygga sjukdom, att förkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. * Särskilt högriskskydd En anställd som lider av en sjukdom, som kan antas medföra ett större antal sjukperioder med rätt till sjukpenning under en tolvmånadersperiod, kan beviljas särskilt högriskskydd. Detta skydd innebär rätt till sjukpenning från första sjukdagen. Ytterligare information och förtydliganden kan fås på Försäkringskassans hemsida