Kvalitetssystem Sociologiska institutionen

Transkript

1 Page 1 (6) Sociologiska institutionen Institutionens kvalitetssäkringsarbete Generellt präglas institutionen av en öppen och allsidig diskussion, ett brett och aktivt deltagande av medarbetare och studenter. Detta utgör grundvillkoren för ett gott kvalitetsarbete. Institutionen har väl utvecklade inre arbetsformer vilket är en viktig grundförutsättning för att skapa kvalitet. Kvalitet är något som alltid eftersträvas och är ett självklart mål på en alltmer konkurrensutsatt utbildnings- och forskningsmarknad. Hur vi klarar oss i denna konkurrens är ett mått på vår kvalitet. I detta dokument beskrivs kortfattat hur institutionen arbetar för att stärka kvaliteten och konkurrensförmågan, det vill säga ett system för kvalitetsarbete och kvalitetssäkring. Struktur Sociologiska institutionen har cirka 60 anställda. Grundutbildning, forskarutbildning och fakultetsfinansierad forskning samt externt finansierad forskning utgör cirka en tredjedel var av institutionens verksamhet så som det avspeglas i budget. Merparten av all undervisning utförs av disputerade lektorer. Professorerna deltar även de i undervisning och kursutveckling, om än i mindre omfattning. Kompetensförsörjningen är tryggad på lång sikt med tanke på det stora antalet relativt unga lektorer. Vid institutionen finns 5 professorer med snittåldern 56 år, 23 lektorer med snittåldern 46 år, 3 adjunkter i genomsnitt 61 år samt 5 teknisk administrativ personal som i genomsnitt är 55 år. Lektorer och adjunkter har 20 procent kompetensutveckling (av vad de utför inom grundutbildningen) inom sitt förordnande. Ansvar Institutionens kvalitetsarbete präglas av en kontinuerlig uppföljning och utveckling av utbildning, forskning och administration. Stärkning av personalens kompetens inom undervisning och forskning har hög prioritet och detta sker på många olika vägar. Vid sidan av etablerade former som t ex kursvärderingar och kursrevideringar stärks kvalitén i utbildningen genom att alla som undervisar har genomgått eller kommer att genomgå pedagogisk kurs för lärare. Kvalitén i forskarutbildningen stärks genom att handledare deltar i universitetets forskarhandledarkurser. På institutionen finns även ett pedagogiskt seminarium där kvalitetsfrågor i undervisningen diskuteras. Det högre seminariet, som hålls varje vecka, är ett mycket viktigt forum för utveckling och kvalitetssäkring av forskarutbildning och forskning. Forskningsansökningar och artikelmanus diskuteras ofta gemensamt, vilket ytterligare stärker kvaliteten. Flertalet doktorander, lektorer och forskare deltar också i nationella och

2 Page 2 (6) internationella fora, vilket direkt gynnar forskningens kvalitet samt även undervisningen och dess forskningsanknytning. Kvalitetsarbetet leds och följs upp av olika utskott som sammanträder regelmässigt: grundutbildningsutskott, forskarutbildningsutskott och ett planeringsutskott, se utförligare beskrivning av ansvarfördelning nedan. Studenterna medverkar aktivt i grund- och forskarutbildningsutskottet. Prefekten har huvudansvar för alla verksamheter. Studierektor har särskilt ansvar för grundutbildning, en biträdande prefekt ansvarar för forskarutbildningen och en biträdande prefekt ansvarar för forskningsfrågor. Institutionen har också en aktiv jämställdhetsgrupp som under ledning av en särskild jämställdhetsansvarig sytematiskt kartlägger jämställdhetsfrågor och föreslår förändringar i organisation och genomförande av olika verksamheter. Under personalmöten diskuteras också frågor som rör undervisning, forskning, arbetsmiljö, administration mm. Ansvarsfördelning för det övergripande kvalitetsarbetet Prefekt Ansvar för personal, administration, ekonomi, utbildning på grund- avancerad nivå och handlingsplaner Ställföreträdande prefekt Ansvar för forskarutbildning Biträdande prefekt Ansvar för forskning Studierektor Ansvar: Operativt ansvar för genomförande av utbildningarna Programansvariga Sociologiprogrammet Personalvetarprogrammet Bibliotek och informationsvetenskap (grund- resp. avancerad nivå) Ansvar: Övergripande ansvar för utbildningens kvalité och inriktning

3 Page 3 (6) Beredningsfunktioner Planeringsutskott (PU) Organisation Gruppen leds av prefekten. Ställföreträdande prefekt, Biträdande prefekt, studierektor, studievägledare, forskningsinformatör, ekonomi-, utbildnings-, personaladministratörer ingår i gruppen. Studentrepresentanter ska adjungeras när frågorna som har särskild relevans för utbildningen tas upp. Mötesfrekvens och dokumentation Träffas löpande 1gång/månad med undantag för semesterperioden. Kallelse skickas ut. Enbart enskild dokumentation. Utbildningsutskott för grundnivå och avancerad nivå (UG) Organisation Gruppen leds av studierektor. En administratör (ständigt adjungerad som sekreterare) studievägledare (adjungerad), 4 lärare och 4 suppleanter (utvalda av lärarkollegiet), 1 doktorand och en suppleant (utvald av doktorandkollegiet) samt 3 studentrepresentanter ingår i gruppen.

4 Page 4 (6) Adjungerade är programansvarig för Personalvetarprogrammet och Biblioteks- och informationsvetenskap, berörda administratörer, studievägledare och lärare, ansvarig för forskarutbildningen samt studierektor för Historiska studier. Mötesfrekvens och dokumentation Träffas löpande 1 gång per månad med undantag för semesterperioden. Kallelse skickas ut. Protokoll skrivs (och justeras av studierektor) och läggs ut på institutionens interna hemsida. Forskarutbildnings-/forskningsutskott (FOU) Organisation Gruppen leds av ställföreträdande prefekt med ansvar för forskarutbildningen. En administratör (ständigt adjungerad som sekreterare), 3 professorer/lärare och 3 suppleanter (utvald av lärarkollegiet), 3 doktorander och 3 suppleanter (utvald av doktorandkollegiet) ingår i gruppen. Övriga handledare vid institutionen är adjungerade. Mötesfrekvens och dokumentation Träffas vid behov men minst en gång per termin. Kallelse skickas ut. Protokoll skrivs (och justeras av ställföreträdande prefekt med ansvar för forskarutbildningen) och läggs ut på institutionens interna hemsida. Övriga utskott mm Utöver beredningsgrupperna finns flera forum för diskussion om särskilda frågor som berör olika delar av verksamheten. IKT-utskott Träffas löpande men minst två gånger per termin. Leds av en ordförande (lektor) med insyn i IKTfrågor på såväl forsknings- som undervisningsområdena. Institutionens datoransvarig, forskningsinformatör, en professor och två representanter från UMDAC ingår i gruppen. Rådets syfte är att kontinuerligt svara för att institutionens IKT-miljö fungerar tillfredställande utifrån aktuella undervisnings- och forskningsbehov. Kallelse skickas ut. Protokoll skrivs (och justeras av gruppens ordförande) och läggs ut på institutionens interna hemsida. Jämställdhetsråd Träffas vid behov men minst en gång per termin. Leds av en institutionens jämställdhetsombud (vald av institutionens personal). Prefekt, studierektor, 2 doktorander (utvalda av doktorandgruppen) ingår

5 Page 5 (6) i gruppen. Frågor kring jämställdhet, utarbetande och uppföljning av jämställdhetsplan samt utskick och bearbetning av jämställdhetsenkät behandlas i gruppen. Kallelse skickas ut. Enbart enskild dokumentation. Handledarkollegiet Träffas vid behov men minst en gång per termin. Leds av ställföreträdande prefekt med ansvar för forskarutbildningen. Individuella studieplaner stäms av. Frågor av särskild relevans för handledare på forskarutbildning diskuteras. Öppet för alla handledare. Kallelse skickas ut. Minnesanteckningar förs. Pedagogiskt seminarium Träffas löpande fast minst två gånger per termin. Leds av programansvarig samt studierektor och prefekt. Frågor av särskild relevans för utbildning diskuteras. Seminariet är öppet för alla som är involverade i utbildningsfrågor. Kallelse skickas ut. Enbart enskild dokumentation. Planeringsdagar Planeringsdagarna är inbokade en gång per termin. Träffarna leds av prefekt, en biträdande prefekt och studierektor och är en gemensam träff för all personal. Planeringsdagarna fokuserar på särskilda teman, information, personalfrågor, ekonomi, forskning, utbildning och aktuella samverkansfrågor. Utrymmet för dialog och frågor initierade av personal finns och diskussioner sker ofta gruppvis. Minnesanteckningar skrivs då frågor av särskild vikt behandlas. Arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffar är inbokade en gång i månaden. Träffarna leds av prefekt. Arbetsplatsträffarna innefattar alla medarbetare. Arbetsplatsträffen fungerar som ett forum för dialog och samverkan där arbetsplatsövergripande frågor, arbetsmiljö, organisationsfrågor etc. diskuteras och ventileras Utrymmet för dialog och frågor initierade av personal finns. Utöver detta finns återkommande informationspunkter från prefekt, studierektor samt ställföreträdande prefekt med ansvar för forskarutbildningen inlagda. Minnesanteckningar skrivs och läggs ut på institutionens hemsida. Statistik och nyckeltal (planeringsenhetens ansvar) Medverkan/återkoppling En särskild lista på ansvarsområden och ansvariga har utarbetats efter den mall som fakulteten upprättat. Här anges ansvar, genomförande och återkoppling för de olika verksamheterna.

6 Page 6 (6) Personalen medverkan sker i de olika fora som presenterats ovan. Uppföljning Grundutbildningens kvalitet följs upp kontinuerligt med hjälp av kursvärderingar, kursrevideringar och pedagogiska diskussioner. Forskarutbildningen följs upp via handledarkollegiet som gör en detaljerad genomgång av de sex senaste månadernas prestationer. Forskningen diskuteras och granskas på de högre seminarierna. Därtill kommer externa utvärderingar av både utbildning och forskning