LANTBRUKS BAROMETERN svenska bönder om konjunkturen

Transkript

1 LANTBRUKS BAROMETERN svenska bönder om konjunkturen

2 Lönsamheten i samma nivå som för ett år sedan Förändringen från ett år sedan är mycket liten, sju av tio lantbrukare upplever fortfarande att lönsamheten är dålig. procent av lantbrukarna anser att de har mycket god lönsamhet. LANTBRUKARNAS UPPLEVDA LÖNSAMHET Lantbrukarna i årets undersökning anser att det skett en liten förbättring av den upplevda lönsamheten jämfört med för ett år sedan, 8 procent anser att lönsamheten är ganska eller mycket god. Det är en förbättring med en procentenhet jämfört med våren och två procentenheter jämfört med mätningen hösten. procent anser att deras lönsamhet är ganska eller mycket dålig. Se TABELL. LÖNSAMHETSINDEX Varje år redovisar Lantbruksbarometern ett lönsamhetsindex (nettotal). Detta index är beräknat som skillnaden mellan andelen som svarat ganska god eller mycket god och andelen som svarat ganska dålig eller mycket dålig på frågan Bedömer du att lönsamheten idag är Lönsamhetsindex i årets undersökning är kvar på samma nivå som våren, minus, men har förbättrats med fyra procentenheter sedan mätningen i höstas. Se DIAGRAM. DIAGRAM visar också lantbrukarnas prognos för lönsamheten våren som en streckad linje. De har kunnat välja mellan fem olika svarsalternativ, mycket god, ganska god, ganska dålig, mycket dålig eller vet ej. Liksom föregående år finns en svag optimism om att lönsamheten ska bli bättre. Prognosen landar på minus i lönsamhetsindex. procent tror att lönsamheten kommer att vara mycket god, pro cent TABELL Upplevd lönsamhet idag, procentandel, svarsalternativ Svarsalternativ H V H V Mycket god % % % % Ganska god 8% % % % Ganska dålig 9% 9% % 8% Mycket dålig 9% % % % Tveksam/Vet ej % % % % att den kommer bli ganska god, procent uppger ganska dålig och procent mycket dålig. I fjol visade prognosen på minus 8 för våren. LÖNSAMHETEN INOM DE OLIKA PRODUKTIONSGRENARNA Liksom föregående år visar årets Lantbruksbarometer att det är griskötts- och nötköttsproducenterna som upplever att de har bäst lönsamhet. De upplever båda en förbättring jämfört med föregående år. Växtodlarna upplever att deras lönsam het är ungefär den samma som för ett år sedan medan mjölkproducenterna upplever en försämring. Se DIAGRAM. Mjölkproducenterna upplever att deras lönsamhet har försämrats sedan föregående år. Lönsamhetsindex har försämrats med procentenheter från minus till minus 8. I höstens undersökning var lönsamhetsindex för mjölk producenterna minus 98. Prognosen för våren visar på en viss optimism med ett lönsamhetsindex på minus 9. procent av mjölkproducenterna anser att lönsamheten är god, procent tror att lönsamheten kommer att vara god om ett år. Det kan noteras att sedan undersökningen genomfördes har prissänkningar gjorts på avräkningspriset och efterfrågan på marknaden förändrats. Bland mjölkproducenterna anger procent att de har lön - samhet så att det räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön, procent av dem anger att det även räcker till fram tida investeringar. På frågan Har lönsamheten i ditt lantbruksföretag förbättrats, varit oförändrad eller försämrats under de gångna månaderna? uppger 8 procent att den försämrats och procent att den har förbättrats. procent av de till frågade mjölkproducenterna tror att de kommer att upphöra med sin mjölkproduktion inom en treårsperiod, vilket är procentenheter färre än i fjol. procent kommer att utöka inom år, det är fyra procentenheter högre än föregående år. Växtodlarnas lönsamhetsindex är kvar på samma nivå som vid höstens mätning, minus. Jämfört med föregående år har indexet förbättrats med två procentenheter från minus. Prognosen för våren är något mindre negativ och visar ett lönsamhetsindex på minus 8. DIAGRAM DIAGRAM Böndernas upplevda nettolönsamhet våren våren samt prognos våren ANDEL SOM SVARAT " MYCKET GOD" ELLER "GANSKA GOD" ANDEL SOM SVARAT "GANSKA DÅLIG" ELLER "MYCKET DÅLIG" Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA Prognos Vår Böndernas upplevda lönsamhet fördelat på produktionsgrenar, lönsamhetsindex, våren våren, samt prognos våren Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Prognos Vår GRIS NÖT MJÖLK VÄXT

3 9 procent av växtodlarna tror att lönsamheten kommer att bli god om ett år. Det är lägst bland de fyra produktions grenarna. Bland växtodlarna anser procent att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön, procent anser att det även räcker till framtida investeringar. Bland växt odlarna uppger procent att deras lönsamhet har förbättrats på frågan hur deras lönsamhet har förändrats de senaste månaderna. procent uppger att den försämrats. Grisköttsproducenterna förbättrar för andra året sitt lönsamhetsindex och i år är det fler grisproducenter som anser att lönsamheten är god än de som anser att den är dålig. Vårens lönsamhetsindex på är en förbättring med procentenheter från föregående års minus och det högsta lönsamhetsindexet i årets undersökning. I höstas var lönsamhetsindex minus. Prognosen för våren är mycket positiv, procent tror att lönsamheten kommer att bli god. Prognosen för lönsamhetsindex blir därmed. procent av grisköttsproducenterna uppger att deras lön samhet räcker till alla löpande utgifter inklusive en lön, procent av dessa anger också att det räcker till framtida investeringar. Bland grisköttsproducenterna uppger 9 procent att deras lönsamhet har förbättrats på frågan hur deras lönsamhet har utvecklats de senaste månaderna. procent uppger att den försämrats. 9 procent av de tillfrågade grisköttsproducenterna tänker utöka sin produktion inom en treårsperiod jämfört med fjolårets 9 procent. procent tänker minska eller upphöra med grisproduktionen, mot föregående års procent. Nötköttsproducenterna har ett lönsamhetsindex på minus 8 i årets undersökning, en förbättring med nio procentenheter från föregående års minus. Prognosen för våren är svagt positivare och visar ett index på minus. Av nötköttsproducenterna uppger 9 procent att lönsam heten räcker till alla löpande utgifter inklusive en lön, procent uppger att det även räcker till framtida investeringar. Bland nötköttsproducenterna svarar 8 procent att deras lönsamhet har förbättrats på frågan hur deras lönsamhet har förändrats de senaste månaderna. procent uppger att den försämrats. Av nötköttsproducenterna planerar 8 procent att utöka sin produktion inom en treårsperiod, vilket är i nivå med fjolårets procent. procent planerar att upphöra eller minska sin produktion, föregående år procent. UPPLEVD LÖNSAMHET I FÖRHÅLLANDE TILL OMSÄTTNING Den upplevda lönsamheten skiljer sig åt mellan lantbrukare med olika stor årsomsättning. De lantbrukare som har en årsomsättning på mkr är de som anser att deras lönsamhet är bäst, procent anser att deras lönsamhet är ganska eller mycket god. De följs av gruppen som omsätter över mkr där 9 procent, upplever en ganska eller mycket god lönsamhet. I gruppen som omsätter mkr upplever 9 procent att de har god lönsamhet medan procent anser att den är dålig. I prognosen för våren är det de som omsätter mellan mkr som tror på högst lönsamhet. procent tror att deras lönsamhet kommer att bli ganska eller mycket god. Lägst förhoppning inför nästa år har de som omsätter under, mkr. Av dem är det procent som tror att de kommer att ha god lönsamhet om ett år. Se DIAGRAM. UPPLEVD LÖNSAMHET I FÖRHÅLLANDE TILL ÅLDER I samtliga åldersgrupper upplever fler lantbrukare att lönsamheten är dålig än god. Bäst lönsamhet anser sig lantbrukarna i åldern år att de har. Där svarar procent att de har ganska eller mycket god lönsamhet. Mest optimistiska inför nästa års lönsamhet är de under år där procent svarar att de tror på god lönsamhet. Se DIAGRAM. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA LÖNSAMHETEN Av Sveriges lantbrukare planerar 8 procent att genomföra åt gärder för att förbättra lönsamheten. Fördelat på produk - tions grenarna ser det olika ut, 8 procent av växt odlings - producenterna planerar åtgärder, 9 procent av mjölk - producenterna, procent av nötköttsproducenterna och 9 procent av grisköttsproducenterna. Den produktionsgren som planerar flest åtgärder är grisköttsproducenterna. procent av grisköttsproducenterna vill öka produktionen inom befintlig produktionsgren. De är också flest, procent som vill öka förädlingen/direktförsäljningen till konsument. procent av mjölkproducenterna vill utöka sin omvärldsbevakning för att använda vid förhandling och affärsplanering. procent av växt odlarna vill terminsäkra inköp, försäljning och EU-stöd. DIAGRAM Böndernas upplevda nettolönsamhet våren samt prognos för våren DIAGRAM Böndernas upplevda nettolönsamhet våren samt prognos för våren, fördelat på ålder ANDEL SOM SVARAT " MYCKET GOD" ELLER "GANSKA GOD" ANDEL SOM SVARAT "GANSKA DÅLIG" ELLER "MYCKET DÅLIG" ANDEL SOM SVARAT " MYCKET GOD" ELLER "GANSKA GOD" ANDEL SOM SVARAT "GANSKA DÅLIG" ELLER "MYCKET DÅLIG" ,Mkr Prognos, Mkr,-, Mkr Prognos,-, Mkr,-Mkr Prognos,- Mkr - Mkr Prognos - Mkr - Mkr Prognos - Mkr - Mkr Prognos - Mkr Mkr Prognos Mkr - Prognos - Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

4 Investeringarna fortsatt försiktiga, men indikationer finns för ökande investeringsvilja Andelen lantbruksföretagare som anger att de investerat i byggnader det gångna året är färre än ifjol, något fler anger att de planerar byggnadsinvesteringar under. Fler investerade i maskiner än året före och allt fler planerar maskininvesteringar det kommande året. procent av lantbrukarna planerar någon investering det kommande året, motsvarande siffra ifjol var procent. Företagens investeringsplaner går att relatera till dess omsättning, procent av företagen med en årsomsättning över mkr planerar någon investering det kommande året vilket kan jämföras med 9 procent av företagen med en omsättning under, mkr. Intresset för att investera i mer mark är störst bland företag som omsätter mellan mkr och bland lantbrukare mellan år. BYGGNADER Andelen företagare som gjort investeringar i byggnader faller tillbaka något, 8 procent mot föregående års 9. Det är något fler som planerar att investera i byggnader det kommande året, 8 procent, jämfört med då motsvarande siffra var procent. Se DIAGRAM. Djurstallsinvesteringar planeras av procent av företagen och investeringar i andra byggnader planeras av procent av företagen, båda siffrorna är en procentenhet högre än föregående år. Störst andel som investerat i andra byggnader än djurstallar återfinns bland fjäderfäföretagen, följt av grisköttsföretagen där procent av de tillfrågade företagen har investerat i jämförelse med procent ifjol. () procent (fjolårssiffror inom parentes) av mjölkföretagen, 9 () procent av växtodlingsföretagen och 8 () procent av nötköttsföretagen har investerat i andra byggnader än djurstallar. Flest byggnadsinvesteringar utom djurstallar planeras det kommande året av nötköttsföretagen, procent. Se DIAGRAM. DJURSTALLSINVESTERINGAR Grisköttsföretagen är de som i störst utsträckning både gjort och planerar djurstallsinvesteringar det kommande året. 9 procent har investerat i djurstallar och procent planerar att investera. procent av nötköttsföretagen planerar djur stalls investeringar, vilket är den högsta noteringen för produktionsgrenen den gångna femårsperioden. Bland mjölk företagen planerar 8 procent att under kommande år investera i djur stallar. Se DIAGRAM. INVESTERINGAR I MASKINER Något fler än de två tidigare åren, procent av lantbrukarna, har investerat i nya maskiner. Även andelen som planerar maskininvesteringar det kommande året gör en försiktig ökning till procent. Se DIAGRAM. Omräknat i års fasta priser investerades det för cirka, miljarder kronor vilket är en ökning med, miljarder eller drygt procent. Se DIAGRAM. MASKININVESTERINGAR DRIFTSGRENVIS Flest maskininvesteringar har det gångna året gjorts av grisköttsföretagen, procent har förnyat maskinparken. Andelen DIAGRAM Jordbrukets byggnadsinvesteringar, inklusive djurstallar, DIAGRAM Andel som planerar djurstallsinvesteringar, per produktionsgren TÄNKER INVESTERA UNDER DET KOMMANDE ÅRET HAR INVESTERAT UNDER ÅRET 8 8 Växtodling Mjölk Nötkött Gris DIAGRAM Byggnadsinvesteringar per produktionsgren, inklusive djurstallar, 9 DIAGRAM Jordbrukets maskininvesteringar 8 Växt odling 8 Mjölk Nöt Gris Fjäderfä Lamm HAR INVESTERAT UNDER DET SENASTE ÅRET KOMMER ATT INVESTERA UNDER DET KOMMANDE ÅRET 8 LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

5 växtodlare som investerat i maskiner har ökat från föregående år medan andelen mjölk- och nötköttsproducenter som investerat är något färre. Se TABELL. procent av lantbrukarna planerar att investera i maskiner det kommande året, en ökning med två procentenheter från föregående år. Flest maskininvesteringar planeras av grisköttsproducenterna med procent. Samtliga driftsinriktningar planerar fler maskininvesteringar under än de gjorde inför. INVESTERINGAR OCH ÅLDER De yngre lantbrukarna är generellt mer benägna att investera i sina företag, tydligast är skillnaderna för byggnadsinvesteringar och maskininvesteringar. Investeringar i jordbruksoch skogsmark är jämnare fördelade över ålderskategorierna. Intresset för djurstallsinvesteringar följer intresset för byggnadsinvesteringar överlag. Se DIAGRAM. NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER Lantbrukarna som planerar att utveckla sina företag med olika verksamheter är fler än i föregående års undersökning, procent jämfört med procent för ett år sedan. Mest intresserade av nya affärsmöjligheter är de yngre lantbrukarna, exempelvis planerar procent av företagarna mellan år en kompletterande verksamhet att jämföra med 8 procent av företagarna mellan år. Störst är intresset för någon form av entreprenadverksamhet, procent har sådana planer. Andelen företagare som vill satsa på energiproduktion ökar från föregående år, så väl för avsalu som för egen förbrukning. Intresset är störst bland de största företagen. De största företagen ser även störst möjligheter till förädling av den egna produktionen. Se DIAGRAM 8. TABELL Gjorda maskininvesteringar, per produktionsgren, År Växtodling Mjölk Nötkött Griskött 9 DIAGRAM Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap i fasta () priser, mkr DIAGRAM Gjorda investeringar i förhållande till ålder BYGGNADER MASKINER MARK 8 TRAKTORER ÖVRIGT < > 8 9 KÄLLA: JORDBRUKSVERKET, MASKINLEVERANTÖRENA DIAGRAM DIAGRAM 8 Andel företag benägna till nya affärsmöjligheter utifrån omsättning ANNAN KOMPLETTERANDE VERKSAMHET ENTREPRENAD EX SKOG, SNÖRÖJNING ETC Andel som planerar maskininvesteringar per produktionsgren Växtodling Mjölk Nötkött Gris HÄSTAR FÖRSÄLJNING PÅ GÅRDEN EX GÅRDSBUTIK FÖRÄDLING AV GÅRDENS PRODUKTER EX KÖTT,OST TURISM EX. STUGUTHYRNING, BO PÅ LANTGÅRD, JAKT,FISKE ENERGIPRODUKTION FÖR EGET BRUK ENERGIPRODUKTION FÖR AVSALU, MKR, MKR MKR MKR MKR MKR LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

6 Fortsatt hög nyutlåning i branschen Utlåningstakten på årsbasis har minskat med, miljarder jämfört med. Den sammanlagda utlåningen till lantbruket uppgick vid årsskiftet / till 9 miljarder kronor. Det är en ökning under med, miljarder kronor eller,9 procent. Se TABELL. Under föregående år upplevde procent totalt att lönsamheten var pressad inom primärproduktionen samtidigt som otydligheten kring EU-bidragssystemet fortsatt varit stor. Fastighetspriserna har tagit fart igen under andra halvåret. Den låga räntan har delvis minskat effekterna av tuffa förutsättningar för mjölkproduktionen som under upplevde ett lönsamhetsmässigt mycket utmanande år. Hushållen i Sverige har under fortsatt ökat sin skuldsättning i hög takt och för har ökningen varit,8 procent (Finansmarknadsstatistik december, SCB). Utlåningen till icke finansiella företag har under ökat med, procent (Finansmarknadsstatistik december, SCB) vilket är i samma nivå som för. PRESSADE LANTBRUKSFÖRETAG SKJUTER PÅ AMORTERINGARNA Skuldsättningen inom lantbrukssektorn har ökat snabbt under de senaste åren. Den samlade skuldbördan har fördubblats under perioden och under samma period har markpriserna ökat kraftigt i hela riket. Lantbruksnäringen som helhet har en hög soliditet om cirka procent. Spridningen i skuldsättning är stor och övervägande delen av de större intensiva producenterna har en betydligt lägre soliditet. Historiskt låg ränta, låga elpriser och ett sjunkande oljepris har under det senaste året bidragit till att minska effekten av dålig lönsamhet för framför allt mjölkföretagare och spannmålsodlare. Efterfrågan på krediter bedöms fortsatt ligga kvar på en hög nivå under till följd av det låga ränteläget. Under har andelen som fått nej på kreditförfrågningar till sin bank minskat till procent jämfört med föregående års procent. Det innebär en återgång till den långsiktiga historiska nivån som legat stabilt på procent. I år har vi för tredje gången frågat lantbrukarna om de har minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsanstånd på grund av vikande lönsamhet. Totalt sett för riket är det procent som svarar att de minskat eller begärt amorteringsfrihet på sina lån. Detta är en ökning jämfört med procent med fyra procentenheter. procent svarar att de minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet men inte på grund av vikande lönsamhet jämfört procent föregående år. Vid en jämförelse mellan produktionsgrenarna så svarar procent av mjölkföretagarna och procent av grisföretagarna att de begärt amorteringsanstånd eller minskat sin amortering under. Bryter vi ned svaren utifrån företagens omsättning visar resultatet att procent av producenterna som omsätter, mkr har minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet jämfört med procent. Siffran för de som omsätter > mkr är 9 procent. Majoriteten bland de som svarat att de minskat sin amortering eller begärt amorteringsfrihet återfinns i åldersspannet < år. Vid en jämförelse av svaren utifrån företagens arealstorlek så ökar antalet hos företag med större areal. Bland de som brukar hektar är andelen procent och bland de som brukar över hektar är andelen procent som svarat att de minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet. Fördelningen mellan bolagsformerna visar att både enskild firma och aktiebolag har minskat ungefär lika mycket, procent resp. procent har begärt ändring av amortering vilket visar på liten skillnad utifrån vilken bolagsform verksamheten drivs i. ÄR ÅRET DÅ NEGATIVA MARKNADSRÄNTOR BLEV ETT FAKTUM Styrräntan för uppgick till historiskt låga procent vid början av året. Under året har räntan sänkts vid ett par tillfällen och slutade per sista december på -, procent. Swedbank och Sparbankernas prognos för räntan är att vi kommer att få leva med negativa räntor under år ytterligare. Läget på arbetsmarknaden i Sverige har förbättrats samtidigt som flera oroshärdar i Europas närhet givit upphov till nya utmaningar för Europa. Under slutet av har den globala oron påverkat riskaptiten i världen negativt vilket satt press på världens börser. TABELL Jordbrukets skuldsättning Mkr 8 9 Landshypotek Swedbank/sparbankerna Danske bank/östgöta enskilda Nordea Länsförsäkringar Bank SEB Övr. banker/kreditinstitut Leverantörskrediter 9 Släktlån Övrigt Summa SIFFRORNA I TABELLEN ÄR BANKERNAS EGNA UPPGIFTER OM UTLÅNINGEN. KRITERIUM FÖR ATT ETT LÅN SKA RÄKNAS MED ÄR ATT UTLÅNINGEN SKA AVSE PRIVATÄGT JORD- OCH SKOGSBRUK MED VERKSAMHET SOM RYMS I SNIKODSYSTEMET FÖR JORD OCH SKOG. ÖVRIGA UPPGIFTER I TABELLEN ÄR SKATTADE VÄRDEN. KÄLLA: EGEN BEARBETNING OCH SCB LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

7 Konkurrenskraft och framtid procent av företagen upplever sig som konkurrenskraftiga jämfört med kollegorna i Europa. KONKURRENSKRAFT Vi har i år förändrat frågan om konkurrenskraft till att gälla Hur bedömer du att ditt företags konkurrenskraft i förhållande till andra Europeiska länder är idag?. Tidigare år har frågan gällt företagets konkurrenskraft i allmänhet. Svars alternativen varierar från mycket god till mycket dålig. Totalt har procent svarat att deras företags konkurrenskraft är ganska god eller mycket god och procent anser den vara ganska eller mycket dålig. Förra året var motsvarande siffror resp. procent men med en något annorlunda frågeställning. Se DIAGRAM. Företag med större årsomsättning tycker i högre grad att de är konkurrenskraftiga. Bland de företag som omsätter mkr anser 8 procent att de har ganska god eller mycket god konkurrenskraft. De produktionsgrenar som anser sig ha bäst konkurrenskraft är trädgårdsväxter, ägg eller fjäderfä och gris köttsproduktion. I de produktionsgrenarna har, och procent svarat att konkurrenskraften är ganska god eller mycket god. Motsvarande siffror för mjölkproduktion är procent och för växtodling procent. Vid en jämförelse på åldersnivå är det lantbrukarna i åldern år som känner att de har bäst konkurrenskraft, procent. Se DIAGRAM. Lantbrukare som driver verksamheten i aktiebolag bedömer sig ha bättre konkurrenskraft än de som bedriver verksamheten som enskild firma. Se TABELL. TILLTRÄDESÅR Andelen i undersökningen som svarar att de tillträtt sina gårdar på -talet eller tidigare minskar. I år uppger procent att de tillträtt sina gårdar på -talet eller tidigare mot procent föregående år. FRAMTID På frågan Skulle du rekommendera en ung människa att bli lantbrukare eller att arbeta inom näringen? svarar procent ja absolut eller ja kanske. Mer positiva är de som driver verksamheten i aktiebolagsform, där procent svarar ja. Den mest positiva gruppen är de som är mellan och år, där 8 procent skulle rekommendera en annan ung människa att bli lantbrukare. Lantbrukarna har blivit tillfrågade hur de ser på förutsättningarna i ett femårsperspektiv. De har kunnat välja mellan fyra svarsalternativ, bättre, oförändrade, sämre eller tveksam/vet ej. Störst andel som tror på bättre förutsättningar, procent, finns bland lantbrukare mellan år. Sämst tror de i ålderskategorin år och äldre att det kommer att bli. procent av dem tror att det kommer att vara sämre. Se DIAGRAM. ENERGI Intresset för att investera i en kompletterande verksamhet ökar. Störst är intresset för att satsa på entreprenadverksamhet t.ex. skog och snöröjning samt energiproduktion. Av de som svarat att de tänker satsa på energiproduktion är det procent som skall satsa på solenergi. DIAGRAM Upplevd konkurrenskraft i förhållande till andra europeiska länder uppdelat på produktionsgren TABELL Lantbrukarnas bedömning av konkurrenskraften uppdelat på företagsform Totalt Enskild firma Aktiebolag Mycket god MYCKET GOD Ganska god 9 GANSKA GOD GANSKA DÅLIG Ganska dålig 8 9 MYCKET DÅLIG Mycket dålig 8 8 Växtodling Mjölk Nötkött Gris TVEKSAM, VET EJ Vet ej 8 DIAGRAM Upplevd konkurrenskraft i förhållande till andra europeiska länder uppdelat på ålder DIAGRAM Fördelning av hur lantbrukarna ser på förutsättningarna i ett femårsperspektiv uppdelat på ålder MYCKET GOD GANSKA GOD GANSKA DÅLIG BÄTTRE OFÖRÄNDRAT - MYCKET DÅLIG TVEKSAM, VET EJ - SÄMRE TVEKSAM, VET EJ LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

8 I Region planerar lantbrukarna flest åtgärder för att förbättra lönsamheten Lönsamheten ökar i fyra av sju regioner sedan mätningen våren. Regionerna, och har ett lägre lönsamhets index jämfört med föregående år. Lantbrukarna har fått frågan Hur skulle du beskriva lönsamheten i ditt lantbruksföretag? Fördelningen mellan svaren presenteras i DIAGRAM. REGIONERNAS UPPLEVDA LÖNSAMHET Regionerna,, och har ett bättre lönsamhetsindex jämfört med föregående år. Se DIAGRAM. Ingen region visar ett positivt lönsamhetsindex utan i samtliga regioner anser fler lantbrukare att deras lönsamhet är dålig eller mycket dålig jämfört med de som anser att den är god eller mycket god. Region är den region som visar högst lönsamhetsindex på minus och lägst lönsamhet uppges av lantbrukarna i region med minus. Region har den största försämringen av lönshetsindex med procentenheter till minus. Den största förbättringen återfinns i Region där lönsamhetsindex gått från minus till minus 8, en förbättring med procentenheter. Prognosen för våren visar på en framtidstro med en ökning i samtliga regioner. Mest positiva är lantbrukarna i Region där de tror att lönsamheten kommer att förbättras med procentenheter. Högst tro på lönsamhet finns i region där lönsamhetsindex för visar minus. DIAGRAM Böndernas upplevda nettolönsamhet, regionsvis samt prognos Prognos Flest lantbrukare som har tillräckligt god lönsamhet så att det räcker till alla löpande utgifter inklusive en lön samt framtida investeringar finns i region där procent av de tillfrågade uppgett detta. Lägst värde återfinns i region där procent har så god lönsamhet. Störst andel, procent som varken anser att lönsamheten är god eller dålig uppger lant brukarna i Region. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA LÖNSAMHETEN PÅ REGIONNIVÅ Högst benägenhet till åtgärder för att förbättra lönsamheten finns i Region där lantbrukarna i genomsnitt har planer för,9 åtgärder för att nå en bättre lönsamhet, se DIAGRAM. Lantbrukarna i Regionerna och är de som planerar minst åtgärder. Att öka arbetet utanför företaget är störst i Region där procent uppger detta. Även att öka produktionen i befintlig produktionsgren är störst i Region med procent. I Region har lantbrukarna störst benägenhet att avveckla en verksamhet, nästan var femte uppger detta, 9 procent. Att börja med en ny verksamhet vill flest i Regionerna och där procent har sådana planer. Effektivisera produktionen vill flest i Region där över hälften av lantbrukarna, procent planerar detta. Att öka samarbetet med andra lantbruksföretag är högst intresse för i Region där procent önskar göra detta. I Region planerar var fjärde lantbrukare att öka direktkontakten med konsumenterna genom förädling eller direktförsäljning. I Region är intresset för att ingå i ett kvalitetssystem högst, procent av lantbrukarna i denna region har sådana planer. Att terminsäkra är det störst intresse för i Region där 9 procent kommer att satsa på det. Det är även i denna region som flest, procent, planerar att utöka sin omvärldsbevakning. DIAGRAM Så upplever lantbrukarna sin lönsamhet, regionvis SÅ PASS GOD ATT DET TÄCKER ALLA DINA LÖPANDE UTGIFTER INKL EN LÖN SAMT ATT DU KAN SPARA PENGAR FÖR FRAMTIDA INVESTERINGAR. SÅ PASS GOD ATT DET TÄCKER ALLA DINA LÖPANDE UTGIFTER INKL EN LÖN VARKEN BRA ELLER DÅLIG MEN TÄCKER ALLA LÖPANE UTGIFTER SÅ PASS DÅLIG ATT DU NÄTT OCH JÄMT FÅR VERKSAMHETEN ATT GÅ IHOP. SÅ PASS DÅLIG ATT VERKSAMHETEN OFTAST GÅR MED FÖRSLUST SÅ DÅLIG ATT DU MÅSTE SLUTA SOM LANTBRUKARE DET NÄRMASTE ÅRET DIAGRAM Lantbrukarnas planer för att förbättra lönsamheten, regionsvis ÖKA ARBETET UTANFÖR LANTBRUKSFÖRETAGET ÖKA PRODUKTIONEN I BEFINTLIGA DRIFTSGRENAR AVVECKLA NÅGON VERKSAMHET BÖRJA MED NY VERKSAMHET EFFEKTIVISERA PRODUKTIONEN ÖKA SAMARBETET MED ANDRA LANTBRUKSFÖRETAG ÖKA FÖRÄDLINGEN/ DIREKTFÖRSÄLJNINGEN TILL KONSUMENTERNA SATSA PÅ ETT KVALITETSSYSTEM TERMINSÄKRA INKÖP OCH FÖRSÄLJNINGAR ÖKAD OMVÄRLDSBEVAKNING ATT ANVÄNDA VID FÖRHANDLING OCH AFFÄRSPLANERING 8 LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

9 Flest gjorda såväl som planerade investeringar i Region Flest företagare som investerat under det gångna året finns i Region med procent följt av Region med procent. I Region är också andelen företagare som planerar investeringar de kommande månaderna flest med 9 procent, följt av Region med procent. I Region har procent gjort investeringar i byggnader exklusive djurstallar. Högst andel företag som gjort djurstallsinvesteringar finns i Region och. Flest maskininvesteringar har företagarna i Region gjort. Se DIAGRAM. Flest företagare som planerar investeringar i andra byggnader än djurstallar de kommande månaderna finns liksom ifjol i Region med procent, följt av Region med procent. Störst andel som planerar djurstallsinvesteringar finns i Region med procent. NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER Intresset för att utveckla nya affärmöjligheter har ökat i samtliga regioner utom Region där det är oförändrat. I år är intresset störst bland lantbrukarna längst i söder, i Region anger procent av lantbrukarna att de vill investera i någon kompletterande verksamhet. Mest intressant är entreprenadverksamhet i samtliga regioner. Högst andel företag som vill investera i förädling av gårdens produkter finns i Region, procent, följt av Region, procent. Intresset för att utveckla någon form av hästverksamhet är liksom föregående år störst i Region. Satsningar på turism planeras av flest i Region där procent planerar investeringar i sådan verksamhet. Av de som angett intresse för att utveckla någon form av energiproduktion är intresset för solenergi störst i samtliga regioner utom i Regionerna och där intresset för energiproduktion från skogsråvaror är större. Se DIAGRAM. procent av lantbrukarna i Region planerar maskininvesteringar, följt av Region där procent av företagen planerar maskininvesteringar. Se DIAGRAM. I Region har störst andel gjort investeringar i mark, andelen som planerar investeringar i mark under året är flest i Region. Minst andel företag som såväl gjort som planerar markaffärer finns i Region. Se TABELL. TABELL TABELL Lantbrukarnas investering Lantbrukarnas i jordbruks- eller investering skogsmark i jordbruks eller skogsm DIAGRAM Investeringar regionvis under BYGGNADER EXKL. DJURSTALLAR DJURSTALLAR MASKINER Region Har investerat Region Planerar Totalt att investera Enskild DIAGRAM Andel företag regionvis, benägna till nya affärsmöjligheter ANNAN KOMPLETTERANDE VERKSAMHET DIAGRAM Planerade investeringar regionvis under ENTREPRENAD HÄSTAR FÖRSÄLJNING PÅ GÅRDEN 8 8 BYGGNADER EXKL. DJURSTALLAR DJURSTALLAR MASKINER FÖRÄDLING AV GÅRDENS PRODUKTER TURISM ENERGIPRODUKTION FÖR EGET BRUK ENERGIPRODUKTION FÖR AVSALU LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA 9

10 Nyanställningar sker i Region Vi har i år förändrat frågan om konkurrenskraft till att gälla Hur bedömer du att ditt företags konkurrenskraft i förhållande till andra Europeiska länder är idag? Resultatet skiljer sig mellan regionerna. Bäst konkurrenskraft upplever lantbrukarna i Region där procent bedömer att de har mycket eller ganska god konkurrenskraft. Regionerna och uppger att de har lägst konkurrenskraft med resp. procent. Se DIAGRAM. FRAMTID Regionerna och har flest lantbrukare som tror att förutsättningarna för lantbruket kommer att bli bättre i ett fem - årsperspektiv, procent av lantbrukarna i vardera region tror på detta. Lägst framtidstro finns i Region där 8 procent tror att förutsättningarna kommer att bli bättre. I Region finns flest lantbrukare som tror att förutsättningarna kommer att bli sämre, procent. Se DIAGRAM. MJÖLKPRODUKTIONENS FÖRÄNDRING Förändringen av mjölkproduktionen ser olika ut i landet. I Region planerar procent av mjölkproducenterna att utöka sin produktion medan 8 procent av deras kollegor i Regionerna och kommer att utöka. Flest mjölkproducenter som tror att de kommer att upphöra med sin mjölkproduktion finns i Region där 8 procent planerar att helt upphöra och procent att minska produktionen. I Region finns flest mjölkproducenter som inte planerar någon förändring, procent. Se DIAGRAM. LANTBRUKSFÖRETAGENS ANSTÄLLNINGAR Region har flest lantbruksföretag med anställda, procent tätt följt av Region där 9 procent av lantbrukarna har anställda. Lägst antal lantbruksföretag med anställd personal finns i Region där procent har eller fler anställda. I Region planerar flest för att anställa inom de närmaste två åren, procent medan det i Region är procent som planerar att anställa vilket är lägst bland regionerna. Se DIAGRAM. I Region är det procent som tillträtt på -talet eller tidigare. Här är det också flest som tillträtt på -talet, procent. DIAGRAM Upplevd konkurrenskraft i förhållande till andra europeiska länder uppdelat på region DIAGRAM Mjölkproduktionens förändring, regionvis 8 MYCKET GOD GANSKA GOD GANSKA DÅLIG MYCKET DÅLIG TVEKSAM, VET EJ ÖKAR OFÖRÄNDRAD MINSKAR UPPHÖR DIAGRAM Fördelning av hur lantbrukarna ser på förutsättningarna i ett femårsperspektiv, regionvis DIAGRAM Andelen företag som har anställda och andelen företag som planerar att anställa det kommande året BÄTTRE OFÖRÄNDRADE JA, JAG HAR ANSTÄLLDA IDAG SÄMRE TVEKSAM, VET EJ JA, JAG KOMMER ANSTÄLLA INOM TVÅ ÅR LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

11 Regiontabell FRÅGOR TOTAL EF AB REGION REGION REGION REGION REGION REGION REGION Hur skulle du beskriva lönsamheten i ditt lantbruksföretag idag? Är den? Räcker till löpande utgifter, lön och investeringar Räcker till löpande utgifter och lön Räcker till löpande utgifter Räcker till löpande utgifter Går oftast med förlust Planerar du att, under de kommande månaderna, göra väsentliga investeringar i? Byggnader exklusive djurstallar Djurstallar Maskiner Bedömer du att lönsamheten idag är mycket god, ganska god, ganska dålig eller mycket dålig? Nettotal Hur kommer du att förändra din mjölkproduktion inom en treårsperiod? Ökar Minskar Hur kommer du att förändra din nötköttsproduktion inom en treårsperiod? Ökar 8 9 Minskar Kommer du att anställa ny personal inom två år? Ja Nej LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

12 SAMMANFATTNING AV LANTBRUKSBAROMETERN De yngre lantbrukarna har störst framtidstro OM STUDIEN Intervjuerna har skett mellan den januari. Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 98 och årets Lantbruksbarometer är den 9:e helårsupplagan. Sifo intervjuar på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna under januari månad lantbrukare, under september ifjol intervjuades lantbrukare. Arbetsgruppen för Lantbruksbarometern har bestått av Jimmy Larsson, Helena Iacono och Carl Dyrendahl från LRF Konsult samt Per Skargren och Stefan Johansson från Swedbank och Sparbankerna. LÖNSAMHETEN Lönsamhetsindex är på samma nivå som för ett år sedan. Sju av tio lantbrukare anser fortfarande att deras lönsamhet är ganska eller mycket dålig. Sämst lönsam het upplever mjölkproducenterna där 9 procent svarat att de har ganska eller mycket dålig lönsamhet. Bland grisköttsproducenterna uppger procent att de har ganska eller mycket god lönsamhet och visar därmed ett positivt lönsamhetsindex på vilket kan jämföras med det totala lönsamhetsindexet för samtliga produktions grenar som är minus. De yngsta lantbrukarna har störst tro på framtida lönsamhet. INVESTERINGARNA Investeringarna är fortsatt försiktiga men det finns indikationer på ökande investeringsvilja. Genomförda byggnadsinvesteringar har minskat något sedan föregående år medan maskininvesteringarna ökat lite. Planerade djurstallsinvesteringar är större bland nöt- och grisköttsproducenter där procent planerar för investeringar. Bland grisköttsproducenterna har procent investerat i maskiner under. Lantbrukarna i åldern har gjort flest maskininvesteringar medan de under år har gjort flest investeringar i byggnader och jordbruksmark. UTLÅNINGEN Lantbrukarnas upplåning ökade med, miljarder kronor eller,9 procent under. Den låga räntan har delvis minskat effekterna av tuffa förutsättningar i flera näringar. procent har minskat eller begärt amorteringsanstånd, en ökning med procentenheter från föregående år. Bland mjölkproducenterna är siffran högst, procent. KONKURRENSKRAFT I år har frågan om konkurrenskraft ställts i ett europeiskt perspektiv. procent av lantbrukarna anser att de har ganska eller mycket god konkurrenskraft jämfört med andra europeiska länder. Lantbrukare i åldern anser att de har bäst konkurrenskraft. 8 procent av lantbrukarna i åldern skulle rekommendera en ung människa att bli lantbrukare. De är också den grupp som tror mest på att förutsättningarna kommer att vara bättre om fem år. REGIONERNA Lönsamheten har förbättrats i fyra av sju regioner jämfört med föregående år men i samtliga regioner anser fler lantbrukare att lönsamheten är ganska eller mycket dålig jämfört med de som anser att den är god. I Region är lönsamhetsindex högst med minus. Det är också den region där flest investeringar har gjorts under det gångna året. Besöksadress: Landsvägen Postadress: Sundbyberg Telefon: Besöksadress: Franzénsgatan Postadress: Stockholm Telefon: