Konsten & Nätet. Alexander Hall KV-01 Rapport LIA II VT 2002

Transkript

1 Konsten & Nätet Alexander Hall KV-01 Rapport LIA II VT 2002 Hur har Rhizome.org lyckats skapa och upprätthålla ett varaktigt forum för konst på Internet?

2 2 Innehållsförteckning Huvudsaklig frågeställning... 3 Målgrupp... 3 Bakgrund... 3 Rhizome.org en kort presentation... 3 Metod... 4 Frågor... 4 Organisationen & pengarna... 5 Den virtuella gemenskapen Rhizome.orgs community... 6 Slutdiskussion... 8 English Abstract... 9 Kontaktinformation... 9

3 3 Det är som när ett nytt språk blir till. De första användarna avsätter spår i språket som sedan finns kvar i generationer framåt. Det är det ansvaret, men också den möjligheten, vi står inför de kommande decennierna. Tor Nørretranders om Internets utveckling. (ur Platsen som inte finns, 1997) It s still such a new place, everything s in flux, lots of room to create new spaces and write new rules. Mark Tribe, Rhizome.orgs VD och grundare. Alexander Hall KV-01 VT 2002 Rapport LIA II Rhizome.org Huvudsaklig frågeställning Hur har Rhizome.org lyckats skapa och upprätthålla ett varaktigt forum för konst på Internet? Målgrupp Målgruppen för denna rapport är först och främst Kulturverkstans elever och anställda, men även allmänt intresserade kulturarbetare eller ej som funderar på att driva projekt med hjälp av Internet. Bakgrund Hur översätter man konst till ettor och nollor? Jag har under arbetet med mitt lilla konstförlag Oktobra ofta funderat kring vilka möjligheter, respektive svårigheter, förmedlande av konst via Internet innebär. Det knepiga med att sprida konst via Internet tror jag egentligen inte alltid är att nå ut, utan att nå fram. Vad krävs för att ett forum för konst på Internet verkligen ska fungera? Hur uppstår hos betraktaren/användaren den där viljan att engagera sig att aktivt delta? Just detta engagemang tror jag är oerhört viktigt för att ett forum ska kännas levande och meningsfullt. Men kan detta engagemang på något sätt skapas eller styras? I så fall hur? Under tre intensiva veckor i April, 2002, fick jag möjligheten att på nära håll studera och jobba med några som verkligen lyckats skapa ett både levande och varaktigt forum för konst på Internet: Rhizome.org. 1 Rhizome.org en kort presentation Rhizome.org är en icke-kommersiell organisation, med huvudsäte i New York, som jobbar för att skapa en global plattform för digital konst 2 på Internet. Rhizome är egentligen en botanisk term för ett slags underjordiskt rotsystem som binder samman små växter i ett stort nätverk. Metaforen är talande ett icke-hierarkiskt nätverk där alla som vill ska kunna medverka och på lika villkor uttrycka sina åsikter. Rhizome har närmare medlemmar från 113 olika länder i sitt community 3. Dessa medlemmar kan bland annat via Rhizomes sju olika mailinglistor, såväl som den dagligen uppdaterade hemsidan, diskutera och upptäcka digital konst, utbyta kunskaper samt publicera sina verk. Enkelt utryckt skulle man kunna säga att Rhizome.org är ett internetcommunity med arkiv för text och digital konst tillhandahållen av communityts medlemmar. 1. Istället för att varje gång skriva ut www-suffixet.org efter Rhizome, kommer jag i denna rapport, både för min egen skull och för att texten ska flyta bättre, ibland bara skriva Rhizome istället för Rhizome.org. Det är dock ingen skillnad mellan de två. Organisationens anställda både skrev och sade oftast bara Rhizome, trots att Rhizome.org är det officiella namnet. 2. Vanligtvis kallat New Media Art, eller net.art på engelska. Digital konst är inte en helt korrekt översättning, men är nog det svenska begrepp som mig veterligen kommer närmast. 3. Det talas i Internet-sammanhang istället för forum ofta om communitys, d.v.s. nätverk av människor som delar ett visst intresse och på olika sätt träffas och diskuterar detta. Ordet community översätts ibland till svenska som virtuell gemenskap, men jag har i denna rapport valt att använda det engelska ordet community, då jag tycker detta känns mer flexibelt och inkluderande. Dessutom används ordet redan (åtminstone i Internet-sammanhang) ganska friskt i det svenska språket.

4 4 Rhizome.org grundades februari 1996 i Berlin av nuvarande VD:n Mark Tribe, och var då enbart en mailinglista där konstnärer, kritiker och curatorer kunde utbyta idéer och information om digital konst. Strax därefter flyttade Mark Tribe till New York, där han byggde upp webbsidan Rhizome.org. Webbsidan fungerar i första hand som ett grafiskt komplement till mailinglistan, med sökbara arkiv innehållande text och konst hämtade från mailinglistan. Verksamheten har sedan dess vidgats en hel del och idag erbjuder Rhizome t.ex. sju olika mailinglistor, en kalender för konstrelaterade aktiviteter, jobbannonser, CD-ROM- och bokförsäljning, konstutställningar samt konferenser och workshops runt om i världen. Rhizome har även flera utförliga planer för framtiden. Bland annat planerar man ett projekt som går under namnet Grok, som i korthet går ut på att sprida digital konst i arkadspelsformat. Grok kommer att åka runt till grupper som har liten eller ingen tillgång till digital konst. Rhizome planerar även att anordna distanskurser i digital konst, samt starta ett webbhotell där medlemmar kan lägga upp sina egna webbsidor. Metod Väl på plats i Rhizome.orgs kontor, satte jag mig ner med Mark Tribe för att diskutera vilka arbetsuppgifter som vore lämpliga för mig. Detta utifrån vad jag personligen ville få ut av min LIA-praktik, de tidsramar som fanns, samt vad Rhizome hade för önskemål och behov. Det visade sig att det fanns en väldig massa jobb att göra. Min huvudsakliga arbetsuppgift blev att i detalj kartlägga och analysera the Rhizome Community, i syfte att se var och hur communityt kunde växa. Jag skrev en rapport: Rhizome.org Community Demographics Analysis & Recommendations, innehållande diagram och slutsatser jag dragit utifrån dessa(vilka jag inte kommer att gå in på i detalj i just denna rapport). Det som gjorde att just denna arbetsuppgift kändes relevant för mig, var först och främst att jag fick väldigt bra insyn i hur ett community för konst kan fungera och se ut, samt hur man aktivt kan jobba för att nå fler människor. Jag känner dessutom att jag genom att jobba på Rhizome.orgs kontor timmar i veckan fick en bra förståelse för hur organisationen fungerar, formellt såväl som informellt. I tillägg till denna deltagande observation, passade jag på att intervjua Mark Tribe, samt läsa en väldig massa rapporter och artiklar om Rhizome. Mycket bra information finns för övrigt redan publicerad på deras hemsida, vilket har varit till stor hjälp. För att kunna dra slutsatser och göra lämpliga jämförelser utifrån ett större perspektiv, har jag har även tittat närmre på olika teorier om Internet och virtuella gemenskaper. Teorier formulerade av författare och böcker hämtade från Kulturverkstans litteraturlista, däribland Manuel Castells, Sven-Eric Liedman och Tor Nørretranders. Frågor Förutom min huvudsakliga frågeställning, hade jag en hel del underfrågor som jag hoppades få svar på under min LIA-praktik. De flesta av dessa knyter an till huvudfrågan, och har hjälpt mig att bättre förstå de olika faktorer som jag tror krävs för skapandet och upprätthållandet av ett forum för konst på Internet. Några av dessa underfrågor var: Hur ser Rhizomes organisation ut rent konkret? Hur finansieras verksamheten? Kräver bidragsgivare några motprestationer? Jobbar Rhizome mycket i projektform? Hur påverkar Internet & IT organisationens struktur? Skulle det fungera att driva ett liknande projekt helt virtuellt? Hur bygger man upp ett community? Hur stort vill Rhizome att communityt ska vara? Hur viktig är New York som stad för Rhizomes verksamhet? Skulle man kunna driva liknande projekt varsomhelst ifrån?

5 5 Jag kan såhär i efterhand konstatera att jag fått mer eller mindre utförliga svar på alla dessa frågor. Jag har dock inte för avsikt att i denna rapport gå igenom och punktvis presentera tydliga svar på varje fråga, utan har mer använt dem som komplement till min huvudsakliga frågeställning. Organisationen & pengarna Rhizome.org är alltså en icke-kommersiell organisation (Non-Profit Organization), och måste som en sådan enligt amerikansk lagstiftning ha en styrelse. Rhizomes styrelse utgörs av tio inom IT- och konstvärlden inflytelserika personer. Styrelsen möts fyra gånger om året, och dess huvudsakliga uppgift är att se till att pengarna används som de ska. Inom styrelsen finns olika kommittéer som ser över olika områden i Rhizomes verksamhet. För tillfället håller man utöver styrelsen även på att bilda en rådgivande kommitté, bestående av folk som är involverade och intresserade av verksamheten. Denna kommitté kommer dock inte att ha de lagliga befogenheter styrelsen har. Mark Tribe är av styrelsen anställd som verkställande direktör. Tillsammans med honom på kontoret i New York arbetar utvecklingschefen Lauren Wisbauer Nuzzi, teknik- och innehållslige chefen Alex Galloway, samt administrativa samordnaren Mary West. Dessa titlar är inte alls missvisande, men det är uppenbart att man växlar en hel del mellan olika uppgifter, även om det finns vissa tydligt avgränsade områden. Det är tydligt att det är Mark Tribe som är chefen, han har koll på det mesta som händer och alla rapporterar i slutändan till honom. Rhizome.org har alltså fyra heltidsanställda. Utöver dessa har de även sex halvtidsanställda konsulter som jobbar vid behov från olika platser i världen. Rhizome har dessutom en väl utvecklad strategi vad gäller praktikanter, och har oftast två eller tre praktikanter samtidigt. Oftast jobbar en av dessa i New York och de andra via Internet. En intressant aspekt av Rhizomes utveckling, är att organisationen tidigare faktiskt varit ett kommersiellt företag. När Mark Tribe 1996 kom till New York för att starta upp Rhizome på allvar, tyckte han att dot.com -branschen verkade vara den smartaste vägen att gå, eftersom det finansiella stödet för konst i USA inte var alltför stort. Men efter ett flertal möten med potentiella investerare tvingades han inse att marknaden för digital konst då var alldeles för liten för att investerare skulle satsa några pengar. Istället kom Rhizome att under två års tid fungera som en underavdelning för det kommersiella e-handelsbolaget StockObjects (vilka sålde upphovsrättsskyddad programkod och animationer etc. till webbföretag). Rhizome.com, som de då hette, hade som huvudsaklig funktion att marknadsföra det betydligt större StockObjects. Trots att communityt växte avsevärt under dessa två år var det enligt Mark Tribe inte en tillfredställande situation att hela tiden känna press från investerare. Det var svårt att uppfylla lönsamhetskraven, så 1998 valde Rhizome att bli en icke-kommersiell organisation och istället försöka söka bidrag från olika fonder. Man lyckades få loss en hel del pengar från några av de stora bidragsgivarna i New York (bl.a. National Endowment for the Arts, Daniel Langlois Foundation och The Rockefeller Foundation) och kunde anställa kompetent personal. Däribland en professionell bidragssökare. Idag får Rhizome bidrag från ett tiotal stora amerikanska bidragsgivare. De krav på motprestationer dessa bidragsgivare ställer, sträcker sig inte längre än att Rhizome i efterhand måste redovisa att de gjort vad de sagt de skulle göra med pengarna. Om de inte kan visa att de lyckats med vad de föresatt sig att göra, är det betydligt mindre chans att få pengar från bidragsgivaren nästa gång. Det finns alltså en väldigt stor osäkerhet i detta finansieringssystem. Dessutom finns det en tydlig tendens att ansökningar och projekt styrs utifrån vad man tror bidragsgivarna vill ge pengar till, istället för att göra vad man själv verkligen känner för. Med anledning av denna osäkerhet satsar Rhizome nu istället hårt på att försöka få fler individuella medlemmar att ge bidrag. Man har genom olika kampanjer via mail och webb lyckats ganska bra med detta, och idag utgörs 30% av Rhizomes intäkter av bidrag från medlemmar. Till saken hör även att det i USA är avdragsgillt för enskilda personer och företag att ge bidrag till Non-Profit Organizations (66% av Rhizome individuella bidragsgivare kommer från USA).

6 6 Planen är att Rhizomes intäkter om fem år ska utgöras till 70% av individuella bidragsgivare och bara till 30% av fonder och offentliga finansiärer istället för tvärtom, som det är idag. Detta är tänkt att skapa en tryggare, mer stabil ekonomi eftersom individuella bidragsgivare tydligen tenderar att fortsätta ge bidrag över åren. Dessutom ger de ofta mer och mer för varje år. Det finns nu heller inte särskilt många stora fonder och bidragsgivare kvar för Rhizome att mjölka pengar ifrån, om de inte vill försöka hitta utländska bidragsgivare vilket kan vara svårt. Planen är att öka omsättningen rejält de närmsta fem åren, och för att lyckas med det krävs att fler medlemmar ger pengar. Man har även andra planer för framtiden vad gäller finansiering. Som det ser ut just nu är alla Rhizomes tjänster gratis. Meningen är dock att man snart ska införa ett slags shareware-system på webbsidan. Grundidén är att alla som registrerar sig som medlemmar ska få välja mellan en gratisversion (Free Trial Mode) och en bidragsgivarversion (Contributing Mode). Båda versioner ger medlemmarna samma befogenheter och tillgång till Rhizomes tjänster. Den enda skillnaden är att det i gratisversionen med jämna mellanrum poppar upp ett meddelande som ber en byta till bidragsgivarversionen. Dessa små meddelanden skickas också ut via till de icke-bidragsgivande medlemmarna. Rhizome kommer så småningom även att införa vissa renodlade betaltjänster, såsom webbhotell och distanskurser via Internet. Det är uppenbart att nätverkstänkandet och den moderna IT-tekniken spelar en oerhört stor roll för Rhizome som organisation. är ett ovärderligt verktyg för Rhizome. Man skulle förmodligen inte kunna överleva ekonomiskt utan det. Den största delen av all kommunikation sker via , ofta även mellan de anställda på kontoret. Som tidigare nämnts, anlitar Rhizome så kallade Virtual Interns, virtuella praktikanter som de många gånger aldrig träffar öga mot öga, utan bara håller kontakt med via , telefon och livechat. Dessutom jobbar många av de halvtidsanställda i andra städer, och kommer sällan in till kontoret i New York. Emellanåt hålls även video- och telefonkonferenser om exempelvis någon eller några styrelsemedlemmar inte kan komma till ett styrelsemöte. Att Rhizome använder så mycket teknik beror helt enkelt på att det i längden spar oerhört mycket tid och pengar. Dessutom är det Rhizomes önskan att vara en så global organisation som möjligt, man vill kunna samarbeta så mycket och smidigt som möjligt med folk i Europa och andra delar av världen. Egentligen kräver den synliga delen av Rhizome.org, dvs. webbsidan och mailinglistorna, relativt lite tid och jobb. Det räcker egentligen att en person sköter lite programmering några timmar i veckan. Det är andra delar av verksamheten som att söka pengar, hålla kontakter med folk runt om i världen, skriva rapporter och planera osv. som tar mest tid i anspråk. Mark Tribe tror att Rhizome teoretiskt sett skulle kunna fungera som en virtuell organisation, utan kontor eller någon annan verklig mötesplats. Men det har sina fördelar att ha en plats där folk kan träffas, en plats där man kan lagra de papper som folk då och då oundvikligen behöver ta del av. Det skulle kanske vara svårt för en anställd eller utomstående att verkligen förstå vad Rhizome är, om det inte fanns någon fysisk plats att komma till. Rhizome jobbar enligt Mark Tribe inte särskilt mycket i projektform. Han brukar åtminstone inte använda det ordet för att beskriva vad Rhizome sysslar med, utan ser på det hela mer som ett fortlöpande flöde. Inom detta flöde iscensätter man däremot många olika program, vilka om de är framgångsrika i sin tur kan möjliggöra nya program och möjligheter till utveckling. Den virtuella gemenskapen Rhizome.orgs community Med medlemmar från 113 olika länder kan man nog för en gångs skull utan att överdriva säga att Rhizomes community är globalt (även om 75% av medlemmarna är vita). Mer än hälften av Rhizomes medlemmar arbetar med digital konst och/eller nya medier i någon form, och lite mindre än hälften anser sig själva vara konstnärer. Utöver dessa utgörs communityt till stor del av studenter, designers, lärare, IT-folk, curators och journalister från olika platser i världen.

7 7 Rhizomes community har alltid växt mycket snabbare än dess organisation. Så vill man att det ska fortsätta. Eftersom planen är att få fler medlemmar att ge bidrag prioriteras communityts tillväxt väldigt högt. Allt enligt den logiska devisen: fler medlemmar lika med fler potentiella bidragsgivare. Dessutom tycker Rhizome självklart att det de gör har ett värde, och vill därför att så många som möjligt ska få chans att ta del av det. Digital teknik har ju den fördelen att information kan dupliceras och spridas i stora mängder utan särskilt stora kostnader. Planen är därför att växa, både ekonomiskt och i medlemsantal, utan att behöva lägga pengar på att anställa mer folk. En strategisk plan och budget har lagts fram för de närmsta fem åren, och meningen är att man år 2006 ska ha närmare medlemmar i sitt community. Rhizomes mailinglistor är som Mark Tribe uttrycker det Rhizomes livskälla. Det är från mailinglistorna det mesta som hamnar på webbsidan kommer. Det är via mailinglistorna den mest aktiva diskussionen tar plats. Och det är framför allt genom mailinglistorna känslan av ett icke-hierarkiskt community verkligen skapas. För Rhizome fungerar webbsidan, som tidigare nämnts, mest som ett komplement till mailinglistorna. Det är medlemmarna själva som styr över vad som kommer att finnas på webbsidan. Denna känsla av delaktighet att man själv påverkar och att man i mångt och mycket som medlem faktiskt är Rhizome är oerhört värdefull. Problemet med webbsidor är att man på något vis måste få besökaren att aktivt ta sig till sidan. är mer av ett s.k. push media, som inte kräver lika mycket ansträngning att reagera på. För att få folk att ta sig till Rhizomes webbsida använder man sig bland annat av traditionell marknadsföring, såsom reklam i tidskrifter etc. Även de workshops och utställningar man anordnar fungerar i viss mån som marknadsföring. Det är via webbsidan de flesta blir medlemmar och sidan har unika besökare varje månad. Mark medger att webbsidan estetiskt sett är ganska trist och avskalad. Man har medvetet valt att följa de flesta konventioner som finns och istället inrikta sig på att göra sidan så tydlig och användbar som möjligt. Det är inte meningen att besökaren ska behöva lära sig använda sidan. Den ska vara intuitiv och enkel men med mycket och bra innehåll. Rhizome har dessutom, av två anledningar, valt att inte använda sig av programmet Flash (med vars hjälp man kan lägga animationer och mer avancerad grafik till sina webbsidor). För det ena vill man att alla ska kunna använda sidan, även de som har en gammal dator med ett långsamt modem, och för det andra vill man inte tvinga folk att använda ett program som ägs av ett kommersiellt företag. Det man enligt Mark Tribe måste göra om man vill försöka bygga upp ett nytt community, är först och främst att identifiera vilket slags forum som borde finnas, men som inte finns. Det är även viktigt att tydligt definiera sin nisch, och utifrån det hitta de minsta gemensamma nämnarna. Man måste samtidigt också vara väldigt bestämd angående vad som är relevant och inte. Detta är ett område de anställda på Rhizome verkar tycka är viktigt att Rhizome.org aldrig ska vara något det inte är. Om man vill experimentera och hitta nya vägar och samarbeten, måste man samtidigt vara försiktig så man inte förlorar det som gör ens community unikt. Om denna känsla går förlorad, förlorar man antagligen också snabbt sina medlemmar. Detta är en svår balansgång som Rhizome uppenbarligen lyckats bra med. Vad gäller mailinglistan, krävdes det till en början mycket jobb för att sparka igång folk. Mark Tribe hade samlat på sig en lista med adresser till kompisar och kollegor han trodde skulle vara intresserade av att delta i en mailinglista för digital konst. De första månaderna hände egentligen ingenting, det var nästan bara Mark Tribe som postade inlägg till listan. Men efter att idogt ha skrivit och ringt runt till kompisar och bett dem posta inlägg bara för att få igång diskussionen började saker och ting röra på sig efter ungefär ett år. Sedan dess har Rhizomes mailinglista växt stadigt. Som Rhizome fungerar nu är det medlemmarna som postar konst, recensioner, intervjuer m.m. till mailinglistan. De anställda plockar sedan några dagar i veckan ut de i deras tycke mest intressanta inläggen och presenterar på webbsidan. Detta ska snart förändras, så att medlemmarna får större inflytande över vad som syns på webbsidan. Ett slags röstningssystem, där medlemmarna kan rösta på vilka inlägg de tycker har varit bra, ska införas. Detta

8 8 främst för att medlemmarna ska känna sig mer delaktiga i Rhizomes utveckling. Dessutom kan detta enkelt automatiseras, vilket innebär mindre jobb för de anställda på Rhizome då de slipper läsa igenom alla inlägg varje dag. Detta är en viktig innovation i och med att man planerar för att communityt ska växa, vilket oundvikligen medför fler inlägg på mailinglistorna. Slutdiskussion Hur har Rhizome.org lyckats skapa och upprätthålla ett varaktigt forum för konst på Internet? Det var den enkla frågan jag ställde som dock inte har ett riktigt lika enkelt svar. Givetvis har ett flertal olika faktorer varit viktiga för Rhizome.orgs skapande och upprätthållande av ett varaktigt forum för konst på Internet. Jag tror och hoppas att jag i denna rapport lyckas beskriva de faktorer jag personligen tror varit viktigast. Det finns oerhört mycket att lära av Rhizome.org. Inte minst för de som vill kombinera konst med Internet på ett eller annat sätt. För att göra mina slutsatser så överskådliga och användbara som möjligt kommer jag nedan att dela upp och sammanfatta de faktorer jag tror är de viktigaste för att forum för konst på Internet ska fungera. Community Den känsla av gemenskap och samhörighet (Liedman, S-E. sid.81. Ord&Bild nr.3, 1999) som enligt idéhistorikern Sven-Eric Liedman präglar de nätverk som skapats utifrån en kulturell identitet (i motsats till det renodlade, sterila nätverket), är något som tydligt kan återfinnas i Rhizomes community. Detta slags nätverk kräver ett känsloengagemang i själva saken, och just detta är nog den viktigaste slutsatsen jag dragit (eller fått bekräftad, beroende på hur man ser det) utifrån min frågeställning: Det krävs någon form av känsloengagemang för att de sterila nätverk som Internet erbjuder ska hjälpa konsten nå fram, och inte bara nå ut. Tillgänglighet Något som är intressant vad gäller Rhizome, är att de på ett väldigt medvetet sätt lyckats hålla detta känsloengagemang levande. Alla har via deras väl använda mailinglistor lika stora möjligheter att påverka Rhizomes innehåll. Känslan av delaktighet är viktig. Communityt, eller nätverket om man så vill, är dessutom väldigt icke-hierarkiskt och alla tjänster är gratis. Man har därför väldigt många aktiva medlemmar, och communityt växer snabbt. En inte oviktig anledning till detta tror jag är webbsidans tillgänglighet och intuitiva gränssnitt, som tillåter även folk med dåliga datorer och uppkopplingar att få ut något av Rhizome. Pengar Rhizome.org drivs inte i vinstsyfte. Trots detta behövs det en hel del pengar för att göra det de gör. Att påstå att Internet är ett billigt medium, tror jag inte alltid är hela sanningen. För att driva ett internet-projekt i större skala måste man betala personal, serverplats, marknadsföring och teknisk utrustning m.m. En fördel med Internet är dock att man kan nå ut till många, utan att det behöver kosta mycket mer än att nå ut till några få. Rhizome försöker medvetet få sitt community att växa utan att behöva anställa mer folk. Just detta är något Rhizome lyckats bra med att tack vare enkla tekniska lösningar hålla nere sina kostnader, oberoende av communityts antalsmässiga såväl som geografiska storlek. Rhizome.org har även varit lyckosamma när de sökt pengar från fonder och offentliga bidragsgivare. Detta beror förmodligen till viss del på att intresset för digital konst på senare år har varit hyfsat stort bland kulturetablissemanget i USA. Rhizome har dock också varit väldigt seriösa i sina ansökningar och har t.o.m. anställt en professionell bidragssökare. Samtidigt har Rhizomes beroende av bidrag från stora fonder gjort organisationen väldigt sårbar. Därför har man försökt få fler individuella medlemmar att ge bidrag. Medlemmarnas relativt höga känsloengagemang har också gjort det möjligt för Rhizome att få bidrag från dessa. Kampanjer där Rhizome inför sina medlemmar förklarat sin ekonomiska situation och mer eller mindre tiggt om pengar har resulterat i många bidrag. Storleken på dessa bidrag har varierat mellan allt ifrån två apelsinkärnor till tusentals kronor. Lokalisering Inte alls oviktigt för Rhizome är det faktum att man som Manuel Castells uttrycker det (Castells, M. sid.462. Nätverkssamhällets framväxt, 1998) befinner sig mitt i en av nätverkets noder : New York. Enligt Mark Tribe har det varit oerhört värdefullt för Rhizome, varande en icke-kommersiell organisation, att hålla till i New York. Anledningen till detta är att så gott som alla stora fonder och bidragsgivare finns inom en

9 9 radie av ett par hundra meter ifrån Rhizomes kontor i SoHo. Detta gör att man lättare kan träffa bidragsgivare, och dessutom har Rhizome väldigt bra koll på allt som händer i New Yorks konstvärld. Detta är dock också något Rhizome ibland kritiseras för av sina medlemmar att vara alldeles för new york-centrerade. Marknadsföring Rhizome har varit bra på att utveckla och vårda sin identitet som ett globalt community för digital konst. Man skulle även kunna uttrycka det som att Rhizome har ett väl utvecklat varumärke. Det har för Rhizome alltid varit viktigt att inte försöka vara något de inte är, eftersom den gemensamma identiteten som medlemmarna i communityt delar är väldigt viktig att behålla intakt. Rhizome har också byggt upp ett brett nätverk av kontakter världen över, och anstränger sig för att informera folk om Rhizomes existens och verksamhet. Innovation Trots att man tydligt värnar om själva grundidén med Rhizome ett globalt forum för digital konst via Internet så har man många nya idéer och vågar prova nya vägar och lösningar. Många av de tekniska lösningar och system Rhizome använder har de programmerat själva, skräddarsydda efter befintliga behov. Som Mark Tribe uttrycker det: We don t want to imitate. We innovate. English Abstract During three weeks in April, 2002, I worked as an intern for a Non-Profit Organization in New York called Rhizome.org. As a student at The Culture Laboratory in Gothenburg, this internship was one of my four mandatory on-the-job experiences this one with it s main focus lying on organizational structure. For quite some time I ve been wanting to learn more about the possibilities of combining art with the Internet. Thus, the main question I wanted to find an answer to during my Rhizome internship was: How has Rhizome.org managed to create and maintain a durable forum for art on the Internet? Rhizome.org is an online global platform for New Media Art, with almost members in 113 different countries. In short, the main reasons for why I personally believe Rhizome.org has become such a succesful forum for art on the Internet are as follows: Community Rhizome.org has managed to create a sense of community, without which the commitment necessary for maintaining a forum for art on the Internet wouldn t be possible. Availability I believe that the non-hierarchical feel of the Rhizome network makes their members want to be more active. Rhizome.org provides a lot of free services that anyone who is interested may use. Money It has been of high priority for Rhizome.org to be scalable and efficient, which has been made possible much thanks to information technology. This saves a lot of money. Rhizome.org has also been good at finding contributors individual contributors as well as bigger foundations. Location The fact that Rhizome.org is based in New York has meant a lot to the organization, having useful people and foundations around you. Marketing Rhizome.org has been succesful in defining their community, and are very good at promoting themselves to new potential members. Innovation A wish to innovate and find solutions that no-one has really tried before, has been a crucial factor concerning Rhizome.org s ability to survive as a forum for art on the Internet. Kontaktinformation Rhizome.org 115 Mercer New York, NY 10012, USA tel: , info@rhizome.org