PHP kontra ASP. - Hur står sig PHP gentemot ASP inom svensk webbproduktion? Markus Luiga Katarina Melin Anna-Karin Wåhlin

Transkript

1 Institutionen för Medievetenskap och Journalistik PHP kontra ASP - Hur står sig PHP gentemot ASP inom svensk webbproduktion? Markus Luiga Katarina Melin Anna-Karin Wåhlin Handledare: Magnus Baurén Vårterminen 2002

2 Abstrakt Vi ställde oss frågan hur uppstickaren PHP står sig gentemot Microsofts mer etablerade ASP inom svensk webbproduktion. Jämförelsen omfattade det aktuella användandet av serverspråken ASP och PHP i branschen, de kunskaper dess aktörer besatt samt deras erfarenheter av språken, men gick inte in på den tekniska aspekten. Studien var kvantitativ, grundade sig på en webbaserad enkät och besvarades av studenter samt yrkesverksamma inom webbproduktionsbranschen. Branschen visade sig vara ung, manlig och självlärd där större delen av aktörerna kunde både ASP och PHP medan språkanvändandet bland de studerande respektive de yrkesverksamma skiljde sig markant åt. Bland de aktörer i branschen som kunde både ASP och PHP var det fler som föredrog PHP framför ASP samt fler som hade övergått från ASP till PHP vilket tillsammans med våra övriga resultat pekade mot det faktum att PHP gjort en stark frammarsch i branschen och definitivt kommit för att stanna. 2

3 Innehållsförteckning Abstrakt... 2 Innehållsförteckning... 3 Introduktion... 5 Bakgrund och syfte...5 Kort beskrivning av ASP och PHP...5 Frågeställning...6 Metod...6 Avgränsningar...7 Tidigare studier...7 Metod... 8 Kvantitativ metod...8 Enkät...8 Deltagare...9 Tillvägagångssätt...10 Målgrupp...10 Urval...10 Resultat och analys Urvalsbeskrivning...12 Kön Studenter respektive yrkesverksamma samt deras ålder Yrkesverksamhet...13 Yrkesverksamhet Språkkunskaper i förhållande till företagsstorlek Kunskaper och språkval...14 Kunskap respektive användning Är självlärd eller har studerat Kunskapsnivå Språkval bland studenter respektive yrkesverksamma Respondenter som föredrar ett av språken och varför Övergång från ett språk till ett annat Avser respondenter lära sig det språk de inte kan Framtiden...17 Framtiden enligt respondenterna

4 Övriga synpunkter om ASP och PHP...18 Sammanfattande analys...19 Diskussion Referenser Bilaga 1 Enkät Bilaga 2 Övriga synpunkter 4

5 Introduktion Bakgrund och syfte I denna uppsats jämför vi ASP och PHP inom svensk webbproduktion. Vi ska försöka ta reda på hur branschen ser ut idag och hur framtiden kommer att te sig, vad gäller användandet av ASP respektive PHP. Finns det några tydliga indikationer på att användandet och utvecklingen i branschen pekar i någon specifik riktning? Denna jämförelse tror vi kan vara av intresse för nuvarande och kommande studenter inom webbproduktion samt de som idag är yrkesverksamma webbproducenter, då dessa båda grupper kan hamna i situationer där de tvingas välja ASP eller PHP. ASP kontra PHP är dessutom ett aktuellt ämne idag på åtskilliga webbforum och i tidningar runtom i världen. Med begreppet bransch avser vi det verksamhetsområde där man bedriver professionell hemsidesutveckling, som framförallt webbdesign och webbprogrammering. De företag som är sysselsatta inom denna bransch är i huvudsak företag som är specialiserade på att framställa och utveckla webbplatser på beställning, så kallade webbyråer, samt de personer eller avdelningar på företag inom andra verksamhetsområden, som arbetar med framställning, utveckling och uppdatering av det egna företagets interna och/eller externa webbplats. Orsaken till att vi skriver en uppsats om detta är att vår utbildning, webbproducentprogrammet på Högskolan i Kalmar, idag koncentrerar sig på att utbilda sina studenter i PHP trots det faktum att det på arbetsmarknaden existerar många fler serverspråk, bland vilka ASP länge utgjort det vanligast förekommande. Kort beskrivning av ASP och PHP PHP och ASP är så kallade scriptspråk som tolkas på serversidan istället för på klientsidan, dvs. i användarens webbläsare. Scriptspråk konverteras (kompileras) inte till ren maskinkod som vanliga programmeringsspråk, utan tolkas direkt vid körning (Ek, Eriksson, 1999). PHP var ursprungligen en förkortning för Personal Home Page tools, men står idag för PHP: Hypertext Preprocessor. Språket började utvecklas 1995 av Rasmus Lerdorf och är en så kallad öppen källkod (Open Source), vilket innebär att det är under ständig utveckling. Förslag till förbättringar och tillägg emottas av företaget Zend som ansvarar för PHP:s utveckling. På så vis har alla möjlighet att vara med och påverka och förbättra språket. För att en server ska kunna visa en sida som innehåller PHP-kod krävs en serverprogramvara som kan hämtas hem gratis från Internet, vilket innebär att det är fritt tillgängligt för alla. 5

6 ASP är en förkortning för Active Server Pages och är inte ett programmeringsspråk i egentlig mening, utan mer ett ramverk för utveckling av webbapplikationer. När man arbetar med ASP använder man sig av olika verktyg som redan finns tillgängliga inom Windowsutveckling, t.ex. Delphi, Visual Basic, Perl m.fl. Det vanligaste är att koda med VBscript eller Jscript (Hettihewa, 1999). Vi kommer fortsättningsvis i denna uppsats att referera till både ASP och PHP som språk. Vi är medvetna om att detta inte kan anses vara en fullständigt korrekt benämning på ASP, men väljer att göra på detta sätt eftersom vi anser att denna benämning räcker för våra syften och att läsaren förstår vad vi avser utan komplicerade beskrivningar. Frågeställning Vi har ställt oss frågan: Hur står sig PHP gentemot ASP inom svensk webbproduktion? Undersökningen syftar till att ge en statistisk bild av svenska webbutvecklares användande av, kunskaper i och synpunkter om PHP och ASP generellt. Vi har således inte jämfört språken ur en teknisk synvinkel (såsom snabbhet, antal funktioner etc.). Hur väl står sig egentligen uppstickaren PHP mot Microsofts etablerade ASP? Vår avsikt är att besvara följande frågeställningar: - Finns det skillnader i användandet av ASP respektive PHP beroende på till exempel företagsstorlek, om man är självlärd eller utbildad i ämnet, om man är studerande eller yrkesverksam, antal år man varit yrkesverksam? - Hur många kan både ASP och PHP och hur många kan bara det ena? - De som kan båda ASP och PHP, vilket föredrar de och varför? - De som kan båda ASP och PHP, vilket använder de mest och varför? - De som bara kan antingen ASP eller PHP, avser de lära sig det andra? - Vilken är respondenternas kunskapsnivå i ASP och/eller PHP? - De som kan båda språken, finns det någon tendens att övergå från det ena till det andra och i så fall varför? - Vad tror respondenterna om framtiden för ASP respektive PHP? Metod Vi har använt oss av en kvantitativ metod där vi gjort en webbaserad enkät som fyllts i av ett antal yrkesverksamma samt studenter inom webbproduktion. Urvalsgruppen kontaktade vi per e-post samt i vissa fall även via inlägg i forum. Det insamlade materialet behandlade vi statistiskt och därefter gjorde vi en analys. 6

7 Avgränsningar Vi har av två skäl valt att begränsa vår undersökning till ASP och PHP, trots det faktum att det på marknaden finns ett flertal likvärdiga scriptspråk. Det första skälet är att orsaken till ämnesvalet för vår undersökning är att försöka ta reda på om det är relevant att vår utbildning fokuserar på PHP, trots att ASP länge utgjort det dominerande serverspråket på marknaden. Det andra skälet är att vi vill begränsa undersökningens omfång. Vi har även begränsat undersökningen geografiskt till Sverige. Skälen till detta är till stor del praktiska, då vår undersökning utan denna begränsning hade blivit mycket stor och svårhanterlig samt inte nödvändigtvis relevant och representativ för vår frågeställning. Utan denna geografiska begränsning hade vi även tvingats skriva såväl enkät som uppsats på engelska istället för på svenska. Ytterligare ett skäl är att webbproducentprogrammet är en svensk utbildning som till största delen utbildar studenter för den svenska arbetsmarknaden. Vi går inte alls in på den tekniska aspekten av ASP och PHP, utan har valt att inrikta oss på uppfattning och åsikt om ASP respektive PHP, hos de som använder de två språken idag. Skälet till detta är att vår utbildning inte är teknisk inriktad och att den tekniska aspekten därför vore ointressant för oss. Ytterligare en begränsning vi gjort gäller urvalet av undersökningsdeltagare. Vi har valt att basera vår undersökning endast på professionella och studerande webbproducenter och webbprogrammerare, det vill säga inte på personer som använder ASP och/eller PHP privat och för nöjes skull, de man skulle kunna kalla hobby-programmerare. Tidigare studier Vetenskapliga studier i vårt ämne eller ett närbesläktat ämne finns inte. Det finns däremot en stor mängd icke vetenskapliga artiklar som behandlar vår frågeställning varav vi valt att studera tre stycken. Dessa artiklar behandlar främst de tekniska aspekterna av ASP och PHP, som t.ex. ASP och dess bristande kapacitet för stora webbplatser med databaskopplingar (Karlander, 2000) samt jämförelser av ASP och PHP ur en teknisk synvinkel (Hartman, 2002 och Sandberg, 2002). 7

8 Metod Kvantitativ metod En kvantitativ metod används när syftet är att uttala sig generellt om en population. Metoden kännetecknas av bredd och objektivitet och man strävar efter att avspegla, mäta, förklara och förutsäga den kvantitativa variationen så korrekt som möjligt. Få och förutbestämda uppgifter samlas in från ett stort antal representativa respondenter varpå urval och analys görs med hjälp av statistiska metoder. Det är viktigt att insamlad data kan beräknas och behandlas numeriskt. Vi har valt att använda oss av just en kvantitativ metod eftersom vi vill skapa oss en generell och mätbar bild av den svenska marknaden inom webbproduktion, som den ser ut idag. Ett fåtal individers åsikter och uppfattningar om ASP och PHP är inte intressant för vår undersökning eftersom vi vill kartlägga användandet av respektive språk och skapa oss en representativ bild av detsamma. Enkät Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning, istället för t.ex. en intervju, därför att det ger oss möjlighet att komma i kontakt med ett stort antal respondenter på vitt skilda geografiska platser i landet. Ett utmärkande drag för enkäter är, till skillnad från intervjuer, att samma fråga ställs i samma sammanhang och på precis samma sätt till samtliga respondenter. Det finns två olika typer av enkäter, dels de med fasta svarsalternativ och dels de med öppna. De fasta svarsalternativen kan vara i form av ett antal olika svar bland vilka undersökningsdeltagarna får välja ett eller flera. Ett annat sätt att utforma fasta svarsalternativ är att be respondenterna kryssa i på en skala vilken deras åsikt är, från t.ex. mycket bra till mycket dålig. Det kan även vara lämpligt att deltagarna på vissa frågor kan formulera sina svar själva. Vår enkät består till största delen av fasta svarsalternativ eftersom det möjliggör statistisk bearbetning av materialet. Enkäten innehåller dock två stycken öppna frågor, Övriga synpunkter om ASP och Övriga synpunkter om PHP (bilaga 1 Enkät, block E och F). Skälet till att vi lagt in dessa öppna frågor är att även få med respondenternas personliga åsikter och erfarenheter samt sådant vi eventuellt förbisett när vi utformade formuläret. Svaren på de öppna svarsalternativen behandlar vi inte statistiskt, utan studerar och letar efter utmärkande drag. Därefter sammanställer vi materialet. En enkätundersökning innebär också att respondenterna kan delta i undersökningen på ett enkelt, icke tidskrävande och anonymt sätt. Detta bidrar till att vi får en stor mängd svar att 8

9 grunda vår undersökning på samt att antalet som avstår från att fylla i enkäten troligtvis minimeras. Det kan också medföra en större sanningshalt i svaren än om respondenten t.ex. hade intervjuats öga mot öga. Då vår undersökningsgrupp består av personer med datorvana som förmodligen tillbringar förhållandevis mycket tid framför datorn, ansåg vi det mest lämpligt att använda oss av en webbaserad enkät. Detta innebär att respondenterna kan delta i vår undersökning direkt vid sin egen arbetsplats på enklast möjliga sätt. Enkäten kopplade vi till en mysql-databas där samtliga svarsalternativ lagrades vilket gör sammanställningen av materialet behändig och tidseffektiv. En brist att beakta är det faktum att vår enkät inte ger utrymme för personliga och detaljerade synpunkter, då enkäten till största delen bygger på fasta svarsalternativ. Detta kan innebära att vi går miste om relevanta och intressanta åsikter. De två öppna frågorna Övriga synpunkter om ASP och Övriga synpunkter om PHP (bilaga 1 Enkät, block E och F) i enkäten ger dock inte respondenterna en fullständig möjlighet att uttrycka detaljerade personliga synpunkter och åsikter i någon större omfattning. Risken för misstolkningar kan vara ett problem när man använder sig av enkätmetod, eftersom människor lägger olika värdering i ett och samma ord. Detta får man i en enkät sällan eller aldrig klarhet i eftersom möjligheten till följdfrågor, där man ber undersökningspersonen utveckla eller förklara exakt vad denne menar, inte finns. Deltagare Vi har valt följande deltagare till vår undersökning: - studenter på Hyper Island i Karlskrona vars e-postadresser vi fann på skolans hemsida - studenter på utbildningar i webbdesign och webbteknik på Nackademin i Stockholm vars e-postadresser vi fick av en student på skolan - andraårsstudenter på webbproducentprogrammet på Högskolan i Kalmar - svenska företags webmasters vars e-postadresser vi hämtade på företagens hemsidor - programmerare på svenska företag i webbproduktionsbranschen vars e-postadresser vi fann på företagens hemsidor - deltagare i WebForums ASP-forum. URL (välj ASP, VBScript ) eller nuvarande URL (HTML & Webbprogrammering, ASP,VBScript ) 9

10 - deltagare i WebForums PHP-forum. URL (välj PHP ) eller nuvarande URL (HTML & Webbprogrammering, PHP ) - deltagare i Eforums diskussionsforum. URL - deltagare i Eforums diskussionsforum. URL - medlemmar i e-postlistan Capwebb (Cap & Designs webbrelaterade e-postlista som kräver medlemskap) Tillvägagångssätt Efter att ha samlat ett tillfredsställande antal adresser till undersökningsdeltagare, skickade vi e-post innehållande en länk till enkäten samt en förfrågan om att delta i undersökningen. Vi skickade samma e-postbrev till ovan nämnda e-postlista och skrev ett inlägg i vardera av de fyra ovan nämnda forumen innehållande samma förfrågan. Vi lät enkäten finnas tillgänglig för respondenterna på Internet i 19 dagar och överförde därefter samtliga svar till Excel. De respondenter som valt svarsalternativet Annat på sista frågan i block A (bilaga 1 Enkät) och där även skrivit att de varken studerar eller arbetar professionellt med webbproduktion sorterade vi bort. Vi valde att göra så eftersom de inte överensstämde med vår urvalsgrupp, då vi endast är intresserade av de nuvarande och blivande professionella webbproducenterna. Målgrupp Vår studie vänder sig främst till yrkesverksamma och blivande webbproducenter samt ansvariga för utbildningar inom webbproduktion. Vi tror att en jämförelse av ASP och PHP kan vara av intresse för dessa grupper då de kan hamna i situationer där de behöver välja antingen ASP eller PHP. Urval Vår undersökningsgrupp utgörs av personer som är yrkesverksamma inom svensk webbproduktion och personer som studerar detsamma. Fördelningen av respondenter från de två olika grupperna är slumpmässig då vi inte kunnat styra till exempel det exakta antalet kvinnor/män, yrkesverksamma/studerande som svarat på vår enkät. Gruppen som består av yrkesverksamma webbproducenter är intressant eftersom vi vill skaffa oss en uppfattning om hur det generella användandet av ASP respektive PHP ser ut i branschen just nu. Den andra gruppen, bestående av studenter, har vi tagit med i undersökningen då de kan ge oss en bild av hur användandet av de respektive språken kommer att se ut inom de kommande fem åren. 10

11 Skälen till att vi väljer att inrikta oss specifikt på den svenska marknaden är flera. Det främsta skälet är av praktiskt natur. Utan en geografisk avgränsning hade vår undersökning blivit mycket stor och svårare att hantera. En internationell undersökning hade heller inte varit relevant och representativ för vår frågeställning. Vi hade dessutom ställts inför eventuella språkförbistringar då vi tvingats skriva både enkät och uppsats på engelska. Ytterligare ett skäl är att vi själva, när vi kommer ut i arbetslivet, med största sannolikhet kommer att verka i Sverige. Vidare utbildar webbproducentprogrammet, vars fokusering på PHP vi ifrågasätter, först och främst studenter för den svenska arbetsmarknaden. 11

12 Resultat och analys Enkäten fanns tillgänglig på Internet för undersökningsdeltagarna i 19 dagar, mellan den 14 februari och den 4 mars Redan en halvtimme efter första e-postutskicket hade enkäten besvarats av ett trettiotal personer och majoriteten svar inkom under den första veckan. Totalt fick vi 230 svar, bland vilka vi sorterade bort 32 stycken då de föll utanför vår urvalsgrupp. Vår undersökning är således baserad på 198 respondenters enkätsvar. Det stora antalet respondenter gör att vi anser att vårt undersökningsresultat är representativt för branschen som helhet samt därmed tillåter oss göra en generalisering av branschen, trots det faktum att vi inte beräknat den statistiska signifikansen i vårt undersökningsmaterial. Urvalsbeskrivning Här redovisar vi kort hur fördelningen i vår respondentgrupp ser ut, avseende kön, ålder och studenter respektive yrkesverksamma. Kön Könsfördelningen bland respondenterna indikerar att männen idag dominerar branschen. Som diagrammet visar har tre procent av respondenterna antingen medvetet valt att inte fylla i något svar på frågan om kön eller helt enkelt missat att fylla i den. Kvinnor 14% Inte svarat 3% Män 83% Figur 1 Könsfördelning bland respondenterna. Studenter respektive yrkesverksamma samt deras ålder Fördelningen mellan studenter och yrkesverksamma i respondentgruppen är relativt jämn, 60 procent är yrkesverksamma och 40 procent är studenter. Åldersfördelningen bland respondenterna visar på en tydlig dominans av personer mellan 19 och 29 år, vilket beror på att knappt hälften av respondenterna i den ålderskategorin är studenter. Vi tror att det är representativt för aktörerna i den relativt unga branschen. 12

13 Studerande 40% Yrkesverksam 60% % under 19 år år år år år Figur 2 Studenter respektive yrkesverksamma respondenter. Figur 3 Åldersfördelning bland respondenterna. Yrkesverksamhet Under denna rubrik redovisar vi hur kunskaperna i ASP och PHP ser ut bland de yrkesverksamma respondenterna i förhållande till deras yrkeserfarenhet i år samt storleken på företaget där de arbetar. Yrkesverksamhet Bland undersökningsdeltagarna med mer än fem års yrkeserfarenhet ser vi att de som kan ASP dominerar framför de som kan PHP. Däremot är PHP-kunnandet större bland respondenterna med upp till två års yrkeserfarenhet. Förklaringen till detta torde vara att PHP är ett nyare språk än ASP samt att PHP växt snabbt under kort tid. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-2 år 3-5 år mer än 5 år Kan båda Kan PHP Kan ASP Figur 4 Språkkunskaper hos yrkesverksamma respondenter beroende på antal års yrkesverksamhet. Språkkunskaper i förhållande till företagsstorlek Vår undersökning visar att kunskaperna i ASP respektive PHP är ungefär desamma oberoende av företagsstorlek. En övervägande del av de anställda på samtliga företag kan både ASP och PHP. Inom alla företagsstorlekar finns även en större del anställda som kan ASP än som kan PHP. 13

14 % PHP ASP Båda enmans 2-5 st 6-5 st st st fler än 500 st Figur 5 Språkkunskaper i förhållande till företagsstorlek. Kunskaper och språkval Nedan redovisas respondenternas kunskaper i ASP och/eller PHP och huruvida de är självlärda eller har studerat ett eller båda språken. Vi redogör också för respondenternas val av språk och anledningarna därtill. Kunskap respektive användning Knappt hälften av undersökningsdeltagarna kan både ASP och PHP, medan den andra hälften är jämlikt fördelad mellan de som kan enbart ASP och de som kan enbart PHP. Detta resultat fann vi överraskande då vi förmodat att andelen som endast kan ASP skulle överväga eftersom ASP funnits på marknaden längre. Bland de respondenter som kan både ASP och PHP använder 40 procent båda språken medan de som använder PHP är 26 procent och de som använder ASP är 20 procent. Andelen som inte svarat på denna fråga är ganska hög vilket troligen beror på att respondenterna tolkat orden kan och använder på samma sätt och därför bara svarat på den första frågan i block D (bilaga 1 Enkät, block D). Kan ASP 25% Kan båda 47% Använder ASP 20% Ej svarat 14% Använder båda 40% Kan PHP 28% Använder PHP 26% Figur 6 Språkkunskaper bland samtliga respondenter. Figur 7 Språkanvändande bland de respondenter som kan både ASP och PHP. 14

15 Är självlärd eller har studerat Antalet självlärda respondenter är mer än sex gånger så många som de som studerat ASP och/eller PHP. Detta skulle kunna tyda dels på att eftersom branschen är jämförelsevis ung så de utbildningar som finns både relativt få och nya och dels på att intresset för och möjligheterna att lära sig språken på egen hand är stora. Studerat 13% Självlärd 87% Figur 8 Andelen respondenter som studerat respektive är självlärda inom ASP och PHP. Kunskapsnivå Respondenternas kunskapsnivå fastställde vi med hjälp av nio frågor i enkätens block C (bilaga 1 Enkät). Vi delade upp respondenterna i tre kategorier beroende på det antal svarsalternativ de kryssat i. Grundläggande kunskaper har de som kryssat i högst tre svarsalternativ, medelkunskaper har de som kryssat i mellan fyra och sex svarsalternativ och avancerade kunskaper har de som kryssat i sju till nio av svarsalternativen. Respondenternas kunskaper visar på en, om än liten, skillnad i kunskapsnivå. Om man jämför respondenternas kunskapsnivå i ASP respektive PHP, ser man att det avancerade kunnandet är större bland de som kan ASP än bland de som kan PHP. Däremot är antalet respondenter med grundläggande kunskaper större bland de som kan PHP än bland de som kan ASP. I gruppen som kan PHP utgör de med grundläggande kunskaper den största delen. ASP PHP Avancerade 28% Grundläggande 38% Avancerade 21% Grundläggande 46% Medel 34% Medel 33% Figur 9 Kunskapsnivå bland de respondenter som kan ASP. Figur 10 Kunskapsnivå bland de respondenter som kan PHP. Språkval bland studenter respektive yrkesverksamma Här ser vi att det är stor skillnad på språkvalet mellan studenter och yrkesverksamma. Bland de yrkesverksamma respondenterna överväger de som kan ASP medan förhållandet bland de studerande är det motsatta. 15

16 % Kan enbart ASP Kan enbart PHP Kan båda Yrkesverksamma Studenter Figur 11 Språkkunskaper bland studenter respektive yrkesverksamma respondenter. Respondenter som föredrar ett av språken och varför Bland de respondenter som kan båda språken visar det sig att drygt hälften föredrar PHP framför ASP medan de som föredrar ASP framför PHP utgör 36 procent. En stor del av de som föredrar ASP framför PHP gör detta då de anser att de kan det språket bättre än PHP, medan ytterligare en relativt stor andel föredrar ASP eftersom de anser att det är lättare än PHP. De respondenter som istället föredrar PHP framför ASP gör det framför allt på grund av att de anser PHP vara lättare och att de tycker att PHP innebär fler möjligheter än ASP. Anledningen till att vissa respondenter anser att antingen ASP eller PHP är lättare är förmodligen att de lärt sig det respektive språket först, varför det är naturligt att de upplever detta som lättare. Föredrar ASP Föredrar PHP 12% 16% 10% 39% Kan det bättre Lättare Mer gångbart Bättre support Fler möjligheter 14% 21% 9% 29% Fler möjligheter Lättare Kan det bättre Bättre support Mer gångbart 23% 27% Figur 12 Skäl till att de respondenter som kan båda språken föredrar ASP framför PHP. Figur 13 Skäl till att de respondenter som kan båda språken föredrar PHP framför ASP. Övergång från ett språk till ett annat En stor del av de respondenter som kan båda språken visar sig ha övergått från att använda ASP till att istället använda PHP. Bland dessa märks att en övervägande del gjort denna övergång då de tycker att PHP har fler möjligheter. Vi har valt att redovisa orsakerna till 16

17 övergången enbart för de som övergått från ASP till PHP då antalet respondenter som övergått från PHP till ASP var alltför litet för att göra relevant statistik på. 29% 8% Från ASP till PHP Ej övergått Från PHP till ASP 16% 7% 38% Fler möjligheter Lättare Bättre support Kan det bättre 63% 17% Mer gångbart 22% Figur 14 Respondenternas eventuella övergång från ASP till PHP och vice versa. Figur 15 Skäl till respondenternas övergång från ASP till PHP. Avser respondenter lära sig det språk de inte kan Knappt hälften av de respondenter som endast kan ASP har för avsikt att lära sig PHP. Samma sak gäller de respondenter som endast kan PHP. Här finns således inget som talar för en riktning mot vare sig ASP eller PHP. % Nej Ja 10 0 Kan enbart ASP Kan enbart PHP Figur 16 Avsikt att lära sig det språk de inte kan, bland de respondenter som kan antingen ASP eller PHP. Framtiden Här redovisar vi respondenternas svar på formulärfrågan om vad de tror om framtiden för ASP och PHP, uppdelat på de tre grupperna de som kan ASP, de som kan PHP och de som kan båda språken. Framtiden enligt respondenterna De respondenter som enbart kan ASP hyser mycket gott hopp om att ASP kommer att vara det mest använda språket jämfört med PHP inom en femårsperiod. De respondenter som kan PHP tror även de på sitt språk, men är inte fullt så övertygade som de som kan ASP. 17

18 De respondenter som kan både ASP och PHP tror lika mycket på båda språken och att användandet av ASP och PHP kommer att vara lika stort. Antal Kan ASP Kan PHP Kan båda = PHP 0% - ASP 100% 1 = PHP 10% - ASP 90% 2 = PHP 20% - ASP 80% 3 = PHP 30% - ASP 70% 4 = PHP 40% - ASP 60% 5 = PHP 50% - ASP 50% 6 = PHP 60% - ASP 40% 7 = PHP 70% - ASP 30% 8 = PHP 80% - ASP 20% 9 = PHP 90% - ASP 10% 10 = PHP 100% - ASP 0% Figur 17 Respondenternas tro om framtidsutsikterna för ASP och PHP. Övriga synpunkter om ASP och PHP Många av respondenterna har skrivit övriga synpunkter om både ASP och PHP som vi har tolkat och sammanställt nedan (bilaga 2 Övriga synpunkter). Det märks tydligt på respondenternas synpunkter att ASP är mer etablerat och har funnits längre på marknaden. Det är framförallt vid mer avancerade användningsområden som de tycker att språken skiljer sig åt. ASP är till större del än PHP uppbyggt på att man använder sig av externa funktioner, antingen genom att man skriver dem själv eller använder färdigskrivna, som man kan köpa eller hitta gratis på Internet. ASP har där en fördel menar vissa respondenter, eftersom det funnits längre så finns det fler färdigskrivna komponenter att hämta hem. Somliga respondenter anser att nackdelen med att ASP inte är ett språk i egentligen mening är att det inte följer med så många funktioner som det gör i PHP, där de vanligaste funktionerna redan finns inbakade i språket. Många respondenter menar att en fördel med PHP är den logiska och prestandasnåla kodningen. Skaparna har tittat på andra programmeringsspråk, t.ex. C++, för att få en enklare och effektivare syntax (koduppbyggnad) än ASP. Det märks dock att PHP är ett språk som är skrivet i första hand för webben. En respondent skriver så här: Jag har skrivit objektorienterat i PHP, men PHP har samma "lösa" stöd för objekt som Perl. PHP är alltså inte ett fully featured språk utan ett språk utvecklat för just hemsidor och dess speciella miljö. 18

19 Att PHP är utvecklat för webben är hemsidan ett bra exempel på. Detta är den officiella hemsidan och samtidigt en utvecklingsportal för PHP där kan man ladda ner senaste versionen, läsa vanliga frågor och rapportera buggar. Hela dokumentationen finns utlagd och man kan söka på funktioner, sidans källkod, e-postlistor med mera. Vissa säger att det är tack vare hemsidan som PHP är så lätt att komma igång med och därför har blivit så populärt som serverspråk. är en underbar liten site. Har inte hittat någon site för ASP som är så lättanvänd. - har allt man behöver. En annan röd tråd bland synpunkterna är att många respondenter tycker att det är en fördel att PHP har öppen källkod (Open Source). Det leder till att PHP har större möjligheter att växa och förändras till det bättre. Eftersom det är öppen källkod kostar det heller inga pengar att uppgradera PHP till nyare versioner, vilket många tycker är en stor fördel. ASP är utvecklat av Microsoft. Det betyder att ASP inte någonsin kommer komma upp till samma nivå som PHP, varken vad gäller funktionalitet eller säkerhet eller aktualitet. Open source är alltid att föredra! PHP är Open Source, vilket betyder att det kontinuerligt uppdateras o förbättras, utan att man behöver ruinera sig. Hela utvecklingsmiljön till ASP kostar pengar om man, som de flesta gör, använder sig av Microsofts egen miljö. Det är ofta utvecklingsmiljön som fäller avgörandet påpekar vissa. ASP är intimt förknippad med Microsofts server IIS, databasen mssql och Windows medan PHP är intimt förknippat med servern Apache, databasen mysql och Unix. Därför är det ofta ett övergripande val av utvecklingsmiljön för hemsidor som också bestämmer vilket språk man väljer. Har man en nix baserad miljö väljer man att köra PHP. Lite jobbigt att vara låst vid Microsoftprodukter. Vore bra med ett billigt alternativ till IIS. Sammanfattande analys Webbproduktionsbranschen kan enligt vår undersökning sammanfattas som ung, manlig och självlärd. Av samtliga respondenter i vår undersökning återfinns nämligen drygt 70 procent i åldersgruppen 19 till 29 år, hela 83 procent av det totala antalet är män och andelen självlärda respondenter är så stor som 87 procent jämfört med de som studerat ASP 19

20 och/eller PHP. I benämningen ung innefattar vi inte bara respondenternas ålder utan även det antal år de verkat i branschen. 84 procent av de yrkesverksamma respondenterna har arbetat i branschen mellan noll och fem år. Frågeställningen hur PHP står sig gentemot ASP inom svensk webbproduktion kan besvaras med att mycket pekar på att PHP är på frammarsch inom branschen. Styrker denna slutsats gör det faktum att andelen av det totala antalet undersökningsdeltagare som idag kan endast PHP är något större än de som endast kan ASP. Ser man till de yrkesverksamma överväger PHP bland de som arbetat upp till två år och ASP bland de som arbetat mer än två år. Detta kan tyda på att ASP tidigare dominerat branschen men att PHP nu erövrat en del av användarna. Ytterligare en indikation på att PHP är på frammarsch är att en stor del av studenterna, som utgör 40 procent av samtliga respondenter, använder PHP och kommer inom en snar framtid att utgöra en del av branschens yrkesverksamma. PHP:s framryckning styrks även av det antal respondenter som säger sig ha övergått från ASP till PHP. Den största anledningen till deras övergång är Fler möjligheter vilket är ett tungt vägande skäl för övergång och därmed ger oss en anledning att tro att PHP har goda framtidsutsikter. 20